Den giftiga större taggspindeln Cheiracanthium punctorium (Araneae, Miturgidae) återfunnen i Sverige
|
|
- Sofia Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Den giftiga större taggspindeln Cheiracanthium punctorium (Araneae, Miturgidae) återfunnen i Sverige LARS J. JONSSON Jonsson, L.J.: Den giftiga säckspindeln Cheiracanthium punctorium (Araneae, Miturgidae) återfunnen i Sverige. [The regionally extinct poisonous spider Cheiracanthium punctorium (Araneae, Miturgidae) rediscovered in Sweden]. Entomologisk Tidskrift 126 (x): xxx-xxx. Uppsala, Sweden. ISSN x. The poisonous sac spider Cheiracantium punctorium (Villers 1789) (Miturgidae) was found on the island Öland in southeast Sweden. 3 females and 13 sacs were found among herbs near a wood in a fen, Knisa mosse, 25 Aug The species was believed to be regionally extinct, as it was last time found 1941 on a locality that has been destroyed. Lars J. Jonsson, MNA, Högskolan Kristianstad, SE Kristianstad, Sweden. E-post: lars.jonsson@staff.hkr.se I Europa finns inte många spindlar som kan anses som farliga för människan. I Mellaneuropa finns en giftig art, större taggspindeln, Cheiracanthium punctorium (Villers, 1789) (Fig. 1) som kan ge ett smärtsamt bett som ger problem. Den hittades 1941 på Öland, men lokalen har förändrats till det sämre och den har trots eftersök inte återfunnits och har bedömts som försvunnen från landet (Almquist 2001). År 2004 hittades den dock igen. Återfyndet Vid ett besök i Knisa mosse på Öland 25 aug upptäcktes 27 honor av getingspindeln, Argiope bruennichi. Vid eftersökning av getingspindlar i bunkestarrbältet påträffades några förhållandevis mycket stora bosäckar (Fig. 2) som knappast kunde tillhöra någon annan art en den beryktade större taggspindeln. Inom ett ganska litet område, i en smal kantzon med högörter t.ex. videört, mellan bunkestarr- och agbältet, och nära en lövskogsdunge i kanten av kärret, hittades tretton bosäckar. Området var endast några meter brett och ett hundratal meter långt. Flera bosäckar kan mycket väl ha funnits på andra delar av Knisa mosse. Bosäckar av våra andra arter av släktet Cheiracanthium har normalt en diameter på 1-3 cm (bra bilder hos Bellmann 1997), men dessa hade en diameter av 4-6 cm och flera/de flesta dessutom utan den nästan klotrunda form som de mindre arternas bosäckar har. De hade istället en flatare botten med resten av bosäcken nästan som ett tält ovan. Tre av bosäckarna öppnades försiktigt och i dessa fanns i två fall en hona med äggsäck (Fig. 3) och i ett fall en hona med små nykläckta ungar. Tidigare fynd Större taggspindeln troddes vara utdöd i Sverige (Gärdenfors 2000, Almquist 2001). Det enda tidigare svenska fyndet är fyra hanar, en hona och subadult hona som påträffades i juli 1941 av Hans och Stella Lohmander vid Gladvattnet, Mossberga, på mellersta Öland (Lohmander 1945, Almquist 2001). Sven Almquist (2001) har förgäves eftersökt större taggspindeln där, men lokalen är kraftigt förändrad sen 40-talet. Det rapporterade fyndet från Runmarö i Stockholms skärgård (Tullgren 1946) är felbestämt och tillhör Cheiracanthium oncognathum (Almquist 2001). Utseende och systematisk placering Cheiracanthium punctorium är en ganska stor spindel, honan är mm lång, hanen 7,5-12 1
2 Lars J. Jonsson Ent. Tidskr. 126 (2005) Figur 1. Hane av större taggspindeln, Cheiracanthium punctorium, från Viidumäe nationalpark, Saaremaa (Ösel), Estland, Foto: NatureEyes/Lars Bruun. Male of Cheiracanthium punctorium from Viidumäe NP, Saremaa, Estonia, Photo: NatureEyes/Lars Bruun. mm, båda med mycket kraftiga och divergerande chelicerer (giftkäkar) som har svarta, mycket långa och spetsiga chelicerklor (Fig. 3). Framkroppen är brun och bakkroppen är hos honan brungrön med något annorlunda färgad, avlång hjärtfläck framtill på bakkroppen. Hos hanen är bakkroppen gul med mörkare grönaktig hjärtfläck (Fig. 1). Arten har blandats ihop med andra arter i släktet. I Sverige har släktet 8 arter (Jonsson 1995). Närmast i storlek är Cheiracanthium oncognathum, som dock har en rödbrun hjärtfläck på bakkroppen. För att säkert skilja C. punctorium från andra liknande europeiska arter måste hanens pedipalp eller honans epigyn noga undersökas. Bra avbildningar av dessa finns hos Roberts (1995) och på internet hos Nentwig m. fl. (2004). Släktet har traditionellt räknats till säckspindlarna, fam. Clubionidae, men har flyttats på senare tid och placerats i fam. Miturgidae, som 2 saknar svenskt namn. Denna familj innehåller en mycket divers grupp av spindlar (Lehtinen 1967) och placeringen av Cheiracanthium där är antagligen inte slutgiltig. Levnadssätt och livscykel Även om de svenska fynden bara är från kärr är större taggspindeln oftare påträffad på andra öppna och solbelysta lokaler såsom ängar, hedar, skräpmarker, vägkanter, skogsbryn, skogsgläntor och trädesåkrar (Simon 1932, Wolf 1988). En närhet till skog som ger lä, åtminstone tidvis, verkar vara viktigt. Viktigt bör även vara att det finns tillräckligt kraftiga vippgräs eller örter så att de stora bosäckarna kan hållas uppe. Spindeln blir vuxen på ett år (Wolf 1988), vilket för en så stor spindel är kort tid eftersom de flesta spindlar i den storleken behöver 2-3 år för att bli vuxna. Storleken, giftigheten och den snabba generationstiden antyder att den behö-
3 ver många och stora bytesdjur. Troligtvis klarar den vuxna spindeln (till skillnad mot ungarna) inte att övervintra. Detta kan vara den orsak som begränsar större taggspindelns utbredning mot norr. De på senare år allt tidigare vårarna och längre höstarna ger större taggspindeln en chans att även i vårt klimat hinna bli vuxen. En annan spindel som gynnas av de allt längre vegetationsperioderna är getingspindeln (Jonsson 2004). Troligtvis är det ingen tillfällighet att de påträffades tillsammans i Knisa mosse. Båda kräver många och stora bytesdjur för att snabbt kunna växa och kunna erhålla tillräckligt med föda så att de kan lägga tillräckligt många ägg så att populationen kan hålla sin numerär. Öland som ju är känt för sin långa och ljumma höstar är nog den delen av Sverige som passar bäst. Större taggspindeln är skymnings- och nattaktiv och håller sig mestadels i fältskiktet bland gräs och örter (Wolf 1989). Där kan den ganska långsamt smyga sig på lämpliga byten. Dess gift är mycket effektivt på insekter (Maretic & Lebez 1979). Den har visat sig enkelt klara av att fånga stora gräshoppor (Wolf 1988). Tänkbara hopprätvingar i Knisa mosse är framför allt kärrgräshoppa, Mecostethus grossus, men även sävvårtbitare, Conocephalus dorsalis, som det fanns väldigt gott om där större taggspindeln påträffades. Honorna hos större taggspindeln gör flera olika slag av bosäckar. Som juvenil gör den en liten några mm stor, sluten säck för övervintring inuti ihoprullade blad. Denna ersätts på våren av en 2-3 cm stor bosäck med en eller två öppningar där spindeln håller till på dagarna. Hanen som blir vuxen före honan letar på högsommaren upp en säck med en hona. Bredvid, ovanför eller under denna bygger han en säck i kontakt med honans. Mellanväggen mellan hanens och honans bosäckar rivs sedan och båda spindlarna finns någon eller några dagar i denna stora bosäck. Hanen och honan lämnar säcken efter ett tag. Under en tid återgår sedan honan till att göra likadana bosäckar som innan parningen tills det är dags för äggläggningen. Då gör honan en stor, 4-6 cm i diameter, tjockväggig bosäck utan utgång och som är kraftigare förankrad än de övriga till gräsvippor eller örter. Ett par veckor senare kläcks ungarna som vaktas av honan (Wolf 1990). Honan öppnar denna tjockväggiga säck Figur 2. Bosäck av större taggspindeln, Cheiracanthium punctorium, Knisa mosse, Öland. Foto förf. Sac made of Cheiracanthium punctorium from Knisa mosse, Öland. åt ungarna på senhösten. Själv slutar hon sina dagar utan att ha ätit på länge (Wolf 1988). Utbredning Större taggspindeln är sen länge känd från Sydeuropa och österut till Kina (Schmidt 1993). Det första fyndet i Tyskland gjordes först i slutet på 1800-talet (Bertkau 1891) i Rhendalen. Senare tids spridning norrut i Tyskland visas tydligt hos Staudt (2004). På nordligare lokaler är den sällsynt funnen. I Tjeckien är den t.ex. endast känd Figur 3. Hona av större taggspindeln, Cheiracanthium punctorium, från Knisa mosse, Öland. För att få honan att öppna och hota med sina chelicerer (giftkäkar) behövdes honan petas till med pincett flera gånger. Foto förf. Female of Cheiracanthium punctorium from Knisa mosse, Öland. 3
4 Lars J. Jonsson från sex lokaler och rödlistad som akut hotad (Buchar & Ruzicka 2002). Även i Tyskland och Polen har den blivit rödlistad. Den är närmast funnen i Baltikum, i Litauen (Relys 1994) och Estland (Vilbaste 1987, Lars Bruun, pers medd). Arten placeras nu på den svenska rödlistan som starkt hotad, EN (Gärdenfors 2005). I Sverige finns troligtvis större taggspindeln på några ställen på Öland, kanske även på andra kustnära ställen i sydöstra Sverige. Märkligt kan tyckas att en så stor spindel som dessutom verkar kunna trivas i de flesta öppna biotoper är så pass sällsynt och dessutom endast finns på små arealer. Troligtvis beror dess sällsynthet i Nordeuropa på att den behöver väldigt mycket byten för att under en så pass kort tid som några sommarmånader bli vuxen. Man kan heller inte bortse från predation och parasitism. En självklar fråga är om större taggspindeln funnits här hela tiden eller om den ånyo kommit in söderifrån. Den kan vara en värmerelikt som klarat sig kvar på några få ställen eller så har små populationer då och då lyckats etablera sig för en tid för att sen försvinna igen. En undersökning av andra till synes lämpliga lokaler kan ge mycket värdefull information. Den bör eftersökas på högsommaren då de stora dubbelsäckarna finns eller i augusti-september då de stora bosäckarna är iögonfallande. Giftighet Större taggspindeln har sen länge ett dåligt rykte och anses som Europas näst farligaste spindel. Ett bett från spindeln lär vara mycket smärtsamt, har jämförts med ett getingstick. Ofta strålar smärtan efter ett tag från bitstället i handen eller på benen inåt. Lymfkörtlarna svullnar. Andra vanliga symtom är trycksmärtor över bröstet, feber och matthet, hos barn även huvudvärk, illamående och uppkastningar. Runt bettstället uppkommer senare klåda, hudrodnad, svullnad och ibland en mindre nekros. Full återhämtning har normalt skett efter ett dygn, i undantagsfall tar det längre tid. Enstaka personer har behövt 2-3 veckor innan de helt återhämtat sig (Maretic 1975, Maretic & Lebez 1979, Wolf 1988, Schmidt 1993). Då den större taggspindeln är nattaktiv och lever på ett ställe där ingen rör sig så finns ingen anledning för oro, inte ens för den boskap som ibland går där och betar. 4 Ent. Tidskr. 126 (2005) Förutom större taggspindeln är även den i hela landet funna vattenspindeln, Argyroneta aquatica, giftig. Den är dock oftast så pass ovillig att få att bita så att dess bett inte har något reell betydelse (Crome 1951, pers. obs.), även om hanar lär vara mer bitbenägna än honor. Normalt blir inte heller effekterna så kraftiga (Per Leyton pers. medd.). Tack Tack till Helena Lager och Markus Forslund på Länsstyrelsen i Kalmar län som fått mig att undersöka Knisa mosse arachnologiskt. Tack även till Mats Jonsell och Jonas Sandström för värdefulla kommentarer. Referenser Almquist, S Cheiracanthium punctorium. Artfaktablad. Artdatabanken, Uppsala. [ www-umea.slu.se/miljodata/webrod/faktablad/ chei_pun.pdf] Bellman, H Kosmos-Atlas Spinnentiere Europas. Franck-Kosmos, Stuttgart. Bertkau, P Über das Vorkommen einer Giftspinne in Deutschland. Verh. naturh. Ver. preuss. Rheinl. 48: Buchar, J. & Ruzicka, V Catalogue of spiders of the Czech republic. Peres, Prag. Crome, W Die Wasserspinne. Neue Brehmbücherei 44. Akademische Verlagsgesellschaft Geest & Portig, Leipzig. Gärdenfors, U. (red.) Rödlistade arter i Sverige Artdatabanken, Uppsala. Gärdenfors, U. (red.) Rödlistade arter i Sverige Artdatabanken, Uppsala. Jonsson, L.J Taggspindeln Cheiracanthium elegans, ny för Nordeuropa, med en kort översikt över släktets svenska arter. Ent. Tidskr. 116: Jonsson, L.J Getingspindeln, Argiope bruennichi, etablerad och sprider sig norrut i Sverige. Ent. Tidskr. 125: Lehtinen, P Classification of the Cribellate spiders and some allied families, with notes on the evolution of the suborder Araneomorpha. Ann. Zool. Fenn. 4: Lohmander, H Berättelse för år Göteborgs Mus. Årstr. 1944: Maretic, Z The medical importance of the bite of Cheiracanthium punctorium Villers. I: Vlijm, L. (red.) Proc. 6 th int. Arachn. Congr., Amsterdam: Maretic, Z. & Lebez, D Araneism, with special reference to Europe. Nolit, Belgrad.
5 Nentwig, W., Hänggi, A., Kropf, C. & Blick, T Spinnen Mitteleuropas. [ unibe.ch/] Relys, V Unkommentierte Liste der Spinnen Litauen. Arachnol. Mitt. 7: Roberts, M. J Spiders of Britain and Northern Europe. Collins Field Guide. HarperCollins, London. Schmidt, G Giftige und gefährliche Spinnentiere. Neue Brehm-Bücherei 608. Westarp Wissenschaften, Magdeburg. Simon, E Arachnides de France. VI, 4: Paris. Staudt, A Nachweiskarten der Spinnen Deutschlands. [ Tullgren, A Svensk spindelfauna. 3. Egentliga spindlar. Araneae. Fam Clubionidae, Zoridae och Gnaphosidae. Entomologiska föreningen, Stockholm. Vilbaste, A Eesti Ämblikud (Aranei). Annoteeritud nimestik. Valgus, Tallinn. Wolf, A Cheiracanthium punctorium Portrait einer berüchtigen Spinne. Natur und Museum 118: Wolf, A Zur Verbreitung, Biotopbindung und Gefährdung von Dornfingerspinnen (Cheiracanthium C. L. Koch, 1839) der nordbadischen Rheinebene (Araneae: Clubionidae). Veröff. Naturschutz Landschaftspflege Bad.-Württ. 64/65: Wolf, A The silken nests of the clubionid spiders Cheiracanthium pennyi and Cheiracanthium punctorium (Araneae: Clubionidae). Acta Zool. Fennica 190:
Är getingspindeln, Argiope bruennichi, etablerad i Sverige?
Är getingspindeln, Argiope bruennichi, etablerad i Sverige? LARS J. JONSSON & PER WILANDER Jonsson, L. J., & Wilander, P.: Är getingspindeln, Argiope bruennichi, etablerad i Sverige? [Is the wasplike spider,
Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi. ArtDatabanken Trollsländeföreningen
Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi ArtDatabanken Trollsländeföreningen 1 Tundratrollslända Somatochlora sahlbergi NT Tundratrollsländan är anpassad till ett extremt klimat
RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN
RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.
Återbesök på äldre lokaler för grynig påskrislav i Västra Götalands län
Återbesök på äldre lokaler för grynig påskrislav i Västra Götalands län Sterocaulon incrustatum Rapport 2008:47 Rapportnr: 2008:47 ISSN: 1403-168X Författare: Naturcentrum AB Utgivare: Länsstyrelsen i
Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare.
Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare. Vilka djur tror du är aktiva på natten? Följ ljusslingan och bli UPPLYST! Blodsugande
Gott om småkryp men ont om fimpar i fågelholkar Text: Arne Halling, Rebecca Hessel och Lars Jonsson, Högskolan Kristianstad.
Gott om småkryp men ont om fimpar i fågelholkar Text: Arne Halling, Rebecca Hessel och Lars Jonsson, Högskolan Kristianstad. Vår förening har sedan 2009 stöttat ett holkprojekt som varje år ser till och
Skogssork (Clethrionomys glareolus)
Skogssork (Clethrionomys glareolus) Är vanlig i hela Sverige. Kroppslängden är 8-13,5 cm med ett smalt huvud. Har en ± tydligt rödbrun rygg, sidor ljusa/gulaktiga och vitaktig buk. Svansen är 3-6 cm och
Apotekets råd om. Bett och stick
Apotekets råd om Bett och stick Att upptäcka att man har en fästing kan kännas minst sagt obehagligt. Men lyckligtvis är det ofta helt ofarligt. Fästingen är ett 2 4 millimeter långt spindeldjur som trivs
Åtgärd för att främja flodpärlmusslan
Lekbottenåterställning i Tallån 2016 Åtgärd för att främja flodpärlmusslan Datum: 2016-11-17 Flodpärlmussla Flodpärlmusslan (figur 1) är sedan 1994 fridlyst i hela Sverige, och klassas som Starkt hotad
Fästingen har fyra utvecklingsstadier; ägg, larv, nymf och vuxen. Larver, nymfer och vuxna honor kan suga blod.
VAD ÄR EN FÄSTING? Fästingar är spindeldjur som lever av att suga blod från däggdjur, fåglar och kräldjur. I hela världen känner man till 900 olika arter av fästingar. I Norden är Ixodes ricinus den vanligaste
Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.
Hasselmus i Sjuhärad Hasselmusen är en anonym och lite okänd art som är allmänt spridd i Sjuhärad. Den finns i buskrika områden som t.ex. granplanteringar och ledningsgator. När man röjer eller gallrar
Inventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017
1 Inventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Artens ekologi och skötsel av lokalen... 3 Metodik och avgränsning... 3 Rödlistan...
Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva
Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss
Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06
Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se
Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar
Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall
Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun
Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se
Ormar. Malmö Naturskola
Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor
Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?
Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra
Inspiration från den svenska naturen
Inspiration från den svenska naturen Text: Ola Svensson och fotograferna Oavsett var man är i världen är det samma fysikaliska krafter som verkar. Stenar och rötter påverkas på samma sätt av tyngdkraften,
Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.
Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen
Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
En av de tre hoppspindelarter som finns upptagna
Hoppspindeln Pseudicius encarpatus återfunnen i Sverige Den lilla hoppspindeln Pseudicius encarpatus, med karakteristiskt mönstrad hane, har efter ca 50 år återfunnits i vårt land. I den norduppländska
Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se
Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin
Grönfläckig padda på norra Öland. - Inventering 2009
Grönfläckig padda på norra Öland - Inventering 2009 Grönfläckig padda på norra Öland - Inventering 2009 Meddelandeserien nr 2012:04 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Ansvarig avd/enhet
NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE
NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE 2010-10-23 Lavinventering utmed Mölndalsån, Mölnlycke, Härryda kommun Naturcentrum AB har genomfört en översiktlig inventering
INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2012-04-27
INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2012-04-27 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2012 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160 ncab@naturcentrum.se
Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009
Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information
Jordstjärnor i Sverige
Jordstjärnor i Sverige 4. Fransig jordstjärna, säckjordstjärna, mörk jordstjärna, rödbrun jordstjärna och kragjordstjärna Arterna i denna kvintett kan vara svåra att skilja åt. De växer ofta i skog och
DÄGGDJUR. Utter. Utter
REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet
RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson
RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen
Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna
Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen
Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010
Göteborgs Naturhistoriska Museum INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 1 Inventering av sandödla (Lacerta agilis) utmed Råövägen (N946) Göteborgs Naturhistoriska
Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem
Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem Inventering av stormusslor i Alsterån 2017 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent 2018-02-08 Bakgrund och metoder Under flera säsonger har undertecknad
ENKEL Svenska Vilka skolämnen har du haft idag? 2. Vilka skolämnen tycker du bäst om? 3. Vilka skolämnen tycker du inte om?
ENKEL Svenska 5 Skolämnen I skolan har du flera olika skolämnen. Kanske du har några av dessa skolämnen på ditt skolschema? matematik - svenska - engelska - geografi - historia religionskunskap - samhällskunskap
Uppdrag: SPINDELNS KROPP
SP I LAR D N Korsspindlar spinner stora vackra nät. Nätets mönster ser ut som ett cykelhjul med ekrar. Många spindlar som spinner den här typen av nät tillhör gruppen hjulspindlar. Spindlar finns i nästan
Bergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.
Bergfink 5 Ord n i n g tättingar, fa m i l j f i n k a r Utseende: 14 16 centimeter. Hannen (bilden) har svart huvud och rygg, orangefärgat bröst och vit undersida med mörka fläckar på sidorna. Honan är
Inventering av hasselmus på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun
på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun Rapport den 21 juli 2013 Reviderad den 12 mars 2014 På uppdrag av Söderberg & Ask Arkitektkontor AB Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72,
Naturvärdesbedömning i norra delen av Riddersholms NR. Norrtälje kommun. Augusti 2013.
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i norra delen
BAKGRUND. Sid 04 INVENTERING AV FJÄRILAR I LÖVSKOGAR OCH HAGMARKER I SÖDERMANLANDS LÄN ÅR 2002.
INVENTERING AV FJÄRILAR I LÖVSKOGAR OCH HAGMARKER I SÖDERMANLANDS LÄN ÅR 2002. BAKGRUND Denna inventering av fjärilar har utförts på uppdrag av länsstyrelsen i Södermanlands län och utgör ett led i länsstyrelsens
Inventering av källmiljö vid Vällsjön 2014
Inventering av källmiljö vid Vällsjön 2014 2014-04-24 Syfte och uppdrag Syftet har varit att göra noggrannare inventering av den källmiljö som påverkas av detaljplan för Kullbäckstorp 2:2 m fl, Vällkullevägen
Nyheter från småländska bangårdar
Nyheter från småländska bangårdar Anna Knöppel Under sommaren 2008 inventerades ett antal sydsvenska bangårdar på bland annat kärlväxter. Inte minst de småländska bangårdarna bjöd på intressanta fynd.
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Vit fetknopp i kalkstensbrottet i Stora Vika Observationer från fältbesök
Vit fetknopp i kalkstensbrottet i Stora Vika Observationer från fältbesök 2014-04-06 Göran Palmqvist och Tore Söderqvist 2014-04-18 I Stora Vika (Sorunda församling, Nynäshamns kommun) finns en av apollofjärilens
Asp - vacker & värdefull
Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande
Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016
Bilaga 2 Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016 Mars 2017 stockholm.se Död ved i Stockholms stads natur och kulturreservat 2016 mars 2017 Dnr: 2017-3703 Utgivare: Miljöförvaltningen
Handledning för Floraväktarverksamheten
Handledning för Floraväktarverksamheten Nationell koordinator för Floraväktarna Margareta Edqvist Syrengatan 19 57139 Nässjö Telefon: 0380-10629 E-post: margareta.edqvist@telia.com Författare: Margareta
Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan vår vackraste fisk Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan anses ofta som vår vackraste fisk. Färgprakten hos hanen kan utan
Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun
PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område
Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten
Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten Uddevallakonferensen 2016 Lars Johansson Jordbruksverkets Växtskyddscentral Skara Innehåll Förväxlingsrisker Skadeinsekter i höstraps under hösten o
Eftersök av tidigare rapporterad förekomst av vit kattost. Fynd av skär kattost i närheten av inventeringsområdet. Kärrtorp, Stockholm stad
Eftersök av tidigare rapporterad förekomst av vit kattost. Fynd av skär kattost i närheten av inventeringsområdet. Kärrtorp, Stockholm stad November 2015 Beställare:Exploateringskontoret, Avdelningen Miljö
Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015
Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015 2015-08-21 på uppdrag av Helsingborgs stadsida Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts. Granskning: Cecilia
ÖVERSIKTLIG INVENTERING
ÖVERSIKTLIG INVENTERING samt åtgärdsplan för aspskalbaggar i naturreservatet Svanhusskogen 2016 Pär Eriksson Författare Pär Eriksson Foto Samtliga bilder där ej annat är angivet är tagna av författaren.
RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén
RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,
Åtgärdsprogram för hotade arter
871 86 HÄRNÖSAND Besöksadress Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon 0611-34 90 00 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland Tillbakablickar på 2013 Sedan fem år tillbaka ger vi som arbetar med åtgärdsprogrammen
Naturvärdesinventering inför åtgärder Väg 26, Gullspång- Otterbäcken
Datum 2014-12-05 Rapport Naturvärdesinventering inför åtgärder Väg 26, Gullspång- Otterbäcken Trafikverket EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon 031-771
L ektionsplanering Orangutangen ALBA
Lektionsplanering Orangutangen ALBA Lgr11 Lektion 1 Bananer Lektion 2 brevet (vad är fakta) Lektion 3 vårt trivselkontrakt Lektion 4 faktatext om orangutangen (skapa förebilder) Lektion 5 insamling för
Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Biologi Delprov B. Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Abstract. Ent. Tidskr. 96:97-115, BzTRANowSI(r, R. Some contributions to the knowledge of the beetle faurra at the lower parl of River Daliilven. 1.
Abstract BzTRANowSI(r, R. Some contributions to the knowledge of the beetle faurra at the lower parl of River Daliilven. 1. - Ent. Tidskr. 96:97-115, 1975. The beetle fauna of the area surrounding the
Fakta om pollinatörer
Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,
SMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!
SMÅKRYP För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik till personal
Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan
Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan 2 (7) Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan. 2013 Diarienummer: Text: Lars Arvidsson, Emil Nilsson och Lennart
En trave stockar och dess betydelse för vedlevande insekter i Mittlandsskogen på Öland
En trave stockar och dess betydelse för vedlevande insekter i Mittlandsskogen på Öland Ivan Kruys Kruys. I.: En trave stockar och dess betydelse för vedlevande insekter i Mittlandsskogen på Öland. [A pile
Inventering av mosippa längs väg 56
Inventering av mosippa längs väg 56 2017-12-15 Cecilia Rätz ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Utredningsområde... 3
Handledning för Floraväktarverksamheten
Handledning för Floraväktarverksamheten Nationell koordinator för Floraväktarna Margareta Edqvist Syrengatan 19 57139 Nässjö Telefon: 0380-10629 E-post: margareta.edqvist@telia.com Författare: Margareta
Naturvärdesinventering
Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten
Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats!
Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats! De senaste svenska lantrasresterna som har återfunnits kommer alla från vår nordligaste landsända. Lappgetter från Fatmomakke och Vilhelmina, en fjällnära
Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun.
1 Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun. Bakgrund Området Ödegårdens södra del kommer att bebyggas enligt detaljplan 1, och i samband
21 Hägg - Prunus padus
21 Hägg - Prunus padus Hägg är ett litet träd eller stor buske. som skjuter rikligt med rotskott och därför kan bilda små bestånd. Den trivs bäst på mulljord och växer i lundar och fuktiga till friska,
Skogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga
Skogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga Under de år jag ägnat särskilt intresse åt skogsfrun har jag haft tillfälle att studera säkert flera hundra blommande exemplar i olika delar
RAPPORT 2008/12 ÄLVÄNGSSKÖTSEL samt inventering av urskogslöpare Platynus longiventris i naturreservatet Bredforsen, Uppsala län.
RAPPORT 2008/12 ÄLVÄNGSSKÖTSEL samt inventering av urskogslöpare Platynus longiventris i naturreservatet Bredforsen, Uppsala län Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,
Hökafältet TÖNNERSA. Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr
Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr om Tönnersa och projektet Sand Life, som pågår fram till 2018 i reservatet. Här finns information och fakta om projektet och platsen, presenterat
Pelagia Miljökonsult AB
KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)
Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken
Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Skilda världar Detta säger rödlistan om tillståndet i skogen ca 30 000 skogslevande arter i Sverige Inte bedömda ca
Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen
Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre
Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484
Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska
Förvintern 1986 var ånyo mycket lång och kall fast värmeböljan i maj kom c:a 10 dagar tidigare än 1985. Så flög t. ex. Frejas pärlemorfjäril
Förvintern 1986 var ånyo mycket lång och kall fast värmeböljan i maj kom c:a 10 dagar tidigare än 1985. Så flög t. ex. Frejas pärlemorfjäril -Clossiana freija- inte den 17.5.1986 men däremot nästa dag,
Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb
Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,
Faunaväkteriet uppmärksammar PUDRAD KÄRRTROLLSLÄNDA Leucorrhinia albifrons. ArtDatabanken Länsstyrelsen Östergötland Trollsländeföreningen
Faunaväkteriet uppmärksammar PUDRAD KÄRRTROLLSLÄNDA Leucorrhinia albifrons ArtDatabanken Länsstyrelsen Östergötland Trollsländeföreningen 1 Pudrad kärrtrollslända Leucorrhinia albifrons LC En blåfärgad
MOSIPPSINVENTERING 2007-2008
1 1 MOSIPPSINVENTERING 2007-2008 Foto: 2 2 SYFTE Utifrån tidigare fynd av mosippa har en återinventering genomförts för att ligga till grund inför skötselåtgärder såsom bränning. De tidigare fynden kommer
ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N
ARTSKYDD I PRAKTIKEN Eva Amnéus Mattisson Artenheten Naturvårdsverket Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-15 2 Ett rikt
Brista i Norrsunda socken
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING
Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun
Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Rapport 2011:1 Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Park och naturförvaltningen December 2011 Inventering: Jörgen Arvidsson, Göteborgs Herpetologiska
Sandmaskrosor på Öland
Krutbrännaren 1 (17) 2008 Sandmaskrosor på Öland av Göran Wendt Den bästa sammanställningen av Ölands sandmaskrosor (Taraxacum sektionen Erythrosperma) är från 1962 (Saarsoo & Haglund= S&H). I den är alla
Insekter i höstraps i ÖSF-området
äxtskyddscentralen Linköping Insekter i höstraps i ÖSF-området Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping ÖSF-konferensen 2015 Rapsbagge * Vanligast och mest betydelsefulla insekten * Höstraps :
Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de
Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns
Får skäggmeshonor se ut hursomhelst?
Får skäggmeshonor se ut hursomhelst? Lars Gezelius År 2000 besökte de tyska ornitologerna och skäggmesentusiasterna Hans Wawrzyniak och Gertfred Sohns Tåkern och Tåkerns fältstation. De hade hört talas
Från humla till jordgubbe
Från humla till jordgubbe - om pollinerande insekter och deras tjänster MAJ RUNDLÖF, FORSKARE VID LUNDS UNIVERSITET Pollinering = transporten av pollen från den hanliga ståndaren till den honliga pistillen
SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola
SMÅKRYP I SÖTVATTEN Innehåll Innehåll... 1 Buksimmare... 2 Dykare... 2 Flickslända... 3 Gråsuggor... 3 Iglar... 4 Klodyvel... 5 Ryggsimmare... 6 Sävslända... 6 Sötvattensmärla... 7 Tordyvel... 7 Trollslända...
PM Naturinventering Täby IP Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson
PM Naturinventering Täby IP 2015-09-30 Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson INLEDNING WSP har på uppdrag av Täby kommun utfört en naturinventering inom planerat detaljplanområde för
Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk
Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att
Inventering av stormusslor i Höje å 2016
Inventering av stormusslor i Höje å 2016 Vattenavledningsföretaget av Höjeån 1896-97 Lund 2016-06-20 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (8) INNEHÅLL 1 INLEDNING 3 2 LOKALBESKRIVNING 3 3 RESULTAT
Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona
Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni
Faunaväkteriet uppmärksammar DVÄRGFLICKSLÄNDA Nehalennia speciosa. ArtDatabanken Trollsländeföreningen
aunaväkteriet uppmärksammar DVÄRGLIKSLÄNDA Nehalennia speciosa ArtDatabanken Trollsländeföreningen 1 Dvärgflickslända Nehalennia speciosa EN Vår allra minsta trollslända är vackert turkosglänsande och
Biogeografisk uppföljning av Euphydryas aurinia väddnätfjäril i Uppsala län, 2017
Biogeografisk uppföljning av Euphydryas aurinia väddnätfjäril i Uppsala län, 2017 2017-11-03 Daniel Segerlind, Ecocom AB ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se
Uppföljande inventering och populationsberäkning av trumgräshoppa Psophus stridulus vid fem kända lokaler i Södermanlands län 2017
Uppföljande inventering och populationsberäkning av trumgräshoppa Psophus stridulus vid fem kända lokaler i Södermanlands län 2017 2017-11-25 Daniel Segerlind ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75
Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed
uv rapport 2011:58 arkeologisk förundersökning Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed Södermanland; Lilla Malma socken; Malmköping 2:16; Lilla Malma 191 Cecilia Grusmark uv rapport 2011:58
Fetörtsblåvinge återfunnen i Stockholms skärgård
Fetörtsblåvinge återfunnen i Stockholms skärgård Länge trodde vi att fetörtsblåvingen Scolitantides orion var utdöd i Stockholms skärgård, men arten har nyligen påträffats på några kalköar i Stockholms
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan