ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING

Transkript

1 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING

2 Vägnr: E22 Vägnamn: Sydlig infart till Västervik Kommun: Västerviks kommun Län: Kalmar län Titel: Naturvärdesinventering Utgivningsdatum: Utgivare: Västerviks kommun Kontaktperson: Bruno Nilsson, tfn Konsult: Vectura Consulting AB Kontaktperson: Anna Wadensjö tfn

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund, syfte, metod 2. Nyckelbiotoper 3. Rödlistade arter 4. Flodkräfta i Hästhagssjön och Mjösjön 5. Fladdermusinventering 6. Inventering solitära träd 7. Biotopskyddade objekt 8. Vattendrag och diken 2

4 1. BAKGRUND, SYFTE OCH METOD 1.1 Bakgrund En förstudie för ny sydlig infart till Västerviks tätort upprättades och Länsstyrelsen beslutade (Dnr ) att vägprojektet är av den art att det kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen har därtill listat de aspekter som anses vara det viktigaste och därför bör vara med i en MKB. 1.2 Syfte Syftet med den här översiktliga naturvärdesinventeringen är att i ett dokument få en överblick över de naturvärden som finns inom utredningsområdet. Syftet är också att ge svar på några av frågorna som Länsstyrelsen ställt i sitt beslut om betydande miljöpåverkan. Naturvärdesinventeringen kommer sedan att ge vidare information in i arbetet med MKB. 1.3 Metod Den här översiktliga naturvärdesinventeringen baseras till största delen på befintligt underlag. En och en halv dag har tagits i anspråk för fältbesök under september och november 2011, med fokus på nyckelbiotoperna. Sammanställningen följer Länsstyrelsens frågeställningar som angavs i beslut om betydande miljöpåverkan daterat

5 2. NYCKELBIOTOPER 2.1 Översikt Nyckelbiotoper Karta 1. Visar nyckelbiotopernas geografiska placering. De nyckelbiotoper som är markerade med en siffra ligger inom projektområdet. Nr på karta ObjektID Biotoptyp Biotopkaraktär Areal, ha X-koordinat (RT90) Y-koordinat (RT90) Hällmarksskog Stort inslag av senvuxna träd. Rikligt med död ved Bergbrant Blockrikt eller storblockigt, rik förekomst av skrymslen Sekundär ädellövskog Upphörd beteshävd. Blockrikt. Grova träd Bergbrant Blockrikt eller storblockigt, rikligt med död ved Bergbrant Blockrikt eller storblockigt, rik förekomst av 5, , , ,

6 skrymslen, rikligt med död ved, grova träd Lövskogslund Rikligt med grova 12, träd. Naturskog, urskogsartat objekt Ädellövskog 3, Lövskogslund vid sjö Riktligt med grova träd. Sjön kvännaren avgränsar del av objekt. 1, Rasbrant 1, Bergbrant Rik hänglavsförekomst Tabell 1. Nyckelbiotoper inom projektområdet. 0, Hällmarksskog ( ) Hällmarksskog med i princip enbart tallar, ett stort inslag av senvuxna träd. Området hyser rikligt med död ved. 2.3 Bergbrant ( ) Biotopen består av en bergbrant som sluttar kraftigt ner mot vägen. Det är blockrikt och rik förekomst av skrymslen. Tillgången på död ved är riklig och det är många grova träd i området. 80 % av träden i området är ekar. 2.4 Sekundär ädellövskog ( ) Biotopen är en sekundär ädellövnaturskog, där hävden upphört. Trädslagen består till övervägande delen av ek, men även lind och andra lövträd förekommer. Området är blockrikt, med håligheter i blockanhopningar. Döende träd och lågor förekommer. 2.5 Bergbrant ( ) Biotopen är en bergbrant som sluttar mycket kraftigt ner från vägen. Rikligt med lövträd framförallt ek, men även asp och ask. En del död ved finns i området. 5

7 2.6 Bergbrant ( ) Biotopen består av en bergbrant, med rik förekomst av skrymslen. Det finns rikligt med död ved och spärrgreniga grova träd. Den övervägande delen av träden är ek, men det finns även lind och alm. 2.7 Lövskogslund ( ) Denna nyckelbiotop ligger på kommunal mark och omfattas av den entomologiska genomgång av nyckelbiotoper på kommunal mark som gjordes 2003 av Stefan Ekroth. De viktigaste värdena sammanfattas nedan: Inom området finns ett stort antal värdefulla, gamla och grova ekar. Ett flertal av de gamla ekarna uppvisar insektsangrepp genom mindre håligheter och barkfläkning, främst i kronverket. Flera gamla och grova hållindar som bär spår av hamling finns. I ett skogsparti står också ett stort antal olikåldrig asp, med vissa grövre till grova träd, dock inga riktigt grova hålträd, grova björkar, enstaka grövre lönnar samt tall och gran finns. Ett mindre område av sumpskogskaraktär med ett stort antal olikåldriga alar finns i de mera skuggiga partierna av området. Buskskiktet utgörs främst av hassel. Fältskiktet är bitvis örtrikt och i vissa partier har en lundliknande karaktär bildats. På flera ställen går berg i dagen och bildar ett gynnsamt mikroklimat. Det är i stora drag en ren naturskog som på vissa ställen bildar ett urskogsliknande komplex. Det finns gott om generationsekar i området, vilket på lång sikt säkerställer de entomologiska värdena. Tillgången på död ved är förhållandevis god. Området med flera olika sorters gamla, grova hållövträd, hällmarksterräng med bitvis mycket gynnsamt mikroklimat, snåriga buskmarker, områden av lundkaraktär, sumpskogsområden, våtmarker med olika, rikliga salixbestånd, är extremt värdefulla för bl.a. insekter, groddjur och fåglar. 6

8 I den entomologiska genomgången listas inte vilka entomologiska värden som finns, men likväl vilka arter som kan förväntas finnas på platsen. Här bör finnas fjärilsarter som bl.a. rosenryggat ordensfly C.pacta VU, tvärstreckat mottfly S.taenialis NT, gulfläckig fjädertofsspinnare O.recens NT, getinglik glasvinge S.vespiformis VU, kretsfly D.oo NT, mindre träfjäril L.terebra NT, svartfläckig högstjärt C.anachoreta NT, spjutaftonfly A.cuspis NT, treuddtecknat aftonfly A.tridens NT, poppelbuskfly A- perflua NT och möjligen rysk högstjärt P.timon VU kunna förekomma. Bland rödlistade skalbaggar knutna till förekommande hålträd och död ved bör arter som bl.a. läderbagge O.eremita VU, svart guldbagge G.variabilis EN, ädelguldbagge G.nobilis NT, matt mjölbagge T.opacus VU, ekoxe L.servus VU, svart ögonknäppare D.borealis NT, bålgetingkortvinge V.dilatatus VU, mulmknäppare E.ferrugineus, åttafläckig praktbagge B.octoguttata NT, kolsvart trädbasbagge S.stockmanni NT, svartfläckad rödrock A.sanguinolentus NT, sumpskogslöpare P.krynickii NT, grön barkglansbagge C.aeneus NT och alträdbasbagge R.gabreli NT kunna förekomma. Dessutom bör en lång rad andra rödlistade skalbaggs-insektsarter kunna förekomma. Denna nyckelbiotop hör till en av de mest värdefulla ädellövskogar som finns i närheten av Västerviks stad och bör enligt Naturskyddsföreningen i Tjust undantas från alla typer av exploatering. 2.8 Ädellövskog ( ) Nyckelbiotopen består av till största delen ek, men det finns även ask och en mycket stor lind som eventuellt varit hamlad en gång i tiden. Utmärkande för nyckelbiotopen är också hasselsnår och stora stenbumlingar men knappt någon vegetation i fältskiktet. 7

9 Djurstigar syns mycket tydligt och man ser koppling till den närliggande lövskogslunden ( ). Det går att följa djuren väg ner till vattendraget och ett tydligt drickställe, vidare ut över gärdena och genom aktuell nyckelbiotop. Vid ett val av ny väg här skulle förmodligen barriäreffekten bli mycket stor. 2.9 Lövskogslund vid sjö ( ) Denna nyckelbiotop ligger på kommunal mark och omfattas av den entomologiska genomgång av nyckelbiotoper på kommunal mark som gjordes 2003 av Stefan Ekroth. De viktigaste värdena sammanfattas nedan: Området utgörs av gammal inäga med tillhörande skog och ängsmark. På mindre kulle med gamla stolpar står tre mycket gamla och grova hållönnar. Träden vittnar om insektsangrepp genom håligheter samt barkfläkta grenar med insektsstungen kärnved. Det finns även yngre lönnar i omedelbar närhet till de äldre. På lång sikt kommer insekterna kunna leva vidare i dessa när jättelönnarna har tjänat ut. Vidare i trädskiktet finns björk, al, oxel, ek och ask. Buskskiktet utgörs främst av sälg, hassel och lövsly. Mot Kvännaren smälter träd- och buskskiktet samman och bildar en snårig lundkaraktär. Fältskiktet i de mer skuggade och slutna partierna, relativt örtfattigt med bl.a. nässlor och ormbunkar. Tillgången på död ved är ringa. Nedanför kullen finns en ängsmark som vittnar om forna tiders hävd. Här finns bl.a. rölleka, ängsvädd, liten blåklocka, gulvial, tistel, smällglim, gulmåra. Knutna till ängsmarkens rika fältskikt och det gynnsamma mikroklimat som råder här p.g.a. stark solexponering och skyddande skogsridå, påträffas flera rödlistade dagsflygande fjärilsarter, liten bastardsvärmare Z.viciae NT, bredbrämad bastardsvärmare Z.lonicaerae NT, allmän metallvingesvärmare A.statices NT och allmän ängssmygare H.comma NT. Inom området bör också rödlistade fjärilsarter som bl.a. klubbsprötad bastarsvärmare Z.minos VU, rödklöverblåvinge G.alexis NT, Svävfluglik dagsvärmare H.tityus NT, mjölkörtspinnare L.dumi NT, stor borstspinnare S.irrorella NT, spjutaftonfly A.cuspis NT och silverfläckpraktmal S.stroemella VU kunna förekomma. 8

10 Bland skalbaggar bör bl.a. lönnbock L.kollari NT, matt mjölbagge T.opacus VU samt en rad andra rödlistade arter främst knutna till gamla hållönnar och död ved kunna förekomma Rasbrant ( ) Inom området som delvis utgörs av ett rasbrantsparti, står ett flertal gamla och senvuxna ekar som utvecklat skorpbark. Träden vittnar om insektsangrepp genom barkfläkta grenar och insektsstungen kärnved. Generationsekar finns spridda över hela området. Vidare i trädskiktet finns enstaka grövre alar, enstaka grövre tallar, björk med grövre inslag. Buskskitet utgörs av hassel och lövsly. Det hårt beskuggade fältskiktet är gräsigt och örtfattigt med ormbukar och blåbär. Tillgången på död ved är relativt god. Området bedöms hålla vissa högre entomologiska värden, främst för insekter knutna till lövverk på ek, asp och al. Inom området bör rödlistade fjärilsarter som bl.a. kretsfly D.oo NT, vitgrått träfly L.ornitopus NT, spjutaftonfly A.cuspis NT, svartfläckig högstjärt C.anachoreta NT, och möjligen getinglik glasvinge S.vespiformis VU kunna förekomma. Bland skalbaggar bör en rad rödlistade arter knutna till gamla hålekar och död ved av förutom ek, även björk, al och tall förekomma Bergbrant ( ) Bergbrant med stora och raka tallar. Ungefär 60 procent av träden är tallar och resterande är ekar. Det är en rik hänglavsförekomst i området. Vattenansamlingar i hålrum och sprickbildningar. 9

11 3. RÖDLISTADE ARTER Uppgifter om rödlistade arter har hämtats från artportalen, där inget annat anges. Kontakt har även tagits med Margareta Edqvist, Smålands flora. Hon har inga ytterligare uppgifter om rödlistade arter, utöver vad som finns i artportalen. De rödlistade arterna delas upp i så kallade hotartskategorier: Kunskapsbrist (DD), Försvunnen (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Missgynnad (NT) 3.1 Kärlväxter, lavar, svampar, mossor och alger Kärlväxter Vetenskapligt namn Svenskt namn Hotartskategori Lokal X-koordinat Y- koordinat Lythrum portula rödlånke NT Hörtingerum Bromopsis benekenii strävlosta NT L. Hörtingerum 200 m OSO Anthemis arvensis åkerkulla NT Arabien 300 m ONO Melampyrum L. Hörtingerum m cristatum korskovall NT V Bromopsis benekenii strävlosta NT Holosteum umbellatum fågelarv VU Ost gamla E 66 vid stora Hörtingerum, N om grusväg längs sydberg St. Örserum, vid logbyggnad

12 Genista tinctoria färgginst NT Lysingsbadet, receptionen 50 m N Adoxa moschatellina desmeknopp NT NÄSET (07G0j19) Thymus pulegioides stortimjan VU F d pappersbruket, inom norra grinden Thymus pulegioides stortimjan VU Pappersbruket, infarten Lavar Vetenskapligt namn Svenskt namn Hotartskategori Lokal X-koordinat Y- koordinat Buellia violaceofusca blyertslav NT Objekt 19:1 (områdesmittpunkt) Buellia violaceofusca blyertslav NT NÄSET (07G0j19) Gyalecta ulmi almlav NT Gyalecta ulmi almlav NT Gyalecta ulmi almlav NT Schismatomma decolorans grå skärelav NT Schismatomma pericleum rosa skärelav NT Schismatomma pericleum rosa skärelav NT STRAX NV ROMUDDEN (07G0i07) M N HÖRTINGERUMSVIKEN (07G0j01) Objekt 01:1 (områdesmittpunkt) GROV EK KVÄNNARSTORPET (07G0j12) V KVÄNNARSTORP (07G0j16) Objekt 16:1 (områdesmittpunkt) Schismatomma pericleum rosa skärelav NT NÄSET (07G0j19) Schismatomma pericleum rosa skärelav NT Objekt 19:1 (områdesmittpunkt) Buellia violaceofusca blyertslav NT Näset Schismatomma pericleum rosa skärelav NT Värkebäcksviken Schismatomma pericleum rosa skärelav NT Värkebäcksviken

13 3.1.3 Storsvampar Vetenskapligt namn Svenskt namn Haploporus tuberculosus blekticka NT Hotartskategori Lokal X-koordinat Y- koordinat NÄSET; NBIdelobj07G0J191 (områdesmittpunkt) Haploporus tuberculosus blekticka NT NÄSET (07G0j19) Phellinus pini tallticka NT 500 M SSO Björknäsegöl (NB07G0i13:1), Böljerum 3: Phellinus pini tallticka NT 500 M OSO Björknäsegöl (NB07G0i12:1), Böljerum 3: Phellinus pini tallticka NT Värkebäcksviken Phellinus pini tallticka NT Värkebäcksviken Phellinus pini tallticka NT Värkebäcksviken Fistulina hepatica oxtungssvamp NT Värkebäcksviken Fistulina hepatica oxtungssvamp NT Värkebäcksviken Fistulina hepatica oxtungssvamp NT Värkebäcksviken Antrodia pulvinascens veckticka NT Värkebäcksviken Haploporus tuberculosus blekticka NT Värkebäcksviken Phellinus robustus ekticka NT Värkebäcksviken Phellinus robustus ekticka NT Värkebäcksviken Phellinus robustus ekticka NT Värkebäcksviken Ramaria flava VU Värkebäcksviken Skalbaggar och fjärilar Skalbaggar Vetenskapligt namn Svenskt namn Hotarts - kategor i Lokal X-koordinat Y- koordinat Cis rugulosus NT Hörtingerum Platydema violaceum blåglänsande svartbagge VU Hörtingerum Gnorimus nobilis ädelguldbagge NT Hörtingerumskurvan

14 Nothorhina muricata reliktbock NT 500 M SSO Björknäsegöl (NB07G0i13:1) (områdesmittpunkt) Meligethes corvinus NT Hörtingerum Procraerus tibialis smalknäppare NT Hörtingerum Lymexylon navale skeppsvarvsfluga NT Värkebäcksviken Lymexylon navale skeppsvarvsfluga NT Värkebäcksviken Lymexylon navale skeppsvarvsfluga NT Värkebäcksviken Nothorhina muricata reliktbock NT Värkebäcksviken Niklas Franc genomförde 2004 en skalbaggsstudie i Hörtingerum, Hörtingerum - en liten skalbaggsstudie. Han hittade 126 olika skalbaggsarter i området, varav 16 av dessa är rödlistade (se tabell 2). Utöver de rödlistade arterna har flera intressanta arter dykt upp bland annat flera arter som är knutna till odlingslandskapets öppna miljöer och som man bara hittar i naturligt ogödslade betesmarker med lång kontinuitet. Områdets helhetskaraktär med rinnande vatten, mycket död ved, solbelysta branter och både löv och barrträd gör det mycket omväxlande och därmed värdefullt för många olika grupper av växter och djur. Vetenskapligt namn Svenskt namn Hotartskategori Platydema Blåglänsande EN violaveum svartbagge Gnorimus nobilis Ädelguldbagge VU Lucanus cervus Ekoxe VU Procraeus tibialis Smalknäppare VU Bruchus affinis Backvialfröbagg VU e Tetratoma fungorum Blåvingad NT lövvedbagge Oplocephala Rödhalsad NT haemorrhoidalis svartbagge Mycetophagus Rödbrun NT populi vedbagge Abdera flexuosa Bandad NT albrunbagge Melasis buprestoides Halvknäppare NT (familjenamn, inget svenskt namn finns på arten) Hypoganus inunctus Blankknäppare NT 13

15 Trypophloeus grothii Groths aspborre NT Cryptophagus Bålgetingfruktb NT micaceus agge Cis micans Trädsvampbagg NT e (familjenamn, inget svenskt namn finns på arten) Cis rugolosus Trädsvampbagg NT e (familjenamn, inget svenskt namn finns på arten) Antaxia similis Svart praktbagge NT Tabell 2. Rödlistade skalbaggar från rapporten Hörtingerum en liten skalbaggsstudie Fjärilar Vetenskapligt namn Svenskt namn Zygaena lonicerae Zygaena viciae Zygaena filipendulae Zygaena minos Adscita statices Hotartskategori Lokal X-koordinat Y- koordinat bredbrämad bastardsvärmare NT Vassbäcks gård mindre bastardsvärmare NT Vassbäcks gård sexfläckig bastardsvärmare NT Vassbäcks gård klubbsprötad bastardsvärmare NT Vassbäcks gård allmän metallvingesvärmare NT Vassbäcks gård Däggdjur, grod- och kräldjur Inga rödlistade arter funna i artportalen. 3.4 Fåglar Vetenskapligt namn Svenskt namn Hotartskategori Lokal X-koordinat Y- koordinat Dendrocopos minor mindre hackspett NT Nyckelbiotop Nr :1 (områdesmittpu nkt) Alcedo atthis kungsfiskare VU Tätortsnära

16 Alauda arvensis sånglärka NT Frisbeeskogen Dendrocopos minor mindre hackspett NT Frisbeeskogen Förutom ovanstående arter och lokaler har följande observerats: Vetenskapligt namn Svenskt namn Hotartskategori Lokal X-koordinat Y- koordinat Dendrocopos minor mindre hackspett NT Runt kvännaren 4. FLODKRÄFTA I HÄSTHAGSSJÖN OCH MJÖSJÖN Hans Ellervik, Horns samfällighet har kontaktats i frågan. Hans säger att det funnits flodkräfta i sjöarna för ca 55 år sedan, men att det inte gör det i dagsläget. 5. FLADDERMUSINVENTERING Med hänvisning till samtal med Tomas Johansson på Länsstyrelsen i Kalmar, så bör en fladdermusinventering göras i arbetsplaneskedet. En inventering utförs lämpligast i juli/augusti och kan därför inte genomföras i detta projekt som slutredovisas i juni. Länsstyrelsen har även bifogat en lista på tre lokaler för fladdermus: Alviken, Hörtingerum och Samsvik. Både Alviken och Samsvik ligger utanför utredningsområdet och bedöms inte påverkas i någon större utsträckning. Däremot ligger Hörtingerum som är lokal för både Brandts/ Mustaschfladdermus och dvärgfladdermus inom utredningsområdet. 6. INVENTERING SOLITÄRA TRÄD Övervägande delen av de värdefulla solitära träden antas finnas inom nyckelbiotoperna. Man kan också utgå ifrån att resterande värdefulla träd återfinns i hagmark som är en begränsad del av utredningsområdet. När man sedan valt vägkorridor finns möjlighet att göra noggrannare inventering. Kommunens rapport Jätteträd i Gamlebyviken är en inventering av jätteträd, träden i denna inventering bedöms ligga utanför utredningsområdet. Enligt Länsstyrelsens anvisning har kontakt tagits med Bror Svensson (fastighet Kilmare 1:5) angående en jättegran. Granen ligger ca 100 m sydväst om Trumphult och enligt Bror ligger granen utanför utredningsområdet. I området häckar också havsörn, men dess bo finns dock på en plats utanför utredningsområdet. 15

17 7. BIOTOPSKYDDADE OBJEKT Två stenmurar i odlingslandskap har hittats inom utredningsområdet. När vägalternativ valts behövs en noggrannare genomgång för att identifiera biotopskyddade objekt. Biotoptyp Plats X-koordinat Y-koordinat Stenmur Karlslund Stenmur Örserum, Hornsvägen