ÅRSREDOVISNING FÖR ÅR 2005

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING FÖR ÅR 2005 Org.nr

2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Stiftelsen World Childhood Foundation får härmed avlämna redovisning för verksamhetsåret 2005, stiftelsens sjunde verksamhetsår. Bakgrund och ändamål World Childhood Foundation grundades 1999 av H.M. Drottning Silvia. Syftet med Stiftelsen World Childhood Foundation är att värna om barns rätt till en trygg barndom och särskilt arbeta för bättre levnadsvillkor för barn som lever i utsatta miljöer. World Childhood Foundation vill ge dem möjlighet att utvecklas till starka, trygga och ansvarsfulla människor. Målgrupp och mottagarländer Childhoods målgrupper är utsatta barn. För närvarande är fokus på gatubarn och sexuellt utnyttjade barn med speciell inriktning mot flickor och unga mödrar. Childhood stöder projekt som hjälper de utsatta och också förebyggande projekt och utbildningsprojekt. Childhood är för närvarande verksamt i följande länder: Brasilien, Estland, Lettland, Litauen, Moldavien, Ryssland, Sverige, Sydafrika, Thailand, Tyskland, Ukraina och USA. Drottning Silvia Drottningens personliga engagemang ger Childhood stor synlighet. När Drottningen håller tal, medverkar i TV-program eller ger tidningsintervjuer uppmärksammas de problem som Childhood arbetar med. När Drottningen besöker projekt visar hon att mycket utsatta barn är viktiga och har rättigheter, ett budskap som också når ut till beslutsfattare. På samma gång ger Drottningen stöd just till det pionjärarbete små organisationer dragit igång. Drottningen har under året besökt projekt i Brasilien, USA och Sverige - besök som fått stor lokal uppmärksamhet. Co-founders Tillsammans med Drottning Silvia har fjorton företag, stiftelser och privatpersoner gått in som medstiftare, s.k. co-founders. Genom sitt engagemang i Childhood 0får co-founders och deras anställda en möjlighet att ta ett större samhälls- och socialt ansvar. Ett nära samarbete med co-founders är därför en huvuduppgift för Childhood både för att föra ut vårt budskap och påverka barnens villkor och för att samla in pengar. Childhoods co-founders har alla donerat 1 miljon USD till stiftelsens grundkapital. Kapitalet har förvaltats av Carlson Investment Management tom november 2004 och därefter av SEB i Sverige, av J.P. Morgan i USA och av Schwäbische Bank i Tyskland. Avkastningen används till att finansiera projekt och administration. Childhoods fjorton co-founders är: ABB, Axel Johnson Gruppen, Charles B. Wang Foundation, Curtis L. Carlson Family Foundation, DaimlerChrysler Corporation Fund, Heimbold Foundation, Familjen Barbro E. Heinz, Oriflame - af Jochnick Foundation, Familjen Jane och Dan Olsson, Familjen Jan H.Stenbeck, SAP AG, Skandia, Familjen Sven Philip-Sörensen, TeliaSonera AB. 2

3 Major Partner Under 2004 infördes en ny kategori för stora donatorer och samarbetspartners major partner. En major partner förpliktar sig att bidra till Childhood med 7-10 mkr per år under en avtalstid om tre år. Childhoods första major partner var Volvo Personbilar Sverige AB. Under 2005 har även ICA och Vattenfall slutit major partner-avtal med Childhood. De tre major partner-företagen arbetar nära samman med varandra och Childhood. Såväl gemensamma som företagsspecifika marknadsförings- och insamlingsaktiviteter genomfördes under året. Total genomfördes i hela Childhood cirka 25 större aktiviteter under Samarbetet med Childhood utgör ofta en del av företagens Corporate Social Responsibility (CSR)-verksamhet och riktar sig såväl mot kunder och leverantörer som internt mot den egna personalen. Stiftelsens organisation Förutom i Sverige finns stiftelser i Brasilien, Tyskland och USA. Samtliga stiftelser samlar in pengar och administrerar projekt i sina respektive länder. Tyskland och USA bidrar finansiellt till projekt i andra länder men projektutvärdering och uppföljning av samtliga Childhoods projekt görs i Sverige. Alla projekt godkänns av den svenska stiftelsen. Stiftelsen i Sverige har tillsammans med Childhoods generalsekreterare Gunilla von Arbin också ansvar för policyformulering och samordningen mellan de olika stiftelserna. Childhoods uttalade ambition är att hålla de administrativa kostnaderna till ett minimum. Kostnaderna för administration täcks mer än väl av avkastningen på kapitalet. Det utökade företagssamarbetet bl.a. med major partners, samt den större projektverksamheten har dock motiverat rekryteringar under året. Vid årets utgång har kontoret i Stockholm 6 anställda, varav två arbetar med företagskontakter och fund-raising, två med projekt och två med intern administration, stiftelseadministration osv. Globalt är 12 personer anställda i Childhoods stiftelser. Projektutvärdering och uppföljning Childhoods arbete bygger på FN:s barnkonvention om barns rättigheter. Childhood har inte någon egen personal på fältet utan utvärderar, bedömer och stöder projektförslag från verksamma organisationer. För Childhood är det personliga engagemanget hos de som driver projektet en viktig del i valet av projekt. Under de sju år Childhood varit verksamt har ett nätverk av projekt och arbetsmodeller börjat byggas upp med positivt resultat. Ett ökat kunskapsutbyte mellan projekten i de olika länderna är ett effektivt sätt att utveckla projekten och att sprida idéer och erfarenheter. Med den avsikten samlades under en dag i februari representanter för samtliga Childhoods projekt i St. Petersburg. Childhood avser utveckla detta samarbete ytterligare också mellan projekt i de olika världsdelarna. I samband med att Childhood firade sitt femårsjubileum i oktober 2004 gjordes en enkät där alla organisationer som fått stöd av Childhood fick besvara ett antal frågor. Svarsfrekvensen var hög. Det visar sig att totalt har cirka barn 3

4 fått stöd genom Childhoods projekt direkt och fler än indirekt. 67% av projekten arbetar också med familjer och 58% utbildar personal utanför projektet och 57% arbetar med volontärer. Siffrorna är intressanta då de visar på stor spridning av Childhoods arbete. Childhood har en rådgivande grupp med experter på bistånd, sociala frågor och sexuellt utnyttjande av barn och ungdomar. Inför styrelsebesluten går gruppen igenom de projektansökningar som inkommit och ger sina skriftliga rekommendationer. Gruppen har under året sammanträtt fyra gånger och består av: Birgitta Berggren, konsult med lång erfarenhet av biståndsarbete bl.a. för Sida Ronald Penton, Socialhögskolan, Stockholms Universitet Ingrid Åkerman, Arbetsgruppen för kunskap om sexuellt exploaterade barn i Sverige Lars Lööf, Chef för Barnenheten på Council of Baltic Sea States (CBSS) Den svenska stiftelsen har under året beviljat cirka 27 mkr (2004 mkr 13.7) som bidrag till projekt. Hela Childhood-organisationens projektanslag under året uppgick till 5.5 MUSD. Sverige, Ryssland, Baltikum och Brasilien är de största mottagarländerna. Beviljade ännu ej utbetalda projektanslag uppgick vid årets slut till 26.4 mkr. Flickor i fokus Childhoods fokus på sexuellt utnyttjade barn och särskilt på flickor och flickors utsatthet står fast. Childhood arbetar tillsammans med både svenska och lokala organisationer i våra samarbetsländer för att fånga upp och stöda unga flickor i riskgrupper. Att medverka till att unga flickor får självkänsla, framtidstro och yrkesmöjligheter är nödvändigt för att motarbeta den oroväckande utveckling vi ser med trafficking, barnprostitution och barnpornografi på Internet. Childhood finansierar och initierar särskilda stödprogram för flickor i många av våra samarbetsländer. Ett exempel är Raduga Club i St. Petersburg. Det är ett aktivitetshus där 150 utsatta flickor och unga mammor får stöd och hjälp. Skola och sociala myndigheter i stadsdelen har tillsammans med Radugas ledning rekryterat flickorna. De erbjuds kurser i datakunskap, engelska, tyska och sömnad. Andra aktiviteter är teater och dans. Stor vikt läggs vid att Raduga ska vara en plats där flickorna kan få psykologiskt stöd och vuxenstöd och känna sig trygga. Raduga har nu varit igång i drygt tre år. Den största gruppen deltagare är flickor i åldrarna 8-18 år som kommer från svåra sociala miljöer. Att Raduga vänder sig till just flickor och möter deras särskilda behov är unikt i Ryssland. Förhoppningsvis kan detta bli en modell för liknande satsningar som lokala myndigheter kan finansiera. I Litauen stöder vi flera motsvarande dagcentra. I Sverige stöder Childhood Stockholms Stadsmissions Mötesplats arbete med unga flickor, som förlorat tron på sig själva och livet och blivit självdestruktiva. Flickor som inte längre fungerar i normal vardag med familj och skola. Projekt Enter erbjuder dessa flickor en miljö, där de kan få nytt livsmod och kraft att gå vidare. 4

5 Childhood stöder också projektet United Sisters på Fryshuset som arbetar med att ge unga flickor, många med invandrarbakgrund, självkänsla, trygghet och positiva kontakter i vuxenvärlden. I år har stödet utvidgats också till verksamhet i Malmö. På Fryshuset stöder Childhood också projektet Elektra, som arbetar med flickor, som utsätts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld. Det är inte Childhoods policy att gå in och ersätta välfärdssamhällets normala funktioner. Childhood ger stöd till grupper som faller mellan stolarna och där nya metoder kan bli alternativ. Förhoppningen är att dessa nya och framgångsrika alternativ på sikt finansieras av samhället. Sexuellt utnyttjande av barn Childhood stöder olika projekt som arbetar med barn, som utsatts för sexuella övergrepp. I flera fall är våra partners nationella centra för vård av sexuellt utnyttjade barn och Childhood bygger sakta upp en viktig intern kunskap och ett internationellt nätverk. I Brasilien, Estland, Litauen, Sydafrika, Thailand, Tyskland, USA och Sverige stöder Childhood sådan verksamhet. Childhood stödjer uppbyggnaden av ett barnahus i Sverige i samarbete med BUP Elefanten i Linköping efter amerikansk/isländsk modell. I september invigdes där Sveriges första Barnahus av H.M Drottningen. Detta är resultatet av samarbete mellan alla berörda myndigheter där BUP Elefantens långa arbete och erfarenhet är en förutsättning för att just Linköping blivit pionjärer. Idén är att barnet inte ska behöva utsättas för upprepade plågsamma förhör utan att alla berörda myndigheter på samma gång och tillsammans ska arbeta med fallet. Förverkligandet av ett svenskt Barnahus, som förordas av svenska myndigheter, har fördröjts med hänvisning till bristande resurser. Childhood ser här en möjlighet att få igång ett pionjärarbete som kommer att ge snabb och hänsynsfull behandling av mycket hårt drabbade barn. I Litauen stöder vi ett omfattande program som också innefattar uppbyggnaden av ett Barnahus med samma funktion som den svenska. Kampen mot barnpornografi på Internet är en annan fråga som Childhood prioriterar. Miljontals bilder sprids blixtsnabbt och utvecklingen är lavinartad. Childhood har därför anslagit medel för att utveckla arbetsmetoder för att stödja barn som utsatts för detta övergrepp för att inte lida av livslånga trauman i vetskapen om att de om och om kan ses på Internet. Mycket lite forskning har gjorts och återigen går Childhood in och sätter igång ett pionjärarbete på ett svårt område och också i detta fall är det Linköping och BUP Elefanten som genomför projektet. Unga Mammor Barn som får barn är dubbelt sårbara. Därför stöder Childhood projekt i Brasilien Estland, Ryssland, Sydafrika, USA och Sverige som hjälper unga ensamstående mammor. Man vet att detta är en riskgrupp med dålig socioekonomisk framtid. Många av dem kommer själva från svåra sociala förhållanden. Många gånger är det en ond cirkel där ensamstående mammor får barn som i sin tur blir unga ensamstående mammor. Om unga föräldrar får ett bra stöd kan man bryta detta mönster. I Östeuropa syftar vårt stöd till unga mammor också till att bryta den onda cirkeln att mammorna ger upp sina barn och lämnar dem till barnhem. En särskilt sårbar grupp är de unga HIV-positiva mammorna som mer eller mindre automatiskt ger upp sina barn. Här har Childhood stött ett pilotprojekt i St Petersburg som varit så 5

6 framgångsrikt att vi gör ett likadant projekt i Ukraina tillsammans med samma partner. Childhood finansierar ett pilotprojekt för unga föräldrar, som genomförs av Kvinnoforum Xist i Stockholm. Projektet avslutas 2006 och återigen är tanken att lärdomar och idéer från detta projekt ska kunna överföras till det vanliga välfärdssystemet. Barnhemsbarnens framtid i Östeuropa En nyckelfråga för Childhood är att arbeta med de problem, som de stora barnhemmen, institutionerna, medför. Barnen kommer nu ut från dessa institutioner utan kunskaper om hur man lever och hur man tar hand om sig själva. Just barnhemsbarnen är särskilt utsatta och riskerar att bli utnyttjade. Childhood stöder ett antal projekt för att hjälpa dessa barn. I Litauen har Childhood sedan flera år gett särskilt stöd till ett barnhem för att barnen ska få extra aktiviteter som matlagning, datakunskap, engelska teater, gym och lägerverksamhet allt i syfte att visa på vägar att stärka barnens självförtroende och göra dem bättre rustade för ett eget självständigt liv. En av flickorna i denna grupp har nu börjat studera på universitet. Projektet Livslust i Lettland är ett kombinerat hem och yrkesskola för ungdomar som vid 16 års ålder lämnat barnhemmen. Livslust har byggt upp en väl fungerande miljö där ungdomar med en svår bakgrund får adekvat psykologiskt och mänskligt stöd kombinerat med ett nära samarbete med industrin som ger praktikplats. Återigen en intressant modell som lettiska myndigheter nu börjar intressera sig för och ta lärdom av. Childhood stöder också lägerverksamhet både i hemlandet och i Sverige för ett stort antal barn från olika barnhem. För de barn som årligen får komma tillbaka till sin svenska familj är det en fantastisk möjlighet inte bara att få djupare personliga familjerelationer utan också att få nya perspektiv och erfarenheter. Gatubarn I spåren av de ekonomiska förändringarna i Östeuropa har stora grupper fått det sämre. Alkohol- och drogmissbruk har ökat och som alltid är det barnen som drabbas värst. Antalet gatubarn i Östeuropa har ökat lavinartat och Childhood stöder därför arbetet för att få bort barnen från gatan i framför allt Ryssland. Vårt samarbete med Mission Possible och Läkare i världen är inte bara djupt humanitärt utan visar också att det faktiskt går att förändra en hopplös situation. En positiv utveckling är att samarbetet mellan myndigheterna och dessa organisationer har förbättrats. Det nyöppnade gatubarncentret i St Petersburg är ett samarbete mellan den kommunala stadsdelen Frunzensky och Läkare i världen där kommunen tar ett aktivt långsiktigt ansvar för verksamheten. Ett annat exempel på sådant humanitärt stöd är Childhoods finansiering av extra personal till Kriscentret på Hospital 15 i St Petersburg, dit gatubarn och barn, vars familjer inte fungerar, hänvisas. Childhood för en dialog med myndigheterna för att de på sikt skall ta över kostnaderna för denna extra personal. I St. Petersburg finansierar Childhood uppbyggnaden av ett barnrättscenter, i praktiken en Barnombudsmannafunktion. De följer upp anmälningar av kränkningar av barns rättigheter. Återigen gäller ärendena ofta barnhemsbarn och gatubarn. 6

7 I samband med firandet av H.M. Drottningens födelsedag 2003 arrangerade Childhood ett seminarium på Slottet. Syftet var att lyfta fram de goda krafterna - alla olika organisationer, stora som små, som arbetar för och med barn i Sverige. Många kontakter knöts och ett konkret resultat var Childhoods födelsedagsgåva till H.M Drottningen, nämligen en websida, Buffert, som är en mötesplats för alla seriösa organisationer som vill berätta om sin verksamhet och sprida information. En separat del av Buffert är ett sökregister, Röda sidorna. Där kan barn och ungdomar i hela Sverige hitta adresser och information om hur de kan komma i kontakt med myndigheter, organisationer och individer, som kan hjälpa dem vare sig det gäller t.ex. mobbing, anorexi eller våld i hemmet. BRIS administrerar denna sida. Donationer och aktivitetsintäker Donationer och aktiviteter är till stor del relaterade till våra co-founders och våra major partners. I samarbete med Confidencen utdelades för tredje gången ett stipendium till en ung tenor till minne av Gösta Winbergh. Detta stipendium kommer att utdelas i ytterligare två år. Biljettintäkterna från denna konsert går oavkortat till Childhood. För andra året genomförde Childhood i maj 2005 Childhood-dagen på Gröna Lund i Stockholm, i samverkan med major partners, co-founders och andra sponsorer. Resultat och ekonomisk ställning Stiftelsen i Sverige uppvisar ett resultat för år 2005 på -1.8 mkr och en förmögenhet på 58.7 mkr. Referensgrupp För information och utbyte av erfarenheter finns en referensgrupp med deltagare från BRIS, Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska kyrkan/lutherhjälpen, Unicef, Sida och Ecpat. Referensgruppen sammanträder normalt två gånger per år. SFI och FRII Childhood är medlem i Stiftelsen för insamlingskontroll (SFI) samt i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII) och har därmed förbundit sig att verka efter de etiska normer och riktlinjer som dessa organisationer uppställer. Childhoods styrelse Styrelsen har under året sammanträtt tre gånger. Under 2005 förändrades styrelsens arbetsformer i syfte att skapa ytterligare flexibilitet och förutsättningar för snabbt beslutsfattande. I styrelsen etablerades en Executive Committee som sammanträder mellan styrelsemötena för att under styrelseordförandes ledning bereda vissa frågor och inom väl definierade områden och ramar ta preliminära beslut om projekt m.m. Executive Committee har under året sammanträtt fem gånger. 7

8 För att ytterligare underlätta kommunikation och informationsutbytet mellan de fyra stiftelserna, ingår från och med 2005 styrelseordförandena i den amerikanska, brasilianska och tyska stiftelserna i den svenska stiftelsens styrelse. 8

9 WORLD CHILDHOOD FOUNDATION NOTER REDOVISNINGSPRINCIPER Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper anges nedan. I januari 2000 trädde den den nya bokföringslagen i kraft som reglerar att stiftelser ska redovisa enligt Årsredovisningslagen. Värderingsprinciper Långfristiga värdepappersinnehav värderas kollektivt då syftet med placeringarna är att uppnå riskspridning. Värdepapper, som är anläggningstillgång, är upptagna till anskaffningsvärdet minskat med eventuellt erforderlig nedskrivning. Värdering av fonder Placeringarna är gjorda i enlighet med en av styrelsen fastställd placeringspolicy. Fondmedlen är i bokslutet upptagna till anskaffningsvärde. I not 4 nedan redovisas marknadsvärde och bokfört värde på placeringarna. Förmögenhetsvärdering Eget kapital Eget kapital delas in i bundet och fritt eget kapital. Bundet kapital utgörs av stiftarna donerat kapital. Fritt eget kapital (disponibla medel) utgörs av av balanserade medel och årets resultat, vilket således motsvarar det kapital som står till förfogande för framtida projekt. (Tkr) NOT 1: Verksamhetsintäkter Beloppet utgörs av erhållna donationsmedel samt intäkter från genomförda aktivitetsprogram

10 NOT 2: Ändamålskostnader Bidrag till olika projekt i enlighet med Stiftelsens projektplan samt kostnader för uppföljning och kontroll av projekt NOT 3: Administrationskostnader Ökningen under året förklaras med att organisationen förstärkts med två personer. Anställda och personalkostnader Medelantal anställda 5 3 Löner och andra ersättningar Löner Pensionskostnader Social avgifter inkl löneskatt NOT 4: Långfristiga värdepappersinnehav Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Under året gjorda investeringar Försäljningar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Nedskrivningar 0 0 Bokfört värde Utgående bokfört värde Realisationsvinster Realisationsförluster 0 0 Fondandelar Bokfört värde Marknadsvärde Över(+)/undervärde(-)

11 NOT 5: Eget Kapital Stiftelse- Fritt eget kapital kapital Summa Belopp vid årets ingång Årets resultat Avsättning till bundet eget kapital - Ökning Stiftelsekapital Belopp vid årets utgång Stockholm den 16 februari Martin Ingvar Antonia Ax:son Johnson Marie Ehrling Ordförande. Robert af Jochnick Madeleine Leijonhufvud Barbara Gage... Barbro E Heinz Sophie Stenbeck Jane Thorburn Olsson Sten Jakobsson Peter Hansson Rosana Camargo de Arruda.. Lars G. Josefsson Kenneth Bengtsson Diana Nelson.. Anna Ryott. Matthias Kleinert

12

13

14 a Botelho

15 WORLD CHILDHOOD FOUNDATION NOTER REDOVISNINGSPRINCIPER Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper anges nedan. I januari 2000 trädde den den nya bokföringslagen i kraft som reglerar att stiftelser ska redovisa enligt Årsredovisningslagen. Värderingsprinciper Långfristiga värdepappersinnehav värderas kollektivt då syftet med placeringarna är att uppnå riskspridning. Värdepapper, som är anläggningstillgång, är upptagna till anskaffningsvärdet minskat med eventuellt erforderlig nedskrivning. Värdering av fonder Placeringarna är gjorda i enlighet med en av styrelsen fastställd placeringspolicy. Fondmedlen är i bokslutet upptagna till anskaffningsvärde. I not 4 nedan redovisas marknadsvärde och bokfört värde på placeringarna. Förmögenhetsvärdering Eget kapital Eget kapital delas in i bundet och fritt eget kapital. Bundet kapital utgörs av stiftarna donerat kapital. Fritt eget kapital (disponibla medel) utgörs av av balanserade medel och årets resultat, vilket således motsvarar det kapital som står till förfogande för framtida projekt. (Tkr) NOT 1: Verksamhetsintäkter Beloppet utgörs av erhållna donationsmedel samt intäkter från genomförda aktivitetsprogram

16 NOT 2: Ändamålskostnader Bidrag till olika projekt i enlighet med Stiftelsens projektplan samt kostnader för uppföljning och kontroll av projekt NOT 3: Administrationskostnader Ökningen under året förklaras med att organisationen förstärkts med två personer. Anställda och personalkostnader Medelantal anställda 5 3 Löner och andra ersättningar Löner Pensionskostnader Social avgifter inkl löneskatt NOT 4: Långfristiga värdepappersinnehav Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Under året gjorda investeringar Försäljningar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Nedskrivningar 0 0 Bokfört värde Utgående bokfört värde Realisationsvinster Realisationsförluster 0 0 Fondandelar Bokfört värde Marknadsvärde Över(+)/undervärde(-)

17 NOT 5: Eget Kapital Stiftelse- Fritt eget kapital kapital Summa Belopp vid årets ingång Årets resultat Avsättning till bundet eget kapital - Ökning Stiftelsekapital Belopp vid årets utgång Stockholm den 16 februari Martin Ingvar Antonia Ax:son Johnson Marie Ehrling Ordförande. Robert af Jochnick Madeleine Leijonhufvud Barbara Gage... Barbro E Heinz Sophie Stenbeck Jane Thorburn Olsson Sten Jakobsson Peter Hansson Rosana Camargo de Arruda.. Lars G. Josefsson Kenneth Bengtsson Diana Nelson.. Anna Ryott. Matthias Kleinert