Nordea Livförsäkring Sverige AB (publ) Årsredovisning Org nr Gör det möjligt

Transkript

1 Nordea Livförsäkring Sverige AB (publ) Årsredovisning 2013 Org nr Gör det möjligt

2 Årsredovisning, Nordea Livförsäkring Sverige AB Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse sid 3 Femårsöversikt sid 7 Totalavkastningstabell sid 8 Resultaträkning sid 9 Balansräkning sid 11 Resultatanalys sid 13 Rapport över förändringar i eget kapital sid 14 Kassaflödesanalys sid 15 Redovisningsprinciper, not 1 sid 16 Upplysningar om risker, not 2 sid 23 Övriga noter sid 28 Revisionsberättelse sid 47 Ordlista sid 49

3 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Nordea Livförsäkring Sverige AB (publ) (NLS), , avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret Allmänt Nordea Livförsäkring Sverige AB (publ) (NLS) är ett helägt dotterbolag till Nordea Life Holding AB, , som i sin tur är ett helägt dotterbolag till Nordea Bank AB (publ), , med säte i Stockholm. Verksamheten i NLS startade 1988 i Livförsäkringsbolaget LIVIA. Bolaget är sedan 2006 ombildat från ömsesidigt bedrivet till vinstutdelande. NLS har ett brett utbud av spar- och riskförsäkringar för privat- och företagsmarknaden. Inom sparförsäkring erbjuds pensionsförsäkring med både traditionell förvaltning och fondförvaltning. Sedan april 2013 erbjuder NLS även depåförsäkring. Inom riskförsäkring erbjuds sjuk- och livförsäkring. Produkterna säljs genom Nordeas kontorsnät, internet, telefon samt den egna säljkåren. NLS förmedlar också fondbaserade pensions- och kapitalförsäkringar för Nordea Livförsäkring Finland Ab:s räkning i egenskap av generalagent i Sverige. NLS förmedlar även depåförsäkringar på den svenska marknaden för Nordea Life & Pensions Limiteds (med säte på Isle of Man) räkning. Samlingsnamnet för Nordeakoncernens livförsäkringsverksamhet i Sverige är Nordea Liv & Pension. Verksamheten 2013 NLS levererade ett resultat på 294,7 miljoner kronor (134,6). Inbetalda premier ökade med miljoner kronor till miljoner kronor. Värdet av placeringstillgångar var 39,7 miljarder kronor (39,4) per den 31 december Värdet av placeringstillgångar där försäkringstagaren bär risk var 17,3 miljarder kronor (10,4) per den 31 december Den största ökningen av placeringstillgångar där försäkringstagaren bär risk står kapitalförsäkringen för med ett inflöde på 3,8 miljarder kronor, av dessa är drygt 2 miljarder kronor internflyttar från andra försäkringsprodukter. Pensionssparande i fonder har ökat med 3,3 miljarder kronor och pensionssparande med garanti med 4,7 miljarder kronor. NLS marknadsandel har ökat till 4,2 procent från 3,4 för ett år sedan (till 5,9 procent från 5,2 inklusive Nordea Liv Finland och Isle of Man). NLS finansiella ställning är fortsatt stark. Solvenskvoten var 1,91 per den 31 december När det gäller privat- och tjänsteaffären så har inbetalda premier ökat med 21 respektive 17 procent. Största anledningen är stora flyttvolymer från andra bolag. I riskproduktaffären är det främst livförsäkringsområdet som växer. Nordeas Bo Kvar -koncept, som innebär att lånekunder erbjuds att teckna livförsäkring, har fallit väl ut. Det såldes totalt livförsäkringar under 2013 och premierna ökade med 23 procent jämfört med föregående år. NLS lanserade även, som första aktör i Sverige, en nätbaserad ansökan. Där kan kunden gå in och köpa livförsäkring som kan beviljas direkt tack vare en elektronisk förenklad riskbedömning. Det innebär att en majoritet av kunderna får besked direkt på skärmen om försäkringen är beviljad. Solvens Solvenskvoten är ett mått på hur stor kapitalbasen är i förhållande till erforderlig solvensmarginal. Kapitalbasen utgörs av bolagets egna kapital med tillägg för upptagna förlagslån. Erforderlig solvensmarginal för försäkringsåtaganden beräknas som fyra procent av livförsäkringsavsättningar och en procent av villkorad återbäring med tillägg för en marginal avseende dödsfalls- och sjukrisker samt för fond- och depåförsäkring. Om kapitalbasen är lika stor som erforderlig solvensmarginal är solvenskvoten 1,0. Vid årets början var solvenskvoten för NLS 1,66 och vid utgången av 2013 var solvenskvoten 1,91. Solvens II är det nya regelverket för försäkringsföretag som antagits av EU och ska ersätta ett antal tidigare direktiv och regler. Syftet är att harmonisera regler om bolagsstyrning, riskkontroll och kapitalkrav för att underlätta genomsyn och jämförbarhet, säkerställa bolagens förmåga att möta sina förpliktelser och därmed öka skyddet för försäkringstagarna. Solvens II innebär bland annat att bolagens kapitalbehov ska baseras på de risker som verksamheten faktiskt är utsatt för, i stället för som idag fasta procentsatser på företagets försäkringstekniska avsättningar. Alla risker ska beaktas, det vill säga risken att tillgångarna faller i värde, risken att avsättningarna ökar samt risken att skade- och driftskostnader ökar. Även risker förknippade med den löpande verksamheten ska beaktas, exempelvis problem med datasystem. Därtill ställs ökade krav på styrelsen att säkerställa god riskkontroll och en betydligt mer omfattande rapportering. Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

4 Inom Nordea Life Holding drivs arbetet med förberedelserna inför Solvens II i ett koncerngemensamt projekt där arbetet består i att successivt anpassa verksamheten till det nya regelverket. Det mest aktuella anpassningsarbetet gäller företagsstyrning och ORSA (Own Risk and Solvency Assessment) som den Europeiska tillsynsmyndigheten utfärdat riktlinjer för och som den Svenska Finansinspektionen kommer att följa upp. ORSA handlar bland annat om de framåtblickande solvens- och riskprognoser som försäkringsbolag ska utföra samt de ansvars- och beslutsriktlinjer som ska omgärda resultaten av prognoserna. Dessa riktlinjer börjar gälla 2014 och syftar till att förbereda försäkringsbolagen inför implementeringen av det fullständiga Solvens II regelverket, som beräknas införas 1 januari För att kunna tillämpa riktlinjerna om företagsstyrning på ett effektivt sätt arbetar projektet med att harmonisera ansvarsfunktionerna i dotterbolagen inom Nordea Life Holding. Ansvarsfunktioner och rapporteringslinjer inom Holdingbolagets grupporganisation avbildas i tillämpliga delar nedåt till de underliggande dotterbolagen så att alla organisationer inom försäkringsgruppen får liknande struktur. Detta underlättar konsolideringen av de lokala dotterbolagens ORSA till den gruppgemensamma, samt underlättar riskstyrningen i hela försäkringsgruppen. Beräkningsmodellen för solvensberäkningar och ORSA-prognoser är också gemensam i tillämpliga delar vilket bidrar till en homogen riskmätning och riskstyrning i hela gruppen. För NLS del har justeringar i ledningssystemet gjorts under året i syfte att gruppera rätt kompetenser och ansvarsfunktioner inför ORSA-arbetet. Vidare har NLS bidragit till utformningen av gemensamma riktlinjer och styrdokument som ska gälla för hela försäkringsgruppen, samt varit delaktig i designen av den tekniska modellen som ska beräkna de framåtriktade prognoserna. Arbetet med lokala anpassningar och övergripande justeringar i den gemensamma solvens- och prognosmodellen förväntas fortgå eftersom att alla detaljer i Solvens II regelverket inte är färdiga ännu. Finansförvaltning Syftet med NLS kapitalplaceringar är att på ett kostnadseffektivt sätt ge bolagets pensionssparare en finansiell trygghet kombinerat med en långsiktigt god avkastning. NLS tillhandahåller sparprodukter i form av traditionell försäkring, fondförsäkring och depåförsäkring. I fond- och depåförsäkring finns inga garantier. Det innebär att kunden står för hela den finansiella risken. Traditionell försäkring finns som två olika typer i NLS. Den första med garanterad ränta och samma fördelning av tillgångarna för hela kollektivet (Traditionellt pensionssparande). Den andra med premiegaranti där garantin utgör värdet av inbetalda premier och där fördelningen av tillgångarna anpassas till den försäkrade beroende på hur lång tid som återstår till utbetalning (Pensionssparande med garanti). I Pensionssparande med garanti placeras försäkringstagarnas medel i två portföljer, en med högre och en med lägre risk. Fördelningen mellan portföljerna sker sedan med hänsyn till individens återstående tid till pension/utbetalning. Den del av försäkringstagarnas medel som placeras med låg risk investeras i Trygga portföljen. Den del av försäkringstagarnas medel som placeras med högre risk, och därmed möjlighet till högre avkastning, investeras i Tillväxtportföljen. Placeringstillgångarna för Pensionssparande med garanti uppgick per 31 december 2013 till 19,0 miljarder kronor. I Traditionellt pensionssparande placeras försäkringstagarnas medel i två portföljer. Privatportföljen för privata pensionsförsäkringar och Tjänsteportföljen för företagsbetalda pensionsförsäkringar. Per 31 december 2013 uppgick de till 12,0 respektive 2,8 miljarder kronor. När 2013 summeras kan det konstateras att det blev ett väldigt starkt börsår för aktiemarknaderna i västvärlden samt Japan med uppgångar på ca 20 procent. För de mer råvarudominerande tillväxtmarknadsländerna blev det ett betydligt tuffare år, där flera börser avslutade året på minus. Sämst gick det för Latinamerika med en avkastning på minus 10 procent. Återigen dominerades året av global penningpolitik där den stora frågan har varit när den amerikanska centralbanken FED kommer att börja dra tillbaka sitt likviditetsstöd och vilka effekter detta kommer att få på de finansiella marknaderna. Efter en viss osäkerhet kring denna fråga, under framför allt sommarmånaderna, har budskapet från centralbankerna varit tydligt att lågräntepolitiken kommer att kvarstå under en överskådlig tid. Detta i kombination av en gradvis återhämtning av den underliggande ekonomin gav ett fortsatt stöd för den starka utveckling på börsen som vi såg i slutet av året. Avkastningen på säkra ränteplaceringar i form av svenska statspapper gick dock i motsatt riktning. Som en följd av återhämtningen i ekonomin och en förväntan av en normalisering av räntenivåer på sikt steg långa räntor med cirka 1 procent och avkastningen blev därmed negativ sett över året. Kreditobligationer både av typen investment grade och high yield hade däremot åter ett positivt år. Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

5 NLS och dess portföljer har klarat sig mycket bra de senaste åren. Sett över en tidsperiod som innefattar både finanskrisen hösten 2008 och de senaste årens börsåterhämtning, så har samtliga portföljer genererat en positiv avkastning. Avkastningen för tre av fyra portföljer har dessutom haft en avkastning i linje med ett globalt aktieindex, men med en risk mätt i termer av standardavvikelse som har varit mindre än hälften. Inriktningen i förvaltningen av portföljerna i Pensionssparande med garanti och Traditionellt pensionssparande har till viss del varit olika under året, då förutsättningen för finansiellt risktagande skiljer sig åt mellan portföljerna. Vad gäller de förstnämnda portföljerna, har Tillväxtportföljen ett större utrymme för en högre andel riskplaceringar, så som t.ex. aktier och kreditobligationer med lägre rating. Det har haft ett positivt bidrag till avkastningen under 2013 som totalt för året hamnade på plus 13,4 procent. Den Trygga portföljen har en lägre riskprofil, där syftet är att generera en stabil positiv avkastning. Under året har den lägre andelen aktier, samt försiktigare investeringar i kreditobligationer med högre kreditvärdighet lett till en positiv avkastning på 4,6 procent. Förvaltningen av de traditionella portföljerna har sedan finanskrisen 2008 genererat en av marknadens bästa avkastning. Trots detta har portföljerna en stabil, men begränsad ekonomisk möjlighet att investera i riskfyllda tillgångsslag. Portföljerna har därmed en stor andel räntebärande investeringar i form av säkra svenska statsobligationer och kreditobligationer med hög kreditvärdighet. De måste samtidigt ha en relativt lång löptid för att matcha de långsiktiga pensionsåtaganden. Portföljernas totalavkastning kommer därför framför allt att påverkas av hur den långa marknadsräntan samt räntedifferensen mellan statsobligationer och kreditobligationer utvecklar sig. Under 2013 är det framför allt utvecklingen av de långa statsobligationsräntorna som har påverkat värdet på placeringstillgångarna. Då de har stigit med ca 1 procent så har det inneburit att värdet på placeringstillgångarna har fallit. Det har till viss del kompenserats av positiv avkastning från kreditinvesteringar och en viss allokering till aktier som avkastat positivt. Denna riskkontrollerade investeringsstrategi innebar att avkastningen under året hamnade på minus 0,5 procent och plus 0,3 procent för Privat- respektive Tjänsteportföljen. För de traditionella portföljerna är det primära målet även fortsatt att trygga de åtaganden som bolaget har gentemot försäkringstagarna. Det innebär att risktagandet kommer att vara balanserat även i framtiden. NLS har möjlighet att handla med aktie- och räntederivat. För att skydda tillgångarnas värde mot kraftiga aktienedgångar och för att bättre matcha räntetillgångarnas löptid med bolagets åtaganden, har NLS investerat i både aktie- och räntederivat löpande under året. NLS har avtal med Nordea Investment Management Sverige AB avseende merparten av förvaltningen för räntebärande instrument och aktier inklusive aktierelaterade placeringstillgångar, men använder även ett tjugotal andra förvaltare. Fastighetsförvaltning NLSs direktägda fastighetsbestånd bestod vid utgången av året av 7 fastigheter belägna i centrala Malmö, Lidingö, Linköping, Örebro samt Uppsala. Beståndet består generellt av fastigheter av god teknisk standard och en låg vakansgrad, vilket har lett till en fortsatt god direktavkastning under året där värderingen i stort sätt var oförändrad. Totalt sett innebar det att fastigheter gav ett positivt bidrag till portföljernas totalavkastning. NLS äger dessutom en mindre del fastigheter indirekt via fastighetsfonder som investerar både i Sverige och utomlands. Avkastningen på dessa placeringar har också varit positiv, vilket är i linje med utvecklingen inom den direktägda fastighetsportföljen. NLS har avtal med Aberdeen Asset Management Sweden AB avseende förvaltningen av fastigheterna. Risker och osäkerhetsfaktorer NLS resultat påverkas dels av försäkringsverksamheten och de försäkringsrisker som hanteras där, dels av placeringsverksamheten och finansiella risker. Risk och riskhantering är följaktligen en central del av NLS verksamhet. NLS tillhandahåller traditionell livförsäkring, fond- och depåförsäkring samt riskförsäkring. Dessa olika typer av försäkring skiljer sig åt vad gäller riskdelning mellan NLS och kunden. Eftersom en övervägande del av placeringstillgångarna utgörs av obligationer och andra räntebärande värdepapper, utgör den finansiella ränterisken för de garanterade åtagandena NLSs största riskexponering inom traditionell livförsäkring. Ränterisken innebär att en placering med bunden ränta faller i värde när det allmänna ränteläget höjs. Riskens storlek är relaterad till placeringens räntebindningstid i kombination med livförsäkringsavsättningarnas känslighet för ränteförändringar i form av att diskonteringsräntan ändras. Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

6 Tillgångsportföljens och livförsäkringsavsättningarnas känslighet för ränteförändringar analyseras kontinuerligt utifrån dagliga mätningar. För att hantera ränterisken inom uppsatta mål sker, utöver köp och försäljning av räntebärande instrument med olika löptid, även handel med ränteswapkontrakt. Per sista december 2013 bygger diskonteringsräntan endast på swapräntan i kombination med ultimate forward rate (UFR). Tidigare har statsobligationer och säkerställda bostadsobligationer använts. Denna förändring av diskonteringsräntan, som påverkar livförsäkringsavsättningarnas räntekänslighet, har medfört att tillgångsportföljen anpassats för att inte ränterisken ska öka. Den risk som härrör från finansmarknadernas inverkan på livförsäkringsverksamhetens tillgångar och skulder uppstår både för bolagets egen räkning och för kundernas räkning. För fond- och depåförsäkring består NLS marknadsrisk av att intäkterna i huvudsak är beroende av storleken på det förvaltade kapitalet. I riskförsäkring är NLS största riskexponering sjuklighetsrisken. Sjuklighetsrisker består dels av sannolikheten att insjukna och dels av sannolikheten att kvarstå som sjuk. Sjuklighetsriskerna påverkar sjuk- och premiebefrielseförsäkring. Premien sätts dock för ett år i taget varför de relativt snabbt kan justeras utifrån ändringar i försäkringskollektivets sjukbeteende. Per halvårsskiftet 2013 infördes nya antaganden för beräkning av försäkringstekniska avsättningar för pågående sjukoch premiebefrielseskador. Antagandena baseras på den branschgemensamma sjuklighetsundersökningen som genomfördes För att ge ytterligare skydd mot sjuklighetsriskerna har NLS avtal om återförsäkring. Det innebär att i de fall försäkringsutbetalningar ligger över en bestämd gräns täcks dessa av återförsäkringsbolaget. Not 2 omfattar en beskrivning av bolagets riskhanteringsorganisation samt kvantitativa och kvalitativa upplysningar om riskerna. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen För upplysningar om principer för bestämmande av ersättningar och förmåner till ledningen, se not 34. Ickefinansiella resultatindikatorer Nordeakoncernens, och därmed också NLSs ambition, är att vara den mest attraktiva arbetsgivaren i den nordiska finanssektorn för att på så sätt kunna locka till sig, utveckla och behålla högt kvalificerade medarbetare. Ledarskapet inom NLS styrs utifrån en övertygelse om att det finns en tydlig koppling mellan det finansiella resultatet och medarbetarnas tillfredsställelse och motivation. Varje år genomförs därför en omfattande undersökning av personalens attityder och tillfredsställelse, Employee Satisfaction Index, ESI. Resultatet används av chefer och medarbetare som underlag för att ständigt hitta förbättringsmöjligheter. I enlighet med Nordeakoncernens Corporate Citizenshipprinciper har NLS förbundit sig till en hållbar utveckling genom att kombinera den finansiella verksamheten med ansvar för miljö och samhälle. Nordea visar omsorg om miljön och strävar efter att minska de negativa och öka de positiva effekterna av företagsverksamhetens inverkan på miljön. Nordeakoncernen tillämpar ett miljöregelverk som ger vägledning om hur koncernens enheter kan ta hänsyn till miljöaspekter i sin egen verksamhet i kombination med strävan att minska kostnader och risker. Förväntad utveckling NLS fortsätter att arbeta för att vara det självklara valet för Nordeakunder. Erbjudandet utvecklas vidare för att möta kundernas olika livshändelser och mycket kraft kommer läggas på att nå ut till kunderna i nya kanaler för att finnas där kunderna är. Därutöver sker ett kontinuerligt effektiviseringsarbete för ökad kvalitet och förbättrad konkurrenskraft. Under 2014 kommer Solvens II-förberedelserna att fortsätta. Under första kvartalet genomförs en analys för att tydliggöra vilka områden som ska fokuseras på i det fortsatta arbetet. Den ligger sedan till grund för införandeplanen inom såväl modellarbetet, styrning och ORSA samt rapportering. Händelser efter balansdagen Under 2014 kommer bestånden i Finland migreras över till NLS. Migreringen omfattar två avtalspensionsbestånd (KAP-KL och SAF-LO) och ett kapitalförsäkringsbestånd. Vidare fortsätter arbetet med att erbjuda kunder med depåförsäkring på Isle of Man möjlighet att flytta sina tillgångar till NLS. Syftet är att harmonisera den svenska produktportföljen, förbättra riskkontrollen och effektivisera operativa processer. Vinstdisposition Styrelsen föreslår att fritt eget kapital om ,64 kronor, varav årets vinst ,09 kronor balanseras i ny räkning. Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

7 Femårsöversikt Resultat Miljoner kronor Premieinkomst 175,2 190,5 202,3 208,7 226,0 Inbetalda premier 4 141, , , , ,5 Intäkter från investerings avtal 203,6 226,8 229,1 252,8 272,6 Värdeförändring av placeringstillgångar där försäkringstagaren bär risk Kapitalavkastning netto 1 736, ,4 479, , ,9 Orealiserade vinster/förluster 437,5-527, , , ,8 Försäkringsersättningar -77,4-70,7-78,8-75,2-80,6 Tekniskt resultat 261,8 162,8 167,1 180,7 246,8 Icketeknisk kapitalavkastning intäkter 79,9 94,2 107,3 130,4 137,0 kostnader -9,1-22,1-28,8-37,0-47,0 Årets resultat 163,2 30,3 219,5 134,6 294,7 Ekonomisk ställning Miljoner kronor Placeringstillgångar , , , , ,1 Placeringstillgångar där försäkringstagaren bär placeringsrisk 7 146, , , , ,0 Försäkringstekniska avsättningar , , , , ,1 Försäkringstekniska avsättningar där försäkringstagaren bär risk , , , , ,3 Eget kapital 1 293, , , , ,5 Nyckeltal Procent Resultat av livförsäkringsrörelsen: Förvaltningskostnadsprocent 0,9 0,9 0,8 0,7 0,5 Resultat av kapitalförvaltningen: Direktavkastning privatportföljen 4,1 4,2 4,9 3,6 4,1 Totalavkastning privatportföljen 3,2 0,7 16,2 6,5-0,5 Direktavkastning tjänsteportföljen 2,7 3,8 3,7 3,6 3,4 Totalavkastning tjänsteportföljen 2,0 1,6 16,0 7,7 0,3 Direktavkastning tillväxtportföljen 1,9 1,6 2,0 2,0 1,6 Totalavkastning tillväxtportföljen 17,9 5,9-2,7 9,5 13,4 Direktavkastning tryggaportföljen 2,7 2,7 3,1 2,4 2,1 Totalavkastning trygga portföljen 3,8 0,9 1,4 5,2 4,6 Direkt- samt totalavkastning är framräknat enligt nedan: Direktavkastning i procent Direktavkastning i förhållande till viktade, genomsnittliga nettotillgångar i respektive portfölj. Hänsyn är även tagen till driftskostnader i fastighetsrörelsen. Totalavkastning i procent Tid- och volymviktad kursutveckling för respektive portfölj Ekonomisk ställning: Kapitalbas 1 593, , , , ,5 Erforderlig solvensmarginal 851,7 917, , , ,7 Solvenskvot 1,87 1,77 1,69 1,66 1,91 7 Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning 2013

8 Nordea Livförsäkring Sverige AB (publ) Totalavkastningstabell 2013 Ingående Utgående Totalavkastning marknadsvärde marknadsvärde Direktavkastning Totalavkastning 5 års genomsnitt Portfölj MSEK MSEK MSEK % MSEK % % Privatportföljen , ,3 509,7 4,1-72,9-0,5 5,0 Tjänsteportföljen 3 008, ,6 99,3 3,4 8,1 0,3 5,4 Ingående Utgående Totalavkastning marknadsvärde marknadsvärde Direktavkastning Totalavkastning 5 års genomsnitt Portfölj MSEK MSEK MSEK % MSEK % % Tillväxtportföljen 9 545, ,0 183,6 1, ,4 13,4 8,6 Trygga portföljen 4 810, ,2 120,3 2,1 252,6 4,6 3,2 Totalt , ,1 Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

9 Resultaträkning Belopp i Mkr Not Teknisk redovisning av livförsäkringsrörelse Premieinkomst (efter avgiven återförsäkring) Premieinkomst 3 226,0 208,7 Premieinkomst för avgiven återförsäkring -16,9-20,0 209,1 188,7 Avgifter från kunder (investeringsavtal) 272,6 252,8 Kapitalavkastning, intäkter , ,9 Orealiserade vinster på placeringstillgångar Värdeökning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk 1 327,3 508,1 Värdeökning på fondförsäkringstillgångar 1 427,3 763,1 Värdeökning på kapitalförsäkringstillgångar 111, , ,2 Övriga tekniska intäkter 10,0 7,5 Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring 6-80,6-75,2 Återförsäkrares andel 0,5 0,5 Förändring i Avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring -5,6-7,6 Återförsäkrares andel 3,8-1,3-81,9-83,6 Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven återförsäkring) Livförsäkringsavsättning Före avgiven återförsäkring ,6-691,5 Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk Villkorad återbäring Före avgiven återförsäkring , , , ,6 Fondförsäkringsåtagande Före avgiven återförsäkring ,6-488,2 Återförsäkrares andel ,6-488,2 Kapitalförsäkringsåtaganden Före avgiven återförsäkring -106,2 Återförsäkrares andel -106,2 Driftskostnader 7-244,1-319,6 Kapitalavkastning, kostnader 8-67,0-110,0 Orealiserade förluster på placeringstillgångar Värdeminskning på fondförsäkringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk ,1-3, ,1-3,4 Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat 246,8 180,7 Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

10 Forts. Resultaträkning Belopp i Mkr Not Icke-teknisk redovisning Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat 246,8 180,7 Kapitalavkastning, intäkter 137,0 130,4 Orealiserade vinster på placeringstillgångar 2,5 0,0 Kapitalavkastning, kostnader -47,0-37,0 Orealiserade förluster på placeringstillgångar 0,0-1,9 Övriga intäkter 11 27,6 67,6 Övriga kostnader -20,8-6,5 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 346,1 333,3 Bokslutsdispositioner Förändring periodiseringsfond 12 25,8-25,8 Resultat före skatt 371,9 307,5 Skatt på årets resultat ,2-171,7 Övriga skatter 13 47,0-1,2 Årets resultat, tillika med årets totalresultat 294,7 134,6 Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

11 Balansräkning Belopp i Mkr Not Tillgångar Placeringstillgångar Byggnader och mark ,0 669,2 Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar , ,1 Obligationer och andra räntebärande värdepapper , ,3 Derivat ,7 476, , ,6 Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk Fondförsäkringstillgångar , ,3 Kapitalförsäkringstillgångar 3 840, , ,3 Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar Avsättning för oreglerade skador 24,5 20,7 24,5 20,7 Fordringar Övriga fordringar ,7 766,2 113,7 766,2 Andra tillgångar Materiella tillgångar 21 1,6 2,0 Kassa och bank 1 703, ,2 Aktuell skattefordran 13 33, , ,2 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränte- och hyresintäkter 315,7 381,9 Förutbetalda anskaffningskostnader ,8 165,4 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 5,9 7,1 497,4 554,4 Summa tillgångar , ,4 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 23 Bundet eget kapital Aktiekapital (6 000 aktier á nom kr) 600,0 600,0 Överkursfond 400,0 400, , ,0 Fritt eget kapital Balanserad vinst 680,8 545,5 Årets resultat 294,7 134,6 975,5 680,1 Totalt eget kapital 1 975, ,1 Obeskattade reserver Periodiseringsfond 0,0 25,8 0,0 25,8 Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

12 Balansräkning forts. Belopp i Mkr Not Efterställda skulder Förlagslån ,0 300,0 300,0 300,0 Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) Livförsäkringsavsättning 25, , ,0 Avsättning för oreglerade skador ,2 133, , ,6 Försäkringstekniska avsättningar för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk Villkorad återbäring 26, , ,3 Fondförsäkringsåtaganden , ,1 Kapitalförsäkringsåtaganden , , ,4 Depåer från återförsäkrare 24,7 23,8 Skulder Skulder avseende återförsäkring 16,0 17,5 Aktuell skatteskuld 56,9 Derivat ,1 7,7 Övriga skulder , , , ,7 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 33 84,0 152,0 84,0 152,0 Summa eget kapital, avsättningar och skulder , ,4 Poster inom linjen Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skulder* För försäkringstagarnas räkning registerförda tillgångar, verkligt värde Byggnader och mark 676,0 669,2 Aktier och andelar 8 979, ,1 Räntebärande värdepapper , ,1 Derivat 3 514,7 476,0 Övriga finansiella tillgångar 1 703, ,2 Fondförsäkringstillgångar , ,3 Kapitalförsäkringstillgångar 3 840, , ,9 Övriga ställda panter* Lämnad pant för derivat Ansvarsförbindelser Inga Inga Åtaganden Utfästa investeringar i private equity 437,7 382,4 * Tillgångar för vilka försäkringstagarna har förmånsrätt vid eventuell insolvens. Under rörelsens gång har bolaget rätt att föra tillgångarna in och ut ur registret, så länge som samtliga försäkringsåtaganden är skuldtäckta enligt försäkringsrörelselagen. Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

13 Resultatanalys Belopp i MSEK Livförsäkringsrörelse Tjänstepensionsförsäkring Övrig livförsäkring Direkt försäkring av svenska risker Avgiftsbestämd Tjänsteanknuten Individuell Ouppsägbar sjuk- Gruppliv- och Totalt traditionell sjukförsäkring och traditionell och olycklsfallsförs. tjänstegruppliv- Teknisk redovisning av livförsäkringsrörelse 2013 försäkring Fondförsäkring premiebefrielseförs. livförsäkring Fondförsäkring premiebefrielseförs. försäkring Premieinkomst (f.e.r.) Premieinkomster (före avgiven återförsäkring) 226,0 3,5 62,5 6,9 7,8 145,3 Premier för avgiven återförsäkring -16,9-14,8-0,2-1,1-0,8 209,1 3,5 47,7 6,7 6,7 144,5 Avgifter från kunder 272,6 61,6 34,3-146,5 30,2 - - Kapitalavkastning, intäkter 1 364,9 507, , Orealiserade vinster på placeringstillgångar Värdeökning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk 1 327,3 933, , Värdeökning på fondförsäkringstillgångar 1 427,3-836, ,2 - - Värdeökning på kapitalförsäkringstillgångar 111, , ,9 933,3 836,1-505,3 591,2 - - Övriga tekniska intäkter (f.e.r.) 10,0 1,9 3,9-1,7 2,5 - - Försäkringsersättningar (f.e.r.) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring -80,6-0,4 - -5,8-0,1 - -2,3-72,0 Återförsäkrares andel 0, , Förändring i Avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring -5,6 0,5 - -4, ,6-3,6 Återförsäkrares andel 3, , , ,9 0,1 - -5,9-0,1 - -0,4-75,6 Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar (f.e.r.) Livförsäkringsavsättning Före avgiven återförsäkring 3 671, , , Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk Villkorad återbäring Före avgiven återförsäkring , , , , , , Fondförsäkringsåtaganden Före avgiven återförsäkring , , ,6 - - Återförsäkrares andel , , ,6 - - Kapitalförsäkringsåtaganden Före avgiven återförsäkring -106, , Återförsäkrares andel , , Driftskostnader -244,1-75,4-50,3-17,8-63,3-17,0-0,5-19,8 Kapitalavkastning, kostnader -67,0-29, , Orealiserade förluster på placeringstillgångar Värdeminskning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk ,1-233, , Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat 246,8 19,6-12,0 24,0 135,0 25,3 5,8 49,1 Avvecklingsresultat Försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättning , , ,8 Varav återförsäkrares andel Avsättning för oreglerade skador 139,2 1,9 80,1 1,2 17,9 38,1 Varav återförsäkrares andel -24,5-22,0-2,5 Summa försäkringstekniska avsättnignar , ,1 58, ,0 15,4 38,1 Varav återförsäkrares andel -24,5-22,0-2,5 Villkorad återbäring 9 348, , ,5 Fondförsäkringsåtaganden , , ,7 _ Kapitalförsäkringsåtaganden 3 840, ,2 Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

14 Rapport över förändringar i eget kapital Aktiekapital, aktier á nom kr 2013 Aktie- Över- Balanserat Årets Totalt kapital kurs- resultat resultat eget fond kapital Ingående eget kapital ,0 400,0 325,8 219, ,3 Disposition av föregående års vinst 219,5-219,5 Årets resultat, överensstämmer med årets totalresultat 134,6 134,6 Återbetalning av aktieägartillskott 0,2 0,2 Utgående eget kapital ,0 400,0 545,5 134, ,1 Ingående eget kapital ,0 400,0 545,5 134, ,1 Disposition av föregående års vinst 134,6-134,6 Årets resultat, överensstämmer med årets totalresultat 294,7 294,7 Mottaget aktieägartillskott 0,7 0,7 Utgående eget kapital ,0 400,0 680,8 294, ,5 Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

15 Kassaflödesanalys (direkt metod) Den löpande verksamheten Inbetalda premier (efter avgiven återförsäkring) , ,4 Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) , ,9 Drif tskostnader -237,9-214,5 Övriga in- och utbetalningar , ,6 Betald skatt -633,0-634,6 Kassaflöde från den löpande verksamheten -813,6-85,2 Investeringssverksamheten Övrigt - - Kassaflöde från investeringsverksamheten 0,0 0,0 Finansieringsverksamheten Övrigt - - Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0,0 0,0 Periodens kassaflöde -813,6-85,2 Likvida medel vid periodens början* 2 517, ,4 Likvida medel vid periodens slut* 1 703, ,2 Summa kassa och bank enligt balansräkningen 1 703, ,2 Specifikation till övriga in- och utbetalningar: Direktavkastning Ränteinbetalningar 818,7 756,1 Ränteutbetalningar -14,6-12,6 Utdelningar 78,5 91,7 Fastigheter 39,1 32,3 Summa 921,7 867,5 Byggnader och mark Utbetalningar från köp -254,5-22,0 Inbetalningar från försäljningar - - Summa -254,5-22,0 Aktier och andelar Utbetalningar från köp , ,8 Inbetalningar från försäljningar 661,4 776,9 Summa , ,9 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Utbetalningar från köp , ,4 Inbetalningar från försäljningar 9 721, ,8 Summa , ,6 Materiella tillgångar Utbetalningar från köp -1,3 Inbetalningar från försäljningar 2,6 Summa 0 1,3 Övrigt -99,0 18,1 Summa övriga in- och utbetalningar , ,6 * Med likvida medel avses kassa och bank Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

16 Noter Not 1 Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen för verksamhetsåret 2013, avges per den 31 december 2013, och avser Nordea Livförsäkring Sverige AB (publ) med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är G 150, Stockholm och organisationsnumret Årsredovisningen har upprättats enligt Lag (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL), Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2008:26, inklusive ändringsföreskrifter samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. NLS tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS. Uppställningen av balans- och resultaträkning har gjorts i enlighet med FFFS 2011:28 med de utökningar som framgår av RFR 2. Resultat- och balansräkningen blir föremål för fastställelse på stämman den Redovisningsprinciper Samma redovisningsprinciper har använts som i föregående årsredovisning. Förändringar i IFRS implementerade 2013 NLS började tillämpa den nya standarden IFRS 13 Värdering till verkligt värde den 1 januari 2013, men detta har inte haft någon betydande inverkan på värderingen av tillgångar och skulder. IFRS 13 anger hur värdering till verkligt värde ska göras, men innehåller inga förändringar i fråga om vilka poster som ska värderas till verkligt värde. Vidare ställer IFRS 13 ytterligare krav på upplysningar om värdering till verkligt värde. Dessa upplysningar presenteras i not 18 Finansiella tillgångar och skulder. IFRS 13 har också påverkan på upplysningskrav vad beträffar Förvaltningsfastigheter, se not 14. IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering och IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar har omarbetats med avseende på kvittning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. NLS började tillämpa dessa omarbetningar 2013 (IAS 32 tillämpad i förtid). Omarbetningarna syftar till att tydliggöra kriterierna för kvittning och införa nya upplysningar. NLS principer för kvittning är redan i enlighet med de förtydligade kraven och därför har omarbetningarna i IAS 32 inte haft någon inverkan. IASB publicerade under 2013 en begränsad omarbetning av IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. NLS började tillämpa dessa omarbetningar 2013 (tillämpade i förtid). Enligt omarbetningen kan säkringsredovisningen fortsätta om ett derivatkontrakt som innehas i säkringssyfte ersätts med ett nytt säkringsinstrument, i de fall där en clearingpart ersätter den ursprungliga motparten som en följd av ändrade lagar och bestämmelser. Omarbetningen har inte haft någon betydande inverkan på NLS finansiella rapporter. Förändringar i IFRS som ännu inte tillämpats IFRS 9 Finansiella instrument (fas 1) Standarden utgör det första steget i arbetet med att ersätta IAS39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering, och omfattar klassificeringen och värderingen av finansiella tillgångar och skulder. Standarden skulle enligt tidigare plan träda i kraft den 1 januari 2015, men detta har nu senarelagts utan att ett nytt datum har meddelats. Eftersom standarden ännu inte har godkänts av EU-kommissionen och förändringar sannolikt görs före införandet har NLS inte slutfört analysen av dess inverkan på de finansiella rapporterna för den första och de efterföljande tillämpningsperioderna. Förutsättningar vid upprättande av bolagets rapporter och utländsk valuta Samtliga belopp, om inte annat anges, redovisas i svenska kronor och är avrundade till närmaste miljontal med en decimal. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till bokföringsdagens kurs. Poster i balansräkningen omräknas till balansdagens kurs. Tillgångar och skulder redovisas till anskaffningsvärde, med undantag för vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. De finansiella tillgångar som redovisas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt fastigheter. Kritiska bedömningar och viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar För att upprätta årsredovisning i enlighet med god redovisningssed måste ledningen i vissa fall använda sig av uppskattningar och antaganden. Uppskattningarna baseras på tidigare erfarenheter och antaganden som ledningen anser vara rättvisande och rimliga. Dessa uppskattningar och bakomliggande bedömningar påverkar redovisade belopp för tillgångar, skulder och åtaganden utanför balansräkningen, liksom intäkter och kostnader i den årsredovisning som Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

17 Not 1 Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper presenteras. Det faktiska utfallet kan senare i viss mån avvika från de uppskattningar och antaganden som gjorts. Dessa kritiska uppskattningar och bedömningar är främst hänförliga till: - Värdering till verkligt värde av vissa finansiella instrument - Aktuariella beräkningar av skulder till försäkringstagare - Krav i civilrättsliga processer, samt förändring i tillämpning av skattelagstiftning Värdering till verkligt värde av vissa finansiella instrument: För värdering av finansiella tillgångar och skulder för vilka det inte finns något observerbart marknadspris används värderingstekniker som beskrivs i denna not. Aktuariella beräkningar av skulder till försäkringstagare: Skulderna till försäkringstagare utgörs av långfristiga åtaganden där vissa försäkrings- eller investeringsavtal har långa löptider. Vid värdering av dessa skulder används både finansiella och aktuariella uppskattningar och antaganden, beskrivna i denna not. Krav i civilrättsliga processer: Inom ramen för den normala affärsverksamheten är bolaget föremål för krav i civilrättsliga stämningar och tvister, varav de flesta rör relativt begränsade belopp. Ingen av de pågående tvisterna bedöms medföra någon väsentlig negativ effekt på bolagets resultat eller finansiella ställning. Försäkrings- respektive investeringsavtal Skulder och förpliktelser till försäkringstagare omfattar åtaganden enligt antingen försäkringsavtal eller investeringsavtal. Försäkringsavtal Enligt IFRS 4 ska avtal som överför en betydande försäkringsrisk till försäkringsföretaget klassificeras som försäkring. Betydande försäkringsrisker i NLPs försäkringsverksamhet utgörs av dödsfallsrisker och sjukrisker. Ett försäkringsavtal definieras som ett avtal enligt vilket en part (försäkringsgivaren) accepterar en betydande försäkringsrisk från en annan part (försäkringstagaren) genom att gå med på att kompensera försäkringstagaren om en angiven oviss framtida händelse (den försäkrade händelsen) har en negativ inverkan på försäkringstagaren. Avtalen kan delas in i följande klasser: - Traditionell försäkring med betydande försäkringsrisk - Fond- och depåförsäkring med betydande försäkringsrisk - Sjuk- och Premiebefrielseförsäkring - Livförsäkring Endast Sjukförsäkring, Premiebefrielseförsäkring och Livförsäkring uppfyller villkoren för att klassas som försäkringskontrakt då sparprodukterna i NLS verksamhet endast innehåller marginella försäkringsrisker. Investeringsavtal Investeringsavtal är avtal med försäkringstagare som har försäkringsavtalets juridiska form, men för vilka försäkringsrisken bedöms vara obetydlig. Investeringsavtal är avtal som inte överför någon betydande försäkringsrisk från försäkringstagaren till försäkringsföretaget utan avser främst sparandeprodukter. Samtliga NLS sparandeprodukter har klassificerats som investeringsavtal, även om en minoritet av dessa skulle vara möjliga att klassificeras som försäkringsavtal. Avtalen kan delas in i följande klasser: - Traditionell livförsäkring utan betydande försäkringsrisk - Fond- och depåförsäkring utan betydande försäkringsrisk Intäktsredovisning Som premieinkomst redovisas inbetalda belopp under räkenskapsåret tillhörande försäkringsavtal, oavsett om dessa helt eller delvis avser ett senare räkenskapsår. Som avgifter från kunder redovisas under året uttagna avgifter från kunder avseende investeringsavtal. Investeringsavtal redovisas i sin helhet som finansiellt instrument i enlighet med IAS39. Det innebär att insättningar och uttag förs direkt mot balansräkningen och att endast bolagets avgiftsuttag redovisas i resultaträkningen (se avgifter från kunder ). Därmed redovisas ingen premieinkomst i resultaträkningen för investeringsavtalen och inte heller några utbetalda försäkringsersättningar. Dessa flöden blir istället avstämningsposter i not till avsättningar i balansräkningen (se not 27). Förändringar som inte beror på insättningar eller uttag redovisas över resultatet under rubrikerna kapitalavkastning eller förändring i andra försäkringstekniska avsättningar. Den försäkringstekniska avsättningen utgör en finansiell skuld. Avsättningar avseende sjuk-och premiebefrielseförsäkring omfattar premiereserver och utestående ersättningskrav. Denna post redovisas och värderas på samma sätt som upplupna skadeförsäkringsavtal. Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

18 Not 1 Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper Finansiella instrument Affärsdagsredovisning tillämpas vid redovisning och bortbokning av derivatinstrument och börsnoterade värdepapper. Övriga finansiella instrument redovisas i balansräkningen på likviddagen. Finansiella tillgångar, andra än de för vilka affärsdagsredovisning tillämpas, bokas bort från balansräkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet från den finansiella tillgången upphör att gälla eller överförs till annan part. Rätten till kassaflödet upphör att gälla eller överförs vanligen när motparten har uppfyllt sin del av avtalet, d v s på likviddagen. Finansiella skulder bokas bort från balansräkningen när de upphör. Normalt sker det när NLS fullgör sin del av avtalet. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan aktier och andelar, obligationer och andra räntebärande värdepapper, derivat, fordringar samt kassa och bank. Som finansiella tillgångar och skulder redovisas förlagslån, fondförsäkringstillgångar, derivat, övriga skulder samt upplupna kostnader. Som finansiella skulder redovisas även traditionell försäkring utan väsentlig försäkringsrisk. Aktier och andelar samt obligationer och räntebärande värdepapper klassificeras som tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen enligt s.k. fair value option. De består både av instrument som är noterade på en aktiv marknad och av sådana som inte är noterade på en aktiv marknad. Fair value option tillämpas för att undvika inkonsekvenser i redovisningen. Övriga finansiella instrument på tillgångssidan klassificeras som lånefordringar eller kundfordringar och redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Förlagslån och andra finansiella skulder klassificeras som andra finansiella skulder och redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Balansposten villkorad återbäring hör samman med investeringsavtalen. Skulder för villkorad återbäring klassificeras som finansiella skulder värderade till verkligt värde. Den villkorade återbäringen ökar i de fall avkastningen ett enskilt år överstiger garantierna. Derivat med negativt värde klassificeras som finansiella skulder som innehas för handel. Med repor avses avtal där parterna samtidigt har kommit överens om försäljning och återköp av ett visst värdepapper till ett i förväg bestämt pris. Värdepapper som säljs i en repotransaktion kvarstår i balansräkningen under transaktionens löptid. NLS innehav av finansiella instrument är till största del klassificerat som tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som lånefordringar. Kvittning av finansiella tillgångar och skulder NLP kvittar finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen om en legal rätt till kvittning föreligger och om avsikten är att nettoreglera posterna eller avyttra tillgången samtidigt som skulden regleras. Det uppnås vanligen genom de centrala motparter för clearing som NLS har avtal med. Börsnoterade derivat bokas bort från balansräkningen på daglig basis när likvid betalas eller erhålls och instrumentet justeras till rådande marknadsvillkor. Derivattillgångar och derivatskulder gentemot centrala motparter för clearing kvittas, som nämnts ovan, normalt i balansräkningen men erhållna eller betalda kontantsäkerheter, netto, redovisas vanligen separat som betalda kontantsäkerheter (tillgång) eller erhållna kontantsäkerheter (skuld). Detsamma gäller betalda eller erhållna kontantsäkerheter i bilaterala transaktioner med OTC-derivat. Förvaltningsfastigheter Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att erhålla hyresintäkter eller värdestegring eller en kombination av dessa båda syften. Initialt redovisas förvaltningsfastigheter till anskaffningskostnad, vilket inkluderar till förvärvet direkt hänförbarliga utgifter. Förvaltningsfastigheter redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Verkliga värdet baseras till 100 procent på värderingar av utomstående oberoende värderingsmän med erkända kvalifikationer och med adekvata kunskaper i värdering av fastigheter av den typ och med de lägen som är aktuella. Denna värdering sker årligen. Såväl orealiserade som realiserade värdeförändringar redovisas i årets resultat. Hyresavtalen klassificeras som operationell leasing. Ett leasingavtal klassificeras som operationellt om avtalet inte innebär att i stort sett alla risker och rättigheter förknippade med ägandet överförs. Tillgångarna som omfattas syns i balansräkningen i posten Byggnader och mark. Leasingintäkterna intäktsredovisas linjärt under leasingavtalets löptid och klassificeras som Kapitalavkastning intäkter. Fastställande av verkligt värde på finansiella instrument Finansiella tillgångar och skulder som klassificeras som tillhörande kategorierna Finansiella tillgångar/ skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen (inklusive derivat-instrument) redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

19 Not 1 Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper Verkligt värde definieras som det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld i en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer under aktuella marknadsförhållanden på tillgångens eller skuldens huvudmarknad, eller, om en huvudmarknad saknas, på tillgångens eller skuldens mest fördelaktiga marknad. Det bästa beviset på verkligt värde är förekomsten av publicerade prisnoteringar på en aktiv marknad och när sådana förekommer används de vid värderingen av finansiella tillgångar och finansiella skulder. En aktiv marknad för en tillgång eller skuld är en marknad där transaktioner för tillgången eller skulden inträffar tillräckligt ofta och med tillräcklig volym för att ge löpande prisinformation. Den absoluta nivån av likviditet och volym som krävs för att marknaden ska anses vara aktiv varierar med klasserna av instrument. För vissa klasser föreligger låg prisvolatilitet, även för de instrument inom de klasser där handelsfrekvensen är hög. För instrument i sådana klasser är likviditetskraven lägre och därmed är åldersgränsen för priserna som används för att fastställa verkligt värde högre. Om marknader är aktiva eller inte bedöms regelbundet. Handelsfrekvensen och volymen övervakas dagligen. NLS använder främst publicerade prisnoteringar för att fastställa verkligt värde på instrument som redovisas under följande balansposter: Räntebärande värdepapper Aktier och andelar (noterade) Derivatinstrument (noterade) Om noterade priser för ett finansiellt instrument inte representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner, eller om noterade priser inte finns tillgängliga, fastställs det verkliga värdet med hjälp av lämplig värderingsmetod. Värderingsmetodens lämplighet, inklusive en bedömning av om noterade priser eller teoretiska priser ska användas, övervakas regelbundet. Värderingsmetoderna kan variera från enkel analys av diskonterade kassaflöden till komplexa optionsvärderingsmodeller. Värderingsmodellerna har utformats så att observerbara marknadspriser och kurser används som indata i förekommande fall, men även ej observerbara modellparametrar kan användas. Värderingsteknikens lämplighet bedöms genom att mäta dess förmåga att träffa marknadspriser. Detta görs genom att jämföra beräknade priser med relevant jämförelsedata, t.ex. börskurser, motpartens värderingar, konsensuspriser m.m. NLS använder främst värderingsmetoder för att fastställa verkligt värde på instrument som redovisas under följande balansposter: Räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad saknas) Aktier och andelar (när prisnoteringar på en aktiv marknad saknas) Derivatinstrument (OTC-derivat) För finansiella instrument där verkligt värde uppskattas med hjälp av en värderingsmetod undersöks om de variabler som använts i värderingsmodellen till övervägande del baserats på data från observerbara marknader. Med data från observerbara marknader avser NLS data som kan inhämtas från allmänt tillgängliga externa källor och som bedöms utgöra realistiska marknadspriser. Vid användning av ej observerbara data, som har en betydande inverkan på värderingen, kan instrumentet vid första redovisningstillfället inte redovisas till det verkliga värde som beräknats via värderingsmetoden, och eventuella initiala vinster periodiseras därför i resultaträkningen över instrumentets löptid. De initiala vinsterna redovisas därefter direkt i resultaträkningen i det fall ej observerbara data blir observerbara. I not 19 Upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen återfinns en uppdelning av det verkliga värdet för finansiella instrument som tagits fram med hjälp av: noterade priser på en aktiv marknad för samma instrument (nivå 1), värderingsmetod som använder observerbara data (nivå 2), och värderingsmetod som använder ej observerbara data (nivå 3). Värderingsmodellerna som NLS använder överensstämmer med accepterade ekonomiska metoder för prissättning av finansiella instrument och tar hänsyn till alla faktorer som marknadsaktörer skulle beakta vid prissättning. - Fordringar Övriga fordringar har upptagits till upplupet anskaffningsvärde. - Materiella tillgångar Materiella tillgångar omfattar IT-utrustning, möbler och annan utrustning. Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade av- och nedskrivningar. Anskaffningsvärdet för en materiell tillgång utgörs av dess inköpspris. Materiella tillgångar skrivs av linjärt över den beräknade nyttjandeperioden, som är 3 respektive 5 år. Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning

20 Not 1 Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper Det prövas regelbundet om det finns indikationer på nedskrivningsbehov. Om sådana indikationer finns görs en bedömning av tillgångens återvinningsvärde och eventuell nedskrivning görs. - Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Direkta försäljningskostnader avseende pensionsprodukterna aktiveras som anskaffningskostnader. Avskrivningstiden uppgår till tio år. - Driftskostnader Driftskostnaderna specificeras i resultaträkningen i funktionerna anskaffning, skadereglering, administration och provisioner. Värdering av försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättningar beräknas enligt fastställda riktlinjer och beräkningsunderlag. Värdering görs enligt Försäkringsrörelselagens krav om aktsamma antaganden för tjänstepension och betryggande antaganden för övrig livförsäkring och i enlighet med bestämmelserna i FFFS 2011:22. Livförsäkringsavsättningar för ålderspensioner beräknas som det diskonterade nuvärdet av framtida garantiutfästelser, framtida driftskostnader samt framtida avkastningsskatt. Ett dödlighetsantagande görs också för att spegla det förväntade kassaflödet som uppstår på pensionsförsäkringar där utbetalningar är beroende av den försäkrades liv. Rätten att flytta ut försäkringskapital beaktas inte i beräkningarna då flyttkapitalet bestäms av det intjänade försäkringsvärdet vid flyttidpunkten, inte mer. Det innebär att livförsäkringsavsättningarna beräknas som om varje försäkring behålls till förfall. Förändringar i livförsäkringsavsättningar påverkar villkorad återbäring, om sådan finns, annars påverkas eget kapital. Vid beräkning av livförsäkringsavsättningar är diskonteringsräntan en avgörande parameter för hur stor avsättningen blir. Diskonteringsräntan används för att nuvärdesberäkna framtida åtaganden som försäkringsföretaget ställt ut för tecknade pensionsförsäkringar med garanterade pensionsbelopp. Fram till årsskiftet har diskonteringsräntan bestämts av aktuella marknadsnoteringar på vissa bestämda räntebärande värdepapper, betryggande diskonteringsränta på statsobligationer och aktsam diskonteringsränta på medelvärdet mellan statsobligationer och säkerställda bostadsobligationer. Från och med årsskiftet har Finansinspektionen beslutat om en ny metod där diskonteringsräntan för löptider upp till 10 år ska bestämmas av aktuella marknadsvärden på så kallade swapkontrakt. Mellan 10 och 20 års löptid ska marknadsnoteringar på swapkontrakt successivt viktas mot en långsiktig terminsränta, Ultimate Forward Rate (UFR), som förutbestämts vara 4,2 procent. Från 20 års löptid och därefter ska endast UFR gälla. Det ska noteras att UFR är uttryckt som terminsränta och vid omräkning till spot-räntor, som diskonteringsräntan består av, blir räntekurvan lägre och uppnår aldrig 4,2 procent ens vid 100 års löptid. Från de underliggande marknadsnoteringarna på swapkontrakten ska avdrag göras för kreditrisk, 35 baspunkter för aktsam diskonteringsränta och 55 baspunkter för betryggande. Antaganden om framtida driftskostnader är också en parameter av stor betydelse för livförsäkringsavsättningarnas storlek. Driftskostnadsantagandet gör med utgångspunkt från NLP s historiska driftskostnader och revideras årligen. Fond- och depåförsäkring värderas till verkligt värde, det vill säga skuld och tillgång uppgår till samma belopp. Det verkliga värdet fastställs med hjälp av aktuella fondvärden på de fonder som försäkringstagarna har i sina fondförsäkringar samt av marknadsvärdet på enskilda värdepapper som försäkringstagarna valt till sina depåförsäkringar. Värdeförändringar redovisas över resultaträkningen. I dessa försäkringstyper finns inga garantier. - Dödlighetsantaganden NLS tillämpar olika dödlighetsantaganden för olika produkter i enlighet med fastställda riktlinjer och beräkningsunderlag. För pensionsförsäkringar som nytecknas antas en återstående livslängd på 22,5 år givet att personen är 65 år gammal. NLS dödlighetsantaganden för nya försäkringar som tecknas är könsneutrala. För sparprodukter med långlevnadsrisk baseras dödlighetsantagandet på den senast gjorda branschgemensamma dödlighetsundersökning DUS06. Även vid beräkning av livavsättningar tillämpas DUS06 fast då med könsberoende antaganden eftersom livavsättningarna ska beräknas enligt bästa skattning och då måste kön tas i beaktan. - Driftskostnadsantaganden NLS tillämpar både kostnadsuttag som är proportionellt med de försäkringstekniska avsättningarna och kostnadsuttag som är proportionellt med inbetald premie. Kostnadsuttagen förväntas täcka de faktiska kostnader som bolaget har för försäljning, administration och utbetalning av försäkringarna. Nordea Livförsäkring Sverige AB Årsredovisning