DELKURS 2, v (7,5 hp) KROPP OCH RÖRELSE Body and movement I (7,5 ETCS credits) Innehåll. Mål

Transkript

1 ÖREBRO UNIVERSITET Hälsovetenskapliga institutionen Inriktning idrott och hälsa hp, ht-07 Kia Bringert DELKURS 2, v (7,5 hp) KROPP OCH RÖRELSE Body and movement I (7,5 ETCS credits) Innehåll Kursen behandlar historiska och samhällsvetenskapliga perspektiv på kropp och rörelse. Det innebär att den studerande ska få en förståelse för hur synen på kropp och rörelse har förändrats i relation till samhällets utveckling och förändring. De teoretiska perspektiven behandlar frågor om hur kroppen kan förstås i relation till historiska, sociala och kulturella villkor samt hur kroppen kan förstås som en del av människors identitetsskapande. I första hand fokuseras den västerländska kulturens syn på kropp och rörelse i kursen, men även exempel på den österländska kulturens karaktärsdrag vad gäller kropp och rörelse behandlas. Kursen belyser vidare frågor som rör kropp och rörelse i skolämnet idrott och hälsas verksamhet. Skolan är ett utbildningssystem som har till uppgift att utveckla såväl ett kunskapsinnehåll som ett socialisationsinnehåll. Skolämnet idrott och hälsas verksamhet, undervisningens innehåll och form, kan sägas ha betydelse för hur elevernas föreställningar om kropp och rörelse skapas. Didaktiska frågor om hur verksamheten formas, vad som görs och varför blir därmed betydelsefulla i ett kropp- och rörelseperspektiv. I kursen får den studerande ta del av olika fysiska aktiviteter. Detta ska ses som ett underlag för vidare diskussioner om olika kroppskulturella riktningar i samhället, och om hur olika förhållningssätt till kropp och rörelse kan formas i verksamheten. I gymnastik- och dansmomenten handlar det bl.a. om att den studerande ska ges möjlighet att såväl uppleva olika rörelsekaraktärer, som att utveckla färdigheter med avseende på kroppsförståelse, rytmik, estetik och kvalitativa rörelseutföranden. I kursen ingår att den studerande ska vara med och utarbeta ett rörelseverk Mål Efter genomgången kurs skall den studerande: - ha kunskaper om relationen mellan kropp, individ och samhälle utifrån några teoretiska perspektiv, -ha kunskaper om några kroppskulturella karaktärsdrag i såväl västerländsk som österländsk kultur,

2 - ha kunskaper om grundläggande drag i gymnastikens och motionsgymnastikens /fitnesskulturens historiska utveckling, - kunna resonera om hur valet av innehåll i verksamheten erbjuder olika förhållningssätt till kropp och rörelse, -ha kunskaper och färdigheter i dans och gymnastik, -ha utvecklat sin kroppsliga uttrycksförmåga och rytmiska känsla samt fått en förståelse för estetik och kvalitetssträvan i rörelse, -kunna planera, koreografera och genomföra ett rörelseverk, -kunna resonera om olika möjligheter och begränsningar med dans och gymnastik i skolans idrott- och hälsa undervisning, -ha provat på judo som ett sätt att arbeta med kropp och rörelse i skolan, -ha provat på Qi-gong som ett sätt att arbeta med kropp och rörelse i skolan, -kunna bedriva sim- och livräddningsundervisning med barn och ungdomar samt ha förståelse för vattenaktiviteters sociala och personliga värde. Arbetssätt I kursen ingår såväl teoretiska moment i form av föreläsningar, litteraturstudier och seminarium som praktiska moment i form av dans, gymnastik, judo, qi-gong och simning. Obligatorisk närvaro gäller vid seminarier, praktiska pass samt vid rörelseverket. Seminarium Seminarium v. 42 Detta seminarium behandlar de praktiska momenten dans och redskapsgymnastik i skolämnet idrott och hälsa. Seminariet tar dels sin utgångspunkt i kurslitteraturen dels i den studerandes egna erfarenheter av dessa moment i skolan. Seminarieuppgift Du förväntas att diskutera följande frågeställningar: -Vilka värden kan finnas i dansens olika former ( soc-kulturell form, konstform, träningsform)? -Vilka värden kan finnas i redskapsgymnastik? -På vilket sätt synliggörs och upplevs kroppen i dessa moment?

3 -Om du tar en utgångspunkt i Eichbergs kroppskulturmodell hur skulle du då kunna se på dans alternativt redskapsgymnastik? -Vilka skäl tror du det finns till att dessa moment tenderar att få allt mindre plats i skolans idrottsundervisning trots styrdokumentens intentioner? - Utifrån dina egna erfarenheter av dessa moment, hur ser du på framtida undervisning i dans och redskapgymnastik? Litteratur Skolverket (2000). Grundskolan. Kursplaner - Betygskriterier. sid Danshögskolan (1990). Dans i skolan. En Metodikskrift från Danshögskolan. sid Elbaekk Lars, M. Ried-Larsen (2005) Apparatus Gymnastics in Public Schools- body, health and didatical perspectives. Institute of Sport Science and Clinical Biomechanics, University of Southern Denmark Eliasson, Lena. (1999). Tema Dans. Tidskrift i Gymnastik och dans, nr 4, 1999 Olin, Christina (1995). Saltare necesse est. I Annerstedt, Claes (red) Idrottsdidaktisk reflektion. Varberg; Multicare förlag Meckbach, Jane, Söderström, Susanne (2002). Estetik och kroppsrörelse. I (2002) Engström, Lars-Magnus, Redelius, Karin (red) Pedagogiska perspektiv på idrott. s Stockholm HLS förlag Seminarium v. 44 Detta seminarietillfälle syftar till att behandla olika teorier om kropp som presenterats i delkursens litteratur, föreläsningar och praktikpass. Seminarieuppgift Du skall förbereda dig till seminariet genom kritisk läsning av litteraturen samt genom de tankar som väckts i samband med föreläsningar/praktikpass. Som hjälp kan du ställa dig frågor som: - Vilka är de centrala teorierna och hur kan de tolkas? - Hur kan dessa tankar överföras till ämnet idrott och hälsa? Till seminariet kan du också ha med dig frågeställningar som du vill klargöra. Litteratur Fundberg, Jesper (2005) Att kasta killkast. Genusperspektiv på kropp och rörelse. I Fundberg, Ramberg & Waldetoft (red) Tankar från baslinjen. Stockholm/Stehag : Brutus Östlings Bokförlag Symposium Nilsson, Per (1998) Kroppen och samtiden. I Fagrell, Birgitta, Nilsson, Per Nilsson(red) Talet om kroppen. En antologi om kropp, idrott och kön. Stockholm: HLS Förlag s Featherstone, Mike (1994). Kultur, kropp och konsumtion. Stockholm: Stehag. (valda delar) Ringfjord, Britt-Marie (2005) Bilder av idrottskroppen. Institutionen för samhällsvetenskap, Växjö universitet Swartling-Widerström, Katarina (2005) Att ha eller vara kropp. kap.9 ( ). Örebro Studies in Education 11. Örebro: Örebro universitet Swartling-Widerström, Katarina (2005) Kroppen i grundskolans styrdokument. Institutionen för idrott och hälsa. Örebro universitet Söderström, Tor (1999) Gymkulturens logik. Umeå: Umeå universitet

4 EXAMINATION Examinationen består av: - en skriftlig inlämningsuppgift - ett rörelseverk Skriftlig inlämningsuppgift Denna uppgift ska skrivas enskilt utifrån dina personliga upplevelser och de tankar som denna kurs gett dig. Uppgiften är fri i sin form då du tillåts vara personlig men viktigt är att dina upplevelser knyter an till några av kursens perspektiv på kropp, ex kropp/genus, kropp/samhälle, kropp/ämnet idrott och hälsa, kropp/media, kropp/identitet mm. Din text ska vara 4-5 A4 sidor utöver försättsblad. Referenser till delkurslitteratur/föreläsningar/lektioner/seminarier ska finnas. Valfri rubrik på försättsbladet, i övrigt enligt gängse formalia. Rörelseverk Kroppsförståelse, kroppens förmåga till uttryck, rytm och estetik i rörelse är begrepp som behandlas i denna delkurs. Dessa begrepp ligger till grund för den praktiska examinationsuppgiften där grupper om 4-5 studenter gemensamt ska skapa ett rörelseverk på ca 10 minuter. Komposition ska framföras till musik, sång eller instrument och visas inför den egna kursen i första hand. Som inspiration kan dikter, händelser, bilder, sagor m.m. användas. Rörelseverket ska också ha inslag av gymnastiska färdigheter på redskap. Rörelseverkets framförande ska präglas av en medveten estetisk uttrycksfullhet, där den inre känslan speglas av ett yttre uttryck. Variationer i rörelsekvaliteter (exempelvis snabba - långsamma, lätta - kraftfulla, hårda - mjuka) bör eftersträvas. Alla gruppmedlemmar skall delta aktivt i alla delar av rörelseverket utifrån sina egna förutsättningar. Redovisning sker torsdag den 1 november i G2 där ett lektionspass/kurs disponeras för redovisning. Alla rörelseverk ska videofilmas. Kamera bokas av examinerande lärare. Filmningen och musiken ansvarar kurserna själva för (se till att ni vet hur kameran och musikanläggningen fungerar). Alla kurser har en halvdag var i v 43 och 44 avsatt till träning i G2 (se schema) Hur tiden disponeras bestämmer kurserna själva. Övrig träningstid bokas utanför vaktmästeriet. Undervisande lärare Kia Bringert(KB)univ.adj idrott kia.bringert@hi.oru.se Björn Nyberg(BN)lärare judogymnasiet, Lindeskolan bjorn.nyberg@lindesberg.se Stewe Persson(SP)univ.adj idrott stewe.persson@hi.oru.se Helena Ragnarsson(HR)univ.adj. idrott helena.ragnarsson@hi.oru.se Per Sundberg(PS)univ.adj idrott per.sundberg@hi.oru.se Katarina Swartling-Widerström(KSW)univ.adj/filo.dokt katarina.swartling-widerstrom@hi.oru.se Marie Öhman(MÖ) dokt, univ.adj idrott marie.öhman@hi.oru.se

5 Kursadministration Delkursansvarig Kia Bringert (KB) univ.adj. idrott/hälsa Administration Pernilla Holmquist institutionssekreterare BEDÖMNING Betygsgraderna väl godkänd (VG), godkänd (G) eller underkänd (U) tillämpas. För godkänt på kursen krävs: - godkänt på rörelseverket - godkänt på den skriftliga inlämningsuppgiften - närvaro i obligatoriska moment. För väl godkänt på kursen krävs: - väl godkänt på såväl rörelseverket som på den skriftliga inlämningsuppgiften samt närvaro i obligatoriska moment. Bedömning av rörelseverket görs utifrån: - ett aktivt deltagande i gruppens alla rörelsemoment, - att rörelseverket som helhet utgår från ett tema, en tanke, och följer en röd tråd, - att den studerande ska kunna visa olika färdigheter i gymnastik- och dansmomenten, - att den studerande ska kunna visa en variation i rörelsekvalitéer, - att den studerande ska ha ett kvalitativt utförande och en medveten uttrycksfullhet i valda rörelser. För väl godkänt på rörelseverket krävs: - att den studerande ska kunna visa goda färdigheter och ett kvalitativt utförande i gymnastik- och dansmomenten, - att rörelseverket har tydliga inslag av originalitet och kreativa lösningar, - att den studerande visar god expressiv och estetisk förmåga i valda rörelser. Bedömning av den skriftliga inlämningsuppgiften görs utifrån: - helhetsintrycket och framställningens överensstämmelse med uppgiften, - djup i kunskapsinnehåll och resonemangens förankring i litteratur och annan källa, - tydliga motiverade egna reflektioner satta i ett logiskt sammanhang, - formalia vad gäller referenshantering och skrivsätt. För väl godkänt på den skriftliga inlämningssuppgiften krävs att den studerande: - uppfyller kriterierna för godkänt, - ska kunna jämföra olika teorier med varandra och resonera om praktiska konsekvenser i ett kropps- och rörelseperspektiv, - har ett problematiserande förhållningssätt till litteratur/föreläsningar/praktikpass.

6 Utvärdering Sker i samband med rörelseverksexamination v 44, den 1/11. Litteratur Söderström, Tor (1999) Gymkulturens logik. Umeå, Umeå universitet Tolgfors, Börje (1985) Leka, dyka, simma Esselte studium. Svenska Livräddningssällskapet. Kompendium (valda delar, tillhandahålls av institutionen) Artiklar (masterex lämnas till varje kurs) Danshögskolan (1990). Dans i skolan. En Metodikskrift från Danshögskolan. sid Elbaekk Lars, M. Ried-Larsen (2005). Apparatus Gymnastics in Public Schools- body, health and didatical perspectives. Institute of Sport Science and Clinical Biomechanics, University of Southern Denmark Eliasson, Lena. (1999). Tema Dans. Tidskrift i Gymnastik och dans, nr 4, 1999 Featherstone, Mike (1994). Kultur, kropp och konsumtion. Stockholm: Stehag. (valda delar) Fundberg, Jesper (2005). Att kasta killkast. Genusperspektiv på kropp och rörelse. I Fundberg, Ramberg & Waldetoft (red) Tankar från baslinjen. Stockholm/Stehag : Brutus Östlings Bokförlag Symposium Meckbach, Jane, Söderström, Suzanne (2002). Estetik och kroppsrörelse. I Engström, Lars Magnus, Redelius, Karin (red) (2002). Pedagogiska perspektiv på idrott. Stockholm:HLS förlag. Nilsson, Per (1998). Kroppen och samtiden. I Fagrell, Birgitta, Nilsson, Per (1998). Talet om kroppen. En antologi om kropp, idrott och kön. Stockholm: HLS Förlag Olin, Christina (1995). Saltare necesse est. I Annerstedt, Claes (red) Idrottsdidaktisk reflektion. Varberg; Multicare förlag Ringfjord, Britt-Marie (2005). Bilder av idrottskroppen. Institutionen för samhällsvetenskap, Växjö universitet Swartling-Widerström, Katarina (2005). Kroppen i grundskolans styrdokument. Institutionen för idrott och hälsa. Örebro universitet Swartling-Widerström, Katarina (2005) Att ha eller vara kropp. kap. 9 ( ). Örebro Studies in Education 11. Örebro: Örebro universitet

7 Utgår Rasmussen, Finn, Eriksson, Marit, Bokedal, Carin, Schäfer Elinder, Liselotte (2004). Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla. Samhällsmedicin och Statens folkhälsoinstitut Svenska Gymnastikförbundet (1989) Metodik i matta och hopp. Idrottens hus, Farsta

8 Kropp och rörelse I (7,5 hp) Body and Movement I (7 ETCS credits) HT-2007 Inriktning idrott och hälsa hp Hälsovetenskapliga institutionen Örebro universitet