MUR (MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT)/GEOTEKNIK ÖNNESTAD, 112:1

Transkript

1 MUR (MARKTEKNISK UNDERSÖKNINGSRAPPORT)/GEOTEKNIK ÖNNESTAD, 112:1 SLUTRAPPORT

2 UPPDRAG , Geoteknisk undersökning, Önnestad, 112:1 Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Status: Slutrapport Datum: MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Kristianstads kommun Ann-Mari Lindberg Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Victor Myrström Victor Myrström Mats Svensson Uppdragsansvarig: Victor Myrström Datum: Handlingen granskad av: Mats Svensson Datum: Tyréns AB Malmö Besök: Isbergs gata 15 Tel: Säte: Stockholm Org.nr:

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OBJEKT ÄNDAMÅL UNDERLAG FÖR UNDERSÖKNINGEN STYRANDE DOKUMENT GEOTEKNISK KATEGORI BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN TOPOGRAFI YTBESKAFFENHET OCH BEFINTLIGA KONSTRUKTIONER POSITIONERING GEOTEKNISKA FÄLTUNDERSÖKNINGAR UTFÖRDA SONDERINGAR UTFÖRDA PROVTAGNINGAR UNDERSÖKNINGSPERIOD FÄLTINGENJÖRER PROVHANTERING GEOTEKNISKA LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR UNDERSÖKNINGSPERIOD LABORATORIEINGENJÖRER HYDROGEOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR UNDERSÖKNINGSPERIOD FÄLTINGENJÖRER HÄRLEDDA VÄRDEN JORDARTS- OCH GRUNDVATTENBESKRIVNING HÅLLFASTHETSEGENSKAPER DEFORMATIONSEGENSKAPER VÄRDERING AV UNDERSÖKNING GENERELLT HÄRLEDDA VÄRDENS SPRIDNING OCH RELEVANS Slutrapport 3(15)

4 Bilagor Beteckning Datum Geoteknisk provtabell Ritningar Beteckning Typ, skala Datum 101G1101 Planritning, 1: G1102 Sektionsritning, 1: (15)

5 1 INLEDNING En Markteknisk undersökningsrapport (MUR) är en traditionell faktabaserad handling, vilken redovisar omfattningen och resultaten från genomförda geotekniska undersökningar. 2 OBJEKT Tyréns AB har på uppdrag av Kristianstads kommun utfört en geoteknisk undersökning inom del av fastigheten Önnestad 112:1, Önnestad tätort, inför projektering av ett nytt exploateringsområde. Beställarens kontaktperson har varit Ann-Mari Lindberg och uppdragsansvarig för Tyréns AB har varit Victor Myrström. Intern granskning avseende denna rapport har utförts av Mats Svensson. 3 ÄNDAMÅL Undersökningen och utredningen syftar till att klargöra de geotekniska förhållandena inför grundläggning av aktuella byggnader. 4 UNDERLAG FÖR UNDERSÖKNINGEN Jordartskarta från SGU Jorddjupskarta från SGU Berggrundskarta från SGU Markteknisk undersökningsrapport. Översiktlig geoteknisk undersökning inom del av fastighet Önnestad 112:1, Kristianstad kommun, daterad STYRANDE DOKUMENT Denna rapport ansluter till SS-EN med tillhörande nationell bilaga. Tabell 1. Planering och redovisning Undersökningsmetod Standard eller annat styrande dokument Fältplanering SS-EN Fältutförande Geoteknisk fälthandbok SGF Rapport 1:2013 samt SS-EN-ISO Beteckningssystem SS-EN/ISO :2004 Tabell 2. Fältundersökningar Undersökningsmetod CPT, CPTU/ Spetstrycksondering Standard eller annat styrande dokument SS-EN ISO / Geoteknisk fälthandbok SGF Rapport 1:2013 Provtagningar Kategori B EN ISO :2006/ Geoteknisk fälthandbok SGF Rapport 1:2013 5(15)

6 Tabell 3. Laboratorieundersökningar Metod Standard eller annat styrande dokument Klassificering Materialtyp SS-EN/ISO AMA Anläggning 13 Tjälfarlighetsklass AMA Anläggning 13 Tabell 4. Hydrogeologiska undersökningar Metod Standard eller annat styrande dokument Öppna system EN ISO : GEOTEKNISK KATEGORI Utförda undersökningar är utförda i enlighet med Geoteknisk kategori 2 (GK 2) för konstruktion/grundläggning. 7 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Undersökningsområdet utgör en del av fastigheten Önnestad 112.1, enligt figur 1. Utförda undersökningar samt en mer detaljerad lokalisering av undersökningsområdet framgår av planritning 101G1101. Figur 1. Översiktskarta för aktuellt undersökningsområde (hitta.se) 7.1 TOPOGRAFI Relativt plana markförhållanden råder. Uppmätta nivåer varierar mellan +10,1 och +11, YTBESKAFFENHET OCH BEFINTLIGA KONSTRUKTIONER Undersökningsområdet utgörs av ett vidsträckt område av obebyggd åkermark. Fastigheten angränsar i norr till Byagatan och i väster till Emmedalsvägen. 6(15)

7 8 POSITIONERING Inmätning av geotekniska undersökningar har utförts av Per Muhr, Tyréns AB, i mätklass B. Koordinatsystem: SWEREF Höjdsystem: RH GEOTEKNISKA FÄLTUNDERSÖKNINGAR 9.1 UTFÖRDA SONDERINGAR Aktuella sonderingar omfattar: CPT-sondering (CPT) i 6 st punkter (7-12) Utförda sonderingar redovisas i plan och sektion på ritning 101G G UTFÖRDA PROVTAGNINGAR Aktuella provtagningar omfattar: Störd provtagning med skruvborr (Skr) i 6 st punkter (7-12) Utförda sonderingar redovisas i plan och sektion på ritning 101G G UNDERSÖKNINGSPERIOD Undersökningarna har utförts under och FÄLTINGENJÖRER Fältarbete har utförts av Anna Knut, fältingenjör på Tyréns AB. 9.5 PROVHANTERING Störda prover har förvarats i lufttäta påsar av plast. Övrig provhantering har utförts i enlighet med SGF Rapport 1:2013 Geoteknisk Fälthandbok. 10 GEOTEKNISKA LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR Samtliga jordprover från utförda skruvprovtagningar har klassificerats i fält av fältingenjör Anna Knut. Ett urval av proverna har därefter kontrollerats på Tyréns geotekniska laboratorium i Malmö och klassificerats med avseende på materialtyp och tjälfarlighetsklass, i enlighet med AMA Anläggning UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Aktuella laboratorieundersökningar omfattar: Jordartsbenämning av 37 st prover 10.2 UNDERSÖKNINGSPERIOD Laboratorieundersökningar har utförts under (15)

8 10.3 LABORATORIEINGENJÖRER Laboratorieundersökningar har utförts av Victor Myrström, geotekniker på Tyréns AB. 11 HYDROGEOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR 11.1 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Aktuella hydrogeologiska undersökningar omfattar: Installation av grundvattenrör (Rf) i 3 punkter (8, 9, 12) 11.2 UNDERSÖKNINGSPERIOD Hydrogeologiska undersökningar har utförts under och FÄLTINGENJÖRER Fältarbete har utförts av Anna Knut, fältingenjör på Tyréns AB. 12 HÄRLEDDA VÄRDEN 12.1 JORDARTS- OCH GRUNDVATTENBESKRIVNING I huvudsak utgörs det översta jordlagret av naturligt avsatt postglacial sand (Sa) med en mäktighet om ca 0,3 m under befintlig markyta. Sanden innehåller organisk substans och betecknas som mullhaltig (husa). Den mullhaltiga sanden kännetecknas av en lös lagringsstruktur. Markprofilens toppskikt underlagras av glaciala avlagringar, främst sand (Sa), silt (Si) och lera (Cl) i växellagring. Mäktigheten varierar från ca 1,7 till 5,8 m. Samtliga utförda skruvprovtagningar, med undantag för undersökningspunkt 12, har avslutats med metodstopp i den underliggande fasta sandmoränen. Metodstopp innebär att provtagningen inte kan drivas djupare. Sandmoränens överyta är ondulerande och påträffas på ett djup om ca 2-6 m under befintlig markyta. Enligt jorddjupskartan, hämtad från SGU över aktuellt område, uppskattas djupet till bergets överyta till m. Berggrunden utgörs av en karbonatrik sedimentär bergart. Spetstryckssondering (CPT-sondering) har utförts i samtliga undersökningspunkter. Undersökningsdjupet har varierat frånl ca 1,5 till 6 m under befintlig markyta. Baserat på utförda sonderingar har den glaciala friktionsjordens lagringstäthet huvudsakligen klassificerats som medelfast. Den underliggande sandmoränen innehar en fast till mycket last lagringstäthet. Den glaciala lerans odränerade skjuvhållfasthet betecknas som hög till mycket hög. Grundvattenrör har installerats i undersökningspunkterna 8, 9 och 12. Fritt grundvatten har noterats på nivåerna ca +6,6 till +8,8, motsvarande djup om ca 3 till 5 m under befintlig markyta. Grundvattenytan är inte statisk utan fluktuerar över årstiderna samt påverkas av mängden nederbörd. Normalt påträffas de högsta grundvattennivåerna i södra Sverige under mars-april. Motsvarande lägstanivåer förväntas infalla under oktober-november. 8(15)

9 12.2 HÅLLFASTHETSEGENSKAPER Rådande markprofil utgörs generellt av sand, silt och lera, vilka underlagras av sandmorän. Den grovkorniga jordens ingående friktionsegenskaper representeras av materialets friktionsvinkel φ. Bärförmågan i en grovkornig jord är proportionell mot friktionsvinkeln. Lermoränens bärförmåga beskrivs av materialets odränerade skjuvhållfasthet c u. Silt är en mellanjord och uppvisar både friktions- och kohesionskaraktär. Vid utvärderingen av siltens tekniska parametrar har materialet tolkats som ett friktionsmaterial. Hållfasthetsvärden för inre friktionsvinkel φ och odränerad skjuvhållfasthet c u har utvärderats med stöd av SS-EN :2005 (Eurokod 7: Dimensionering av geokonstruktioner Del 1: Allmänna regler), TK Geo 11 samt SGI information 15. Friktionsvinkeln φ har utvärderats från sambandet φ = ,8q c 0,45 Beroende på kornfraktion kan justeringar av friktionsvinkeln förekomma under utvärderingsprocessen. Lerans odränerade skjuvhållfasthet har utvärderats från sambandet c u = q t σ v 16 9(15)

10 Djup [m u my] Utvärderad Friktionsvinkel, ɸ [ ] Diagram 1. Sammanställning av härledda värden för inre friktionsvinkel φ utvärderad från CPT-sondering. 10(15)

11 Djup [m u my] Utvärderad Odränerad skjuvhållfasthet, c u [kpa] Diagram 2. Sammanställning av härledda värden för odränerad skjuvhållfasthet c u utvärderad från CPT-sondering. 11(15)

12 12.3 DEFORMATIONSEGENSKAPER Deformationsegenskaper för friktionsjord E och kohesionsjord E 50 har utvärderats med stöd av SS-EN :2005 (Eurokod 7: Dimensionering av geokonstruktioner Del 1: Allmänna regler), TK Geo 13 samt SGI information 15. Modulen för friktionsjord har utvärderats från sambandet E = 4,3 q T 0,93 En grov uppskattning av lerans deformationsegenskaper kan erhållas, på basis av materialets odränerade skjuvhållfasthet, utifrån sambandet E 50 = 250 c u 1000 vilken är tillämpbar för laster upp till halva brottspänningen. 12(15)

13 Djup [m u my] Utvärderad Modul för friktionsjord, E [MPa] Diagram 3. Sammanställning av härledda värden för modulen E utvärderad från CPTsondering. 13(15)

14 Djup [m u my] Utvärderad Modul för kohesionsjord, E50 [MPa] Diagram 4. Sammanställning av härledda värden för sekantmodulen E 50 utvärderad från CPTsondering. 14(15)

15 13 VÄRDERING AV UNDERSÖKNING 13.1 GENERELLT Inga avvikelser har noterats i samband med fält- eller laboratorieundersökningarna HÄRLEDDA VÄRDENS SPRIDNING OCH RELEVANS Genomförda utvärderingar av jordens hållfasthetsegenskaper är baserade på empiriska samband, vilka är framtagna utifrån en specifik jordsammansättning där homogena egenskaper vanligen föreligger. Naturligt avsatta jordarter uppvisar i regel en stor variation med avseende på sammansättning och lagringsstruktur, vilket är en konsekvens av den geologiska bildningsprocessen. Utvärderingen av jordens materialegenskaper ska därför göras med försiktighet och sporadiskt förekommande extremvärden bör därför förkastas eftersom de inte kan antas representera den utvärderade jordens verkliga egenskaper. 15(15)

16 Geoteknisk undersökning, Önnestad 112:1 Littera: Kristianstads kommun Datum: Geoteknisk laboratorieundersökning Provtagningsredskap: Skr Provtabell Bilaga 1 sid 1(2) Borrhål Djup Jordart Eurocode AMA-13 Anmärkning ID (m) Mtrl.typ Tjälfarl. 7 0,0-0,3 mullhaltig Sand husa 5B 4 0,3-1,1 siltig Lera sicl 5A 4 1,1-2,0 Sand Sa 2 1 2,0-3,0 Sandmorän SaTi ,0-0,3 mullhaltig Sand husa 5B 4 0,3-0,8 Mellansand MSa 2 1 0,8-0,9 grusig Sand grsa 2 1 0,9-1,3 Silt Si 5A 4 1,3-1,6 siltig Sand sisa 3B 2 1,6-2,0 siltig Sandmorän sisati 3B 3 9 0,0-0,3 mullhaltig Sand husa 5B 4 0,3-1,0 siltig Sand sisa 3B 2 1,0-1,5 Silt Si 5A 4 1,5-2,3 något lerig Silt med tunna gyttjeskikt (cl)si(_gy_) 5A 5 2,3-4,0 Sandmorän SaTi ,0-0,2 mullhaltig Sand husa 5B 4 0,2-0,7 siltig Lera sicl 5A 4 0,7-2,0 sandig Silt sasi 5A 4 2,0-3,0 Silt med tunna lerskikt Si(_cl_) 5A 4 3,0-3,5 silig Sand sisa 3B 2 3,5-6,0 Sandmorän SaTi 2 1

17 Geoteknisk undersökning, Önnestad 112:1 Littera: Kristianstads kommun Datum: Geoteknisk laboratorieundersökning Provtagningsredskap: Skr Provtabell Bilaga 1 sid 2(2) Borrhål Djup Jordart Eurocode AMA-13 Anmärkning ID (m) Mtrl.typ Tjälfarl. 11 0,0-0,3 mullhaltig Sand husa 5B 4 0,3-1,0 siltig Lera sicl 5A 4 1,0-3,0 något lerig Silt (cl)si 5A 4 3,0-4,0 Finsand FSa 2 1 4,0-5,0 Silt Si 5A 4 5,0-5,9 Sand Sa 2 1 5,9-6,0 Sandmorän SaTi ,0-0,3 mullhaltig Sand husa 5B 4 0,3-0,6 Sand Sa 2 1 0,6-1,5 Lera med tunna siltskikt Cl(_si_) 4B 3 1,5-2,0 Silt Si 5A 4 2,0-2,5 Silt med tunna lerskikt Si(_cl_) 5A 4 2,5-3,0 lerig Silt clsi 5A 4 3,0-4,0 något siltig Lera (si)cl 5A 4 4,0-5,0 Silt Si 5A 4 5,0-6,0 Sand Sa 2 1

18 60 0 Meters :2000

19

20