BILAGEFÖRTECKNING TILL ÅRSREDOVISNING FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2015

Transkript

1 BILAGEFÖRTECKNING TILL ÅRSREDOVISNING FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2015 Bilageförteckning Bilaga 1 Befolkningsstatistik Bilaga 2 Rapport om tillgänglighet 2015 Bilaga 3 Läkemedelskostnader 2015 Bilaga 4 Balansräkning Bilaga 5 Resultaträkning Bilaga 6 Utökad kostnadsredovisning Bilaga 7 Verksamhetstal Bilaga 8 Utökad redovisning akutsjukhusen Bilaga 9 Könsuppdelad statistik

2

3 Befolkningsutveckling per kommun Bilaga 1 1 november 2015 jämfört med 1 november 2014 Totalt antal invånare Barn (0-17 år) Vuxna (18-64 år) Äldre (65-79 år) De allra äldsta (80+ år) Förändring Förändring Förändring Förändring Förändring Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Upplands Väsby ,5% ,4% ,1% ,7% ,7% Vallentuna ,4% ,9% ,6% ,3% ,7% Österåker ,1% ,9% ,9% ,1% ,2% Järfälla ,6% ,4% ,6% ,5% ,0% Upplands-Bro ,7% ,9% ,0% ,8% ,6% Täby ,9% ,9% ,7% ,3% ,9% Danderyd ,5% ,2% ,8% ,0% ,6% Sollentuna ,2% ,3% ,8% ,6% ,7% Sundbyberg ,4% ,8% ,5% ,6% ,6% Solna ,3% ,7% ,1% ,3% ,0% Lidingö ,7% ,3% ,5% ,4% ,1% Vaxholm ,8% ,2% ,2% ,4% ,8% Norrtälje ,8% ,0% ,9% ,8% ,3% Sigtuna ,3% ,3% ,8% ,5% ,8% Norra länet ,8% ,2% ,6% ,2% ,3% Ekerö ,1% ,6% ,4% ,3% ,5% Stockholm* ,2% ,1% ,7% ,4% ,7% Stockholm/Ekerö ,2% ,2% ,7% ,4% ,5% Värmdö ,7% ,0% ,3% ,9% ,1% Huddinge ,8% ,6% ,3% ,5% ,6% Botkyrka ,6% ,9% ,3% ,0% ,0% Salem ,9% ,0% ,4% ,2% ,8% Haninge ,6% ,0% ,2% ,6% ,3% Tyresö ,9% ,7% ,1% ,7% ,5% Nykvarn ,6% ,5% ,4% ,6% ,6% Södertälje ,1% ,4% ,9% ,5% ,8% Nacka ,1% ,4% ,8% ,4% ,8% Nynäshamn ,7% ,3% ,0% ,0% ,2% Södra länet ,4% ,8% ,0% ,1% ,9% Bilaga 1 STOCKHOLMS LÄN ,4% ,0% ,0% ,6% ,5% *Uppdelning av Stockholms kommun på stadsdelar blir tillgängligt först senare under 2016

4

5 Bilaga 2 Rapport om tillgänglighet 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen [Telefon] Datum: Diarienummer:

6 Bi Bilaga 2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholms läns landsting Januari 2016

7 Bi Bilaga 2 Innehållsförteckning 1 Inledning Mätmetoder Vårdgarantin Telefontillgänglighet Besök husläkarmottagning Besök och behandling inom den specialiserade vården Husläkarmottagningar Specialiserad vård Somatisk specialistvård Vuxenpsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Särskild satsning barn- och unga med psykisk ohälsa Geriatrisk slutenvård Åtgärder ASiH och specialiserad palliativ slutenvård Vårdplatser akutsjukhus Fastställda vårdplatser Disponibla vårdplatser Sida 2

8 Bi Bilaga 2 Sammanfattning Under 2015 har en rapport tagits fram kring Hälso- och sjukvårdens tillgänglighet och i den har behovet av att se tillgänglighet ur ett bredare perspektiv än väntetider lyfts fram. E-hälsotjänsternas utformning och påverkan på tillgängligheten behöver exempelvis beaktas än mer i framtiden. En modell har tagits fram och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer att arbeta vidare med den under I denna rapport redovisas främst väntetider till vård och vårdens kapacitet. Inom Stockholms län gäller tidsgränserna för vårdgarantin. Dessa förklaras nedan: 0 står för kontakt med husläkarmottagning eller med 1177 Vårdguiden på telefon samma dag som man söker hjälp 5 för läkarbesök på husläkarmottagningen inom 5 kalenderdagar. Nationellt gäller 7 dagar 30 för besök hos specialistläkare från det att en remiss är beslutad av husläkaren, eller att man lämnat in en egenanmälan. Nationellt gäller 90 dagar. Även kallat för mottagningsbesök 90 för behandling/åtgärd högst 90 dagar efter beslut om behandling. Telefontillgänglighetsmätningarna för 2015 visar att 93 procent av kontrollsamtalen till husläkarmottagningar är godkända enligt vårdgarantin, det vill säga kontakt samma dag och 87 procent enligt de skarpare kraven inom Stockholms läns landsting (SLL). Väntetidtidsmätningen vad gäller besök hos husläkare våren och hösten 2015 visar att 80 procent av befolkningen får komma till husläkaren inom 5 dagar. Under 2015 har det dock varit tekniska problem med mätningen och det har varit olika mätmetoder, varför en mycket försiktig tolkning av dessa resultat rekommenderas. Genomsnittlig andel patienter som under året fått besök till specialistläkare inom 30 dagar var 68 procent, vilket är en minskning med två procentenheter jämfört med Genomsnittlig andel patienter som fått behandling/åtgärd inom 90 dagar var 88 procent, vilket är en minskning med två procentenheter jämfört med Väntetiderna till den specialiserade vuxenpsykiatrin har förbättrats jämfört med föregående år. Tillgängligheten är hög inom barn- och ungdomspsykiatrin. Av de väntande har 95 % väntat i genomsnitt i högst 30 dagar. Av samtliga avslutade geriatriska vårdtillfällen i slutenvård hade 51 procent av patienterna lagts in på en geriatrisk klinik, antingen direkt från hemmet eller via Sida 3

9 Bi Bilaga 2 akutmottagning. Andelen patienter som läggs in direkt från hemmet uppgår till 15 procent vilket fortfarande är mycket långt från uppsatta mål på 45 procent. Sedan vårdval ASiH startade i januari 2013 har antalet inskrivna patienter per dag stadigt ökat. Från att ha legat på drygt patienter per dag har det ökat till fick patienter ASiH-insatser, under patienter och under patienter. Resultatet visar en ökning av antalet disponibla vårdplatser i början av året samt efter sommaren, såväl totalt som per sjukhus. Under sommaren och jul/nyår ses en minskning lika som år Antalet ej disponibla vårdplatser var som högst vecka 31, 1182 vårdplatser och uppgick till 789 ej disponibla vårdplatser vecka 53 vid jämförelse med fastställda vårdplatser. Sida 4

10 Bi Bilaga 2 1 Inledning Den tidsrelaterade tillgängligheten till vården är högt prioriterad i Stockholms läns landsting (SLL) och uppföljning av väntetider sker löpande. Grunden för uppföljningarna utgörs av vårdgarantins regelverk och tidsgränser. Utifrån inrapporterad data mäts hur väl målvärdena för vårdgarantin uppfylls. Vårdgarantin är sedan juli 2010 en del av hälso- och sjukvårdslagen och gällande förordning (210:349) anger att man ska få kontakt samma dag som man söker primärvården och om man har behov ska man få träffa läkare i primärvården inom 7 dagar. Inom den specialiserade vården ska ett besök enligt lagen ske senast inom 90 dagar efter att remiss är utfärdad eller en egenanmälan har inkommit. Om det därefter finns behov av operation eller annan behandling ska denna genomföras inom 90 dagar. Inom Stockholms län gäller tidsgränserna för vårdgarantin. Dessa förklaras nedan: 0 står för kontakt med husläkarmottagning eller med 1177 Vårdguiden på telefon samma dag som man söker hjälp 5 för läkarbesök på husläkarmottagningen inom 5 kalenderdagar. Nationellt gäller 7 dagar 30 för besök hos specialistläkare från det att en remiss är beslutad av husläkaren, eller att man lämnat in en egenanmälan. Nationellt gäller 90 dagar. Även kallat för mottagningsbesök 90 för behandling/åtgärd högst 90 dagar efter beslut om behandling. Vidare finns en särskild satsning på barn och ungdomar med psykisk ohälsa1. Inom den satsningen görs uppföljning av faktiska väntetider. Kraven för att få ta del av stimulansmedlen är att 90 procent av de som får ett första mottagningsbesök ska ha fått det inom 30 dagar. Av de som inleder en fördjupad utredning eller behandling ska minst 80 procent göra det inom 30 dagar från det att beslutet har fattats. En överenskommelse om tillgänglighet och samordning 2015 för en mer patientcentrerad vård har tecknats mellan Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Satsningen ska leda mot en mer jämlik vård och hälsa genom att vårdverksamheter präglas av ett patientcentrerat förhållningssätt där varje person får vård och behandling utifrån sina behov. Enligt överenskommelsen ska landstingen själva beskriva och följa upp sina utvecklings- 1 Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2015 överenskommelse mellan SKL och Socialdepartementet Sida 5

11 Bi Bilaga 2 områden. Stockholms läns landsting har inlämnat en handlingsplan till SKL i slutet av september 2015, vilken ska återkopplas till SKL i slutet av januari Under 2015 har en rapport om Hälso- och sjukvårdens tillgänglighet tagits fram inom projektet Utvärderingsplan Framtidens hälso- och sjukvård. I rapporten lyfts det fram ett behov av att se tillgänglighet ur ett bredare perspektiv än väntetider och lyfter bland annat fram vikten av att se e-hälsotjänster som en del av tillgängligheten. I rapporten har en modell tagits fram kring hur man kan se tillgänglighet utifrån hur invånarna först upplever ett behov av hälso- och sjukvård, därefter hur tillgängligheten till vården upplevs och slutligen hur tillgången i vården upplevs. Modellen kommer att vidareutvecklas och testas under I denna rapport redovisas först hur Stockholms läns landsting mäter väntetider. Därefter redovisas resultat kopplade till vårdgarantin inom Stockholms läns landsting. Utöver detta redovisas särskilt väntetider inom den somatiska specialistvården, vuxenpsykiatrin, väntetider till barn- och ungdomspsykiatrin, väntetider inom den riktade satsningen för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, tillgänglighet inom geriatrik, tillgänglighet inom ASIH och Specialiserad palliativ vård och slutligen vårdplatser på akutsjukhus. Sida 6

12 Bi Bilaga 2 2 Mätmetoder 2.1 Vårdgarantin Tidsgränserna för vårdgarantin redogjordes för i inledningen. Nedan redogörs det för beräkningarna. Uppföljningen av vårdgarantin beräknas i enlighet med SKL:s direktiv enligt formeln: antal väntande under vårdgarantins gräns/totalt antal väntande De som inte omfattas av vårdgarantin är patienter med patientvald väntan (PVV) och medicinskt orsakad väntan (MOV).2 Dessa ingår därmed inte i uppföljningen av vårdgarantin. Patientlagen som trädde i kraft 1 januari 2015 medför att patienter kan söka öppenvård i hela landet. Utomlänspatienterna omfattas inte av vårdgarantin, utan det är den medicinska prioriteringen som gäller. Utomlänspatienter ingår inte denna uppföljning av vårdgarantin Telefontillgänglighet Telefontillgänglighetsmätningen följer upp att sökande får kontakt samma dag med verksamheter inom vården. De verksamheter som ingår i uppföljningen är husläkarmottagningar, mottagningar för barn- och ungdomspsykiatri, allmänpsykiatri, beroendemottagningar samt hjälpmedelscentraler. Det är endast husläkarmottagningar som omfattas av vårdgarantin men i denna rapport redovisas även resultaten inom psykiatrin enligt samma modell. Barn- och ungdomspsykiatri mäts vartannat år (ej 2015) och redovisas därför inte i denna rapport. Mätningen genomförs kontinuerligt över hela året. Under varje mätperiod (365 dagar) rings 130 samtal till respektive mottagning Besök husläkarmottagning Inom Stockholms läns landsting ska man få besök till husläkare inom fem dagar. Inom SLL pågår ett projekt för att införa automatisk väntetidsmätning av nybesök till husläkarmottagningarna. Samtliga SLSO:s mottagningar har möjlighet att delta i en automatiserad väntetidsmätning. Dock har tekniska problem identifierats och överföring av väntetidsdata för ett stort antal besök befaras ha uteblivit, därför har all rapportering från ett drygt tiotal vårdcentraler utelämnats i resultatredovisningen för helår Planen är att samtliga husläkarmottagningar i framtiden ska rapportera väntetider automatiskt och kontinuerligt. De husläkarmottagningar inom Stockholms 2 Vårdgarantin gäller exempelvis inte heller inom följande områden: återbesök, medicinsk service, utredningar och undersökningar, hjälpmedelsförsörjning (utprovning av hörapparater ingår dock). Sida 7

13 Bi Bilaga 2 läns landsting som ännu inte deltar i den automatiska väntetidsmätningen rapporterar fortfarande manuellt sina väntetider till den nationella väntetidsdatabasen Signe. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) mäter två gånger per år besökstillgängligheten till husläkare. Mätningen pågår under en tvåveckorsperiod under vår och höst Besök och behandling inom den specialiserade vården Inom Stockholms läns landsting ska man få besök till specialistläkare inom 30 dagar från att remiss är beslutad av husläkare eller att egenremiss inkommit. Om det därefter finns behov av operation eller annan behandling ska denna genomföras inom 90 dagar. Uppföljningen av väntande som berör den somatiska och psykiatriska specialiserade vården sker främst genom att vårdgivarna rapporterar in väntande från sina patientadministrativa system till det Centrala VäntetidsRegistret (CVR). Rapporteringen sker dagligen men avstämningarna görs i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings anvisningar per den sista varje månad. En sammanställning görs av hur många som väntar och hur länge de har väntat i enlighet med vårdgarantins regelverk samt i enlighet med kraven för överenskommelserna mellan staten och SKL. Sammanställningarna har kompletterats med manuellt inrapporterad data från de vårdgivare som ännu inte har gått över till att redovisa till CVR. Arbetet gällande utfasning av manuell CVR-rapporteringe är nära målet. Svagheter i dataunderlaget kan bero på bristande registreringsrutiner hos vårdgivarna samt utebliven eller bristfällig manuell rapportering. Uppföljningen av vårdgarantin för mottagning omfattar vårdområden inom den somatiska specialistvården, allmänpsykiatrin samt barn och ungdomspsykiatrin. Vid uppföljning av vårdgarantin för behandling följs ett urval av specificerade behandlingar samt kirurgiska behandlingar indelade efter specialiteter. Inom den nationella satsningen på barn och ungdomar med psykisk ohälsa görs uppföljningen enbart av faktiska väntetider (antalet väntetider som avslutats under aktuell period). Uppföljningen omfattar även vissa verksamheter utanför barn- och ungdomspsykiatrin, som utför insatser för barn och unga med psykisk ohälsa och som enligt SKLs definitoner ska ingå i mätningen. Inom Stockholms läns landsting mäts förutom barn- och ungdomspsykiatri även barn- ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) vad gäller utredningar om Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), habilitering vad gäller behandling för personer under 18 år vid autismcentrum samt specialiserad ätstörningsvård vad gäller behandling för personer under 18 år. I ovanstående mätning ingår inte det tilläggsuppdrag som vissa BUMM och husläkarmottagningar bedriver gällande barn och unga med psykisk ohälsa. Sida 8

14 Bi Bilaga 2 3 Husläkarmottagningar Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat både för telefontillgängligheten och förmätningar gällande vårdgarantin till husläkare. Vårdgaranti- telefontillgänglighet 93% SLL-krav telefonkontakt inom 90 minuter 87% Vårdgaranti- mottagningsbesök inom 7 dagar* 85% SLL-krav mottagningsbesök inom 5 dagar* 80% *Patientvald väntan borträknad Analys Telefontillgänglighetsmätningarna för 2015 visar att 93 procent av kontrollsamtalen till husläkarmottagningar är godkända enligt vårdgarantin, d.v.s. kontakt samma dag. Resultatet är i nivå med Den mottagning som hade lägst resultat hade 61 procent godkända samtal enligt vårdgarantins krav, medan de med högst resultat hade 100 procent. I Stockholms läns landstings avtal med husläkarverksamheterna är kraven på telefontillgänglighet högre. För mottagningar med direktsvar utan köfunktion är ett samtal godkänt om det besvaras inom 1,5 minut och vid direktsvar med köfunktion inom 10 minuter. Verksamheter med återuppringningssystem ska ha återkommit till patienten inom 90 minuter. 87 procent av kontrollsamtalen blev godkända 2015 enligt dessa krav, vilket är i nivå med resultaten för Av de 216 mottagningar (inkl. Norrtälje) som mättes hade 152 husläkarmottagningar minst 85 procent godkända samtal enligt dessa krav. Det är fyra fler godkända än för Lägst resultat hade två mottagningar runt 35 procent godkända samtal, medan en hade 100 procent och sju stycken 99 procent godkända samtal. I redovisningen av väntetider för mottagningsbesök hos husläkare inom 5 dagar för 2015 ingår rapportering från 197 mottagningar och totalt drygt besök våren 2015 samt rapportering från 173 mottagningar och nästan besök för hösten På grund av att väntetidsdata samlats in med olika metoder för olika husläkarmottagningar och de ovan beskrivna tekniska problemen rekommenderas en mycket försiktig tolkning av mätresultaten. Medianväntetid till besök hos husläkare (patientvald väntan borträknad) är noll dagar, liksom i tidigare mätningar. Andelen mottagningsbesök som sker inom gällande tidsgränser enligt den nationella vårdgarantin på 7 dagar är 85 procent och andelen som sker inom SLL-kravet på 5 dagar är 80 procent. Det är en nedgång i förhållande till 2014, men det kan inte uteslutas att förändringen beror på förändringar i mätmetoden. Sida 9

15 Bi Bilaga 2 4 Specialiserad vård Stockholms läns landsting rapporterar varje månad in data till Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) databas i enlighet med deras riktlinjer. Nedan redovisas det sammanlagda resultatet för uppföljning av väntande enligt det vårdutbud som har angetts av SKL. Specialiserad vård Vårdgaranti - mottagningsbesök 68 % Vårdgaranti - behandling 88 % Genomsnittligt resultat vad gäller SLLs vårdgaranti inom 30 dagar för samtliga mottagningar under år 2015 är 68 procent, vilket är två procentenheter lägre än föregående år. Behandling Mottagning Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande inom vårdgarantins gräns både för SLLs 30 dagar och den nationella vårdgarantin 90 dagar. Totala andelen väntande under 31 dagar varierar under året. Områden som bäst klarat andelen väntande under 31 dagar är barn- och ungdomspsykiatri (95 procent) samt hematologi (94 procent). Det område som visar sämst resultat när det gäller andelen väntande är handkirurgi. Största antalet väntande över 30 dagar finns inom ortopedi. Antalet väntande över 90 dagar är också högst inom ortopedi. Sida 10

16 Bi Bilaga 2 Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande inom vårdgarantins gräns både för SLLs och den nationella vårdgarantin, dvs 90 dagar. Genomsnittligt resultat vad gäller SLLs vårdgaranti för behandling under år 2015 är 88 procent, vilket är lägre än föregående år. Totala andelen väntande för samtliga till behandling under 90 dagar varierar under året. Områden med bäst resultat sett till andel väntande inom vårdgarantins gräns för behandling är gynekologi, kärlkirurgi, ortopedi och ögon. De har alla över 91 procent av de väntande inom vårdgarantins gräns. Områden som har en lägre andel uppfyllnad av vårdgarantin, väntande under 80 procent är neurokirurgi, hjärtsjukvård och öron- näs och-halssjukvård. Antalet väntande är högst inom öron-, näs och hals samt ortopedi. Sida 11

17 Bi Bilaga 2 5 Somatisk specialistvård Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat för angiven period vid respektive mätning. Somatisk specialistvård Vårdgaranti-mottagningsbesök 67 % Vårdgaranti- behandling 88 % Genomsnittligt resultat vad gäller SLLs vårdgaranti för mottagning under år 2015 är 67 procent. Motsvarande resultat för 2014 var 69 procent. Genomsnittligt resultat vad gäller vårdgarantin för behandling under år 2015 är 88 procent, vilket är två procentenheter lägre än Analys, väntande till mottagning Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande inom vårdgarantins gräns 30 dagar. Jämförelser mellan akutsjukhusen och vårdgivare utanför sjukhusen visar att akutsjukhusen har betydligt bättre resultat sett till andelen väntande till mottagning under 31 dagar. Det genomsnittliga resultatet för akutsjukhusen är 79 procent. Motsvarande resultat för vårdgivare utanför sjukhusen är 60 procent. Resultatet kan vara en följd av utflytt av vård från akutsjukhusen till vårdgivare utanför. Arbete att säkerställa utbudet av vård utanför akutsjukhusen pågår. Sida 12

18 Bi Bilaga 2 Analys, väntande till behandling Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande inom vårdgarantins gräns både för SLLs och den nationella vårdgarantin, dvs 90 dagar. Akutsjukhusen har i genomsnitt lägre resultat vad gäller andel väntande till behandling inom vårdgarantins gräns jämfört med år Det genomsnittliga resultatet för akutsjukhusen är 88 procent. Motsvarande resultat för vårdgivare utanför sjukhusen är 90 procent. Sida 13

19 Bi Bilaga 2 6 Vuxenpsykiatri Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat för angiven period vid respektive mätning. Vuxenpsykiatri Vårdgaranti- mottagningsbesök 87 % Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande under vårdgarantins gräns till mottagning. Diagrammet visar måluppfyllelsen för SLLs vårdgaranti ( 30 dagar). Analys Andelen väntande under vårdgarantins gräns har förbättrats jämfört med föregående år. Sida 14

20 Bi Bilaga 2 Tabellen nedan visar faktiska väntetider Tabellen redovisar hur stor andel av patienterna som fått en tid inom 30 dagar (exklusive patientvald och medicinsk orsakad väntan). Mått År 2015 År 2014 Medel 84 % 82 % Median 88 % 90 % Min 60 % 53 % Max 100 % 100 % Antal mottagningar Antal mottagningar >85 % Faktisk väntetid till den specialiserade vuxenpsykiatrin var under året 84 procent, det vill säga att 84 procent av patienterna har fått en tid inom 30 dagar, vilket är ett något bättre resultat än föregående år. Den avtalade nivån är att 85 procent av patienterna ska få en tid inom 30 dagar (exklusive patientvald och medicinskt orsakad väntan). Variationsvidden är att mellan 60 procent och upp till att 100 procent av patienterna får en tid inom 30 dagar. 3 Faktiska väntetider visar en sammanställning av väntetider som har avslutats under en period. Med faktisk väntetid menas det antalet dagar som de patienter som fick ett mottagningsbesök/en behandling under månaden fått vänta Sida 15

21 Bi Bilaga 2 7 Barn- och ungdomspsykiatri Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat för angiven period vid respektive mätning. Barn- och ungdomspsykiatri Vårdgaranti- mottagningsbesök 95 % Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande under vårdgarantins gräns till mottagning. Diagrammet visar måluppfyllelsen för SLLs vårdgaranti ( 30 dagar). Analys Tillgängligheten till första besök är hög inom barn- och ungdomspsykiatrin. 95 procent av de väntande har i genomsnitt väntat i högst 30 dagar. Resultatet är förbättrat med fyra procentenheter jämfört med Sida 16

22 Bi Bilaga 2 8 Särskild satsning barn- och unga med psykisk ohälsa Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat vid respektive mätning. Särskild satsning barn- och unga med psykisk ohälsa Mottagningsbesök 94 % Fördjupad utredning och behandling 83 % Analys Måttet faktisk väntetid (antalet väntetider som avslutats under aktuell period) är ett annat sätt att mäta väntetider och används för att mäta väntetider kopplade till den särskilda nationella satsningen för barn och unga med psykisk ohälsa. Till skillnad från den nationella vårdgarantin ingår även utredningar i väntetidsmätningen. Av de som kom på ett första mottagningsbesök från egenanmälan/remiss under året hade 94 procent väntat kortare än 30 dagar och 83 procent har påbörjat fördjupad utredning och behandling inom 30 dagar. I besök till mottagning ingår enbart barn- och ungdomspsykiatri. Målet är att 90 procent av de som besöker en BUP-mottagning under perioden ska ha väntat högst 30 dagar innan besöket. Målet har uppnåtts under året. I fördjupad utredning/behandling ingår väntetider till åtgärd inom barn- och ungdomspsykiatri. Verksamheterna uppnår sammantaget den målnivå på 80 procent som SKL och regeringen kommit överens om för år Sida 17

23 Bi Bilaga 2 9 Geriatrisk slutenvård Målnivån för direktintag från hemmet är nu 45 procent och från akutmottagning 20 procent av samtliga patienter som vårdas inom geriatriken. Resterande 35 procent är målnivån för intag från akutsjukhusens vårdavdelningar. Tabellen nedan beskriver andel direktintag och intag från akutsjukhusens vårdavdelningar under helåret Direktintag från hemmet Direktintag från akutmottagning Direktintag totalt Intag från akutsjukhusens vårdavdelningar procent procent procent procent Löwetgeriatriken Brommageriatriken Handengeriatriken Danderydsgeriatriken Jakobsbergsgeriatriken Nynäsgeriatriken Stockholmsgeriatriken Huddingegeriatriken Södertäljegeriatriken Dalengeriatriken Nackageriatriken Helår Delår Tertial Helår MÅLNIVÅ Källa: Uppföljningsportalen Till direktintag från akutmottagning ingår förutom patienter som passerat akutmottagning på akutsjukhus samma dag som inläggning på geriatriken även de vårdtillfällen där patienter dagen innan inläggning på geriatriken besökt akutmottagning på akutsjukhus. Sida 18

24 Bi Bilaga 2 Utfallet under 2015 visar en fortsatt stor diskrepans mellan målnivåer och utfall. Andelen direktintag från hemmet ökade temporärt under 2015 men helårsutfallet är lägre jämfört med tertial och delårsrapporterna. Jämfört med 2014 är direktintaget från hemmet marginellt högre. Sedan delårsredovisningen har det totala direktintaget ökat men detta gäller enbart intag från akutmottagning, andel intag från hemmet har alltså minskat. Andelen patienter som skrivs in från akutsjukhusens vårdavdelningar har ej förändrats. Jämfört med delårsredovisningen har andelen direktintag från hemmet minskat med 1 procentenhet till 15 procent, medan andelen intag från akutmottagning har ökat med två procentenheter till 36 procent. Andelen patienter som skrivs in från akutsjukhusens vårdavdelningar har minskat med en procentenhet till 49 %. Ingen klinik uppnår målet på 45 procent för direktintag från hemmet, utfallsspannet ligger mellan 7 25 procent. Samtliga utom en klinik når målet direktintag från akutmottagning på 20 procent, utfallsspannet ligger mellan procent. Målnivån direktintag totalt med mål 65 procent uppnås inte vid någon klinik, utfallsspannet ligger mellan procent. Målet för intag från akutsjukhusens vårdavdelningar på högst 35 procent överstigs av samtliga kliniker, spannet ligger mellan procent. Möjligheten till direktintag under kvällar och helger är beroende av tillgången på lokal röntgen och laboratorieservice. Danderyds-, Huddinge- och Södertäljegeriatriken har tillgång till röntgen dygnet runt, medan övriga klinikers tillgänglighet till röntgen normalt är kontorstid mellan kl Möjligheten att kunna ta emot patienter direkt från hemmet begränsas vid ett högt tryck från akutsjukhusens vårdavdelningar eftersom det inte är ekonomiskt lönsamt för de geriatriska klinikerna att avsätta vårdplatser för enbart direktintag. Patienter som tas in direkt från hemmet har ofta en tidigare inläggning på kliniken och är kända där. Den varierande graden av direktintag från hemmet kan bero på klinikernas och upptagningsområdenas storlek vilket påverkar möjligheten att bygga funktionella nätverk med primärvårdsenheter. Kliniker belägna på akutsjukhus visar på en lägre andel direktintag från hemmet och en högre andel från akutmottagning, vilket sannolikt beror på att akutsjukhusstrukturen bygger på ett intag via sjukhusens akutmottagningar. Sida 19

25 Bi Bilaga Åtgärder Närakutmottagning i direkt anslutning till den geriatriska verksamheten på de mindre sjukhusen samt tillgång till röntgen och laboratorium ökar möjligheten till direktintag. Utifrån möten med vårdgivarna är den övergripande bedömningen att såväl styrning och samordning som uppföljning av andelen direktintag behöver stärkas. Bland vårdgivare med en lägre andel direktintag finns det en otydlighet kring hur och vem som ska driva frågor om dess utveckling. En försvårande omständighet för många kliniker är samarbetet med primärvården, på grund av geografiskt stora områden med många primärvårdsenheter. Dessutom finns det inte tillräcklig samsyn mellan ambulans, primärvård och geriatrik för att utveckla ett patientsäkert direktintag från hemmet. För att öka förutsättningarna för ett fungerande direktintag, ett effektivt resursutnyttjande och en jämlik patientsäker vård, behövs en samsyn kring den geriatriska patienten. Förvaltningen gav därför Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum i uppdrag att under år 2014 utveckla ett beslutsstöd för remittenter. Detta verktyg testas vid Brommageriatriken och dess vårdgrannar under år 2015, och en slutrapport lämnas under våren Förvaltningen planerar en översyn kring det akuta omhändertagandet där direktintag utgör ett viktigt utvecklingsområde. I genomförandet av FHS ställs, på de sjukhus där geriatriska kliniker finns, krav på stödfunktioner för olika typer av undersökningar, men även tillgång till öppen specialistvård som mottagningar för kardiologi, ortopedi, urologi m.m. Samverkan med närakuter ökar möjligheten till direktintag från hemmet. Geriatrisk kompetens tillförs närakuter. Sida 20

26 Bi Bilaga 2 10 ASiH och specialiserad palliativ slutenvård Bakgrund vårdval ASIH Länet är uppdelat i 8 olika områden i vårdvalet ASIH. Vårdgivarna ansöker och blir godkända för respektive område. Antalet vårdgivare i de olika områdena är: -två stycken i område 1, två stycken i område 2, fyra stycken i område 3, fyra stycken i område 4,nio stycken i område 5, sex stycken i område 6, tre stycken i område 7 och fyra stycken i område 8. Genomsnittligt antal inskrivna. Sedan vårdval ASiH startade i januari 2013 har antalet inskrivna patienter per dag stadigt ökat. Från att ha legat på drygt patienter per dag har det ökat till fick patienter ASiH-insatser, under patienter och under patienter. Sida 21

27 Bi Bilaga 2 Specialiserad palliativ slutenvård Vårdvalet Specialiserad palliativ slutenvård är ett länsuppdrag. Vårdgivarna tar emot remisser/patienter från hela länet. Källa: Belport Sida 22

28 Bi Bilaga 2 Tillgängligheten kring platstillgängligheten har varit god under året. Under året har det saknats lediga platser inom den specialiserade palliativa slutenvården under sammanlagt 6 dagar. Dessa inföll under januari, juni och juli. Sida 23

29 Bi Bilaga 2 11 Vårdplatser akutsjukhus Under januari december rapporterades disponibla vårdplatser varje månad för akutsjukhusen samt Ersta sjukhus. Utöver det har rapportering skett varje vecka under sommar och jul/nyårshelgen. Begreppen disponibel vårdplats och fastställd vårdplats används i enlighet med Socialstyrelsens senaste definitioner (se nedan) Fastställda vårdplatser Fastställd vårdplats är de platser som är planerade att finnas när sjukhuset har full kapacitet. Fastställd vårdplats i sluten vård är en vårdplats fastställd av vårdgivaren. Fastställda vårdplatser DS SÖS K C S:t STS NTS Ersta Totalt Göran DS: Danderyds sjukhus SÖS: Södersjukhuset K: Karolinska Universitetssjukhuset C S:t Göran: Capio S:t Görans sjukhus STS: Södertälje sjukhus NTS: Norrtälje sjukhus 11.2 Disponibla vårdplatser Disponibel vårdplats är en vårdplats i sluten vård med fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö. Disponibel vårdplats är inte det samma som fastställd vårdplats. Disponibla vårdplatser kan variera efter behov (till exempel skilja på vardag och helg), efter möjlighet att bemanna, till följd av ombyggnation eller till följd av tillämpade hygienriktlinjer vid exempelvis smittoutbrott som vinterkräksjuka. Sida 24

30 Bi Bilaga 2 I början av perioden ses en svag ökning av totala antalet disponibla vårdplatser. Under sommaren och jul/nyåret minskade antalet disponibla vårdplatser. Variationen är lika åren 2014 och Sida 25

31 Bi Bilaga 2 DS: Danderyds sjukhus SÖS: Södersjukhuset K: Karolinska Universitetssjukhuset C S:t Göran: S:t Görans sjukhus STS: Södertälje sjukhus NTS: Norrtälje sjukhus Analys Resultatet visar en ökning av antalet disponibla vårdplatser i början av året samt efter sommaren, såväl totalt som per sjukhus. Under sommaren och jul/nyår ses en minskning lika som år Ej disponibla vårdplatser var som högst vecka 31, vårdplatser och uppgick till 789 ej disponibla vårdplatser vecka 53 vid jämförelse med fastställda vårdplatser. Sida 26

32 1 (20) Läkemedelskostnader årsrapport 2015 Nya läkemedel mot hepatit C gav stor kostnadsökning Läkemedelskostnaderna i SLL, beloppet för receptförmånen, för fria läkemedel på recept samt den indirekta landstingskostnaden för rekvisitioner, steg 2015 med 4,6 procent. Införandet av nya effektiva medel mot kronisk hepatit C, HCV, medförde något högre kostnad än beräknat. Immunsuppressiva och onkologiska läkemedel steg dessutom mer än 2014, +203 Mkr;+10 % (+166 Mkr;+8 %). Det var trots introduktionen av en ny variant av TNF-hämmare, så kallad biosimilar, till lägre pris. Utlöpande patent på onkologiska medel hade ringa påverkan. Rekommendationen att öka insättningen av nya antikoagulantia vid förmaksflimmer för att förebygga stroke, fick betydande genomslag. Nya läkemedel mot diabetes typ-2, bidrog också till ökade kostnader. Inhalationsläkemedel mot astma och KOL minskade däremot i belopp, till följd av prissänkningar och något minskade volymer. Förbrukningen av antibiotika kvarstod på oförändrat hög nivå medan användningen av olämpliga läkemedel hos äldre minskade. Följsamheten till Kloka listan steg från 83 till 84 procent. Om årsrapporten samt Definitioner och ordförklaringar, se sidan 19. Ökande kostnadsandel för specialläkemedel Totalbeloppet för läkemedel vilket även inkluderar egenavgifter för recept, steg med +4,7 procent, Tabell 1. Det var 1,7 procentenheter över prognosen. Årets stigande kostnadsutveckling för läkemedel kan sammanfattas i några huvudtrender: - Fortsatt förskjutning mot att specialläkemedel får ökad kostnadsandel, Figur 1. Det var resultat av att specialläkemedel ökade med närmare 10 procent samtidigt som basläkemedel förblev totalt oförändrade i belopp, Tabell 2. - Kraftig ökning av läkemedel mot hepatit C vilka förutom att ha extremt högt pris dessutom är SML-läkemedel och därmed är helt kostnadsfria för patienterna, Figur 2, jämför infektionsläkemedel Figur 3. - Onkologiska och immunmodulerande medel steg mer än föregående år, +8,6 % (+ 6,6 %), i absoluta tal Mkr, Grupp L Figur 3, Figur 4 samt L01 Figur 6. - Kloka listans rekommendationer fortsatte att ha stark influens på kostnadsutvecklingen för basläkemedel. Basläkemedel som fanns upptagna i Kloka listan, 195 /708, steg med i genomsnitt 2,5 procent. Övriga basläkemedel minskade i belopp med 6 procent. Av åtta basläkemedel som vardera ökade Stockholms läns landsting Box Stockholm

33 2 (20) med mer än 4 Mkr under året, var det bara två som inte fanns i Kloka listan: esomeprazol mot magsyra och mirabregon (Betmiga) mot urinträngningar - Få nya utbytbara läkemedel under 2015 och avtagande kostnadsdämpande effekter av läkemedel som redan tidigare var utbytbara generiska. Ett undantag var inhalationsläkemedel vid astma och KOL, inom grupp R se Figur 3, och i grupp R03 i Figur 6, som minskade i kostnad, se vidare nedan. Tabell 1 Direkta och indirekta kostnader inklusive patienters egenavgifter för receptköp av läkemedel och läkemedelsnära produkter och rekvisition i SLL inklusive Norrtälje. Landstingets kostnadsandel gäller förmånskostnad för recept samt kostnader för fria läkemedel där landstinget har 100 % kostnadsansvar. Källor: VAL/GUPS och Läkemedelsbokslut Varutyp, försäljningssätt Totalt, Mkr Belopp SLL, Mkr Period jan-dec Diff. % Diff. % Läkemedel: Recept Läkemedel på recept / dosdispenserat*) , ,4 Dosdispensering, tjänsten**) , ,2 Fria läkemedel enl. SML**) , ,1 Fria läkemedel psykiatri **) , ,0 Summa läkemedel recept ***) , ,9 Rekvisition****) , ,2 Summa läkemedel , ,9 Läkemedelsnära: Recept/Hjälpmedelskort , ,8 Rekvisitioner , ,2 Summa läkemedelsnära , ,1 Summa totalt , ,3 *) Totalt: Totalbelopp för receptköp inkl. fria läkemedel och köp utanför den allmänna subven- tionen, egenavgifter vid förmånsköp samt fakturerade belopp till andra betalare än HSF. Belopp SLL: Förmånskostnad vid receptköp inom subventionen. **) Läkemedelsbokslut SLL K. Sollermark. ***) Ej justerat för eventuell återbäring på vissa särskilt kostsamma läkemedel. ****) Netto leverantörsrabatter rekvisition vilka uppgick till cirka 315 Mkr. Källa: SLL upphandling Ulf Törnqvist. Tabell 2. Fördelning av totalbelopp recept *) respektive totalbelopp rekvisition ****) enligt Tabell 1 ovan, i bas- respektive specialläkemedel åren Källa: VAL / GUPS. Typ av läkemedel Jan - dec Mkr Diff. % Basläkemedel recept , Basläkemedel rekvisition , Summa basläkemedel , Specialläkemedel recept , Specialläkemedel rekvisition , Summa specialläkemedel , Summa läkemedel , Andel belopp specialläkemedel (%) Årsrapport läkemedel

34 Mkr 3 (20) Förändring andel specialläkemdel (%) 59% 56% 56% 61% Basläkemedel recept Specialläkemedel recept Basläkemedel rekvisition Specialläkemedel rekvisition Figur 1. Fördelning av totalbelopp per år mellan bas- och specialläkemedel i Stockholms län netto upphandlingsrabatter. Andel specialläkemedel av totalt (%), jämför Tabell 2. Kostnadsökningen 2013 uteblev, men det förklaras av nytt distributionsavtal för läkemedelsförsörjning via rekvisition Stora kostnader för nya medel mot hepatit C De fem läkemedelsgrupper som var beloppsmässigt störst, ökade också mest i belopp, Figur 3. Läkemedel mot infektioner var den grupp som ökade mest. Det berodde framför allt på att de nya antivirala medlen mot kronisk hepatit C är mycket kostsamma och att de nya kostnaderna främst tillkom under kalenderåret 2015, Figur 2. Genom att dessa läkemedel är kostnadsfria enligt SML, lämnas de ut vid sidan av den allmänna subventionen. Fakturerade belopp till landstinget är före eventuell retroaktiv återbäring.. Antalet nya patienter som fick en sex veckors behandling mot hepatit C med de nya medlen, visade under hösten ingen tendens att minska från vårens nivå på cirka 40 (nya) patienter per månad, Figur 5. Totalt hade i genomsnitt cirka 150 patienter i månaden behandling mot hepatit C under 2015 eller cirka 670 unika patienter under året. Inräknat de individer som behandlades med tidigare typer av läkemedel mot HCV, steg antalet behandlade individer med cirka 300 jämfört med Andelen patienter som helt enligt centralt fastställda riktlinjer fick fast kombination av sofosbuvir och ledipasvir (Harvoni), ökade under året till cirka 40 procent av patienterna med någon behandling. Samtidigt fasades äldre terapi ut, jämför Figur 2. Jämför även förändringarna för antivirala medel, samt enskilda läkemedel mot hepatit C Figur 6 respektive 8a och 8b. Årsrapport läkemedel

35 Totalbelopp Miljoner kronor; förändr. (%) Recept + rekvisition Mkr 4 (20) % ± 0% % + 9% Figur 2. Antivirala medel: Totalbelopp, recept + rekvisition, per år samt förändring (%) CMVretiniter (ögoninfektion) är en komplikation till HIV. *) Belopp före eventuell återbäring. Källa: GUPS % + 1 % Basläkemedell vvvvv Specialläkemedel Oklassificerat % + 3 % + 9 % % + 2 % - 1% + 25 % +13% 1 % - 3 % - 2 % + 2 %- 13% 0 Figur 3. Totalbelopp SLL och förändring per huvudgrupp ATC, recept + rekvisitioner uppdelat på bas- / specialläkemedel samt artiklar utan ATC-kod och som innefattade stomihjälpmedel ca 30 %, avancerade tekniska hjälpmedel vid diabetes ca 20 %, andra tekniska artiklar nära 20 %, specialnäring nära 20 % och ospecificerade licensläkemedel ca 15 %. Källa: VAL. Årsrapport läkemedel

36 Antal patienter Totalbelopp recept + rekvisition Mkr 5 (20) % Förändring 2015 (%) % +8% +16% % Figur 4. Onkologiska och immunologiskt verkande medel (ATC-grupp L). Förändring : Falskt för lågt resultat 2013 på grund av ändrat distributionsavtal för rekvisition. Prismodellen för beredningar av cytostatika (L01) ändrades 2013 vilket medverkade till skenbara minskningar i belopp mellan 2102 och Källa: GUPS 250 Nya medel mot hepatit C ( simeprevir, sofosbuvir, daklatasvir + sofosbuvir + ledipasvir, dasapasvir, ombitasvir + paritaprevir + ritonavir ) Antal med receptuttag och som tagit ut tidigare Antal utan tidigare uttag Figur 5. Antal patienter i Stockholms län som per månad 2015 gjort uttag på recept av nya typen antiviral terapi mot hepatit C inklusive de patienter som inte tidigare fått behandling. Källa: GUPS. Årsrapport läkemedel

37 6 (20) Immunmodulerare ( L04 ) Antivirala medel ( J05 ) Cytostatika ( L01 ) Antidepressiva, demensmedel ( N06 ) Medel mot astma/kol ( R03 ) Mot psykos, oro, sömnsvårigheter ( N05 ) Antikoagulantia ( B01 ) Tekniska artiklar ( Ej ATC ) Hemostatika ( B02 ) Diabetesmedel ( A10 ) Analgetika ( N02 ) Könshormoner ( G03 ) Ögonläkemedel ( S01 ) Antibiotika ( J01 ) Antiepileptika ( N03 ) Urologiska medel ( G04 ) Hypofys-/hypotalamushormoner ( H01 ) Medel vid anemi ( B03 ) Mot MS och beroendesjukdom ( N07 ) Plasma/vätskeprodukter ( B05 ) + 1 % - 17 % + 1 % + 19 % + 10 % - 4% + 8 % + 3 % - 1% + 14 % + 6 % - 1% - 3% + 1 % + 4 % + 32 % - 5% + 31 % + 9 % + 10 % 2014 Recept 2014 Rekvisition 2015 Recept 2015 Rekvisition Miljoner kronor Figur 6. Totalbelopp största undergrupper av läkemedel (ATC-3). För varje grupp redovisas resultat för 2015 (blå stapel) jämfört med 2014 under (grön stapel). Procentsatsen anger förändringen blå stapel jämfört med underliggande grön stapel. Varje årsstapel är uppdelad i recept, ljus ton, och rekvisition, mörk ton. Receptbelopp exkl. ev. återbäring, rekvisition netto rabatter. Källa: VAL. Kostnaden för läkemedel mot hepatit C steg 2015 till att bli högre än summan för antivirala medel mot HIV respektive för medel mot cytomegalovirus CMV, Figur 2. Den genomsnittliga kostnaden för behandling av hepatit C uppgick till omkring 500 tusen kronor per patient före eventuell särskild återbäring enligt avtal. Kostnaden per patient varierade mellan 300 och 600 tusen kronor, beroende på behovet av kombinationsbehandling samt behandlingstidens längd. Normal behandlingstid är sex veckor. HIV-läkemedlen gav till skillnad från tidigare år inga kostnadsökningar, Figur 2. Antalet patienter som behandlades mot HIV-infektion var oförändrat jämfört med 2014, cirka 1000 individer. Antibiotika ökade i belopp med sex procent, Figur 6. Ökningen gällde främst sjukhusantibiotika och antibiotika med särskilda användningsområden som inom venerologin. Den samlade landstingskostnaden för fria läkemedel mot smittfarlig sjukdom, SMLkostnaden, kan inte utläsas ur GUPS utan endast ur ekonomisystemet. Då inget förmånsbelopp uppkommer vid köp av fria medel enligt SML, återfinns kostnaden för dem endast i Totalbelopp för recept och där de inte kan urskiljas från vanliga receptköp. I totalbelopp för receptköp förutom en rad andra typer av belopp även patienternas eventuella egenavgifter vid förmånsköp, Tabell 1 fotnot. Ett fåtal patienter med frikort fick hepatit C-läkemedel felaktigt fritt inom förmånen grundat på sitt frikortsinnehav. Årsrapport läkemedel

38 7 (20) Läkemedel mot tumörer och immunrubbningar (L) fortsatt i topp Grupp L, läkemedel mot tumörsjukdomar och immunologiskt relaterade sjukdomar, och som helt består av specialläkemedel, var liksom tidigare den grupp som kostade mest och som tillhörde de grupper som i belopp ökade mest, Figur 3 och 4. Nyintroducerade immunmodulerare, ATC-grupp L04, och breddade användningsområden för dessa, medförde en kostnadsmässig topplacering för gruppen, jämför Figur 5 samt adalibumab, etanercept respektive infliximab i Tabell 3. Totalt ökade grupp L med 7 procent, Figur 3. TNF-hämmare enbart, genererade 2015 större totalbelopp än läkemedel mot tumörsjukdomar, Figur 4. För förklaring om TNFhämmare, se Definitioner sist. Biologiskt framställda läkemedel som TNF-hämmare, kan när patentet löpt ut, numera framställas av andra än originaltillverkaren. Läkemedlet, kallas då för biosimilar och är då inte helt identiskt med originalprodukten. Biosimilarer på marknaden har hittills inte visat sig ha avvika kliniskt från originalprodukten. Det finns nu två biosimilarer till infliximab varav den ena (Remsima) i december hade 15 procent lägre pris än originalet (Remicade). TNF-hämmare tillförs som intravenös infusion. Till skillnad från övriga TNF-hämmare och liknande, kan infliximab därför endast ges polikliniskt. Det ger extra sjukvårdskostnaderna jämfört med alternativa medel som självadministreras. Det bör därför vägas in vid jämförande kostnadskalkyl. Volymandelen biosimilar av infliximab, hade i december 2015 stigit till 23 procent. Andelen infliximab, original + biosimilar, av samtliga TNF-hämmare förblev dock relativt oförändrad, Figur 7. Övriga immunsuppressiva medel, grupp L04AA, ökade kraftigt mätt i relativa mått, Figur 4, till följd av nya medel mot inflammatoriska sjukdomar, som till exempel vedolizumab (Entyvio) mot ulcerös kolit, jämför Figur 8a. Onkologiska läkemedel, L01 och L02, fortsatte att stiga, Figur 4 och 6. Det kan relateras till ny terapi och som ökar. Cytostatika, L01, är inom SLL fördelad på drygt 100 olika läkemedel. Mer än hälften av dessa ökade i belopp och cirka en tredjedel ökade mer än genomsnittet för hela L01. Det stora antalet olika medel, medför att enskilda onkologiska läkemedel inom L01 inte frekvent finns i topplistor över läkemedel med största belopp. Däremot kan de vid introduktion ofta uppträda i statistik över läkemedel med största ökning i belopp. Årsrapport läkemedel

39 8 (20) Tabell 3 Läkemedel, recept + rekvisitioner med största totalbelopp Rek (S): Rekommenderat endast inom specialiserad vård. Källa: VAL. ATC-grupp Läkemedel ( PRODUKT - exempel ) - huvudanvändning Kloka Listan Basläkem. (B); Upphandl. (U) 2015 Mkr Diff L04AB04 Adalimumab ( HUMIRA ) - inflammatorisk sjukdom Rek (S) -, L04AB01 Etanercept ( ENBREL ) - inflammatorisk sjukdom -, J05AX15 Sofosbuvir ( SOVALDI ) - kronisk hepatit C -, B02BD02 Koagulationsfaktor VIII ( REFACTO AF ) - blödarsjuka -, U N06BA04 Metylfenidat ( RITALIN ) - adhd Rek (S) -, L04AB02 Infliximab ( REMICADE ) - inflammatorisk sjukdom Rek (S) -, U J05AX65 Sofosbuvir och ledipasvir ( HARVONI ) - kronisk hepatit C -, R03AK07 Formoterol och budesonid ( SYMICORT TURBUHALER ) - astma Rek B, L01XC02 Rituximab ( MABTHERA ) - tumörsjukdom, reumatoid artrit -, U L04AB06 Golimumab ( SIMPONI ) - inflammatorisk sjukdom Rek (S) -, L01XC03 Trastuzumab ( HERCEPTIN ) - tumörsjukdom (bröstcancer) -, U J05AX14 Daklatasvir ( DAKLINZA ) - kronisk hepatit C -, R03BB04 Tiotropiumbromid ( SPIRIVA ) - kronisk obstruktiv lungsjukdom KOL Rek B, S01LA05 Aflibercept ( EYLEA ) - degeneration av gula fläcken -, U N02BE01 Paracetamol ( ALVEDON ) - smärta, feber Rek B, U L04AX04 Lenalidomid ( REVLIMID ) - multipet myelom -, B01AB04 Dalteparin ( FRAGMIN ) - blodpropp Rek B, U N03AX16 Pregabalin ( LYRICA ) - ångest, neuropatisk smärta, epilepsi B, C07AB02 Metoprolol ( GENERISK ) - hjärtsvikt, hypertoni Rek B, U L01XE01 Imatinib ( GLIVEC ) - tumörsjukdom (leukemi) -, U J05AR13 Lamivudin, abakavir och dolutegravir ( TRIUMEQ ) - hiv -, G03CA03 Östradiol ( VAGIFEM ) - östrogentillägg lokalbehandling Rek B, A10AE04 Insulin, glargin ( LANTUS ) - diabetes mellitus Rek (S) B, L04AA23 Natalizumab ( TYSABRI ) - multipel skleros -, U N05AX12 Aripiprazol ( ABILIFY ) - schizofreni Rek (S) -, L04AD02 Takrolimus ( PROGRAF ) - transplantationsavstötning Rek (S) -, H01AC01 Somatropin ( GENOTROPIN ) - tillväxtstörning -, J05AR03 Tenofovirdisoproxil och emtricitabin ( TRUVADA ) - hiv -, G04BE08 Tadalafil ( CIALIS ) - erektil dysfunktion Rek B, D02AX Övriga hudskyddande och uppmjukande medel ( PROPYLESS ) - uppmjukande Diff (%) Rek B, Årsrapport läkemedel