REVISIONSRAPPORT MÅLTIDS- VERKSAMHETEN. Granskning av. Eslövs kommun Gustav Sigeman
|
|
- Ola Stig Nilsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 REVISIONSRAPPORT Granskning av MÅLTIDS- VERKSAMHETEN Eslövs kommun Gustav Sigeman
2 Innehållsförteckning 1 Uppdraget Bakgrund Revisionsfråga och revisionsmetod Resultat Nationella mål Kommunala mål Grunder för ersättning Benchmarking Vad tycker eleverna och skolans personal om skolmaten? Äter alla? Vad har gjorts för att fler ska äta? Kostchefens funktion Iakttagelser och förslag...9 2
3 1 Uppdraget 1.1 Bakgrund Service & teknik ansvarar för måltidsverksamheten inom skolförvaltningen. Enligt statistik från Service & teknik äter dagligen ca barn och elever inom förskola, grundskola och gymnasium, vilket utgör ca 97 procent av alla inskrivna. I de flesta skolor finns ett matråd bestående av elever och personal från köket. Där fångar man upp elevernas synpunkter och önskemål dels vad gäller maten men även t ex matsalsmiljön. 1.2 Revisionsfråga och revisionsmetod Frågor som kommer att besvaras är: Vilka mål gäller för måltidsverksamheten? Uppnås dessa mål? Vilka faktorer påverkar den ersättning som barn- och familjenämnden erlägger till service & teknik? Hur dyr är skolmaten i Eslöv jämfört med övriga kommuner i länet? Är eleverna och skolans personal nöjda med den mat som tillagas och matsalsmiljön? Hur ofta genomförs brukarundersökningar? Hur stor andel av barnen/ eleverna äter skolmaten? Är barn- och familjenämnden nöjd med situationen? Om inte, vilka åtgärder har satts in? Vilken roll har kostchefen i organisationen? Granskningen omfattar måltidsverksamheten inom förskola och grundskola. Granskningen bygger på intervjuer med förvaltningschef för service & teknik, kostchef, barn- och familjechef samt ett matråd. Relevanta mål- och uppföljningsdokument har analyserats. Besök på Ekenäsgården, Västra skolan och Norrevångskolan har genomförts. 2 Resultat 2.1 Nationella mål Skollagen (1985:1100, revidering 2005:21) innefattar regler för skolmåltid sverksamheten. Av lagen framgår att elever i grundskola, obligatorisk särskola, specialskola samt fristående skolor skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider. I övrigt saknas lagstiftning på området. 3
4 Livsmedelsverket har 2001 utfärdat Riktlinjer för skolluncher som mera framstår som rekommendationer. 2.2 Kommunala mål Servicenämnden har antagit mål för måltidsverksamheten. Dessa har karaktären av övergripande inriktningsmål och har därför kompletterats med mera konkreta mål i det kontrakt som upprättats mellan barn- och familjenämnden och servicenämnden. En verksamhetsplan för år 2005 har antagits. Två mål har satts upp för måltidsservice: Mål 15 På ett trevligt, flexibelt och positivt sätt bemöta våra kunder/ gäster och se till att de får den kvalitet de beställt. Ge professionell service och rätt kvalitet till våra gäster/ kunder. Mål 16 Inom ramen för avtalet med Barn- och familjenämnden och Vård- och omsorgsnämnden, följa upp och säkerställa ställda krav och nå samförstånd i kostfrågor. En årlig enkät ska genomföras till dagliga gäster. 2.3 Grunder för ersättning I den överenskommelse om måltidsleveranser som gäller för år 2005 framgår att serviceförvaltningen erhåller ersättning motsvarande 18:55 kr per serverad portion. För specialkost erläggs 32,50 kr per portion. Inga andra faktorer förutom antalet portioner påverkar ersättningen. Nuvarande prislista framgår av bilaga 1. År 2004 gällde att om det totala antalet portioner avviker med mer än tre procent har parterna rätt att omförhandla villkoren i avtalet. Detta villkor har utgått i det nuvarande avtalet som gäller för Service & teknik har inte utgått ifrån de volymer som angetts i avtalet, utan istället föregående års volym. Detta ledde till att Barn & familj erhöll 600 tkr i kompensation för att volymen minskat jämfört med Respektive rektor ansvarar för att Service och Tekniks personal informeras om händelser och verksamhet inom området som är av betydelse för serviceverksamheten. 4
5 Omförhandlingen av det tidigare avtalet med Barn och Familj har gett minskade intäkter avseende skolmåltider med totalt 0,8 miljoner. Måltidsverksamheten har presenterat underskott varje år sedan Därmed har andra verksamheter med överskott fått subventionera måltidsverksamheten. Barn- och familjeförvaltningen får månatlig statistik över antalet portioner från service & teknik. Ibland presenteras statistiken sent och för flera månader i taget. Dessutom riktar B&F-förvaltningen kritik mot att ersättningen utgår från antalet tallrikar oavsett om det är en riktig portion eller filmjölk som eleven äter. På vissa skolor är antalet tallrikar större än antalet elever på skolan. Vissa enheter debiterar efter antalet beställningar (Stehag, Flyinge), och andra efter antal tallrikar som används varje dag (Norrevång, Ekenäs). Detta uppfattas av barn- och familjeförvaltningen som inkonsekvent. 2.4 Benchmarking Kommunerna är skyldiga att varje år rapportera måltidskostnaden per elev och år till Statistiska Centralbyrån. År 2003 uppgick kostnaden per elev och år till kr vilket ska jämföras med kr som är genomsnittet för länet. Diagrammet illustrerar resultatet: Lund Kristianstad Lomma Landskrona Klippan Bjuv Skurup Helsingborg Trelleborg Simrishamn Vellinge Perstorp Staffanstorp Ystad Osby Tomelilla Den dyraste skolmaten finns i Lund och Kristianstad med kr, och den billigaste i Tomelilla med kr vilket utgör ca 60 procent av kostnaden i Lund. 5
6 Förvaltningen Service & teknik har gjort jämförelser av kostnaderna i Eslöv, Malmö, Lund och Kävlinge Enligt uppgift är kostnaden per elev lägst i Eslöv. 2.5 Vad tycker eleverna och skolans personal om skolmaten? Barn & familjeförvaltningen upplever att elever på lågstadiet är mera nöjda än högstadieelever. Mindre skolor erbjuder bättre mat än större. Från vissa rektorer framförs klagomål på utformningen av matsalsmiljön. På Norrevångskolan finns planer på att göra lokalen mera trivsam. En enkät på Ekenässkolan som genomfördes 2003 visade att närmare 50 procent av eleverna var mindre nöjda alternativt direkt missnöjda med skolmaten. Endast 42 procent åt skolmaten fem dagar i veckan, 28 procent åt fyra dagar. Fem procent åt sällan eller aldrig. Hög ljudvolym och mat som ibland är oätlig hörde till de vanligaste kommentarerna. Kostchefen kommer under juni 2005 att sammanställa resultatet av de enkäter som genomförts. Eftersom enkäterna enbart riktas till elever är det inte möjligt att ange hur skolans personal uppfattar måltidsverksamheten. Resultatet från Ekenässkolan visar att: På en skala från 1-9 (där 5 är medelbetyg) sätter 42 procent ett betyg under 5 när det gäller helhetsintryck av den mat som serveras. Omkring 1/3 sätter ett betyg mellan 6-9. Ca 23 procent avstår alltid eller ofta från att äta skolmaten. Omkring 1/3 upplever att väntetiderna är långa eller mycket långa. Ca 30 procent upplever att personalen är mindre trevlig. På Östra skolan är ca 85 procent nöjda eller mycket nöjda med skolmåltidspersonalen, vilket ska jämföras med 62 procent på Stehags skola och 44 procent på Norrevångskolan. Trivseln och stämningen varierar mellan olika skolor. På Stehags skola tycker 28 procent att stämningen är mindre bra eller dålig i matsalen, vilket ska jämföras med 21 procent på Norrevångskolan och tre procent på Östra skolan. Hög ljudvolym är ett vanligt problem. 6
7 Resultat från Östra skolan, Stehags skola och Norrevångskolan: Är du nöjd med skolmaten? Östra skolan Stehags skola Norrevång Totalt Andel Mkt nöjd 71 52% 11 8% 13 13% 95 25% Nöjd 40 29% 79 54% 32 31% % Varken eller 13 10% 39 27% 23 22% 75 19% Mindre nöjd 10 7% 10 7% 24 23% 44 11% Missnöjd 2 1% 6 4% 12 12% 20 5% Summa % % % % Vad tycker du om trivsel och stämning i matsalen? Östra skolan Stehags skola Norrevång Totalt Andel Mkt bra 73 54% 14 9% 17 17% % Bra 50 37% 62 42% 43 42% % Varken eller 8 6% 31 21% 21 20% 60 16% Mindre bra 2 1% 22 15% 15 15% 39 10% Dålig 3 2% 19 13% 7 7% 29 7% Summa % % % % Är du nöjd med skolmåltidspersonalen? Östra skolan Stehags skola Norrevång Totalt Andel Mkt nöjd 59 43% 79 53% 20 19% % Nöjd 57 42% 55 37% 26 25% % Varken eller 9 7% 9 6% 26 25% 44 11% Mindre nöjd 8 6% 3 2% 19 18% 30 8% Missnöjd 3 2% 2 1% 12 12% 17 4% Summa % % % % 2.6 Äter alla? Enligt statistik från Service & teknik äter 97 procent av alla barn och elever skolmaten Störst andel ätande har Billinge skola (135 procent), följt av Byskolan (126 procent) och Östra skolan (115 procent). Lägst andel har Ekenässkolan med 95 procent. På förskolorna äter ca 70 procent av alla inskrivna barn. Orsaken att inte 100 procent äter är att alla barn inte är inskrivna på heltid och därför inte är på plats för lunchen. Kostchefen uppger att nivån är representativ för kommuner i allmänhet. 7
8 Tabellen bygger på statistik från service & teknik och visar andelen ätande barn/ elever en genomsnittlig dag 2004: Antal elever/ barn Ätande per dag Andel Årsarbetare Elever/ Årsarbetare Grundskolor inkl förskolor Billinge skola % 0, Bredablick (Norrevångs rektorsområde) % 0, Byskolan % 0, Ekenässkolan % 3, Flyingeskolan % 1, Fridasroskolan % 2, Marieskolan % 2, Norrevångskolan % 4, Sallerupskolan % 3, Stehagskolan % 3, Västra skolan % 1, Ölyckeskolan /Harlösa skola % 5, Östra skolan % 1, Östra Strö skola % 0, Summa % 31, Bergagymnasiet % 5,9 236 SUMMA % 37, Av tabellen framgår även årsarbetare per enhet. Genomsnittet är 167 elever per årsarbetare, men det finns betydande skillnader. Högst kapacitet har bergagymnasiet med 236 elever per årsarbetare, följt av Östra Strö skola (223) och Ekenässkolan (197). På Billinge skola och Byskolan motsvarar en årsarbetare ca 120 elever. Rektorerna har lämnat in uppgifter på hur många barn som var inskrivna i början av vårterminen Under året har det tillkommit fler barn och elever än väntat, vilket förklarar att vissa skolor har fler ätande än inskrivna. 2.7 Vad har gjorts för att fler ska äta? På Norrevångskolan och Ekenässkolan har respektive rektor bestämt att fil och flingor ska serveras för att locka eleverna att äta. Varje skola har kostråd som diskuterar matsedel och utformning av miljön. Däremot förekommer föräldramedverkan i liten utsträckning. Från och med hösten 2005 kommer anslagen för skolmåltiderna att föras över från barn- och familjeförvaltningens centrala administration till respektive rektorsområde. Syftet är att koppla ansvaret för ekonomin till det upplevda behovet av förbättringar. Det är vanligt med långa köer i matsalarna. Som exempel kan nämnas Norrevångskolan där 800 portioner ska serveras på 120 minuter. Diskussioner 8
9 kring schemaläggning har förts mellan måltidspersonalen och rektor. Det sägs vara svårt att koordinera. Den personal som fått kritik för sitt bemötande har antingen har fått sluta eller praktiserat på kök som fått beröm för gott bemötande. Dessa åtgärder bedöms ha fått gott resultat. 2.8 Kostchefens funktion Kostchefen är ytterst ansvarig för att skolorna får den service som beställts, och att inga elever blir sjuka och att verksamheter uppfyller de krav som ställs i regler och bestämmelser. I kostchefens ansvar ligger även att se till att samtliga 90 medarbetare utvecklas. 3 Iakttagelser och förslag Måltidsverksamheten i Eslövs kommun är viktig för ett stort antal människor. Enligt statistik från Service & teknik äter ca barn och elever inom förskola, grundskola och gymnasium äter skolmaten en genomsnittlig dag Detta utgör 97 procent av det totala antalet inskrivna barn och elever. Sammanfattningsvis vill vi framföra följande iakttagelser och förslag: Den statistik som presenterats från service och teknik bygger på uppgifter om antal inskrivna i början av vårterminen Att statistiken inte uppdateras kontinuerligt under terminen gör att uppgifterna snabbt blir inaktuella. Detta är särskilt tydligt för Billinge skola, Byskolan och Östra skolan och där antalet ätande är 35, 26 respektive 15 procent högre än antalet inskrivna. Att olika enheter dessutom tillämpar olika sätt att beräkna antalet serverade portioner gör detta sammantaget att värdet av statistiken om andelen ätande barn och elever starkt måste ifrågasättas. En tillförlitlig statistik är en nödvändig förutsättning för en effektiv planering. Under 2003 framfördes kritik mot hur måltidsverksamheten fungerade på vissa enheter. Hög ljudvolym och ibland oätlig mat hörde till de vanligare omdömena. Efter en rad åtgärder (bl.a. omplacering av personal och ändrad meny) har andelen elever som äter skollunchen ökat påtagligt. På Norrevångskolan åt så få som 42 procent skolmaten fem dagar i veckan och bara 28 procent åt fyra dagar per vecka Från vissa rektorer framförs klagomål på utformningen av miljön i matsalen. För att koppla ansvaret för ekonomin till det upplevda behovet av förbättringar kommer fr.o.m. hösten 2005 anslagen för skolmåltiderna att föras över från barn- och familjeförvaltningens centrala administration till respektive rektorsområde. Detta bör vara ett effektivt sätt att hantera denna fråga. 9
10 Det är vanligt med långa köer i matsalarna. Som exempel kan nämnas Norrevångskolan där 800 portioner ska serveras på 120 minuter. På Ekenässkolan upplever omkring 1/3 av eleverna att väntetiderna är långa eller t.o.m. mycket långa. Detta måste leda till åtgärder på dessa skolor. Att skolan säger sig ha svårt att kunna planera schemat så att alla elever kan äta i lugn och ro får inte vara ett hinder. Detta problem har hittat en lösning i andra kommuner. En annan åtgärd som bör övervägas är hur flödet i matsalen ska organiseras så att de ätande i så liten utsträckning som möjligt störs av köer och spring. Antalet serveringsdiskar och hur de placeras påverkar i hög grad flödet. I en bilaga till denna rapport finns 12 förslag från skolmatens vänners på hur en trevlig miljö kan skapas. År 2003 uppgick kostnaden per elev och år till kr i Eslövs kommun vilket ska jämföras med kr som är genomsnittet för länet. Den dyraste skolmaten finns i Lund och Kristianstad med kr, och den billigaste i Tomelilla med kr vilket utgör ca 60 procent av kostnaden i Lund. Under 2004 har förvaltningen Service & teknik gjort jämförelser av kostnaderna i Eslöv, Malmö, Lund och Kävlinge. Enligt uppgift är kostnaden per elev lägst i Eslöv, men skillnader i sättet att beräkna gör jämförelserna osäkra. 10
11 PRISLISTA 2005 MÅLTIDER BARN- OCH FAMILJENÄMNDEN Typ av måltid Pris 2005 Budget 2005 antal portioner Lunch, förskola, grundskola 18, Pedagogiska måltider 18, Mellanmål i matsal 8, Specialkost, förskola, 32, grundskola Specialkost, mellanmål 10, Personallunch 37,00 Lättlunch (soppa) 25,00 Omsättning specerihandel Skolmatens vänners 12 idéer för hur du skapar en trevlig måltidsmiljö 1. Meny-tavla Presentera veckans matsedel utanför skolrestaurangen eller på någon central plats i skolan. Häng upp förskolans matsedel på en tydlig plats där föräldrar som hämtar och lämnar barn lätt kan se och läsa den. Presentera också maten på ett säljande sätt. Klipp ut eller rita vad lunchen ska bestå av och häng i en plastmapp på avdelningen så att även små barn kan förstå vilken mat som serveras. Ett tips är att barnen gör detta tillsammans med den pedagogiska personalen. 11
12 2. Skylta med dagens måltid Visa hela måltiden med tillbehör som sallad, bröd, mjölk och vatten. Lägg upp maten fräscht på en tallrik så att barn/elever/vuxna kan se hur proportionerna är tänkt för en normalportion. Exponera måltiden på lämpligt ställe. Se till att portionen inte ser torr och oaptitlig ut efter att ha stått framme en tid. 3. Köer och flöden Organisera flödet i matsalen så att de ätande i så liten utsträckning som möjligt störs av köer och spring. Köer utanför matsalen stör mindre. Tänk på att antalet serveringsdiskar och hur de placeras i hög grad påverkar flödet. Anordna tillräckligt många serveringsstationer av bröd, sallad, matfett, mjölk och vatten. 4. Mat på lämplig tid Vid schemaläggning och planering är det viktigt att anpassa mattiden till den barn/elever mår bäst av. Fundera även på om det är praktiskt genomförbart att schemalägga lunchen med start tidigast klocka elva, att lunchen serveras vid samma tid varje dag och att det finns tid att äta i minst 20 minuter. 5. Möblering Valet av bord påverkar rummets karaktär. Runda bord ger ofta ett vänligare intryck medan fyrkantiga bord kan upplevas som tråkiga. Ett rum fyllt med bara den ena eller andra sorten ser gärna tråkigt ut och blir svårt att orientera sig i. Bästa lösningen är att blanda rektangulära och runda bord i en väl genomtänkt möblering. Huller om buller blir det enbart rörigt. Att sitta bekvämt är viktigt för att maten ska upplevas positiv och att det finns tillräckligt många stolar i förhållande till matgäster. En bra stol har ryggstöd och kort karm. Den går att hänga på bordet för städning och lätt tas ner om man sedan vill sitta vid bordet. 6. Belysning Lysrörsbelysning förvränger ofta färgupplevelsen och kan ha en förödande inverkan på utseendet av maten som serveras. Glödlampor får normalt mat att se godare ut. Bäst är två sorters belysning. Lysrör för lokalvård etc, glödlampor för matgäster. 7. Akustik Trämöbler och möbeltassar motverkar en för hög ljudnivå. I stora rum kan dämpande plattor i taket behövas för att minska ljudnivån. Ljusa gardiner i fönstrets hela höjd förbättrar akustiken samtidigt som dagsljuset blir bra. Undvik helst ga r- dinkappor. 12
13 8. Utsmyckning Duk och/eller blomma på bordet visar omtanke om matgästen. Värmeljus under den mörka årstiden kan bidra till en trivsam miljö. Om maten hämtas på en bricka bör dess färg vara neutral utan att vara tråkig. En bricka med stark färg kan få maten att se blek och smaklös ut. Även tallrik och glas bör väljas med omsorg för att maten ska se god ut. Dekorera gärna med tavlor eller annan trevlig konst. 9. Snyggt och rent Tillämpas självtagning se då till att det hela tiden är snyggt och prydligt. Hantering av rester och disk bör ske på ett sådant sätt att det inte ser geggigt ut och påverkar trevnaden. Försök att anordna diskinlämning bakom en skärm Om matgästen lämnar brickor i ett brickställ så välj ett som är utformat så att brickorna döljs. Om porslin och rester ska sorteras se till att de olika momenten är så logiska så att rätt sak hamnar på rätt plats. 10. Överraska då och då Överraskningar är också ett sätt att skapa en festlig atmosfär kring maten. Ett annat sätt är temaaktiviteter som kan glädja. Till exempel Skördefest, Måltidens dag, Kanelbullens dag och Skolmjölkens dag. 11. Valfrihet Servera olika slags bröd, mjölksorter och grönsaker. Använd olika skålar för grönsakerna. I skolan minst två olika lagade rätter, plus vegetariskt alternativ. 12. Lyssna på matgästerna Ta reda på vad de tycker om maten. Det går då att få uppslag till förbättringar. Utlys en tävling där varje klass/avdelning får sammanställa en veckomatsedel. Bästa förslag vinner och får pris. Häng upp en idélåda och inhämta synpunkter. SkolmatensVänner 13
Matsalsmiljön i förskolor och skolor Järfälla kommun
2010-02-09 Matsalsmiljön i förskolor och skolor Järfälla kommun Ett material för förbättringsarbete Sammanställt av Konsult och stöd. Mat och måltider är centrala i våra liv som njutning, källa till glädje,
Läs merSkolmatens verktygslåda
Mål och riktlinjer sid 2-3 Starta matråd sid 3 12 idéer om måltidsmiljön sid 4 Frukost och mellanmål sid 5 Checklista sid 6-7 Elevenkät sid 8 Skolmatens verktygslåda En verktygslåda till positiva matupplevelser
Läs merFöretagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne
Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne Vad bör göras i respektive kommun i Skåne? Företagsklimat Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm
Läs merServiceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se
Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Det utmärkta matrådet! Så påverkar du maten på din skola Det här är ett matråd Varje skola
Läs merSamarbetsavtal avseende måltidsleveranser för grundskola gällande perioden
2012-01-19 Samarbetsavtal avseende måltidsleveranser för grundskola gällande perioden 2012-2013 Parter Köpare: Barn och familjenämnden, skola (BoF) Säljare: Service och Teknik (SoT, Måltid) Avtalsperiod
Läs merÖppna jämförelser Gymnasiet. (Läsåret 2012/2013)
Öppna jämförelser Gymnasiet 2014 (Läsåret 2012/2013) Andel elever som slutför inom 3 år exkl IV Öppna jämförelser - Gynnasieskola 2014 A1. Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom tre år exkl.
Läs merUppdragstider prio 1 per kommun Q1 2015
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1 2015 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 4201 02:40 00:42 03:22 06:31 09:53 20:15 08:48 25:06 01:01:22 Trelleborg 627 02:33 01:13 03:46 08:27
Läs merUppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q3 1/1-30/9 2015
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q3 1/1-30/9 2015 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 13023 02:38 00:41 03:19 06:44 10:03 18:56 09:12 22:45 00:58:26 Trelleborg 1854 02:28
Läs merKostpolitiskt program
Kostpolitiskt program i Kumla kommun Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehållsförteckning Syfte 3 Vision 3 Uppföljning och revidering 3 Inledning
Läs merUppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 9476 02:50 00:22 03:12 07:16 10:28 20:04 09:28 23:58 01:00:09 Trelleborg 1288 02:43 01:04 03:47
Läs merSamverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne
Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne Samverkande parter: Kommunerna i Skåne och Kommunförbundet Skåne Inledning Avtalande kommuner i Skåne har
Läs merPolicy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun
Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Vision Nässjö kommun ger matgästerna matglädje genom att det serveras välsmakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service
Läs merSkolmåltidens kvalitet Ht 2014 - personalens perspektiv
Skolmåltidens kvalitet Ht 214 - personalens perspektiv Stora Hammars skola (Vellinge) Skolan har använt personalenkäten som ingår i SkolmatSveriges verktyg för att få personalens syn på skollunchen. Personalenkäten
Läs merSamarbetsavtal avseende måltidsleveranser för grundskola gällande perioden
2015-10-23 Samarbetsavtal avseende måltidsleveranser för grundskola gällande perioden 2016-2017 Parter Köpare: Barn och utbildningsnämnden, skola (BoU) Säljare: (Sef, Måltid) Avtalsperiod Avtalstiden är
Läs merKommunerna i Skåne län. Den finansiella profilen 2009-2013
Kommunerna i Skåne län Den finansiella profilen 29-213 Resultatrelaterade nyckeltal Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 3,8 3 2,9 2,5 2,5 2 1,8 1,9 2 2,1 2,2 2,2 1 29 21 211
Läs merVerksamhetsplan Skolmåltid 2018/2019
Verksamhetsplan Skolmåltid 2018/2019 Uppdaterad 2018-08-08 Innehåll Skollag och Riktlinjer... 3 Skolans visioner och arbete runt skolmåltiden... 4 Heldagssyn... 5 Sockerpolicy... 5 Arbetsbeskrivning...
Läs merSamarbetsavtal avseende måltidsleveranser för grundskola gällande perioden
Samarbetsavtal avseende måltidsleveranser för grundskola gällande perioden 2014-2015 Parter Köpare: Barn och utbildningsnämnden, skola (BoU) Säljare: (SoT, Måltid) Avtalsperiod Avtalstiden är 2014-01-01
Läs merMåltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre
Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och
Läs merKosten kort och gott
Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer
Läs merProvät skolmat! "Upplev skollunchen på riktigt" Rapport från kampanjen Maj 2017
Provät skolmat! "Upplev skollunchen på riktigt" Rapport från kampanjen Maj 2017 Om kampanjen Kampanjen om att proväta skolmat gick under namnet "Upplev skollunchen på riktigt". Syfte var att låta invånare
Läs merMåltidspolicy. Nässjö kommun
Måltidspolicy Nässjö kommun Nässjö kommun ska ge matgästerna matglädje genom väl smakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service ges av kunnig och professionell personal.
Läs merRIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN
1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar
Läs merKarlskrona språkfriskola 2015/2016
KARLSKRONA SPRÅKSKOLA Verksamhetsplan Skolmåltid Karlskrona språkfriskola 2015/2016 2015-06-15 Innehåll Skollag och Riktlinjer... 3 Skolans visioner och arbete runt skolmåltiden... 4 Heldagssyn... 4 Sockerpolicy...
Läs merTöreboda kommun. 43 Töreboda kommun
43 Töreboda kommun Töreboda kommun Överlag var det de yngsta eleverna, år 3, som bäst uppskattade skolmåltiden, både när det gällde mat och miljö. De yngsta skoleleverna tyckte bäst om skolmaten. Det var
Läs merKOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF
KOST Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars 2019 Ändringar införda till och med KF Innehållsförteckning GOD OCH AV BRA KVALITET... 2 INFLYTANDE... 2 NÄRINGSRIKTIG... 3 MILJÖ OCH HÅLLBARHET... 3 SÄKER...
Läs merRiktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun
Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga
Läs merSkolmåltidens kvalitet 2015/16 - elevernas perspektiv
Skolmåltidens kvalitet 1/16 - elevernas perspektiv Stora Hammars skola (Vellinge) Skolan har använt elevenkäten som ingår i SkolmatSveriges verktyg för att få elevernas syn på skollunchen. Elevenkäten
Läs merVerksamhetsplan Skolmåltid
Verksamhetsplan Skolmåltid Karlskrona Montessorifriskola 2015/2016 2015-07-01 Innehåll Skollag och Riktlinjer... 3 Skolans visioner och arbete runt skolmåltiden... 4 Heldagssyn... 5 Sockerpolicy... 5 Arbetsbeskrivning...
Läs merKostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior
Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.
Läs merFöretagsklimatet i Burlövs kommun 2018
Företagsklimatet i s kommun 2018 Om undersökningen i s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag
Läs merRIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM
RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Beslutad i: Barn- och ungdomsnämnden Uppdaterad: 2014-10-22 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt.
Läs merMåltidsservice, kundenkät 2018 betalande kund
Vilket område har du verksamhet inom? A Förskola 34 34,0% B Skola 46 46,0% C Gymnasium 6 6,0% D Boende äldre 14 14,0% E Annan 0 0,0% Respondenter 100 Min verksamhet har: A Tillagningskök (Måltidsservice)
Läs merMåltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016
Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg Reviderad Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-10-26, 117 Diarienummer: 2015/215 10 För revidering ansvarar: Skol- och barnomsorgschefen och vård-
Läs merKOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM
KOSTPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Inledning I Haninge kommun serveras mat varje dag till drygt 15 000 barn, elever, vuxna och äldre inom måltidsverksamheterna i förskola, skola,
Läs merFöretagsklimatet i Malmö stad 2018
Företagsklimatet i stad 2018 Om undersökningen i stad Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag med minst
Läs merFöretagsklimatet i Lunds kommun 2018
Företagsklimatet i s kommun 2018 Om undersökningen i s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag
Läs merVästerskolans matråd
Västerskolans matråd Protokoll 17 oktober 2014 Närvarande: Tova F-1 A Maja F-1 A Tru-Edon FA Simon FB Neo FC Cornelia 1C Dag 1C Tigra Fritidsrepresentant Lukas 2A Maya K 2B Jacob 2C Elda 3A Amanda 3B Marie
Läs merFöretagsamheten 2017 Skåne län
Företagsamheten 2017 Skåne län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merMåltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef
Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer
Läs merTjollan. Presentation Skolrådet Tolvåkerskolan Måltidsservice. Måltiden i centrum. Tolvåkerskolan skolrestaurang.
Måltidsservice Måltiden i centrum Dagligen serveras det 6 500 portioner Skola 4 500 portioner Förskola 1 500 portioner Hemvård 500 portioner tillsammans gör vi måltiden till en god stund Detta kräver planering
Läs merFöretagsklimatet i Skåne län 2019
Företagsklimatet i län 2019 Om undersökningen i län Deltagande företag Antal anställda Bransch Inga 9 Bygg Handel 19 19 1-38 Industri Tjänster till företag 1 11 6-2 33 Transport Jordbruk, skogsbruk 9 8
Läs merKostpolicy - för förskola och skola
Kostpolicy - för förskola och skola Inledning En stor del av vår ohälsa beror på hur vi lever. En viktig förutsättning för en god hälsa är bra matvanor. Därför är det viktigt att maten håller en bra kvalitet
Läs merBehov vid om- och tillbyggnad av restaurangen på Furulidskolan
215-11-9 Behov vid om- och tillbyggnad av restaurangen på Furulidskolan Dnr KS 215-651 Driftenheten har tillsammans med Furulidskolans rektor och arkitekt från bsv arkitekter fört diskussioner och utrett
Läs merRegelförenkling på kommunal nivå. Skåne
Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 77% Nej 23% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika
Läs merKostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola
Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje
Läs merFöretagsklimatet i Klippans kommun 2018
Företagsklimatet i s kommun 2018 Om undersökningen i s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag
Läs merKOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR
KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Tidaholm karin.artmo@tidaholm.se 2010-02-01 Kostpolicy för Tidaholms kommuns förskolor och skolor Vision Alla matgäster skall känna sig trygga i att
Läs merKost- och måltidspolicy för Mjölby kommun. Världsvan & Hemkär
Kost- och måltidspolicy för Mjölby kommun Världsvan & Hemkär Förord Vårt mål är att alla matgäster ska känna trygghet i att Mjölby kommun serverar god, vällagad och näringsrik kost i förskolan, skolan
Läs merOrganisation Kvalitet
1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,
Läs merKostpolicy för Haninge kommun
Kostpolicy för Haninge kommun Dokumenttyp: Styrdokument Dokumentnamn: Kostpolicy för Haninge kommun Beslutat datum: 2017-06-14 Gäller från datum: 2017-06-26 Beslutat av: Kommunstyrelsen 159 Ansvarig förvaltning
Läs merKostpolicy för Bjuvs kommun
Kostpolicy 1 Kostpolicy för Bjuvs kommun Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se framemot. Njutning, nödvändig näring
Läs merSyfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring
Kvalitetsmåltider Alla matgäster ska uppleva en trygghet i att maten som serveras i Marks kommun är god, näringsrik, väl sammansatt och säker avseende specialkoster och livsmedelshygien. Syfte Syftet med
Läs merRapport Bra mat i förskolan/skolan
Rapport Bra mat i förskolan/skolan Handläggare: Britt-Marie Rastman Helena Nordevik Johan Sjöholm Datum: 2011-05-29 Ytterligare formalia BoU-nämnden 2011-06-09 38 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning
Läs merKostpolicy För skola, fritidshem och förskola inom Essunga kommun
Kostpolicy För skola, fritidshem och förskola inom Essunga kommun Dokumenttyp Reviderad Fastställd Policy Av utbildningsnämnden 2019-04-29, 31 Av utbildningsnämnden 2015-06-08, 41 Detta dokument gäller
Läs merSkolmåltidens kvalitet Ht elevernas perspektiv
Skolmåltidens kvalitet Ht 14 - elevernas perspektiv Stora Hammars skola (Vellinge) Skolan har använt elevenkäten som ingår i SkolmatSveriges verktyg för att få elevernas syn på skollunchen. Elevenkäten
Läs merMåltiden ett gemensamt uppdrag
Måltiden ett gemensamt uppdrag Föreläsning av Anders Söderberg Minnesanteckningar chefsforum EU-projekt MEDEL 8 mars 2012, Villa Belparc Anders inledde med att beskriva sin karriär från matvägrare i grundskolan
Läs merMatglädje. för både elever och seniorer
Matglädje för både elever och seniorer Rapport från Folkpartiet i Skellefteå, augusti 2010 1 Matglädje i skola och omsorg! Måltiden har en central betydelse i våra liv. Näringsrik mat som smakar bra ger
Läs merCHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin
CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin Organisation och styrning Denna kategori bedömer vilka förutsättningar som finns för att producera och servera bra måltider. När du ska besvara
Läs merKOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL
KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna
Läs merMåltidspolicy Vimmerby kommun
Dnr 2018/405/00 Id 66950 Vimmerby kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2019-06-17 112 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SYFTE... 3 ANSVAR... 3 SÄKERHET... 4 SAMVERKAN... 4 KOMPETENSUTVECKLING... 4 INKÖP
Läs merMalmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb.
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, juni 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningenn Totaltt inskrivna arbetslösa i Skåne län juli 20142 59 800 (10, 0 %) 26 8000 kvinnor (9, 2 %) 33 1000 män (10,7
Läs merMåltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:
Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy
Läs merÄrende 11 Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt
Läs merBikupa 1 Gränsen. Var drar vi gränsen mellan specialkost & önskekost? Diskussionsfrågor. o Behövs det någon gräns?
Bikupa 1 Gränsen Var drar vi gränsen mellan specialkost & önskekost? Diskussionsfrågor o Behövs det någon gräns? o Här går gränsen idag men var går gränsen om 5 år? o Hur kommuniceras gränsdragningen ut?
Läs merSkolmåltidens kvalitet 2017/18 - elevernas perspektiv (Kort version)
Skolmåltidens kvalitet 17/18 - elevernas perspektiv (Kort version) Karlsängsskolan i Nora Skolan har använt den korta versionen av elevenkäten som ingår i SkolmatSveriges verktyg för att få elevernas syn
Läs merKostpolitiska riktlinjer
Kostpolitiska riktlinjer För alla nämnder och kommunala bolag inom Stadsbackenkoncernen med någon form av måltidsverksamhet. Fastställt av Kommunfullmäktige 2017-03-27 SUNDSVALLS KOMMUN 1 Måltider för
Läs merKostpolicy för Säffle kommun
Kostpolicy för Säffle kommun Barn, ungdomar, handikappade och äldre inom kommunal verksamhet. 2012-06-04 Kostpolicyn är utarbetad i samarbete med Dalslandskommunerna och Säffle kommun. Varje berörd kommunal
Läs merRIKTLINJER FÖR SPECIALKOSTER I SKOLAN
STYRDOKUMENT 1 (12) RIKTLINJER FÖR SPECIALKOSTER I SKOLAN Samarbetsprojekt mellan Folkhälso- och Kostförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen i Karlskoga kommun samt Kultur- och utbildningsförvaltningen
Läs merKostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008
Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:
Läs merKostpolicy För Dals-Ed kommun
Kostpolicy För Dals-Ed kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet. Antagen i Kommunfullmäktige 2010-12-15 121 Datum: 2011-02-02 Kostpolicyn är utarbetad
Läs merRIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM
RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Beslutad i: Barn- och ungdomsnämnden Uppdaterad: 2018-06-20 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt.
Läs merSå slår en återinförd fastighetsskatt mot Skåne län
Så slår en återinförd fastighetsskatt mot Skåne län Höjda taxeringsvärden 2018 I år träder den nya småhustaxeringen i kraft som genomförs vart tredje år. Enligt Skatteverkets preliminära beräkningar 1
Läs merMåltidsverksamhet inom Hjo kommun
Måltidsverksamhet inom Hjo kommun Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad Kommunstyrelsen 2015-10-14, 164 Senast reviderad Kommunstyrelsen 2016-08-24, 107 (2015-278) Detta dokument gäller för Kommunövergripande
Läs merMaten är bara en del av måltiden. Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram
Maten är bara en del av måltiden Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram Det goda livet. Förord Enligt Utvecklingsplan Växtkraft 10 000 ska Herrljunga kommun 2020 vara en attraktiv
Läs merKostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre
Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10
Läs merUtveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå
Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport augusti 2014 Förväntningarna på den nationella ekonomiska utvecklingen har minskat under den senaste tiden. Jämförs medelvärdet för
Läs merVäl godkänt för skolmåltiden
Väl godkänt för skolmåltiden Finansiär: Folkhälsokommittén Västra Götalands Regionen - Kraftsamling för fullföljda studier Ägare av projektet: RISE / Skolmatsakademin Treårigt projekt Fyra pilotskolor
Läs merResultat nationella ämnesprov årskurs 3 läsåret 2009/2010
Bilaga 1 RAPPORT 2010-09-10 Resultat nationella ämnesprov årskurs läsåret 2009/2010 Det är andra året som nationella prov genomförs i årskurs. 1. Matematik Av eleverna i årskurs är det 88,0 % som sammantaget
Läs merAlla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!
Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt
Läs merKostpolicy. För Skola, Fritidshem och Förskola inom Essunga kommun
Kostpolicy För Skola, Fritidshem och Förskola inom Essunga kommun Dokumenttyp Fastställd Detta dokument gäller för Giltighetstid Dokumentansvarig Diarienummer Policy 2015-06-08 41 Utbildningsnämnden Tillsvidare
Läs merMINNESANTECKNINGAR FRÅN MATRÅD 6 OKTOBER 2015
MINNESANTECKNINGAR FRÅN MATRÅD 6 OKTOBER 2015 Närvarande: Mohamed Al-Abdulla, NA15B Andréas Mauritzon, IVH Sara Kronholm, SMHP Martyna Gajewska, ES14B Johnny Wärnlund, VO14 Filippa Rosengren, ES13D Rula
Läs merFöretagsamheten 2018 Skåne län
Företagsamheten 2018 Skåne län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merMAT ÄR VIKTIGT! ETT KOSTPROGRAM för måltidsverksamheten inom barnomsorg och skola i SURAHAMMARS KOMMUN
MAT ÄR VIKTIGT! ETT KOSTPROGRAM för måltidsverksamheten inom barnomsorg och skola i SURAHAMMARS KOMMUN Utarbetat av Restaurangchef Agneta Odehag på uppdrag av Barn och ungdomsnämnden. Reviderad den 1 januari
Läs merSAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER
APRIL 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på april 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-april 2013, samt en jämförelse över tid.
Läs merKOMMUNÖVERGRIPANDE KOSTPOLICY
KOMMUNÖVERGRIPANDE KOSTPOLICY Antagen av Kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf 2014-11-19/ 188 Giltighetstid tills annat beslut fattas Uppföljningsdatum senast 2017-03-01 Beteckning KS2014/146-629, 2014.2251
Läs merVerksamhetsplan Skolmåltid
KARLSKRONA SPRÅKSKOLA Verksamhetsplan Skolmåltid 2018/2019 Uppdaterad 2018-08-08 Innehåll Skollag och Riktlinjer... 3 Skolans visioner och arbete runt skolmåltiden... 3 Heldagssyn... 4 Sockerpolicy...
Läs merSkolmåltiden - en måltidsupplevelse & mer än bara mat. Mia Prim
Skolmåltiden - en måltidsupplevelse & mer än bara mat Mia Prim En hållbar måltid når magen får era gäster att orka lära in och lära ut får skolans verksamhet att fungera En klimatsmart måltid som inte
Läs merMat- och måltidspolicy
Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2016-08-25 Ansvarig: Utvecklingsledare-kost Revideras: Vart 4:e år Följas upp: Mat- och måltidspolicy INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merArbetsmarknadsläget september 2013 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 oktober 2013 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län september 2013 62 020 (10,4 %) 28 112 kvinnor (9,7 %) 33 908 män (11,0 %) 14
Läs merCHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin
CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin Service och pedagogik Denna kategori omfattar frågor om serviceaspekter och pedagogiska inslag kring skollunchen. Om skolan inte har en egen skolrestaurang/matsal
Läs merRiktlinjer för kost i förskola och skola
Tjänsteskrivelse 2018-03-07 Handläggare Camilla Alvesborg Avdelningen styrning och kvalitet Diarienummer 2016UTN/0293 Utbildningsnämnden Riktlinjer för kost i förskola och skola Förslag till beslut Redovisning
Läs merVerksamhetsplan Skolmåltid
Verksamhetsplan Skolmåltid Karlskrona Montessorifriskola 2017/2018 Uppdaterad 2017-06-29 Innehåll Skollag och Riktlinjer... 3 Skolans visioner och arbete runt skolmåltiden... 4 Heldagssyn... 5 Sockerpolicy...
Läs merRiktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun
Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger
Läs merResultat och analys av Barnens trivsel på fritidshemmet
Resultat och analys av Barnens trivsel på fritidshemmet I Eslövs kommun genomförs en enkätundersökning av barnens trivsel på fritidshemmet och hur föräldrarna uppfattar barnets trivsel. Barn och föräldrar
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för regional utveckling
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-04-12 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merRiktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun
Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...
Läs merRiktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun
Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete av kostenverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Den
Läs merKonjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2017-08-17 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Läs merPolicy för Mat och Måltider i Värnamo kommun
Policy för Mat och Måltider i Värnamo kommun Antagen av kommunfullmäktige 2019-03-28 Gäller från 2019-03-28 2 ( 7 ) Reglemente Kommunala beslut som utöver kommunallag och andra författningar styr och reglerar
Läs merKostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet
Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter
Läs mer