Rapportens uppläggning
|
|
- Anders Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapportens uppläggning Ursprungligen planerades denna basrapport att utgöra en s.k. DAFF, Dokumentation av FältarbetsFasen. På länsstyrelsens begäran har emellertid omprioriteringar gjorts och föreliggande rapport omfattar även specialregistreringen av fyndmaterialet och analyser. I rapporten medverkar en rad författare. Kapitlet som behandlar keramik har författats av Thomas Eriksson och Niklas Ytterberg, RAÄ UV GAL. Torbjörn Brorsson och Ole Stilborg har skrivit kapitlet rörande de teknologiska analyserna av keramiken. Kapitlet Fornlämningsmiljö har skrivits tillsammans av Fredrik Larsson, Karl-Fredrik Lindberg och Niklas Ytterberg. Övriga delar har skrivits av Karl- Fredrik Lindberg som också är rapportens redaktör. Nämnas här skall också Bo Fredriksson och Ulrika Lindgren som varit med och tagit fram material för rapporten. Inledningsvis beskrivs områdets topografi och fornlämningsmiljö och därefter redogörs för förundersökningen och den särskilda arkeologiska undersökningen i separata avsnitt. I texten hänvisas till bilaga, tabell eller figur, se förteckningar sid Vid hänvisning till tabeller, är detta mindre tabeller som finns i texten. Samtliga figurer finns i texten. Rapporten och all data kommer även att finnas tillgänglig på Riksantikvarieämbetet, UV:s hemsida, 6 Glädjen Rast- och jaktplatser från tidigneolitikum till bronsålder
2 Topografi och fornlämningsmiljö Topografi Glädjen ligger i Tierps socken Uppland, cirka fyra kilometer sydöst om Månkarbo och endast cirka 500 meter från gränsen till Vendels socken. Då Glädjen är belägen på gränsen mellan de båda socknarna kommer här både den sydöstra delen av Tierps socken och den västra delen av Vendels socken att beskrivas gällande topografi och fornlämningsmiljö. Den lokala topografin domineras av Uppsalaåsen som löper i nord sydlig riktning, Glädjen är belägen i en dalgång som skär in i åsen och som under neolitikum var en havsvik. Den tidigneolitiska lokalen var belägen i en stenröjd svacka med sydläge i änden av en moränrygg och på ängsmarken strax nedanför densamma. Lokalen omfattade ett område på cirka 200 m 2 och låg mellan 44 och 47 meter över havet. Bronsålderslokalen låg på ängsmarken strax nedanför moränryggen. Fynden och anläggningarna knutna till fasen låg inom ett cirka 100 m 2 stort område, 45 meter över havet. Ängsmarken sluttade söderut och övergick i åkermark 50 meter söder om moränryggen. Norr om undersökningsområdet steg terrängen långsamt och övergick till skogsmark. Åt väster fanns ett cirka 30 meter brett bälte med blockig morän som ytterligare väster ut övergick till åkermark. Öster om undersökningsområdet låg ett område av blockig skogsmark (fig. 3). Något som noterades i fält var att moränryggen var ett bra skydd mot de nordliga vindarna och att moränryggen fungerade som en värmebank och reflekterade solen vilket uppskattades under de kalla höstdagarna. Detta var säkerligen också en viktig faktor när platsen valdes ut som lämplig för bosättning under de förhistoriska perioderna. Fig. 3. Flygfoto över undersökningsområdet. Foto av Hawkeye Flygbilden är godkänd från sekretessynpunkt för spridning, Lantmäteriverket (dnr /1934). Topografi och fornlämningsmiljö 7
3 Fornlämningsmiljö Fasta fornlämningar På krönet av Uppsalaåsen, cirka 60 meter över havet, ligger två rösen (RAÄ 53, Tierps socken). Bägge är cirka 16 meter i diameter och 1,75 meter höga, med plundringsgropar. Rösena har ett sådant läge att de bör ses som territoriella markeringar i utkanten av en bygd. Erfarenhetsmässigt kan det inte uteslutas att fler gravar, särskilt stensättningar, kan finnas intill rösena (Frölund & Larsson 1995:12; jfr även Artelius 1998). På en plan, blockfri mark i östsluttningen av åsen finns ett gränsröse (RAÄ 55, Tierps socken; RAÄ 330, Viksta socken), på 1785 års karta benämnt Wändelshvarfsröret, som har utgjort markeringen för ägogränsen mellan Norundas, Tierps och Vendels häradsallmänningar. Röset är runt och cirka 1,5 meter i diameter och 0,3 meter högt, med en mindre rest sten i mitten. Den intilligande högen RAÄ 55 (Tierps socken) har utifrån en besiktning bedömts vara en uppkastad sanddepå från omgivande grus-/sandtäkter (Frölund & Larsson 1995:12). I övrigt finns kulturlämningar från historisk tid, t.ex. i form av kolbottnar, gropmilor och källargropar. Närliggande boplatser under tidigneolitikum Vår kunskap om neolitisk tid i Uppland och södra Norrland har länge varit begränsad. Fram till början av 1990-talet utgjorde några enstaka lokaler, t.ex. Mårtsbo i Gästrikland, Torslunda i Uppland och Hedningahällan i Hälsingland våra enda referenser i de nordligaste delarna av området (t.ex. Almgren 1912; Enqvist 1928; Jonsson 1958; Norrman 1982). I södra delarna av Uppland finns fler lokaler som tidigt blivit uppmärksammade (t.ex. Ekholm 1909; Ekholm 1918; Ekholm 1929; Lindqvist 1916). Mer moderna bearbetningar av bland annat dessa lokaler har presenterats under 1990-talet (Segerberg 1999). Då relativt få boplatser från tidigneolitikum undersökts i det absoluta närområdet kommer här boplatser från hela skärgårdsregionen i östra Mellansverige beröras i korthet för att få fram en god bild av regionen under denna period. De boplatser som kommer att beröras kan ses i fig. 4 där också Glädjens position i skärgården markerats. De först undersökta gropkeramiska boplatserna i Uppland var fyra boplatslämningar vid Åloppe som grävdes av Oscar Almgren 1902 och Denna undersökning startade även den diskus- Västeräng sion kring de kronologiska aspekterna av dekoren på den gropkeramiska keramiken som pågår än idag, hundra år senare (Löfstrand 1974:5). De boplatser av störst intresse för Glädjen är de som hör till äldre tidigneolitikum, cal BC. Dessa är Anneberg, Fågelbacken, Frotorp, Tjugestatorp, Skogsmossen 1, Kallmossen, Västeräng och Lilla Gävsjö (Björck 2000a; Graner 2003; Segerberg 1999:125f). Utöver dessa boplatser har under utgrävningarna utmed nya E4:a-sträckningen ytterligare två boplatser som kan vara av intresse framkommit, dessa är Bålmyren och Högmossen (Sundström & Darmark 2005). Även om 14 C-dateringarna (se nedan) visar att de ligger något senare kommer de i korthet att beröras. Det bör också nämnas att vid inventeringar i Gästrikland har ett relativt stort antal neolitiska boplatser påträffats, men de är inte undersökta i någon större omfattning (Björck 1999; 2000b). Nedan kommer de som ses som intressantast och/eller ligger i närområdet att beskrivas lite närmare. Detta kommer att behandlas mer utförligt för att skapa en bild av var i bosättningsmönstret under den äldre delen av tidigneolitikum Glädjen passar in. Annebergsboplatsen ligger inom Bälingemossarkomplexet och är den äldsta av boplatserna, daterad till intervallet cal BC 1 σ, cal BC 2 σ (Segerberg 1999:112f). Annebergsboplatsen undersöktes först av Gunnar Ekholm 1923 som redan då ansåg att denna boplats var äldre än de övriga. Boplatsen undersöktes i en större omfattning först då man tog upp sammanhängande ytor på sammanlagt 105 m 2, målet var att få fram ett representativt fyndmaterial genom att fokusera Mårtsbogruppen Kallmossen Fågelbacken Nyskottet Högmossen Dalälvsgruppen Glädjen Bålmyren Anneberg Lilla Gävsjö Fig. 4. Tidigneolitiska boplatser i regionen. Kustlinjen i ljusgrått representerar cirka 4000 BC. För närmare beskrivning av Dalälvs- och Mårtsbogruppen, se Björck 2003:24ff. Karta framställd av Niclas Björck och Karl-Fredrik Lindberg, UV GAL. / 8 Glädjen Rast- och jaktplatser från tidigneolitikum till bronsålder
4 på ostörda kulturlager. Keramiken som påträffades är nästan uteslutande av tidigneolitisk karaktär. Vid undersökningen framkom även cirka artefakter av flinta varav cirka 300 hade slipytor, i flera fall fragment av tunnackiga flintyxor. Även hela och fragmentariska tunnackiga bergartsyxor framkom. Intressant är även att relativt många skifferredskap påträffades på Anneberg, hela 23 stycken varav 15 pilspetsar (Segerberg 1999:47ff). Vid undersökningen av Anneberg omhändertogs 19,5 kg brända och obrända ben. Dessa fördelades på 23 däggdjursarter, nio fåglar och elva olika fiskarter. Ben från säl och fisk dominerar, men bland annat ben från nöt, svin, mård, hund, älg och andfåglar påträffades också. Då det fanns lämningar från flera senare faser på platsen så får det antas vara sannolikt att benen från nötboskap hör till dessa skeden. De sädeskorn som daterats från platsen hör alla till äldre järnåldern (Segerberg 1999:166ff). Bålmyrenboplatsen påträffades under den kompletterande stenåldersutredningen för E4:an och undersöktes av SAU under ledning av Lars Sundström Boplatsen daterades till intervallet cal BC, vilket placerar den på gränsen till äldre tidigneolitikum. Bålmyren låg vid denna tidpunkt i den yttre skärgården på en ö. Enligt fynd och anläggningsspridningar är boplatsen cirka m 2 stor med ett centralt område på cirka 400 m 2 med fem koncentrationer av keramik. Totalt omhändertogs cirka 16 kg keramik på boplatsen. Keramiken har klassificerats som trattbägarkeramik, delstil Fagervik 1, men Niklas Stenbäck ser drag av både gropkeramisk- och trattbägartradition där det senare överväger (Sundström & Darmark 2005:22ff, 47ff, 84, 110f). Sammanlagt elva flintor påträffades varav en bit var ett hörn från en slipad flintyxa. En skifferspets och en malsten i bergart påträffades, men massmaterialet var kvarts av vilket det påträffades 375 stycken fragment (Sundström & Darmark 2005:113ff). Ytterst lite benmaterial påträffades, sammanlagt 14,55 gram fördelat på 542 fragment. Majoriteten bestod av fisk men även ben från säl och fågel registrerades. Av intresse är också att tre benfragment från människa påträffades (Sundström & Darmark 2005:141). Högmossen påträffades redan 1996 vid inventeringar efter neolitiska boplatser kring Dalälven (Björck 1999). Boplatsen undersöktes 2002 och 2004 av UV GAL. De sex 14 C-dateringar som gjorts placerar lokalen på gränsen till äldre tidigneolitikum, cal BC. Då boplatsundersökningen är den största som gjorts i regionen och har givit värdefulla insikter kring boplatsorganisation under neolitikum är den av intresse. Boplatsen vid Högmossen visade sig vara cirka m 2 stor med en kulturlagertjocklek på 0,1 0,2 meter. Sammanlagt tillvaratogs nästan 300 kg keramik, 760 artefakter av bergart och mineral och 14,5 kg ben. Keramiken uppvisade en rik och varierad dekor. På Högmossen påträffades ett tjugotal trindyxor, samt ett stort antal slipstenar och brynen men det stora massmaterialet var avslag av kvarts. Brukskadeanalys har visat att kvartsavslagen haft en mängd olika funktioner såsom borrar, sticklar, knivar och sågar. Benmaterialet domineras av säl och fisk, men det finns även svin, fågel och älg. Benmaterialet indikerar att lokalen varit bebodd året om, en iakttagelse som är vanlig även på andra samtida boplatser (Björck 1998; Storå 2001). Fyndmaterialet grupperade sig tydligt på undersökningsområdet i sex kluster och vid fyra av dessa påträffades även spår efter hyddor, vilka låg som ett pärlband efter den dåtida stranden. En intressant iakttagelse på Högmossen var att vissa typer av kvartsfragment saknades på boplatsen, en preliminär tolkning av detta är att dessa förts ut från boplatsen för att användas på t.ex. jaktstationer. Under augusti månad 1998 undersöktes den tidigneolitiska boplatsen Västeräng i södra Gästrikland under ledning av Niclas Björck. Boplatsen är relativt liten endast 200 m 2. Lokalen har troligen varit utnyttjad under betydligt längre tid än Glädjen och är därmed av en annan karaktär. 14 C-dateringarna av två matskorpor från keramik placerar den kring 3900 cal BC. Sammanlagt påträffades cirka 0,4 kg keramik, 0,02 kg ben, 13 redskap i flinta och kvarts, en hel och tre fragment av skifferspetsar, en yxa i grönsten och en mejsel. De bestämbara benen var alla från säl. En hydda påträffades, omgärdad av en stenvall under vilken stolphål påträffades. Västeräng hade en tydlig organisation som indikerar ett längre utnyttjande (Björck 2000a:3ff). Under sommaren 1997 undersöktes en sten- och bronsålderslokal kallad Lilla Gävsjö, RAÄ 479, i Vallentuna socken, Uppland av UV Mitt. Under den tidigneolitiska brukningsperioden låg lokalen på en större ögrupp i ytterskärgården. Vid undersökningen framkom ett relativt omfattande stenmaterial bestående av bland annat cirka tio kg kvarts, 0,15 kg kvartsit, åtta flintredskap, fem slipstenar och fyra malstenar. Däremot påträffades lite keramik, endast fem fragment, med en sammanlagd vikt av elva gram. Brända ben från säl, vikare och gädda kunde identifieras, sammanlagt framkom 0,16 kg brända ben. Fyra 14 C-dateringar placerar den tidigneolitiska boplatsfasen kring cal BC och cal BC. Ytan som den tidigneolitiska lokalen tagit i anspråk var endast 300 m 2. Inga anläggningar kunde knytas till någon form av hus- eller hyddkonstruktion, däremot fanns en kontur av en cirka 10 5 meter stor oval synlig i spridningen av kvartsmaterialet, vilket skulle kunna tolkas som spåren efter en begränsning av något slag. Topografi och fornlämningsmiljö 9
5 Tolkningen man gör av platsen är att den fungerat som en bas för jakt på vikare under tidigneolitikum. Eftersom benen från de köttrikare delarna av sälen är fåtaliga så ser man som en möjlig hypotes att dessa delar fraktats till en basboplats. På lokalen framkom även lämningar från bronsålder och äldre järnålder (Graner 2003a). Närliggande boplatser under bronsålder Här kommer endast bronsåldersboplatsen vid Snåret, RAÄ 291, Vendels socken, att behandlas (Björck & Larsson i manut). Denna plats undersöktes 2003 av UV GAL och ligger endast några kilometer söder om Glädjen. Det skall nämnas att vid undersökningarna påträffades även en boplats från sista delen av tidigneolitikum. Snårets bronsålderslämningar har utifrån 14 C-dateringar utförda på prover av träkol och organiska beläggningar på keramik kunnat dateras till perioden BC. Inom detta tidsspann kan tre olika tidsperioder urskiljas då dateringarna överlappar: BC, BC och BC. Då de två sista perioderna inte företer några större rumsliga eller materialmässiga skillnader har de slagits samman och därmed kan man huvudsakligen tala om två faser på boplatsen; en äldre cirka f.kr. och en yngre cirka f.kr., där den äldre fasen är av störst intresse då den är i stort samtida med Glädjens bronsåldersfas. Faserna hamnar i bronsålderns perioder III, IV och V (Björck & Larsson, i manus). På en flack sandmark inom den västra delen av boplatsen vid Snåret byggs under den äldre bronsåldersfasen ett treskeppigt boningshus orienterat sydost nordväst och bredvid detta anläggs en mindre rektangulär fyrstolpig byggnad (Hus 1 och 2). Det mindre fyrstolpshuset har utgjort en ekonomibyggnad, kanske ett förråd för föda eller hö. Norr om husen på svallsanden reses samtidigt eller något tidigare en välbyggd vindskyddsliknande konstruktion (vindskydd 2) med kraftiga takbärande stolpar, snedtak och en välvd vägg. I det höglänta blockiga partiet fanns åtta stycken stensättningar (stensättning 1 8) fördelade på tre grupper. I samma område har också knackats skålgropar på större block. Även längs med en 35 meter lång stenröjd stig som löper från sandmarken i söder, mot norr, upp i den höglänta steniga terrängen fanns skålgropar på block. Stigen förefaller leda fram till de olika gravgrupperna och kanske har den utgjort en slags processionsväg. Gravkonstruktionerna innehöll generellt få fynd, men i några hittades löpare, underliggare, obestämbara ben och keramik. På toppen av det höglänta området har även någon typ av konstruktion funnits, möjligen ett mindre rektangulärt hus (Hus 6) som kan ha använts i rituella sammanhang. Tillsammans ger skålgropar, gravkonstruktioner, den rituella byggnaden och stigen en indikation på att det höglänta steniga partiet börjat användas som en del i ett rituellt rum under den äldre bronsåldersperioden (Björck & Larsson, i manus). Benen som påträffades på Snåret uppgick till ett par hundra gram av vilka flertalet av de artidentifierade kunde knytas till bronsålderns aktivitetsytor. På den västra delen av boplatsen där Hus 1 och 2 stod fanns ett mindre inslag av idisslare. Inom den norra delen fanns inslag av både nöt, svin, hovdjur och slidhornsdjur. På den östra delen påträffades ben från både nöt, svin, får/get, idisslare och hovdjur. Till detta kommer även ett mindre inslag av jaktbart vilt såsom bäver och hjort inom det östra området (Björck & Larsson, i manus). På Snåret påträffades huvudsakligen stora mängder med rabbad och grövre keramik. Kärl av typen polerade skålar, som annars är vanliga för bronsålderns keramik i regionen, förefaller till stor del saknas. Sannolikt speglar detta platsens funktion och indikerar att man haft en specialiserad verksamhet. I materialet från Snåret finns även flera keramikfragment med en ytbehandling bestående av fingerdragningar (Otterböttekeramik). Dessa härrör huvudsakligen från boplatsens nordvästra del och påträffades inuti eller i närområdet till Vindskydd 2. Samtliga Otterbötefragment har mer eller mindre tydliga horisontella fåror i rabbningen, men mer dekorativt utformade fåror förefaller att saknas. En stor andel av kärlen från de östra och norra delarna av boplatsen hade beläggningar på insidan av organiskt material. Lipidanalyserna indikerar att man i flera fall förvarat tjära i kärlen. Detta kan tolkas som att kärlen brukats vid tillverkning av tjära eller att man har tätat kärlen med tjära eller harts. De ibland stora mängderna av tjära, samt förekomsten av vegetabiliskt och animaliskt fett i samma kärl indikerar dock att man eftersträvat en blandning av dessa för något ändamål. I enstaka fall finns även kärl med enbart tjärrester vilket kan tyda på en förvaring av ren tjära, men detta tyder inte nödvändigtvis på en produktion av tjära inom boplatsen (Björck & Larsson, i manus). Ortnamn och karthistoriska studier Glädjen ligger i vad som under historisk tid har varit utmark. Tre häradsallmänningar, Norundas, Tierps och Vendels, möts vid Vendels varv invid stora landsvägen mellan Uppsala och Gävle uppe på sandåsen, 2 km sydväst om Glädjen. Vendels varv var en viktig mötesplats med exercisplats för rytteriet och avrättningsplats för de tre häraderna, med en typisk placering i allmänningsmark och invid en 10 Glädjen Rast- och jaktplatser från tidigneolitikum till bronsålder
6 större landsväg (bilaga 1). Etymologiskt utgörs efterleden -varv av det fornsvenska -hvarf, med betydelsen krök eller inbuktning, troligen åsyftande åsen. I gränsen norr om Vendelsvarv, väster om Glädjen, är ett gränsröse beläget benämnt Tjärdalsröret. Strax söder om detta är i års karta tre markerade särhägnader, dock utan beskriven funktion. Dessa iakttagelser vittnar om aktiviteter i utmarken under historisk tid. Undersökningsområdet ligger på Tierps häradsallmänning invid gränsen till Vendels häradsallmänning. På en karta från är två särhägnader markerade, den ena uttryckligen ängsmark. På den andra finns en markering skog- och stenbackar. På 1889 års karta är samma markerade figur använd som åker. I den senare kartan, ett ägoutbyte mellan Stynsberg och Tierp nr 1 (allmänningen), redovisas en avstyckning med namnen Brunstensmossen och Vitstensmossen. Inga lägenheter är markerade vid undersökningsområdet utom Glädjen på 1889 års karta (bilaga 1 och fig. 5). Sannolikt har bebyggelsen uppstått någon gång mellan 1816 och Lägenheten Lissglädjen bör utifrån namnet vara sekundär i förhållande till Glädjen, med betydelsen Lilla Glädjen, men finns angiven på 1889 års karta som Glädjen. Troligen har en större lägenhet, 1/8 kronomantal, uppförts på Vendelsidan, som har övertagit namnet Glädjen, varvid den ursprungliga lägenheten namngivits som den mindre, Lissglädjen. Förekommande namntyper i övrigt i området visar en bebyggelse först i sen tid, företrädesvis små lägenheter, ett par av dem soldattorp. Men framför allt är det utmarksnäringar som har dominerat området och någon egentlig gårds- eller bybebyggelse finns först ut mot slätten vid Stynsberg i väster och mot Månkarbo till (bilaga 1). Fig. 5. Historiska kartöverlägg över Tierp nr 1 häradsallmänning, Tierps socken, 1889; (B64-121:8). Undersökningsområdet är markerat med raster. Skala 1: (kartöverlägg av Elisabeth Essen). Topografi och fornlämningsmiljö 11
PM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002
2010-01-20 Motorväg i forntidsland Under åren 2002 2005 pågår ett av Sveriges största arkeologiska projekt. Det är följden av att E4:an mellan Uppsala och Mehedeby ska få en ny sträckning. Motorvägen beräknas
Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.
Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54
glömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid
Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid glömstavägen Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll vid boplatsen RAÄ Huddinge 328:1, Huddinge socken och kommun, Södermanland. Tina Mathiesen Läs rapporten
Ny dagvattendamm i Vaksala
Arkeologisk förundersökning Ny dagvattendamm i Vaksala I anslutning till Österledens nya sträckning Fornlämning 113 Vaksala 1:1 Vaksala socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson 2 Arkeologisk förundersökning
Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40
Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande
Vrinneviskogen. Rapport 2005:11. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2
Rapport 2005:11 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Vrinneviskogen Vrinnevi 5:4 Norrköpings stad f d S:t Johannes socken Norrköpings kommun Östergötlands län Clas Ternström Ö S T E R G Ö T L A N D S L
En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:46 En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 636:1 6 Västerås 4:86 Västerås (f.d. Skerike) socken Västerås kommun
ANTIKVARISK KONTROLL
P 4057 ANTIKVARISK KONTROLL med anledning av schaktningsarbete för åtgärd i samband med avlopp Invid hus C4:115 och C4:117 i Ultuna, Fastighet: Ultuna 2:23 Bondkyrko socken, Uppland Av Helena Hulth & Jens
Utkanten av en mesolitisk boplats
UV VÄST RAPPORT 2007:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Utkanten av en mesolitisk boplats Halland, Torpa socken, Torpa-Kärra 7:28, 8:2, RAÄ 74 Ewa Ryberg UV VÄST RAPPORT 2007:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
BUSSHÅLLPLATS VÄSTERRÅ
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2018:13 BUSSHÅLLPLATS VÄSTERRÅ Arkeologisk förundersökning Västerrå 3:6 RAÄ 36:1 Hälsingtuna socken Hudiksvalls kommun Hälsingland 2017 Inga Blennå BUSSHÅLLPLATS VÄSTERRÅ
Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland.
Viggbyholm Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Rapport 2000:18 Göran Werthwein STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Tidsaxel Mats Vänehem Stockholms läns
Listerby 4:1. Listerby socken, Ronneby kommun. Särskild arkeologisk undersökning. Blekinge museum rapport 2007:22 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman
Listerby 4:1 Listerby socken, Ronneby kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:22 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Den aktuella fornlämningen upptäcktes i samband
Hemfosatorp. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland
Hemfosatorp Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland Kjell Andersson Rapport 2009:4 Hemfosatorp Arkeologisk
Förhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens
UV VÄST RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Förhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens Halland, Tvååkers socken, Tvååker-Ås 2:8 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Förhistoriska
Gång- och cykelväg i Simris
UV SYD RAPPORT 2002:23 ARKEOLOGISK UTREDNING Gång- och cykelväg i Simris Skåne, Simris socken, Simris 35:6 Annika Jeppsson Gång- och cykelväg i Simris 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
Figurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:23
Figurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:23 Dnr 421-2619-1997 och 421-4445-1997 Kart- och ritmaterial: Henrik Pihl, UV Syd och Franciska Sieurin-Lönnqvist, Arkeobild Kartor ur allmänt
Långbro. Arkeologisk utredning vid
Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning
Balder Arkeologi och Kulturhistoria
PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Arkeologisk schaktövervakning Ny energibrunn och rörledning Njutångers kyrka Hälsingland 2014 Katarina Eriksson Bild 1. Schaktets sträckning inom kyrkogården i Njutånger.
Bilaga 8. Stenhantverk och redskap vid Skeke
Bilaga 8. Stenhantverk och redskap vid Skeke Av Karl-Fredrik Lindberg, UV I denna bilaga kommer artefakter av bergart, kvarts och flinta att främst beskrivas, vissa kategorier kommer att analyseras och
Marielund 3:2. Särskild utredning. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Blekinge museum rapport 2013:22 Arwo Pajusi
Marielund 3:2 Särskild utredning Nättraby socken, Karlskrona kommun Blekinge museum rapport 2013:22 Arwo Pajusi Innehåll Inledning och bakgrund... 2 Topografi och fornlämningsmiljö... 2 Fältarbetets genomförande...
Ultuna, hus C4:16. Antikvarisk kontroll
Ultuna, hus C4:16 Antikvarisk kontroll I anslutning till fornlämning Uppsala 401:1 och 472:1, fastighet Ultuna 2:23, Uppsala stad (fd Bondkyrko sn), Uppsala kommun, Uppland SAU rapport 2010:25 Fredrik
arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson
Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk
Dnr Ar Robin Lucas. Länsstyrelsen Samhällsutvecklingsenheten Uppsala
2015-05-20 Dnr Ar-366-2014 Robin Lucas Länsstyrelsen Samhällsutvecklingsenheten 751 86 Uppsala ANGÅENDE DELUNDERSÖKNING AV FAST FORNLÄMNING 499:1, UPPSALA SOCKEN, INFÖR BOSTADSBEBYGGELSE INOM FASTIGHETEN
Lämningar på Trollåsen
UV VÄST RAPPORT 2005:3 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING Lämningar på Trollåsen Västergötland, Askims socken, Hylte 1:5, RAÄ 22 och 168 Marianne Lönn UV VÄST RAPPORT 2005:3 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING Lämningar
Tornbyområdet Ny elledning
Rapport 2005:29 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Tornbyområdet Ny elledning Skäggetorp 1:1 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I
Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne
wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2005:19 Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne Bo Bondesson Hvid 2005 wallin
Nya tomter i Gällinge detaljplaneområde i Gällinge-Skår. Rapport 2017:107 Arkeologisk utredning
Nya tomter i Gällinge detaljplaneområde i Gällinge-Skår Rapport 2017:107 Arkeologisk utredning Hallands län, Halland, Kungsbacka kommun, Gällinge socken, Gällinge-Skår 2:1 Jessica Andersson Med bidrag
Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37
Rapport 2007:27 Arkeologisk förundersökning Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 RAÄ 201 Kv Tandläkaren 5 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U
Stenålder vid Lönndalsvägen
Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN
Västnora, avstyckning
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:32 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Västnora, avstyckning RAÄ Västerhaninge 150:1, 158:1, 165:1, Västnora 4:23, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Tomas Ekman
ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT
ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, BADELUNDA SOCKEN (RAÄ 179), VÄSTERÅS KOMMUN, VÄSTMANLAND ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORTER FRÅN ARKEOLOGIKONSULT 2009:2346 BJÖRN HJULSTRÖM
BUSSHÅLLPLATSER I BERGSJÖ
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2017:12 BUSSHÅLLPLATSER I BERGSJÖ Arkeologisk förundersökning Bergvik 3:2, 4:1 RAÄ 24:1-4, 21:7 Bergsjö socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2017 Inga Blennå BUSSHÅLLPLATSER
Trummenäs udde. Ramdala socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg
Trummenäs udde Ramdala socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk utredning Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg Bakgrund Med anledning av VA-arbeten gränsande till fornlämning RAÄ Ramdala
Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel
Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica
Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22
1 Arkeologisk utredning vid Västra Sund RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 VÄRMLANDS MUSEUM Dokumentation & samlingar Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701
Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen
UV RAPPORT 2014:94 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen Stockholms län; Uppland; Upplands-Bro kommun; Kungsängens socken; Ekhammar 4:268 och Korsängen
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,
2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett
Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet
Höör väster, Område A och del av B
UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen
Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland
Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland 1998-1999 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591
Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB
Västerhaninge 477:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av boplats Västerhaninge 477:1 inom fastigheten Årsta 1:4, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK
Lilla Råby 18:38 m. fl.
UV SYD RAPPORT 2006:3 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005 Lilla Råby 18:38 m. fl. Neolitiska lämningar Skåne, Lunds stad, Lilla Råby 18:38 m. fl. utbyggnadsområde 07 Jöns Petter Borg, RAÄ 61:2, Lunds kommun Anna
Rapport 2012:26. Åby
Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport
Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län
Linneberg 1:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:39 Jörgen
Bohusläns museum RAPPORT 2018:12
Bohusläns museum RAPPORT 2018:12 Arkeologisk förundersökning av del av Ljung 92 Arkeologisk förundersökning RAÄ Ljung 92:1, Korsviken 2:33, 2:34 Ljungs socken, Uddevalla kommun Oscar Ortman Bohusläns
Boplats och åker intill Toketorp
uv öst rapport 2008:54 arkeologisk förundersökning Boplats och åker intill Toketorp RAÄ 238, Norrberga 1:294 Vists socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-4623-2007 Katarina Sköld uv öst rapport
uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander
uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland,
Gasledning genom Kallerstad
Arkeologisk utredning, etapp 1 Gasledning genom Kallerstad Linköpings stad och kommun Östergötlands län Clas Ternström 2001 Rapport 69:2001 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M Tekniska uppgifter
Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2
Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:
Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng
UV VÄST RAPPORT 2000:24 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng Halland, Falkenbergs kommun, Morup socken, Morup-Lyngen 34:1, 5:1 och 17:1, RAÄ 20, 104, 107
Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.
Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i
UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Kaklösa backe. Närke, Asker socken, Valsta 12:4 Bo Annuswer
UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Kaklösa backe Närke, Asker socken, Valsta 12:4 Bo Annuswer UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Kaklösa backe Närke, Asker socken, Valsta
Härdar och kulturlager på Snipvägen
UV ÖST RAPPORT 2007:49 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Härdar och kulturlager på Snipvägen RAÄ 217:1, Berg, Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-3550-2006
Råssbyn. red. Bohusläns museum. Arkeologisk utredning Forshälla 7 och 321:2 Råssbyn 1:19 m.fl., Forshälla socken, Uddevalla kommun
XX AU Råssbyn Råssbyn red. Bohusläns museum Rapport 2007:48 Arkeologisk utredning Forshälla 7 och 321:2 Råssbyn 1:19 m.fl., Forshälla socken, Uddevalla kommun red. Bohusläns museum Rapport 2007:48 R å
Bilagor. Bilaga 1. Genomgång av det historiska kartmaterialet för Glädjen (RAÄ 86) och Snåret (RAÄ 291) Glädjen
Bilagor Bilaga 1. Genomgång av det historiska kartmaterialet för Glädjen (RAÄ 86) och Snåret (RAÄ 291) Av Elisabeth Essen, UV Mitt Båda undersökningsområdena ligger i utmark. Tre häradsallmänningar, nämligen
En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken
En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken Populärvetenskaplig sammanfattning Johanna Lega Västarvet kulturmiljö 2018 En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar
P 4061 ANTIKVARISK KONTROLL
P 4061 ANTIKVARISK KONTROLL Schaktningsarbete: nedläggning av bredbandskabel vid Stiftelsen Ultuna studentbostäder Ultuna 1:17 och 2:3 Bondkyrko socken, Uppsala Lst dnr: 220-5596-02 Av Helena Hulth & Jens
RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1
Rapport Arendus 2014:28 RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-1977-14 Rone socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan på
Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun
Backarna i Bälinge Arkeologisk kontroll Hans Göthberg Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2016:11 Backarna i Bälinge
Vattenledning Jämjö-Ramdala
Vattenledning Jämjö-Ramdala Jämjö och Ramdala socknar Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2008:1 Mikael Henriksson och Ylva Wickberg Innehåll Bakgrund...2 Topografi
Boplats vid Waldorfskolan i Söderköping
Rapport 2008:138 Arkeologisk förundersökning Boplats vid Waldorfskolan i Söderköping RAÄ 307 Hammarspången 1:3 och Ällerstad 1:31 Drothems socken Söderköpings kommun Östergötlands län Rickard Lindberg
. M Uppdragsarkeologi AB B
C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför markingrepp inom fastigheten Löddeköpinge 93:1, har CMB Uppdragsarkeologi AB genomfört
Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby
uv MITT, rapport 2010:24 arkeologisk förundersökning Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby Uppland; Vallentuna socken; Vallentuna-Åby 1:94; Vallentuna 40:1 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:24
FU Söbben 1:19 XX FU. Mattias Öbrink. Arkeologisk förundersökning Torp 114 Söbben 1:19, Torp socken, Orust kommun. Mattias Öbrink.
XX FU FU Söbben 1:19 FU Söbben 1:19 Mattias Öbrink Rapport 2007:28 Arkeologisk förundersökning Torp 114 Söbben 1:19, Torp socken, Orust kommun Mattias Öbrink Rapport 2007:28 Rapport från utförd arkeologisk
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Ridhus vid Skälv Östergötland, Norrköpings socken (f d Borgs socken), Norrköpings kommun, fastighet Borg 11:2 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN
Schaktkontroll inför nedläggning av VA-ledning
RAPPORT 2015:60 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Schaktkontroll inför nedläggning av VA-ledning Inom RAÄ 312:1 och 358 på fastigheten Harvestad 9:1 Östergötland Linköpings kommun
UV SYD RAPPORT 2004:2 ARKEOLOGISK UTREDNING. Karlslundsområdet. Skåne, Ängelholms stad, RAÄ 18 Ängelholm 2:25 och 2:27 Tyra Ericson
UV SYD RAPPORT 2004:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Karlslundsområdet Skåne, Ängelholms stad, RAÄ 18 Ängelholm 2:25 och 2:27 Tyra Ericson Karlslundsområdet 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
Pagelsborg 6:1. Arkeologisk förundersökning. Bräkne-Hoby socken, Ronneby kommun. Blekinge museum rapport 2011:7 Björn Nilsson
Pagelsborg 6:1 Arkeologisk förundersökning Bräkne-Hoby socken, Ronneby kommun Blekinge museum rapport 2011:7 Björn Nilsson Bakgrund I samband med kabelnedläggningar i Järnaviksområdet under våren 2011
BOPLATS SOLBERG I NORRALA
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2018:08 BOPLATS SOLBERG I NORRALA Arkeologisk efterundersökning Åkre 1:4 RAÄ 182 Norrala socken Söderhamns kommun Hälsingland 2017 Inga Blennå BOPLATS SOLBERG I NORRALA Arkeologisk
FRÅN SKARPÅN TILL BRÄNTAN
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:23 FRÅN SKARPÅN TILL BRÄNTAN Arkeologisk utredning Ygsbo S:6, Skarpå 1:1, 2:1, Yg 9:3, 9:4, Borr 2:4, 2:14, 3:3, 3:11, 5:50, 5:51, 7:1, Ljusdals-Vik 3:10, 3:11, 3:12,
Arkeologisk rapport 2014:3. Vistelse vid havet. Björlanda 311 Fastighet Björlanda 1:63 Boplats Förundersökning 2013 Göteborgs kommun.
Arkeologisk rapport 2014:3 Vistelse vid havet Björlanda 311 Fastighet Björlanda 1:63 Boplats Förundersökning 2013 Göteborgs kommun Ulf Ragnesten ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636
EKEBYHOV RAPPORT 2014:10. Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid Ekebyhov, Ekerö socken och kommun, Uppland.
Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid Ekebyhov, Ekerö socken och kommun, Uppland. Anna Östling RAPPORT 2014:10 Pdf: www.stockholmslansmuseum.se EKEBYHOV Fig. 1. Undersökningens läge i Stockholms
Kv Krankroken, Erikslund, Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:62 Kv Krankroken, Erikslund, Västerås Särskild utredning Kv Krankroken m fl Dingtuna socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning Inledning... 1 Målsättning
Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland
Arkeologisk förundersökning Ekbackens gård Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson Rapport 2005:21, avdelningen för arkeologisk
Skrehällabergets skugga
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:24 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Tomtavstyckning i Skrehällabergets skugga Norra Bro 5:7, Örebro kommun, Gällersta socken, Närke, Örebro län Johnny Rönngren ARKEOLOGGRUPPEN
Kvadratisk stensättning i Källarp
Kvadratisk stensättning i Källarp Arkeologisk förundersökning av RAÄ 151 inom fastigheten Källarp 1:3, Barnarps socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:16
Avslutad arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av fornlämningarna Rasbo 436:1, 436:3 och 451:1, Uppsala kommun, Uppsala län
2016-01-22 Antikvarie Robin Lucas Dnr: Ar-117-2014 Länsstyrelsen Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten 751 86 Uppsala Avslutad arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av fornlämningarna Rasbo
Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning
Nättraby 4:1 Nättraby socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:21 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Med anledning av ombyggnad av väg E22 (E66),
Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1
a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge
Vattenledning i Karlevi
Vattenledning i Karlevi Karlevi 5:22, 5:23, 7:4, Vickleby socken, Mörbylånga kommun, Öland Arkeologisk förundersökning, 2007 Y Karlevi c * Y * +++ Y Y c *+ + # Y + * +* Magnus Petersson Rapport Juli 2007
. M Uppdragsarkeologi AB B
C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län har CMB Uppdragsarkeologi AB genomfört en arkeologisk undersökning. Anledningen var att
Lomma 27:53. Markarbeten inom fornlämning nr 49 Skåne, Lomma kommun, Lomma socken Lomma 27:57, RAÄ 49 Dnr UV SYD RAPPORT 2006:16
UV SYD RAPPORT 2006:16 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Lomma 27:53 Markarbeten inom fornlämning nr 49 Skåne, Lomma kommun, Lomma socken Lomma 27:57, RAÄ 49 Dnr 422-2177-2005
Bankeberg. Bankeberg 11:139 Vikingstads socken Linköpings kommun Östergötland. Dnr Anna Molin UV ÖST RAPPORT 2005:1
UV ÖST RAPPORT 2005:1 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Bankeberg Bankeberg 11:139 Vikingstads socken Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-219-2004 Anna Molin UV ÖST RAPPORT 2005:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
Utredning vid Närtuna-Ubby
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:76 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 Utredning vid Närtuna-Ubby RAÄ-nr Närtuna 208:1, 209:1 och 209:2, Närtuna socken, Norrtälje kommun, Uppland Ola Winter ARKEOLOGGRUPPEN
VA-Ledning Kartorp-Listerby
VA-Ledning Kartorp-Listerby Arkeologisk utredning och förundersökning Listerby socken, Ronneby kommun Blekinge museum rapport 2013:2 Arwo Pajusi Innehåll Inledning och bakgrund... 2 Topografi och kulturhistoria...
Torplämningar i morän
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:38 Torplämningar i morän Arkeologisk särskild utredning Västerlövsta-Mårtsbo 9:1, 7;1, 1:25, 1:26, 2:1, 1:5 Västerlövsta socken Julmyra 1:13 Vittinge socken Uppland
Norra Vi Ombyggnad av elnätet
UV ÖST RAPPORT 2007:84 ARKEOLOGISK UTREDNING OCH FÖRUNDERSÖKNING Norra Vi Ombyggnad av elnätet RAÄ 54, RAÄ 203 Norra Vi socken, Ydre kommun Östergötland Dnr 421-3088-2006 Sofia Lindberg UV ÖST RAPPORT
RAPPORTSAMMANSTÄLLNING
Stämplar: Undersökning: Nä, Kumla sn, Blacksta 3:4 m fl Lst:s dnr: 11.391-2173-82 Ansvarig institution: UV Eget dnr: 5715/82, 5881/82 Ansvarig för undersökningen: Carin Claréus Fynd: Nej Ekonomiskt kartblad:
Önsvala 1:17 & 1:18, fornlämning 8
Arkeologisk förundersökning 2017 Önsvala 1:17 & 1:18, fornlämning 8 HUSBYGGE Nevishögs socken, Staffanstorps kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2017:5 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2017
Vagnhall vid Finspångs Golfklubb
Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A
Planerad borttagning av plankorsning på Stångådalsbanan vid Storängsberget
UV ÖST RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Planerad borttagning av plankorsning på Stångådalsbanan vid Storängsberget Vists socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-987-2004 Anna Molin
P 4072 ANTIKVARISK KONTROLL
P 4072 ANTIKVARISK KONTROLL Schaktningsarbete längs Ultunaallén Ultuna 2:1, Bondkyrko socken, Uppland Lst dnr: 431-12850-4 Av Per Falkenström & Helena Hulth SAU Rapport 2005:23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...
arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg
Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk
Gillinge STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Göran Werthwein
Gillinge Kompletterande arkeologisk utredning av objekt 1 inför planerat vägombygge vid Gillinge, Angarns socken, Vallentuna kommun, Uppland.. Göran Werthwein Rapport 2001:24 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Gillinge
Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad
UV VÄST RAPPORT 2005:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad Halland, Träslöv socken och Varbergs stad, Träslöv 2:14, 3:2, 37:1, RAÄ 100 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT
M Uppdragsarkeologi AB B
. C M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län i samband med detaljplaneläggning inom fastigheten Varan 2:24 i Västra Karups socken,
Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera
uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt
Arkeologisk undersökning av stensättningsrest vid Veda
Arkeologisk undersökning av stensättningsrest vid Veda Raä 189, Nordansjö 1:5, Högsjö sn, Ångermanland Rapport 2009 : 1 Kulturmiljöavdelningen, Magnus Holmqvist Bilden på omslaget visar stensättningen