Förlängning finansiering av kulturprojekt "Crowd Culture".

Transkript

1

2

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mikael Palo KN-KUS Ä R E N D E G Å N G Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet M Ö T E S D A T U M Förlängning finansiering av kulturprojekt "Crowd Culture". Förslag till beslut Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet föreslås besluta Att förlänga försöksprojektet med finansiering kulturprojektet crowd culture under 2013, och anslå medel också Sammanfattning Kultur & Utbildning har sedan 2011 i samverkan med Regionförbundet Sörmland och Länsstyrelsen bedrivit ett projekt inom ramen för Kulturella och Kreativa Näringar (KKN). Som en del av detta projekt finns arbetet med alternativa finansieringsformer inom kulturområdet. Inom ramen för detta arbete beslutade nämnden att anslå medel till en mikrofinansieringsfunktion, CrowdCulture.se, som en plattform för fördelning av projektmedel enligt en crowdfundingmodell. I den utvärdering av arbetet och den avstämning som genomförts med liknande försök i landet, har skäl för att förlänga försöket till att gälla även under 2013 lagts fram. Av den anledningen och för att kunna genomföra en nationell utvärdering föreslås därför att nämnden under 2013 finansierar ett förlängt försöksarbete med modellen genom att anslå motsvarande medel som Bakgrund Kulturella och Kreativa Näringar (KKN) som under 2011 och 2012 har bedrivits i projektform är en del av Sörmlands kulturplan och delfinansieras av de samverkande parterna samt Tillväxtverket, och utvärderas i och med utgången av Det försöket vill skapa förbättrade möjligheter för kulturaktörer och kulturskapare att arbeta med kulturen som näring, och att nå nya plattformar etc. I den arbetsmodell som använts ingår frågan om finansieringsformer, vilket genomförts som ett försök med crowdfunding med CrowdCulture.se som arbetsmodell. Projektmedel som fördelas under 2012 är en samfinansiering mellan offentliga medel från Landstinget Sörmland och privata medel från Sörmlands Sparbank. Nämnden beslutade att genomföra detta försök under 2012 och anslog medel till detta försök. I beslutet ingick att en utvärdering inför framtiden skulle genomföras och Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\kn-kus Förlängning finansiering av kulturprojekt -Crowd Culture _1_0.DOCX SID 1(2) Utskriftsdatum: :42

4 ligga till grund för beslut om framtida verksamhet inom crowdfunding. En utvärdering är nu genomförd, bilaga 1. Ärendebeskrivning Den utvärdering av försöket med crowdfunding som gjorts inom Kultur & Utbildning med samarbetsparter, visar på att flera faktorer pekar på ett behov att förlänga försöksprojektet. Dels har avstämning skett med andra regioner som genomför liknande försök, Kronoberg, Blekinge och Dalarna, och dels har intervjuer och undersökningar gjorts med aktörer i försöket. En analys av kvantitativa data ligger också till grund för utvärderingen. Slutsatserna i utvärderingen är att tiden inte räckt till för att göra insatser som kan ge ett nödvändigt underlag för ett slutligt ställningstagande, vilket innebär att ett utvecklingsarbete är nödvändigt under ett kommande försöksår. Det berör arbete med att nå ut, förankra och informera, hitta en relevant målgruppsorientering, samt skapa tid för ett användbart genomförande. En samordning med andra regioner i landet som bedriver motsvarande försöksverksamhet också under 2013 kan ge ett bättre underlag för framtida beslut. Konsekvenser Inom ramen för verksamheten inom Kultur & Utbildning behöver medel sättas av för att finansiera försöket Också personella resurser behöver anvisas för att fortsatt kunna genomföra en förlängd försöksverksamhet. Ett crowdfundingprojekt ska liksom under 2012 kunna knyta an till ett fortsatt arbete inom KKN i länet. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom förvaltningen, handlagts av Ulrika Westin och Lena Appel samt förvaltningschefen. Beslutsunderlag Som underlag för detta ärende föreligger den utvärdering som genomförts i enlighet med uppdraget, bilaga 1. Beslutet expedieras till Akten Handläggare Ulrika Westin och Lena Appel, Kultur & Utbildning Företrädare för Regionförbundet Sörmland samt Länsstyrelsen, Göran Norberg respektive Kurt Ekelund ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\kn-kus Förlängning finansiering av kulturprojekt -Crowd Culture _1_0.DOCX SID 2(2) Utskriftsdatum: :42

5 P R O J E K T N A M N U T G Å V A Kultur & Utbildning Uppföljning av CrowdCulture 3 D A T U M D I A R I E N R Slutrapport Uppföljning av pilotgenomförandet av Crowdculture.se Bakgrund Inom ramen för Sörmlands regionala kulturplan och i vårt regionala utvecklingsarbete genomförs en under 2012 en test av en mikrofinansieringstjänst, CrowdCulture.se, som en plattform för fördelning av projektmedel enligt en crowdfunding logik. De projektmedel som fördelas under 2012 samfinansieras mellan offentliga medel från Landstinget Sörmland och privata medel från Sörmland Sparbank. Satsningen på Crowdculture under 2012 ingår som en del av regionens arbete inom vår strategi för Kulturella och kreativa näringar. Vi prövar Crowdculture för att ta reda på hur det fungerar och om vi i framtiden ska pröva att ta fram ett crowdfunding system för stöd till KKN aktörer. Vår satsning på Crowdculture är ett sätt: att möjliggöra mindre kulturinitiativ att undersöka hur crowdfunding kan användas för fördelning av projektmedel att genomföra en test av en crowdfunding-mekanism för att undersöka hur ökat medborgarinflytande och deltagande kan föra kulturen närmare medborgaren. Uppföljningen ska ge en bild av vad och hur vi kommunicerat crowdculture.se och en indikation om hur systemet tagits emot bland kreatörer/aktörer och bland andra strukturer (de egna och angränsande). I uppföljningsarbetet har vi tagit hjälp från de regionala testen i Kronoberg och Blekinge för att få ett bredare underlag för vår analys. Syfte Uppföljningen syftar till att få fram en bild av hur lanseringsarbetet under perioden februari juni 2012 ( frågor ställda till regionerna) samt en enkätundersökning till kreatörerna som är registrerade på siten ( genomförd i september ).. Arbetet ska ge en indikation om utfallet av pilotgenomförandet. Genomförande Uppföljningen utgår ifrån tre delar. Regionaluppföljning frågor till regionerna och Fabel avseende lanseringsarbete. Genomförandet och en kvantifiering av spridning, utbildning och information under lanseringsperioden. Se separata Bilaga 1-4 Kvantitativ data i lanseringsarbetet samt statistiska utdrag från systemet. Se Bilaga5 En digital enkätundersökning med avslutande telefonintervjuer. Se Bilaga 6 Rapportering av telefonintervjuer Bilaga7 Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se SID 1(9)

6 Sammanfattning Uppföljningens tre delar- Regionernas bild, kvantitativa data och enkätundersökning Crowdculture har potential att stärka kultur- och KKN aktörer: inom publikarbete i deras möjligheter till projektfinansiering som arrangörer inom entreprenörskap Det finns intresse och nyfikenhet för Crowdfunding och Crowdculture både inom kreatörsledet och inom offentliga kulturaktörer och kommuner i Sörmland och det är en tidskrävande process at skapa förståelse för systemet i olika led och på olika nivåer. För att utveckla ett effektivt arbete med supportfunktioner och för utlysarrollen krävs tid att pröva olika förhållningssätt i kombination med uppföljning, reflektion och i kommunikation med utlysare, kreatörer och stödjare. 3 typer av kreatörer kan skönjas i uppföljningen av pilottestet Kreatör med kulturperspektiv frågar sig om systemet kan vara till gagn för deras verksamheter. De lägger eventuellt upp projekt, men behåller ett bidragstänk. Kreatör med entreprenörsperspektiv frågar hur de kan tjäna på systemet. Kampanjtänket är självklart för dessa aktörer. Kreatörer med innovatörsperspektiv vill ha en fullständig förståelse för hur modellen fungerar. De lägger kanske upp ett projekt, men väntar med att publicera tills andra testat siten före. Utlysare av fonder ( i handläggningsledet) behöver förförståelse för de olika stereotyperna och möjlighet att utbilda och informera om systemet på olika sätt utifrån dessa tre stereotypa ingångar. Rollerna mellan systemägare (Fabel) och utlysare ( Landstinget Sörmland) speciellt med tanke på handläggning och support till kreatörer behöver tydliggöras. Crowdculture bör ingå som en del av övriga regionala bidrag som ett komplement. Crowdfunding eller Crowdculture bör aldrig ersätta befintliga stöd till aktörerna. Utmaningar att beakta för utlysande strukturer: Att gå från fördelning av medel endast via expertmodellen till att delvis använda deltagarmodell.. Ett tänkande om att man kanske inte är mogna för detta.. Systemets komplexitet, innovationshöjd och krav på transparens och öppen kommunikation.. Utmaningar med systemet för kreatören: Byta bidrags-tänk mot publik-tänk Crowdculture är en innovation och som sådan kräver den tid för att landa hos kreatörer Att formulera en idé väl och sprida den i sitt nätverk Svårighet att förstå systemet Rädsla för att dela sin idé En föreställning om att det tar mycket tid att lägga upp ett projekt och att det är för lite pengar för att vara värt arbetsinsatsen SID 2(9)

7 Svårigheter att förstå värdet av ett kampanjtänk och möjlighet att använda plattformen för spridning och med publiken interaktiv utveckling av projektidéer. Crowdculture som metod/modell är en innovation och kräver mer tid för pilotgenomförande, för att kunna utvärderas på ett bra sätt. Sammanfattande siffror som enkätundersökningen genererar Del 1- Det totala antalet respondenter som valt att delta i undersökningen är 79. Av dessa har 24 respondenter endast besvarat del 1 av enkäten- fråga Av alla respondenter konsumerar: 25% mindre än 1000 kr / månad på kultur 46% mindre än 500kr/ månad ( men mer än 100 kr/ månad) på kultur Av alla respondenter anser: 32% att projekt ska stödjas med offentliga medel när de är bra för samhället 13% att projekt ska stödjas med offentliga medel när de utförs av professionella konstnärer 13 % har angivit egna skäl som blandar alternativen under annat- med möjlighet att precisera Del 2 - I del två undersöker vi anledningar till att man väljer att inte bli betalande medlem. 19 respondenter av 55 ( 79-24), 34% är ej betalande medlemmar. Som anledning till att de inte är betalande medlemmar uppger; 50 % (9 personer) att inget projekt tilltalade dem upplevd låg kvalitet eller ointressant är möjliga anledningar 25 % (5 personer) att det var för tidskrävande o krångligt att betala tekniskt problematiska betalfunktioner är den troliga anledningen. Del 3 -I del tre kvarstår registrerade medlemmar, 36 respondenter. Dessa är de personer som är betalande medlemmar, stödjare och eventuellt projektägare. Av dessa anser: 75% att det viktigaste för dem i valet att stödja ett projekt är att idéen är bra Av dem som stödjer ett eller flera projekt anger respondenterna som anledning att: De vill stödja en bekants projekt ( ca 25%) De har hittat ett projekt som verkar intressant. ( ca 25%) En något mindre andel ( ca 19 %) stödjer ett projekt för att de själva har en projekt uppe på Crowdculture. ( Man kan inte stötta sitt eget projekt!) En än mindre andel (ca 9 %) ville ge ett allmänt stöd till kultur generellt. Följande kan bland annat för övrigt utläsas: 75% kände inte projektägaren utan hade andra anledningar att stödja en indikation på möjlig ny publik 25 % ville stödja en bekants projekt möjlig indikation på att det egna nätverket också är viktigt 10% ville stödja projekten på Crowdculture för att de var nyfikna på systemet en eventuell indikation på att man vill utöva sin möjlighet till medborgarinflytande 10% bara för att deras stöd skapade en offentlig hävstång ännu en potentiell indikation på att man vill utöva sin möjlighet till medborgarinflytande Del 4 respondenterna kan acceptera eller säga nej till att delta i en frivillig telefon intervju. I intervjuerna framkomer både likartade och mer disparata svar på ställda frågor. Nedan är svaren sammanfattade. Varför valde du att lägga upp ett projekt? SID 3(9)

8 Nyfikenhet på crowdfunding och Crowdculture. Ville söka medel och ett sätt att marknadsföra. Kurs i crowdfunding( via Filmbasen) var en ingång. Nytt sätt att involvera stora grupper människor via internet och att realisera projekt. Hur tycker du det gick? Störst hinder finns runt registreringen av stödjare. Mest positiva reaktioner på bemötande och själva idén med CC. Tre av åtta har nått fullfinansiering, en har misslyckats och för tre är insamlingsperioden ej slut. Ett projekt har inte publicerats, missnöjd med bemötande och information om HUR det går till. Intresse för crowdsourcing och CC som marknadsplattform framkommer. Även den som inte uppnått fullfinansiering upplever arbete som positivt. Det finns exempel på att principen är bra, men att det gått för lätt- ambivalenta inställningar. Man ser ofta försöket som en möjlighet med förbättringspotential. Anser du att projektet du sökt medel för är en del av ditt professionella utövande? 7/8 ser sitt arbete på Crowdculture som en del av sitt professionella utövande. Vilken förförståelse eller kunskap om crowdfunding hade kreatören innan kontakten med crowdculture.se? Mest hört talas om. Någon har stöttat andras projekt. Vad anser kreatören om sidans tillgänglighet? Upplevd låg tillgänglighet ramförallt för dem som vill stödja projekten. Något bättre för dem som vill lägga upp projekt. Drygt ½ av respondenterna upplever låg tillgänglighet. ¼ tyckte det var enkelt att navigera på sidan. Är det tydligt för kreatören hur man går till väga för att lägga upp ett projekt? Om inte, hur kan man tydliggöra informationen? Inte så tydligt som det borde vara. Viktigt med de olika stegen i processen med att lägga upp projekt. Förtydliga vilka möjligheter som finns att gå tillbaka o ändra/redigera. Förslag om att presentera goda exempel och lyckade kampanjer samt inhämta inspiration från internationella likande sidor och deras upplägg. Hur upplever kreatören att det varit att förklara för vänner och potentiella stödjare hur de ska hjälpa mig att få igenom finansiering till min idé på Crowdculture? Kan de tänka sig att dela med sig av bra exempel på hur de gått tillväga. Viktigt med en egen crowd. Undvika att lägga upp samma typer av projekt samtidigt. Svårt att vägleda sina stödjare. Verkar som om det är lätt att tappa stödjare- om det inte fungerar perfekt. Några har valt berätta om crowdculture eller om sitt projekt för vänner och bekanta i förbifarten och ev via det fått stödjare på köpet. Förslag om en STOR KNAPP för stödjare. Behöver man bli medlem då? Finns möjlighet att korta ner det steget? Förtydliga skillnaderna mellan månadsstöd och donatorsstöd. Anser kreatören att det här ett bra sätt att utveckla stöd till kultur och /eller KKN aktörer? Be om en motivation! Bra för att söka konkreta små stöd. Förberedelse medel. Det är bra med Crowdculture formen för det skapa delaktighet av publiken. Kan bidra till att människor delar med sig och skapar generositet. Bra för att nå ut och marknadsföra sin idé eller sitt projekt. Får inte ersätta andra stöd. Ger sekundära effekter man inte hade tänkt på. Tror att systemet kanske är för nytt. Bra, kan vara en balans mot de traditionella bidragen från kulturrådet. Vi behöver mer knäpp kultur och nya möten - ingenjörskonst möter bildkonst och musik. Det behövs fler avantgardister i skogarna. Har man haft offentlig finansiering tidigare? ( Följdfråga om skillnaderna) I 7/8 fall har man haft offentlig finansiering tidigare. SID 4(9)

9 Analys av uppföljningsarbetet Syfte och sammanhang samt politisk förankring och spridning för Crowdculture i respektive region CrowdCulture har lanserats/organiserats på olika sätt i regionerna. I Kronoberg är det ett direkt resultat av Kulturplaneprocessen och det är väl förankrat i de egna leden. Crowdculture testas i Kronoberg för att stärka arrangörsledet, strukturerna för kulturella och kreativa näringar och för att skapa nya möjligheter till finansiering för grupper som inte gagnas av den befintliga stödstruktureren. Man vill också stödja samverkan och effektivisera distribution av kulturmedel i en glest befolkad och spridd bygd samt ur ett medborgarperspektiv att det ska bli enklare att arrangera och utveckla kultur för aktörerna. I Kronoberg genomför man ett långsiktigt omställningsarbete, där regionen arbetar mer proaktivt med projektutveckling och regionala utvecklingsmedel. Omställningsarbetet handlar om att arbeta mer i dialogform med aktörer/kreatörer. Crowdculture ingår i detta omställningsarbete. I Blekinge ingår Crowdculture också som en del av Kulturplanen och politiker har efter beslutet främst fått uppdateringar om antal projekt och olika spridningsinsatser, men inte fördjupat sig i modellens konstruktion. I tjänstemannaledet ser man i Blekinge att en del arbete behöver göras för att nå ut och sprida information om möjligheten. I Blekinge testas Crowdculture för att man vill arbeta mer med ett underifrån perspektiv, ett stöd för samverkan mellan olika aktörer och ge möjlighet till andra aktörer än föreningar att kunna söka stöd från regionen för utveckling av nya kulturprojekt. I Sörmland har arbetet bedrivits som en del av regionens arbete inom Kulturella och kreativa näringar, men med fondmedel från Kulturnämnden på landstinget och från Sörmlands Sparbanks Tillväxtbank. Arbetet är omnämnt i Kulturplanen och har återrapporterats till Styrgruppen för KKN Sörmland. Arbete är förankrat på politisk nivå i Kulturnämnden, där man satt sig in i modellen och inväntar återrapportering av resultat. Möjligheterna med modellen har nått ut väl till tjänstemän inom landstingets och kommunernas kulturförvaltningar och i viss mån till företags- och näringslivsfrämjade i regionen. Ett ökat behov av och önskan om mer kompetenshöjning inom Crowdculture och crowdfunding har noterats hos bland annat kulturkonsulenter och på Eskilstuna Konstmuseeum. I Sörmland anknyter inte Crowdculture till övrig finansiering av regional kulturverksamhet eller kulturutveckling. Om mottagandet av och utbildnings- och informationstillfällen om modellen i regionerna CrowdCuture har överlag mottagits med nyfikenhet ute bland kreatörerna och bland regionernas samarbetsaktörer. Deltagare i anordnade work-shops och informationstillfällen kommer från olika kulturgenrer. Under de tidiga work-shop tillfällena upplevde regionerna att det fanns behov hos aktörerna att diskutera mer allmänna frågor av mer Kulturpolitisk karaktär. Efter hand som regionerna fått mer erfarenhet i genomförande har fokus istället gått att rikta på CrowdCulture som modell och hur man kan använda den. Sörmland har haft flest deltagare i sina work-shops och informationstillfällen följt av Kronoberg och Blekinge. Work-shops har i något enstaka fall direkt genererat ett projekt som publicerats på sajten under våren. Det förefaller som om kreatörernas frågeställningar och funderingar runt modellen som sådan kan bemötas förhållandevis enkelt med välformulerad information om och tillgängliggörande av kunskap i hur det går till. En del kreatörer upplever att det är svårt att använda tjänsten och behöver support funktioner både rent tekniskt och även beträffande hur de ska formulera sig. Regionerna ser att det är ovant för kreatörerna att tänka publikorienterat och att kreatörer gärna vill behålla mer SID 5(9)

10 projektansökningstänk. Kommunala kulturförvaltningar och länens/regionernas kulturkonsulenter har visat intresse för Crowdculture och även där finns behov av mer utbildning. Kreatörernas attityder till och reaktioner på möjligheten att använda CrowdCulture De flesta kreatörer som regionerna och Fabel mött är positiva och intresserade av modellen, men det har också vid några tillfällen förekommit att misstänksamhet och skepticism framförts i samband med lanseringen i alla regionerna. Av de 49 kreatörer som utifrån ett initialt intresse gått vidare till att formulera ett projekt (statistik från sista juli 2012) som man lägger upp på siten har 27 valt att publicera det. 14 av dessa har sedan uppnått full finansiering. I de 49 projekten som registrerats på siten ingår också projekt som lanserats inom ramen för Filmbasens utlysning. Regionerna upplever att det hos vissa av kreatörerna finns ett visst motstånd mot att ta steget ut i på nätet med sin projektidé och att det upplevs som svårt och att man är lite osäker i det arbete. En ytterligare respons från regionerna i uppföljningen av Crowdculture är att regionerna tror att arbetet med att nå ut initialt under lanseringsfasen kan ses som ett sätt att så frön som sedan kan gro och komma upp tidsmässigt längre fram i processen. Regionerna tror att det för en förhållandevis stor del av kreatörerna kan krävas en viss tid för att smälta den nya kunskapen och möjligheten för kunna använda den för egna syften och mål. Regionala och kommunala tjänstemännen och supportfunktioner behöver också tid att smälta informationen för att kunna se möjligheterna och kommunicera dem. En analys av dessa responser är att eftersom man för att lyckas uppnå finansiering inom Crowdculture måste ha ett mer kampanjinriktat tänkande (man kommunicerar en kommande idé till sin publik innan den nått en färdig form) än ett traditionellt projekttänk där man söker pengar för en färdig projektidé som genomförs innan man kommunicerar ut den, förefaller tiden för lanseringsarbetet att vara viktig. Kreatörerna behöver tid för att kunna ta till sig de nya synsätt och möjligheter som Crowdculture modellen introducerar i sina kulturprojekt och finansiering av dessa. I Kronoberg och Sörmland har man i vissa fall mer proaktivt närmat sig kreatörer, som ansökt om projektmedel från regionen eller som man mött i andra sammanhang, där man sett att det kan finnas potential för att projektidén skulle fungera väl inom Crowdculture. I dessa fall har man därför aktivt föreslagit kreatörer att lägga upp ett projekt på siten. Kreatörernas utmaningar i mötet med Crowdculture modellen Utifrån uppföljningsarbete är det tydligt att man i alla tre regionerna ser att implementeringen av ett helt nytt system för deltagarinflytande och projektfinansiering bär med sig en rad utmaningar för kreatörerna. Utmaningarna är rangordnade i fallande ordning efter storleken på dem. Rangordningen av utmaningarna har diskuterats med representanter för Sörmland och Fabel. Upplevad utmaningarna för kreatörerna är; 1 Svårighet att byta bidrags-tänk mot publik-tänk 2 Crowdculture är en innovation och som sådan kräver den tid för att landa hos kreatörer 3 Att formulera en idé och sprida den i sitt nätverk 4 Svårighet att förstå systemet 5 Rädsla för att dela sin idé 6 Samverkans-kriteriet i regionernas utlysningar att projektet ska innebära någon Ny samverkan 7 En föreställning om att det tar mycket tid att lägga upp ett projekt och att det är för lite pengar för att vara värt arbetsinsatsen 8 Digital kompetens I Sörmland ser man tre stereotypa aktörer som närmat sig systemet. Dessa skulle kunna ses som representanter för aktörer från Kultursfären, Entreprenörssfären och från Innovationssfären. Aktörerna SID 6(9)

11 har sinsemellan olika frågeställningar och inledande attityd eller nyckelfrågor. De stereotypa aktörernas nyckelfrågor kräver olika typer av information om och support i användandet av systemet. Alla användarna vi mött i systemet kan antas tillhöra Kultursfären och vårt försök till indelning i stereotypa aktörer är inte en indelning i vilken sfär de verkar i. Alla kan sägas vara olika typer av Kultur- eller KKN -aktörer En nyckelfråga för aktörer som närmar sig systemet utifrån ett kulturperspektiv är om Crowdculture inte dränerar de redan upplevt små ekonomiska resurserna inom deras sfär. De frågar sig om systemet kan vara till gagn för deras verksamheter. De går kanske med och lägger eventuellt upp ett projekt, men behåller ett mer traditionellt projekt-tänk och ser på kampanjen som ett bidrag. En nyckelfråga för aktörer som närmar sig Crowdculture utifrån ett entreprenörsperspektiv är att få veta på vilket sätt de kan tjäna på systemet. De har ett praktiskt förhållningssätt och är inte så intresserade av HUR det funkar, utan mer ATT det funkar. Funkar det inte på direkten så är de borta! Att ha ett kampanjtänk är självklart för dessa aktörer. En nyckelfråga för aktörer som närmar sig modellen från ett innovatörsperspektiv är att få en fullständig förståelse för hur modellen fungerar och dess plats i förhållande till övriga system. Komplexiteten i systemet och nytänkandet runt samfinansiering mellan offentliga och privata medel samt medborgar- eller publikinflytandet skapar intresse men kan bidra till att dessa aktörer vill invänta andras försök innan man själv prövar systemet. Att lägga upp ett projekt kan man tänka sig, men att publicera kan ta längre tid. I arbetet med att stötta kreatörerna kan utlysare av fonder behöva ha förförståelse för dessa olika förhållningssätt och även möjlighet att utbilda och informera om systemet på olika sätt utifrån dessa tre stereotypa ingångar. Processuppföljning av lanseringsarbetet Uppföljning samarbete, lansering och support till kreatörerna Kontakten med kreatörerna har delvis gått via teknisk support, men även genom coachande kontakter mellan regionerna och kreatörerna. Vem kreatörerna haft kontakt med, regionen eller Fabel har varierat, men kontakten med projektägare har mer och mer tagits över av Fabel efter hand. Kreatörerna behöver en hel del support i alla regioner. I alla regioner upplever man att kreatörerna behöver personlig support och att genomförda work-shops inte genererat så många projekt som lanserats på sajten. Efter att många projekt bara glidit igenom systemet trots mycket få stödjare infördes en minimigräns för antal stödjare på 5 st. Efter det har mer teknisk support behövts. Rollerna har förändrats efterhand. Regionerna har delvis olika syn på vad kreatörerna behöver i form av support. Blekinge erbjöd support att ta fram projektbeskrivning tillsammans med kreatörerna initialt. Kronoberg bistår genom att begära in komplettering ar av projekten kreatörerna lagt upp och har tagit fram informations kit för kommunerna. Sörmland upplever också att kreatörerna behöver en hel del stöd och råd för att se möjligheterna med Crowdculture och har givit mer och mer stöd till aktörerna under våren. Fabel har tagit fram informations och utbildningsmaterial efter hand under våren. Själva kampanjandet kommer mer och mer i fokus varefter arbetet framskrider. Utmaningar i lanseringsarbetet och hur arbetet gått till SID 7(9)

12 Regionerna och Fabel listar olika utmaningar som man bedömer kräver mycket tid och eftertanke i anspråk. Största utmaningen är framförallt den pedagogiska, att nå ut till aktörer/kreatörer med ett enkelt och attraktivt budskap som lockar. Initialt har regionerna upplevt det som svårt att förmedla och även att själva förstå hur plattformen fungerar. Kort tidplan i Sörmland har bidragit till stress och högre krav på samarbetet och tydligare roller mellan Fabel och landstinget. Genom att plattformen utvecklas efterhand i ett slags work-in-progress ställs stora krav på att alla samarbetspartners är uppdaterade på hur utvecklingen framskrider och vad som gäller från ena månaden till den andra. Diskussioner partnerna emellan om HUR- frågor, t.ex. samarbetena, rollerna och hur vi bättre kan nå ut till målgrupperna lyfts fram som tidskrävande. Att ta fram olika material för att informera om möjligheterna för olika aktörer, både projektägare och främjare inom exempelvis kommunala kulturförvaltningar förs också fram. Att nå ut till potentiella stödjare/finansiärer är ett annat tidskrävande arbete som framstår som något man ser att man behöver arbeta mer med längre fram i processen. Att förtydliga rollerna internt hos varje region lyfts också fram. Man nämner exempelvis förtydligande av rollen som Utlysare och rollen som Supportfunktion i Sörmland. I Kronoberg nämner man att man ser en möjlighet att ge konsulenterna uppdraget att föra dialog med potentiella aktörer/kreatörer. Slutsatser Crowdculture har potential att stärka kultur- och KKN aktörer: inom publikarbete i deras möjligheter till projektfinansiering som arrangörer inom entreprenörskap Det finns intresse och nyfikenhet för Crowdfunding och Crowdculture både inom kreatörsledet och hos offentliga kulturaktörer och kommuner i Sörmland. Det är en tidskrävande process at skapa förståelse för systemet i olika led och på olika nivåer. För att utveckla ett effektivt arbete med supportfunktioner och för utlysarrollen krävs tid att pröva olika förhållningssätt i kombination med uppföljning, reflektion och i kommunikation med utlysare, kreatörer och stödjare. 3 typer av kreatörer kan skönjas i uppföljningen av pilottestet; Kreatör med kulturperspektiv frågar sig om systemet kan vara till gagn för deras verksamheter. De lägger eventuellt upp projekt, men behåller ett bidragstänk. Kreatör med entreprenörsperspektiv frågar hur de kan tjäna på systemet. Kampanjtänket är självklart för dessa aktörer. Kreatörer med innovatörsperspektiv vill ha en fullständig förståelse för hur modellen fungerar. De lägger kanske upp ett projekt, men väntar med att publicera tills andra testat siten före. Utlysare av fonder(i handläggningsledet) behöver förförståelse för de olika stereotyperna och möjlighet att utbilda och informera om systemet på olika sätt utifrån dessa tre stereotypa ingångar. Rollerna mellan systemägare (Fabel) och utlysare ( Landstinget Sörmland) speciellt med tanke på handläggning och support till kreatörer behöver tydliggöras. Crowdculture bör ingå som en del av övriga regionala bidrag som ett komplement. Crowdfunding eller Crowdculture bör aldrig ersätta befintliga stöd till aktörerna. Utmaningar att beakta för utlysande strukturer: Att gå från fördelning av medel endast via expertmodellen till att delvis använda deltagarmodell.. Crowdculture är en innovation och som sådan kräver den tid för att landa hos utlysarna Ett tänkande om att man kanske inte är mogna för detta.. Systemets komplexitet, innovationshöjd och krav på transparens och öppen kommunikation... SID 8(9)

13 För att man ska kunna utvärdera insatsen och ta mer långsiktiga beslut om huruvida crowdfunding modeller som Crowdculture.se är ett exempel på är ett bra sätt att arbeta, behöver vi mer tid att pröva modellen och följaktligen ett längre pilotgenomförande, än bara under 2012, i Sörmland. Befintliga regionala och angränsande strukturer bör involveras mer aktivt i spridningsarbetet och som supportfunktioner till kreatörer och kulturaktörer. Detta för att bidra till en bättre förankring av arbetet och för att med större långsiktig effekt kunna dra nytta av de kompetenshöjande effekter avseende till exempel aktivt publikarbete, mer entreprenörsinriktat arbete och som stöd till arrangörsledet inom kulturarbetet i länet. Genomförandet bör organisatoriskt knytas närmare övriga a regionala möjligheter till finansiering och projektmedel som riktar sig till kreatörer och kulturaktörer. Det bör även involvera andra entreprenörs- och innovatörsinriktade stödstrukturer i regionen för att till fullo kunna utnyttja de potentiella synergier som finns till bredare samarbeten till gagn för innovatörer, kreatörer, entreprenörer och kultur- så väl som näringslivsaktörer. Utmaningar med systemet för kreatören: Byta bidrags-tänk mot publik-tänk Crowdculture är en innovation och som sådan kräver den tid för att landa hos kreatörer Att formulera en idé väl och sprida den i sitt nätverk Svårighet att förstå systemet Rädsla för att dela sin idé En föreställning om att det tar mycket tid att lägga upp ett projekt och att det är för lite pengar för att vara värt arbetsinsatsen Svårigheter att förstå värdet av ett kampanjtänk och möjlighet att använda plattformen för spridning och med publiken interaktiv utveckling av projektidéer. Crowdculture försöket är en introduktion av ett helt nytt sätt att tänka finansiering av kulturprojekt. Dessutom utmanar modellen några av de sätt att arbeta med och för kulturens finansiering som delas av många aktörer inom Kulturella och kreativa näringar. Systemet anknyter i viss mån till diskussioner om stöd till konst- och kulturaktörers professionella utövande och villkor. Man skulle kunna se Crowdculture som ett av få nya och mer praktiskt inriktade exempel på hur kulturens finansiering kan organiseras utifrån ett synsätt där publiken eller medborgarna har en möjlighet att påverka det offentliga utbudet av kultur. Nya system är så gott som alltid i det initiala skedet behäftade med barnsjukdomar eller med buggar som är termen inom det digitala språkbruket. I vår enkätundersökning och i våra intervjuer med ett litet antal användare framkommer i flera fall en förhållande förstående och intresserad attityd genetmot system- buggar där man i något fall uttryckte det som att man inte visste om det var en fördel eller nackdel att delta som en av de första i våra utlysningar under Andra exempel framkom också där kreatörer misslyckats med att finansiera sitt projekt, men kunde se att arbetet med att approchera stödjare både gett nya insikter i det arbetet och att arbetet i systemet de facto skapat nya uppdrag för aktören, trots misslyckad finansiering av befintligt projekt på Crowdculture. Det är mycket glädjande! Systemet är i sig själv ett uttryck för innovationsarbetet som pågår inom Kulturlivet. Vår uppföljning av pilotgenomförandena i Sörmland, Kronoberg och Blekinge ger oss några exempel på framgångsfaktorer i arbetet med att pröva ett innovativt arbetssätt för att närma sig stöd till kulturaktörer, stöd till entreprenörsutveckling och ett utvecklat publikarbete. Av dessa vill vi främst lyfta fram följande framgångsfaktorer: Förankra modellen väl Involvera befintliga angränsande strukturer Tydliggör att Crowdculture är ett komplement & en modell vi valt att testa- inte ett eget system för systemets skull! Skapa tillräckligt med tid för pilotgenomförande och uppföljning/utvärdering Låt experterna vara med- undvik att polarisera mellan experter och crowden SID 9(9)