REDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG DIGITALISERING AV BEFINTLIG DJUPDATA

Transkript

1

2

3 REDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG DIGITALISERING AV BEFINTLIG DJUPDATA ENLIGT FÖRSLAG NR 22 I AKTIONSPLANEN FÖR HAVSMILJÖN SAMT ENLIGT ÄNDRING I REGLERINGSBREV FÖR SJÖFARTSVERKET

4

5 REDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG DIGITALISERING AV BEFINTLIG DJUPDATA ENLIGT FÖRSLAG NR 22 I AKTIONSPLANEN FÖR HAVSMILJÖN SAMT ENLIGT ÄNDRING I REGLERINGSBREV FÖR SJÖFARTSVERKET 2007 Datum: Vår beteckning: Handläggare: Patrik Wiberg Norrköping Tel: Fax:

6

7 Innehållsförteckning Redovisning av regeringsuppdrag digitalisering av befintlig djupdata...3 Sammanfattning...1 Bakgrund...1 Uppdraget...5 Område och avgränsningar...6 Genomförande...7 Allmänt...7 Digitaliseringsprocessen - Arbetsgång Gräsö/Singö...8 Resurser...9 Konsultstöd Gräsö/Singö...9 Eget arbete Gräsö/Singö...9 Kostnadsanalys och redovisning (tom )...10 Resultat och konkreta erfarenheter...10 Tillgänglighet och villkor för användning av djupdata...12 Sekretess...12 Tillgång till information ur den nationella djupdatabasen...12

8

9 Sammanfattning Sjöfartsverket har, i samverkan med NV och SGU, och med stöd av det bidrag för havsmiljökartering som erhållits från regeringen via Naturvårdsverket (NV) initierat ett projekt, för att påskynda överföringen till digital form av Sjöfartsverkets befintliga analoga djuparkiv. Materialet har efter digitalisering, enligt Naturvårdsverkets experter samt deras miljöanalyskonsulter, visat sig väl uppfylla de initiala behov av djupdata som den grundläggande havsmiljökarteringen ställer vid bl.a. modellering av habitat m.m. Projektet har lagts upp så att en del av bidraget använts till extern upphandling av arbetsinsatsen samt en del i egen regi, detta för att skaffa en bred erfarenhet och påskynda arbetet. Ett utkast till gemensam tidsplan som kan ligga till grund för ett fortsatt arbete enligt detta koncept, har arbetats fram i samråd mellan Sjöfartsverket, SGU och Metria Miljöanalys i diskussion Naturvårdsverket (se bild 9 sid.11). Sjöfartsverket har uppskattat kostnaden, för att med denna metod skapa en heltäckande digital djupdatabas på fem års sikt, till ca 70 Mkr (motsvarande ca 14 Mkr/år). Arbetet, kan som ovan nämnts, inte bekostas enbart av Sjöfartsverket utan kräver också extern finansiering. En framgångsfaktor för att få ut så stor kostnadseffektivitet som möjligt i dessa sammanhang är att verka för att åstadkomma en större långsiktlighet i resurstilldelningen. Under 2007 har ett område kring Gräsö-Singö digitaliserats omfattande 120 djupoch mätkartor som totalt motsvarande ca 1800km 2. Resultatet är infört i den nationella djupdatabasen. Förutom själva djupvärdena digitaliseras även samtliga uppgifter om bottenbeskaffenhet (typ av bottenmaterial) som finns angivna i de analoga mätkartorna. En viktig åtgärd för att öka tillgängligheten av djupdata är att lösa sekretessproblematiken. Sekretesskravet försvårar tillgängligheten och hanteringen av djupdata för såväl myndigheter som privata aktörer som har behov av informationen. I avsaknad av ett homogent bedömningsunderlag från Försvarsmakten måste varje ansökningsärende för tillgång till djupdata ur djupdatabas prövas och hanteras i en omfattande samrådsprocess. För utbyte av data mellan myndigheter som i sitt uppdrag, ej kommersiellt bruk, har behov av (djup)data anser Sjöfartsverket att principen om att endast kostnaden för framtagning av data ska belasta myndighet i behov av data. Principer för kostnadsreglering vad avser utbyte av data myndigheter emellan bör regleras på övergripande nivå.

10

11 Redovisning av regeringsuppdrag digitalisering av befintlig djupdata Bakgrund Sjöfartsverket förfogar över djupinformation avseende samtliga svenska farvatten. Kvaliteten är dock skiftande och en stor del av denna information är i analog form (s.k. mät- och djupkartor) Sjöfartsverket har i olika sammanhang uppmärksammat ett snabbt ökande samhällsbehov av detaljerad digital vattendjupsinformation, detta utöver traditionella nyttjares behov (sjöfarten och försvaret). Såväl centrala myndigheter som SGU, SMHI och Naturvårdsverket som kustlänsstyrelser, kustkommuner och marina forskningscentra behöver informationen för sin verksamhet. Också inom den privata sektorn ökar behoven. Det havsmiljöarbete som nu prioriteras av såväl Regeringen som EUkommissionen erfordrar detaljerad vattendjupsinformation. Sjöfartsverket bygger sedan 2002 upp en digital databas över bottentäckande vattendjupsinformation insamlad mestadels med modern s.k. multibeamteknik, med inriktning mot sjöfartens behov. För närvarande täcker informationen i databasen ca 25 % av den totala ytan (ca km 2 ) av svenskt kontinentalsockelområde inklusive svensk ekonomisk zon, se bild 1.

12 Bild 1 Sjöfartsverket initierar och bedriver en relativt omfattande kontinuerlig sjömätning i såväl egen regi som externt upphandlad av privata entreprenörer. En långtidsplan finns beträffande sjömätning för sjöfartens behov och sträcker sig för närvarande fram till Planen innebär att totalt ca 50 % av den totala ytan, uppskattningsvis, kommer att vara täckt med moderna digitala djupdata av mestadels mycket hög kvalitet. Se bild 2. Sid 2

13 Bild 2 De områden som inte är representerade i databasen år 2014, motsvarande ca 50 % av den totala ytan eller uppskattningsvis ca km 2, är områden som inte ligger i prioriterade farledsområden. Sjömätning av dessa områden kan därför inte, under överskådlig tid, finansieras av Sjöfartsverket som är ett affärsverk och har huvuduppdraget att tillgodose handelsjöfartens behov och i huvudsak finansieras av avgifter från handelssjöfarten. Kostnaden för sjömätning av de ca km 2 som inte ligger i prioriterade farledsområden kan grovt uppskattas till mellan 850 mkr och mkr. Se bild 3.

14 Bild 3 Sjöfartsverket förfogar dock vid sidan av den digitala djupdatabasen över ett omfattande analogt material (totalt ca kartor och mätningsprotokoll) som sedan slutet av 1800 talet fram till 1982 samlats in med olika tekniker och noggrannhet. Delar av detta material skulle kunna digitaliseras för att komplettera djupdatabasen initialt i de områden där moderna digitala sjömätningar saknas och tillsammans utgöra en heltäckande nationell djupdatabas över bästa tillgängliga vattendjupsdata. I det material som samlades in på den tid handlod användes för sjömätning finns även relativt täta uppgifter om bottenmaterial (bottenbeskaffenhet) som i mycket fortfarande är relevanta som stöd till modern information vid klassificering av bottensubstrat inom havsmiljökarteringen. Det är detta material som är föremål för uppdraget. Sid 4

15 Uppdraget Regeringen har via Sjöfartsverkets regleringsbrev för 2007 (Regeringsbeslut ) gett Sjöfartsverket i uppdrag att genomföra en digitalisering av befintliga djupdata i enlighet med förslag nr 22 i Aktionsplanen för havsmiljön (Naturvårdsverket, rapport 5563). Uppdraget skall genomföras i samråd med Naturvårdsverket och redovisas den 30 mars Naturvårdsverket beslutade (verksprotokoll ) att lämna bidrag till Sjöfartsverket med 1 Mkr under 2007 i enlighet med regeringsbeslut.

16 Område och avgränsningar Sjöfartsverket tillsammans med Naturvårdsverket, SGU och Metria Miljöanalys beslutade gemensamt att området kring Gräsö-Singö skulle utgöra det område för vilket digitaliseringen av befintligt djupmaterial skulle påbörjas genomföras i enlighet med regeringsuppdraget Motiveringen för prioriteringen av detta område var att det är av stort intresse för olika kommande miljöarbeten samt för SGUs maringeologiska kartering under Sjöfartsverket bedömde även att området innehöll material som var lämpligt att digitalisera samt uppskattningsvis i storlek och omfattning kunde antas minst täckas in i de ekonomiska ramar som beslutats. Bild 4 Sid 6

17 Genomförande Allmänt Det primära målet med att digitalisera befintlig relevant analog djupinformation på Sjöfartsverket är att bygga upp en heltäckande Nationell Djupdatabas (DIS) och därmed kunna tillgodose de växande behoven av djupdata i samhället. Alla produkter som beskriver djupförhållande skall genereras från DIS. Allt inom svenskt EEZ-zon, svenskt farvatten, skall digitaliseras och lagras digitalt i DIS. När alla analoga kartor är digitalt förädlade så skall man från DIS via WinEko (digital terrängmodell) skapa kurvor och signifikanta djupsiffror till sjökortsproduktionen, skapa diverse kundunderlag eller leverera djupinformation till externa kunder. Sjöfartsverket konstaterar att efterfrågan av digital djupinformation ökar för varje år. Inpassning av de skannade kartorna har skett mot LMV s kustlinje och mot inmätta triangelpunkter. De georefererade kartorna sparas sedan på en server. Vill man i efterhand titta på kartan skall detta vara möjligt genom att enbart läsa filen och inpassning mot kartan sker automatiskt. Det finns totalt ca 6000 analoga djupkartor/mätkartor med relevant djupinformation i Sjöfartsverkets djuparkiv. Det är meningen att dessa analoga kartor skall skannas och att djupinformation, såsom djupsiffror och djupkurvor, med hjälp av programvarorna HydroCap och ArcMap göras om till digital information och läggas i djupdatabasen (DIS). Under 2006 byggdes det upp produktionslinjer för denna verksamhet som vi kallar ScanDIS. Produktionen i ScanDIS påbörjades januari 2007 med utbildning av personal för programvarorna HydroCap och Prime. Den del av arbetet i produktionslinjen i ScanDIS som kan upphandlas externt är färgseparareringen (Prime) och igenkänningen/vektoriseringen (HydroCap och ArcMap) av de analoga kartorna. Övriga delar i produktionslinjen, såsom arkivhantering, skanning, georeferering, kopplingarna mot databaserna, kvalitetssäkring mm bör ske på Sjöfartsverket och av behörig personal med rätt kompetens.

18 Digitaliseringsprocessen - Arbetsgång Gräsö/Singö Efter precisering av gränserna för Gräsö/Singö-området bestämdes vilket underlag som skulle skannas och i DIS valdes sedan exakt vilka kartor som skall skannas. I första hand kommer yngre mätningar att skannas, m. a. o. de som finns på djupkartor. Därefter kommer mätkartorna att skannas. Gräsö-Singö området omfattar sjömätningar från 1880 till moderna sjömätningar utförda med multibeam. Detta innebär att punkttätheten varierar från flera djup per m² till 100-tals meter mellan djuppunkterna. Merparten av området är sjömätt tidigare än (Bild 5) Efter skanning av kartorna sker georeferering vilket innebär att rasterkartan placeras rätt i verkligheten (ges koordinater). Samtidigt uppdateras begränsningslinjen i DIS. Bottenbeskaffenheten tas om hand på alla kartor, även de som inte skall digitaliseras. SGU åtog sig att klassificera om de i Handbok för sjömätning definierade typerna till dagens klassindelning för bottensubstrat. (Bild 6) Därefter sker igenkänning av djupsiffror och kurvor vilket är den tyngsta biten i hela processen. I de äldre mätkartorna anges djupen i fot och famnar vilka måste räknas om till meter och samtidigt justeras djupen till medlevattenytan motsvarande år 2000 (MVY 2000). Allting importeras därefter till DIS och kontroll sker mot de befintliga djupen. Korrektur mellan DIS och sjökort skall göras, men är inte gjort i detta område. Avvikelser mellan sjökort och DIS kan därför förekomma. I området finns det ett antal grunda vikar (grundare än ca 1m) som helt saknar djup. I dessa områden finns det inga djupuppgifter i Sjöfartsverkets arkiv. (Bild 7) Sid 8

19 Bild 8 Principschema för arbetsprocessen för digitalisering av befintligt djupmaterial. Resurser Konsultstöd Gräsö/Singö En upphandling av konsulthjälp gjordes under oktober med hjälp av ett konsultramavtal för att snabba på upphandlingen. 480 timmar upphandlades, fördelade på 6 konsulter. Under november/december 2007 (12 konsultveckor) vektoriserades 38 st. mätkartor/djupkartor i området Gräsö/Singö. Eget arbete Gräsö/Singö För uppdraget har 10 personer ur Sjöfartsverkets personal varit engagerade i arbetet internt. Dessa har arbetat inom alla delar av processen vilken omfattat skanning, igenkänningen och vektorisering, korrektur m.m., av mät- och djupkartor för området Gräsö/Singö. Arbetet påbörjades september 2007 och färdigställdes i mitten på februari Totalt har arbetet omfattat 123 mät- och djupkartor.

20 Kostnadsanalys och redovisning (tom ) Som framgår av tabell 1 avser de huvudsakliga kostnaderna själva digitaliseringsarbetet som utförts av inhyrda konsulter (knappt 500 tkr) och egen personal (drygt 900 tkr). Kostnader i övrigt avser utbildningsinsatser för nyinsatt personal och licenser för de programvaror som införskaffats. Projektuppföljning Naturvårdsverket 2007 Kostnader Intäkter (tkr) (tkr) Bidrag 1000,0 Konsult WM-data 496,4 ProCaptura 28,8 Lic/progr ESRI 158,9 Personal Tid 913,0 Diverse Diverse 4,2 Summa 1601,3 1000,0 Tabell 1 Resultat och konkreta erfarenheter Beställd yta från Naturvårdsverket är 727km² vilket visade sig omfatta 123 djupkartor från det analoga djuparkivet. Djupkartorna täckte en yta på 1762km². Att de täckte en större yta beror på att hela kartor har skannats och bearbetats, trots att bara en del av mätningen var inom beställd yta. Totalt antal djuppunkter som har digitaliserats är st. Ett utkast till gemensam tidsplan som kan ligga till grund för ett fortsatt arbete enligt detta koncept, har arbetats fram i samråd mellan Sjöfartsverket, SGU och Metria Miljöanalys i diskussion Naturvårdsverket, se bild 9. Sjöfartsverket har uppskattat kostnaden, för att med denna metod skapa en heltäckande digital djupdatabas på fem års sikt, till ca 70 Mkr (motsvarande ca 14 Mkr/år). Arbetet kan inte enbart bekostas av Sjöfartsverket utan kräver extern finansiering. Sid 10

21 Bild 9 En erfarenhet från arbetet är att upphandling av externa resurser tar tid mycket beroende på att materialet kräver en så kallad SUA-upphandling (Säkerhetsskyddad Upphandling med säkerhetsskyddsavtal). Eftersom uppdraget kom in mitt under verksamhetsåret och det inte gick att snabbt sätta in (upphandla) externa resurser för detta arbete tvingades

22 Sjöfartsverket omprioritera resurser som annars arbetade med områden prioriterade av sjöfarten. En framgångsfaktor för att få ut så stor kostnadseffektivitet som möjligt i dessa sammanhang är att verka för att åstadkomma en större långsiktlighet i resurstilldelningen. Tillgänglighet och villkor för användning av djupdata Sekretess En viktig åtgärd för att öka tillgängligheten av djupdata är att lösa sekretessproblematiken. All djupdata, som inte finns publicerad i allmänna sjökort och publikationer, inom det svenska sjöterritoriet (ut till territorialgränsen) omfattas sedan början av 1900-talet av sekretess avseende rikets säkerhet. Våra kust- och havsområdet har under det senaste årtiondet kommit att bli allt mer intressant ur såväl exploaterings- som miljösammanhang vilket ställer omfattande krav på detaljerad kännedom om vilka förhållanden som råder i dessa områden. Kunskap om de batymetriska (djup) förhållandena är av avgörande betydelse i dessa sammanhang. Sekretesskravet försvårar tillgängligheten och hanteringen av djupdata för såväl myndigheter som privata aktörer som har behov av informationen. I avsaknad av ett homogent bedömningsunderlag från Försvarsmakten måste varje ansökningsärende för tillgång till djupdata ur djupdatabas prövas och hanteras i en omfattande samrådsprocess. Inom detta område behövs främst en översyn av behovet att sekretessbelägga djupdata dels en förenkling av tillståndshanteringen. Dessa båda uppgifter har uppmärksammats av regeringen som gett Försvarsmakten i uppdrag att under 2008 utreda detta. Tillgång till information ur den nationella djupdatabasen För utbyte av data mellan myndigheter som i sitt uppdrag, ej kommersiellt bruk, har behov av data anser Sjöfartsverket att principen om att endast kostnaden för framtagning av data ska belasta myndighet i behov av data. Anledningen till detta är att Sjöfartsverket anser att databaser som finansierats inom staten bör ses som en gemensam resurs och tillgång inom staten i sina offentliga uppdrag och att en ökad användning av databaserna skapar mervärde för redan insatta kapital. Sid 12

23 Vad som är viktigt är att principen tillämpas lika av alla myndigheter samt att myndigheterna samverkar för att bygga upp befintliga databaser. I det senare fallet måste myndigheterna i en ökad utsträckning medvetandegöras om vilka källdatabaser som existerar samt i de fall de själva avser att samla in information göra det i samråd med den myndighet som ansvarar för och förvaltar informationen. Det har framkommit fall där myndigheter bekostat sjömätning i områden där Sjöfartsverket redan genomfört sjömätning med moderna metoder. En prioriterad uppgift är att undvika dubbelarbete och att förmå övriga myndigheter som har behov av djupdata att först samråda med Sjöfartsverket om vad som redan finns och vad som ligger i planen att sjömätas. Sjöfartsverket