Vintergatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Vintergatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef och representanter i likabehandlingsgruppen Vår vision Vår vision är att förskolan har en god och trygg miljö som förebygger kränkningar och där alla blir respekterade oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Barnens delaktighet - Husmodellen - Barnintervjuer - Observationer av barngruppen Vårdnadshavarnas delaktighet - Föräldramöten - Utvecklingssamtal - Föräldraråd Personalens delaktighet - Likabehandlingsgruppen - Personalmöten - Arbetslagen - Utvecklingsgruppen Förankring av planen - Personalmöten

3 - Föräldramöten - Digitala mötesplatser - Planerade aktiviteter med barnen - Dialog med barnen

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Diskussioner angående hur arbetet med planen genomförts har förts i likabehandlingsgruppen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Representanter i likabehandlingsgruppen Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Diskrimineringsgrunderna finns definierade i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Personalen organiserar verksamheten så att det möjliggör att pojkar och flickor ges möjlighet att interagera med varandra i arbete med projekt. Ibland får barnen välja och ibland styr personalen hur barngruppen organiseras. Barnen väljer utifrån vad de vill göra i projektet och inte utifrån kön, ålder, etnisk bakgrund eller funktionshinder. De barn som inte sover får välja vilken avdelning de vill vara och jobba på en dag i veckan. Vid dessa val har alla barn oavsett kön, etnisk bakgrund, ålder eller funktionsnedsättning möjlighet att välja. Personalen har skapat tiden efter lunch för att arbeta utifrån allas lika värde och förståelse för olikheter genom att ge alla barn möjlighet att delta. Personalen arbetar med ett interkulturellt förhållningssätt vilket innebär att alla barn oavsett kön får ta del av olika kulturella sammanhang som exempelvis sånger på andra språk, räkna på andra språk, tittar på världskartan. IKT används också för att ge förutsättningar för det interkulturella förhållningssättet. I barnens lek finns möjlighet att utveckla förståelse för olikheter utifrån att det finns tillgängligt material som stimulerar och ger barnen möjlighet att utveckla en förståelse för olikheter utifrån olika perspektiv. Det finns tillgång till figurer med olika etnisk bakgrund. Förskolan har skapat möjlighet för att flickor och pojkar med olika etnicitet, ålder och funktionsnedsättning att interagera både inom och utomhus. Organiseringen av arbetet mot diskriminering och kränkande behandling behöver förskolan utveckla så att det blir en systematik. Detta kommer att ske under kommande läsår. Utvärdering av plan : Närvarande personal: Arbetet med att finnas där barnen är både inomhus och utomhus behöver fortsätta utvecklas vid hela förskolan. Toaletten var en stor källa till otrygghet i de samtal personalen hade med barnen under hösten. Personalen har uppmärksammat det barnen har sagt och finns i närheten när många barn ska gå på toaletten. Hela situationen har blivit lugnare och skapat en bättre miljö för alla barn. Det finns vissa ställen ute på gården där personalen inte så ofta är även om det är många barn som dras dit och leker där. I skogen längst nere vid staketet är ett sådant ställe. Personalen behöver röra på sig mer och även informera vikarier som arbetar vid förskolan. Däremot finns andra ställen som ex. den stora asfaltplanen utanför Nova och Kometen där många vuxna finns till hands. Det finns strategiska ställen på gården där det är bra att placera sig om det är lite personal ute ex. sent på eftermiddagen. Uppe på slänten så att man har koll på alla ställen, där kan man se och ha koll på vad som händer. Det barnen säger i intervjuer och i samtal är viktigt att fånga upp. Personalen behöver fortsätta prata om vad det innebär att alla barn är allas barn så att det verkligen blir så. Målet är att

5 alla ska kunna förlita sig på att vi alla ansvarar för alla barn vid förskolan, men flera i personalen känner att de inte är trygga i det. Ett gemensamt förhållningssätt på hela förskolan behöver beslutas om och som alla ska hålla sig till. Detta kommer vi att prata om under en gemensam stängningsdag i augusti Arbetet kommer att utvecklas under 2016/2017. Samverkan förskola-hem: Tydligheten gentemot föräldrarna behöver utvecklas ytterligare genom att alla använder bloggen som verktyg för att berätta om verksamheten. All information ska läggas ut på edwise och alla föräldrar ska ta del av informationen där. På våra föräldramöten behöver vi förtydliga vår verksamhet ännu mer. Vi ska använda ord och begrepp tillsammans med barnen som handlar om de olika diskrimineringsgrunderna och så småningom hoppas vi att det "smittar" över på föräldrarna. Föräldrarådet är ett forum för föräldrar att ha delaktighet och inflytande på vår förskola. I vårt kommande projekt Hållbar Framtid som handlar om vår miljö ur ett socialt perspektiv känns det naturligt att få med oss föräldrarna. Vi behöver prata naturligt om hur ex. familjer kan se ut utifrån olikheter. De böcker vi har och läser behöver vi fortsätta ta in i samtal med barnen på ett naturligt sätt. Personalen går aktivt in i alla situationer vid förskolan som rör diskriminering och kränkande handlingar. Åtgärder har gjorts angående skolbarnen som tidigare stod vid vårt staket och ropade saker. De har idag en gräns som förminskar skolgårdsområdet för att skolans personal ska kunna ha bättre koll på var barnen är. Främja likabehandling: Barnen har fått fler kompisar över avdelningsgränserna och vill leka med varandra. När det gäller religionsfrihet behöver vi tänka mer och prata ihop oss om vad det står för och hur vi ska arbeta. Det handlar om att behålla våra svenska traditioner samtidigt som vi måste visa på att det finns andra religioner och vad de står för. När det gäller de andra diskrimineringsgrunderna känner vi oss medvetna och trygga med vad vi arbetar med. Vi har med oss tankar kring dessa i allt det vi arbetar med vid förskolan.

6 Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas - Utvärdering sker i respektive arbetslag. - Representanter i likabehandlingsgruppen tar med sig avdelningens arbete till likabehandlingsgruppens utvärdering. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef tillsammans med likabehandlingsgruppen

7 Främjande insatser Namn Främja likabehandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Barnen ska utveckla en förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning Flickor och pojkar utvecklar sin förståelse för olikheter. - Flickor och pojkar interagerar med varandra på ett positivt sätt oberoende av kön eller könstillhörighet - Flickor och pojkar interagerar med varandra på ett positivt sätt oberoende av ålder - Flickor och pojkar interagerar med varandra på ett positivt sätt oavsett av etnisk bakgrund - Flickor och pojkar interagerar med varandra på ett positivt sätt oavsett funktionsnedsättning - Flickor och pojkar ska ha kännedom vad religionsfrihet innebär För oss betyder interagerar: samspel, samverkar, samtalar, deltar i ett socialt sammanhang. Insats - Varje avdelning har litteratur utifrån diskrimineringsgrunderna - Vid religiösa högtider som förskolan av tradition firar, lyfta fram andra religiösa traditioner. - Arbeta utifrån ett interkulturellt förhållningssätt Ansvarig Arbetslagen Datum när det ska vara klart

8 Kartläggning Kartläggningsmetoder - Husmodellen - Barnintervjuer - Observationer Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen - enkät - föräldramöten - utvecklingssamtalen Hur personalen har involverats i kartläggningen - genomför kartläggningen med barnen Resultat och analys Kartläggningen är gjord med barnen på alla fem avdelningarna vid Vintergatans förskola både inomoch utomhus. Kartläggningen visar att vissa barn upplever att de inte får vara ifred på toaletten. En del barn vill ha öppen dörr och upplever det som skrämmande om dörren stängs. Ringklockorna på toaletten upplevs som bra av barnen. Några barn har kommit med förslag om att det kan finnas en bild som går att sätta upp på toalettdörren som visar att toaletten är upptagen. Några barn upplever det som jobbigt när andra barn knackar och rycker i dörren, då måste man låsa. De upplever det som stressande. Hallen upplevs som inbjudande och rolig för de flesta barn vid förskolan. Några barn har sagt att hallen är högljudd och ingen hör vad man säger och att det även förekommer att barn viftar med sina kläder. Några barn tycker att det är störande. En del tycker att det inte finns något att göra i hallen mer än att klä på sig eller klä av sig. Ateljén är en trevlig plats tycker de flesta barn. De upplever att de får bestämma själva och välja vad de vill jobba med själva, ta ner saker själv. Några barn tycker inte om när materialet är trasigt och om det är oordning. Möten med många olika barn upplevs som roligt. Lekrummen inne på avdelningarna är roliga tycker de flesta barn. Man kan göra många olika saker där och man kan leka där. En del material behöver bytas ut och förändras. Ibland säger barn till varandra att de vill vara ifred och på så sätt utesluta ett barn. Vi vuxna behöver vara närvarande och vara observanta på vad som händer.

9 Måltiderna upplevs som positiva av de flesta. Några barn tycker att det är skrämmande att sätta sig vid bordet när det är vikarier som arbetar. Utemiljön börjar på bron där barnen väntar på att en personal ska komma ut. En del barn upplever det som en orolig plats med jagalekar, knuffar och även slag förekommer. Några barn upplever det tvärtom som positivt och lugnt. Skogen är en miljö som lockar nästan alla förskolans barn till lekar bland stenar, träden, kottar, stubbar och barr. Skogen upplevs som skrämmande också för flera barn som säger att det uppstår konflikter och kränkande handlingar längst nere i hörnet av skogen där nästan aldrig någon personal finns tillgänglig. Hockeymålen upplevs som en positiv plats eftersom man flyttade dem till ett nytt ställe. Det bjuder in till möten mellan barn som aldrig annars skulle leka och spela tillsammans. Flest pojkar i olika åldrar lockas till denna plats. I de små husen uppstår ofta konflikter och kränkande handlingar bland barnen. Barnen upplever att personal inte hör och ser vad som pågår. Många leker även bra lekar där i form av ex. kiosk. Stora rutschkanan är tillgänglig för alla barn men de yngre barnen behöver uppsikt från personalen eftersom trappan och kanan är både brant och hög. En del barn klättrar på utsidan av ställningen och personalen har väldigt olika förhållningssätt till detta. Utemiljön vid Orion är outnyttjad av många men det som kommer upp vid kartläggningen är att barnen upplever det som en lugn miljö men även att man kan rymma där. Hästarna, lådan och stenarna upplever barnen som en positiv miljö där möten mellan olika barn från olika avdelningar uppstår. Många sorters rollekar pågår på denna plats. Föräldrarnas synpunkter: Personalen ska sprida ut sig över hela gården och vara uppmärksamma på vad som händer bland barnen. Trygghet för barnen är att boka kända vikarier och poolteamet när det behövs vikarier. Personalen tar tag i och fångar upp barnen vid uppstådda konflikter och kränkande handingar. Personalen arbetar aktivt med positiva lekar som främjar gemenskap. Barnen leker i många olika konstellationer där alla får vara med. Genustänket är gott, barnen får välja vad de vill leka med. Barnen berättar hemma om vad förskolan arbetar med. Samarbeta med skolan vid uppstådda och för att förebygga trakasserier och kränkande handlingar.

10 Förebyggande åtgärder Namn Närvarande personal Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Barnen ska känna sig trygga i alla miljöer på förskolan både inom- och utomhus. Åtgärd Personal ska finnas eller vara uppmärksamma på de platser där barnen har uttryckt att de inte är trygga. Personal ska vara mer rörliga både ute och inne. Personal ska ha ett förhållningssätt som innebär att vi ser alla barn vid förskolan som allas barn. Motivera åtgärd Barnen har genom kartläggningen uttryckt att vissa platser känns otrygga eller skrämmande för dem. De uttrycker också att personal inte finns på dessa platser. Därav ovanstående åtgärder. Ansvarig Samtlig personal som arbetar på avdelningarna med barnen Datum när det ska vara klart Namn Samverkan förskola-hem Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Ökad samverkan mellan förskolan och hemmet. Åtgärd

11 Personalen går aktivt in i situationer där konflikter och kränkande handlingar uppstår mellan barnen. Personalen sprider ut sig i alla miljöer för att kunna se och höra vad som händer bland barnen. Personalen vid förskolan tar kontakt med skolans personal vid uppstådda konflikter och kränkande handlingar. Motivera åtgärd Utifrån föräldrarnas synpunkter har ovanstående åtgärder vidtagits. Ansvarig Personalen som arbetar på avdelningarna med barnen Datum när det ska vara klart

12 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling - Personalen gör vardagliga observationer - Personalen är lyhörd och uppmärksam - Personalen har uppsikt över de olika rummen - Personalen befinner sig där barnen är. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till - All ordinarie personal på förskolan. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn - Personal pratar med berörda och dokumenterar det som kommer fram. - Personal informerar förskolechef. - Personal informerar vårdnadshavare. - Observationer genomförs. - Upprätta handlingsplan. - OSIS- blankett fylls i av ansvarig personal. - Stöd till den som är utsatt och till den som utsätter. - Vid behov kontakta elevhälsan. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal - Personal samtalar och lyssnar in situationen - exempelvis hur tänkte du nu? - Personal dokumenterar eventuell situation som uppkommit och kontaktar överordnad chef - Kontakta överordnad chef - Fackligt ombud kontaktas - Förskolchef kontaktar personalkonsult. - Vid behov kontakta skyddsombud. - Samtal i arbetsgruppen - Vårdnadshavare kontaktas

13 Rutiner för uppföljning - Uppföljning och utvärdering sker vid behov på avdelningsplaneringar för att se hur vi behöver gå vidare. - Arbetslaget är ansvarig för att uppföljning sker. - Förskolechef ansvarar för dokumentation och uppföljning när det gäller vuxna som kränker. Rutiner för dokumentation - Den personal som får kännedom om händelsen dokumenterar direkt. - Vid dokumentation används dokumentet " dokumentation vid kränkande behandling" - Förskolechef ansvarar för att dokumentera när vuxna kränker Ansvarsförhållande Förskolechef; Har det övergripande ansvaret för arbetet med att främja likabehandling samt ge förutsättningar för diskussioner och kompetensutveckling inom området. Förskolechef ansvarar för uppföljning, utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen. Personal; Personalen följer likabehandlingsplanen, rapporterar till förskolechef om kränkning/diskriminering förekommer. Detta gäller både kränkning/diskriminering mellan barn-barn, vuxen-barn, vuxenvuxen. Personalen kartlägger, utreder, åtgärdar, dokumenterar och utvärderar. Personalen ska vara lyhörd till barnens signaler och ge förutsättningar för barnen att våga öppna sig och berätta vad de varit med om eller sett.

14 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

15 Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

16 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

17 En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier]

18 Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]