Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i. Samarbetssamtal/familjemedling 15 högskolepoäng avancerad nivå Ht Vt 2016 Stockholm

Transkript

1 Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Samarbetssamtal/familjemedling 15 högskolepoäng avancerad nivå Ht Vt 2016 Stockholm

2 Samarbetssamtal/familjemedling, 15 högskolepoäng avancerad nivå Inledning Samarbetssamtal har som mål att bidra till att separerade föräldrars samarbete och konfliktlösning förbättras för att i förlängningen stärka barnens situation och trygghet. Det är ett lagstadgat krav för kommunerna att sörja för att föräldrar kan erbjudas samtal under sakkunnig ledning i syfte att nå enighet i frågor rörande vårdnad, boende och umgänge. Samarbetssamtalens möjlighet till framgång beror till stor del på samtalsledarens kompetens. Det gäller att kunna inleda, genomföra och avsluta en serie samarbetssamtal på ett strukturerat sätt, oavsett om föräldrarna når en överenskommelse eller inte. Samtalsledare måste också klara av att analysera, förstå och hantera situationen i varje unik föräldra- och familjekonstellation som hon/ han/de möter. Utifrån denna analys arbetar samtalsledaren sedan fram en kommunikativ bas som möjliggör förhandlingar. Samtalsledare skall också kunna förbereda, genomföra och återföra barnsamtal på ett bra sätt. De måste dessutom förstå sin egen roll och kunna agera professionellt, konstruktivt, neutralt och etiskt korrekt, utan att bli indragen i föräldrarnas konflikt, eller styras av egna omedvetna känslomässiga behov eller reaktioner. Samarbetssamtal, som är det svenska uttrycket för engelskans family mediation familje medling, har i praktiken använts av familjerättssocionomer som en metod för att lösa vårdnads-, boende- och umgängestvister sedan 1970-talet. Sedan ungefär lika länge har familjemedling/ family mediation vuxit fram som en mycket vanlig metod för konflikthantering, inte bara i våra nordiska grannländer, utan över hela västvärlden. Parallellt har man utomlands även utvecklat kvalificerade nationella utbildningar för familjemedlare. Det är sedan 1991 en lagstadgad skyldighet för svenska kommuner att erbjuda samarbetssamtal till de föräldrar som vill ha det. Lagstiftningen erbjuder även i övrigt gott stöd för samarbetssamtalen, t ex genom möjligheten för domstolarna att remittera tvistande föräldrar till samarbetssamtal och medling liksom den sedan 1998 lagstadgade möjligheten för föräldrar att hos familjerätterna fastställa överenskommelser som man uppnått, t ex genom samarbetssamtal, i juridiskt bindande avtal. En fördjupande utbildning i samarbetssamtal/familjemedling har fram tills nu saknats i Sverige. Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal Högskola erbjuder sedan hösten 2009, i samråd med Familjerättssocionomernas Riksförening (FSR), en sådan utbildning på magisternivå/ avancerad nivå. Målgrupp/Förkunskapsnivå Utbildningen riktar sig till främst socionomer verksamma inom kommunal familjerätt eller jämförlig verksamhet. Lämplig förkunskapsnivå är högskoleexamen om minst 180 högskolepoäng (120 poäng enligt tidigare poängsystem) inom socialt arbete, hälsa, vård, omsorg, juridik eller motsvarande. Deltagare bör även ha minst två års arbetslivserfarenhet efter examen och vara yrkesverksam, samt ha tillgång till familjer att arbeta med i samarbetssamtal under utbildningstiden. Även andra sökande med adekvat utbildning och/ eller yrkeserfarenhet är välkomna att söka utbildningen. Behörighet att söka har den som utses och finansieras av sin arbetsgivare.

3 Kursinnehåll Utbildningen syftar till att: - öka deltagarnas förmåga att arbeta med samarbetssamtal/familjemedling på ett konstruktivt och etiskt sätt, för barnets/barnens bästa, - ge deltagarna specifik teoretisk kunskap, förståelse och praktisk färdighet i att leda samarbetssamtal/familjemedling - utveckla deltagarnas medvetande och förhållningssätt rörande familjemedling, liksom förhandling, konflikter och konflikthantering i stort - öka deltagarnas förmåga att reflektera över och analysera processen i samtalen, såväl som sin egen roll och sitt eget agerande i dem. Kursen omfattar fyra delar, som innehåller föreläsningar av specialister för varje respektive del, liksom praktiska övningar, grupparbeten, diskussioner, träning/rollspel, videoanalyser, m.m. Familjemedlingens teoretiska grunder Barnperspektivet Samarbetssamtalsprocessen i praktiken Fördjupning: särskilda utmaningar Del 1: Familjemedlingens teoretiska grunder - Konfliktförståelse och konflikthantering. Medling: definition, historik och teorier. Grundläggande tanke- och förhållningssätt och etiska grundregler. - Olika metoder och typer av familjemedling (förhandlingsinriktad, systemiskt kognitiv, transformativ, lösningsfokuserad, skyttelmedling, Konflikt och försoning, m.fl.). - Medlarens roll - Separationsprocessens dynamik för föräldrar och barn. Kristeori, systemteori, med flera teorier. - Gällande lagstiftning, domstolsprocesser, sekretess, relation till övrig socialtjänst, m.m. Del 2: Barnperspektivet - Vad är barnets bästa? Barnperspektiv på kort och lång sikt. - Utvecklings- och anknytningsteori. - Hur förstår barnet sin omgivning? - Hur ser, hör och förstår vi barnet? - Barnets roll i separationsprocessen och vid konflikter mellan föräldrarna. - Barnets roll i medlingsprocessen; när, var och hur tar vi med barnen i samtalen? - Att förbereda, genomföra och återföra barnsamtal på ett bra sätt. - Metodologiska och etiska överväganden. Del 3: Samtalsprocessen i praktiken - Grundläggande tillvägagångssätt, medlarens roll och förhållningssätt, struktur, processchema (samtalets olika stadier och faser) - När är samarbetssamtal lämpligt/olämpligt? - Innan första samtalet: hur ska man screena om det förekommit våld och övergrepp, psykisk ohälsa, missbruk? Metoder, tekniker, risk- och säkerhetsbedömningar, etik. - Gemensamma, enskilda och utvidgade samtal. - Att jobba ensam och/eller i par. - Det första gemensamma samtalet; att etablera ett forum för dialog och samarbete - Kommunikationsteknik; aktivt lyssnande, olika typer av språk och frågor, m.m. - Särskilda medlingstekniker; att skapa ett klimat för dialog, att hålla balansen, att skapa struktur men samtidigt vara flexibel, att hålla barn- och framtidsfokus? - Hur kan medlaren gå till väga för att ta reda på bakgrundshistorien utan att fastna i den?

4 - Hur kan medlaren hantera dödlägen och låsningar, maktobalans, hög konfliktnivå, hot och anklagelser - Förhandlingsteknik - Små och stora överenskommelser - Att avsluta med eller utan överenskommelse - Hur länge ska man hålla på? När kan/bör man avbryta samtalsserier? - Uppföljningar - Utvärdering av samarbetssamtalen Under hela detta avsnitt och nästa (del 4) kommer deltagarna parallellt att gå i obligatorisk handledning vid 4 tillfällen om 3 timmar vardera, i handledningsgrupper om fyra sex deltagare i varje. Handledningen fokuserar i första hand på dig själv som samtalsledare/familjemedlare. Del 4: Fördjupning; särskilda utmaningar - Samarbetssamtal med särskild problematik. - Barn med särskilda behov. - Föräldrar med särskilda behov. - Kulturella, religiösa och etniska skillnader och utmaningar. - Vilka värderingar har våra klienter? Vilka värderingar har vi? Syn på familjen, barn- och föräldraroller, könsroller, jämställdhet, HBT, m.m. Reflektion diskussion. - Min syn på mig själv i rollen som medlare vad är min uppgift, mitt mål och mina bevekelsegrunder? Reflektion diskussion. Undervisningsformer Undervisningen sker av pedagogiska skäl i grupp om högst 24 deltagare. Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, litteraturstudier, videoanalyser, diskussioner och praktiska övningar (rollspel/videoinspelning, m.m.). Undervisningen ges under sammanlagt 16 kursdagar, fördelade över två terminer. Seminarierna syftar till både diskussion och analys av litteratur och erfarenhetsutbyte. Kursen är upplagd så att deltagarna ska kunna integrera teorier och inläst litteratur med egna praktiska erfarenheter. Examinationsformer För att bli godkänd på kursen krävs obligatorisk närvaro vid samtliga föreläsningar, seminarier och handledningstillfällen, godkänd individuell skriftlig hemtentamen, samt skriftlig analys av egen videoinspelning av samarbetssamtal med klientfamilj. Betygsskalan består av betygen Godkänd eller Underkänd. Kursstart Kursen startar i september 2015 och avslutas i maj Kursdagar 2015; 8-10 september, oktober, november Kursdagar 2016; januari, 2-3 mars, april, maj Handledningen påbörjas och inkluderas i kursdagarna fr o m november 2015.

5 Plats Kursen hålls i Ersta Sköndal högskolas lokaler, Campus Ersta, Stigbergsgatan 30 och/ eller Erstagatan 1, på Södermalm i Stockholm. För karta se Kursansvarig Bernt Wahlsten, familjerättssocionom, verksam i Göteborgs kommun sedan Kostnad kr/termin (exkl. moms) Obs! Utbildningen pågår under 2 terminer. Litteraturkostnader tillkommer. Utbildningen är en poängberättigad uppdragsutbildning på högskolenivå som skall bekostas av arbetsgivare eller annan juridisk person. Information Information kring utbildningen ges av: Kursansvarig: Bernt Wahlsten, , bernt.wahlsten@gmail.com Studierektor: Jan Pålsson, , jan.palsson@esh.se För information kring anmälan och administration: , uppdrag@esh.se Hemsida: Anmälan Anmälan (bifogad) sändes till: Ersta Sköndal högskola, Uppdragsutbildningsenheten, Box 441, Sköndal eller faxas in på faxnr eller skannas in och mailas till uppdrag@esh.se senast 12 juni Observera att anmälan behandlas efter inkommet datum, enligt principen först till kvarn. Om du är angelägen att komma med på utbildningen bör du därför anmäla dig så snart som möjligt. Anmälan är bindande för arbetsgivaren efter sista anmälningsdagen. Ersta Sköndal högskola förbinder sig att genomföra kursen under förutsättning att erforderligt deltagarantal uppnås. Besked om antagning skickas ut till sökanden både via post och e-post ca en två veckor efter sista anmälningsdatum.

6 Litteratur (Listan är preliminär och kan komma att ändras inför kursstart) Baruch Bush, Robert A.& Folger, Joseph P. (2010). Transformativ medling ett relationellt förhållningssätt till konflikt. Stockholm: Liber. Broberg, Anders & Granqvist, Pehr & Ivarsson, Tord & Risholm Mothander, Pia (2006). Anknytningsteori: betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur & Kultur. Broberg, Anders & Granqvist, Pehr, & Ivarsson, Tord, & Risholm Mothander, Pia (2008). Anknytning i praktiken: tillämpningar av anknytningsteorin. Stockholm: Natur & Kultur. Hydén Margareta & Hydén, Lars-Christer (2002). Samtal om den nya familjen och det eviga föräldraskapet. Stockholm: Natur och Kultur. Isdal, Per (2001). Meningen med våld. Stockholm: Gothia förlag. Nordhelle, Grethe (2006). Mekling. Konfliktforståelse og konflikthåndtering. Oslo: Gyldendal Akademisk. Nordhelle, Grethe (2007) Mekling II - Sentrale temaer i konflikthåndtering, Oslo: Gyldendal Akademisk. Nordhelle, Grethe (2009) Manipulasjon Förståelse og håndtering. Oslo: Gyldendal Akademisk. Parkinson, Lisa (2015). Family Mediation. Bristol (Storbritannien): Jordan Publishing. Norman, Jan & Öhman, Lina (2011). Medling och andra former av konflikthantering. Stockholm: Iustus förlag. SOSFS 2012:4 Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Stockholm, Socialstyrelsen. (Kan laddas ner från nätet.) Stone, D, Patton, B, Heen, S. (2008). Svåra samtal - hur man pratar om det som betyder mest. Stockholm: Ica Bokförlag. Öberg, Bente & Öberg, Gunnar (2006). Samarbetssamtal: en väg till fortsatt föräldraskap. Stockholm: Mareld. Övreeide, Haldor (2001). Samtal med barn - Metodiska samtal med barn i svåra livssituationer. Lund: Studentlitteratur. Tjersland, Odd Arne & Gulbrandsen, Wenke (2010). Mekling ved samlivsbrudd: oversikt over modeller og ideologi. Artikel i Tidskrift för norsk psykologforening, nr (OBS! Kan laddas ner från nätet.) Ahmadi, Nader & Lönnback, Eva Britt, red. (2005) Tvärkulturellt socialt arbete av socialarbetare för socialarbetare. FOU-enheten, Stockholms stad. (OBS! Kan laddas ner från nätet.) Referenslitteratur (Listan är preliminär och kan komma att ändras inför kursstart) Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Berg, Insoo Kim & De Jong, Peter (2004). Att bygga lösningar - En lösningsfokuserad samtalsmodell. Stockholm: Mareld Bäck-Wiklund, Margareta & Bergsten, Birgitta. (1997). Det moderna föräldraskapet en studie av familj och kön i förändring. Stockholm: Natur & Kultur. Folger, Joseph P. & Jones, Tricia S. (1994. New Directions in Mediation, Communication Research and Perspectives. Thousand Oaks, CA, Sage. Hareide, Dag (2006). Konfliktmedling, Lund: Studentlitteratur. Haynes, John M (1981). Divorce Mediation: A Practical Guide for Therapists and Counselors. New York: Springer Publishing Lindstein, Thomas (1993). Samarbetssamtal vid vårdnads- och umgängestvister. Stockholm: Socialhögskolan. Nordhelle, Grethe (2009). Manipulasjon. Oslo: Gyldendal, Akademisk. Socialstyrelsen (2002). Att enas kring barnen med samhällets hjälp - Samarbetssamtal när det förekommit våld i relationen. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2003). Vårdnad, boende och umgänge: stöd för rättstillämpning och handläggning inom socialtjänstens familjerätt. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2004). Samtal med barn i socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2007). Samarbetssamtal socialt arbete med föräldrar. Stockholm: Socialstyrelsen. Tjersland, Odd Arne (1992). Samlivsbrud dog Foreldreskap. Meklingsprosessens psykologi. Oslo: Universitetsforlaget. Winslade, John & Monk, Gerald (2001). Narrative Mediation, A New Approach to Conflict Resolution., San Fransisco: Jossey-Bass Öberg, Bente & Öberg, Gunnar (1978/2004). Skiljas men inte från barnen. Stockholm: Mareld. Öberg, Bente & Öberg, Gunnar (2002). Vuxna skilsmässobarn berättar. Stockholm: Norstedts. Artiklar tillkommer. Med reservation för ändringar.

7 ANMÄLAN högskoleutbildning - uppdragsutbildning Anmälan till utbildning: Samarbetssamtal/familjemedling, 15 högskolepoäng Kursstart: 8-10 september 2015 Sista anmälningsdag: 12 juni 2015 Kostnad: kr/termin (exkl moms). Obs! Utbildningen pågår under 2 terminer. Litteraturkostnader tillkommer. Anmälan skickas till: Ersta Sköndal högskola, Uppdragsutbildningsenheten, Box 441, Sköndal. Faxnr: E-post: uppdrag@esh.se Namn: Adress hem: Postadress hem: E-post privat: Tel hem och ev. mobil: Arbetsplats: Adress arbete: Postadress arbete: E-post arbete: Tel arbete: Personnummer: Grund- och vidareutbildning: Yrke: Huvudsakliga arbetsuppgifter: Fakturaadress arbetsgivare: Organisationsnummer: Till sökande: Jag anmäler mig till ovanstående utbildning.. Ort/datum.. Underskrift sökande Till arbetsledaren: Undertecknad har tagit del av kursinnehållet. Kursavgiften godkänns härmed för samtliga 2 terminer för fakturering till arbetsgivaren. Anmälan är bindande efter sista anmälningsdagen till vald kursort. Ersta Sköndal högskola förbinder sig att genomföra kursen under förutsättning att erforderligt deltagarantal uppnås. Ort/datum Underskrift ansvarig arbetsledare.... Namnförtydligande och telnr