ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING

Transkript

1 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVEERING

2 Vägnr: E22 Vägnamn: Sydlig infart till Västervik Kommun: Västerviks kommun Län: Kalmar län Titel: Naturvärdesinventering Utgivningsdatum: 2012-xx-yy Utgivare: Västerviks kommun Kontaktperson: Bruno Nilsson, tfn Konsult: Vectura Consulting AB Kontaktperson: Anna Wadensjö tfn

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund, syfte, metod 2. Nyckelbiotoper 3. Rödlistade arter 4. Flodkräfta i Hästhagssjön och Mjösjön 5. Fladdermusinventering 6. Inventering solitära träd 7. Biotopskyddade objekt 8. Vattendrag och diken 2

4 1. BAKGRUND, SYFTE OCH METOD 1.1 Bakgrund En förstudie för ny sydlig infart till Västerviks tätort upprättades och Länsstyrelsen beslutade (Dnr ) att vägprojektet är av den art att det kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen har därtill listat de aspekter som anses vara det viktigaste och därför bör vara med i en MKB. 1.2 Syfte Syftet med den här översiktliga naturvärdesinventeringen är att i ett dokument få en överblick över de naturvärden som finns inom förstudieområdet. Syftet är också att ge svar på några av frågorna som Länsstyrelsen ställt i sitt beslut om betydande miljöpåverkan. Naturvärdesinventeringen kommer sedan att ge vidare information in i arbetet med MKB. 1.3 Metod Den här översiktliga naturvärdesinventeringen baseras till största delen på befintligt underlag. En och en halv dag har tagits i anspråk för fältbesök, med fokus på nyckelbiotoperna. Sammanställningen följer Länsstyrelsens frågeställningar. 3

5 2. NYCKELBIOTOPER 2.1 Översikt Nyckelbiotoper Karta 1. Visar nyckelbiotopernas geografiska placering. De nyckelbiotoper som är markerade med en siffra ligger inom projektområdet. Nr på karta ObjektID Biotoptyp Biotopkaraktär Areal, ha X-koordinat (RT90) Y-koordinat (RT90) Hällmarksskog Stort inslag av senvuxna träd. Rikligt med död ved Bergbrant Blockrikt eller storblockigt, rik förekomst av skrymslen Sekundär ädellövskog Upphörd beteshävd. Blockrikt. Grova träd Bergbrant Blockrikt eller storblockigt, rikligt med död ved Bergbrant Blockrikt eller storblockigt, rik förekomst av skrymslen, rikligt 5, , , ,

6 med död ved, grova träd Lövskogslund Rikligt med grova 12, träd. Naturskog, urskogsartat objekt Ädellövskog 3, Lövskogslund vid sjö Riktligt med grova träd. Sjön kvännaren avgränsar del av objekt. 1, Rasbrant 1, Bergbrant Rik hänglavsförekomst Tabell 1. Nyckelbiotoper inom projektområdet. 0, Hällmarksskog ( ) 2.3 Bergbrant ( ) Biotopen består av en bergbrant som sluttar kraftigt ner mot vägen. Det är blockrikt och rik förekomst av skrymslen. Tillgången på död ved är riklig och det är många grova träd i området. 80 % av träden i området är ekar. 2.4 Sekundär ädellövskog ( ) 2.5 Bergbrant ( ) 2.6 Bergbrant ( ) 2.7 Lövskogslund ( ) Denna nyckelbiotop ligger på kommunal mark och omfattas av den entomologiska genomgång av nyckelbiotoper på kommunal mark som gjordes 2003 av Stefan Ekroth. De viktigaste värdena sammanfattas nedan: Inom området finns ett stort antal värdefulla, gamla och grova ekar. Ett flertal av de gamla ekarna uppvisar insektsangrepp genom mindre håligheter och barkfläkning, främst i kronverket. Flera gamla och grova hållindar som bär spår av hamling finns. I ett skogsparti står också ett stort antal olikåldrig asp, med vissa grövre till grova träd, dock inga riktigt grova hålträd, grova björkar, enstaka grövre lönnar samt tall och gran finns. 5

7 Ett mindre område av sumpskogskaraktär med ett stort antal olikåldriga alar finns i de mera skuggiga partierna av området. Buskskiktet utgörs främst av hassel. Fältskiktet är bitvis örtrikt och i vissa partier har en lundliknande karaktär bildats. På flera ställen går berg i dagen och bildar ett gynnsamt mikroklimat. Det är i stora drag en ren naturskog som på vissa ställen bildar ett urskogsliknande komplex. Det finns gott om generationsekar i området, vilket på lång sikt säkerställer de entomologiska värdena. Tillgången på död ved är förhållandevis god. Området med flera olika sorters gamla, grova hållövträd, hällmarksterräng med bitvis mycket gynnsamt mikroklimat, snåriga buskmarker, områden av lundkaraktär, sumpskogsområden, våtmarker med olika, rikliga salixbestånd, är extremt värdefulla för bl.a. insekter, groddjur och fåglar. I den entomologiska genomgången listas inte vilka entomologiska värden som finns, men likväl vilka arter som kan förväntas finnas på platsen. Här bör finnas fjärilsarter som bl.a. rosenryggat ordensfly C.pacta VU, tvärstreckat mottfly S.taenialis, gulfläckig fjädertofsspinnare O.recens, getinglik glasvinge S.vespiformis VU, kretsfly D.oo, mindre träfjäril L.terebra, svartfläckig högstjärt C.anachoreta, spjutaftonfly A.cuspis, treuddtecknat aftonfly A.tridens, poppelbuskfly A- perflua och möjligen rysk högstjärt P.timon VU kunna förekomma. Bland rödlistade skalbaggar knutna till förekommande hålträd och död ved bör arter som bl.a. läderbagge O.eremita VU, svart guldbagge G.variabilis EN, ädelguldbagge G.nobilis, matt mjölbagge T.opacus VU, ekoxe L.servus VU, svart ögonknäppare D.borealis, bålgetingkortvinge V.dilatatus VU, mulmknäppare E.ferrugineus, åttafläckig praktbagge B.octoguttata, kolsvart trädbasbagge S.stockmanni, svartfläckad rödrock A.sanguinolentus, sumpskogslöpare P.krynickii, grön barkglansbagge C.aeneus och alträdbasbagge R.gabreli kunna förekomma. Dessutom bör en lång rad andra rödlistade skalbaggs-insektsarter kunna förekomma. 2.8 Ädellövskog ( ) 2.9 Lövskogslund vid sjö ( ) Denna nyckelbiotop ligger på kommunal mark och omfattas av den entomologiska genomgång av nyckelbiotoper på kommunal mark som gjordes 2003 av Stefan Ekroth. De viktigaste värdena sammanfattas nedan: Området utgörs av gammal inäga med tillhörande skog och ängsmark. På mindre kulle med gamla stolpar står tre mycket gamla och grova hållönnar. Träden vittnar om insektsangrepp genom håligheter samt barkfläkta grenar med insektsstungen kärnved. Det finns även yngre lönnar i omedelbar närhet till de äldre. På lång sikt kommer insekterna kunna leva vidare i dessa när jättelönnarna har tjänat ut. Vidare i trädskiktet finns björk, al, oxel, ek och ask. Buskskiktet utgörs främst av sälg, hassel och lövsly. Mot Kvännaren smälter träd- och buskskiktet samman och bildar en 6

8 snårig lundkaraktär. Fältskiktet i de mer skuggade och slutna partierna, relativt örtfattigt med bl.a. nässlor och ormbunkar. Tillgången på död ved är ringa. Nedanför kullen finns en ängsmark som vittnar om forna tiders hävd. Här finns bl.a. rölleka, ängsvädd, liten blåklocka, gulvial, tistel, smällglim, gulmåra. Knutna till ängsmarkens rika fältskikt och det gynnsamma mikroklimat som råder här p.g.a. stark solexponering och skyddande skogsridå, påträffas flera rödlistade dagsflygande fjärilsarter, liten bastardsvärmare Z.viciae, bredbrämad bastardsvärmare Z.lonicaerae, allmän metallvingesvärmare A.statices och allmän ängssmygare H.comma. Inom området bör också rödlistade fjärilsarter som bl.a. klubbsprötad bastarsvärmare Z.minos VU, rödklöverblåvinge G.alexis, körsbärsfuks N.polychloros, Svävfluglik dagsvärmare H.tityus, mjölkörtspinnare L.dumi, stor borstspinnare S.irrorella, spjutaftonfly A.cuspis och silverfläckpraktmal S.stroemella VU kunna förekomma. Bland skalbaggar bör bl.a. lönnbock L.kollari, matt mjölbagge T.opacus VU samt en rad andra rödlistade arter främst knutna till gamla hållönnar och död ved kunna förekomma Rasbrant ( ) Inom området som delvis utgörs av ett rasbrantsparti, står ett flertal gamla och senvuxna ekar som utvecklat skorpbark. Träden vittnar om insektsangrepp genom barkfläkta grenar och insektsstungen kärnved. Generationsekar finns spridda över hela området. Vidare i trädskiktet finns enstaka grövre alar, enstaka grövre tallar, björk med grövre inslag. Buskskitet utgörs av hassel och lövsly. Det hårt beskuggade fältskiktet är gräsigt och örtfattigt med ormbukar och blåbär. Tillgången på död ved är relativt god. Området bedöms hålla vissa högre entomologiska värden, främst för insekter knutna till lövverk på ek, asp och al. Inom området bör rödlistade fjärilsarter som bl.a. kretsfly D.oo, vitgrått träfly L.ornitopus, spjutaftonfly A.cuspis, svartfläckig högstjärt C.anachoreta, och möjligen getinglik glasvinge S.vespiformis VU kunna förekomma. Bland skalbaggar bör en rad rödlistade arter knutna till gamla hålekar och död ved av förutom ek, även björk, al och tall förekomma Bergbrant ( ) 3. RÖDLISTADE ARTER Uppgifter om rödlistade arter har hämtats från artportalen. Kontakt har även tagits med Margareta Edqvist, Smålands flora. Hon har inga ytterligare uppgifter om rödlistade arter, utöver vad som finns i artportalen. 7

9 De rödlistade arterna delas upp i så kallade hotartskategorier: Kunskapsbrist (DD), Försvunnen (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Missgynnad () 3.1 Kärlväxter, lavar, svampar, mossor och alger Hotartskategori Svenskt namn Latinskt namn Plats X-koordinat Y-koordinat Tallticka Phellinus pini Värkebäcksviken Blyertslav Buellia Näset violaceofusca CR Naverlönn Acer Karstorpsgärdet campestre Vanlig Setaria viridis Västervik, Stora kavelhirs var. viridis Örserum EN Ryl Chimaphila umbellata Stora Örserum Evertebrater Hotartskategori Svenskt namn Latinskt namn Plats X-koordinat Y-koordinat Allmän metallvingesvärmare Mindre bastardsvärmare Klubbsprötad bastardsvärmare Bredbrämad bastardsvärmare Klubbsprötad bastardsvärmare Mindre bastardsvärmare Allmän purpurmätare Adscita statices Vassbäcksgård Zygaena viciae Vassbäcksgård Zygaena minos Vassbäcksgård Zygaena lonicerae Vassbäcksgård Zygaena minos Nyhagen Zygaena viciae Nyhagen Lythria creuentaria Nyhagen Däggdjur, grod- och kräldjur Inga rödlistade arter funna i artportalen. 3.4 Fåglar Inga rödlistade arter funna i artportalen. 8

10 4. FLODKRÄFTA I HÄSTHAGSSJÖN OCH MJÖSJÖN Hans Ellervik, Horns samfällighet har kontaktats i frågan. Hans säger att det funnits flodkräfta i sjöarna för ca 55 år sedan, men att det inte gör det i dagsläget. 5. FLADDERMUSINVEERING Med hänvisning till samtal med Tomas Johansson på Länsstyrelsen i Kalmar, så bör en fladdermusinventering göras i arbetsplaneskedet. En inventering utförs lämpligast i juli/augusti och kan därför inte genomföras i detta projekt som slutredovisas i juni. Länsstyrelsen har även bifogat en lista på tre lokaler för fladdermus: Alviken, Hörtingerum och Samsvik. Både Alviken och Samsvik ligger utanför förstudieområdet och bedöms inte påverkas i någon större utsträckning. Däremot ligger Hörtingerum som är lokal för både Brandts/ Mustaschfladdermus och dvärgfladdermus inom förstudieområdet. 6. INVEERING SOLITÄRA TRÄD Övervägande delen av de värdefulla solitära träden antas finnas inom nyckelbiotoperna. Man kan också utgå ifrån att resterande värdefulla träd återfinns i hagmark som är en begränsad del av förstudieområdet. Då området i sin helhet är omfattande att inventera hoppas vi kunna ta del av Länsstyrelsens inventering av solitära träd. När man sedan valt vägkorridor finns möjlighet att göra noggrannare inventering. Kommunens rapport Jätteträd i Gamlebyviken är en inventering av jätteträd, träden i denna inventering bedöms ligga utanför förstudieområdet. Enligt Länsstyrelsens anvisning har kontakt tagits med Bror Svensson (fastighet Kilmare 1:5) angående en jättegran. Granen ligger ca 100 m sydväst om Trumphult och enligt Bror ligger granen utanför förstudieområdet. Vad gäller häckande havsörn så är lokalen belägen vid Hästhagssjöns strand och därmed också utanför förstudieområdet. 7. BIOTOPSKYDDADE OBJEKT Biotoptyp Plats X-koordinat Y-koordinat Stenmur Karlslund Stenmur Örserum, Hornsvägen 8. VATTENDRAG OCH DIKEN 9