Oy Alholmens Kraft Ab BALANSBOK

Transkript

1 BALANSBOK

2 Oy Alholmens Kraft Ab Larsmovägen 149 PB Jakobstad Hemort Jakobstad FO-nummer BALANSBOK Bokslut för räkenskapsperioden INNEHÅLL SIDA VERKSAMHETSBERÄTTELSE... 1 RESULTATRÄKNING... 4 BALANSRÄKNING... 5 FINANSIERINGSANALYS... 6 NOTER... 7 ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER OCH VERIFIKAT VERIFIKATSLAG UNDERSKRIFT BOKSLUTSANTECKNING REVISIONSBERÄTTELSE 17 en skall bevaras minst 10 år efter räkenskapsperiodens utgång. Räkenskapsperiodens bokföringsmaterial skall bevaras minst 6 år efter utgången av det år under vilket räkenskapsperioden gått till ända. Bokslutet är uppgjort av Ab Datic Oy Runebergsgatan Jakobstad e-postadress:datic@datic.fi

3 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Verksamhetsområde och verksamheten under räkenskapsperioden Bolaget har under sitt tolfte verksamhetsår fortsatt att producera elektricitet och värme till aktieägarna med användande av biobränslen som huvudsaklig energikälla. Året har präglats av den globala finanskrisen, vilket ledde till minskad förbrukning av elektricitet med drygt 10 % på årsbasis i Finland. De stora svängningarna i bränslepriserna 2008 och bristen på torv under första halvåret 2009 gjorde att även bolagets konkurrensförmåga försämrades kraftigt. Produktionen sjönk till den lägsta nivån under bolagets historia. Tillgången på biobränslen har varit god som en följd av minskad produktion inom träförädlingsindustrin. Tyvärr tenderar priserna att vara för höga för att en bra lönsamhet skall uppnås med hjälp av ökad andel biobränslen. Torvproduktionen förlöpte bra under sommaren 2009, varför det bästa resultatet någonsin uppnåddes på de egna torvmarkerna. Flera nya miljötillstånd erhölls under året, varför nya mossar kan tas i produktion de närmaste åren. Leveransen av torv från underleverantörer har blivit osäkrare. En press på höjda priser p.g.a. att flera nya kraftverk konkurrerar om samma bränslen har uppkommit. Köp av torvmarker har fortsatt för att säkra tillgången på egen torv. Förutsättningar för utnyttjande av inmatningstariff för torv fanns inte under första halvåret; kolets h-värde var högt och torv fanns inte att tillgå. Under hösten förbättrades läget och förutsättningarna för att lyfta feed in stödet förverkligades i oktober och december. I november kunde stödet inte lyftas p.g.a. att torvtransporterna måste stoppas. De små bygdevägarna klarade inte transporterna. Priset på kol har under året sjunkit tillbaka till en mera normal nivå, vilket medför att biobränslens och torvens konkurrensförmåga försämras. För sedvanligt sommarunderhållsstopp stannades anläggningen AK och startades på nytt Ur marknadsorsak stannades A2 för en knapp vecka i månadsskiftet juli-augusti. I november stannades AK2 för ett planerat extra underhållsstopp i form av ett förlängt veckoslut. Produktionen har för övrigt under året förlöpt bra på förutom några korta störningar. AK1 var i bruk under sommarstoppet på AK2. Oy Alholmens Kraft Ab verkar enligt självkostnadsprincipen. Ägarna betalar de fasta kostnaderna i förhållande till ägoandel, oberoende av om effekt- eller energiandelen använts eller ej, och de rörliga kostnaderna i förhållande till levererad energimängd. Verksamhetsprincipen föranleder att det inte är ändamålsenligt att presentera ekonomiska nyckeltal för att förstå affärsverksamheten, den ekonomiska ställningen eller resultatet. Resultatutveckling Koncernbolagets omsättning var 66,8 milj. (80,3 milj. år 2008) och förlust (en förlust på år 2008). Moderbolagets omsättning var 66,8 milj. (80,3 milj. år 2008) och vinst (en förlust på år 2008). Moderbolaget producerade under året totalt MWh el, MWh processånga samt MWh fjärrvärme. I respektive anläggning producerades: AK 1: MWh el, MWh processånga samt MWh fjärrvärme AK 2: MWh el, MWh processånga samt MWh fjärrvärme. Produktionen av el sjönk från föregående år med 28,9 %, produktionen av processånga sjönk med 2,3 % och fjärrvärme produktionen ökade med 14,1 %. För produktionen användes totalt MWh bränslen. AK 2 var under året i produktion totalt h, anläggningen stannade för planerat stopp 3 gånger och p.g.a. störningar 5 ggr. AK 1 var i drift vid störningar på AK 2 samt i enlighet med marknadsläget under vintern. Totala antalet drifttimmar för AK 1 var under året 965 h. 1 (16)

4 Miljö Miljötillståndens utsläppsgränser har hållits under året. Förbränningen av bränslena förorsakade följande utsläpp till luften: SO2 669 t/a, NO2 649 t/a, stoft 4 t/a, koldioxid CO t/a. Totalt användes 190 milj. kubikmeter kylvatten, av vilket TJ värme avleddes till havet. Från verksamheten har bildats flygaska t och bottenaska t. I enlighet med avtal med Jakobstads stad, kunde askan utnyttjas för stängning av stadens gamla avstjälpningsplats. Stängningen fortgår ännu i början av år Nya återvinningsmöjligheter undersöks för att inte behöva använda den egna deponin i större utsträckning. Vasa förvaltningsdomstol gav i slutet av december 2009 sitt utslag över besvären gällande AK1:s och AK2:s miljötillstånd. Bolagets krav på högre gränsvärde för HF utsläpp från AK2 godkändes i enlighet med ändringsansökan. Från fiskelagen har inlämnats besvär över utslagen till HFD gällande ersättningarna för minskade fiskbestånd p.g.a. den värmebelastning till havet kraftverken utgör. Bolaget har även lämnat in ändringsansökan, precisering, av villkoren beträffande parallellförbränning och förbränning enligt LCPdirektivet för stora anläggningar. Investeringar Moderbolagets investeringar under året omfattar endast enskilda små investeringar samt förvärv av mera torvmarker och iståndsättning. Uppskattning om den kommande utvecklingen Finlands målsättning att öka andelen förnybara energikällor till 38 % av energibehovet fram till år 2020 är en tuff målsättning. Konkurrensen om biobränslen kommer att öka i och med att andelen bioenergi ökar i befintliga anläggningar och att nya anläggningar som kan använda biobränslen tas i bruk. Bolaget kan väsentligt öka andelen förnybara bränslen när ekonomin det tillåter. Potential att öka mängden biobränslen finns främst i att utnyttja material från unga gallringsskogar och via import. År 2009 var ur torvproduktionens synvinkel ett bra år. Produktionen stannade på en nivå motsvarande ca 120 % av ett normal år. Inga nya produktionsområden togs i bruk. Under de närmaste åren kommer produktionsarealen att öka väsentligt i och med att nya miljötillstånd har fåtts och beredningen av mossarna har inletts. Vikten av egna torvmarker kommer att öka p.g.a. att nya anläggningar som använder torv har startat samtidigt som produktionsarealen i landet har minskat. Målsättningen är att fortsättningsvis öka egna arealen för torvproduktion genom inköp av mera torvmarker. Förnyande av lagen för feed in stöd vid användning av torv är under beredning. Ur bolagets synpunkt är det viktigt att lagen förlängs men samtidigt kunde rapportperioden ändras från att feed in bestäms på basis av huvudsakliga bränslet som används per månad till årsanvändningen av torv. Nuvarande krav medför extra kostnader för logistiken. Avfall är fortsättningsvis en viktig del av bolagets bränslemix. Avfall uppstår dagligen i vårt samhälle och är värt att utnyttja. För att utnyttja avfall som bränsle behövs en bra process och teknik. Bolaget har en god beredskap i form av miljötillstånd, teknik och kunnande att använda avfall utan att omgivning och människans hälsa äventyras. Priset på stenkol har efter en rekordhög prisnivå kommit ner på en mera normal nivå. En andel kol kommer fortsättningsvis att behövas så länge avfall ingår i bränslemixen. Bolagets förvaltningsorgan Under verksamhetsåret ändrades inte ägoförhållandena i bolaget. Ägarstrukturen vid årets slut var följande: 2 (16)

5 Aktieägare Antal aktier Andel Keskusosuuskunta Oulun Seudun Sähkö ,64 % Perhonjoki Oy ,56 % Pohjolan Voima Oy ,90 % Skellefteå Kraft Ab ,90 % Sammanlagt st. 100,00 % Aktiekapitalet ändrade ej under året. Styrelsen och personalen Styrelsens ordinarie medlemmar och suppleanter har varit följande: Timo Rajala, ordförande suppleant Jari Niemelä Staffan Westlin suppleant Anders Järvelä Peter Boström, vice ordf. suppleant Ralf Bertula Olli Nummelin suppleant Anja Silvennoinen Risto Kantola suppleant Seppo Tupeli Stefan Storholm suppleant Thomas Sandkulla Styrelsen har sammanträtt 9 gånger under året och som sekreterare har fungerat Seppo Ehanti. Arvoden till vd:n och styrelsen har erlagts sammanlagt euro. Stig Nickull har fungerat som verkställande direktör under året. Bolagets personal var i slutet av året 42 personer. Bolaget har köpt ekonomitjänsterna av bokföringsbyrå Ab Datic Oy. Som bolagets revisor verkar revisionssamfundet Ernst & Young Ab med Kjell Berts, CGR som utsedd ansvarig revisor. Styrelsens förslag till åtgärder beträffande bolagets resultat Styrelsen föreslår att räkenskapsperiodens vinst à ,55 euro kvarstår bland bolagets fria egna kapital samt att ingen dividend utdelas. 3 (16)

6 RESULTATRÄKNING Koncern Moderbolag OMSÄTTNING Övriga rörelseintäkter Material och tjänster Material och förnödenheter (varor) Inköp under räkenskapsperioden Förändring av lager Köpta tjänster Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönekostnader Avskrivningar och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader Andel av intressebolag vinst (förlust) RÖRELSEVINST (-FÖRLUST) Finansiella intäkter och kostnader Övriga ränteintäkter o finansiella intäkter Räntekostnader och övr. fin. kostnader VINST (FÖRLUST) FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER VINST (FÖRLUST) FÖRE SKATTER Skatter RÄKENSKAPSPERIODENS VINST (FÖRLUST) (16)

7 BALANSRÄKNING Koncern Moderbolag Aktiva BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Placeringar BESTÅENDE AKTIVA TOTALT RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA TOTALT AKTIVA SAMMANLAGT Passiva EGET KAPITAL Aktiekapital Balanserad vinst/förlust från tidigare Räkenskapsperiodens vinst (förlust) EGET KAPITAL TOTALT AVSÄTTNINGAR FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt främmande kapital Kortfristigt främmande kapital FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT PASSIVA SAMMANLAGT (16)

8

9