INLEDNING TILL. Efterföljare: Sveriges järnvägar. Stockholm : Statens järnvägar, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. D, Järnvägsstatistiska meddelanden. Stockholm : Kungl. Järnvägsstyrelsen, Bd Täckningsår: Årg med fransk parallelltitel i varje månadshäfte: Aperçu mensuel des chemins de fer suédois. - Årg även med innehållsförteckning på franska i varje månadshäfte. Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Norstedt, Täckningsår: Efterföljare: Sveriges järnvägar. Stockholm : Statens järnvägar, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, Statens järnvägar. Statistisk ekonomisk översikt. Stockholm, Järnvägsstatistiska meddelanden. Årg (Statistiska meddelanden. Ser. D ; Bd 37). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-smsrd-37

3 STATISTISKA MEDDELANDEN. Ser. D. Band XXXVII. Arkivexemplar. JÄRNVÄGSSTATISTISKA MEDDELANDEN UTGIVNA AV KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN. ÅRG HÄFTEN STOCKHOLM 1949 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [763 49]

4

5 INNEHÅLL Häften 1 12: Sid. Järnvägarnas inkomster, utgifter och resultat för januari Järnvägstrafikens utveckling i vissa länder första halvåret Olyckshändelser i tågdrift vid Sveriges järnvägar år Järnvägarnas inkomster, utgifter och resultat för februari Med statens järnvägar den 1 juli 1948 införlivade enskilda järnvägar 19 Järnvägarnas inkomster, utgifter och resultat för mars Järnvägarnas automobiltrafik år Järnvägarnas inkomster, utgifter och resultat för april Järnvägarnas inkomster, utgifter och resultat för maj Järnvägarnas inkomster, utgifter och resultat för juni Internationell järnvägsstatistik år Vagnslastgodstrafiken vid statens järnvägar första halvåret Järnvägarnas inkomster, utgifter och resultat för juli Järnvägarnas inkomster, utgifter och resultat för augusti Sjukledighet och sjukdomsorsaker bland statens järnvägars personal under år Järnvägarnas inkomster, utgifter och resultat för september Järnvägarnas inkomster, utgifter och resultat för oktober Järnvägarnas inkomster, utgifter och resultat för november Järnvägarnas inkomster, utgifter och resultat för december

6

7 Arkivexemplar. STATISTISKA MEDDELANDEN - Ser. D. Band XXXVII: Nr 1 JÄRNVAGSSTATISTISKA MEDDELANDEN UTGIVNA AV KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN INNEHÅLL. Järnvägarnas inkomster, utgifter och resultat för januari Järnvägstrafikens utveckling i vissa länder första halvåret Olyckshändelser i tågdrift vid Sveriges järnvägar år INDEX. Relevé statistique se rapportant au mois de janvier 1948 pour tous les chemins de fer suédois. Développement du trafic des chemins de fer dans certains pays pendant le premier trimestre Accidents au mouvement des trains des chemins de fer suédois en Utkom från trycket den 5 maj 1948.

8 2 Tab. 1. Järnvägarnas inkomster, utgifter och 1) Med statens järnvägar införlivades den 1 juli 1947: Ölands järnvägar (151 km) och Halmstad Bolmens järnväg (64 km). Tågfärjeleden Trelleborg Gdynia f460 km) öppnades fbr allmän trafik den 25 april Tågfärjeleden Trelleborg Warnemiinde (180 km) öppnades för allmän trafik den 1 juni Halva väglängden av tågfärjeleden Trelleborg Gdynia och hela våglängden av tågfärjeleden Trelleborg Warnemiinde, sammanlagt 410 km, räknas statistiskt som svensk statsbanesträcka. 2 ) Kesande och ton gods äro vid transport över mer än en redovisningsenhet medräknade lika många gånger som antalet av transporten berörda banor (enheter). 3 ) Fr. o. m. den 1 januari 1948 utgå förhöjda avgifter för m&nads-, snälltågs-, sovplats-, resgodstilläggs- och cykelbiljetter samt för resgodsövervikt, inländsk godstrafik och posttrafik.

9 resultat för januari. 3 1) Snöröjningskostnaderna inräknade i»övriga utgifter». 2 ) Inkl., vad statens järnvägar beträffar, även avlöning, aom ingår i underhållskostnader för bana, rullande materiel och inventarier. 3 ) Utan inräkning av avsättning till förnyelsefond. Anm. "Vid uträkning av förändringen mot förra året fdrfares fr. o. m. januari 1939 så, att vid införlivning av enskild järnväg med statsbanenätet från samma tidpunkt omföras även uppgifter om ifrågavarande järnväg för jämförelseåret till statens järnvägars redovisning. Härigenom erhållas bättre om dock icke fullgoda jämförelsedata för statens järnvägar. Förgruppen enakilda järnvägar däremot bliva jämförelserna fullt korrekta.

10 4 Tab. 2. Sammandrag. Kronor. Allmän anmärkning. Den månatliga redovisningen ar järnvägarnas trattk, inkomster och utgifter omfattar samtliga i den officiella årsstatistiken upptagna järnvägar av»allmän betydelse». Statistiken grundar sig på månatliga driftrapporter, innehållande uppgifter om person- och godstrafikens storlek samt inkomst- och utgiftsredovisning. Avsättning till förnyelscfond samt skatter m. m. äro beräknade för 1/12 år, likaså inkomst- och utgiftsräntorna. Inkomster och utgifter, som avse annan verksamhet än järnvägsrörelsen, äro ej medtagna i den månatliga redovisningen.

11 5 Järnvägstrafikens utveckling i vissa länder första halvåret Den internationella järnvägsstatistiken i U. I. C.:s regi, som sedan 1939 legat nere, har efter kriget återupptagits. De månatliga uppgifter om järnvägsdriftens ekonomiska resultat och för några länder även om utfört transportarbete, som numera åter publiceras i U. I. C.:s Bulletin, ge vissa om än begränsade möjligheter till ett bedömande av järnvägsdriftens utveckling i skilda länder. Det bör emellertid påpekas, att de tekniska och ekonomiska förändringar, som inträtt mellan jämförelseperioderna, i flera avseenden försvåra en direkt, jämförelse år från år. Detta gäller i synnerhet de krigshärjade länderna, där återuppbyggnadsarbetet varit det stora problemet. På det ekonomiska området minskas jämförbarheten ytterligare till följd av genomförda taxeändringar men framför allt på grund av den förändring av valutan, som med olika styrka gjort sig gällande i skilda länder. Av nedanstående sammanställning framgår trafikvolymens omfattning i några europeiska länder under första halvåret 1947 jämfört med motsvarande period år 1946, så som den framgår av de av U. I. C. redovisade preliminära resultaten. För att möjliggöra ett bättre bedömande av siffrorna har även medtagits uppgifter om den trafikerade banlängdens procentuella förändring sedan första halvåret Person- och godstrafikvolymen1/1 30/ ') Årssiffran 1947 halverad. Som framgår av tabellen, redovisa samtliga länder, för vilka den totala transportvolymen (summa person- och tonkilometer) har kunnat beräknas, en genomgående stegring. Bland de krigshärjade länderna har återhämtningen varit särskilt stor i Italien, där stegringen uppgår till 32'l %. Utvecklingen av personoch godstrafiken har i regel gått i samma riktning, Luxemburg och U. S. A. redovisa dock minskat antal personkilometer; vad Luxemburg beträffar visar godstrafiken i gengäld den största procentuella ökningen (646 %). Italien kommer närmast med 434 %, därefter Belgien och Holland med 259 resp. 23"7 %. I U. S. A. slutligen, där godstrafikeu är av ojämförligt mycket större betydelse än i något annat land (år 1947 omfattade den c:a 94 % av totala transportvolymen), uppgick ökningen till 94 %. Godstrafikens utveckling belyses ytterligare av förändringen i antalet lastade vagnar, vilken framgår av efterföljande tablå.

12 6 Antal lastade vagnar tiden 1/1 30/ ) Exkl. Ofotenbanan. 2 ) Avser stegringen under hela året ) Halva året Ökningen av godstrafiken i flertalet här berörda länder sammanhänger till stor del med återuppbyggnadsarbetet, som i hög grad tagit järnvägarna i anspråk, vartill kommer transportökningen till följd av utvidgat internationellt handelsutbyte. Förhållandena i Sverige ter sig något annorlunda. Borträknas trafiken med lapplandsmalmen, har antalet lastade vagnar minskat med 7'9 %, antalet tonkilometer med 1'9 och totala transportvolymen med 0'6 %. Nedgången förklaras närmast av minskning i fråga om vedtransporterna samt i transporter av jordbruksprodukter och samlastningsgods. Härtill kommer, att biltrafiken avsevärt ökat under senare år. Situationen illustreras ytterligare därav att vagnbehovet sedan första halvåret 1946 gått ner från till vagnar. Att trots detta minskningen i antalet tonkilometer ej blivit större, beror dels på ökad medeltransportlängd, dels ock på ett bättre utnyttjande av vagnarna, vilket framgår av förändringen i relationen lastade och tomma godsvagnaxelkilometer. Tomdragningsprocenten utvisar här en minskning sedan 1946 från 21'8 till 17l %. Trafikens omfattning i de nordiska länderna och Schweiz, mätt i antal resande, transporterad godsmängd och antal vagnaxelkilometer visas i följande sammanställning. Person- och godstrafikens omfattning på de skandinaviska och schweiziska statsjärnvägarna januari september Inkl. lapplandsmahncn. Som framgår av tabellen, har resandefrekvensen gått ned i Norge och Danmark (7'8 resp. 4'1 %), medan Finland och Schweiz här utvisa en ökning med 2"7 resp. 4'1 %. Antal ton transporterat gods har minskat i Sverige och Danmark men ökat i Norge (199 %) samt i Finland och Schweiz (9'4 resp. 8"2 %). Till belysande av järnvägarnas driftresultat i olika länder ha tillgängliga uppgifter, avseende utgifternas procentuella andel av inkomsten, sammanställts i

13 7 nedanstånde tablå. Då utgifterna i olika länder ej redovisas efter enhetliga grunder, tillåta de redovisade utgiftsproeenterna endast en jämförelse i tiden för ett och samma land, däremot icke regionalt länderna emellan. Som jämförelse med förkrigstiden har även medtagits utgiftsprocenten för första halvåret Utgiftsprocent 1/1 30 /6 åren 1938, 1946 och l ) Uppgifterna avse tiden 1/4 30 /6 resp. år. Av i tabellen redovisade länder, där järnvägsdriften första halvåret 1946 lämnade överskott, har resultatet under motsvarande period 1947 ytterligare förbättrats i U. S. A. och Danmark men försämrats i Schweiz och Sverige. Beträffande övriga länder, som under första halvåret 1946 redovisat underskott, har resultatet förbättrats i Belgien och Luxemburg, vars utgifter dock fortfarande överstiga inkomsterna. Driftresultatet i Frankrike, Finland och Norge har däremot ytterligare försämrats. I jämförelse med förkrigstiden (första halvåret 1938) utvisa de här lämnade uppgifterna för 1947 en förbättring av det ekonomiska utbytet av järnvägsdriften i Schweiz, Danmark och Belgien (uppgifter för U. S. A., Frankrike och Luxemburg saknas), medan däremot Sverige, Finland och Norge uppvisa en ogynnsammare utveckling. Birger Luthbom

14 8 Olyckshändelser i tågdrift vid Sveriges järnvägar år 1947, med utförligare redovisning för kollisioner vid plana vägkorsningar. År 1947 uppvisar det hittills i järnväganias historia största antalet olyckshändelser i tågdrift. Med den ökade motorfordonstrafiken har antal kollisioner vid vägkorsningar i plan starkt tilltagit. Därvid bemärkes den svåra kollisionen mellan ett persontåg och en buss i närheten av Edsvalla station, varvid 14 personer dödades. Vid sammanlagt 971 (f. å. 913) olycksfall i tågdrift dödades inalles 153 (f. å. 124) och skadades avsevärt 535 (f. å. 482) personer. Utan eget förvållande dödades 6 (f. å. 0) och skadades 41 (f. å. 29) resande. 1 tjänsten dödade järnvägsmän utgjorde 28 (f. å. 37) och de skadade 410 (f. å. 363). Antal olyckshändelser i tågdrift år Av årets olyckshändelser utgjorde 77 sammanstötningar mellan järnvägsfordon, 121 urspårningar av järnvägsfordon, 237 kollisioner vid vägkorsning i plan, 21 eldsvådor i tåg samt 515 övriga olyckshändelser. Jämfört med föregående år har antalet sammanstötningar mellan järnvägsfordon ökat från 62 till 77. Den livligare motortrafiken på landsvägarna ökade kollisionerna vid vägkorsning i plan från 188 till 237. Antalet vid tågkollisioner dödade har stigit från 0 till 5 samt antalet avsevärt skadade från 23 till 44. Antalet vid kollisioner mellan tåg och motorfordon dödade personer har stigit från 33 till 43 samt antalet avsevärt skadade från 36 till 47. Sammanlagt dödades 71 (f. å. 62) samt skadades 55 (f. å. 40) personer år 1947 vid kollisioner i plana vägkorsningar.

15 Sammanstötningar mellan järnvägsfordon redovisas med 77 (f. å. 62) fall. Härvid dödades 5 och skadades 44 personer. Orsakerna till sammanstötningarna uppgivas hava varit: felaktig signalering eller ouppmärksamhet på signaler i 14 fall, för hastigt inkörande på bangård 3, i orätt tid igångsatta järnvägsfordon 4, felväxiing 10, ej hinderfritt avställda järnvägsfordon eller annan oförsiktighet vid växling 20 samt annan orsak i 26 fall. Urspårningar av järnvägsfordon upptagas med 121 (f. å. 147) fall, varvid 1 person dödades och 1 skadades. Urspärningarna förorsakades av: hinder i spåret i 16 fall, fel å överbyggnaden 8, axelbrott 24, övriga fel å den rullande materielen 22, otillåten hastighet 1, felväxling 14 samt annan orsak i 36 fall. 9 Kollisioner vid plana vägkorsningar år 1947, fördelade efter skyddsanordningarnas beskaffenhet. Antalet kollisioner vid plana vägkorsningar uppgick till 237 (f. å. 188).

16 10 Antal kollisioner vid plana vägkorsningar med fördelning på allmän resp. enskild väg. Härav vid korsning i plan försedd med: Bevakade grindar Fällboinmar Automatisk anläggning med enbart ringklocka 7 2 9»»»» ljussignaler 5 5»»» såväl ringklocka som ljussignaler Kryssmärke, ägogrindar eller ingen skyddsanordning Antal vid ovanstående kollisioner: dödade avsevärt skadade Antalet kollisioner vid korsningar, bevakade med grindar eller bommar, vilka skyddsanordningar förefunnos vid två tredjedelar av alla korsningar med allmän väg, uppgingo till 35 (f. å. 39). Antalet tillbud- till dylika olyckor var stort i det att icke mindre än 431 (f. å. 440) påkörningar av vägtrafikelement på stängda grindar eller fällda bommar inträffat under året. Följderna av kollisioner med vägtraflkelement vid plankorsningar voro 71 dödade (f. å. 62) och 55 skadade (f. å. 40). Under år 1947 dödades vid kollisioner med personbilar 12 (f. å. 18) personer. Vid kollisioner med omnibussar dödades 14 (f. å. 0) personer. Vid kollisioner med motorcyklar dödades 11 (f. å. 11) personer. Vid kollisioner med lastbilar har antalet dödade stigit från 4 år 1946 till 6 år 1947 medan antalet avsevärt skadade sjunkit från 14 till 7 personer. Eld i tåg, huvudsakligen antändning av vagnar lastade med träkol samt hö och halm, redovisas med 21 (f. å. 26) fall. Andra olyckshändelser i tågdrift. Häri ingå framför allt de olyckshändelser, som drabba järnvägsmän i arbetet med växling, vagnkoppling etc. Vidare ingå påkörningar å linjen (utom vid vägkorsningar) av banvakter m. fl. ävensom främmande personer. Resande, järnvägsmän och främmande personer, som vid påeller avstigning av tåg i rörelse dödas eller skadas, upptagas även under nämnda rubrik. Antalet dylika olyckshändelser redovisas med 515 (f. å. 490), varvid ej mindre än 73 personer dödades och 433 allvarligt skadades.

17 Antal dödade och avsevärt skadade personer vid tågs (järnvägsmateriels) rörelse. 11 I tågdrift dödades 19 (f. å. 6) resande, varav 6 utan eget för vållande. Antalet dödade järnvägsmän utgjorde 28 (f. å. 37). Av dödsolyckorna inträffade 4 vid urspårningar och sammanstötningar, 7 vid vagnväxling, 1 vid vagnkoppling, 5 vid oförsiktigt beträdande av spår och 11 vid andra tillfällen under tjänsteutövning. Under året skadades 61 (f. å. 59) resande, varav 20 till följd av egen oförsiktighet och 41 utan eget förvållande. Antalet skadade järnvägsmän uppgick till 410 (f. å. 363), därav 17 skadade vid urspårningar och sammanstötningar, 21 vid på- eller avstigande av i gång varande fordon, 201 vid vagnväxling, 105 vid vagnkoppling, 12 vid oförsiktigt beträdande av spår samt 54 vid andra tillfällen under tjänsteutövning.

18 12 Antal kollisioner i plana vägkorsningar åren Antal dödade personer vid kollisioner med olika trafikelement. Antal skadade personer vid kollisioner med olika trafikelement. Stockholm K. L. Beckmans Boktryckeri

19 Arkivexemplar. STATISTISKA MEDDELANDEN - Ser. D. Band XXXVII: Nr 2 JÄRNVÄGSSTATISTISKA MEDDELANDEN UTGIVNA AV KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN INNEHÅLL. Järnvägarnas inkomster, utgifter och resultat för februari Den 1 juli 1948 förestående införlivningen av enskilda järnvägar. INDEX. Relevé statistique se rapportant au mois de février 1948 pour tous les chemins de fer suédois. Chemins de fer privés incorporés le l er juillet 1948 dans le réseau de l'etat. Utkom från trycket den 14 maj 1948.

20 14 Tab. 1. Järnvägarnas inkomster, utgifter och 1) Med statens järnvägar införlivades den 1 juli 1947: Ölands järnvägar (151 km) och Halmstad Bolmens järnväg (64 km). Tägfärjeleden Trelleborg Wamemiinde (180 km) öppnades för allmän trafik den 1 juni Fr. o. m. den 20 februari 1948 omlade» tägfärjeförbindelsen Trelleborg Gdynia till Trelleborg Odra (220 km). Hela väglängden av tägfärjeleden Trolleborg Wamemiinde och halva väglängden av tägfärjeleden Trelleborg Odra, sammanlagt 290 km, räknas statistiskt som svensk statsbanesträeka. 2 ) Besande och ton gods äro vid transport över mer än en redovisningsenhet medräknade lika mänga gänger som antalet av transporten berörda banor (enheter). 3 ) För person-, gods- och posttrafik tillämpas fr. o. m, januari och februari 1948 höjda avgifter.

21 resultat för februari och januari februari. 15 Anm. Vid uträkning av förändringen mot förra Uret förfares fr. o. m. januari 1939 sä, att vid inforlivning av enskild järnväg med statsbanenätet från samma tidpunkt omföras även uppgifter om ifrågavarande järnväg för jämförelseåret till statens järnvägars redovisning. Härigenom erhållas bättre om dock icke fullgoda jämförelsedata för statens järnvägar. För gruppen enskilda järnvägar däremot bliva jämförelserna fullt korrekta.

22 16 TAB. 1. (forts.). JÄRNVÄGARNAS INKOMSTER, UTGIFTER OCH l ) Snöröjningskostnaderna inräknade i»övriga utgifter». 2) Inkl., vad statens järnvägar beträffar, även avlöning, som ingår i underhållskostnader för bana, rullande materiel och inventarier. 3) Utan inräkning av avsättning till förnyelsefond.

23 RESULTAT FÖR FEBRUARI OCH JANUARI FEBRUARI. 17

24 18 Tab. 2. Sammandrag. Kronor. Allmän anmärkning. Den månatliga redovisningen av järnvägarnas trafik, inkomster och utgifter omfattar samtlig» i den officiella årsstatistiken upptagna järnvägar av»allmän betydelse». Statistikon grundar sig på månatliga driftrapporter, innehållande uppgifter om person- och godstrafikens storlek samt inkomst- och utgiftsredovisning. Avsättning till fsrnyolsefond samt skatter m. m. äro beräknade för Vi» år, likaså inkomst- och utgiftsräntorna. Inkomster och utgifter, som avse annan verksamhet än jämvägsrörelsen, äro ej medtagna i den månatliga redovisningen.

25 19 Den 1 juli 1948 förestående införlivningen av enskilda järnvägar. Den 1 juli 1948 införlivas med statsbanorna ett betydande västsvenskt nät av enskilda järnvägar, som har sin väsentliga inriktning på Göteborg. Det är främst den största bland de normalspåriga järnvägsförvaltningarna, nämligen trafikförvaltningen Göteborg Dalarne Gävle och det likaledes största sammanhängande nätet bland smalspårsbanorna, nämligen Västergötland Göteborgs, Lidköpings och Hjo Stenstorps järnvägar, som då överföras i statens järnvägars ägo. Den 1 juli 1948 inordnas även Gotlands samtliga järnvägar ävensom Ljungbyholm Karlslunda järnväg direkt under statsbaneförvaltningen. Sammanlagt tillföres statsbanorna en linjelängd om km och en personal om cirka man. I en efterföljande tablå har angivits några data för de fr. o. m. 1 juli 1948 införlivade järnvägarnas traiikomfattning och driftresultat år Även uppgifter om den relativa betydelse nämnda, ävensom övriga tidigare under förstatligandeperioden införlivade järnvägar haft på det samlade enskilda järnvägsnätets liksom på statens järnvägars trafiksiffror har intagits i tablån. Mätt efter 1939 års trafiktal innebär införlivningen av järnvägar pr 1 juli 1948, att statens järnvägars inkomster ökas med 14'6 proc. Samtliga från år 1940 införlivade järnvägar ha stegrat inkomsterna med 37'2 proc. (här bortsett från inverkan av SJ taxas tillämpning). För banlängden utgör stegringen 80'4 proc, för personal 50'7 proc, för persontraflkvolymen 30'6 och godstrafikvolymen 270 proc. Det år 1939 befintliga enskilda järnvägsnätet har under samma tid sett banlängden minskas med 75'6 proc, personalantalet med 77'1, persontraflkvolymen med 78'6, godstrafikvolymen med 599 och inkomsterna med 748 proc. De 1 juli 1948 införlivade järnvägarnas inflytande på SJ trafik- och ekonomiska data blir alltså betydlig och torde genomsnittligt för olika trafikprestanda kunna anges till 15 proc. Efter införlivningar pr 1 juli 1948 kvarstår av det år 1939 befintliga enskilda järnvägsnätet i runt tal 25 proc. Bland de kvarstående 20 järnvägsförvaltningarna, därav 8 normal- och 12 smalspåriga, förekomma följande miljonbanor, nämligen: Trafikinkomster Milj. kr. är 1947 Trafikaktiebolaget Grängesberg Oxelösunds järnvägar 16"l Stockholm Koslagen 9' l Nordmark Klarälven 4' 7 Norsholm Västervik Hultsfred 3-2 Stockholm Nynäs 3' o Norra Östergötlands 2<J Nora Bergslags 2'8 Mellersta Östergötlands 2' l Stockholm Saltsjön 1-9 Norrköping Söderköping Vikbolandet Te Dala Ockelbo Norrsundet la

26 20 Uppgifter om enskilda järnvägar, som införlivas med statsbanenätet den 1 juli 1948, samt översiktssiffror för förstatligandeperioden Stockholm K. L. Beckmans Boktryckeri

27 Arkivexemplar. STATISTISKA MEDDELANDEN - Ser. D. Band XXXVII: Nr 3 JÄRNVÄGSSTATISTISKA MEDDELANDEN UTGIVNA AV KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN INNEHÅLL. Järnvägarnas inkomster, utgifter och resultat för mars Järnvägarnas automobiltrafik under år INDEX. Relevé statistique se rapportant au mois de mars 1948 pour tous les chemins de fer suédois. Le service automobile des chemins de fer pendant l'année Utkom från trycket den 17 juni 1948.

28 22 Tab. 1. Järnvägarnas inkomster, utgifter och 1 ) Med statens järnvägar införlivades den 1 juli 1947: Ölands järnvägar (151 km) och Halmstad Bolracns järnväg (64 km). 2) Resande och ton gods äro vid transport över mer än en redovisningsenhet medräknade lika många gånger som antalet av transporten berörda banor (enheter). 3) För person-, gods- och posttrafik tillämpas fr. o. m. januari och februari 1948 höjda avgifter. 4 ) Mars innefattar päsktrafiken, i fjol inföll påsken i april. Trafikskatten är frånräknad inkomsterna. Jfr not 4 å följande uppslag.

29 resultat för mars och januari mars. 23 Anm. Vid uträkning av förändringen mot förra året förfares fr. o. m. januari 1939 sä, att vid intorlivning av enskild järnväg med statsbanenätct från samma tidpunkt omföras även uppgifter om ifrågavarande järnväg för jämförelseåret till statens järnvägars redovisning. Härigenom erbällas bättre om dock icke fullgoda jämförelsedata för statens järnvägar. Vör gruppen enskilda järnvägar däremot bliva jämförelserna fullt korrekta.

30 24 TAB. 1. (forts.). JÄRNVÄGARNAS INKOMSTER, UTGIFTER OCH 1 ) Snoröjningskostnaderna inräknade i»övriga utgifter». 2) Inkl., vad statens järnvägar beträffar, även avlöning, som ingår i underhållskostnader för bana, rullande materiel och inventarier. 3 ) Utan inräkning ar avsättning till ffirnyelscfond. 4 ) Trafikskatt utgår i persontrafik. Peisontrankinkomsterna intagas i redovisningen efter frånräkning av trafikskatten.

31 RESULTAT FÖR MARS OCH JANUARI MARS. 25

32 26 Tab. 2. Sammandrag. Kronor. Allmän anmärkning. Den månatliga redovisningen ar järnvägarnas trafik, inkomster och utgifter omfattar samtliga i den officiella årsstatistiken upptagna järnvägar av»allmän betydelse». Statistiken grundar sig på minatliga driftrapporter, innehållande uppgifter om person- och godstrafikens storlek samt inkomst- och utgiftsredovisning. Avsättning till förnyelsefond samt skatter m. ra. äro beräknade för 1/12 år, likaså inkomst- och utgiftsräntorna. Inkomster ock utgifter,»om avse annan verksamhet än järnvägsrörelsen, äro ej medtagna i den månatliga redovisningen.

33 27 Järnvägarnas automobiltrafik år I»Järnvägsstatistiska meddelanden» har fr. o. m. verksamhetsåret 1932 årligen publicerats en översikt av järnvägarnas bilrörelse, utarbetad på grundval av till Järnvägsstyrelsens statistiska kontor avgivna uppgifter. Denna bilstatistik omfattar såväl den i järnvägarnas egen regi som genom dotterbolag bedrivna bilrörelsen. Beträffande statens järnvägar må framhållas, att den 1 IG km långa billinjen Övertorneå Pajala, vilken i taxehänseende är inlemmad i järnvägsnätet, icke här medräknats. I redovisningen ingår icke heller det av statens järnvägar helt ägda Svenska Lastbil AB. Trafikrörelsen vid Aktiebolaget Svenska Godscentraler, i vilket företag statens och enskilda järnvägar äro medintressenter, omfattas icke av denna statistik. För enskilda järnvägars genom dotterbolag bedrivna bilrörelse hava vissa ekonomiska data måst uteslutas, enär fullständiga uppgifter härom icke stått att erhålla. Från år 1933, då den i»järnvägsstatistiska meddelanden» årligen lämnade statistiken över järnvägarnas bilrörelse fick sin nuvarande utformning, har järnvägarnas bilrörelse mer än fyrdubblats. Ar 1933 var det huvudsakligen de enskilda järnvägarna, som bedrev bilrörelse, vilken omslöt 97 proc. av tillryggalagda bilkilometer. Aren steg statens järnvägars andel av bilrörelsen från 3 till 44 proc. Utvecklingen av järnvägarnas biltrafik före, under och efter världskriget utvisa efterföljande data: Busstrafiken var resp. år begränsad till omkring två tredjedelar av 1939 års traflkomfattning. Sedan restriktioner och materielsvårigheter i huvudsak hävts, utvecklades och utvidgades genom inköp av nya linjer trafikrörelsen snabbt. År 1947 trafikerades över km. Bussar och lastbilar tillryggalade 78 milj. bilkilometer. Mot dessa siffror må ställas järnvägarnas trafiklängd om km och tågkilometer för samma år av 128 milj. På 10 tågkilometer kommo alltså ungefär 6 bilkilometer. Vid 1947 års slut omfattade den av järnvägarna bedrivna bilrörelsen en sammanlagd linjelängd av km. Av denna billinjelängd hänförde sig km till statens järnvägar och km till enskilda järnvägar, varav km genom dotterbolag. I jämförelse med år 1946 framgår en ökning av den trafikerade linjelängden med km. Fordonsparken omfattade vid 1947 års slut bussar och bilar (f. å ) med tillhopa tillåtna platser (f. å ) samt 424 lastbilar (f. å. 363). Lastbilarnas totala lastförmåga utgjorde ton (f. å ). Antalet godssläpvagnar uppgick till 554 (f. å. 432). Antalet bilkilometer i omnibusstrafiken steg från 52'6 milj. år 1946 till 69'9 milj. år Lastbilstrafiken ökade från 65 till 76 milj. bilkilometer. Järnvägarnas omnibusstrafik utvisar en ökning från år 1946 med omkring 33 proc.

34 28 Uppgifter om statens och enskilda l ) Exil. billinjen Övertorneå Pajala, 116 km, for vilken särskilda bestämmelser gälla. 2) Före år 1945 har i tuäsaig trafik än linjetrafik. 4 ) Införlivad med SJ 1 juli ) Säruppgifterna för Klintehamn Roma och Slite efter sammanslagning av de tre järnvägarna 1 juli 1947.

35 29 järnvägars automobiltrafik år denna kolumn for statens järnvägar upptagits trafikerad våglängd. 3 ) Härtill 1'4 milj. lastbilskilometer i annan yrkes- Koma arse l:sta halvåret I Gotlands järnvägar inkluderas uppgifter om samma järnvägar för 2:dra halvåret 1947

36 30 Fyra förvaltningars bilrörelse omfattade 88 proc. av hela trafiken, nämligen: I järnvägarnas biltrafik (inkl. dotterbolag) voro verksamma c:a en tredjedel av de omnibussar, som fannos upptagna i automobilregistret. Som förut nämnts saknas fullständiga ekonomiska uppgifter om de bilföretag, vilka som dotterbolag äro anknutna till enskilda järnvägar. Den av statens järnvägar och i enskilda järnvägars egen regi bedrivna bilrörelsen inbringade under redogörelseåret sammanlagt 42'2 milj. kronor eller 9'8 milj. kronor mer än år Då utgifterna belöpte sig till 33'7 milj. kronor, framgick ett driftöverskott av 8'5 milj. kronor. Efter avdrag av 2'7 milj. kronor avsättning till förnyelsefond uppvisade automobiltraflken ett överskott av 5'8 milj. kronor (f. å. 3l). Det i järnvägarnas automobiltrafik i egen regi investerade kapitalet uppgick vid slutet av år 1947 till sammanlagt 37'0 milj. kronor, varav 26'5 milj. hänförde sig till statens och 10'5 njilj. till de enskilda järnvägarnas bilrörelse. Stockholm K. L. Beckmans Boktryckeri

37 ARKIVEXEMPLAR. STATISTISKA MEDDELANDEN - Ser. D. Band XXXVII: Nr 4 JÄRNVÄGSSTATISTISKA MEDDELANDEN UTGIVNA AV KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN INNEHÅLL. Järnvägarnas inkomster, utgifter och resultat för april INDEX. Relevé statistique se rapportant au mois d'avril 1948 pour tous les chemins de fer suédois. Utkom från trycket den 31 juli 1948.

38 32 Tab. 1. Järnvägarnas inkomster, utgifter och 1) Mod statens järnvägar införlivades don 1 juli 1947: Ölands järnvägar (151 km) och Halmstad- Bolmens järnväg (64 km). 2 ) Resundo och ton gods ärn vid transport över mer än en redovisningsenhet mediäknade lika mänga gånger som antalet av transporten berörda banor.enheten. -- 3) För person-, gods- och posttralik tillämpas fr. o. m. januari och februari 1948 höjda avgifter. 4 ) April 1947 innefattar påsktratiken. Tratikskatten är frånräknad inkomsterna. Jfr not 4 å iöljande uppslag.

39 resultat för april och januari april. 33 Anm. Vid uträkning av förändringen mot iorra året fortares fr. o. m. januari 1939 så, att vid införlivning av enskild järnväg med statsbanenätet (rån samma tidpunkt omföras även uppgifter om ifrågavarande järnväg tor jämförelseåret till statens järnvägars redovisning. Härigenom erhållas bättre om dock icke fullgoda jämförelsedata för statens järnvägnr. För gruppen enskilda järnvägar däremot bliva jämförelserna fullt korrekta.

40 34 TAB. 1. (forts.). JÄRNVÄGARNAS INKOMSTER, UTGIFTER OCH 1) Snöröjningskostnaderna inräknado i»övriga utgifter». 2 ) Inkl., vad statens järnvägar beträffar, ävon avlöninp. som ingår i underhållskostnader för bana, rullande materiel och inventarier. 3 ) Utan inräkning av avsättning till förnyelsefond. 4 ) Trafikskatt utgår i persontrafik. Persontrafikinkomsterna intagas i redovisningen efter frånräkning av trafikskatton.

41 RESULTAT FÖR APRIL OCH JANUARI APRIL. 35

42 36 Tab. 2. Sammandrag. Kronor. Allmän anmärkning. Den månatliga redovisningen av järnvägarnas trafik, inkomster och utgifter omfattar samtiigh i den officiella årsstatistiken upptagna järnvägar av»allmän betydelse». Statistiken grundar sig på månatliga driftrapporter, innehållande uppgifter om person- och godstrafikens storlek samt inkomst- och utgiftsredovisning. Avsättning till förnyelselond samt skatter m. m. äro beräknade för 1/12 år, likaså inkomst- och utgiftsräntorna. Inkomster och utgifter, som arse annan verksamhet än järnvägsrörelsen, äro ej medtagna i den månatliga redovisningen. Stockholm K. L. Beckmans Boktryckeri

43 Arkivexemplar. STATISTISKA MEDDELANDEN - Ser. D. Band XXXVII: Nr 5 JÄRNVÄGSSTATISTISKA MEDDELANDEN UTGIVNA AV KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN INNEHÅLL. Järnvägarnas inkomster, utgifter och resultat för maj INDEX. Relevé statistique se rapportant au mois de mai 1948 pour tous les chemins de fer suédois. Utkom från trycket den 14 augusti 1948.

44 38 Tab. 1. Järnvägarnas inkomster, utgifter och 1) Med statens järnvägar införlivades den 1 juli 1947: Ölands järnvägar (151 km) och Halmstad Bolmens järnväg (64 km). 2 ) Kesande och ton gods äro vid transport över mer än en redovisningsenhet medräknade lika mänga gänger som antalet av transporten herörda banor fenheter). 3) För person-, gods- och posttrafik tillämpas fr. o. m. januari och februari 1948 höjda avgifter. 4) Trafikskattcn är fränräknad inkomsterna. Jfr not 4 a följande uppslag.

45 resultat för maj och januari maj. 39 Anm. Vid uträkning av forändringen mot förra året forfares fr. o. m. januari 1939 så, att vid införlivning av enskild järnväg med statsbanenätct från samma tidpunkt omföras även uppgifter om ifrågavarande järnväg för jämförelseåret till statens järnvägars redovisning. Härigenom erhållas bättre om dock icke fullgoda jämförelsedata för statens järnvägar. Kör gruppen enskilda järnvägar däremot bliva jämförolsorna fullt korrekta.

46 40 TAB. 1. (forts.). JÄRNVÄGARNAS INKOMSTER, UTGIFTER OCH 1) Snöröjningskostnaderna inräknade i»övriga utgifter». 2) Inkl., vad Statens järnvägar beträffar, även avlöning, som ingår i underhållskostnader för bana, rullande materiel och inventarier. 3) Utan»räkning»T avsättning till förnyelsefond. 4 ) Trafikskatt utgår i persontrafik. Pcrsontrafikinkomsterna intagas i redovisningen efter frånräkning av trafikskattcn.

47 RESULTAT FÖR MAJ OCH JANUARI MAJ. 41

48 42 Tab. 2. Sammandrag. Kronor. Allmän anmärkning. Den månatliga redovisningen av järnvägarnas trafik, inkomster och utgifter omfattar samtliga i den officiella årsstatistiken upptagna järnvägar av»allmän betydelse». Statistiken grundar aig på månatliga driftrapporter, innehållande uppgifter om person- och godstrafikens storlek samt inkomst- och utgiftsredovisning. Avsättning till förnyelsefond samt skatter m. m. äro beräknade för 1/12 år, likaså inkomst- och utgiftsräntorna. Inkomster och utgifter, tom avse annan verksamhet än järnvägsrörelsen, äro ej medtagna i den månatliga redovisningen. Stockholm K. L. Beckmans Boktryckeri

49 Arkivexemplar. STATISTISKA MEDDELANDEN - Ser. D. Band XXXVII: Nr 6 JÄRNVÄGSSTATISTISKA MEDDELANDEN UTGIVNA AV KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN INNEHÅLL. Järnvägarnas inkomster, utgifter och resultat för juni Internationell järnvägsstatistik år Vagnslastgodstrafiken vid statens järnvägar första halvåret INDEX. Relevé statistique se rapportant au mois de juin 1948 pour tous les chemins de fer suédois. Statistique internationale des chemins de fer en Transports marchandises par wagons complets sur les chemins de fer de l'etat le 1 er semestre Anm, Det bomärkes, att införlivningen med statens järnvägar den 1 juli 1948 av ett betydande enskilt järnvägsnät dels fördröjt insändandet av driftrapporter för juni, dels föranlett betydande omkastningar i utgiftsredovisningen. Det ekonomiska resultatet för enskilda järnvägar för juni månad blir därför i hög grad missvisande. Utkom från trycket den 16 oktober 1948.

50 44 Tab. 1. Järnvägarnas inkomster, utgifter och 1) Med statens järnvägar införlivades den 1 juli 1947: Ölands järnvägar (151 km) och Halmstad Bolmens järnväg (64 km). Driften å Malmö öcnarps järnväg (28 km) nedlades fr. o. m. den '/s ) Resande och ton gods äro vid transport över mer än en redovisningsenhet medräknade lika mänga ginger som antalet av transporten berörda banor (enheter). 3) För person-, gods- och posttrafik tillämpas fr. o. m. januari och februari 1948 höjda avgifter. 3) Trafikskatten är frånräknad inkomsterna. Jfr not 4 & följande uppslag.

51 resultat för juni och januari juni. 45 Anm. Vid uträkning av förändringen mot förra året fortares fr. o. m. januari 1939 så, att vid infdriivning av enskild järnväg med statsbanenätet från samma tidpunkt omföras även uppgifter om ifrågavarande järnväg för jämförelseåret till statens järnvägars redovisning. Härigenom erhållas bättre om dock icke fullgoda jämförelsedata för statens järnvägar. för gruppen enskilda järnvägar däremot bliva jämförelserna fullt korrekta.

52 46 TAB. 1. (forts.). JÄRNVÄGARNAS INKOMSTER, UTGIFTER OCH 1) Snöröjningskostnaderna inräknade i»övriga utgifter». 2) Inkl., vad statens järnvägar beträffar, även avlöning,»om ingår i underhållskostnader for bana, rullande materiel och inventarier. 3) Utan inräkning av avsättning till förnyelsefond. 4 ) Trafikskatt utgår i persontrafik. Fersontrafikinkomsterna intagas i redovisningen efter frånräkning av trafikskatten.

53 RESULTAT FÖR JUNI OCH JANUARI JUNI. 47

54 48 Tab. 2. Sammandrag. Kronor. Allmän anmärkning. Den månatliga redovisningen ar järnvägarnas trafik, inkomster och utgifter omfattar samtliga i den officiella årsstatistiken upptagna järnvägar av»allmän betjdelse». Statistiken grundar aig på månatliga driftrapporter, innehållande uppgifter om person- och godstrafikens storlek samt inkomst- och utgiftsredovisning. Avsättning till förnvelaefond samt skatter m. m. äro beräknade for 1/12 år, likaså inkomst- och utgiftsräntorna. Inkomster ock utgifter, som avse annan verktamhet än järnvägtrörelten, äro ej medtagna i den månatliga redovisningen.

55 49 Den internationella järnvägsstatistiken år Utgiven av»l'union internationale des chemins de fer». Världskriget medförde givetvis även avbrott i samarbetet på den internationella järnvägsstatistikens område. Den sista före kriget utgivna»statistique internationale des chemins de fer» (U. I. C.-statistiken) avsåg år Det kom att dröja åtta år, innan en ny årgång av denna statistik utkom av trycket. För åren föreligger alltså en lucka i den serie av U. I. C.:s årspublikationer, som började utgivas år Av de i U. I. C.-statistiken för år 1937 upptagna europeiska länderna saknas i 1946 års årgång uppgifter för utom Tyskland även Sovjetunionen, Jugoslavien och Bulgarien. Det har mött stora svårigheter att så snart efter kriget, särskilt i fråga om länder som fått stora delar av järnvägsnätet och rullande materielen förstörda, erhålla fullständiga och tillförlitliga uppgifter. Det brister även en del i fråga om den sakliga granskningen av det inkomna materialet. Bortsett härifrån och med utelämnandet av påtagligen felaktiga uppgifter ger den nu för år 1946 framlagda statistiken möjligheter till att ange några karakteristiska data angående den tekniska utrustningen ävensom trafikarbetets intensitet vid de olika ländernas järnvägar. I 1937 års statistik angavs Sovjetunionens järnvägsnät med dess speciella spårvidd av mm till km. För Tyskland redovisades km. Vid nämnda länders uteblivande i 1946 års statistik intar av europeiska länder i fråga om järnvägsnätets storlek Frankrike första rummet med km, närmast följt av Storbritannien med km, Polen , Italien , Tjeckoslovakien och Spanien km. Hela det svenska järnvägsnätet kommer med km närmast efter Italien. Sveriges, Finlands, Norges och Danmarks statsbanor upptagas i U. I. C.-statistiken med resp , 4 668, och km. Förenta staternas järnvägsnät, som redovisades med km, hade en längd nära samanfallande med hela Europas. Av övriga utomeuropeiska länder märkas Kanada med km och Indien med nära exakt samma längd eller km. Här angivna längder motsvara icke alltid resp. länders hela järnvägsnät utan blott det nät, som länderna såsom medlemmar av U. I. C. representera eller i uppgifter till samma angivit. Sålunda hade bl. a. Sverige, Danmark och Schweiz ett i kilometer räknat ej obetydligt enskilt järnvägsnät, som ej medtagits i U. I. C.-statistiken. Järnvägsnätets kapacitet stiger med förekomsten av två- och flerspåriga linjer samt genomförd elektrifiering. Härutinnan råda stora olikheter länderna emellan. Belgien är det land, som kommit längst i fråga om dubbelspårsbyggnad. Ej mindre än 56 proc. av banlängden kan där utnyttjas i två- eller flerspårsdrift. Det är de tätbefolkade länderna, som här ligga i téten. Frankrike hade 47 proc, Holland 42, Schweiz 39, Österrike 27 och Danmark 26 proc. av järnvägsnätet utbyggt för dubbelspårstrafik. Motsvarande procenttal var för Sveriges statsbanor 5. Endast Finland, Norge, Rumänien och Turkiet hade lägre procenttal. I kilometer räknat ståtar Frankrike med km dubbelspårslinjer, medan Italien, som följde närmast, hade km flerspårig bana. Av utomeuropeiska länder redovisade U. S. A km flerspårig banlängd, vilket motsvarar 16 proc. av järnvägsnätet. Indiska järnvägarna voro till närmare 10 proc. utrustade med dubbelspår. I fråga om järnvägselektrifiering stå Schweiz och Sverige i särklass. Sverige har det längsta elektrifierade järnvägsnätet i världen, km. Italien redovisade en elektrifierad banlängd av km. U. S. A. följde som tredje nation med och därefter Frankrike med km och Schweiz km. Sist-

56 Uppgifter om världens järnvägar enligt U. I. C.-statistiken för år I. Banlängd, dragkraft och personal. 50 1) Normalspåriga vagnar.

57 II. Trafik- och transportarbete. 51 1) Vagnkm. 2) Endast i godstrafik.

58 52 nämnda land har kommit längst med elektrifieringen av järnvägsnätet. Procentuellt var i Schweiz 93 proc, i Sverige 34, Italien 25, Österrike 17, Norge 16 och Frankrike 9 proc. av järnvägslinjerna elektrifierade alltså de länder, som äro rikligast försedda med vattenkrafttillgångar. U. S. A. hade blott 1 proc. av nätet utbyggt för elektrisk drift. Bland länder utan elektrifierade järnvägar märkas Finland, Rumänien och Turkiet. Ett studium av de olika ländernas bruttotransportarbete i järnvägsdrift ger den intressanta upplysningen, att i Schweiz icke mindre än nära 98 proc. av transportarbetet utfördes i elektrisk drift. Sveriges statsbanor kom ej långt efter med 82 proc., Italien 46, Österrike 33, Frankrike 21 och Spanien 8 proc. Det i elektrisk drift utförda transportarbetet, mätt i miljarder bruttotonkm, var vid U. S. A. järnvägar 46 (enbart godstrafik), Frankrike 31, Sveriges statsbanor 23, Schweiz 14 och Italien 12 miljarder bruttotonkm. En jämförelse järnvägar emellan i avseende på personaluppsättning i relation till trafikarbetet är alltid vansklig. Utom den tekniska utrustningen har olikheten i fråga om arbetsuppgifter, som räknats till järnvägsdriften, betydelse ur personalsynpunkt. Sovvagns- och restaurationsrörelse, godsutlämning, växlingsarbete, underhåll av rullande materiel, biltrafik m. m. kan helt eller delvis vara överlåten på dotterbolag eller utföres av enskilda företagare. Man kan dock av de i tablån anförda medeltalen utläsa, att de länder, vilkas järnvägsnät har en rationaliserad drift, också erfordra minsta personalantal pr trafikenhet. Sverige, Schweiz och Holland bilda en grupp, vid vilka endast omkring fem man voro erforderliga för utförande av ett trafikarbete om 1 milj. enheter (person- och tonkm). En annan grupp med ett personalbehov dubbelt eller mer än för den förra gruppen representerades av sydösteuropas stater, där bl. a. Ungern och Rumänien hade så höga tal som omkring 17 man pr 1 milj. trafikenheter. Här kan dock misstänkas, att avvecklingen av personal från krigsåren ännu icke hunnit helt genomföras. U. S. A.-järnvägarna, där omkring 90 proc. av trafikenheterna föll på godstrafik, kommo så lågt ned som till 1.8 man pr 1 milj. trafikenheter. Kanadas två stora järnvägsföretag hade 1.7 och 2.0 man pr 1 milj. trafikenheter. Av övriga i tablåerna angivna data kan det vara av intresse att påvisa, huru olika länders järnvägar tagas i anspråk för transporter relativt befolkningens storlek. I Sverige var reselängden å järnväg pr invånare och^år 950 km. Högre tal hade Tjeckoslovakien med och Schweiz km. Särskilt i sistnämnda land var den höga reselängden emellertid starkt påverkad av transito- och turisttrafiken. Beaktas transportarbetet i såväl person- som godstrafik kommer Sverige på främsta plats i fråga om trafikenheter pr invånare. Sveriges trafikenheter pr invånare följdes närmast av Tjeckoslovakien med 1 780, Frankrike 1 640, Schweiz 1 630, Polen och Belgien Turkiet och Portugal kommo ej högre än till omkring 250 trafikenheter pr invånare. Dessa för de europeiska länderna anförda mätningstal på huru järnvägsnät tagas i anspråk av befolkning och näringsliv överträffades vida av dem som framgått för Amerikas järnvägar, där den väldiga massgodstrafiken gav ett så högt tal som trafikenheter pr invånare i U. S. A. Kanada kom än högre eller trafikenheter pr invånare. Som förut nämnts saknas i U. I. C.-statistiken uppgifter för Europas tidigare två största järnvägskomplex Ryssland och Tyskland. Man må hoppas, att det skall bliva U. I. C.-statistiken möjligt att om några år få med alla länder i Europa och att stabiliseringen av förhållandena skall leda till fullständigare och tillförlitligare uppgifter från de olika länderna.

59 53 Vagnslastgodstrafiken vid statens järnvägar. Transporterna i egen trafik första halvåret Genom införlivningen den 1 juli 1948 av ett betydande enskilt järnvägsnät undandragas möjligheterna att under ett år framåt anställa ingående jämförelser mellan löpande månadsuppgifter över vagnslastgodstrafiken och motsvarande trafik nästföregående år. Det kan därför vara anledning att ägna de nu föreliggande uppgifterna över vagnslastgodstrafiken för första halvåret 1948 ett närmare skärskådande. Införlivningen av Halmstad Bolmens och Ölands järnvägar den 1 juli 1947 övar härvidlag ringa inflytande på jämförelsen. Vagnslastgodstraflkens (fraktgods) utveckling framgår av nedan lämnade data: Bortfallet av långväga transporter, framförallt av ved, har föranlett en starkare nedgång i transportvolymen (tonkm) än för tontalet. Inkomsternas ökning, som medfört en stegring med 14'6 proc. i inkomsten pr tonkm, är i huvudsak föranledd av den från 1 januari 1948 genomförda taxehöjningen. Stora omkastningar i godsets sammansättning hava föranletts av att inhemska bränslen ersatts med importerade bränslen. Bränsletransporterna 1:a halvåret Trots den starka nedgången i transportmängden representera bränsletransporterna alltjämt c:a 20 proc, av allt vagnslastgods. Varugruppen stenkol och koks har åter intagit sin ställning som den till tontalet största varugruppen. Den totala nedgången i transportmängden från år 1947 uppgår till ton. Om minskningen för bränslet frånräknas, kvarstår en nettominskning om c:a ton på en transportmängd av ton, en nedgång alltså med 2'5 proc. En del större förändringar i båda riktningarna kunna anföras. Största absoluta ökningen uppvisar varugruppen pappersmassa med ton, pappersved och gruvstöttor , malmer (svavelkis m. m.) samt kemikalier likaledes ton. Ansträngningarna att höja massatillverkningen återspeglas alltså även i järnvägstransporterna, vilka utom för massa även ökat för varugrupper, i vilka inneligga råvaror och förnödenheter för massatillverkningen, såsom pappersved, svavelkis m. m. Livsmedelstransporterna hade en nettominskning av ton. Endast transporterna av potatis och andra rotfrukter hava ökat. För spannmål var nedgången ton, mjöl samt frukt och bär ton. De starkt

60 54 Vagnslastgodstrafiken Egen trafik

61 55 vid statens järnvägar. första halvåret ) Taxehöjning fr. o. m. 1 januari 1948.

62 56 minskade leveranserna från jordbrukarna av höstvete och den därav föranledda ökade importen av vete till kvarnarna torde delvis förklara nedgången i transporterna av spannmål och mjöl. Frukttransporternas starka nedgång hälften mot fjolåret har sin motsvarighet i importstatistiken för apelsiner, bananer och torkad frukt. De med sammanlagt ton minskade transporterna av cement, tegel, sand och murkalk samt byggnadssnickerier (trähus m. m.) torde till en del få tillskrivas vidtagna åtgärder till investeringsvolymens nedskärning. Samlastningsgodset hör också till de varugrupper, som fått vidkännas stark nedgång i transportmängden. Här liksom för livsmedel m. fl. varuslag får nog tillbakagången till ej obetydlig del återföras på konkurrensen från bilarna. Trots att utrikes sjöfarten under första halvåret såväl i avseende på avgående som ankommande lastat tonnage uppvisade en stegring mot fjolåret med 35 proc. samt industriförbundets ptoduktionsindex låg genomsnittligt fyra enheter högre än under samma tid i fjol, har vagnslastgodstraflken alltså företett en krympning. Att denna nedgång in på andra halvåret intensifierats, ådagalägga uppgifterna över antalet av trafikanter lastade godsvagnar. Antal lastade ragnar Minskning Proc. l:sta halvåret "6 Juli september i Den på olika områden skönjbara avmattningen i den ekonomiska aktiviteten finner alltså även gensvar i utslagen från en av järnvägstrafikens känsligaste barometrar. En helt motsatt bild uppvisar utvecklingen av transporterna av exportmalm från lappmarksgruvorna. Dessa transporter ingå ej i ovan anförda godskvantiteter. Under första halvåret nådde nämnda transporter upp i nära nivå med transporterna under rekordåret Sammanlagda transportmängden jan. juni 1948 utgjorde 4"8 milj. ton (f. å. 2'8) och 5'0 milj. ton första halvåret Stockholm K. L. Beckmans Boktryckeri

63 Arkivexemplar. STATISTISKA MEDDELANDEN - Ser. D. Band XXXVII: Nr 7 JÄRNVÄGSSTATISTISKA MEDDELANDEN UTGIVNA AV KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN INNEHÅLL. Järnvägarnas inkomster, utgifter och resultat för juli INDEX. Relevé statistique se rapportant au mois de juillet les chemins de fer suédois pour tous Utkom från trycket den 20 oktober 1948.

64 58 Tab. 1. Järnvägarnas inkomster, utgifter och 1 ) Med statens järnvägar införlivades den 1 juli 1947: Ölands järnvägar (151 km) och Halmstad Bolmens järnväg (64 km) samt den 1 juli 1948 Trafikförvaltningen Göteborg Dalarne Gävles (1347 km), Västergötland Göteborgs (375 km), Lidköpings (66 km), Hjo Stenstorps (55 km), Ljnngbyholm Karlslunda (19 km) och Gotlands järnvägar (200 km). 2) Resande och ton gods äro vid transport över mer än en redovisningsenhet medräknade lika mänga gånger som antalet av transporten berörd» banor (enheter). 3) För person-, gods- och posttrafik tillämpas fr. o. m. januari och februari 1948 höjda avgifter. 4) Trafikskatten är franräknad inkomsterna. Jfr not 4 & följande uppslag.

65 resultat för juli och januari juli. 59 Anm. Vid uträkning av förändringen mot förra året förfares fr. o. m. januari 1939 så, att vid införlivning av enskild järnväg med statsbanenätet från samnia tidpunkt omföras även uppgifter om ifrågavarande järnväg för jämförelseåret till statens järnvägars redovisning. Härigenom erhållas bättre om dock icke fullgoda jämförelsedata för statens järnvägar. Kör gruppen enskilda järnvägar däremot bliva jämförelserna fullt korrekta.