Möte i politiska strategigruppen för framtida Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak

Transkript

1 Möte i politiska strategigruppen för framtida Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak Datum och tid: 28 februari kl Plats: Region Skåne, Dockplatsen 26 i Malmö, Skånevåningen, plan 6 Agenda 9:30 Kaffe 10:00 Välkommen (Pontus Lindberg, Region Skåne) 10:15 Arbetet hittills med framtagandeprocessen (Maria Korner, Region Skåne) 10:30 Syntesgruppens förslag till tematiska mål (Eskil Mårtensson, Region Skåne). - Diskussion och beslut. 11:30 Principiella utgångspunkter för skrivargruppens arbete (Josefine Majewski, Tillväxtverket och Maria Korner, Region Skåne). 12:00-13:00 Lunch på Restaurang Glasklart, Dockplatsen 1. 13:00 Presentation av skrivargruppens uppdrag och planering (Gunne Arnesson Lövgren, Region Skåne). 13:30 Lärdomar från den nuvarande programperioden (Jan Persson, Oxford Research). 14:30 Avslut och beslut om kommande mötesdatum. Förslag: 21 oktober. Kaffe

2 Projektplan för ÖKS Ärende 12 Uppdaterad , ersätter tidigare versioner Projektplan Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak Bakgrund Det europeiska territoriella samarbetet inom ramen för Europeiska Unionens sammanhållningspolitik syftar till att stärka ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i EU samt till att skapa en balanserad och hållbar utveckling av programområden genom gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt samarbete. Interreg IVA Öresund-Kattegat-Skagerrak omfattar regioner/fylken i två EUländer: Sverige och Danmark och ett icke EU-land: Norge. Nuvarande program har en samlad finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden på ca 111 miljoner EUR, därtill ca 140 miljoner NOK i norska IR-midler. Danska, svenska och norska myndigheter, regioner och kommuner medfinansierar programmets insatser med minst lika mycket medel som avsatts från EU och Norges regering. Inför programperioden väntas den svenska regeringen uppdra åt Region Skåne att samordna arbetet med att skriva det framtida operativa programmet för Interreg Öresund- Kattegat-Skagerrak (ÖKS). EU-kommissionens beslut kring programgeografier kom 18 december och av detta framgår att geografin för det nya ÖKS-programmet blir oförändrad. Finansiell omfattning och förvaltning av det nya programmet är för närvarande under diskussion och formella beslut väntas under Region Skånes uppdrag fokuserar på att samordna innehållet i det framtida programmet frågor kring organisation beslutas av staterna i samverkan med förvaltande myndighet. Under hösten 2012 har ett antal inledande möten hållits med representanter för de fyra danska regionerna, de tre svenska regionerna och de åtta norska fylkeskommunerna i programområdet. Även personer från förvaltande myndighet och norsk förvaltande organisation, programsekretariaten, EU-kommissionen och nationell nivå i de tre länderna i programområdet har i varierande grad deltagit i planerings- och arbetsmöten. Framöver använder vi genomgående begreppet regioner som ett samlingsnamn för alla regioner och fylkeskommuner i programområdet. Regionerna är eniga i att det är viktigt att vi arbetar proaktivt med framtagandet av det nya programmet trots att de formella förutsättningarna ännu inte är klara. Projektplanen ska ses som ett levande dokument som kan behöva anpassas och revideras utifrån framtida preciseringar och beslut. Syfte och mål Syftet med projektet är att i samarbete med alla ingående regioner i programområdet ta fram ett genomarbetat och väl förankrat förslag till operativt program för Interreg Öresund- Kattegat-Skagerrak Målet är att lämna in ett förslag på program till regeringarna i Sverige, Danmark och Norge den 1 november (6)

3 Projektplan för ÖKS Ärende 12 Uppdaterad , ersätter tidigare versioner Arbetets omfattning Gemensamt syntesarbete och prioritering av tematiska mål Arbetet med det framtida ÖKS-programmet (Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak ) har inletts. Som ett första steg ska tematiska mål väljas. Enligt EU-kommissionens förslag till förordningar har varje Interregprogram i den kommande strukturfondsperioden möjlighet att välja fyra av elva tematiska mål, som ska bidra till EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla: 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik. 3. Att öka konkurrenskraften för små och medelstora företag. 4. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. 5. Att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar. 6. Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser. 7. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur 8. Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. 9. Att främja social inkludering och bekämpa fattigdom. 10. Att investera i utbildning, kunskap och livslångt lärande. 11. Att förbättra den institutionella kapaciteten i den offentliga förvaltningen. Innebörden av de tematiska målen utvecklas i tillhörande Investeringsprioriteringar för Regionalfonden (ERUF). I det inledande ÖKS-arbetet har samtliga regioner fått i uppdrag att var för sig tydliggöra önskade prioriteringar för det framtida programmet. Detta har inneburit att varje region/fylkeskommun har: o angett de områden som är viktigast att arbeta med i ett gränsöverskridande perspektiv i nästa ÖKS-program o motiverat varför detta är viktigt o angett de strategiska dokument som ligger till grund för prioriteringarna (max tre dokument per region) En syntesgrupp har utsetts med representanter från olika delar av ÖKS-området. Syntesgruppens uppdrag har varit att sammanställa, tolka och analysera de 15 regionernas önskemål och motiveringar, analysera vad KASK:s SWOT-analys, den Öresundsregionala utvecklingsstrategin (ÖRUS) och en ny Nordregio-analys pekar på i ett ÖKS-perspektiv samt utifrån syntesarbetet göra ett förslag till tematisk inriktning för ÖKS-området. Förslaget till tematiska mål överlämnades till Joint Programming Committee (JPC) 14 januari JPC ställde sig vid sitt möte januari bakom syntesgruppens förslag. Beslut om vilka tematiska mål som ska gälla för det framtida programmet fattas av den politiska strategigruppen 28 februari. Ex ante-utvärdering och strategisk miljöbedömning Medlemsstaterna ska genomföra förhandsutvärderingar för att förbättra kvaliteten på utformningen av varje program. Förhandsutvärderingen och den strategiska 2 (6)

4 Projektplan för ÖKS Ärende 12 Uppdaterad , ersätter tidigare versioner miljöbedömningen ska lämnas in till EU-kommissionen samtidigt som förslag till operativt program. Förhandsutvärderingen och den strategiska miljöbedömningen för kommande program finansieras av nuvarande programs budget. Tillväxtverket, i egenskap av Förvaltande myndighet i nuvarande program, har därför ansvar för upphandlingen. Organisation och rollfördelning Följande organisation har bildats för att genomföra arbetet med att skriva programmet: Politisk strategigrupp: Består av 1-2 politiska företrädare för var och en av de 15 ingående regionerna. Den politiska strategigruppens uppgift är främst att besluta om förslaget till tematiska mål samt att slutligt godkänna förslaget till operativt program och överlämna det till regeringarna i Danmark, Norge och Sverige. Den politiska strategigruppen behöver troligen sammankallas 2-3 gånger. Representanter för EUkommissionen, medlemsstaterna, förvaltande myndighet och norsk förvaltande organisation bjuds också in till dessa möten. Joint Programming Committé (JPC): Består av 1 tjänstemän från vardera region samt representanter för förvaltande myndighet och norsk förvaltande organisation. Representanter från Kommissionen, medlemsstaterna och nuvarande programsekretariat bjuds också in att delta i dessa möten. JPC:s främsta uppgift är att skapa förutsättningar för beslut i den politiska strategigruppen. Vi uppskattar att JPC behöver mötas vid 4-5 tillfällen under processens gång. Projektsekretariat: Formeras i Region Skåne, bestående av: - Projektledare (även ekonomiskt ansvarig) - Projektsekreterare (ska rekryteras) - Kommunikationsstöd Till detta behöver troligen knytas även stöd för upphandling, ekonomi och annat. Projektsekretariatets uppdrag är att hålla samman det löpande arbetet med framtagandet av programmet. Syntesgrupp: Består av två representanter från varje land plus programsekretariatet och sammankallande. Gruppen har under december-januari haft i uppdrag att 3 (6)

5 Projektplan för ÖKS Ärende 12 Uppdaterad , ersätter tidigare versioner sammanställa, analysera och tolka relevanta gemensamma strategier och utifrån regionernas prioriteringar lägga fram ett förslag till tematiska mål för det nya programmet. Skrivargrupp: Består av en kärntrupp med två representanter från varje land plus sammankallande och programsekretariatet. I programarbetet är det viktigt att ta vara på erfarenheter och kunskap från det pågående ÖKS-programmet. Vi föreslår att nuvarande programsekretariat under 2013 avsätter en heltidstjänst (fördelat på kontoren i Köpenhamn och Kungsbacka) för att bistå i framtagandeprocessen. Representanter för förvaltande myndighet och norsk förvaltande organisation inbjuds också till att delta i skrivargruppens arbete och bidra med sin kompetens och erfarenhet. Skrivargruppens uppdrag är att samordna skrivandet av det framtida programmet, med målet att skicka ut ett utkast till operationellt program på remiss senast i juni I ett första skede behöver skrivargruppen sätta sig in i de förordningsförslag och guidelines som finns och göra en specificerad tidplan för skrivarbetet. Datum för vårens möten har fastställs. I uppdraget ingår även att identifiera vilka stakeholders utöver regionerna som bör involveras i förankringsprocess och eventuellt bidra till skrivningar i programmet. Gruppen ska föreslå gemensamma/likartade regionala processer för förankringsarbete i respektive region. Vid behov kan referensgrupper med koppling till valda tematiska områden inrättas. Utöver ovanstående förutsätter vi att någon form av organisationsgrupp, med ansvar för genomförandeorganisationen kommer att bildas. Denna leds av medlemsstaterna och Norge. I Danmark har staten i innevarande programperiod delegerat detta ansvar till de danska regionerna. Regional förankring Skrivargruppen ska föreslå gemensamma förankringsprocesser men varje region har ett ansvar för att programmet förankras i respektive område. Här behöver engageras exempelvis universitet/högskolor, kommuner, länsstyrelser (motsvarande), näringslivsorganisationer och den ideella sektorn. Dialogseminarier med externa aktörer ska arrangeras under arbetets gång. Vidare planeras en samlad insats för att förankra arbetet i hela programgeografin i samband med nuvarande ÖKS-programmets Annual Event under hösten Förberedande arbete Under 2012 har ett antal förberedande möten hållits med berörda regioner, sekretariat och Förvaltande myndighet för nuvarande program. Region Skåne bjöd den 12 september in till ett uppstartsmöte med samtliga regioner. Här deltog även representanter för EU-kommissionen, den nationella nivån i de tre ingående länderna, programsekretariat och Förvaltande myndighet. Vid detta möte diskuterades och fattades beslut om organisation och finansiering av arbetet med programmet. Under hösten bildades de arbetsgrupper som beskrivs under rubriken organisation och rollfördelning. Samtliga regioner fick i uppdrag att utifrån sina utvecklingsstrategier och 4 (6)

6 Projektplan för ÖKS Ärende 12 Uppdaterad , ersätter tidigare versioner andra relevanta dokument skicka in sina prioriteringar för det framtida programmet till syntesgruppen. Ett arbetsmöte för fortsatt planering av programprocessen hölls i Malmö 18 oktober och i december startade syntesgruppen och skrivargruppen sitt arbete. Syntesgruppen lämnade 14 januari över sitt förslag till tematiska mål till JPC. Tidplan januari: Möte i Joint Programming Committee i Malmö. 28 februari: Möte i den politiska strategigruppen. Diskussion och val av övergripande prioriteringar för det operativa programmet. Skrivargruppen arbetar med att ta fram förslag till operationellt program avseende prioriteringar och aktiviteter. Löpande information och förankring i respektive region. Utkast till operationellt program färdigställs 17 maj och skickas ut på bred remiss efter mötet i JPC 24 maj. 24 maj: Möte i JPC, genomgång av utkast till operationellt program. 2-3 september: Möte i JPC Förankring med stakeholders i samband det nuvarande ÖKS-programmets Annual Event oktober: Möte i JPC för godkännande av utkast till program. Oktober 2013: Möte i den politiska strategigruppen för godkännande av program. 1 november: Överlämning till staterna för vidare process till EU-kommissionen. Resurser och finansiering 2013 På uppstartsmötet 12 september 2012 fattades beslut om att samtliga regioner ska vara med och finansiera projektsekretariat och externa kostnader för framtagandeprocessen. Den totala budgeten uppskattades till EUR, varav EUR avsåg konsultinsats för att genom syntes av befintliga strategier ta fram förslag till tematiska mål. Syntesgruppens arbete medför att denna kostnad sparats in, men då arbetet under 2013 förväntas medföra andra kostnader, se nedan, föreslår vi att den budgeterade summan för externa kostnader förblir oförändrad. Region Skåne föreslår att summorna faktureras respektive region i SEK enligt gällande växelkurs. I det fall inte hela budgeten nyttjas kan överskridande belopp efter projektets slut återbetalas enligt fördelningen i tabellen nedan. Personal, projektsekretariat (Region Skåne) Projektledare (50 %) Projektsekreterare (100 %) Kommunikatör (25 %, bekostas av Region Skåne) Dessutom behov av ekonomstöd, upphandling, juridik Totala kostnader för projektledare och projektsekreterare beräknas till EUR. 5 (6)

7 Projektplan för ÖKS Ärende 12 Uppdaterad , ersätter tidigare versioner Externa kostnader Det bör finnas möjlighet för projektet att köpa in externa tjänster, exempelvis översättning, layout och tryckning av informationsmaterial och programförslag samt konsulter för avgränsade uppdrag. Här bör även rymmas kostnader för större möten. Den totala kostnaden uppskattas till EUR. Det förutsätts att den organisation som är värd för arbetsmöten står för lokaler och förtäring i samband med dessa, medan var och en själva bekostar resor och uppehälle i övrigt. Totalt beräknas en gemensam kostnad på cirka EUR. Finansieringsmodellen fördelar kostnaderna mellan de ingående länderna på motsvarande sätt som TA-medel i nuvarande program, det vill säga DK = 34,90%, SE = 41,97% och NO = 23,12%. Därefter fördelas kostnaderna i respektive land efter befolkning i de ingående regionerna. Detta innebär följande. Indikativ kostnadsfördelning (EUR) Folkmängd Andel Sekretariat Externt Totalt Danmark Hovedstaden , Själland , Midtjylland , Nordjylland , Summa , Sverige Skåne , Halland , Västra Götaland , Summa , Norge Oslo , Akershus , Östfold , Buskerud , Vestfold , Telemark , Vest-Agder , Aust-Agder , Summa , TOTALT (6)

8 Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak Val av tematiska mål Förslag ÖKS Syntesgrupp 14 januari 2013

9 Innehåll Förord 3 sida Sammanfattning 5 Bakgrund, uppdrag och utgångspunkter 6 Analys av strategiska rapporter utifrån ÖKS-perspektiv 7 Nordregio-analys KASK-swot ÖRUS (Öresundsregional Utvecklingsstrategi) EU-kommissionens nationella prioriteringar för Sverige resp Danmark ESPON Faktablad Öresund Kattegat Skagerrak KUSK analysunderlag för delar av KASK-området Regionernas inspel 12 Syntesgruppens slutsatser och förslag 14 Budskap till skrivargruppen 19 Bilagor: EU-kommissionens tematiska mål och investeringsprioriteringar Regionernas/fylkeskommunernas strategiska dokument Regionernas/fylkeskommunernas inspel 2 (19)

10 Förord Inför sammanträdet i Joint Programming Committé (JPC) januari 2013 överlämnar syntesgruppen föreliggande förslag till val av tematiska mål i det framtida Öresund Kattegat Skagerrak-programmet ( ). Förslaget är framtaget i full enighet, och syntesgruppen vill rikta ett tack till samtliga regioner och fylkeskommuner för genomarbetade och välmotiverade inspel, som möjliggjort ett konstruktivt och framåtriktat arbete med att ta fram förslag till tematiska mål. ÖKS Syntesgrupp Per Jørgen Olafsen, Vestfold fylkeskommune Jon Moxnes Steineke, Akershus fylkeskommune Christina Christiansson, Västra Götalandsregionen Claes Norell, Region Halland Mark Drivsholm Andersen, Region Nordjylland Henrik M. Jensen, Region Midtjylland Kenneth Kay Jensen, Region Hovedstaden Louise Kjær/Petter Hartman Magnussson, ÖKS-sekretariatet Eskil Mårtensson, Region Skåne (sammankallande) 3 (19)

11 Ärende 12 Karta över Öresund-Kattegat-Skagerrak-programmet Nuvarande administrativa indelning i Danmarks innebär att det finns fyra danska regioner i ÖKSområdet; Region Nordjylland och Midtjylland (KASK) samt Region Hovedstaden och Region Sjælland (Öresund) kartan har kompletterats med regionernas namn. Det område som är streckat/skraveret på Jylland (delar av Region Midtjylland) ingår också i ÖKS-området. 4 (19)

12 Sammanfattning Som ett första steg i arbetet med det framtida ÖKS-programmet (Interreg Öresund-Kattegat- Skagerrak ) ska tematiska mål väljas. Utifrån syntesgruppens uppdrag har regionernas inspel till tematiska mål analyserats tillsammans med ett antal strategiska dokument. Syntesgruppen har diskuterat och vägt samman utifrån gränsregionalt mervärde, kritisk massa, helhetsperspektiv och koppling till andra EUprogram. Syntesgruppen föreslår följande tematiska mål för ÖKS-programmet : o Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation (1) o Att stödja övergången till en koldioxidsnål/lavemissions ekonomi inom alla sektorer (4) o Att främja hållbara/bæredygtige transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur (7) o Att främja sysselsättning/beskæftigelse och arbetskraftens rörlighet/mobilitet (8) Skrivargruppen bör i sitt arbete precisera och vidareutveckla vilka investeringsprioriteringar som ÖKS-programmet ska fokusera på. Öresund Kattegat Skagerrak-programmet (ÖKS) omfattar tre länder, 9 miljoner invånare, två huvudstäder och mer än 30 universitet. Här finns en stor dynamik mellan storstadsområden och landsbygdsområden, mellan olika ekonomiska, konjunkturmässiga och demografiska utmaningar. Områdets delar förenas av hav. I ÖKS-programmet ingår totalt 4 danska regioner, 3 svenska regioner och 8 norska fylkeskommuner. 3 av regionerna ingår i Öresundsområdet, och övriga 11 regioner/fylkeskommuner ingår i KASKområdet. I föreliggande rapport används genomgående regionerna som ett samlingsnamn för alla de 15 administrativa enheterna. 5 (19)

13 Bakgrund, uppdrag och utgångspunkter Arbetet med det framtida ÖKS-programmet (Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak ) har inletts. Som ett första steg ska tematiska mål väljas. Enligt EU-kommissionens förslag till förordningar har varje Interregprogram i den kommande strukturfondsperioden möjlighet att välja fyra av elva tematiska mål, som ska bidra till EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla: 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik. 3. Att öka konkurrenskraften för små och medelstora företag. 4. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. 5. Att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar. 6. Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser. 7. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur 8. Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. 9. Att främja social inkludering och bekämpa fattigdom. 10. Att investera i utbildning, kunskap och livslångt lärande. 11. Att förbättra den institutionella kapaciteten i den offentliga förvaltningen. Innebörden av de tematiska målen utvecklas i tillhörande Investeringsprioriteringar för Regionalfonden (ERUF) se bilaga. I det inledande ÖKS-arbetet har samtliga regioner fått i uppdrag att var för sig tydliggöra önskade prioriteringar för det framtida programmet. Detta har inneburit att varje region/fylkeskommun har: o angett de områden som är viktigast att arbeta med i ett gränsöverskridande perspektiv i nästa ÖKS-program o motiverat varför detta är viktigt o angett de strategiska dokument som ligger till grund för prioriteringarna (max tre dokument per region) En Syntesgrupp har utsetts med representanter från olika delar av ÖKS-området. Syntesgruppens uppdrag har varit att sammanställa, tolka och analysera de 15 regionernas önskemål och motiveringar, analysera vad KASK:s SWOT-analys, den Öresundsregionala utvecklingsstrategin (ÖRUS) och en ny Nordregio-analys pekar på i ett ÖKS-perspektiv samt utifrån syntesarbetet göra ett förslag till tematisk inriktning för ÖKS-området. Helhetsperspektiv och gränsregionalt mervärde har varit utgångspunkter i syntesgruppens arbete. Det innebär att de teman som bör prioriteras inom ÖKS-programmet har en nära koppling till regionernas utvecklingsstategier, men att det gränsregionala perspektivet står i fokus; det vill säga insatsområden som speciellt behöver utvecklas för att stärka tillväxt och integration i ett samlat ÖKS-perspektiv. Syntesgruppen har också bedömt de tematiska målen mot bakgrund av andra europeiska fonder och program som kan användas i ÖKS-området. Det finns i många fall synergieffekter mellan olika program. Vissa tematiska mål är av stor betydelse för regionernas utveckling men har inte ett specifikt gränsregionalt perspektiv. Det kan innebära att ämnesområden blir högt prioriterat inom exempelvis nationella program men inte inom ÖKS-programmet. 6 (19)

14 Analys av strategiska rapporter utifrån ÖKS-perspektiv För att få en fördjupad kunskapsbas har syntesgruppen sammanfattat och analyserat ett antal strategiska dokument utifrån det som är relevant för valet av tematiska mål i framtida ÖKSprogram. Det gäller: o Nordregio-analysen o KASK-swoten o ÖRUS (Öresundsregional Utvecklingsstrategi) o EU-kommissionens nationella prioriteringar för Sverige respektive Danmark o ESPON Factsheet Öresund Kattegat Skagerrak o KUSK analysunderlag för delar av KASK-området De tre sistnämnda ingår inte i syntesgruppens uppdrag, men gruppen har bedömt att dokumenten är viktiga som underlagsmaterial i arbetet. Nedanstående redovisning fokuserar på dokumentens betydelse i bedömningen av vilka tematiska mål som bör väljas för ÖKSområdet. Added Value of Cross-Border and Transnational Cooperation in Nordic Regions, Nordregio Working Paper 2012:14 Det gränsregionala perspektivet Med utgångspunkt i en analys av samtliga nordiska transnationella och gränsregionala program framhåller Nordregio fyra typer av adderade värden som kan bli resultat av det territoriella samarbetet: Organisations-och policylärande. Lösningar på gemensamma problem. Generera kritisk massa. Bygga strukturer för fördjupat territoriellt samarbete. Organisations- och policylärande Transnationellt och gränsregionalt lärande innebär att aktörer lär genom att arbeta i en större geografi och i nya typer av nätverk i ett gränsregionalt samarbete. Det handlar om lärdomar som skapas i arbete med gränsöverskridande frågor och det handlar om att lära av andra aktörer för att bättre ta itu med lokala eller regionala frågor. Projektutvärderingar visar att i det gränsregionala samarbetet sker en överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner. Lösningar på gemensamma problem Utbyte av kunskap och erfarenhet finns alltid i Interregprogram och projekt, men utbytet kan bli ännu bättre när arbetet fokuseras på att finna lösningar på gemensamma problem. Två typer av frågor där det kan finnas ett mervärde i gränsregionalt samarbete: Frågor som berör ett transnationellt och gränsöverskridande område men som inte kan hanteras på lokal, regional eller nationell nivå. Ett exempel kan vara miljöföroreningar som kräver samarbete över gränserna. Gemensamma frågor som normalt hanteras lokalt eller regionalt, men där ett transnationellt eller gränsregionalt samarbete möjliggör mer innovativa lösningar genom utbyte av goda exempel, överföring av kunskap och expertis samt genomförande av gemensamma projekt eller aktiviteter. Sammantaget ger det gränsöverskridande samarbetet adderade värden genom att uppmuntra lokala och regionala aktörer att "tänka utanför boxen" och genom att mobilisera politiskt engagemang för dessa frågor. Generera kritisk massa Europeiskt territoriellt samarbete kan leda till stordriftsfördelar och större kritisk massa för vissa typer av projekt, exempelvis genom sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential inom ett 7 (19)

15 större geografiskt område än man annars arbetar med. Denna aspekt kan vara av särskild betydelse i delar av ÖKS-området, som i ett europeiskt perspektiv har en gles befolkningsstruktur. Bygga strukturer för framtida samarbete och ytterligare sammanhållning Begreppet "transnationalitet" innebär att arbeta över nationsgränserna med lösningar på gemensamma problem genom utbyte av kunskap och erfarenheter. Det transnationella samarbetet kan stärkas genom att ytterligare institutionalisera samarbete och därmed stärka sammanhållningen i en gränsregional region. Detta inkluderar både administrativa och institutionella strukturer, men också infrastrukturinvesteringar av permanent karaktär. Sammantaget kan det konstateras att de gränsregionala aspekterna är centrala för det kommande ÖKSprogrammet och att de adderade värden som skapas i ett gränsregionalt samarbete ska vara genomgående teman i programmets alla delar. De värden som adderas i ett gränsregionalt samarbete bör tillsammans med en analys av regionens utvecklingsförutsättningar påverka valet av tematiska mål. I det fortsatta arbetet är det viktigt att det tydligt framgår på vilket sätt det gränsregionala perspektivets olika aspekter har arbetats in i programmet. SWOT-analyse for Kattegat-Skagerrak-området Prosess For delprogrammet Kattegat-Skagerrak (KASK) ble det i perioden gjennomført en analyse av områdets styrker, svakheter, muligheter og trusler (SWOT). Hensikten med arbeidet var å gi et grunnlag for ressursbruk i programmets foreløpige sluttfase. Konsulentfirmaet Oxford Research gjennomførte analysen, med Region Halland som prosjektleder. Analysen var basert på de tolv KASK-regionenes vedtatte utviklingsplaner, og fem workshops med tjenestemenn fra disse regionene. KASK-området er attraktivt for innflytting, med høyt utdannet arbeidskraft og sterke forskningsmiljøer. Samtidig har området sentrum-periferi-utfordringer, med forholdsvis store avstander og svakt utbygd transportinfrastruktur. Områdets kulturelle fellestrekk gir gode muligheter for utvikling av næringsliv og sysselsetting, og miljøeffektive kommunikasjoner. Klimaendringer og demografiske endringer, knyttet til voksende eldrebefolkning og arbeidskraftbrist, utgjør noen av KASK-områdets viktigste utfordringer. Anbefalinger basert på SWOT-analyse SWOT-analysen gir ni anbefalinger videre ressursbruk delprogrammet KASK. Anbefalingene dekker alle de elleve tematiske målene i Europa 2020-stratgien. Anbefalingene støtter særlig opp om følgende tre mål: 1. Forskning og innovasjon. Utnytte områdets komplementære styrkeposisjoner. Lære av hverandre om Triple Helix-samarbeid og innovasjonssystemer. 7. Bærekraftig transport. Utvikle prosjekt som vedlikeholder og øker KASK-områdets forsprang på området fornybar energi. Prioritere prosjekter som bidrar til økt grenseregional mobilitet, ved et forbedret transportsystem. 11. Forbedre institusjonell kapasitet. Arbeide for å utvikle sammenliknbar statistikk for de tolv KASKregionene. Analysen gir også anbefalinger som støtter de tematiske målene 3 Små og mellomstore bedrifters konkurranseevne og 10 Investere i utdanning, ferdigheter og livslang læring. 8 (19)

16 Den Øresundsregionale Udviklingsstrategi (ØRUS) Indhold i den Øresundsregionale Udviklingsstrategi Öresundskomiteen og dens medlemmer godkendte i maj 2010 den første Øresundsregionale Udviklingsstrategi (ØRUS). Strategien er Öresundskomiteens bud på, hvordan samarbejde og integration af borgere, virksomheder, universiteter etc. på tværs af Øresund kan bidrage til at skabe vækst i hele Øresundsregionen. Strategien fokuserer på fire temaer for samarbejde og integration: Viden og innovation Kultur og oplevelser Sammenhængende og varieret arbejdsmarked Tilgængelighed og mobilitet. Temaerne er kort fortalt udvalgt, da disse er centrale for storbyregioners evne til at konkurrere med andre internationale regioner. ØRUS peger desuden på fire områder, som går på tværs af temaerne: attraktivitet, åbenhed, folkesundhed, klima og holdbar udvikling. Tematiske mål i forhold til ØRUS Syntesegruppen vurderer, at der kan drages tydelige paralleller fra flere af ØRUS temaer til specifikke tematiske mål: ØRUS-tema: Viden og innovation. Tematisk mål 1: at styrke forskning, teknisk udvikling og innovation. ØRUS-tema: Tilgængelighed og mobilitet. Tematisk mål 7: at fremme bæredygtig transport og fjerne flaskehalse i vigtige netinfrastrukturer. ØRUS-tema: Sammenhængende og varieret arbejdsmarked. Tematisk mål 8: at fremme beskæftigelsens og arbejdskraftens bevægelighed. Af de 11 mulige tematiske mål, er der tre som vurderes til at berøre forskellige vinkler af klima- og miljøhensyn. Dessa tre är Övergång till koldioxidsnål ekonomi (4); Anpassning till klimatförändringar, riskförebyggande, riskhantering (5) samt Miljöskydd och effektivit resursutnyttjande (6). Då klima og holdbar udvikling är tvärgående/horisontelle temaer i ÖRUS kan samtliga dessa anses relevanta, dock i olika hög grad. Samtliga tre miljörelaterade tematiske mål kan anses stämma överens med målen i ÖRUS på ett överordnat plan. Syntesegruppen er kommet frem til, at tematisk mål 4: att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer stemmer bedst overens med den proaktive tilgang til klima og bæredygtighed, som eksistrer i ØRUS. Position of the Commission Services on the development of Partnership Agreement and programmes in SWEDEN for the period samt Position of the Commission Services on the development of Partnership Agreement and programmes in Denmark for the period Syntesgruppen har som en del av sitt förberedande arbete tagit utgångspunkt i EU Kommissionens landsspecifika rekommendationer inom territoriellt samarbete för Danmark och Sverige. Syftet har varit att skapa en överblick över vilka områden som Kommissionen pekar ut som särskilt viktiga för Sverige respektive Danmark i förhållande till gränsöverskridande samarbete under perioden Syntesgruppen konstaterar att rekommendationerna till de två länderna präglas av stora likheter. Generellt för båda länderna gäller att man nationellt ska bli bättre på att koordinera och koppla satsningar inom territoriellt samarbete med satsningar inom målet för regional konkurrenskraft och sysselsättning samt med 9 (19)

17 Östersjöstrategin. Kommissionen uppmanar också nationerna att fortsätta samarbetet inom Östersjöstrategin med fokus på att förbättra koordineringen mellan olika departement. Kommissionen konstaterar att såväl Sverige som Danmark är beroende av att samverka över nationsgränserna för att hantera ett flertal av de framtida utmaningar och möjligheter som länderna står inför. Av dessa pekar Kommissionen ut fem områden som särskilt viktiga för både Sverige och Danmark i relation till det Europeiska Territoriella Samarbetet: o Forskning och innovation, konkurrenskraft i små och medelstora företag (jmf tema 1 samt 3) o Energi, miljö och klimatförändringar (jmf tema 4 samt 6) o Anslutningar och tillgänglighet (jmf tema 7) o Gränsöverskridande utbyten inom sysselsättning- och utbildningsområdet (jmf tema 8 och 10) o Marin kunskap, fysisk planering, integrerad kustzonsförvaltning, integrerad övervakning till sjöss, skydd mot större katastrofer till sjöss och på land, hållbar tillväxt och sysselsättning i den maritima ekonomin (jmf tema 5) I förhållande till dessa fem områden framhäver Kommissionen vikten av samstämmighet och koordinering mellan å ena sidan det territoriella samarbetet och prioriteringarna inom investeringar för tillväxt och sysselsättning för att uppnå kritisk massa och därmed att större genomslag. Syntesgruppen konstaterar att det finns en tydlig koppling mellan de fem områdena som nämns ovan och de elva prioriteringarna som är utpekade av kommissionen i Grundförordningen/Gemensamma strategiska ramverket (jmf. tematiskt område 1, 3, 4, 5, 6 7, 8, 10). Kommissionens rekommendationer understryker syntesgruppens val av prioriteringar som lägger vikt på att ett antal tematiska områden fungerar som katalysatorer för tillväxt och jobbskapande i regionen. Såväl nationellt som regionalt riskerar dock bristen på kritisk massa inom vissa av dessa kärnområden att begränsa möjligheterna. Ett fördjupat samarbete inom ramen för ÖKS-geografin kan således ses som en möjlighet att minska problemen och skapa de synergier som krävs för att utnyttja tillväxtpotentialen fullt ut. Utöver dessa rekommendationer som är gemensamma för Sverige och Danmark finns även landsspecifika kommentarer. Bland annat konstateras specifikt för Danmark att man ska identifiera och ranka ett fåtal utmaningar för den fortsatta tillväxten i gränsregionerna och sedan fokusera på strategiska projekt med stort genomslag så kallade flaggskeppsprojekt. För Sveriges del lyfter Kommissionen arbetet med Östersjöstrategin och att programmen som finansieras inom Grundförordningen/Gemensamma strategiska ramverket ska beakta utpekade områden inom strategin. Vidare framförs också att programmen i sitt urval lyfter satsningar som härrör/har koppling till strategin. Faktaark Øresund-Kattegat-Skagerrak, ESPONs TerrEvi-prosjekt (november 2012) Sammendrag ESPONs TerrEvi-prosjekt (Territorial Evidence Packs for Structural Funds Programmes) pågår fra februar 2012 til og med desember Som sin første leveranse har prosjektet nå publisert kortfattede faktaark for alle de grenseregionale og transnasjonale samarbeidsprogrammene. Faktaarkene er svært standardiserte, og kan av nødvendighet bare gi en overflatisk framstilling av den sosioøkonomiske profilen i hvert av de grenseregionale/transnasjonale programområdene. Gjennomgangen av hvert programområde er knyttet til målsettingene for Europa 2020-strategien, og er ment å gi anvisninger for utviklingen av nye grenseregionale/transnasjonale samarbeidsprogram For hvert av områdene smart, bærekraftig og inkluderende vekst er det identifisert et sett på tre standardiserte indikatorer til sammen ni indikatorer. De regionale analysene er begrenset til NUTS 2- nivået. 10 (19)

18 Kjennetegn ved ØKS-området For de aktuelle indikatorene scorer de nordiske ØKS-regionen gjennomgående høyere enn regionene i ESPON-området (EU 27+4) og de grenseregionale samarbeidsregionene i Europa som helhet. Det mangler norske data for to av de ni Europa 2020-indikatorene som blir anvendt. På indikatorene for smart vekst scorer regionene i ØKS-området svært høyt sammenlignet med regionene i resten av ESPON-området. Innad i ØKS-området er det store forskjeller i utformingen av FoU-innsatsen. Dette skyldes først og fremst ulikhetene i de nasjonale FoU-systemene. På indikatorene for bærekraftig vekst ligger også regionene i ØKS-området blant de 25% av regionene med høyest score i ESPON-området. ØKS-regionene har relativt god evne til å møte klimautfordringene. Det er Vest- og Nordsjælland som her har størst sårbarhet. Også på indikatorene for inkluderende vekst scorer ØKS-regionene høyt i forhold til andre regioner i ESPON-området og øvrige regioner for grenseregionalt samarbeid. De største utfordringene i arbeidsmarkedet er for øyeblikket å finne i Vestjylland. Tematiske målsettinger for det grenseregionale samarbeidet i ØKS-området Faktaarket trekker særlig frem utfordringene knyttet til å øke ØKS-områdets multimodale (transport)tilgjengelighet. Denne utfordringen kan utledes av det faktum at ØKS-området omfatter hovedstadsregioner (med nasjonale hovedflyplasser) så vel som rurale landskap med betydelige samferdselsutfordringer. I faktaarket blir det også trukket frem at ØKS-området er et utpreget kystområde. I kystområdene er det en særlig utfordring for det grenseregionale samarbeidet at utviklingen i kystsonen (kystsoneplanlegging m.v.) forvaltes av ulike forvaltningsnivå (lokale, regionale myndigheter) i de ulike landene. Beskrivelsen av disse utfordringene i faktaarket er ikke direkte overførbar til særskilte tematiske målsettinger for neste programperiode KUSK analysunderlag för delar av KASK-området KUSK (kunskap, utveckling, statistik, kommunikation) är ett interreg-projekt Arbetet handlar om att ta fram och visualisera fakta och statistik, utveckla egen analys- och planeringskompetens och utveckla kunskapen om förutsättningar för tillväxt i gränsregionen. Det övergripande syftet är att bidra till ett kreativt och kompetent arbete med vision och strategi för tillväxt i gränsregionen Østfold/Västra Götaland. Statistiken täcker även Akershus och Oslo. Under arbetets första fas har personer från kommuner och regionala aktörer i gränsregionen arbetat i fyra temagrupper med att ta fram analyser och peka på utvecklingsområden. De fyra temana är: näringsliv, infrastruktur, folkhälsa och kompetensförsörjning. Rapporter och annan information om projektet finns på Utifrån detta arbete kan följande fyra tematiska mål identifieras: 1. Forskning och innovation. Den mogna tillverkningsindustrin måste utvecklas på en global marknad) 7. Hållbara transporter En utbyggd infrastruktur är nödvändig för att bidra till förstoring av lokal a arbetsmarknader över riksgräns och förbättra näringslivets transportmöjligheter 8. Sysselsättning och stöd till en rörlig arbetskraft. Arbetspendling och deltidsarbete över riskgräns ökar och idag(2010) är arbetspendlingen från Sverige till Norge den största mellan nordiska länder. 9. Social integration och fattigdomsbekämpning. Folkhälsoarbetet i Norge är genom lag integrerat i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet och arbetet kan utvecklas genom samarbete över riksgräns. 11 (19)

19 Regionernas inspel Samtliga regioner har gjort inspel angående val av tematiska mål. Inspelen återfinns i sin helhet i bilaga. Alla inspel har analyserats av syntesgruppen och placerats in i en översiktig tabell över de 11 tematiska målen. De flesta önskemålen har varit entydigt kopplade till dessa 11 mål. Tre fylkeskommuner har gett inspel enbart utifrån egna strategier, och syntesgruppen har då gjort en tolkning av hur dessa strategier passar in i de 11 tematiska målen. Till stora delar uppvisar regionerna en samstämmig bild vad gäller önskade prioriteringar av tematiska mål. Nästan alla regioner vill prioritera tematiskt mål nr 1 om forskning, teknisk utveckling och innovation. Detta tema nämns också genomgående i de strategiska rapporter som syntesgruppen analyserat. Flera regioner vill också prioritera nr 3 om konkurrenskraft för små och medelstora företag, och några pekar på kopplingen mellan tematiskt mål nr 1 och nr 3. Nästan alla regioner vill välja något av miljömålen nr 4 eller nr 6. I något fall betonas hållbarhets/bæredygtighedsperspektivet främst genom valet av tematiskt mål nr 7 om hållbara transporter. Några regioner betonar att mål nr 4 och nr 6 är innehållsmässigt nära varandra och att det viktigaste är att ett av de två miljömålen finns med bland de utvalda tematiska målen i framtida ÖKS-program. Tematiskt mål nr 7 om hållbara transporter är prioriterat av nästan alla regioner. Detta tema nämns också genomgående i de strategiska rapporter som syntesgruppen analyserat. Vad gäller tematiskt mål nr 8 om sysselsättning och arbetskraftens rörlighet samt nr 10 om utbildning finns tydliga geografiska skillnader i prioriteringarna. Sysselsättning och arbetskraftens rörlighet prioriteras av regionerna i Öresundsområdet, likaså de svenska ÖKSregioner och även i ett storstadsperspektiv (Köpenhamn, Oslo, Göteborg). De flesta norska fylkeskommuner samt Region Nordjylland prioriterar utbildningsmålet. Detta kan i viss mån förklaras av att gemensam arbetsmarknad och sysselsättning är fundamentala frågor i Öresunds- och storstadsperspektiv medan skolor och utbildning är viktiga ansvarsområden för de norska fylkeskommunerna. Tre regioner vill prioritera tematiskt mål nr 11 om att förbättra den institutionella kapaciteten. De samlade önskemålen framgår av tabellen. Här återfinns även syntesgruppens tolkning av de analyserade strategiska dokumentens koppling till de 11 tematiska målen. 12 (19)

20 Tematiska mål: 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik. 3. Att öka konkurrenskraften för små och medelstora företag. 4. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. 5. Att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar. 6. Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser. 7. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur 8. Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. 9. Att främja social inkludering och bekämpa fattigdom. 10. Att investera i utbildning, kunskap och livslångt lärande. 11. Att förbättra den institutionella kapaciteten i den offentliga förvaltningen. ÖKS Syntes: Regionernas inspel Region Hovedstaden X X X X Region Sjaelland X X X X Region Skåne X X X X Region Midtjylland X X X X Region Nordjylland X X X X Region Halland X X X X Västra Götalandsregionen X X X X Akershus fylkeskommune X X X X Aust-Agder fylkeskommune X X X X Buskerud fylkeskommune X X X X Oslo kommune X X X X X Vest-Agder fylkeskommune X X X X Vestfold fylkeskommune X X X X Telemark fylkeskommune X X X X X X Østfold fylkeskommune X X X X Nordregio-analys (gör ej prioritering) KASK-analys X X X ÖRUS X X X X EU:kom.s nationella prio - gränsregionalt X X X X X X X X ESPON Factsheet ÖKS KUSK-analys X X X X 13 (19)

21 Syntesgruppens slutsatser och förslag Syntesgruppen har vägt samman de regionala inspelen och analyserna av Nordregiorapporten, KASK-swoten, ÖRUS, EU-kommissionens nationella prioriteringar, ESPON-underlaget samt KUSK-analysen. Diskussioner och avvägningar i syntesgruppen har skett utifrån frågeställningarna: o Var sammanfaller regionernas önskemål? Var skiljer de sig åt? o Överensstämmer slutsatserna i de strategiska dokumenten med regionernas önskemål? o Vilka tematiska mål kan ge störst gränsregionalt mervärde? o Vad innebär ÖKS-områdets regionala utvecklingsförutsättningar (se Nordregioanalysen) för valet av tematiska mål?? o Vilka omvärldsfaktorer har tillkommit exempelvis ökad gränspendling i KASKområdet? o Hur väger vi in framtida demografiska utmaningar och olika struktur- och konjunkturmönster som kan uppstå under programperioden? o Vilka prioriteringar skapar bäst nytta, kritisk massa och helhetsperspektiv? o Hur görs tematiska avvägningar mot andra EU-program? o Vilka fyra tematiska mål bör väljas i framtida ÖKS-program? Syntesgruppen vill betona att de stora skillnader som finns inom programområdet (ekonomi, arbetskraftsförsörjning etc) kan skapa nya möjligheter, och detta bör utnyttjas i det framtida ÖKS-programmet. Syntesgruppen föreslår följande tematiska mål för ÖKS-programmet : o Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation (1) o Att stödja övergången till en koldioxidsnål/lavemissions ekonomi inom alla sektorer (4) o Att främja hållbara/bæredygtige transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur (7) o Att främja sysselsättning/beskæftigelse och arbetskraftens rörlighet/mobilitet (8) Skrivargruppen bör i sitt arbete precisera och vidareutveckla vilka investeringsprioriteringar som ÖKS-programmet ska fokusera på. Nedan redovisas syntesgruppens avvägningar, slutsatser och motiveringar vad gäller föreslagna tematiska mål. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation (1) Nordregioanalysen, KASK-swoten, ÖRUS och EU-kommissionens nationella prioriteringar betonar vikten av att utveckla samarbeten inom forskning och innovationer. Konkurrenskraft och produktivitet behöver stärkas. Forskning och innovationer ses som viktiga nycklar för tillväxt och utveckling. Nästan samtliga ÖKS-regionerna vill prioritera tematiskt mål 1 i framtida ÖKS-program. Många av regionerna har särskilda innovationsstrategier, och en del har mål om att uppnå tydliga positioner i ett europeiskt perspektiv. 14 (19)

22 Flera regioner betonar att framgångsrikt forsknings- och innovationsarbete kräver kvalificerade nätverk och en större kritisk massa, och det finns ett stort gränsregionalt mervärde i att stärka samarbetet i ÖKS-området. Forskning och innovationer kan ses i ett brett perspektiv som innefattar allt från produkter, processer och marknadsföring till organisationsutveckling. Gemensamma styrkor kan utvecklas, exempelvis inom vård och hälsa/sundhet, life science/medicin och clean tech, det maritima området, kreativa näringar och IKT. Idag finns påtagliga barriärer för forsknings- och innovationsarbetet i ett gränsregionalt perspektiv, och inom ÖKS-programmet kan samarbetet över nationsgränserna främjas. Stärkt samarbete behövs mellan forskningsmiljöer, näringsliv och offentlig sektor. Högre utbildning är också en avgörande fråga som kan ses i gränsregionalt perspektiv. Att stödja övergången till en koldioxidsnål/lavemissions ekonomi inom alla sektorer (4) Klimat, hållbarhet/baeredygtighed och miljö är fokusområden i ÖRUS och EUkommissionens nationella prioriteringar. Nästan samtliga regioner pekar på att något av miljömålen 4 eller 6 bör ingå i framtida ÖKS-program. Flertalet regioner har prioriterat nr 4, och de regioner som pekat på nr 6 har också gjort en tydlig koppling till nr 4 och betonar att det viktigaste är att ett av de två finns med bland de valda tematiska målen. En stor del av ÖKS-regionerna har klimatstrategier, och många har ambitioner om att vara fossilfria eller CO2-neutrala i framtiden med uttalade utvecklingsmål för exempelvis biogas, vindkraft, elbilar eller grön omställning ur olika aspekter. Många ÖKS-regioner pekar på att klimatmässiga utmaningar kräver samarbete, och att ÖKSområdet ger den kritiska massa som behövs. ÖKS-området har en positiv klimat- och miljöimage idag; det är en styrka som kan utvecklas till en ännu större konkurrensfördel både vad gäller god livsmiljö och utveckling av grön energiteknologi en tillväxtnisch som kan ge nya exportmarknader. Att ÖKS-området knyts samman av gemensamt hav ger också en grund för samarbete inom klimatområdet. Mål nr 4 och 6 är innehållsmässigt mycket nära varandra. Syntesgruppen uppfattar att nr 4 i högre grad möjliggör en offensiv och näringslivsinriktad klimatinriktning som mycket tydligt ger ett gränsregionalt mervärde och en kritisk massa det kan exempelvis gälla elbilsprojekt, stadsplaneringsfrågor och utveckling av energiteknologi. Det finns också en klar koppling till mål 7 om hållbara transporter. Det är också det miljömål som flest regioner prioriterat i sina inspel. Syntesgruppen ser att mål nr 6 har en mer skyddande infallsvinkel, som delvis kan rymmas inom Landsbygdsprogrammet och andra EU-program. Att främja hållbara/bæredygtige transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur (7) Nästan alla ÖKS-regioner vill prioritera tematiskt mål nr 7 om hållbara transporter i det framtida ÖKS-programmet. KASK-swoten, ÖRUS och EU-kommissionens nationella prioriteringar betonar också vikten av hållbara transporter och infrastruktur. 15 (19)

23 Tillgänglighet, transporter och infrastruktur är avgörande utvecklingsfrågor för hela ÖKSområdet, som idag har mycket betydande transportkorridorer och flera besvärande flaskhalsar. Att utveckla hållbara transportsystem är en viktig konkurrensfördel i form av god livsmiljö och en väl sammanbunden regionen med goda förbindelser till omvärlden. Det finns en mycket stor gränsregional potential i att knyta ihop Öresundsregionen, Jylland- Norge-Västsverige, Skandinaviska arenan och korridoren mot Tyskland (STRINGsamarbetet) med hållbara lösningar för person- och godstransporter med järnväg, väg, hamnar och sjöfart i ett samverkande helhetsperspektiv. Under programperioden kommer Fehmarnbältförbindelsen att byggas, och det blir viktigt att ta vara på de möjligheter som kan skapas i ett ÖKS-perspektiv. Ökad tillgänglighet i ett hållbart perspektiv är också nödvändigt för att utveckla de andra tematiska målen om forskning/innovationer, koldioxidsnål ekonomi och sysselsättning/arbetskraftens rörlighet. Syntesgruppen vill betona att ÖKS-programmet inte har möjlighet att använda pengar inom tematiskt mål 7 för konkreta, fysiska infrastruktursatsningar. Under programperioden (Interreg IV A ÖKS) har ett antal projekt godkänts som på olika sätt handlar om att hantera regionala utmaningar kopplade till infrastrukturen; COINCO North, COINCO North II (Skandinavian 8 million City), IBU Øresund (Infrastruktur og Byudvikling), Grøn STRING Transportkorridor, Øresundsmetro (forbedret skinnekapacitet på tværs af Øresundsregionens centrum). Samtliga utgör en form för nätverksskapande samt kartläggnings- och analysprojekt, snarare än faktiska (fysiska) investeringar i infrastrukturen. Investeringsprioriteringarna för tematiskt mål 7 under kommande programperiod är följande: a) Stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) b) Främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T infrastruktur c) Utveckla miljövänliga och koldioxidsnåla transportsystem och främja hållbar stadstrafik d) Utveckla omfattande, högkvalitativa och driftskompatibla järnvägssystem Syntesgruppen ser att inom a, b och d kommer rimligtvis även framtida projekt att begränsas till strategisk/analytisk nivå, medan c kan innebära mer konkret infallsvinkel. Syntesgruppen menar att skrivargruppen därför behöver analysera och precisera vilka investeringsprioriteter som är särskilt relevanta att arbeta med inom tematiskt mål 7. På detta sätt kan programmet undgå att skapa ett tematiskt område som endast i begränsad omfattning kan leda till konkreta projekt. Utifrån detta kan JPC i senare skede ta ställning till hur det tematiska målet ska fokusera. Att främja sysselsättning/beskæftigelse och arbetskraftens rörlighet/mobilitet (8) ÖRUS och EU-kommissionens nationella prioriteringar betonar vikten av att främja sysselsättning och en gemensam arbetsmarknad i gränsregionalt perspektiv. 16 (19)