Årsredovisning facknämnder Utbildningsnämnden

Transkript

1 Årsredovisning facknämnder 2013 Utbildningsnämnden

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Kommunfullmäktiges övergripande verksamhets- och kvalitetsmål Gymnasieskola Egen organisation Nämndens egna mål Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildningen Gemensamt mål för alla verksamheter Nämndens verksamhet Resultat Budgetavvikelse Verksamhetsanalys Kommunfullmäktiges särskilda uppdrag till nämnden Utbildning Verksamhetsmått Gymnasieskola Gymnasiesärskola Investeringar Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (54)

3 1 Inledning Utbildningsnämndens årsredovisning Förutom årsredovisning upprättar Utbildningsnämnden kvalitetsrapporter. Dessa är att betrakta som komplement till årsredovisningen. I kvalitetsrapporterna - Elever i behov av särskilt stöd, Elever med annat modersmål, Kvalitetsarbete, Resultat och undervisning samt Värdegrund - återfinns redovisning av resultat med avseende på mål i läroplan, skolplan och nämndens utvecklingsplan. Samtliga chefer, ansvariga för en skola, har lämnat en ekonomisk redogörelse och gjort en kvalitetsuppföljning avseende verksamhetens måluppfyllelse. Allmänt Under budgetåret 2013 fortsatte införandet av de nya reformerna ny skollag, ny gymnasieskola och nytt betygssystem med insatser av olika slag. En reformerad Gymnasiesärskola Gysär13 har startat med sin första årskurs. Parallellt finns elever i tre årskurser som följer tidigare regelverk för gymnasiesärskolan. Utvecklingsarbetet för att nå ökad måluppfyllelse har under 2013 fortgått utifrån utvecklingsplanen, Bildningsstaden Borås. Varje skola har utöver den gemensamma planen en utvecklingsplan för sin nivå med egna utvecklings- och förbättringsområden för ökad måluppfyllelse. Elevtillströmningen till gymnasieskolorna har varit stabil trots att antalet 16-åringar minskar. Det är frisöket inom Boråsregionen och det faktum att fristående gymnasieskolor har minskat i antal samt att färre elever söker till dessa som sammantaget har lett till den goda elevtillströmningen till de kommunala gymnasieskolorna. Detta har medfört behov av om- och tillbyggnation av skollokaler framför allt på Bäckängsgymnasiet. Införandet av ny gymnasieskola, GY 11, har medfört behov av nya, utökade lokaler eller anpassning av lokaler. Informations- och kommunikationsteknologin (IKT) har fått ytterligare ökat utrymme under 2013 och nu är samtliga elever i gymnasieskolan och i gymnasiesärskolan utrustade med eget digitalt verktyg; bärbar dator eller läsplatta. Även inom vuxenutbildningen har eleverna tillgång till digitala verktyg. Utbildningsinsatser inom en-till-en konceptet för skolledare och lärare har genomförts under året och fortsätter även under Karriärtjänster för lärare i form av förstelärare har inrättats. Anna Svalander Ordförande Anders Waldau Utbildningschef Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (54)

4 Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (54)

5 2 Kommunfullmäktiges övergripande verksamhets- och kvalitetsmål 2.1 Gymnasieskola Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2011 Utfall 2012 Målvärde 2013 Utfall 2013 Andel elever med fullföjd gymnasieutbildning inom fyra år exkl introduktionsprogram, %. Andelen elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, %. 90% 89% 90% 87% 94% 93% 95% 92% Genomsnittlig betygspoäng (max är 20 poäng) 14,2 14,1 14,4 14,2 Andel elever med fullföjd gymnasieutbildning inom fyra år exkl introduktionsprogram, %. Andelen elever med fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år exkl introduktionsprogram var 87 % läsåret 2012/13. Motsvarande siffra för samtliga kommuner i riket var 85 %. Källa: Skolverket: Siris december Så når nämnden målet för indikatorn För att förbättra måluppfyllelsen fortsätter och intensifieras arbetet med utgångspunkt i utvecklingsplan Bildningsstaden Borås och de identifierade utvecklingsområdena. Allt utvecklingsarbete måste bedrivas långsiktigt och kräver uthållighet. Analyserna visar var i processerna tyngdpunkten av utvecklande insatser ska sättas in. Även tillsynsrapporterna från Skolinspektionen utgör underlag för analysen. Under kommande läsår är det framför allt Styrning och ledning samt Kvalitetsarbete som kommer att vara i fokus. Samtidigt fortsätter arbetet med de övriga utvecklingsområdena i parallell samverkan. Skolorna och skolenheterna arbetar på motsvarande sätt med att kontinuerligt följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av utbildningen. Andelen elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, %. Andelen elever med grundläggande behörighet till universitet eller högskola var 92 % läsåret 2012/13. Motsvarande siffra för samtliga kommuner i riket var 87 %. Källa: Skolverket: Siris december Grundläggande behörighet till högskola innebär att eleven har godkänt i minst 90 procent av den totala kurspoängen poäng dvs har minst gymnasiepoäng med betyget godkänt. En elev kan således vara behörig till högskolan även om eleven har ett eller ett par IG. Borås kommunala gymnasieskolors resultat när det gäller högskolebehörighet har varit högt över riket under hela mätperioden. För skolorna är det fortsatt ett prioriterat mål att eleverna i den nya gymnasieskolans högskoleförberedande program och de elever på yrkesprogram som väljer att läsa behörighet når högskolebehörighet. Så når nämnden målet för indikatorn För att förbättra måluppfyllelsen fortsätter och intensifieras arbetet med utgångspunkt i utvecklingsplan Bildningsstaden Borås och de identifierade utvecklingsområdena. Allt utvecklingsarbete måste bedrivas långsiktigt och kräver uthållighet. Analyserna visar var i processerna tyngdpunkten av Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (54)

6 utvecklande insatser ska sättas in. Även tillsynsrapporterna från Skolinspektionen utgör underlag för analysen. Under kommande läsår är det framför allt Styrning och ledning samt Kvalitetsarbete som kommer att vara i fokus. Samtidigt fortsätter arbetet med de övriga utvecklingsområdena i parallell samverkan. Skolorna och skolenheterna arbetar på motsvarande sätt med att kontinuerligt följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av utbildningen. Genomsnittlig betygspoäng (max är 20 poäng) Genomsnittlig betygspoäng läsåret 2012/13 var 14,2. Motsvarande siffra för samtliga kommuner i riket var 14,0. Källa: Skolverket: Siris december 2013 Så når nämnden målet för indikatorn För att förbättra måluppfyllelsen fortsätter och intensifieras arbetet med utgångspunkt i utvecklingsplan Bildningsstaden Borås och de identifierade utvecklingsområdena. Allt utvecklingsarbete måste bedrivas långsiktigt och kräver uthållighet. Analyserna visar var i processerna tyngdpunkten av utvecklande insatser ska sättas in. Även tillsynsrapporterna från Skolinspektionen utgör underlag för analysen. Under kommande läsår är det framför allt Styrning och ledning samt Kvalitetsarbete som kommer att vara i fokus. Samtidigt fortsätter arbetet med de övriga utvecklingsområdena i parallell samverkan. Skolorna och skolenheterna arbetar på motsvarande sätt med att kontinuerligt följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av utbildningen. 2.2 Egen organisation Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2011 Utfall 2012 Målvärde 2013 Utfall 2013 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. 3,1% 3,2% 4% 3,4% Antalet sjukfall över 60 dagar Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbetare. Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, % , ,5 Sjukfrånvaron ligger på en nivå som brukar beskrivas som normal sjukfrånvaro, det vill säga i intervallet 2-4%. Nämndens mål är att fortsatt hålla sjukfrånvaron låg, inom intervallet för normal sjukfrånvaro eller lägre. Antalet sjukfall över 60 dagar. Antalet sjukfall över 60 dagar kan antas vara rimligt med beaktande av antalet anställda och personalens åldersfördelning. Målmedvetet och tidigt rehabiliteringsarbete ska hålla antalet sjukfall och dagar nere. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbetare. Genom medveten återhållsamhet avser nämnden att även fortsättningsvis endast ha ett lågt utnyttjande av timavlönade. Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (54)

7 3 Nämndens egna mål 3.1 Gymnasieskola Verksamhetens indikatorer Utfall 2011 Utfall 2012 Målvärde 2013 Utfall 2013 Alla elever ska lämna gymnasieskolan med minst betyget Godkänt i samtliga kurser. Borås Stads gymnasieskolor ska ligga klart över rikssnittet och ska i riksjämförelse vara bland de 50 främsta i landet. (1) Borås ska tillhöra de 50 bästa skolkommunerna i SKL:s ranking Öppna jämförelser. (2) Alla elever på Introduktionsprogrammen går efter 1 år studier vidare till nationellt program, fortsatta studier, arbete eller annan sysselsättning. 72% 70,3% 100% 70,4% % 100% 97% (1) Avser samliga elever i kommunala gymnasieskolor. (2) Avser samtliga folkbokförda elever i kommunen som går i kommunala eller friståenden gymnasieskolor. Alla elever ska lämna gymnasieskolan med minst betyget Godkänt i samtliga kurser. Slutbetyg med minst G i alla kurser - andel i % Almås 72, ,1 73,2 Bäckäng 85,4 87,9 90,2 81,4 Sven Erikson 72,4 65,8 58,1 66,2 Viskastrand 65, ,6 55,2 Totalt 74, ,3 70,4 Årets avgångselever var de sista som fick ett slutbetyg enligt tidigare regelverk. För ett slutbetyg ska eleven ha betyget IG, G, VG eller MVG i alla kurser på programmet. Utbildningsnämndens mål är att samtliga elever ska ha minst godkänt betyg i alla kurser i sitt slutbetyg. Läsåret 2012/13 hade 70,4 % av avgångseleverna inklusive International Baccalaureate (IB) ett slutbetyg från ett fullständigt eller utökat program med minst godkänt i alla kurser. Utfallet grundar sig på lokalt statistik från Utbildningsförvaltnigen. Så når nämnden målet för indikatorn För att förbättra måluppfyllelsen fortsätter och intensifieras arbetet med utgångspunkt i utvecklingsplan Bildningsstaden Borås och de identifierade utvecklingsområdena. Allt utvecklingsarbete måste bedrivas långsiktigt och kräver uthållighet. Analyserna visar var i processerna tyngdpunkten av utvecklande insatser ska sättas in. Även tillsynsrapporterna från Skolinspektionen utgör underlag för Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (54)

8 analysen. Under kommande läsår är det framför allt Styrning och ledning samt Kvalitetsarbete som kommer att vara i fokus. Samtidigt fortsätter arbetet med de övriga utvecklingsområdena i parallell samverkan. Skolorna och skolenheterna arbetar på motsvarande sätt med att kontinuerligt följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av utbildningen. Borås Stads gymnasieskolor ska ligga klart över rikssnittet och ska i riksjämförelse vara bland de 50 främsta i landet. (1) (1) Avser samtliga elever i kommunala gymnasieskolor. Jämförelserna sker inom följande områden: a) Fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år, exkl individuella programmet. b) Grundläggande behörighet till universitet och högskola. c) Genomsnittlig betygspoäng. d) Etablering på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. e) Påbörjade studier på högskola eller universitet inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Resultat för läsåret 2012/13 för Borås Stads gymnasieskolor: a) Fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år, exkl individuella programmet. 87 %, ranking 60. Riket: 85 % b) Grundläggande behörighet till universitet och högskola. 92 %, ranking 36. Riket: 87 % c) Genomsnittlig betygspoäng. 14,2 poäng, ranking 54. Riket: 14 poäng d) Etablering på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. Statistik finns inte att tillgå på skolnivå. e) Påbörjade studier på högskola eller universitet inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Statistik finns inte att tillgå på skolnivå. Så når nämnden målet för indikatorn För att förbättra måluppfyllelsen fortsätter och intensifieras arbetet med utgångspunkt i utvecklingsplan Bildningsstaden Borås och de identifierade utvecklingsområdena. Allt utvecklingsarbete måste bedrivas långsiktigt och kräver uthållighet. Analyserna visar var i processerna tyngdpunkten av utvecklande insatser ska sättas in. Även tillsynsrapporterna från Skolinspektionen utgör underlag för analysen. Under kommande läsår är det framför allt Styrning och ledning samt Kvalitetsarbete som kommer att vara i fokus. Samtidigt fortsätter arbetet med de övriga utvecklingsområdena i parallell samverkan. Skolorna och skolenheterna arbetar på motsvarande sätt med att kontinuerligt följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av utbildningen. Borås ska tillhöra de 50 bästa skolkommunerna i SKL:s ranking Öppna jämförelser. (2) (2) Avser samtliga folkbokförda elever i kommunen som går i kommunal eller fristående Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (54)

9 gymnasieskolor. Jämförelserna sker inom följande områden: a) Fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år, exkl individuella programmet. b) Grundläggande behörighet till universitet och högskola. c) Genomsnittlig betygspoäng. d) Etablering på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. e) Påbörjade studier på högskola eller universitet inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Resultat för läsåret 2012/13 för folkbokförda elever i Borås: a) Fullföljd gymnasieutbildning inom fyra år, exkl individuella programmet. Statistik för denna indikator finns inte på kommunnivå i Öppna jämförelser. Indikatorn fullföljd utbildning inkl individuella programmet är utfallet för Borås 77 %, ranking 145. b) Grundläggande behörighet till universitet och högskola. 91,7 %, ranking 31. c) Genomsnittlig betygspoäng. 13,8, ranking 156. d) Etablering på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. 33,4 %, ranking 77. e) Påbörjade studier på högskola eller universitet inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. 42,7 %, ranking 105. Så når nämnden målet för indikatorn För att förbättra måluppfyllelsen fortsätter och intensifieras arbetet med utgångspunkt i utvecklingsplan Bildningsstaden Borås och de identifierade utvecklingsområdena. Allt utvecklingsarbete måste bedrivas långsiktigt och kräver uthållighet. Analyserna visar var i processerna tyngdpunkten av utvecklande insatser ska sättas in. Även tillsynsrapporterna från Skolinspektionen utgör underlag för analysen. Under kommande läsår är det framför allt Styrning och ledning samt Kvalitetsarbete som kommer att vara i fokus. Samtidigt fortsätter arbetet med de övriga utvecklingsområdena i parallell samverkan. Skolorna och skolenheterna arbetar på motsvarande sätt med att kontinuerligt följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av utbildningen. Alla elever på Introduktionsprogrammen går efter 1 år studier vidare till nationellt program, fortsatta studier, arbete eller annan sysselsättning. I den nya gymnasieskolan finns fem introduktionsprogram. Dessa är preparandutbildning, individuellt alternativ, programinriktat individuellt program, språkintroduktion och yrkesintroduktion. Målet i nämndens utvecklingsplan Bildningsstaden Borås för introduktionsprogrammen är att alla elever går efter 1 års studier vidare till ett nationellt program, fortsatta studier, arbete eller annan sysselsättning. Totalt sett är måluppfyllelsen mycket god, 2013 var andelen 97 %. Så når nämnden målet för indikatorn För att förbättra måluppfyllelsen fortsätter och intensifieras arbetet med utgångspunkt i utvecklingsplan Bildningsstaden Borås och de identifierade utvecklingsområdena. Allt utvecklingsarbete måste bedrivas långsiktigt och kräver uthållighet. Analyserna visar var i processerna tyngdpunkten av utvecklande insatser ska sättas in. Även tillsynsrapporterna från Skolinspektionen utgör underlag för Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (54)

10 analysen. Under kommande läsår är det framför allt Styrning och ledning samt Kvalitetsarbete som kommer att vara i fokus. Samtidigt fortsätter arbetet med de övriga utvecklingsområdena i parallell samverkan. Skolorna och skolenheterna arbetar på motsvarande sätt med att kontinuerligt följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av utbildningen. 3.2 Gymnasiesärskola Verksamhetens indikatorer Utfall 2011 Utfall 2012 Målvärde 2013 Utfall 2013 Andelen elever som slutför utbildningen med betyg på yrkesprogram (nationella och specialutformade) ska öka årligen. Andelen gymnasiesärskoleelever som är i arbete / sysselsättning efter avslutad utbildning ska öka årligen. 81% 100% 100% 100% Andelen elever som slutför utbildningen med betyg på yrkesprogram (nationella och specialutformade) ska öka årligen. Betyg efter avslutad utbildning andel elever Almås Nationella program Bergslena Nationella program Viskastrand Nationella program Andel elever med slutbetyg, i % Andel elever med samlat betygsdokument, i % Andel elever utan betyg, i % Totalt antal elever som avslutat sin utbildning Målet i nämndens utvecklingsplan Bildningsstaden Borås för gymnasiesärskolan är att andelen elever som slutför utbildningen med betyg på yrkesprogram (nationella och specialutformade) ska öka årligen samt att andelen gymnasiesärskoleelever som är i arbete/sysselsättning efter avslutad utbildning ska öka årligen. Av de elever som läsåret 2012/2013 avslutade sina studier i gymnasiesärskolan på Almåsgymnasiet och Viskastrandsgymnasiet hade hälften av eleverna ett slutbetyg, övriga elever hade ett samlat betygsdokument. På Bergslenagymnasiet var andelen med slutbetyg över 90 % vilket är en ökning från föregående år. Totalt sett får 100 % av eleverna betyg; antingen fullständigt slutbetyg eller ett samlat betygsdokument. Källa: Lokal statistik/al, BE, VS Så når nämnden målet för indikatorn För fortsatt hög måluppfyllelse fortsätter och intensifieras arbetet med utgångspunkt i utvecklingsplan Bildningsstaden Borås och de identifierade utvecklingsområdena. Allt utvecklingsarbete måste bedrivas långsiktigt och kräver uthållighet. Analyserna visar var i processerna tyngdpunkten av utvecklande insatser ska sättas in. Även tillsynsrapporterna från Skolinspektionen utgör underlag för analysen. Under kommande läsår är det framför allt Styrning och ledning samt Kvalitetsarbete som kommer att vara i fokus. Samtidigt fortsätter arbetet med de övriga utvecklingsområdena i parallell Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (54)

11 samverkan. Skolorna och skolenheterna arbetar på motsvarande sätt med att kontinuerligt följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av utbildningen. Andelen gymnasiesärskoleelever som är i arbete / sysselsättning efter avslutad utbildning ska öka årligen. Arbete sysselsättning efter avslutad utbildning andel elever i % Almås Nationella program Bergslena Nationella program Viskastrand Nationella program Hulta ängar Individuellt program Almås Individuellt program Anställning med lönebidrag 12,5 5, Arbetspraktik 37,5 47,4 33,3 0 0 Fortsatt utbildning Daglig verksamhet Totalt antal elever som avslutat sin utbildning 12,5 15, ,5 31,5 16, För varje avgångselev görs en individuell planering för fortsatt sysselsättning efter avslutade studier. Andelen elever på respektive skola som hade någon form av sysselsättning var 100 %, i likhet med förra året. Samtliga elever är således i någon form av verksamhet efter avslutade studier i gymnasiesärskolan. De flesta har anställning med lönebidrag eller arbetspraktik. Utfallet avser elever från individuella, nationella och specialutformade program på Almåsgymnasiet, Bergslenagymnasiet och Hulta ängar samt Viskastrandsgymnasiet. Källa: Lokal statistik/al, BE, VS Så når nämnden målet för indikatorn För fortsatt hög måluppfyllelse fortsätter och intensifieras arbetet med utgångspunkt i utvecklingsplan Bildningsstaden Borås och de identifierade utvecklingsområdena. Allt utvecklingsarbete måste bedrivas långsiktigt och kräver uthållighet. Analyserna visar var i processerna tyngdpunkten av utvecklande insatser ska sättas in. Även tillsynsrapporterna från Skolinspektionen utgör underlag för analysen. Under kommande läsår är det framför allt Styrning och ledning samt Kvalitetsarbete som kommer att vara i fokus. Samtidigt fortsätter arbetet med de övriga utvecklingsområdena i parallell samverkan. Skolorna och skolenheterna arbetar på motsvarande sätt med att kontinuerligt följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av utbildningen. Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (54)

12 3.3 Vuxenutbildningen Verksamhetens indikatorer Utfall 2011 Utfall 2012 Målvärde 2013 Utfall 2013 Andelen studerande som fullföljer sin studieplan ska öka årligen. Andelen studerande som lyckas att slutföra sina studier utan avbrott eller utan IG ska öka årligen. Resultaten för Vuxenutbildningens olika verksamheter redovisas nedan. Andelen studerande som fullföljer sin studieplan ska öka årligen. Andelen studerande som lyckas att slutföra sina studier utan avbrott eller utan IG ska öka årligen. Grundläggande vuxenutbildning Över 500 personer har studerat på grundläggande nivå, en eller oftast flera kurser. Omräknat à 800 poäng per år motsvarar det närmare 250 heltidsstuderande. Under året har 23 % av eleverna, omräknat till heltidsstuderande, fått godkända betyg på sina kurser, en ökning med tre procentenheter. Cirka 20 % gör avbrott eller får ej godkända betyg (IG, F eller streck ). Knappt hälften av eleverna fortsätter studierna i flera terminer. Betyg sätts efter avslutad kurs och i svenska som andraspråk kan det ta från en till fyra terminer innan eleven uppnår tillräckliga kunskaper för att få godkänt betyg. Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning med teoretisk inriktning bedrivs i egenregi samt via externa utbildningsanordnare som levererar distansutbildning. Antalet elever som väljer distansstudier ökar kraftigt på senare år och därför erbjuds även s k närdistans[1] via Vuxenutbildningen Björkäng. Närmare personer deltog i gymnasial teoretisk vuxenutbildning under 2012/2013. Omräknat à 800 poäng blir det cirka 375 heltidsstuderande varav ca 25 % studerar på distans hos externa anordnare. Andelen elever som avslutat kurser med godkända betyg är 63 %, andelen avbrott är drygt 30 %. Gymnasial vuxenutbildning med yrkesinriktning Yrkesutbildningar bedrivs dels inom Borås kommun av Vuxenutbildningen Borås i samarbete med Almåsgymnasiet och Viskastrandgymnasiet (66 %) dels via flera externa utbildningsleverantörer inom olika branscher (44 %). Eleverna erbjuds både skolförlagda utbildningar och utbildningar på distans. Distansutbildningar ges oftast inom handel/administration eller vård och omsorg. Lärlingsutbildning för vuxna har mer än fördubblats sedan föregående år, även om volymerna inte blir så stora, till närmare 60 elever under 2012/2013. Närmare 800 personer deltog i någon form av yrkesutbildning under 2012/2013. Omräknat à 800 poäng blir det 570 heltidsstuderande, en ökning med 7 %. Andelen elever som avslutar kurser med godkända betyg är hög, cirka 90 procent. Av eleverna gör ca 10 % avbrott. Särskild utbildning för vuxna Utbildningens funktion är att förvärva nya kunskaper och att bibehålla och utveckla det man lärt sig tidigare. Kunskapsmålen för eleverna på träningsskolenivån kan definieras som att erövra en förmåga att kommunicera med nya tecken, bilder, ord mm. Åttio personer deltog i Särvux i 140 kurser under 2012/2013. Elever som uppnår mål för kurs eller delkurs får betyg och 29 betyg har utfärdats under läsåret. Till övriga elever utfärdas intyg. Sex procent av kursdeltagarna har under året avbrutit utbildningen av olika anledningar. Utbildning i svenska för invandrare Under läsåret har drygt 1250 personer deltagit i Sfi. Drygt 50 % av eleverna har studerat hos externa Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (54)

13 utbildningsanordnare, som i första hand tar emot elever på studieväg 2 och 3. Sfi-studerande får betyg efter varje avklarad kurs. Beroende på den studerandes förkunskaper, alltifrån analfabeter till högskoleutbildade, tar det olika lång tid. Totalt har drygt 750 kursdeltagare fått betyg och 470 har avbrottsregistrerats. Övriga fortsätter sina kurser. Flest betyg ges på nivå 2C och 3D och minst har utfärdats på studieväg 1 som är till för studerande som har mycket kort tidigare utbildning. I genomsnitt får 62 % av kursdeltagarna som avslutar kurs betyg under ett läsår och 38 % gör avbrott. Många av dem som gör avbrott återkommer i undervisning nästa termin. Så nå nämnden målet för indikatorerna För att förbättra måluppfyllelsen fortsätter och intensifieras arbetet med utgångspunkt i utvecklingsplan Bildningsstaden Borås och de identifierade utvecklingsområdena. Allt utvecklingsarbete måste bedrivas långsiktigt och kräver uthållighet. Analyserna visar var i processerna tyngdpunkten av utvecklande insatser ska sättas in. Även tillsynsrapporterna från Skolinspektionen utgör underlag för analysen. Under kommande läsår är det framför allt Styrning och ledning samt Kvalitetsarbete som kommer att vara i fokus. Samtidigt fortsätter arbetet med de övriga utvecklingsområdena i parallell samverkan. Skolorna och skolenheterna arbetar på motsvarande sätt med att kontinuerligt följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av utbildningen. [1] Närdistans innebär att distanseleven kan få visst stöd av lärare på plats [2] Prövningar har räknats bort liksom tidiga avbrott dvs elever som slutat efter ett fåtal lektioner Andelen studerande som lyckas att slutföra sina studier utan avbrott eller utan IG ska öka årligen. Resultat redovisade ovan. Så når nämnden målet för indikatorn För att förbättra måluppfyllelsen fortsätter och intensifieras arbetet med utgångspunkt i utvecklingsplan Bildningsstaden Borås och de identifierade utvecklingsområdena. Allt utvecklingsarbete måste bedrivas långsiktigt och kräver uthållighet. Analyserna visar var i processerna tyngdpunkten av utvecklande insatser ska sättas in. Även tillsynsrapporterna från Skolinspektionen utgör underlag för analysen. Under kommande läsår är det framför allt Styrning och ledning samt Kvalitetsarbete som kommer att vara i fokus. Samtidigt fortsätter arbetet med de övriga utvecklingsområdena i parallell samverkan. Skolorna och skolenheterna arbetar på motsvarande sätt med att kontinuerligt följa upp och analysera sina resultat för att kunna bedöma utvecklingsbehoven och planera för fortsatt utveckling av utbildningen. 3.4 Gemensamt mål för alla verksamheter Verksamhetens indikatorer Utfall 2011 Utfall 2012 Målvärde 2013 Utfall 2013 Högt värderat pedagogiskt och socialt klimat. 4,6 5 4,6 Högt värderat pedagogiskt och socialt klimat. Det pedagogiska och sociala klimatet utvärderas årligen inom Utbildningsnämndens verksamheter med en skolklimatundersökning som har sin utgångspunkt i forskningen om framgångsrika skolor. Skolans klimat bedöms av lärare och elever inom följande fyra områden: Normer och värden, Undervisningens innehåll och kvalitet, Elevernas inflytande och delaktighet/bedömning för lärande, Rektors pedagogiska ledarskap. Svarsskalan i undersökningen är 1-6 där 1 innebär Stämmer inte alls, 2 Stämmer Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (54)

14 dåligt, 3 Stämmer ganska dåligt, 4 Stämmer ganska bra, 5 Stämmer bra och 6 Stämmer helt. Utfallet på hela undersökningen var 4,6 för båda grupperna. Ett värde på 4 är godtagbart och ett värde på 5 är gott. Svarsfrekvensen på årets undersökning var 78 %. Så når nämnden målet för indikatorn Arbetet kommer fortsatt att bedrivas i enlighet med utvecklingsplanen Bildningsstaden Borås för att nå en god lärandemiljö för eleverna som kännetecknas av ett högt värderat pedagogiskt och socialt klimat. Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (54)

15 4 Nämndens verksamhet Resultat Ekonomiskt sammandrag Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Statsbidrag , , , , ,5 Avgifter och övriga intäkter , , , , ,0 Summa intäkter , , , , ,5 Personal , , , , ,0 Lokaler , , , , ,3 Övrigt , , , , ,2 Kapitalkostnader -977,0-938,2-920,8-901,8 19,0 Summa kostnader , , , , ,9 Buffert (endast i budget) Nettokostnad , , , , ,6 Kommunbidrag , , , ,0 0,0 Resultat efter kommunbidrag Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat Resultat jfr med tillgängliga medel , ,8 0, , ,6 0, , , ,0 0, ,4-251, , , ,6 Ackumulerat resultat , , , , ,6 Resultatanalys För Utbildningsnämnden fastställdes ett kommunbidrag på 470,7 mkr: Detta är en ökning med 12,8 mkr jämfört med den ingående ramen 2012 som var 457,9 mkr. 11,3 mkr av ramen avsåg en kostnadskompensation på 3,0 % för löner och 1,5 % för övriga kostnader. 11,4 mkr är en minskning av ram pga volymjustering för gruppen åringar, -6,64 % * 50%. 4,6 mkr är en neddragning av ram pga minskande skatteunderlag. Besparingskrav från KS, 1,0%. 0,6 mkr av ramen avsåg en tilldelning av engångskaraktär på totalt 3,4 mkr för åren 2010 tom 2013, för införande av "Borås Stads lärplattform". 1,7 mkr är en tilldelning för Nationell idrottsutbildning (NIU), 1,5 mkr, och 0,2 mkr för projekt Teknikcollege, på Sven Eriksonsgymnasiet. 2,5 mkr är ersättning för ökad kostnad på grund av lärarlöneavtalet. 9,0 mkr är ersättning för ej besparade medel GY 11. 1,9 mkr är ersättning för inköp av buss och iordningställande av lokaler på Hulta Ängar. Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (54)

16 1,8 mkr är återbetalning av Afa försäkringspengar. I budget 13:2 avsattes 1 % (4,5 mkr) i en central buffert. Bufferten har under året fördelats ut med 4,0 mkr till gymnasieverksamheten, 0,5 mkr till friskolor i Borås med Boråselever. Nettokostnaden för förvaltningen uppgick till 467,4 mkr, detta gav ett resultat på plus 3,3 mkr mot ram: 7,5 mkr fick Utbildingsförvaltningen efter beslut i KS tillstånd att använda av tidigare ackumulerat resultat för att finansiera den nya gymnasiereformen GY 11. 1,8 mkr lägre kostnad för förvaltningens administration inklusive Utbildningsnämnden, varav 0,7 mkr lägre personalkostnader, 0,8 mkr lägre material och köpta tjänster, 0,2 mkr på återvunna kundförluster. 3,1 mkr lägre kostnad än planerat i prognos för gymnasieverksamheten. Avvikelsen mot prognos beror på 8,2 mkr högre intäkter, varav 3,8 mkr högre ersättning än prognos från vuxenutbildningen för köpta utbildingar, 1,8 mkr högre intäkt från andra stadsdelar i Borås Stad, 1,2 mkr högre intäkt från företag, landsting, statliga myndigheter och skolverket, 1,2 mkr högre intäkt från cafeteria, kiosk, övrig försäljning och elevarbeten, 0,2 mkr högre intäkt från övriga mindre intäktsposter. Kostnaderna var 5,1 mkr högre än vad som beräknats i prognosen beroende på en felaktig kostnadsreducering som sänkte kostnaderna med 4,3 mkr, 0,8 mkr högre kostnader för personal och material, varav kostnaden för köpta tjänster var 0,9 mkr lägre än planerat i prognos. 2,8 mkr lägre kostnad än vad som beräknats i prognosen för vuxenutbildningen främst på grund av lägre kostnader för köpta tjänster. 0,7 mkr lägre kostnad än vad som beräknats i prognosen för gymnasiesärskolan främst beroende på ej genomförda planerade inköp. 0,6 mkr lägre kosntad än vad som beräknats i prognosen för avdelningen för verksamhetsutveckling främst beroende på lägre kostnad för personal, och något högre intäkter än prognos. 4.2 Budgetavvikelse Verksamheternas nettokostnader Tkr Gemensam administration Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Intäkter 1 238,6 294,2 20,0 73,3 53,3 Kostnader , , , , ,1 Resultat , , , , ,4 Gymnasieskola Intäkter , , , , ,8 Kostnader , , , , ,2 Resultat , , , ,6-539,4 Vuxenutbildning Intäkter , , , , ,2 Kostnader , , , , ,2 Resultat , , , ,4 0,0 Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (54)

17 Tkr Gymnasiesärskola Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Intäkter , , , ,4 92,2 Kostnader , , , , ,6 Resultat , , , , ,8 Avdelningen för Verksamhetsutveckling Intäkter 655, ,0 871, ,9 338,6 Kostnader , , , ,0 261,7 Resultat , , , ,1 600,3 Naturskola Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader -684,3-695,4-701,5-696,8 4,7 Resultat -684,3-695,4-701,5-696,8 4,7 Insatser enligt LSS Intäkter 3 504, , , ,1 156,4 Kostnader , , , ,8-73,5 Resultat , , , ,7 82,9 Buffert Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nämnd- och styrelseverksamhet Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader -771,1-740,1-830,7-727,8 102,9 Resultat -771,1-740,1-830,7-727,8 102,9 Intäkter Kostnader Resultat Intäkter Kostnader Resultat Intäkter Kostnader Resultat Intäkter Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (54)

18 Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Kostnader Resultat Intäkter Kostnader Resultat Totalt Intäkter , , , , ,5 Kostnader , , , , ,9 Resultat , , , , ,6 4.3 Verksamhetsanalys Utbildningsnämnden Utbildningsnämndens mål Övergripande mål Borås Stad ska bli en skol- och bildningsstad med goda resultat. Bildning kan vara både praktisk och teoretisk. Människor lär sig många olika saker på många olika sätt under sitt liv. Utvecklingsplanen Bildningsstaden Borås och de sex utvecklingsområden i planen med preciserade strategier har varit utgångspunkten för arbetet under Sammantaget kan konstateras att måluppfyllelsen är god. Förbättringsutrymme finns gällande nämndens mål för gymnasieskolan med minst godkänt i alla kurser. Övriga resultat i gymnasieskolan är i riksjämförelse över rikets snitt och i rankingen finns Borås Stads gymnasieskolor bland de 50 eller i vissa fall bland de 60 bästa i landet. Elever på de fem introduktionsprogrammen går vidare till studier, arbete eller annan sysselsättning i mycket hög grad. Av gymnasiesärskolans elever får en stor majoritet ett slutbetyg eller ett samlat betygsdokument och är antingen i arbete eller i annan form av sysselsättning efter genomförd skolgång. Inom vuxenutbildningen uppnår en hög andel av de studerande lägst godkända betyg Administrativa och övriga gemensamma funktioner Mål och resultat 2013 Utbildningsförvaltningens centrala administrations mål för 2013 utöver det löpande arbetet: Driva arbetet med genomförandet av ny gymnasieskola, GY 11. GY 11 infördes under läsåret 2011/12 då de första eleverna började i den reformerade gymnasieskolan. Under läsåret 2012/2013 fanns två årskurser i GY 11 medan årskurs 3 fortsatt följde den tidigare gymnasieskolan GY94. Från läsåret 2013/14 följer alla tre årskuser GY11. Fortsätta arbetet enligt utvecklingsplan , Bildningsstaden Borås, i verksamheterna. Arbetet i verksamheterna sker i enlighet med utvecklingsplanen Bildningsstaden Borås Syftet Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (54)

19 med planen är att göra en bra verksamhet bättre och arbetet utgår från sex identifierade utvecklingsområden: Bedömning för lärande (BFL), Elever i behov av särskilt stöd, Elever med utländsk bakgrund, Informations- och kommunikationsteknologi (IKT), Kvalitetsarbete samt Styrning och ledning. Följa och stödja skolornas arbete med deras utvecklingsplaner. Arbetet med att följa och stödja skolornas arbete med sina utvecklingsplaner har fortgått under året. Utgångspunkten för skolorna är Bildningsstaden Borås och uppdraget har varit att förhålla sig till utvecklingsområden i Bildningsstaden Borås samt beskriva egna förbättringsområden och strategier för ökad måluppfyllelse. Utvecklingsplanerna revideras årligen. Fortsatt medverka till och delta i ökad regional samordning och utveckling av yrkesvuxutbildningen inom Sjuhärads kommunalförbund enligt upprättat avtal. Samverkansavtalet mellan kommunerna i Boråsregionen som började gälla 1 januari 2012 har fallit väl ut. Rent organisatoriskt har regionen uppfyllt alla avtalets ambitioner gällande Yrkesvux. Vad som återstår är samverkan kring de rent ekonomiska förutsättningarna efter att de statliga medlen försvinner 2015 och en utökning av samverkan kring fler skolformer. Fortsatt delta i arbetet med en kompetensplattform för vuxnas lärande i Västra Götalandsregionen. Vuxenutbildningen deltar aktivt, enligt plan, i de olika aktiviteter som inryms inom kompetensplattformens uppdrag. Fortsätta samarbetet med Sjuhärads kommunalförbund för samverkan kring gymnasieskola och vuxenutbildning. Samarbetet har fortgått under året. Utveckla informations- och kommunikationsteknologin, IKT. IKT är ett av sex utvecklingsområden i Bildningsstaden Borås. Arbete har inletts i enlighet med de strategier som framskrivs i utvecklingsplanen. En särskild arbetsgrupp för IKT tillsattes under senvåren 2011 och har i uppdrag att bidra till att genomföra det strategiska utvecklingsområdet IKT enligt beskrivning i utvecklingsplanen. Gruppen ska också stödja och stimulera skolorna i deras arbete med att införa IKT samt vid behov föreslå åtgärder grundade på utförlig analys. Utbildning för skolledare och lärare har genomförts under året. Samtliga elever i gymnasieskolan och i gymnasiesärskolan har tillgång till digitala verktyg i form av datorer eller läsplattor från och med höstterminen Tillgången på digitala verktyg är god även inom Vuxenutbildningen. Fortsätta arbetet med konsultation och rådgivning i psykologiska frågor i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Arbetet har fortgått enligt planering. Se över, följa upp och utveckla arbetet med särskilt stöd inom förvaltningen. En tydlig arbetsfördelning mellan psykologerna har genomförts innebärande att en av dem har ansvar för de två stora gymnasieskolorna med högskoleförberedande program (Bäckängs- och Sven Eriksonsgymnasiet), samt Tullen. Den andra tjänsten har ansvar för de två stora gymnasieskolorna med yrkesförberedande program (Almås- och Viskastrandsgymnasiet). Psykologerna har delat ansvaret för Vuxenutbildningen samt Gymnasiesärskolan. Under året har ett undersökande arbete genomförts för att bygga upp en stödverksamhet för elever inom autismspektrat. Verksamheten startar från och med läsåret 2014/15 på Sven Eriksonsgymnasiet. Fortsätta arbetet med kvalitativa kunskapsuppföljningar för år 1 i gymnasiet i form av bedömningsinstrument i engelska, matematik och svenska. Bedömningsinstrument har genomförts i svenska, matematik och engelska för elever i åk 1. Resultaten Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (54)

20 utgör underlag för skolornas arbete och planering kring elever i behov av särskilt stöd. Genomföra årliga undersökningar för utvärdering av skolornas sociala och pedagogiska klimat. Skolklimatundersökningen genomfördes på sedvanligt sätt under året. Svarsfrekvensen var 78 % vilket är en procentenhet högre än föregående år. Det totala resultatet på undersökningen var 4,6 på den 6- gradiga skalan. Detta utgör underlag för analys och åtgärder på såväl förvaltningsnivå som på skol- och programnivå. Resultat Utbildningskontorets resultat visar ett överskott mot budget på 2,0 mkr. I Bu 2013:2 avsattes 1 %, 4,5 mkr, i en central buffert. Bufferten har under året fördelats ut med 4,0 mkr till gymnasieverksamheten, 0,5 mkr till friskolor i Borås med Boråselever. Resultat Utbildningskontorets resultat visar ett plus mot budget på 2,0 mkr. Utbildningsförvaltningens administration står för plus 1,8 mkr, vilket fördelar sig enligt följande, lägre personalkostnader 0,9 mkr, lägre materialkostnader 0,5 mkr samt lägre kostnader för köpta tjänster 0,4 mkr. Utbildningsnämnden och yrkesråd, lägre kostnad för arvoden 0,2 mkr. I Bu 2013:2 avsattes 1 %, 4,5 mkr, i en central buffert. Bufferten har under året fördelats ut med 4,0 mkr till gymnasieverksamheten, 0,5 mkr till friskolor i Borås med Boråselever. Verksamheten i siffror Gemensam administration (inkl nämndens verksamhet) Redov 2011 Redov 2012 Budget 2013:2 Redov 2013 Intäkter, tkr 1 238,6 294,2 20,0 73,3 Kostnader, tkr , , , ,0 Resultat, tkr , , , ,7 Kommunbidrag, tkr , , , ,0 Res. efter kommunbidrag, tkr Varav Central buffert 79,3 368,2 0, ,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Personalkostnader totalt, tkr Varav Utbildningskontoret Varav Utbildningsnämnden 8 160, , , , , , , ,5 730,0 709,8 776,7 698,0 Varav Yrkesrådet 57,0 41,5 100,3 45,4 Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (54)

21 4.3.3 Avdelningen för Verksamhetsutveckling Avdelningen för Verksamhetsutveckling För läsåret 2013/2014 har förvaltningens ledningsgrupp beslutat att ha fokus på följande områden: Styrning och ledning Systematiskt kvalitetsarbete; enhetsnivå Det goda lärandet (klassrummet) Samtliga områden återfinns i förvaltningens utvecklingsplan, Bildningsstaden Borås. Verksamhet under året 2013 Psykologverksamheten Målsättningen är för skolpsykologerna, likt elevhälsan, att undanröja hinder för inlärning hos eleven. Skolpsykologerna kommer kontinuerligt att träffa elevhälsoteamen och på så vis arbeta hälsofrämjande. En av psykologerna har genomfört en kurs på halvfart vid Göteborgs Universitet i Neuropsykologi testdiagnostik och metodik. Gymnasieantagningen Gymnasieantagningen handlägger antagningen till år 1 på uppdrag från samtliga kommuner i Sjuhärads kommunalförbund och samtliga fristående gymnasieskolor i Sjuhärads regionen. I januari 2013 tillträdde ny antagningssekreterare. Under året har gymnasieantagningen haft 0,5 % tjänst utöver ordinarie bemanning för att introducera den nya anställningssekreteraren i arbetet. Informationsträffar för samtliga studie- och yrkesvägledare i Sjuhärad har genomförts enligt tradition och arbetet avlöper väl. Värdegrund Förvaltningen har sedan ca tre år tillbaka ett samarbete med Stiftelsen Sjuhärad och Swedbank Sjuhärad. Förvaltningen ges möjlighet att erbjuda Mina Möjligheters Dag. En dag då alla i årskurs 1 i Borås kommunala samt fristående gymnasieskolor samt elever från Mark och Svenljunga inbjuds till en halvdag med föreläsningar kring värdegrund föreläste Petter Askergren och Annelie Pompe. Estetelever från Marks gymnasieskola underhöll i pausen. Föreläsningarna äger rum på Åhaga och ska ses som ett komplement till det värdegrundsarbete som bedrivs ute på skolorna. Konceptet är således ingen happening utan en del av introduktionen för elever i årskurs 1 inför gymnasietiden. Under 2013 har samarbetet fördjupats och det finns förhoppning att arbeta fram ett stipendium för både lärare och elever. Marknadsföring Tjänsten stödjer förvaltningens verksamheter i att bedriva marknadsföring mot byrå, Öppet Hus på respektive skola samt besöksdagar för grundskoleelever. Information- och kommunikationssansvarig sköter även förvaltningens gemensamma marknadsföringsinsatser, annonsering, information och upphandling. Under år 2013 har förvaltningens övergripande gymnasiekampanj varit föremål för nominering till en nationell marknadsföringstävling Guldägget. Det blev brons för reklambyrån Mecka, utbildningsförvaltningen var representerad vid prisutdelningen. Personal har fått genomgå utbildning under hösten 2013 på Bergh s school of communication, Stockholm. Skolutveckling i enlighet med Bildningsstaden Borås Under året har utvecklingsledaren drivit förvaltningens arbete vidare med Bedömning för Lärande. Flera föreläsningar av såväl externa som interna föreläsare har hållits för samtalsledare/ utvecklingsledare, rektorer och intresserade lärare med syfte att vidare inspirera och motivera till fortsatt arbete med satsningen. Vid läsårsstarten i augusti bevistade samtliga lärare i förvaltningen en kick-off där Torkel Klingberg, Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (54)

22 läkare och professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, föreläste under rubriken Den lärande hjärnan. Det visade sig vara en mycket uppskattad föreläsning som följdes av fortsatt arbete i ämnesgrupper/programgrupper på skolorna kring temat Bedömning för Lärande. 14 förstelärare har anställts i förvaltningen. Uppdragsbeskrivning har tagits fram och under hösten har två förvaltningsövergripande träffar hållits för att vidare tydliggöra uppdraget samt ge inspiration i arbetet med att utveckla undervisningens kvalitet. Under 2013 har utbildning av lärspridare genomförts. Lärspridare kan sägas vara IT-ambassadörer på varje skola som driver satsningen och utvecklingen med användandet av digitala verktyg vidare i klassrummet. Dessutom har förvaltningens IT-samordnare erbjudit regelbundna träffar med de lärspridare som har fått en särskilt framträdande roll ute på sin skola. Denna grupp, pilotlärspridare, erbjöds kompetensutveckling och bevistade SETT-mässan[1] i Stockholm under våren. (SETT-Scandinavian Educational Technology Transformation) Delar av förvaltningens IT-utvecklingsgrupp besökte även Framtidens Lärande, även det en mässa där användandet av IT i lärandeprocessen stod i fokus. Utbildningsförvaltningen deltog även i Skolriksdagen, som hålls vartannat år, för att hålla sig ajour med vad som händer i Skolvärlden. Kvalitetskonferens hölls i april och november för samtliga skolledare inom förvaltningen. Vid aprilkonferensen implementerades förvaltningens övergripande systematiska kvalitetsarbete. Vid novemberkonferensen lades fokus på dokumentation av kvalitetsarbetet på enheten. Två gästföreläsare deltog, Jonas Ryberg och Tone Engen. Verksamhetschef för utveckling har vid två tillfällen under året samlat skolornas elevhälsoteam för information och presentation av respektive skolas elevhälsoarbete. Förvaltningen har under året tagit emot flera studiebesök från andra kommuner som har varit nyfikna på hur Utbildningsförvaltningen i Borås bedriver utveckling. Detta har avsett områden Bedömning för Lärande, IKT samt Systematiskt kvalitetsarbete. Avdelning för verksamhetsutveckling har under året samverkat med flera andra aktörer inom skolområdet i Borås stad, Utvecklingsenheten, Specialpedagogiskt kompetenscentrum SPKC och Centrum för flerspråkigt lärande CFL. Vidare har kompetensutveckling genomförts inom matematik, genom det Matematiklyftet på Almås, Sven Erikson, Vuxenutbildningen samt Tullen. Undersökande arbete har genomförts för att bygga upp en stödverksamhet för elever diagnostiserade inom det autistiska spektrat, tidigare benämnt Aspergers syndrom. Stödverksamheten avser de elever som behöver särskilda anpassningar för att kunna inkluderas i gymnasieskolans nationella program. En grupp har bla gjort studiebesök till Kalmar och Västerås. Strax före jul fick Sven Eriksonsgymnasiet klartecken att starta en sådan verksamhet från och med läsåret 2014/15. Resultat Avdelningen för verksamhetsutvecklings resultat visar ett plus mot budget på 0,6 mkr. 0,3 mkr högre intäkter än förväntat och 0,5 mkr lägre kostnader för löner, personalförsäkringar och personalutveckling samt 0,2 mkr högre kostander för kontorsmaterial och 0,1 mkr för köpta tjänster. Verksamheten i siffror Avdelningen för verksamhetsutveckling Redov 2011 Redov 2012 Budget 2013:2 Redov 2013 Intäkter, tkr 655, ,0 871, ,9 Kostnader, tkr , , , ,0 Resultat, tkr , , , ,0 Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (54)

23 Avdelningen för verksamhetsutveckling Redov 2011 Redov 2012 Budget 2013:2 Redov 2013 Kommunbidrag, tkr 3 141, , , ,4 Res. efter kommunbidrag, tkr -66,6 880,4 0,0 600,3 Personalkostnader totalt, tkr 3 573, , , , Gymnasieskolan Verksamhet 2013 Gymnasieskolans målsättning för 2013 var att fortsätta arbetet enligt utvecklingsplanen Bildningsstaden Borås och skolornas motsvarande planer för sin nivå. Utgångspunkten för detta arbete är de övergripande verksamhets- och kvalitetsmål som Kommunfullmäktige har fastställt för gymnasieskolan, Utbildningsnämndens mål samt skolornas egna mål och strategier för att nå dessa. Resultat: Arbetet har fortgått enligt planering. Utbildningsnämndens mål för gymnasieskolan redovisas under rubriken 3.1 Gymnasieskola. Högt värderat pedagogiskt och socialt klimat. Resultat: Gymnasieskolornas samlade resultat på skolklimatundersökningen var 4,5. Utbildningsnämndens utbud för gymnasieskolan 2013 Skola Almåsgymnasiet Bäckängsgymnasiet Sven Eriksonsgymnasiet Tullengymnasiet Program Nationella program: Barn- och fritidsprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet, (Florist, Frisör, Hår- och makeupstylist, Textil design), Hotell- och turismprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet. Introduktionsprogram: Programinriktat individuellt val. Yrkesintroduktion. Lärlingsutbildning Nationella program: Estetiska programmet (Bild och formgivning, Dans, Musik, Teater), Designprogrammet (särskild variant), Humanistiska programmet, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet. Introduktionsprogram: Preparandutbildning, Språkintroduktion. Nationella program: Barn- och fritidsprogrammet (Fritid och hälsa/nationell idrottsutbildning, NIU), Ekonomiprogrammet, Teknikprogrammet, Entreprenörsprogrammet (nationell spetsutbildning), International Baccalaureate. Introduktionsprogram: Preparandutbildning. Introduktionsprogram: Individuellt alternativ, Utbildningsnämnden, Årsredovisning facknämnder (54)