Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Eva Redig Advokatfirman Juhlin & Kruse HB Box Helsingborg

Transkript

1 LÄNSRÄTTEN I SKÅNE LÄN Migrationsdomstolen Avd 5 Hanna Shev DOM Meddelad i Malmö Mål nr UM , UM KLAGANDE 1. ZEM, 76xxxx 2. JEM, 08xxxx Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Eva Redig Advokatfirman Juhlin & Kruse HB Box Helsingborg MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Malmö Box Malmö ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 27 november 2008 och den 24 februari 2009, dnr och , bilaga 1 och 2 S A K E N Uppehållstillstånd DOMSLUT 1. Med ändring av Migrationsverkets beslut beviljar migrationsdomstolen ZEM och JEM permanenta uppehållstillstånd. 2. Migrationsdomstolen fastställer ersättning enligt lagen om offentligt biträde till Eva Redig med kr ( kr för arbete, kr för spilltid, kr för utlägg och kr för mervärdesskatt). 3. Migrationsdomstolen förordnar att sekretessen enligt 7 kap. 14 andra stycket sekretesslagen ska bestå för uppgifter om ZEMs personliga förhållanden som förebringats vid förhandling inom stängda dörrar och inte tagits in i denna dom. Det ankommer på Migrationsverket att utfärda bevis om tillstånden och i övrigt vidta de åtgärder som denna dom föranleder.

2 YRKANDEN M. M. ZEM och JEM yrkar att de ska beviljas uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt. I vart fall anser de att det finns synnerligen ömmande omständigheter som gör att de ska tillåtas att stanna i Sverige. Till stöd för överklagandet anför ZEM och JEM bl.a. att de riskerar att dödas eller utsättas för allvarliga övergrepp av familjen i Marocko vid ett återvändande genom att JEM fötts efter en utomäktenskaplig förbindelse och de därmed har dragit skam över familjen. De marockanska myndigheterna varken kan eller vill skydda dem från risken att utsättas för hedersrelaterat våld. Det finns heller inget internt flyktalternativ eftersom den klan de tillhör finns utspridda över hela Marocko. Enligt en rapport från Amnesty international förekommer hedersrelaterat våld i Marocko. Enligt rapporten kan en kvinna utsättas för hedersvåld om hon vanärat familjen eller klanen genom att ha en utomäktenskaplig sexuell förbindelse. I Utrikesdepartementets rapport framgår visserligen att kvinnans ställning har uppmärksammats på senare år men att det framför allt berör en begränsad elit av välutbildade och urbaniserade kvinnor. Vid muntlig förhandling i domstolen har ZEM gjort följande förtydliganden och tillägg. Hennes far är från Sahara och hennes familj är mycket konservativ. Anledningen till att hon har ett pass var för att hon skulle gifta sig med en muslimsk man från Spanien. Den spanske mannen var värre än hennes föräldrar och hon hotade att begå självmord om hon skulle behöva gifta sig med honom. Hennes föräldrar var väldigt arga på henne på grund av detta och misshandlade henne. Hennes mor slog henne med ett varmt strykjärn och hennes far slog henne med en elsladd. Hon har

3 inte tidigare uppgett detta för Migrationsverket på grund av att hon inte ville tala illa om sin familj. Anledningen till att hon fick arbeta som au pair i Sverige var för att hennes föräldrar kände familjen som hon skulle arbeta hos. Efter att hon fick avslagsbeslutet talade hon med sin syster och berättade att hon var gravid. System sa då att hon inte kunde återvända till Marocko med barnet på grund av den hedersproblematik som finns. För att få ett pass i Marocko måste man uppge yrke. Därför står det att hon är sömmerska i hennes pass men det stämmer inte att hon är det. I realiteten är hon således ensamstående, saknar utbildning och kan inte få något arbete. Då hon dessutom saknar nätverk blir hennes situation ohållbar och hon kan inte heller ta hand om JEM vid ett återvändande till Marocko. Hon träffar en psykolog regelbundet för att inte drabbas av förlossningsdepression. Hon kan inte få sådan hjälp i Marocko. Migrationsverket vidhåller till stöd för sitt bestridande de skäl som anges i det överklagade beslutet och tillägger bl.a. följande. Migrationsverket ifrågasätter inte de nya uppgifterna om att ZEM har utsatts för våld i hemmet men vidhåller bedömningen att hon inte har gjort sannolikt att hon riskerar skyddsgrundande övergrepp vid ett återvändande. ZEM har inte gjort sannolikt att hennes familj är så konservativ som uppgetts, med hänsyn bl.a. till att hon tillåtits att åka till Sverige och arbeta som au pair och att hennes syster har tillåtits flytta till en annan by utom familjens räckhåll och kontroll. Det föreligger inte sådana synnerligen ömmande omständigheter att uppehållstillstånd kan beviljas på den grunden.

4 DOMSKÄL Uppehållstillstånd Migrationsdomstolen konstaterar inledningsvis att ZEM och JEM styrkt sina identiteter. Deras skyddsbehov ska prövas mot Marocko. Den allmänna situationen i landet grundar inte rätt till uppehållstillstånd. En individuell bedömning av ZEMs och JEMs skyddsskäl far därmed göras. Det finns ingen skriftlig bevisning som gör skyddsbehovet sannolikt. Vad gäller den berättelse ZEM lämnat har den i stort varit sammanhängande under asylprocessen. Den strider inte heller mot kända fakta om förhållandena i Marocko. Migrationsverket har också godtagit ZEMs berättelse i centrala delar. Verket har dock satt i fråga om ZEMs familj verkligen är så traditionsbunden som det görs gällande. Enligt migrationsdomstolen har dock ZEM kunnat lämna godtagbara förklaringar till de invändningar som verket haft om bl.a. förekomsten av passhandling och arbetet som au pair. Berättelsen kan därför i sin helhet läggas till grund för den fortsatta bedömningen. Det anförda skyddsbehovet har sin bäring på risken för våld och övergrepp inom den privata sfären. I första hand är det då en uppgift för hemlandets rättsvårdande myndigheter att bereda invånarna skydd mot sådana kriminella handlingar. Såvitt framgår har ZEM inte tagit någon kontakt med myndigheterna i hemlandet eller på annat sätt vidtagit åtgärder för göra dem uppmärksamma de risker hon och sonen anser sig löpa vid ett återvändande. Migrationsdomstolen bedömer därför att det inte har gjorts sannolikt att de lokala rättsvårdande myndigheterna saknar vilja eller förmåga att ge ZEM och JEM erforderligt

5 skydd. De har därför inte rätt till uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt. Därmed återstår frågan om de kan beviljas uppehållstillstånd p.g.a. synnerligen ömmande omständigheter. Vid den bedömningen är det framför allt deras situation i hemlandet som är av betydelse. Kvinnans situation i Marocko är svår och samhället är tydligt patriarkaliskt. Det finns en stark stigmatisering av ogifta mödrar. Detta leder till att många ogifta mödrar stöts bort av sina familjer. Många nyfödda barn överges (Utrikesdepartementets rapport om mänskliga rättigheter i Marocko 2007). Enligt migrationsdomstolens mening finns det ingen anledning att betvivla att ZEMs familj kommer att förskjuta henne och sonen vid ett återvändande. Avsaknaden av nätverk gör att de även i övrigt riskerar social utstötning i det marockanska samhället. Deras sociala situation kommer således att bli mycket utsatt. Detta innebär i sin tur att det får antas finnas betydande risker för att JEMs psykosociala utveckling skulle skadas om han måste följa med sin mor till Marocko. Vid en samlad bedömning av ZEMs och JEMs situation finner migrationsdomstolen att det finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att de bör tillåtas att stanna i Sverige. Vid bedömningen har domstolen beaktat att styrkan i de sammantagna skälen för att bevilja uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 utlänningslagen kan vara något lägre för barn jämfört med vuxna. ZEM och JEM kan då beviljas permanenta uppehållstillstånd. Utvisningsbesluten upphör därmed att gälla. Överklagandet ska bifallas i enlighet med detta.

6 Ersättning till offentligt biträde Ett offentligt biträde har rätt till skälig ersättning för bl.a. arbete som uppdraget krävt. Ersättningen för arbete ska bestämmas med utgångspunkt i den tidsåtgång som är rimlig med hänsyn till uppdragets art och omfattning. Eva Redig har begärt ersättning för 11 timmars arbete i mål och för 6 timmars arbete i mål Migrationsdomstolen ifrågasätter inte att hon har lagt ned den angivna tiden. Med hänsyn till uppdragets art och omfattning är den nedlagda tiden dock inte motiverad. Migrationsdomstolen anser att rimlig tidsåtgång är 11 timmar (8 timmar i mål och 3 timmar i mål ). Ersättningen till Eva Redig för arbete bör således bestämmas till kr. Övriga ersättningsanspråk kan godtas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 3 (DV 3110) Anders Mattsson I avgörandet har även nämndemännen Katarina Johansson, Einar Criten och Ginger Tydan deltagit.

7 `~ Migrationsverket Asylprövningsenhet 1 i Malmö Beslut Beteckning Maria Dyhre-Nilsson X a Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande ZEM, född 76xxxx, kvinna, medborgare i Marocko Adress: BB, Helsingborg Språk: Arabiska Offentligt biträde Redig, Eva, Advokaterna Juhlin & Kruse Hb, Helsingborg Beslut Migrationsverket beslutar att avslå din ansökan om uppehållstillstånd utvisa dig, med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen (2005:716) utvisningen ska verkställas genom att du reser till Marocko, om du inte visar att något annat land kan ta emot dig tillerkänna Eva Redig ersättning av allmänna medel med fjortontusenåttahundrasextiosex (14 866) kr, varav kr för arbete, kr för tidsspillan och kr för utlägg exklusive moms (moms ingår i totalbeloppet med kr) ersättningen till Eva Redig ska stanna på staten. Överklagande Information om hur du kan överklaga hittar du på beslutets sista sida.

8 Ansökan med mera Du ansökte om asyl i Sverige den 10 december Du yrkar att du ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Du har uppgett att du vid ett återvändande till Marocko riskerar att dödas av din far eller dina bröder, eftersom du har förlorat din oskuld och de anser att det innebär en skam för hela familjen. Du förväntas föda ett barn den 19 november Du är ogift och har ingen kontakt med fadern till barnet. Du har till styrkande av din identitet inkommit med ett marockanskt hemlandspass. Hemlandspasset är utgånget sedan den 17 oktober Vidare har du inkommit med ett moderskapsintyg. I ärendet åberopas ingen övrig skriftlig bevisning. I ärendet finns ett laissez-passer från den 27 november 2007 om överföring från Tyskland till Sverige enligt Dublinförordningen (EG nr 343/2003). Den 4 november 2008 hölls på Migrationsverket i Malmö en muntlig komplettering. Skälen för beslutet Tillämpliga regler gällande flyktingar och skyddsbehövande i övrigt Av 4 kap. 1 utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp och inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd. Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen utsatts för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda. En utlänning som inte är flykting räknas som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 utlänningslagen, om han eller hon befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att straffas med döden eller med kroppsstraff, utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller på grund av en väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar i hemlandet behöver skydd eller på grund av en miljökatastrof inte kan återvända till sitt hemland. Anförda skäl Du har uppgett att du kommer från staden Khenifra i Marocko, där du bodde med dina föräldrar och syskon. Du är muslim och tillhör Saharauifolket. Du har två bröder och två systrar. Din familj är mycket konservativ vilket bland

9 annat beror på att din far är från Sahara. Din far arbetade förut som glassförsälj are men han har slutat arbeta nu och din bror har tagit över verksamheten. Din mor är hemmafru. Du åkte till Sverige för att arbeta som au-pair den 26 december Du övertygade din familj om att få göra det även om den inte ville det. Din familj i Marocko hade kontrollerat familjen i Sverige innan du reste hit. Kvinnan i familjen är ursprungligen från Marocko och mannen från Iran. Du hade träffat au-pairfamiljen när du var i Marocko, men denna familj var inte bekant med din egen familj. Du åkte till Tyskland den 19 maj för att närvara vid ett bröllop. Meningen var att du skulle vara där på semester i en månad och sedan återkomma till Sverige. Det var en marockansk vän i Tyskland som skulle gifta sig. Vid bröllopsfesten fattade brudens far, som heter H, tycke för dig och ni inledde ett förhållande. Ni förlovade er tjugo dagar efter ni hade träffats. När din semester var slut så uppmanade H dig att stanna i Tyskland och ni började planera för giftermål. Hs svärson, som pratar arabiska, ringde till din familj i Marocko och sa till dem att ni skulle gifta er. Innan ni hade gift er tvingade H dig att ha samlag med honom. Du polisanmälde inte händelsen. Eftersom du hade förlorat din oskuld kände du dig tvungen att stanna hos H för att gifta dig med honom. Från början var alltså avsikten att ni skulle gifta er men du började sedan inse att H drog ut på tiden och att han inte hade för avsikt att gifta sig med dig längre. Under tiden gick ditt uppehållstillstånd i Sverige ut och du ansökte i oktober 2007 om asyl i Tyskland. Du uppgav då som asylskäl att du inte längre var oskuld. Du överfördes från Tyskland till Sverige den 10 december H bröt kontakten med dig. På flyktingförläggningen i Sundsvall träffade du en man från Irak, som sa att han hade uppehållstillstånd i Sverige. Du var aldrig hemma hos honom men han sa att han bodde i närheten av Sundsvall. Han bodde inte på förläggningen utan han var endast där för att besöka vänner. Mannen heter AM och ni hade ett förhållande under tre månader. När du berättade för honom att du var gravid så försvann han. Ni har inte haft kontakt sedan dess. Du bor sedan den 11 juli 2008 igen hos den au-pairfamilj som du bodde hos förut i Sverige. Du har inte haft någon kontakt med din familj i Marocko sedan ungefär i maj Du kan inte ta kontakt med din familj i Marocko i den belägenhet du befinner dig och du har inte vågat berätta för familjen om graviditeten. Dina föräldrar har försökt få kontakt med dig efter det att kontakten mellan er hade brutits, genom att vid två tillfällen ringa till aupairfamiljen i Sverige. Au-pairfamiljen svarade då att du inte var Klär. Du är rädd för att bli dödad av din far eller dina bröder om du skulle återvända till Marocko. Du har förlorat din oskuld och din heder. Ingen i din familj har sagt något till dig men om en flicka beter sig på det sättet så vet hon vad som väntar. En kvinna som har mist sin oskuld får inte stanna hos sin familj, utan hon blir utplånad. Ingen i din familj har dock råkat ut för något sådant. Du kan inte förvänta dig någon hjälp från rättsvårdande myndigheter, eftersom kvinnor inte har några rättigheter i Marocko. Du skulle få leva på gatan om du anmälde din familj. Det är också bara prat att det skulle finnas kvinnorättsorganisationer som skulle kunna hjälpa dig. Det finns inget internt flyktalternativ för det finns ingen i Marocko som skulle vilja ta hand

10 om dig, eftersom du har förnedrat dig själv. Migrationsverkets bedömning Identitet Migrationsverket har vid sin prövning att först ta ställning till om den sökande gjort sin identitet och sitt uppgivna medborgarskap eller hemland sannolikt. (Migrationsöverdomstolen UM ). Genom det inlämnade passet anses du ha styrkt din identitet och hemvist. Således kommer Migrationsverket att pröva dina skäl mot förhållandena i Marocko. Asylskäl När Migrationsverket prövar en ansökan krävs det att två olika förutsättningar är uppfyllda för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas. Den ena förutsättningen är att de skäl som den sökande åberopar är tillräckliga för att kriterierna för skydd ska vara uppfyllda. Den andra förutsättningen är att den sökande gör sin asylberättelse sannolik och trovärdig (prop. 1996/97:25 s 98). Den sökande kan göra sin berättelse sannolik antingen genom inlämnad skriftlig bevisning eller genom att han eller hon bedöms vara trovärdig och därför ska tillerkännas bevislättnadsregeln om tvivelsmålets fördel (benefit of the doubt). En sökandes berättelse bör godtas om den är sammanhängande, detaljerad och inte är inbördes motstridig, samt överensstämmer med aktuell landinformation. (Jfr Migrationsöverdomstolen UM och ). I ärendet föreligger ingen skriftlig bevisning. Migrationsverket har således din berättelse att utgå från vid bedömningen av dina asylskäl. När det gäller bedömningen av din berättelses trovärdighet har Migrationsverket uppmärksammat följande. Migrationsverket finner det anmärkningsvärt att du har anfört att din familj skulle vara mycket konservativ men att den trots detta har gått med på att du reste iväg ensam som au-pair till Sverige. Oaktat detta så lägger Migrationsverket din berättelse till grund för bedömningen av dina asylskäl. Migrationsverket konstaterar inledningsvis att lagstiftningen för att förbättra kvinnans ställning i samhället har framhållits som ett föredöme för regionen, men den nya lagstiftningen tillämpas inte fullt ut. Marocko är ett patriarkaliskt samhälle även om kvinnan legalt sett har en bättre situation än i flera grannländer. En positiv utveckling har skett på senare år då frågan om kvinnans ställning har getts en uppmärksamhet den inte hade tidigare. Det förs kampanjer för jämställdhet som ännu främst bedrivs av en elit av välutbildade och urbaniserade kvinnor. Familjeministeriet har i samarbete med andra myndigheter och FN:s utvecklingsfond för kvinnor (UNIFEM) bland annat öppnat en jourtelefon för kvinnor som utsatts för våld, men de fåtal boenden som finns drivs av enskilda organisationer. Hedersrelaterat våld förekommer, men sällan så allvarligt som mord. Det förekommer en stark stigmatisering av ogifta mödrar, åtminstone i delar av samhället. Detta

11 leder till att ogifta mödrar stöts bort av sina familjer och att nyfödda barn överges. (UD:s rapport om mänskliga rättigheter i Marocko 2007). Migrationsverket konstaterar vidare att det inte finns grund för att generellt ge sökande från Marocko uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl. Därför måste en individuell prövning av de uppgivna omständigheterna göras. Rekvisitet välgrundad fruktan i 4 kap. 1 och 2 utlänningslagen (ovan angivna bestämmelser) innefattar både ett subjektivt och ett objektivt rekvisit. För att fruktan ska anses som välgrundad måste den ha fog för sig. Den måste alltså vara underbyggd av ett objektivt förhållande. För att de åtgärder som utlänningen fruktar ska anses som förföljelse krävs vidare att de har en viss intensitet. Förföljelsen ska rikta sig mot utlänningens liv eller frihet eller på annat sätt vara av svår beskaffenhet. Du har åberopat att du är skyddsbehövande, eftersom du vid ett återvändande till Marocko riskerar att dödas av din far eller dina bröder på grund av att du har mist din oskuld och på så sätt dragit skam över din familj Migrationsverket har först att pröva om du riskerar sådan förföljelse som avses i 4 kap: 1 utlänningslagen. Det förhållande som du har åberopat i ärendet beträffande att du riskerar att dödas av din far eller dina bröder på grund av att du har mist din oskuld, är ingen omständighet som inryms i flyktingbegreppet enligt 4 kap.1 utlänningslagen. Du har inte heller åberopat några andra omständigheter som kan läggas till grund för att du är flykting enligt 4 kap. 1 utlänningslagen. Du är därmed inte flykting. Migrationsverket övergår till att bedöma huruvida du är att anse som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 utlänningslagen. Migrationsverket bedömer att de omständigheter du har åberopat inte är sådana att du genom dessa gjort sannolikt att det vid en framåtsyftande riskbedömning finns en sådan konkretiserad och individuell hotbild mot dig att det finns grundad anledning att anta att du vid ett återvändande riskerar allvarliga övergrepp enligt 4 kap. 2 utlänningslagen. Denna bedömning görs mot bakgrund av att det råder en positiv utveckling beträffande kvinnans ställning i Marocko, att du är 32 år gammal och att du har klarat dig själv i Europa utan din familj sedan december Migrationsverket anser inte heller att det råder någon väpnad konflikt eller svåra inre motsättningar i Marocko. Därmed är du inte skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 utlänningslagen. Tillämpliga regler gällande synnerligen ömmande omständigheter Enligt 5 kap. 6 utlänningslagen får, om inte tillstånd kan ges på annan grund, tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande

12 omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet. Enligt förarbetena (prop. 2004/05:170 s. 185) till detta lagrum ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrundema för uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter ska markera att det rör sig om en undantagsbestämmelse. Migrationsverket gör bedömningen att det inte har framkommit några omständigheter i ärendet som kan anses som synnerligen ömmande i enlighet med ovanstående bestämmelse och uppehållstillstånd kan således inte beviljas på denna grund. Utvisning Eftersom det inte föreligger förutsättningar att bevilja dig uppehålls- och arbetstillstånd ska din ansökan avslås och du ska utvisas ur Sverige i enlighet med 8 kap. 7 utlänningslagen. Underskrivet original förvaras hos Migrationsverket. Susanna Forsell Lindström Beslutsfattare Maria Dyhre Nilsson Föredragande Kopia till Enheten i Helsingborg Redig Eva

13 I samarbete med ADVOKATEN GÖRAN EEK ADVOKATFIRMAN Juhlin&Krus e Till Länsrätten i Skåne län Migrations domstolen UM , avdelning 5 ZEM./. Migrationsverket, Förvaltningsprocessenheten i Malmö I egenskap av ombud och offentligt biträde för ZEM får jag härmed närmare ange grunderna för överklagandet. GRUNDER M M ZEM vidhåller vad hon tidigare anfört i ärendet och vill beträffande grunderna för överklagandet framhå lla följande. Migrationsverket har i sitt beslut inte ifrågasatt ZEM trovärdighet. Migrationsverket har ändock funnit det anmärkningsvärt att ZEMs familj gått med på att

14 Migrationsverket Asylprövningsenhet 1 i Malmö Maria Dyhre-Nilsson Sökande JEM, född 08xxxx, man, medborgare i Marocko Adress: Lyckeby Offentligt biträde Redig, Eva, Advokaterna Juhlin & Kruse Hb; Helsingborg Beslut Migrationsverket beslutar att avslå JEMs ansökan om uppehållstillstånd utvisa JEM, med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen (2005:716) utvisningen ska verkställas genom att JEM reser till Marocko, om han inte visar att något annat land kan ta emot honom tillerkänna det offentliga biträdet ersättning av statliga medel med fyratusenetthundrafyrtio (4 140) kr, varav moms 828 kr. Överklagande Information om hur beslutet kan överklagas finns på beslutets sista sida.

15 Ansökan med mera JEM, nedan JEM, föddes i Sverige den 23 november 2008 och modern ZEM ansökte om asyl för JEM samma dag. Det yrkas att han ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Vid ett återvändande till Marocko riskerar JEM att dödas av moderns far eller bröder, eftersom de är mycket konservativa och inte kommer att acceptera att modem är ogift. Migrationsverket har den 24 november 2004 fattat beslut i ärende om uppehållstillstånd (ärende nr ) beträffande modern ZEM. I detta beslut konstaterade Migrationsverket att modern inte bedömdes ha något skyddsbehov och avslog ansökan om uppehållstillstånd. Beslutet överklagades den 7 januari 2009 och har ännu inte vunnit laga kraft. Till styrkande av JEMs identitet har moderskapsintyg inkommit. Modern har inkommit med ett marockanskt hemlandspass och Migrationsverket har tidigare gjort bedömningen att hennes identitet är styrkt. Skälen för beslutet Tillämpliga regler gällande flyktingar och skyddsbehövande i övrigt Av 4 kap. 1 utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp och inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd. Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen utsatts för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda. En utlänning som inte är flykting räknas som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 utlänningslagen, om han eller hon befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att straffas med döden eller med kroppsstraff, utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller på grund av en väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar i hemlandet behöver skydd eller på grund av en miljökatastrof inte kan återvända till sitt hemland. Flyktingar och skyddsbehövande i övrigt har enligt 5 kap 1 utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Anförda skäl JEM har åberopat UD:s rapport om mänskliga rättigheter i Marocko 2007 och anfört följande. JEMs mor åkte till Sverige som au pair under slutet av Efter att hennes uppehållstillstånd hade gått ut i Sverige ansökte hon

16 om uppehållstillstånd som skyddsbehövande. På en flyktingförläggning i Sundsvall inledde modern ett förhållande med en irakisk man. När JEMs mor blev gravid, försvann mannen och modern lyckades inte få kontakt med mannen igen. JEMs far lämnade fel namn till JEMs mor, varför faderskapet till JEM inte har kunnat fastställas. JEMs mor tillhör Saharuifolket varför moderns far och bröder är mycket konservativa. Om modern skulle återvända till Marocko med JEM utan att vara gift så kommer fadern eller bröderna att döda både modern och JEM. Barn som fötts utanför äktenskapet överges ofta och det kan bli problem för utomäktenskapliga barn, eftersom de inte registreras i folkbokföringen. Vidare anförs i rapporten att de hem som finns för övergivna barn har små resurser och antalet gatubarn som måste prostituera sig fortsätter att öka. Migrationsverkets bedömning Identitet Migrationsverket har vid sin prövning att först ta ställning till om den sökande gjort sin identitet och sitt uppgivna medborgarskap eller hemland sannolikt. (Migrationsöverdomstolen UM ). JEMs mor ZEM har styrkt sin. identitet. Därigenom. får. även JEM anses ha styrkt sin identitet och hemvist. Således prövar Migrationsverket JEMs skäl mot förhållandena i Marocko. Asylskäl I ärendet föreligger ingen skriftlig bevisning. Migrationsverket har därmed de anförda skälen att utgå från vid bedömningen av JEMs asylskäl. Migrationsverket konstaterar inledningsvis att lagstiftningen för att förbättra kvinnans ställning i samhället har framhållits som ett föredöme för regionen, men den nya lagstiftningen tillämpas inte fullt ut. Marocko är ett patriarkaliskt samhälle även om kvinnan legalt sett har en bättre situation än i flera grannländer. En positiv utveckling har skett på senare år då frågan om kvinnans ställning har getts en uppmärksamhet den inte hade tidigare. Det förs kampanjer för jämställdhet som ännu främst bedrivs av en elit av välutbildade och urbaniserade kvinnor. Familjeministeriet har i samarbete med andra myndigheter och FN:s utvecklingsfond för kvinnor (UNIFEM) bland annat öppnat en jourtelefon för kvinnor som utsatts för våld, men de fåtal boenden som finns drivs av enskilda organisationer. Hedersrelaterat våld förekommer, men sällan så allvarligt som mord. Det förekommer en stark stigmatisering av ogifta mödrar, åtminstone i delar av samhället. Detta leder till att ogifta mödrar stöts bort av sina familjer och att nyfödda barn överges. (UD:s rapport om mänskliga rättigheter i Marocko 2007). Migrationsverket konstaterar vidare att det inte finns grund för att generellt ge sökande från Marocko uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl. Därför måste en individuell prövning av de uppgivna omständigheterna göras.

17 JEM har åberopat att han är skyddsbehövande, eftersom han vid ett återvändande till Marocko riskerar att dödas av sin mors far eller hennes bröder på grund av att modern är ogift. Migrationsverket finner inledningsvis att det inte har tillkommit några omständigheter i ärendet som föranleder en annan bedömning av JEMs asylansökan än hans mors asylansökan. Följaktligen gör Migrationsverket följande bedömning av JEMs skyddsbehov. Vid prövningen av om JEM riskerar sådan förföljelse som avses i 4 kap. 1 utlänningslagen finner Migrationsverket att det förhållande som JEM har åberopat i ärendet beträffande att han riskerar att dödas av sin mors far eller hennes bröder på grund av att hans mor är ogift, inte är någon omständighet som inryms i flyktingbegreppet enligt 4 kap.l utlänningslagen. JEM har inte heller åberopat några andra omständigheter som kan läggas till grund för att han är flykting enligt 4 kap. 1 utlänningslagen. Han är därmed inte flykting. Migrationsverket övergår till att bedöma huruvida JEM är att anse som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 utlänningslagen. Migrationsverket bedömer att de omständigheter JEM har åberopat inte är sådana att han genom dessa gjort sannolikt att det vid en framåtsyftande riskbedömning finns en sådan konkretiserad och individuell hotbild mot honom att det finns grundad anledning att anta att han vid ett återvändande riskerar allvarliga övergrepp enligt 4 kap. 2 utlänningslagen. Denna bedömning görs mot bakgrund av att det råder en positiv utveckling beträffande kvinnans ställning i Marocko och att JEMs mor har klarat sig utan sin familj sedan november JEMs mor bedöms därför kunna klara av att ta hand om JEM vid ett återvändande till Marocko. Det finns inte heller något som tyder på att JEM skulle överges av sin mor, som han är tillsammans med nu i Sverige. Migrationsverket anser inte heller att det råder någon väpnad konflikt eller svåra inre motsättningar i Marocko. Därmed är JEM inte skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 utlänningslagen. Tillämpliga regler gällande synnerligen ömmande omständigheter Enligt 5 kap. 6 utlänningslagen får, om inte tillstånd kan ges på annan grund, tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet. Enligt förarbetena (prop. 2004/05:170 s. 185) till detta lagrum ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter ska markera att det rör sig om en undantagsbestämmelse.

18 I ärenden som gäller barn ska vid prövningen hänsyn tas till principen om barnets bästa enligt 1 kap. 10 utlänningslagen. Det kan till exempel finnas skäl att i högre grad väga in ett barns anpassning till svenska förhållanden i den samlade bedömning som ska göras. Detta innebär samtidigt att barns anpassning till svenska förhållanden inte ensamt kan tillmätas avgörande betydelse. Det finns många barn som tillsammans med sina föräldrar vistas i Sverige under en begränsad tid där det inte är rimligt att med stöd av undantagsbestämmelsen i 5 kap. 6 utlänningslagen bevilja uppehållstillstånd. Det finns anledning att understryka, att det inte i sig kan anses negativt för ett barn att tillsammans med sina föräldrar återvända till familjens hemland (prop. 2004/05:170 s. 195). I nu aktuellt ärende konstaterar Migrationsverket att JEM endast är cirka tre månader gammal och inte rimligen kan anses ha hunnit få någon direkt anknytning till svenska förhållanden. Migrationsverkets uppfattning är att JEM nästan enbart kan anses ha sin anknytning till modern ZEM, som är medborgare i Marocko och som vistas med honom i Sverige. Migrationsverket bedömer att det inte finns någon enskild omständighet som kan ligga till grund för uppehållstillstånd enligt bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter. Inte heller vid en samlad bedömning av JEMs situation, där principen om barnets bästa hu. beaktats, föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att JEM bör få stanna i Sverige. Vid denna bedömning har hänsyn tagits till JEMs hälsotillstånd, anpassning till Sverige och hans situation i hemlandet vid ett återvändande. Utvisning Eftersom det inte föreligger förutsättningar att bevilja JEM uppehålls- och arbetstillstånd ska hans ansökan avslås och han ska utvisas ur Sverige i enlighet med 8 kap. 7 utlänningslagen. Anna Furberg Beslutsfattare Maria Dyhre-Nilsson Föredragande Underskrivet original förvaras hos Migrationsverket. Kopia till Enheten i Karlskrona Redig Eva

19 I samarbete med ADVOKATEN GÖRAN EEK ADVOKATFIRMAN Juhlin&Kruse Till Länsrätten i Skåne län Migrationsdomstolen ÖVERKLAGANDE K L A G A N D E J E M, 0 8 x x x x - M, m e d b o r g a r e i Marocko, Lyckeby OMBUD och förordnat biträde Jur kand Eva Redig, Advokatfirman Juhlin & Kruse KB, Box 1133, Helsingborg ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverket i Malmö, beslut av den.24 februari 2009, ärendebeteckning

20 ADVOKATFIRMAN Juhlin&Krus e I egenskap av ombud och förordnat offentligt biträde för JEM får jag härmed överklaga ovannämnda beslut och yrka att migrationsdomstolen, med ändring av Migrationsverkets beslut, måtte upphäva beslutet om utvisning och bevilja hans ansökan om permanent uppehållstillstånd. GRUNDER M M JEM vidhåller vad han tidigare anfört och vill beträffande grunderna för överklagandet framhålla följande. Migrationsverket har funnit att JEMs identitet är styrkt genom den passhandling som hans mor ZEM har ingivit till Migrationsverket. Migrationsverket har som skäl för sitt beslut anfört att det inte föreligger några skyddsskäl på grund av att det råder en positiv utveckling beträffande kvinnans ställning i Marocko och att JEMs mor klarat sig själv i Europa sedan november Av Utrikesdepartementets rapport om de mänskliga rättigheterna i Marocko 2007 framhålls att lagstiftningen för att förbättra kvinnans ställning visserligen har varit ett föredöme i regio - nen men samtidigt kan konstateras att den nya lagstiftningen inte tillämpas fullt ut. Den utveckling som skett är inte på lång väg tillräcklig för att JEM skall kunna beredas skydd i Marocko. Vad avser Migrationsverkets påstående att JEM inte riskerar allvarliga övergrepp för att ZEM klarat sig själv i Europa sedan år 2006 måste framhållas att

21 ADVOKATFIRMAN Juhlin&Krus e ZEMs situation har förändrats radikalt sedan hon som ogift kvinna fött en son. Problematiken ligger i att hon, enligt islamistiskt synsätt, dragit skam över sig själv och sin familj. Hon är inte längre en ärbar kvinna och därmed riskerar såväl hon som JEM att utsättas för övergrepp och förnedrande behandling. Det finns en konkretiserad och individuell hotbild mot såväl ZEM och JEM. ZEM tog kontakt med sin syster i Marocko i februari i år och uppgav vid telefonsamtalet att hon var gravid. Anledningen var att hon ville få en uppfattning om hur systern skulle reagera. Systern uppmanade Zhour att göra abort eftersom deras bröder kommer att döda barnet. Systern sade till Zhour att hon aldrig mer fick kontakta henne. JEMs mor kommer inte ha möjlighet att ta omhand JEM vid ett återvändande. Zhour har ingen utbildning, hon kan inte erhålla någon anställning, hon har ingen familj som kan ta hand om henne och skydda henne, hon är ensamstående, ogift mor till den drygt tre månader gamla JEM. Mot bakgrund härav, vad som tidigare anförts samt med beaktande att särskild hänsyn skall tas till barnets bästa måste JEM beredas skydd i Sverige och överklagandet skall därför bifallas. ÖVRIGT Fullmakt i målet bifogas.

22 ADVOKATFIRMAN 4 Juhlin&Krus e Upplysningsvis kan meddelas att modern ZEMs överklagande handläggs på länsrättens avdelning 5 och har målnummer Helsingborg den 31 mars 2009 Eva Redig