Trygg och säker vård nära dig!

Transkript

1 Trygg och säker vård nära dig! Landstingspolitiskt program Remissversion november 2013

2 Innehåll Vår vision 4 Framtidens utmaningar 4 Landstinget Gävleborg 5 Framtidens arbetsgivare 6 Personalens vardag 7 Personalrekrytering 9 Hyrläkare 10 Vårdcoach 11 Folkhälsa 12 Nollvision 13 Pågående projekt 13 Kontanthantering 14 Lokaler 14 Hjälpmedel 15 Personlig kontakt 15 Akutvården 16 Rehabilitering 17 Habilitering 18 Tandvård 19 Prioriterade områden: 20 Barn och ungdomssjukvården 20 Palliativ vård 22 Primärvård 23 Psykiatrivård 24 2 (44)

3 Mest sjuka äldre 25 Regional utveckling 28 Kultur 28 Kollektivtrafik 29 Forskning och utveckling 30 Utbildning 30 Folkhögskolor 30 Högskolor 31 Miljö 32 Näringsliv 32 Aktuella och prioriterade frågor 33 Infrastruktur 33 Gävle Hamn 33 Ostkustbanan 34 Sammankoppling Ostkusts- och Bergslagsbanan 34 Breddning av vägen Gävle-Söderhamn 34 Breddning av riksvägar 35 Strandskydd 35 Byggprocesser 36 Allemansrätt 37 Rovdjursfrågan 38 Mygg 39 Flyktingpolitik 41 Integration 41 Ensamkommande flyktingbarn 43 3

4 Vår vision Landstinget Gävleborg ska erbjuda en trygg och säker vård till våra patienter. Varje människa är unik och vården ska ges utifrån varje individs behov och förutsättningar. Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare som har förtroende och tillit till sin personal. Framtidens utmaningar Sjukvården i Gävleborg och i övriga landet står inför flera stora utmaningar. De handlar om demografiska förändringar, ökade krav från allmänheten, snabbt ökande andel äldre med vårdbehov samt en allt snabbare teknisk utveckling som innebär att våra svar och lösningar hela tiden måste förnyas. Gävleborg har redan idag en utmaning med utflyttningen från landsbygden till våra större städer och vi ser att trenden fortsätter. Utflyttningen innebär ökade svårigheter att tillgodose landsbygdens befolkning med en säker och tillgänglig vård. Det blir ofta långa resor för att nå sjukvården vilket skapar otrygghet och osäkerhet. Vi moderater är övertygade om att sjukvården har goda möjligheter att klara förväntningarna. Med rätt politik kan framtidens sjukvård erbjuda en trygg och säker vård åt länets alla medborgare. Sjukvården ska kännetecknas av hög kvalité, korta väntetider och den ska erbjudas alla medborgare på lika villkor. Lika viktigt är att medarbetarnas kompetens tas tillvara och att Landstinget Gävleborg blir en arbetsplats där mäniskor trivs och dit unga människor söker sig. 4

5 Landstinget Gävleborg Idag har vi 3 sjukhus i länet, Gävle sjukhus, Hudiksvalls sjukhus samt Bollnäs sjukhus som drivs av Aleris. Rekryteringen av läkare och sjuksköterskor är ett problem som Landstinget Gävleborg har fortsatta problem med, länet är inte tillräckligt attraktivt och få väljer att arbeta och bo här. Vi har relativt gott om hälsocentraler i länet men även de påverkas av svårigheten med att rekrytera kompetent personal. Med fler uppdrag utan större anslag inom primärvården ökar risken att våra hälsocentraler får svårt att klara av att erbjuda patienterna en trygg och säker vård. Gävleborgs län ska vara ett attraktivt och välmående län där alla ska ha samma möjligheter till god vård och omsorg oavsett var man bor. Idag ser vi att vården skiljer sig mellan kommuner samt mellan olika hälsocentraler och det finns en stor utmaning i att erbjuda alla länets medborgare en tillgänglig och trygg vård. Landstinget måste erbjuda länets medborgare en säker vård vilket bland annat innebär att risken för infektioner och följdsjukdomar på våra sjukhus måste minskas avsevärt. Att vara trygg i att få rätt vård nära och snabbt av kompetent personal är något som vi Moderater anser ska vara en självklarhet. Landstinget Gävleborg och länets vårdentreprenörer ska erbjuda vård av god kvalité, men även lotsa vidare till andra vårdgivare i Sverige eller till vård utomlands om behovet och önskemål finns. Sjukvården ska vara tillgänglig för alla och den ska vara offentligt finansierad. Det ska vara enkelt att hitta rätt inom vården och det är viktigt att länets medborgare upplever en närhet och en enkelhet när de söker vård. 5

6 Framtidens arbetsgivare Vi har ett toppstyrt landsting som styrs av högsta tjänstemannaledningen, där lite ansvar och få befogenheter är delegerade ute i verksamheten. Organisationen och dess hierarkiska ledarskap leder till att landstinget blir en oattraktiv arbetsgivare då vårdpersonalen saknar inflytande över sin arbetssituation. Mängden beslut och nivåer ger en trög och långsam organisation där idéer samt goda förslag försvinner på vägen om de ens nämns. Vi har en tyst organisation vars personal har tappat förtroendet för ledningen och där kreativiteten till utveckling och framåtanda har försvunnit till stor del. En stor omsättning av chefer bidrar till ökade kostnader samt större osäkerhet i personalgrupperna. När vi samtalar med personalen kommer det fram att de gärna skulle byta arbetsgivare om möjligheten fanns. Samtidigt är de flesta nöjda med sina arbetskamrater och arbetslagen är ofta sammasvetsade och alla försöker ställa upp på varandra så mycket det går. Utan personalens ansvarskänsla gentemot varandra skulle inte landstinget fungera då personalen idag många gånger arbetar på sin maxkapacitet för att få allt att gå ihop. Ledningen inom landstinget måste förändras och chefer ska visa på ett mer lyssnande och närvarande ledarskap. Det är viktigt att ändra det hierarkiska ledarskapet som idag råder för att Landstinget Gävleborg ska få ett gott rykte och locka personal till länet. Personalens idéer och förslag måste tas till vara och bemötas på ett bra sätt. Genom att lyssna på personalen kan vi som arbetsgivare lära oss nya arbetssätt, förbättra verksamheten samt få ekonomiska fördelar. 6

7 Personalens vardag Idag tas i stort sett alla beslut på högsta nivå inom landstinget vilket innebär långa beslutsvägar där ärendet riskerar att fall bort efter vägen. När allt ska godkännas av högsta ledningen minskar chansen att goda idéer, förbättringar, lösningar på problem och annat inte ens nämns utan stannar hos den anställde. Detta är ett stort slöseri av kunskap och kreativitet vilket vi anser bidrar till att landstinget står och stampar på samma ställe med dålig ekonomi, underbemanning, höga kostnader för inhyrd personal, dåligt rykte samt en tyst personalgrupp. Många vårdyrken är ansträngande med långa arbetspass som innefattar både fysisk och psykisk påfrestning. Med den låga bemanning som landstinget har på vissa avdelningar kan det innebära extra arbetspass för personalen och under semestrar är det inte ovanligt att personalen får korta ner sin semester eller avbryta den för att klara av patienttrycket. Många män och kvinnor inom sjukvården drabbas av förslitningsskador i leder och muskler, för mycket stress på arbetet kan ge sömnsvårigheter samt andra psykiska och kroppsliga problem. Landstinget Gävleborg ska bli en attraktiv arbetsgivare där personalen är en självklar del i arbetet för att driva sjukvården framåt. Med avdelningar som har ansvar för sin egen ekonomi och planering (fristående enheter) kommer motivationen och engagemanget att öka vilket ger nöjdare personal samt en trygg och säker vård för länets medborgare. Genom att lita på människor och låta dem ta ansvar kan landstinget gå mot en ljus framtid där drivkraften att nå målen är höga. Kostnaderna minskar i och med att fast anställd personal stannar och verkar under längre tid i länet. Beslutsvägarna blir kortare vilket ger en snabbare sjukvård och ett närmare samarbete. Arbetstiderna bör ses över och om det går ska personalen erbjudas flexibel arbetstid. Om enheterna blir mer fristående blir det också lättare att lägga upp arbetstider och semestrar utifrån personalens önskemål. Genom att erbjuda personalen mer inflytande över sin arbetstid kommer landstinget att 7

8 minska på sjukskrivningsdagar och få en ökad trivsel samt mer utvilad personal. Friskvårdsbidraget bör ses över. Når bidraget de i personalen som mest behöver det och gör det någon nytta? Landstinget kan vara mer aktiv i hälsofrämjande åtgärder för personalen och bidra med tips på passande motionsanläggningar. Utöka möjligheten för fler arbetsgrupper att träna på arbetstid samt peppa de människor som idag inte aktivt väljer att motionera. Lönen är en viktig faktor för att kunna rekrytera och behålla personalen. Lönen bör vara individuell och det bör gå att klättra på en lönestege utifrån kända kriterier såsom kompetens, ansvar och resultat. Det är även viktigt att premiera de personer inom vården som har rätt inställning till patienterna, lyfta dem som ger ett bra bemötande och som behandlar patienterna på ett värdigt sätt. Det ska löna sig att göra det där lilla extra och den vårdpersonal som sätter patienten och dess behov i centrum ska uppmuntras. 8

9 Personalrekrytering Landstinget Gävleborg står inför en utmaning i att hitta kompetent personal samt behålla redan anställd personal. Idag saknas ett flertal specialister inom flera områden vilket drabbar både personalen samt patienterna. Bristen på specialister inom vissa områden råder i hela landet men Gävleborg saknar även annan sjukvårdspersonal och det är få som söker sig till vårt landsting. Genom aktivt arbete med att utveckla ett samarbete mellan landstinget och vårdutbildningar kan vi knyta nyutexaminerade sköterskor till oss. Landstinget Gävleborg bör öppna upp för skolelever att praktisera inom vården för att på så sätt skapa intresse för vårdoch omsorgsyrken. Moderaterna anser att introduktionen för ny personal bör ses över. Bättre och effektivare introduktion ger säkrare personal som snabbare kan börja arbeta. Det är även önskvärt att schemalägga läkarna så att tiden läggs på patienterna istället för på personalplanering samt på att hitta läkare. 9

10 Hyrläkare Hyrläkare är ibland ett måste och är under kortare perioder bra. Landstinget Gävleborg ligger i topp i landet när det gäller hyrläkarkostnader och det är inte acceptabelt. En lösning på rekryteringsproblemen från majoritetens sida har hittills varit att ge bonusar till läkare som kommer hit och arbetar, tyvärr slutar de ganska omgående efter att avtalstiden gått ut. Detta sätt har inneburit stora kostnader för landstinget och innebär dessutom att fast anställd personal arbetar för avsevärt lägre lön men ofta med större ansvar och ökad arbetsbörda. Denna snedvridning bidrar till landstingets dåliga rykte i landet samt till sämre kvalité på vården för länets patienter. Det fattas flertalet specialister i länet och det är långa väntetider för vissa patientgrupper. En hyrläkare lägger sin tid på det absolut nödvändigaste och har inte samma motivation som fast personal. Ser man det ur patientens synvinkel så innebär hyrläkare en oregelbundenhet som skapar osäkerhet och otrygghet. Många patienter berättar att det är ett stort problem idag att de får möta olika läkare vid varje besök som inte är insatta i sjukdomsbilden. Det tar både tid och kraft att återge sin historia varje gång och de känner sig inte trygga med okända läkare. Antalet hyrläkare måste minska och arbetet med att rekrytera fast anställd personal måste utvecklas och bli bättre. Landstinget borde via en etableringscoach hjälpa till att hitta bostad, skola, aktiviteter samt arbete åt medföljande för att på så sätt få läkare att vilja stanna i länet. 10

11 Vårdcoach Många patienter vittnar om svårigheter med att hitta rätt i vården. Idag finns det många val att göra och som patient eller anhörig är det svårt att veta vilken vård som behövs samt vilken vårdgivare man ska vända sig till. Det är även svårt att veta vilka rättigheter och möjligheter man har som patient och bilden vi har fått är att landstinget sällan och ogärna informerar om andra lösningar som innebär vård utanför landstingets egen regi. Detta innebär att patienterna inte är garanterad rätt vård på rätt ställe under rimlig tid vilket är oacceptabelt. Genom en vårdcoach som hjälper patienter och anhöriga till rätt vård tidigt i vårdkedjan kan problemen lösas på ett smidigt sätt. Vårdcoachen ska finnas som en resurs för de patienter som har svårt att hitta rätt, är för sjuka för att orka leta och som saknar stöd från anhöriga. Detta kommer att minska lidande och följdsjukdomar för våra patienter samt ge ökad trygghet. 11

12 Folkhälsa Gävleborgs folkhälsa måste prioriteras då vi i jämförelser med andra län ligger mycket dåligt till. Gävleborg har lägst medellivslängd i jämförelse med resten av Sverige och vi har en högre andel hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns en tydlig koppling mellan länets dåliga hälsoläge, social tillhörighet, utbildningsnivå och livsstil. Länet har hög arbetslöshet vilket innebär ett utanförskap för många av länets medborgare vilket i sin tur leder till ökad ohälsa. Hälsan hos länets äldre behöver bli bättre då många äldre sitter ensamma utan dagligt sällskap eller daglig motion. Även kosten blir lidande när man blir ensam då det inte är lika självklart och roligt att laga och äta näringsriktig mat utan sällskap. Det är av största vikt att arbeta långsiktigt för att minska utanförskapet i länet för att på så sätt förbättra folkhälsan. Utbildningsnivån i länet ska höjas då högre utbildning genererar en hälsosammare livsstil samt ökar chanserna till arbete. Här ska verksamheter som leder till att utbildningsklyftorna utjämnas prioriteras. Folkhögskolorna i länet fyller en viktig funktion då det har bra kurser och utbildningar för människor som befinner sig långt från arbete. Vi tror på ett ökat samarbete mellan landstinget, kommunerna och länets ideella föreningar för att förbättra våra äldres hälsa. Genom att fler äldre deltar i ideella föreningars aktiviteter som finns i länet kan vi drastiskt minska på ensamheten och utanförskapet, öka på den viktiga vardagsmotionen samt lusten till att laga mat och äta tillsammans. Landstinget och kommunerna måste vara aktiva i att ta reda på vad den 12

13 äldre har för intressen och önskemål så att personen kan komma i kontakt med rätt förening. Nollvision Idag drabbas många patienter av vårdskador såsom infektioner när de vistas på sjukhus, liggsår, felbehandlingar med mera och detta är oacceptabelt. Det ska inte vara en risk för patienternas hälsa att befinna sig på sjukhus och vi vill därför införa en nollvision för vårdskador i Landstinget Gävleborg. För att visionen ska kunna bli verklighet krävs det att den genomsyrar hela vården och att den följs upp av konkreta åtgärder. Genom fräschare lokaler som underlättar städning och skötsel samt bättre städrutiner och hygienföreskrifter kan infektionsrisken på sjukhusen förbättras avsevärt. Införa nollvision i Landstinget Gävleborg. Bättre städrutiner och hygienföreskrifter krävs. Pågående projekt Idag pågår en stor mängd projekt i Landstinget Gävleborg. Projekten tar mycket tid från personalen som de istället borde lägga på patienterna. Projekten pågår under lång tid och uppföljningen når sällan varken personal eller politiker och frågan finns om det ens görs någon uppföljning. Detta kostar landstinget stora summor pengar och med tanke på att de flesta projekten inte övergår i den vardagliga verksamheten ser vi ingen anledning till varför det drivs så många projekt. Moderaterna vill ompröva alla projekt som drivs inom landstinget för att få fram vad de har för mål samt hur de ska implementeras i den dagliga verksamheten. 13

14 Det är också viktigt att införa uppföljning av alla projekt samt vidarekoppla till personalen. Kontanthantering En aktuell fråga är landstinget Gävleborgs kontanthantering. Enligt lag ska människor kunna betala med kontanter överallt men i Landstinget Gävleborg och flera andra landsting är detta borttaget och utbytt mot kortbetalning alternativt faktura. För det mesta fungerar detta system bra men det finns fortfarande människor som vill betala med kontanter och detta ska vara möjligt. Idag finns ingen landstingsdriven hälsocentral eller något sjukhus i länet som accepterar kontanter eller betalkort vilket hindrar valfriheten för våra patienter. Vi anser att möjligheten till kontant betalning måste finnas och det måste utredas hur vi kan återinföra detta på bästa sätt. Lokaler Landstinget Gävleborg har flertalet eftersatta lokaler på våra sjukhus som inte klarar av dagens verksamhet eller patientflöde. Undermåliga lokaler plus gammal utrustning gör att patientsäkerheten äventyras och detta har påtalats både från patienter och från personal. Det är svårt att hålla lokaler från 70-talet rena vilket ökar infektionsrisken avsevärt för patienterna men det innebär även att arbetsmiljön för personalen blir dålig. En komplett lokalförsörjningsplan för varje enhet måste göras där både dagens samt framtidens behov finns med. Utifrån lokalförsörjningsplanen ska sedan renoveringar, ombyggnationer, rivningar med mera struktureras upp så att landstingets alla avdelningar når maximal nytta. 14

15 Hjälpmedel För människor i behov av hjälpmedel är skillnaderna i utbudet stora idag och det beror till stor del på var man bor. Utbudet och anpassningen efter individuella önskemål samt subventionsgraden varierar stort i landet. Förskrivarna är ofta begränsade av vilka hjälpmedel de får erbjuda patienten vilket ger en ojämlik vård. I vissa landsting får patienterna hjälpmedlen gratis medan de i andra landsting måste betala. Det måste till en likvärdighet när det gäller hjälpmedel och ansvaret över utbud, pris och egenavgifter ska ligga på nationell nivå och inte på regional nivå som idag. Nödvändiga hjälpmedel ska finansieras av landstinget och Sveriges kommuner och landstings (SKL) riktlinjer ska följas. Landstinget måste tillgodose behoven av hjälpmedel även på helgerna. Personlig kontakt Den personliga kontakten är en viktig trygghetsfaktor för våra patienter men idag är det svårt att få prata med en människa. Bemötandet patienten får idag är i många fall en telefonsvarare som innebär att patienten ska göra val, tala eller knappa in sitt telefonnummer och personnummer för att sedan bli uppringd. Många patienter upplever att de har svårt att hinna med när de ska välja och de har svårt att höra vad rösten på telefonsvararen säger. Detta skapar en otrygghet då många av länets äldre patienter inte vill uppge sitt personnummer och de känner sig osäkra på om de verkligen blir uppringda. Det är viktigt att tekniska hjälpmedel som internet, växlar och annat används, men de får inte ersätta möjligheten till personlig kontakt. 15

16 Landstinget måste kunna erbjuda en personlig kontakt till de människor som önskar detta för att öka trygghetskänslan hos våra patienter. Akutvården I Gävle och i Hudiksvall har vi idag akutmottagningar som inte kan hantera dagens patientflöde, det är trångt, mottagningarna ligger dåligt till och det är inte bra ur arbetsmiljöhänsyn. Det är hårt tryck på akutmottagningen och många patienter som egentligen skulle besöka hälsocentralen eller familjeläkarjouren åker dit vilket ökar påfrestningen för både personal som patient. Det är ofta långa väntetider på akuten som innebär ökad stress och otrygghet för patienterna. Akutmottagning med angränsande Familjeläkarjour är den bästa lösningen och det ska finnas kompetent personal som tar emot varje patient och gör en bedömning om de ska till akuten eller till familjeläkarjouren. Med en Familjeläkarjour vägg i vägg blir det enkelt att avlasta akuten och patienterna får rätt vård fortare. För barn och unga som besöker akutmottagningen behövs en särskild ingång med rum som är avdelade från den vanliga akuten. På detta sätt slipper barn och anhöriga stressen av att möta svårt sjuka vuxna och äldre. Här ska dem möta barnspecialister, en lugn miljö med leksaker och annat som kan göra väntetiden mindre jobbig. 16

17 Rehabilitering En aktiv rehabiliteringsverksamhet är en förutsättning för att människor ska kunna återgå till sin vardag på bästa sätt men den är även viktig ur samhällekonomiska aspekter. Rehabiliteringen i länet har en del brister som innebär att många människor far illa och inte får de förutsättningar som behövs för att kunna leva ett fullvärdigt liv. Brukarorganisationer och landstingets rehabiliteringsutredning visar bland annat på att informationen från sjukvården till patienten brister vilket innebär att patienterna inte får den vård och rehabilitering som behövs. Det finns idag alldeles för få aktörer som jobbar med rehabilitering och som landstinget kan hänvisa till. Detta beror sannorlikt på att landstinget inte vill skriva nya avtal utan anser sig kunna ta hand om alla patienter själv. Det har visat sig att landstingets egen rehabiliteringsverksamhet inte klarar av att hantera alla patienter vilket innebär långa väntetider, dålig information och ännu sämre uppföljning. Många patienter vittnar om obefintlig information om vad de har för rättigheter, uteblivna rehabiliteringsplaner samt svårigheter att ens komma in i vårdflödet. Landstinget Gävleborg måste öppna upp för fler aktörer inom rehabilitering för att på så sätt komma åt problemet med långa väntetider men även skapa en mångfald av vårdgivare. Rehabiliteringen ska starta redan på sjukhuset för att patienten ska ha större möjlighet att snabbt återhämta sig och påbörja sin rehabiliteringsplan. Det är oerhört viktigt att finna nya vägar samt utveckla gamla för att på ett snabbt sätt finna rätt sätt för varje patient att kunna förmedla sig med omvärlden. Vissa av rehabiliteringspatienterna har fått talproblem vilket innebär att personalen snabbt måste finna ett sätt för att kommunicera då detta ökar tryggheten för patienten samt ger en större chans för personalen att ge rätt rehabilitering och omsorg. Det är även viktigt att rehabiliteringsutredningen som gjorts kompletteras med de områden som idag saknas. Till exempel 17

18 så saknas helt en översyn över konsekvenserna av att klimatvården har försvunnit. Enligt studier och samtal med patientföreningar så gör klimatvården stor skillnad för ett flertal av rehabiliteringspatienterna. Klimatvård samt utomlänsrehabilitering ska erbjudas i Landstinget Gävleborg som ett komplement till den dagliga rehabiliteringen och till de patienter som mår bättre av den. Habilitering Idag fungerar habiliteringen på vissa områden väldigt bra men på andra områden brister det ganska mycket. Många patienter upplever att det tar lång tid att få en första utredning och när den väl är gjord glöms patienten bort. Patienter utan anhöriga som strider för att få rätt vård hamnar lätt mellan stolarna och får inte den habilitering som behövs. Inom flera områden saknas möjlighet till god habilitering idag i länet och detta innebär en stor risk för patienterna. Utan rätt habilitering kan patienten drabbas av svåra följdsjukdomar och i längden blir det höga kostnader för sjukvården och samhället. Det behöver göras en utredning för att se hur habiliteringen ser ut för olika patientgrupper, därefter kan åtgärder sättas in för att förbättra och utveckla länets habiliteringsverksamhet. Patientens anhöriga bör involveras mer och tillsammans med landsting och patient ska en långsiktig habiliteringsplan tas fram. Även inom habiliteringen bör landstinget öppna upp för externa aktörer så att mångfalden kan öka för länets patienter. 18

19 Tandvård Folktandvården drivs i bolagsform, och det fungerar mycket bra. Det är viktigt att folktandvården håller sig konkurrensneutral gentemot andra privata aktörer. Idag finns möjlighet för föräldrar att välja annan tandvårdsgivare än landstinget och här finns mer arbete att göra då alla inte vet om denna möjlighet. De upphandlingar som görs när det gäller tandvård ska göras i mindre delar, för att på så sätt underlätta för andra mindre aktörer att vara med och leverera till landstinget. Dessutom ges det möjligheter att hitta mer flexibla lösningar för glesbygd respektive större tätorter. Att förenkla möjligheten att välja annan barntandläkare än folktandvården. Uppdelade upphandlingar för den tandvård som landstinget ansvarar för. 19

20 Prioriterade områden: Barn och ungdomssjukvården Det saknas kontinuitet för många av länets sjuka barn och ungdomar där det första besöket och diagnossättandet går relativt fort men där fortlöpande besök och behandling sker sporadiskt eller helt uteblir. Många patientgrupper upplever att det saknas motivation från sjukvården att fortsätta ta hand om, behandla eller rehabilitera. För barn och ungdomar krävs det oerhört mycket engagemang och driv från föräldrarna för att de ska få rätt vård. Ett stort problem för t.ex. neuropsykiatriskt sjuka barn och ungdomar är bristen på regelbundenhet och struktur. Barnen får möta nya läkare vid varje besök, läkare och sköterskor saknar specialkunskaper om varje patients sjukdomsbild och de är inte pålästa inför besöken. Det fattas idag ett bra samarbete mellan landsting och kommun som skulle underlätta vården av barn och unga samt fortare fånga upp barn som mår dåligt. Skolhälsovården fungerar inte på ett tillfredställande sätt i länet och få skolsköterskor/kuratorer ska ta hand om allt för många barn vilket innebär att barn och unga inte får den hjälp de behöver. Många barn och unga missas på skolan då kontakterna med skolans sjukvårdsutbildade personal är allt för få och dessutom ges för lite tid till varje barn. Är ett barn inskrivet på t.ex. habiliteringen inom landstinget innan barnet börjar i skolan får den fortsätta på habiliteringen utan att skolan tar över ansvaret vilket kan innebära att barnet blir utan hjälp under skoltid. Den ökande barnfetman är ett problem i länet precis som i övriga landet och även här ser vi att samarbetet mellan kommuner och landstinget måste bli bättre. Idag arbetar alla involverade instanser på sin egen kammare vilket innebär dålig översikt och bristfällig vård för barn och unga. Idag får sjuka barn och ungdomar söka akutvård på samma ställe som vuxna vilket kan upplevas som skrämmande och stressande. Akutmottagningarna fungerar dåligt både för barn och vuxna vilket ibland innebär väntrum fulla med mycket sjuka människor, drogpå- 20

21 verkade samt vuxna som uppträder aggressivt. Många föräldrar till sjuka barn berättar om upplevelser på akuten där de fått vänta många timmar i en mycket rörig miljö utan större möjlighet att aktivera barnen. Vi anser att sjukvården ska utgå från varje barns behov. Genom att samla barn- och ungdomssjukvården på samma ställe i så kallade Barnens hus kan vi stärka samarbetet och tryggheten för både patienter och för personalgruppen. Vi vill samla all specialistvård, som är lämplig för detta, för att ge barn och ungdomar en stressfri och anpassad miljö där det även finns plats för föräldrar att bo kvar vid behov. Genom att ha en fast personalgrupp av barnläkare och sköterskor kan vi skapa en trygg och stabil arbetsplats där personalen trivs och ges möjlighet att ge den absolut bästa vården. Barnen och deras familjer får möta samma läkare vid varje besök och all vård som barnet behöver finns nära till hands i en miljö full av lek och förståelse. Situationen på akuten är ohållbar och då framförallt för våra yngsta och deras anhöriga och genom att öppna Barnens hus med en separat akutmottagning i anslutning till övriga akutmottagningar kan vi avsevärt förbättra barn- och ungdomssjukvården i länet. Ett ökat samarbete mellan landstinget och skolhälsovården/kommunerna är ett måste om vi ska hitta barn och unga tidigt som mår dåligt. Det krävs även ett ökat samarbete mellan kommunerna och landstinget för att ge barn och unga med diagnoser och sjukdomar en bra och sammahållen vård som sätter barnet i centrum. För att komma åt den ökande barnfetman bör kommunerna och landstinget samarbeta även här, genom att arbeta tillsammans med åtgärdsplaner för barn och unga med fetma kan vi tidigt hjälpa dessa barn och deras familjer med att hitta rätt kost och rätt vanor. 21

22 Palliativ vård Idag brister landstinget Gävleborg i vården till våra döende patienter och de platser som kan erbjudas handlar om sjukhusvård eller vård i hemmet alternativt kommunernas kortidsboende. Det efterfrågas ytterligare alternativ för de som inte vill eller kan bo hemma men inte behöver sjukhusets resurser och där ser vi Hospice som ett bra alternativ. Att befinna sig i livets slutskede är många gånger traumatiskt både för patienten och för dess anhöriga, många lider av svåra smärtor och är i behov av läkarvård dygnet runt. Vi anser inte att den vården finns i länet idag utan dessa patienter återfinns lite varstans på sjukhus och andra instanser utan specialister, medicin och möjlighet till samtalsterapi vid behov. Många av dessa patienter tillbringar sin sista tid på ett opersonligt rum någonstans där det finns plats vilket är oacceptabelt. Vi vill öppna Hospice i länet där specialister inom just denna målgrupp finns dygnet runt och kan tillgodose patienten med smärtlindring och samtalsterapi. Hospicet ska vara inrett på ett sätt som påminner om hemmiljön och där ska finnas plats för anhöriga att sova kvar under patientens sista tid. Anhörigstöd är också en viktig funktion som ska kunna erbjudas till dem som önskar. En större mångfald av palliativ vård är ett måste i länet och här bör landstinget öppna upp för nya entreprenörer. 22

23 Primärvård Vår undersökning visar att de flesta är väldigt nöjda med primärvården idag vilket är glädjande. Våra patienter anser att de får snabb och bra vård när de söker sig till sin hälsocentral och de har förtroende för vårdpersonalen där. Problem som har lyfts angående primärvården är att de ofta får möta olika läkare och att det ofta uppstår språkproblem. Personalen upplever stress på grund av många hyrläkare och även patienterna upplever att de inte får ett bra bemötande vilket kan bero på stress. Det har också kommit fram att det finns olikheter mellan de olika hälsocentralerna i länet vilket är ett stort problem. På mindre attraktiva orter kan det vara svårt att rekrytera den bästa personalen medan det på andra orter kan finnas gott om kompetent personal. Vi vill minska antalet hyrläkare för att stärka upp personalgruppen och skapa en trygghet och en lugn atmosfär både för patienterna och för personalen. Landstinget Gävleborg ska inte anställa läkare innan de kan prata god svenska och här bör utbildning prioriteras och premieras. Ett samarbete med instanser som lär ut svenska kan vara en lösning där vi skulle kunna erbjuda praktik jämte ordinarie personal. Landstinget Gävleborg måste komma åt problemet med bemötande och professionalitet hos vår personal och en översyn bör göras. För att jämna ut kompetensen på de olika hälsocentralerna kan ett alternativ vara att aktivt söka personal utifrån som kan tänka sig att flytta till de mindre attraktiva orterna och ge hjälp med att hitta boende, erbjuda flyttbidrag, och annat relevant som innebär att läkare med familj vill bo kvar. En inriktning för de hälsocentraler som önskar kan vara en bra lösning på problemet med dagens tuffa uppdrag. Om en hälsocentral inriktar sig mot t.ex. barn med speciella behov 23

24 kan landstinget samla de bästa inom just det området på samma plats och sedan guida patienten dit. Detta skulle ge patienten största möjlighet till bra och trygg sjukvård samtidigt som personalen får en utvecklande och givande arbetsmiljö. Vårdval inom den öppna specialistvården är önskvärt. Ett alternativ till vårdval inom den öppna specialistvården samt att få vården närmare patienten är att specialister åker ut till hälsocentralerna vissa bestämda dagar. Psykiatrivård Psykisk ohälsa och psykosociala problem ökar kraftigt i samhället och utan snabba åtgärder samt ökade ekonomiska satsningar kommer sjukvården att stå inför mycket stora ekonomiska utmaningar inom en snar framtid. Det blir allt tydligare att psykiatrivården i länet inte fungerar tillfredställande och faktum är att många far illa idag. Det är lång väntetid, få vårdplatser, otillräckligt med specialister och det är ofta dålig uppföljning av patienterna. Sjukdomsbilderna förändras och idag har många patienter flera diagnoser vilket ställer högre krav på specialistkunskaper, dessutom är det allt fler unga som drabbas. De långa väntetiderna är en katastrof för denna patientgrupp och dess anhöriga som behöver snabba insatser för att motverka följdsjukdomar och kroniska besvär. Vi anser att ett samarbete mellan landsting och skolhälsovård bör upprättas för att på så sätt fånga upp barn och unga som mår dåligt tidigt. Detta skulle innebära att följdsjukdomar samt onödigt lidande kan minskas drastiskt. Dessutom kan antalet vuxna med psykiska besvär minskas. Det är även viktigt att detta samarbete fungerar på bästa sätt så att våra barn och unga slipper bollas mellan psykiatri och socialtjänst. En psykiatrisk mottagning ska finnas på Barnens hus (våra barnsjukhus) där patienten har tillgång till en grupp av spe- 24

25 cialister som tillsammans kan arbeta fram bra lösningar utifrån varje patients behov. Psykiatrin måste bli ett prioriterat område inom sjukvården där vikten läggs på att finna de bästa lösningarna för den enskilde patienten. Ekonomiska satsningar samt omprioriteringar krävs för att åtgärda de brister som finns och vi ser stora möjligheter att öppna upp för alternativa entreprenörer. Det är viktigt att landstinget får de psykosociala teamen att fungera bättre och för att nå bästa resultat bör man se över om alla hälsocentraler ska ha dessa team. Ett altenativ kan vara att de hälsocentraler som har möjlighet och önskar kan specialisera sig på just psykiatripatienter. Landstinget Gävleborg måste ändra inställning till externa vårdgivare och öppna upp för ökat samarbete. Det ska vara självklart för Landstinget att slussa patienter vidare till det bästa vårdalternativet för varje enskild individ. Mest sjuka äldre Befolkningen blir allt äldre och vårdbehovet kommer kraftigt att öka i framtiden. Samtidigt som de äldre håller sig friska längre ökar antalet diagnoser när de väl blir sjuka och detta ställer ökade krav på specialister inom sjukvården. Det krävs god kompetens inom såväl vård som omsorg för att förstå de behov som måste tillgodoses och detta saknas till viss del idag. Det behövs fler specialister inom geriatriken redan idag och bristen kommer att öka framöver. Landstinget behöver både sköterskor och läkare med spetskompetens inom detta område och som sätter patienternas bästa i första hand. Alldeles för många har berättat för oss om hur de bemöts på ett dåligt sätt av personal som är otrevlig, ironisk och som behandlar patienter samt anhöriga utan respekt och empati. Det är viktigt att lyfta problemet med bemötande inom vården då alla människor inte passar att arbeta med vård och omsorg. Om 25

26 patienten blir bemött på ett värdigt och respektfullt sätt går tillfrisknandet och återhämtningen fortare och det öppnar upp för att anhöriga ska känna sig välkomna att vara delaktiga i vården. Idag saknas det någon form av mellanlandning för patienterna där de slipper ligga på sjukhus men får mer vårdinsatser än på ett korttidsboende eller äldreboende. Många patienter kommer hem utan att känna sig tillfreds med att de klarar av vardagliga sysslor och de känner sig otrygga. Flertalet patienter får åka långa sträckor mellan hem och vårdinrättningar och detta skapar en otrygghet och en ökad infektionsrisk då patienterna åker tillsammans i sjuktransporter. Många berättar om hur de fått åka flera timmar ibland utan att någon sjukvårdspersonal funnits till hands. Patienterna har inte fått någonting att dricka eller äta och osäkerheten har gjort resan mycket jobbig då de inte haft någon att fråga vid besvär eller oro. Vården till våra mest sjuka äldre måste få extra resurser för att kunna axla framtidens utmaningar. Det behövs fler geriatriska vårdplatser samt fler specialister, både läkare och sköterskor. Det måste införas mellanvårdsplatser på våra sjukhus. Det krävs en analys av vården till våra mest sjuka äldre samt en åtgärdsplan för att på ett bra sätt komma åt det som idag inte fungerar tillfredställande. Genom att se vad som inte fungerar idag samt se vilka utmaningar som kommer längre fram kan landstinget åtgärda brister och få en väl fungerande vård till våra mest sjuka äldre. Landstinget ska erbjuda vårdcoacher som kan guida patienterna rätt på ett effektivt sätt. Det är viktigt att våra mest sjuka äldre får rätt vård i tid för att på bästa sätt kunna återhämta sig och kunna leva ett fullvärdigt liv. Vi måste våga lyfta upp och hantera hur personalen bemöter våra patienter och det krävs krafttag för att vidareutbilda per- 26

27 sonalen i bra bemötande samt flytta på personal som inte passar för sina arbetsuppgifter. En satsning på utbildning till sjuksköterskor behövs för att komma åt problemet med bristen på specialister. Genom att utbilda sjuksköterskor inom geriatrik kan de ta större delar av vården och minska behovet av specialistläkare. Ett bra alternativ till dagens vårdplatser på sjukhuset och på korttidsboenden skulle vara att införa team som möter upp patienterna i hemmet efter sjukhusvistelse. Dessa team ska se till att våra mest sjuka äldre känner sig trygga i att komma hem tidigt, se till att patienten kan klara de vanligaste sysslorna själv och sedan hålla kontakt med patienten under en period för att se att allt fungerar. Logistiken inom sjuktransporter måste ses över då det har visat sig att många av våra patienter får åka långa sträckor utan omvårdnad, sjukvård eller mat i magen. 27

28 Regional utveckling Kultur Kultur är en viktig del i länets utveckling och med en mångfald av utövare och olika kulturyttringar påverkar den folkhälsan positivt. Det är viktigt att anamma nya kulturer då kulturarvet ständigt förändras och många nya människor med annan kultur kommer till länet. Kulturen bör vara en större del i skolan än vad den är idag då det är viktigt att barn och unga tidigt får möjlighet att både se, höra, känna och själva utöva allt som ryms inom begreppet kultur. Musik, teater, dans och allt annat som ingår i länets kulturverksamheter ger människor ökat välbefinnande, öppnar upp för fantasier och egna tolkningar. Musiken är viktig inom exempelvis sjukvården där cancersjuka finner tröst och lindring genom att få lyssna på musik. Idag ges stora subventioner till vuxenkulturen i länet, till exempel genom Folkteatern som subventioneras av landstinget med 1100 kronor vid varje besök, räknas statens bidrag in hamnar summan på 1600 kronor per besök. Ett brett kulturutbud behöver inte helt finansieras av det offentliga utan här finns det gott om ideella krafter. Skolorna ska uppmuntras att ta större del i det offentliga kulturutbudet och i större utsträckning ta vara på barn och ungas olika behov av kultur. Det bör vara en naturlig del i skolgången att få ta del av olika kulturer och deras traditioner. Barn och unga ska prioriteras inom den offentligt finansierade kulturen och subventioner ska främst gagna denna grupp istället för vuxenkulturen som bör finansieras i högre grad av varje individ själv. Landstinget ska uppmuntra till mångfald av kulturutövare för att göra länet mer attraktivt samt för att få större spridning i hela Gävleborg. 28

29 Det är önskvärt att se över den offentligt finansierade kulturen för att se om fler områden kan tillkomma. Eftersom kulturarvet förändras kan det finnas anledning att uppdatera och se över nya områden samt eventuellt ta bort gammalt som inte längre är intressant. Som exempel har länet en industri i som är på väg att försvinna, lokaler som vittrar bort men som kan berätta spännande historier om vårt arv. Kollektivtrafik För att skapa tillväxtmöjligheter i länet krävs god infrastruktur samt att den lokala och regionala kollektivtrafiken samordnas för att minska restider och förenkla resandet för länets medborgare. Det ska finnas bra förutsättningar att bo i länet men arbeta i närliggande städer och då krävs goda möjligheter till pendling. Att tidtabeller, standarden på vägar, järnvägar, bussar och tåg regelbundet kontrolleras krävs för att hålla god standard så att människor väljer att åka kollektivt istället för att ta egen bil. Kollektivtrafiken måste vara enkel, snabb och pålitlig. Idag upplever många problem med tåg som inte går i tid eller som inte går överhuvudtaget och bussar som inte är rena och bekväma. Idag måste du på vissa resor till angränsande län köpa flera biljetter trots att det är samma huvudman. Att köpa biljetter eller kort kan för många upplevas som krångligt då det ska ske på internet samt hämtas ut på utvalda kiosker/affärer. Förbättra pendlingsmöjligheterna i länet samt inom arbetsmarknadsregionerna. Det måste till en samordning mellan kollektivtrafikens olika aktörer när det gäller till exempel tidtabeller. En översyn av dagens tåg bör göras och framtida inköp av nya tåg bör noga övervägas så att länet får tåg som klarar av vårt svenska klimat med snö, is, regn och kyla. Vi kan inte acceptera att tåg inte går eller går alldeles för sent på grund av klimatet. Länets utveckling 29

30 Det finns stora utvecklingsmöjligheter för vårt län. Landstinget ska tillsammans med länets kommuner arbeta mot det gemensamma målet att länet ska växa och utvecklas. Det är viktigt att hela länet ges möjlighet att växa och utvecklas och det gör vi bäst genom att ta vara på länets olika möjligheter och styrkor. Alla delar av länet är viktiga för att skapa tillväxt i hela regionen och ska ha inflytande över dess utformning. Forskning och utveckling Landstinget är ett kunskapsföretag där ny kunskap ständigt måste utvecklas för att ge den bästa vården och servicen till länets medborgare. Här är samarbetet med universitetet i Uppsala och Akademiska sjukhuset en viktig del. Högskolan i Gävle ger möjligheter att skapa nätverk mellan företag och forskning och utveckling. De egna sjukhusens mycket viktiga utbildnings- och rekryteringsfunktioner måste utvecklas och stärkas för att attraktiv vidareutbildning av viktiga personalkategorier. Utbildning Folkhögskolor Vi har idag tre folkhögskolor i länet, Forsa, Bollnäs och Västerberg. Utöver dessa finns det externa folkhögskolor som landstinget och staten är med och finansierar. Det är viktigt att det finns en helhetssyn när det gäller utbildning. Staten, landstinget och kommunerna måste samarbeta för att hitta en bra struktur och ett bra utbud när det gäller utbildning för både ungdomar och vuxna. Länet har en av de lägsta utbildningsnivåerna i landet och det är därför angeläget att skapa möjligheter och stimulans för människor att vidareutbilda sig. Utveckla samarbetet runt skola och utbildning mellan stat, landsting och kommuner. 30

31 Folkhögskolorna i länet fyller en viktig funktion då de har bra kurser och utbildningar för människor som befinner sig långt från arbete. Vi ser även att de kan utveckla samarbetet med verksamheter som arbetar för att integrera invandrare i det svenska samhället. Folkhögskolorna ska fokusera på fler yrkesutbildningar. Utveckla samarbetet mellan utbildningsinstanserna och näringslivet för att på så sätt tillhandahålla utbildningar som arbetsmarknaden behöver. Högskolor Högskolan i Gävle ger Gävleborg stora chanser att växa och utvecklas. Länet har hög arbetslöshet vilket innebär att utbildning är av största vikt för att utbilda fler som får bättre förutsättning till arbete. Fler som arbetar ger ökade skatteintäkter, minskat utanförskap och ett välmående samhälle. Högskolan i Gävle lockar många människor till länet då de kan erbjuda bra utbildningar inom flera viktiga områden. Flertalet företagare i Gävleborg påtalar att de vill ha ökat samarbete med högskolan för att de tillsammans ska kunna forma kurser och utbildningar så att de passar enskilda företag samt samhällets behov idag samt framtidens hårdare krav på specialistkunskaper. Det är av största vikt att vi hittar bra sätt för att få studenter vid Högskolan i Gävle att stanna kvar i Gävleborg även efter avklarade studier då kompetensen behövs i länet. Ett ökat samarbete mellan högskolan och näringslivet är önskvärt så att vi kan tillgodose dagens och framtidens kompetensbehov. 31

32 Miljö För att lösa miljöproblemen måste alla aktörer på den regionala nivån samarbeta. Landstinget ska vara pådrivande i detta arbete. Landstingets miljömål ska arbetas in i det vanliga målarbetet där miljöfrågorna alltid ska finnas med och ha stort fokus. I den balanserade styrmodellen som landstinget ska fortsätta att tillämpa ska miljön vara ett av perspektiven som alla verksamheter följs upp mot. Miljöarbetet ska genomsyra alla verksamheter och alltid finnas med som en viktig punkt då beslut fattas. Näringsliv Utifrån samtal med medborgare och företagare har Moderaterna i Gävleborg skapat en vision att vi 2018 ska ha en topplacering i ranking för bästa företagsklimat och den högsta tillväxten jämfört med andra län utanför storstadsregionerna. Gävleborgs län behöver en genomlysning av alla de spridda resurser som arbetar med nyföretagande, entreprenörskap, innovationer, finansiering och mentorskap. Någon form av ett centralt företagsråd där alla olika kompetenser samlas och som kan fungera som vägledare eller en dörr in. Här ska finnas kunskap om vad som finns i kommunen eller på regional nivå, vilket kan vara allt från finansiering, affärsplan till mentorskap. När sedan produktidén går över till affärsidé och affärsplanen är klar krävs finansiering och kapital. I länet ska finnas en Gävleborgsbörs som under ett gemensamt tak samlar investeringsvilliga företag och personer. Gävleborgsbörsen kan drivas av en bank eller motsvarande. Här ska marknadsmässiga och kommersiella villkor gälla och alla idéer ska prövas. Den nya nationella innovationsstrategin och den nya forsknings- och innovationspropositionen ska omsättas i konkreta handlingar i Gävleborg. I strategin är målet att innovationer ska stärkas och vårt län 32

33 ska bli en stark och innovativ region. Det handlar om att ta till vara och omvandla goda idéer till nya processer, varor, tjänster och nya företag. Aktuella och prioriterade frågor Infrastruktur Gävleborgs län är beroende av sin industri och som har stora möjligheter att växa. Sandvik och Ovako är exempel på två stora företag som bidrar till arbetsplatser och tillväxt i hela länet. För att Gävleborgs industri ska fungera och klara av framtidens konkurrens måste infrastrukturen förbättras. Det handlar bland annat om förbättrade vägar för lastbilstransporter, men även långsiktiga satsningar på hållbar transport som förstärkning och utbyggnad av järnvägen i Gävleborg och en resursstark hamn i Gävle, där gods sedan kan transporteras ut på den globala marknaden. Men det handlar inte bara om godstransporter. Avstånden mellan Gävleborgs städer och avstånden mellan Gävleborg och omkringliggande län måste förbättras. En infrastruktur som minskar avstånd och förbättrar befintliga kommunikationer skapar en dynamisk region. Med ett nära läge mellan Stockholm och Sundsvall kan Gävleborgs arbetsmarknad breddas och förstoras. Med effektiva förbindelser med tåg och bra vägar skapas en gemensam arbetsmarknad. Det är något som både skapar konkurrenskraft och ökar vår attraktivitet. Gävle Hamn Gävleborgs industri är beroende av en fungerade infrastruktur för att få ut gods på sina marknader och där är Gävle hamn helt central. Järnvägen till Gävle hamn behöver utvecklas och bli elektrifierad för att få ökad järnvägstransport till hamnen från våra industrier samt minskade lastbilstransporter. 33

34 Ostkustbanan Mellan Gävle och Sundsvall går den mest trafikerade enkelspåriga sträcka inom det svenska järnvägsnätet. Här går godståg, pendeloch regionaltåg samt snabbtåg som binder ihop Sveriges norra delar med de södra delarna. Det är en trång järnvägssträcka med stora risker för störningar. Ostkustbanan är av stor vikt för norra Sverige, men även för södra Sverige. En stor andel av de gods och människor som går mellan södra och norra Sverige går via Ostkustbanan. Ostkustbanan behöver bli tvåspårig för att kapaciteten ska öka men framför allt också för att minska risken för störningar. Med en ännu mer kapacitetsstark och störningstålig Ostkustbana ökar attraktiviteten för företag att etablera sig och stanna i Gävleborg. Så tar vi ansvar för både jobb och utveckling i framtiden. Sammankoppling Ostkusts- och Bergslagsbanan Gods från norra Sverige transporteras för att nå hamnar och industri i södra Sverige och vidare ut i Europa. Utöver kapacitetstaket på grund av enkelspårsträckan som finns mellan Gävle och Sundsvall finns andra stoppklossar, t.ex. getingmidjan i Stockholm. Det finns en lösning som dels kan lösa problemet med järnvägskapaciteten genom Stockholm, dels stärka infrastrukturen mellan Bergslagen och Gävle. Det är en sammankoppling av Ostkusts- och bergslagsbanan. På det sättet kan stor del av godstransporten till södra Sverige göras utan att behöva passera Stockholm. Det är ett sätt att frigöra kapacitet genom den trånga passagen i Stockholm, samtidigt som möjligheter till kommunikationer mellan Bergslagen och Gävleborg förbättras. Breddning av vägen Gävle-Söderhamn Att kommunikationerna i länet ska fungera är av stor prioritet. Även vägtransporter ska fungera smidigt och minska avstånden mellan länets delar. Vägen mellan Gävle och Söderhamn är en vältrafikerad väg där stor del av vägtransporterna mellan Gävleborgs läns 34

35 delar och även mellan södra och norra Sverige. Vägen är inte bara av stor vikt för Gävleborg, utan för hela Sverige. Idag är vägen uppbyggd med tre fält, men kapaciteten och säkerheten behöver öka, det genom en breddning av vägen till att ha 2+2 fält. Det ökar kapaciteten på sträckan och minskar känsligheten för störningar. E4 likt Ostkustbanan är en pulsåder och är av stor vikt för Gävleborg och Sverige. Breddning av riksvägar Utöver att bredda E4:an mellan Gävle och Söderhamn finns det fler vägar som har tre fält och som är av stor vikt för Gävleborg. Dessa behöver också få förstärkt kapacitet och säkerheten behöver öka, i form av breddning av vägen. Två av dessa är riksväg 83, riksväg 84, och räta linjen, riksväg 50. Vägnätet i Gävleborg är viktigt för arbetsmarknaden och för rörligheten, det är en väsentlig del i den infrastruktur som håller ihop Gävleborg. Ett välutbyggt vägnät ger förutsättningar för bra kommunikationer och rörligheten kan öka, det är en nyckel för en breddad och förstorad arbetsmarknad. Strandskydd Gävleborgs län är ett län som ligger mycket bra till geografiskt. Vi är en naturlig del av Norrland med en skön och härlig natur samtidigt som vi har en närhet till Mälardalen och en stor arbetsmarknad. Genom att utnyttja detta än mer så kan kommunerna i Gävleborg skapa ett attraktivt boende i sjö och havsnära lägen, som både kan locka människor att flytta till Gävleborg för att sedan bo och arbeta i länet, eller att bosätta sig för att pendla till Mälardalen. Genom att skapa attraktiva boendemiljöer så får länet en konkurrensfördel till jämfört med överhettade kommuner i Mälardalen. Vi moderater anser att det är kommunerna som själva ska få bestämma och planera var man vill att kommuninvånarna ska bo, och 35