TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)"

Transkript

1 KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 1 MARS 2010, Kontrollera att alla sidor (1-14) och frågor (1-23) finns i mappen innan du börjar. OBS! Texta tydligt! Efternamn:... Mappnr:... Förnamn:... Personnr:... Resultatsammanställning: Totalsumma: Resultat: OBS! MYCKET VIKTIGT!! FÖRSE VARJE SIDA MED MAPPNUMMER! Besvara frågorna direkt i det utdelade materialet. Använd helst inte andra lösa blad, och var i så fall noga med att skriva namn och mappnummer på alla inlämnade papper! OBS OBS! Skriv ej på baksidan på några papper. Skriv ej i marginalen. Lägg in samtliga blad i den bifogade mappen. Inga blad får plockas bort! Poängen står angiven vid varje fråga. Total maxpoäng = 60. Skrivningar får ej tas med ut från skrivsalen. Betyg: F 0-19,5 p; Fx 20-29,5 p; E 30-35,5 p; D 36-41,5 p; C 42-47,5 p; B 48-53,5 p; A p

2 Mappnr: _ TEXTA TACK! 2 Frågor i anslutning till artikeln Skeletal muscle fat and carbohydrate metabolism during recovery from glycogen-depleting exercise in humans, N. E. Kimber, G. J. F. Heigenhauser, L. L. Spriet & D. J. Dyck, J. Physiol., 548: , (Totalt 10 p) 1. Vad var avsikten (två viktiga delmål) med studien som beskrivs i artikeln? (1 p) BiA Svar: Avsikten med studien var att undersöka betydelsen av intramuskulärt triacylglycerol som energisubstrat efter intensivt arbete samt att i mera detalj undersöka de metabola förändringar som sker i skelettmuskulatur efter glykogenuttömning. 2. I artikelns metoddel beskrivs kortfattat blodprovstagning och behandling av blodproverna före de olika analyserna. Varför önskar man inaktivera lipoproteinlipas (LPL) före fettsyraanalysen och varför inaktiveras LPL av den aktuella behandlingen? Hur aktiveras LPL in vivo i kroppen? (2 p) BiA Svar: Tillsatsen av NaCl (5M) och upphettningen (56 o C) kommer att denaturera LPL, som inaktiveras och därmed inte kan fortsätta att bryta ned TAG till fria fettsyror och glycerol. In vivo aktiveras LPL av hormonet insulin och allostert av apolipoprotein CII som finns på kylomikroner och VLDL.

3 Mappnr: _ TEXTA TACK! 3 3. I artikelns resultatdel (inklusive Tabell 2) beskrivs de koncentrationsförändringar av blodglukos samt insulin, fria fettsyror och glycerol i plasma som erhölls i studien. Utifrån det du lärt dig under MBK-kursen om metabola förändringar i samband med födointag, fasta och träning redogör för de erhållna resultaten och hur de hänger samman. (2 p) BiA Svar: När koncentrationen av blodglukos, och därmed plasmainsulin, faller på grund av arbetet aktiveras det hormonkänsliga lipaset (HSL) i fettväven. HSL kommer då att bryta ner TAG varvid plasmanivåerna av fettsyror och glycerol ökar. Vid intag av den första måltiden ökar blodglukos och som en konsekvens härav också insulin. Den ökande koncentrationen av insulin kommer genom defosforylering hämma HSL i fettväven varvid koncentrationen av glycerol och fria fettsyror i plasma normaliseras. 4. I artikelns resultatdel samt i Tabell 2 beskrivs också hur plasmakoncentrationen av laktos förändras under försöket. Redogör för det metabola steget där laktat bildas (substrat, enzym och eventuella coenzym) samt varför laktatkoncentrationen ökar signifikant men kortvarigt i den aktuella studien. (2 p) BiA Svar: Reaktion: pyruvat + NADH + H + laktat + NAD +. Enzymnamn: laktatdehydrogenas. Anledningen till att laktatkoncentrationerna ökar i den aktuella studien är att det utförda arbetet resulterade i anaerob metabolism med laktatbildning p.g.a. att syreskuld uppstår.

4 Mappnr: _ TEXTA TACK! 4 5. I artikeln diskuteras ett paradoxalt fynd rörande oxidationen av fett i relation till insulinkoncentrationen under återhämtningsfasen. Med utgångspunkt från vad du lärt dig under MBK-kursen, förklara varför fyndet verkar paradoxalt. (1 p) BiA Svar: Då koncentrationen av insulin ökar under återhämtningsfasen ökar bildningen av malonyl-coa. Malonyl-CoA inhiberar enzymet karnitin-(acyl/palmitoyl)-transferas I för att motverka intransport av nysyntetiserade fettsyror i mitokondrien. Därför verkar det paradoxalt att båda processerna kan pågå samtidigt 6. Med utgångspunkt från både artikeln och det du lärt dig under MBK-kursen redogör för de metabola förändringar som rapporteras under återhämtningsperioden vad avser påverkan på glykogen och regleringen av pyruvatdehydrogenas (PDH)-aktiviteten. Hur skall man förklara detta med tanke på de effekter insulin har på många olika enzymer i de aktuella metabola vägarna. (2 p) BiA Svar: I studien finner man att glykogenesen ökar samtidigt som PDH-aktiviteten hämmas. Eftersom insulin stimulerar glukokinas/hexokinas, fosfofruktokinas 1 och 2 samt pyruvatkinas, glukos-6-fosfat-dehydrogenas (HMP-shunten), skulle inflödet av glukos styras mot dessa på bekostnad av glykogenesen. Å andra sidan stimuleras också glykogensyntas av insulin samtidigt som GSK hämmas vilket också gynnar glykogenesen. En ytterligare faktor som styr mot glykogenes är den allostera aktiveringen glykogensyntas som sker via glukos-6-fosfat. Att flödet av glukos i första hand går i riktning mot glykogen får antas bero på K m hos olika enzymer, som använder glukos-6-fosfat som substrat, samt hur de olika metabola vägarna som konkurrerar om detta substrat är reglerade dels av insulin men också av kalcium, och kvoterna av ATP/ADP, acetylcoa/coa-sh, NADH/NAD + och av AMP beroende kinaser.

5 Mappnr: _ TEXTA TACK! 5 Essäfråga 7. Vid långvarig svält härstammar mycket av hjärnans energi från fettdepåerna i kroppen. Förklara hur det går till genom att: a) Redogöra för hur processen i fettväven stimuleras med hormon, receptor och fullständig signaltransduktion till och med det första intracellulära enzymet. b) Med namn eller formler redogöra för samtliga steg (substrat och produkter) från hela tripalmitoyl-glycerolmolekylen i fettväven till och med det första steget i en cell i hjärnan för var och en av de olika produkter som härstammar från de olika delarna i triacylglycerolen. Namn krävs på de enzym som är reglerade. (Vägledning: Ange hur frisättningen sker i fettcellen, hur produkterna transporteras, hur och var de frisatta produkterna omvandlas till substrat för hjärnan, samt hur dessa substrat transporteras till en cell i hjärnan.) (10 p) ÅRö Svar: a) Glukagon binds till en 7TM-receptor som då ändrar konformation så att det kan interagera med (flera) G-protein så att dessa byter sitt bundna GDP till GTP i α- subenheten. Efter detta utbyte lossnar från Gα-GTP och kan kopplas till adenylatcyklaset, som då ändrar konformation och kan katalysera omvandling av ATP till camp och PP i. [Inneboende GTPas-aktivitet i Gα-subenheten hydrolyserar till GDP, och subenheten släpper och kan binda till G α-subenheten som då inte längre kan binda till adenylatcyklas. (Adenylatcyklaset återställs dessutom med flera mekanismer.)] camp binder till de två regulatoriska subenheterna (2 camp / subenhet) i proteinkinas A (PKA) så att de två katalytiska subenheterna frisätts och kan fosforylera olika målproteiner med hjälp av ATP. b) I fettväv är målproteinerna för aktiverat PKA proteinet Perilipin, som omger TAGaggregat, samt triacylglycerollipas (vävnadslipas, hormonkänsligt lipas). TAG-lipas blir då aktivt och hydrolyserar TAG till DAG och FFA samt DAG till MAG och FFA. Bildad MAG hydrolyseras av icke-reglerade lipaser (MAG-lipas), slutprodukterna är glycerol och fria fettsyror. Glycerol transporteras fritt i blodet till lever och njure, bildar glycerol-3-fosfat (med glycerolkinas och ATP) som oxideras med glycerol-3- fosfatdehydrogenas och NAD + till DHAP som isomeriseras till glyceraldehyd-3-fosfat och dessa två slås ihop (aldolas) till fruktos-1,6-bisfosfat som klyvs av det reglerade enzymet fruktos-1,6-bisfosfatas (hämmas av AMP och i lever av fruktos-2,6-bisfosfat och insulin på gennivå) till fruktos-6-fosfat. Fruktos-6-fosfat isomeriseras till glukos-6- fosfat som klyvs av glukos-6-fosfatas (i lever och njure), bildat glukos transporteras med blod till hjärnan där det tas upp av GLUT-3 och sedan fosforyleras till glukos-6- fosfat av hexokinas. Fettsyrorna transporteras till lever på albumin, bildar acyl-coa med CoA och ATP, acyl-coa bildar acylkarnitin (CAT1/CPT1 hämmas av malonylcoa) på yttre mitokondriemembranet och translokeras in genom inre mit.-membranet för att återbilda acyl-coa, som β-oxideras (OBS! skall beskrivas) till acetyl-coa, som bildar ketonkropparna (OBS! skall beskrivas) acetoacetat och 3-hydroxybutyrat samt aceton (som ej används). De bildade energisubstraten transporteras fritt i blodet, i hjärnan återoxideras 3-hydroxybutyrat (ger NADH) till acetoacetat, som aktiveras acetoacetyl- CoA genom att erhålla CoA från succinyl-coa.

6 Mappnr: _ TEXTA TACK! 6 Essäfråga 8. Redogör för bearbetning, nedbrytning och absorption av proteiner i matsmältningskanalens olika delar, samt miljöns betydelse för dessa processer och hur dessa processer regleras av specifika hormoner. (5 p) ÅRö Svar:Redogörelsen skall på ett systematiskt sätt beskriva nedbrytning, processning och absorption av proteiner i matsmältningskanalens olika delar vad avser mekanisk påverkan (i t.ex. munhålan och magsäcken), miljömässig påverkan (t.ex. ph i mage denaturering och tarm för opimalt ph och mekanism hos serinproteaserna), samt framförallt enzymatisk påverkan. När det gäller den enzymatiska påverkan skall centrala enzymer för proteindigestionen behandlas (bl.a. pepsin, enteropeptidas, trypsin samt övriga endo- och exopeptidaser) och vad som utgör substrat resp. produkter. Essentiella hormoner som bör tas upp är f.f.a. sekretin och kolecystokinin som skall diskuteras vad avser bildning och funktioner; även gastrin bör diskuteras då det påverkar syrasekretionen. Vad avser absorption skall de flesta principerna diskuteras och exemplifieras: faciliterad diffusion, sekundär aktiv transport (d.v.s. symport); för a.s. och peptider symport med Na-joner (olika transportörer specifika för olika klasser av a.s.) resp. H-joner (PepT1). För den vidare transporten till blodbanan faciliterad diffusion m.h.a. olika a.s.-transportörer. [För upptag från blodbanan vid svält faciliterad diffusion av delvis andra a.s.-transportörer.]

7 Mappnr: _ TEXTA TACK! 7 Essäfråga 9. Beskriv citronsyracykeln (TCA-cykeln), dess funktion och betydelse. Rita schematiskt dess förlopp (ej strukturformler). Var i cellen utspelar sig citronsyracykeln? Hur är den kopplad till glykolysen respektive andningskedjan? I citronsyracykelns första steg sker en kondensation (sammanslagning) av två föreningar. Vilka? Under den fortsatta metabolismen i citronsyracykeln sker två oxidativa dekarboxyleringsreaktioner. Vad avspjälkas i dessa reaktioner? Vilka enzymer katalyserar dessa reaktioner och hur regleras de? I ett av stegen i citronsyracykeln sker en direkt fosforylering. Ange substrat och produkter i reaktion. Varifrån kommer den nödvändiga energin? Förklara! (5 p) TiP Svar: Se kapitel 17, Berg et al., Biochemistry. AcetylCoA och oxaloacetat bildar citrat i citronsyracykelns första steg. De två oxidativa dekarboxyleringsstegen katalyseras av isocitratdehydrogenas respektive α- ketoglutaratdehydrogenas och är allostert reglerade. ADP är positv effektor för isocitratdehydrogenas. Negativa effektorer är ATP och NADH + för båda enzymerna, medan också GTP och succinylcoa hämmar α-ketoglutaratdehydrogenas. I dessa reaktioner avgår CO 2. Fosforyleringsreaktionen genererar GTP från GDP och Pi, samtidigt som succinylcoa blir till succinat. Genom klyvning av en högenergibindning (tioesterbindning) i succinylcoa frigörs så mycket energi att det räcker till att bilda GTP.

8 Mappnr: _ TEXTA TACK! 8 Essäfråga 10. Alkoholmissbruk kan leda till skrumplever (levercirrhos) vilket i sin tur kan leda till levercoma bland annat genom att ammoniumjoner når för hjärnan toxiska nivåer. Vilken process i levercellerna är då nedsatt eller utslagen? Beskriv processen från α - aminosyror till utsöndringsprodukten samt för den senare, ange varifrån de två kväveatomerna i struktur härrör! I beskrivningen tag med cellulära lokalisationer, cofaktorer, reglering samt koppling till citronsyracykel. (5 p) ToB Svar: För detaljer, se Berg et al Kap 23. Transamineringar, oxidativ deaminering, karbamylfosfatsyntetas-reaktionen, urea-cykeln, fumarat-malat-oxaloacetat-aspartat kopplingen, kväve från ammoniumjoner resp aspartat (glutamat).

9 Mappnr: _ Kortsvarsfrågor TEXTA TACK! Ange tre viktiga funktioner för lipoproteinet HDL (3 p) MaH Svar: a) upptag av överskott kolesterol från olika vävnader, förestring av detta till kolesterylester med hjälp av PCAT, leverans av kolesterol till levern; b) reservoar för apolipoproteiner med utväxling av ApoC-II och ApoE till chylomikroner och VLDL; c) utbyte av lipider med VLDL varvid CETP transporterar kolesterylester till VLDL medan triglycerider transporteras i motsatt riktning. 12. Ange fyra funktioner för kroppens kolesterol (2 p) MaH Svar: a) ingå som strukturkomponent i cellens membraner; b) bilda gallsalter som behövs för effektiv digestion och absorption av lipider i magtarmkanalen; c) bilda steroidhormoner; d) via 7-dehydrocholesterol bilda vitamin D.

10 Mappnr: _ TEXTA TACK! Hur ser sockerdelen i nukleosider ut och varifrån kommer den i nysyntes av nukleotider? Svara med såväl skiss som ord. (2 p) ElA Svar:Ribos eller deoxyribos, som kommer från HMP-shunten i form av ribos-5-fosfat. För rätt svar krävs även godkänd skiss. 14. Hur syntetiseras deoxyribonukleotider de novo och hur regleras syntes? (3 p) ElA Svar: Ribonukleotid reduktas reducerar ADP, GDP, CDP och UDP till motsvarande dndp's m.h.a. thioredoxin eller glutaredoxin. Reglering sker allostert vad gäller såväl aktivitet (datp hämmar) och substratspecificitet (regleras via en andra alloster yta i ribonukleotidreduktas). dudp fosforyleras till dutp, vilket genast bryts ned till dump, som är substrat för tymidylat syntas som syntetiserar dtmp m.h.a. folsyrederivat.

11 Mappnr: _ TEXTA TACK! Vilken är utgångssubstansen vid syntes av nyckelintermediären pregnenolon i steroidbiosyntesen och vad heter det enzym som katalyserar reaktionen? (1 p) AWe Svar: Kolesterol, Desmolas 16. Beskriv prostaglandinbiosyntesen översiktligt (strukturformler ej nödvändigt). Vad heter enzymet som hämmas av acetylsalicylsyra, och som katalyserar de första stegen? Vad är substratet för detta enzym, och var i cellen finns detta upplagrat? Hur regleras cellens prostaglandinsyntes? (3 p) AWe Svar: Cycklo-oxygenas, två isoenzymer, COX-1/2. Arachidonsyra, i fosfolipider i olika membran. För PG-syntes, mest kärnans membran. Genom reglering av frisättning av substrat, från fosfolipider. Katalyseras av fosfolipas A 2, som aktiveras då Ca 2+ koncentrationen i cellen ökar.

12 Mappnr: _ TEXTA TACK! Hur åstadkommes grenarna i glykogenstrukturen? Beskriv processen och namnge enzymet. (2 p) TiP Svar: Branching enzyme = glukosyl-4:6-transferas för över 5-8 glukosrester som en kedja från ickereducerande änden till position 6 några glukosenheter in. Båda kedjorna kan sedan tillväxa genom att UDP-glukos används. 18. Ange med namn eller strukturformel fyra olika produkter som direkt kan bildas från glukos-6-fosfat i lever! (2 p) TiP Svar: Glukos, fruktos-6-fosfat, glukos-1-fosfat, 6-fosfoglukono-δ-lakton, sorbitol

13 Mappnr: _ TEXTA TACK! Vad bildas när glykogen bryts ned i en muskelcell? Förklara hur det går till! (Inte regleringen) (2 p) TiP Svar: Det bildas glukos-1-fosfat och glukos: Glykogenfosforylas klyver glukosidbindningen mellan C-1 i den frigjorda och C-4 i den kvarvarande glukosresten med hjälp av oorganiskt fosfat. Debranching enzyme flyttar en kedja av 3 glukosrester från en sidokedja om 4 glukos vid C-6 till huvudkedjan, men en glukosrest blir kvar. Denna hydrolyseras loss av debranching enzyme och ger fritt glukos. 20. Vilka två produkter genereras i HMP-shunten som är viktiga i intermediärmetabolismen? (1 p) TiP Svar: NADPH och ribos-5-fosfat

14 Mappnr: _ TEXTA TACK! För metylering av homocystein krävs två B-vitaminer, vilka? (1 p) ToB Svar: Folsyra, vitamin B Fettlever är ett tillstånd som kan ha flera bakomliggande orsaker men ofta sammankopplas med alkoholmissbruk. Vad ligger bakom den ökade inlagringen av fett i samband med alkoholism? (1 p) ToB Svar: Oxidation av alkohol ger mycket energi vilket dämpar behovet av beta-oxidation av fettsyror medan samtidigt intransporten av fettsyror till levern från fettväv ökar liksom syntesen av triacylglyceroler. 23. Från vilken aminosyra bildas (0,5 p/svar, totalt 2 p) ToB a) tyrosin? Svar: Phe b) adrenalin? Svar: Tyr c) NO? Svar: Arg d) homocystein? Svar: Met

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 1 MARS 2010, 12.30-17.30. Kontrollera att alla sidor (1-14) och frågor (1-23) finns i mappen innan

Läs mer

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer? Kurs: BB1230 Tid: 08.00-13.00 Salar: FB51-53 Skriv namn och personnummer på alla blad Använd separat papper för varje fråga Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng 60 p Godkänt (E) 30 p Komplettering (Fx) 28

Läs mer

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot METABOLT SCHEMA: Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot uracil. Dessa molekyler är så energirika

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln

Läs mer

SKRIFTLIG DUGGA AVSNITT 6 HT

SKRIFTLIG DUGGA AVSNITT 6 HT SKRIFTLIG DUGGA AVSNITT 6 HT 07 12 10 Totalt 30p; 15p krävs för godkänt. 1 (1p) Vilket av följande påståenden rörande HMP- ("hexose monophosphate") shuntens funktioner är EJ korrekt? a) I HMP-shuntens

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna

Läs mer

Institutionen för Laboratoriemedicin

Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Laboratoriemedicin VÄTTERNRUNDAN Skapat för Tandläkarutbildningen, Termin 1, Kemi av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av Åke Rökaeus 050908, Birgitta Agerberth 030903, Märit Karls

Läs mer

Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5

Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5 HT09 Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) Tandläkarutbildningen, Termin 1, Människokroppens kemi. Skapat av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN

Läs mer

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen 2003-06-03 24-hour Metabolism Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003 Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen Handledare: Tom Taylor Supervisor: Stefan Knight Inlämnat: Den 3 juni 2003 24-hour metabolism, Vad

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos

Läs mer

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys. 3. a) En enzymkatalyserad reaktion påverkas bland annat av mängden substrat. Ju högre halt av substrat, desto snabbare går reaktionen till jämvikt. Men vid tillräckligt höga halter av substrat så sker

Läs mer

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 2 MARS 2009, 9.00-14.00. OBS! Texta tydligt! Efternamn:... Mappnr:... Förnamn:... Personnr:... Resultatsammanställning:

Läs mer

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB PI Signaltransduktion Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB Fosfolipas C (β, γ), PLC β, γ PLCβ GPCR, PLCγ RTK/Cytokinreceptorer IP3, DAG Ca 2+ Calmodulin + olika Ca bindande proteiner CaM kinaser

Läs mer

Integrerad metabolism

Integrerad metabolism Integrerad metabolism Table of Contents Återkommande intermediärer... 2 Fosfat... 2 Aktiverade bärare... 2 NADH och NADPH... 2 NADPH... 2 Coenzym A... 2 Vägen till Acetyl CoA... 3 Glykogenes... 3 Glykogenolys...

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II ATP adenosintrifosfat Cellens främsta energivaluta GTP Guanosintrifosfat Energirika

Läs mer

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination MEDQUIZ T2 Nutrition, metabolism & elimination Innehåll MEDQUIZ... 1 Cellbiologi kap 6 Cellmembran... 2 Cellbiologi kap 8-12 Organeller... 3 Cellbiologi kap 25 Kolhydratmetabolismen... 3 Cellbiologi kap

Läs mer

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

Frågor om intermediärmetabolismen med svar till vissa frågor

Frågor om intermediärmetabolismen med svar till vissa frågor Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik Biomedicinprogrammet Medicinsk biokemi 2011 Frågor om intermediärmetabolismen med svar till vissa frågor Bokhänvisning: Berg, Tymoczko & Stryer 6:e upplagan

Läs mer

ENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN

ENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN ENERG FLÖDEN AV MATERAL C ENERG ÄMNESMSÄTTNNGEN ÄMNESMSÄTTNNGEN KATABLSMEN Mage/tarm Cytosolen Mitokondrien Mitokondriens innermembran Fett fettsyror Betaoxidation Cellandning Kolhydrat glukos Glykolys

Läs mer

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Karolinska Institutet Biomedicinprogrammet TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl. 13.15-16.45 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del 2: Totalpoäng:

Läs mer

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257, Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola

Läs mer

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI KARLSTADS UNIVERSITET KEMI TENTAMEN I BIOKEMI KEGAB0, KEGAH0, KEGABB, KEGAAK DATUM: 2016 08 22 TID: 8.15 13.15 Examinator: Maria Rova, tel. 054 700 1732 Hjälpmedel: Inga Kontrollera att Du fått rätt skrivning

Läs mer

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Celler omvandlar energi från olika källor till ett fåtal former som är användbara som energivaluta i dess metabolism. Alla celler, från bakterie

Läs mer

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%.

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%. Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%. 1. a) Vad krävs för att en (kemisk) reaktion ska kunna ske spontant?

Läs mer

Integrerad signaltransduktion

Integrerad signaltransduktion Integrerad signaltransduktion Table of Contents Intercellulär kommunikation... 1 Intracellulär kommunikation... 2 Signaltransduktion... 2 Typer av aktiveringar... 2 Kinaser/fosfataser... 2 GTP/GDP cykel...

Läs mer

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?

Läs mer

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p)

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. Edvin har sedan en tid problem med sura uppstötningar och han har förstått att det är magsyra som kommer

Läs mer

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p)

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp (20 p) 1. Gunnar åt julbord med god aptit men fick lite problem med halsbränna. Halsbränna orsakas av

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p)

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-5 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1) Redogör för den generella uppbyggnaden av ett cellmembran och beskriv kort funktionen hos de ingående molekylära

Läs mer

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (Magister) TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI FREDAGEN DEN 1 FEBRUARI 2008, 08.30-11.00 och 12.00-14.30 Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor

Läs mer

Specifika lärandemål och läshänvisningar

Specifika lärandemål och läshänvisningar Medicinsk biokemi och biofysik Termin 1, Läkarprogrammet Den friska människan 1 (DFM1) Moment 2: Matsmältning och ämnesomsättning VT09 Specifika lärandemål och läshänvisningar Avsnitt 6 (delavsnitt I-V)

Läs mer

DFM1-tentamen 10 03 30

DFM1-tentamen 10 03 30 DFM1-tentamen 10 03 30 Frågorna i tentamen är nivåindelade enligt kursplanens målmodell. Enligt målmodellen består kursens examination av följande nivåer: - enkel (till exempel känna till, identifiera

Läs mer

Rättningsmall fråga 1: a) b) mellan N och Ca (0.5p); Ca och C (0.5p). c) vid ph 5: NH 3 + ------ COOH (0.5p); vid ph 9: NH 2 ------ COO - (0.

Rättningsmall fråga 1: a) b) mellan N och Ca (0.5p); Ca och C (0.5p). c) vid ph 5: NH 3 + ------ COOH (0.5p); vid ph 9: NH 2 ------ COO - (0. Tentamen Bke1, 10p, 25e Maj 1999. Riktmärke för godkänt 50% (53p av totalt 106 möjliga). Börja svara på varje fråga på ett nytt papper (detta underlättar rättningen av skrivningarna)! Glöm ej kodnummer

Läs mer

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A Plats nr: _ KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet 1 TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 6 OKTOBER 2010 kl. 9:00-12:30 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 5 OKTOBER 2011 kl. 8:30-12:00. Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 5 OKTOBER 2011 kl. 8:30-12:00. Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Karolinska Institutet Biomedicinprogrammet TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 5 OKTOBER 2011 kl. 8:30-12:00 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Du fyller endast i namn här. På alla

Läs mer

Medicinsk biokemi: Kursens innehåll 2010 I Dugga och i Tentamen

Medicinsk biokemi: Kursens innehåll 2010 I Dugga och i Tentamen Institutionen för Medicinsk Biokemi och Biofysik Biomedicinprogrammet (kandidat) Medicinsk biokemi 2010 Medicinsk biokemi: Kursens innehåll 2010 I Dugga och i Tentamen Endast i Duggan Kolhydrater och lipider

Läs mer

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Tentamen i Medicinsk kemi (MC1721), 31 oktober HT 2013 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Maxpoäng är 92 p.

Läs mer

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinutbildningen TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI FREDAGEN DEN 13 JANUARI 2006, 08.30-11.00 och 12.00-14.30. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för

Läs mer

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

FYSIOLOGI, FARMAKOLOGI OCH BIOKEMI SOMMAROMSKRIVNING I 5 AUGUSTI 2016 Kl , Viktoriagatan 30

FYSIOLOGI, FARMAKOLOGI OCH BIOKEMI SOMMAROMSKRIVNING I 5 AUGUSTI 2016 Kl , Viktoriagatan 30 *JT* FYSIOLOGI, FARMAKOLOGI OCH BIOKEMI SOMMAROMSKRIVNING I 5 AUGUSTI 2016 Kl. 9.00-14.00, Viktoriagatan 30 För Godkänt fordras 2/3 av skrivningens maximala poäng. Frågefördelning över blocken: Fråga nr.

Läs mer

Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight

Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight Kväve Metabolism Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin KE0026 Stefan Knight 2004-05-31 Inledning Tillförsel av kväve till naturen sker genom olika processer som tex urladdningar vid åskväder,

Läs mer

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI KARLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet TENTAMEN I ALLMÄN CH RGANISK KEMI NSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 2007, 09.00-11.30 och 12.30-15.00. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för varje

Läs mer

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p)

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (17 p) 1. Åt du några semlor på fettisdagen den 17 februari? Semlor består vanligen av en söt vetebulle, oftast

Läs mer

Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p)

Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p) Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-6 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1. Plasmamembranet utgör cellens yttre skyddande lager och kontakt med omgivningen och membraner bygger upp den

Läs mer

Specifika lärandemål

Specifika lärandemål Inst. för Med. Biokemi och Biofysik (MBB) Termin 1, Läkarprogrammet Den friska människan 1 (DFM1) Moment 1: Grundläggande struktur och utveckling - från ägg till embryo Avsnitt 1: Delavsnitt II: Systematisk

Läs mer

Kapitel Var är vi i kursen???

Kapitel Var är vi i kursen??? Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys

Läs mer

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p)

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Torbjörn Bengtssons frågor (1-6), svara på separat papper 1. Redogör kortfattat för följande organellers uppbyggnad och funktion hos en eukaryot cell. a) golgiapparat

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 22 mars 2005, Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 22 mars 2005, Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 22 mars 2005, 09 00-15 00 Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %). Ingen får lämna skrivsalen före 9:30. För toalettbesök måste du meddela skrivningsvakt

Läs mer

Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p.

Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p. Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, 09 15-15 00 Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p. 1. a) Vilka är de 6 vanligaste grundämnena (atomslagen) i levande organismer? (1.5p)

Läs mer

Svarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013

Svarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013 Svarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013 1) Nuclear localization sequence (NLS) på proteiner som importeras in i cellkärnan klyvs inte bort efter proteintransporten, medan signalsekvenser för

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, 09 00-15 00 Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %). Ingen får lämna skrivsalen före 9:30. För toalettbesök måste du meddela skrivningsvakt

Läs mer

Tenta 1 Cellbiologi ht Grundbegrepp

Tenta 1 Cellbiologi ht Grundbegrepp Tenta 1 Cellbiologi ht 2015 Grundbegrepp 1. På bilden ser du hemoglobin. A. Beskriv de fyra strukturella nivåerna i hemoglobinmolekylen (1p). B. Märk ut en subenhet, en prostetisk grupp samt en sekundärstruktur

Läs mer

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset Mitokondriella sjukdomar Behandling Krav för att visa effekt av ny behandling Prospektiv Framåtblickande, planerad på förhand Randomiserad Slumpmässigt utvalda

Läs mer

BIOKEMI BB1080/BB2380 KURS-PM VT 2013

BIOKEMI BB1080/BB2380 KURS-PM VT 2013 Biokemi BB1080/BB2380 2013-03-11 1(5) BIOKEMI BB1080/BB2380 KURS-PM VT 2013 Mål Kursen avser att ge grundläggande kunskap om cellens makromolekyler och de cellulära processerna på en molekylär nivå samt

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Frågor. Behöver vi kunna processen för RNA för polymeras I,II och III? Eller räcker det att kunna vad de gör? Det räcker med att kunna vad de gör

Frågor. Behöver vi kunna processen för RNA för polymeras I,II och III? Eller räcker det att kunna vad de gör? Det räcker med att kunna vad de gör Frågor Jag undrar om man ska kunna Splicingstegvis? Så detaljerat? Nej ni behöver inte kunna mekanismen för hur splicinggår till men vad processen innebär och betydelsen för alternativ splicingsamt att

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %). Öppna inte kuvertet förrän klartecken ges och allt lagts undan, utom tillåtna hjälpmedel

Läs mer

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi.

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi. UMEÅ UIVERSITET TETAME Kemiska Institutionen Tentamensdatum 2012-01-19 BE, KP Studiekurs: Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet, 15 hp. Kurskod: KE004 Tentamen: Moment 2, organisk kemi (sid 1-3) och Moment

Läs mer

Lite basalt om enzymer

Lite basalt om enzymer Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen

Läs mer

Utmaningen. SEMINARIEUPPGIFTER och Instuderingsfrågor. TILL DFM1: MOMENT 2 (avsnitt 4-7) Namn: Grupp:

Utmaningen. SEMINARIEUPPGIFTER och Instuderingsfrågor. TILL DFM1: MOMENT 2 (avsnitt 4-7) Namn: Grupp: Medicinsk biokemi och biofysik Termin 1, Läkarprogrammet Den Friska Människan 1 (DFM1) Moment 2: Matsmältning och ämnesomsättning VT09 Utmaningen SEMINARIEUPPGIFTER och Instuderingsfrågor TILL DFM1: MOMENT

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Ke2. Komvux, Lund. Prov 2. Övning. Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca 1330-1500. Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Övningsprovet innehåller

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Skriftlig tentamen 13 april 2012 OBS!!! Varje föreläsares svar ska läggas i separat lila omslag Tentamen NME T2 (datum:

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 Namn: Personnr: - texta Max: 86 poäng KOD: Gk: 52 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer

Vad lagras Glykogen, Vitaminer (B12, D), Järn, Koppar

Vad lagras Glykogen, Vitaminer (B12, D), Järn, Koppar Dagsordning 10:15-10:25 - Levern (Intro/Översikt) Anatomi och uppdelning, struktur Funktion och vad bildas i levern Vad lagras 10:25-1035 - Kärlen Artär, ven, galla, struktur och cellernas funktioner 10:35-10:50

Läs mer

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymer Farmaceutisk biokemi Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymet CYP11A1, i t ex binjurar, testiklar och äggstockar, omvandlar kolesterol till könshormoner 1 Enzymet

Läs mer

Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp

Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp Kurskod: MC015G Kursansvarig: Jessica Johansson Datum 170317 Skrivtid 4 tim Totalpoäng: 68 p Godkänd: 60 % av totala poängen (40,5p) Väl godkänd: 85 % av totala poängen

Läs mer

Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet

Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet Biomedicinsk vetenskap II för receptarier VT 2011 maria.liljeqvist@molbiol.umu.se sofie.ekestubbe@molbiol.umu.se christopher.andersson@molbiol.umu.se

Läs mer

Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p)

Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p) Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p) Olle Ljungqvist frågor (1-6), svara på separat papper 1. Maja bjuder Ludvig på middag. Han är hungrig och hon har lagat till hans favoritmat. Maten ställs fram

Läs mer

Frågor och svar till ordinarie tentamen för KE7001 period 4 (Biokemi, 10p) Totalpoäng: 70 p (23 frågor) Preliminär gräns för G: 37 p (53%)

Frågor och svar till ordinarie tentamen för KE7001 period 4 (Biokemi, 10p) Totalpoäng: 70 p (23 frågor) Preliminär gräns för G: 37 p (53%) Frågor och svar till ordinarie tentamen för KE7001 period 4 (Biokemi, 10p) 2006-06-01 Totalpoäng: 70 p (23 frågor) Preliminär gräns för G: 37 p (53%) Fråga 1: Komplettera nedanstående dipeptid vid fysiologiskt

Läs mer

Sammanfattning biokemi

Sammanfattning biokemi Sammanfattning biokemi Grunderna i biokemi Bindningsavstånd kovalent - vätebindning - elektrostatiska interaktioner van der Waals interaktioner 1,54 Å 2,4-3,5 Å 3 Å 3,5-4,5 Å Kväve och syre kan fungera

Läs mer

Skrivning i Människokroppens kemi, 071119

Skrivning i Människokroppens kemi, 071119 Mappnr: 1 1. (3p) I människokroppens vattenlösningar (intracellulärvätskan, extracellulärvätskan) är det viktigt att ph hålles tämligen konstant, nära 7. Varför? Hur fungerar en buffert? Vilka är de viktigaste

Läs mer

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans Proteiner Protein Struktur Transport Enzymer kanaler och pumpar PROTEINER Hormoner syrabasbalans Vätskebalans Antikroppar Proteinbehov hos idrottare Ökad muskeltillväxt, både b styrkeidrotter och uthållighet

Läs mer

Medicinsk biokemi: Kursens innehåll 2013

Medicinsk biokemi: Kursens innehåll 2013 Institutionen för Medicinsk Biokemi och Biofysik Biomedicinprogrammet (kandidat) Medicinsk biokemi 2013 Medicinsk biokemi: Kursens innehåll 2013 Sid- och kapitelhänvisningar till boken Biochemistry (Harvey

Läs mer

Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, 09 00-16 00. Max poäng = 123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53 %).

Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, 09 00-16 00. Max poäng = 123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53 %). Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, 09 00-16 00. Max poäng = 123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53 %). 1. Tre viktiga grupper av biomolekyler är polymerer. Ange vilka

Läs mer

DFM1-TENTAMEN 11 05 26

DFM1-TENTAMEN 11 05 26 DFM1-TENTAMEN 11 05 26 Frågorna i tentamen är nivåindelade enligt kursplanens målmodell. Enligt målmodellen består kursens examination av följande nivåer: - enkel (till exempel känna till, identifiera

Läs mer

Skrivning i Medicinsk kemi, 060126

Skrivning i Medicinsk kemi, 060126 Mappnr: 1 1. Stärkelse och glykogen är två polysackarider. Var finns dessa? Ange grunddragen i deras strukturer. Ange deras funktioner. Svar: Stärkelse i grönsaker, t ex potatis, ris. Ett viktigt näringsämne

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s. 874-928): The Digestive System Dick Delbro Vt-11 Läs själva om mag-tarmkanalens (GI-kanalens) funktioner (s. 875-876) Sammanfattning

Läs mer

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård Cellfysiologi och mikrobiologi Ambulans- och akutsjukvård 22 januari 2018 Annelie Augustinsson Innehåll Humana cellers utseende och utveckling Cellmembranet uppbyggnad, transporter, membranpotential och

Läs mer

DFM1-tentamen

DFM1-tentamen DFM1-tentamen 09 04 06 Frågorna i tentamen är nivåindelade enligt kursplanens målmodell. Enligt målmodellen består kursens examination av följande nivåer: - enkel (till exempel känna till, identifiera

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 Namn: Personnr: - texta Max: 80 poäng KOD: Gk: 48 poäng Skrivtid: 13-18 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Info r prov i cellbiologi Biologi B Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande

Läs mer

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI KAROLINSKA INSTITUTET Bi omedic inutb ildningen TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI TORSDAGEN DEN 20 december 2001, 08.30-11.00 och 12.00-14.30 Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor

Läs mer