Verksamhetsuppföljning St. Olof vård och Omsorg Juni 2016

Transkript

1 Verksamhetsuppföljning St. Olof vård och Omsorg Juni 2016 Bakgrund Verksamhetsuppföljning för St. Olofs vård och omsorg har genomförts under juni/juli I verksamhetsuppföljningen har enhetschefen besvarat en enkät. Enhetschefen har besvarat enkäten genom att bifoga rutiner samt beskrivningar om verksamheten och hur den fungerar inom socialtjänstlagens område. Hälso- och sjukvårdsområdet är exkluderat i denna verksamhetsuppföljning. Verksamhetsbesök genom observation har gjorts på två av verksamhetens tre boendeenheter under en halvdag vardera. Under observationen har frågor ställts till personal samt till brukare vid lämpliga tillfällen för att få en tydligare bild av verksamheten. Kontroll av dokumentation har genomförts vid verksamhetsbesöken samt i verksamhetssystemet Safe Doc genom akt granskning. Korttidsenheten som ingår i verksamhetsområdet, har observerats i Mars 2016, men resultatet från denna del ingår i en gemensam rapport för kommunens samtliga korttidsenheter. Grindstugans dagliga verksamhet som också ingår i verksamhetsområdet kommer att följas upp tillsammans med kommunens övriga dagverksamheter och redovisas således inte heller i denna rapport. Verksamheten I verksamhetsområdet St. Olof vård och omsorg ingår två särskilda boendeenheter, varav en med inriktning för personer med demenssjukdom (Källan), en korttidsenhet Grindstugan samt dagverksamheten Grindstugan. Enheterna för särskilt boende är Lunden och Källan med vardera 9 platser. St. Olofshemmet drivs i kommunal regi. Resultat brukarundersökning Nedanstående bedömning av brukarundersökningen görs utifrån resultat från den individuella kvalitetsuppföljningen på uppföljningar som skett mellan till och med Samtliga enheter uppnår socialnämndens kvalitetsmått gällande bemötande, kvalité på insatserna, kontinuitet och delaktighet. I resultaten från Socialstyrelsens öppna jämförelser 2015 avseende St. Olofshemmet har 100%, av de på boendet som svarat, angett att de sammantaget är nöjda. I undersökningen har boendet uppgett att 100% av brukarna har en plan för hur deras biståndsbeslut ska genomföras. Det är en hög andel positiva resultat, mellan 86 och 100% avseende vad man tycker om huruvida man fått plats på det äldreboende man önskade, hur man trivs i de gemensamma utrymmena, hur trivsamt det är ute kring boendet, hur maten brukar smaka, huruvida man upplever att personalen har tillräckligt med tid för att utföra arbetet, om personalen brukar meddela tillfälliga förändringar i förväg, huruvida de brukar kunna påverka vilka tider de ska få hjälp, personalens bemötande, hur man upplever att personalen tar hänsyn tills ens önskemål och synpunkter, hur trygg man känner sig på boendet, hur man upplever förtroendet för personalen, möjligheterna att komma utomhus, hur

2 lätt eller svårt det är att få kontakt med personalen på boendet, hur bra man upplever samarbetet mellan sig och sitt äldreboende. Samma undersökning visar lite lägre andel positiva resultat för St. Olofshemmet 60-78%, avseende hur man trivs i sin lägenhet, huruvida man upplever måltiderna som en trevlig stund på dagen, hur nöjd man är med de aktiviteter som erbjuds på boendet samt hur många som upplever sig veta vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål. Allra lägst andel positiva svar 22-44% har getts avseende huruvida man besväras av ensamhet, huruvida man upplever sig ha besvär med oro, ängslan och ångest samt hur man bedömer sitt hälsotillstånd. Positiva svar i dessa frågor är att det inte förekommer. Sammanfattning Brukarna på St. Olofshemmet känner sig överlag mycket nöjda med boendet avseende personal och miljö ute och inne. Detta visar sig både vid de individuella kvalitetsmätningarna, i socialstyrelsens öppna jämförelser samt undertecknads upplevelser i samband med verksamhetsuppföljningen. De delar man utifrån öppna jämförelser behöver arbeta vidare med är trivseln i den egna lägenheten, trivseln kring måltiderna, utbudet av aktiviteter samt hur man får brukarna att känna sig mindre ensamma, minska oron samt arbeta för att brukarnas upplevelse av sitt hälsotillstånd ska bli mer positiv trots åldrande och förekomst av sjukdomar. Sammanfattningsvis visar besöken i samband verksamhetsuppföljningen att enheterna i vissa delar skiljer sig från varandra. På den ena enheten upplevs det vara mer liv, gemenskap och glädje i vardagen vilket undertecknad kopplar både till personalens egenskaper men också till förutsättningarna hos brukarna på respektive enhet. Skillnaderna borde inte behöva vara så stora även om det är olika inriktning på de båda enheterna. Här finns alla möjligheter att ta nytta och lärdom av varandra. Utbudet av aktiviteter måste breddas främst på den vanliga enheten så att det finns något som tilltalar och känns meningsfullt för var och en. Man måste tänka ytterligare ett steg både när man planerar aktiviteter men också på vilket sätt man erbjuder brukaren en aktivitet. En mer meningsfull tillvaro och upplevelsen av att befinna sig i ett sammanhang kan minska känslan av ensamhet och lindra känslor av rädsla och oro. Gällande verksamhetsområdets rutiner har man mycket att arbeta vidare med och undertecknad ser att det skulle vara till fördel att övergå till de gemensamma rutiner som till stor del redan finns eller håller på att skapas inom Vård och omsorg, Simrishamns kommun. I nuläget upplevs personalen på St. Olofshemmet till stor del arbeta mera likt de gemensamma rutiner som finns för vård och omsorg än utifrån de som ansvarig EC redovisat att man använder sig av. Flera av rutinerna som redovisats upplevs inte vara aktuella i verksamheten. Som ett resultat av föregående verksamhetsuppföljning i St. Olof har som testområde en egen version av mall för genomförandeplan vilken personalen upplever vara lättare att använda än den som finns i verksamhetssystemet. Dokumentationen förs övervägande på ett bra sätt, är levande och upplevs överensstämma med hur man faktiskt arbetar. Personalen upplevs vara delaktig i verksamhetens utveckling och man upplever att enhetschefen är närvarande och att det finns ett fungerande och oftast bra samarbete mellan personal, chef, sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut.

3 Resultat av besök i verksamhet Vid besök i verksamheterna upplevs överlag att personalen har ett trevligt och vänligt bemötande både mot varandra men framförallt mot brukarna i mötet med dem. Man arbetar lugnt och berättar hela tiden vad som ska ske. På enheterna upplevs en tydlig gemenskap mellan personal och brukarna och man umgås, pratar med och är närvarande för brukarna. Det finns även en god gemenskap brukarna emellan, främst på den ena enheten. Personalen frågar brukarna hur de vill ha det, ger möjlighet att hjälpa till i den ordning brukaren önskar. Personalen låter brukarna själva göra det som de kan i sin takt men finns med och stöttar när det behövs. En planering finns för vem som ska göra vad under arbetspasset. En personal är ansvarig för köket, servar och stöttar brukarna där medan övriga kolleger är inne i lägenheterna och hjälper till. Man är noga med att stänga dörren till lägenheten medan man är där och hjälper till och man har ett system för att närvaromarkera. Personalen är väl medveten om att de ska göra detta men glömmer allt som oftast bort det. Personalen framför att det som inte fungerar så bra och stör verksamheten är att personalen täcker upp för varandra på de olika enheterna och att de även får stötta till i hemtjänsten ibland. Detta händer även dagen för besöket men man löser det på ett bra sätt och det märks att man är van vid att behöva göra om sin planering för vem som ska göra vad. Även på natten behöver personalen ibland lämna en enhet för att hjälpa kollegan på den andra enheten. Personalen känner själva att det nu börjar bli svårt att lämna enheter och har framfört detta till enhetschefen. Personalplaneringen görs om utifrån brukarnas behov. På boendet är det en trevlig och hemlik miljö både ute och inne. Boendet är inrett med bilder på fina vyer, det finns en digital fotoram i det allmänna utrymmet med bilder från olika händelser, firande, besök och utflykter som brukarna på boendet deltagit i. Inredningsdetaljerna som finns är inte enbart pynt utan har även ett syfte. Korg med filtar vid altanen, korg med solhattar, böcker med ljud eller små tips, melodier som stöd för gemensamma samtal, spel och inbjudande möblering. Boendet har trevligt möblerade uteplatser med planteringar och kring boendet finns skog och natur men också möjligheter att promenera på hårdgjorda ytor. Personalen berättar att de ser det som ett naturligt inslag att någon av brukarna följer med för att handla, ingredienser till bak, blommor, att brukarna är med och planterar osv. Man samverkar med föreningar så att ridskolan i närheten ibland kommer in till uteplatsen så att brukarna kan klappa hästarna, vid nationaldagsfirandet har man pratat med ansvariga så att musikkåren tågar förbi boendet. Personalen har alla olika ansvarsområden utifrån intresse, underhållningsansvarig, kontakt med föreningar, förskolan i närheten, ansvarig för anhörigarbete osv. På gruppboendet har samtliga brukare en pärm med sina personliga bilder i sin lägenhet. Pärmen ses som ett stöd för att skapa meningsfulla samtal. Personalen upplevs vara medveten om att beakta sekretessen och inte tala om brukare när någon annan hör eller att man benämner brukarna på ett avidentifierat sätt. Lägenhetsnumret används ofta både i noteringar i almanackan och när man pratar kring brukarna. På enheterna finns tydligt märkta pärmar med de rutiner som gäller och upplevelsen är att de flesta i personalen känner till rutinerna, var rutinerna finns men att man inte läser dem särskilt ofta. Enligt rutin ska personalen gå in i verksamhetssystemet för att läsa ny dokumentation i början av sitt arbetspass men det görs inte berättar personalen. Oftast är det i alla fall någon på arbetspasset som varit inne och läst och sedan informerar man varandra och om man varit borta flera dagar gör man det så snart man får tillfälle under arbetspasset. Personalen har muntlig rapport till varandra vid varje arbetspassbyte. Man antecknar kort i enhetens kalender om genomförandeplan reviderats, om ny beställning kommit, om någon brukare ska något speciellt eller liknande.

4 Arbetsmetoder diskuteras i olika sammanhang, vid frukostmöte, brukarmöte, vid handledning samt kontinuerligt i det dagliga arbetet. Metoderna dokumenteras t e x genom att revidera genomförandeplan eller skriva handlingsplan. Resultat av aktgranskning Undertecknad har granskat ca 10 % av de fysiska och digitala genomförandeakterna vid platsbesöket samt tittat på hur dokumentationen förvaras. Dokumentationen i verksamheten förvaras i säkerhetsskåp men ganska långt ifrån brukarna. Nycklarna till skåpen förvaras på säkert sätt och de hålls låsta när personalen inte är där. En pärm finns för varje brukare och med liknande struktur på alla enheter. Man har god ordning i dokumentationen och en tydlig och enhetlig struktur. Samordnaren går igenom dokumentationen med jämna mellanrum och granskar utifrån vissa punkter. Samordnaren skriver till kontaktpersonen om det upptäcks brister. Dokumentation från brukarmöten skrivs in direkt i verksamhetssystemet i respektive brukares journal. St. Olofshemmet arbetar som testområde med en egen version av genomförandeplaner som personalen upplever vara enklare att använda sig av. Det innebär dock att genomförandeplanerna finns i pappersform och granskning av dem har skett i samband med besök i verksamheten. Kontaktpersonen ansvarar för att uppgifterna hålls aktuella. Bedömningen är att akterna huvudsakligen innehåller relevanta dokument och har en god ordning. Besluten i den fysiska akten bör dock kompletteras med journalanteckning från uppföljningen av beslutet när sådan finns, för att hålla samman alla beviljade insatser och samla den målsättning som är gällande för uppdraget. Genomförandeplaner finns i samtliga granskade ärenden och överlag finns alla delar med och är beskrivna på ett bra sätt. Bristerna som finns är de delar som handlar om aktiviteter, utevistelser och ledsagning. I vissa genomförandeplaner finns en målsättning som inte är densamma som omsorgshandläggaren har angett i sin uppdragsbeskrivning. Journalanteckningar förs frekvent vilket är positivt även om vissa punkter fortfarande saknas. Framförallt dokumenteras många händelser i form av att brukarna deltagit i någon aktivitet, haft besök eller besökt någon. Dessa anteckningar är inte nödvändiga att göra alla tillfällen. På den vanliga enheten, Lunden, saknas i anteckningarna hur man åtgärdat händelsen, vad resultatet av händelsen blev medan man på demensenheten Källan oftast får med även denna del i journalanteckningen. Det som saknas är om t ex en brukare tackat nej till insats, kommer då brukaren erbjudas vid annat tillfälle istället eller löste man det på annat sätt. Om tandläkaren varit där, är det något från detta personalen ska tänka på eller var allt som det skulle, alternativt en hänvisning till dokumentation på annat ställe. Saknar även på Lunden vad brukaren tyckte om utflykten, aktiviteten, besöket osv, vilket man oftast ser att Källan noterar vilket är bra. Sådana noteringar är bra för att med jämna mellanrum utvärdera/följa upp hur det fungerar för brukaren. En utvärdering som kontaktpersonen lämpligen kan göra. Det som saknas i journalen är t ex när inflyttningssamtal har ägt rum. Saknas oftast uppgift om huruvida genomförandeplanen reviderats efter att man bestämt sig för att ändra vissa moment utifrån en händelse. Utvärdering av genomförandeplanerna i förhållande till målet görs i viss mån men kan utvecklas och bli bättre.

5 Resultat av enkät Enhetschefen har besvarat enkäten och dokument har bifogats. Verksamheten upplevs ha en stabil grund och klart för sig hur man ska arbeta i många delar. Verksamheten använder sig till stor del av lokalt utformade rutiner men dessa har i många delar samma innehåll som vård och omsorgs gemensamma rutiner. Av de rutiner som det framgår att det är vård och omsorgs gemensamma rutiner, finns det i flera fall nyare versioner att tillgå på intranätet. Flera av verksamhetens rutiner saknar uppgift som namn på rutinen, vem som är ansvarig för rutinen, vem som omfattas av rutinen, datum då rutinen upprättades och datum när den eventuellt reviderades. Vissa av rutinerna saknar viktiga delar och upplevs torftiga. Vissa delar bedöms också vara inaktuella för verksamheten. Verksamheten har redovisat sin kvalitetsplan som omfattar delarna i det systematiska kvalitetsarbetet. Planen är bra och ger en bra och tydlig grund för verksamhetens kvalitetsarbete. Dock är inte de i planen beskrivna nämndsmålen aktuella för Fyra av dessa punkter finns dock kvar som kvalitetsmått och är således ändå viktiga att arbeta med. Planen rekommenderas även innehålla beskrivning av hur man arbetar med att uppnå värdighetsgarantierna samt verksamhetens egna mål. Den föreskrift man hänvisar till i planen är inte aktuell. Rutin för samverkan inom enheten med olika yrkeskategorier finns och rutinen innehåller även extern samverkan. Inom området riskanalys finns rutiner och man går regelbundet igenom checklistan för att bedöma risker, dock används inte senaste versionen av rutin och checklista. Riskanalyser genomförs när en risk har uppmärksammats men man behöver öka medvetandet och förmågan om att uppmärksamma risker i verksamheten. Av enhetschefens redovisning framgår att man lätt blandar ihop risker gällande arbetsmiljö med risker för brukaren socialt och att syftet med riskanalys enligt SOSFS 2011:9 inte är känt/tydligt för verksamheten. Verksamheten har enbart bifogat exempel på riskbedömning i enskildes hem (arbetsmiljö) och inte på en riskanalys kopplat till SOSFS 2011:9, vilket efterfrågas i enkäten. Viktigt att hålla isär de olika typerna av risk då de ska dokumenteras på olika sätt. Risker, avvikelser och synpunkter tas upp på möten för diskussion och åtgärd efterhand som de uppmärksammas samt sammanställs årligen i verksamhetsberättelsen. Sammanhållen rutin för egenkontroll saknas i verksamheten och behöver skapas. Dokumentation av egenkontrollen behöver sedan göras utifrån detta som ett stöd för att upptäcka brister och utveckla verksamheten. Personalens beskrivningar och rutiner visar att verksamheten arbetar med egenkontroll av vissa delar, bland annat inom dokumentation i genomförandeplan och journal. Verksamheten upplevs dock inte riktigt ha förståelse för att detta bland annat är vad som menas med egenkontroll då ingen av dessa punkter finns med i enhetschefens beskrivning av hur man arbetar med egenkontroll. Rutiner och arbetssätt för att hantera avvikelser i verksamheten finns och upplevs vara kända av personalen i verksamheten. Avvikelser har inkommit under året vilket tyder på att medvetenheten om detta finns. Av beskrivningen hur man arbetar med sammanställning och analys framgår att enhetschefen har viss förståelse för området men kan underlätta arbetet med detta genom att kontinuerligt dokumentera och sammanställa uppgifter från avvikelser, riskbedömningar och egenkontroller. Enhetschefen beskriver att en övergripande analys görs årligen och finns med i verksamhetsberättelsen.

6 En genomtänkt strategi finns kring hur man försöker säkerställa att det finns rätt kompetens och bemanning i verksamheten både i det dagliga arbetet och på längre sikt. Rutin eller beskrivning av arbetsmetoder för hur verksamheten ska verkställa värdighetsgarantierna saknas. Åtgärder att vidta: -Säkerställ att den övergripande målsättningen i genomförandeplanerna är densamma som i beställningen från omsorgshandläggaren. -Säkerställ att genomförandeplanerna även innehåller beskrivningar inom områdena aktiviteter, utevistelse och behov av ledsagning. -Säkerställ att samtliga händelser av vikt (enligt föreskrifter och gällande rutin) dokumenteras. Utbilda personalen. Ta med som en punkt i egenkontrollen och skapa en granskningsmall. -Beskriv hur ni ska arbeta för att utjämna olikheterna mellan enheterna -Övergå till och implementera Vård och omsorgs gemensamma rutiner. -Skapa rutin/arbetssätt för att se till att rutinerna hålls aktuella för verksamheten. -Revidera kvalitetsplan utifrån påpekanden i rapporten (Socialnämndens mål, hänvisning till gällande föreskrift) -Skapa metod/arbetssätt för systematisk egenkontroll och dokumentation av denna. -Beskriv hur ni säkerställer att samtliga värdighetsgarantier uppfylls. Följande åtgärdspunkter fanns med vid förra verksamhetsuppföljningen 2014/2015 och bedöms kvarstå: Att mer utförligt och konkret beskriva arbetet med egenkontroll enligt frågorna 4 a-c. (KOMMENTAR: Enligt åtgärdsbeskrivning 2014 ska systematiskt egenkontrollprogram utarbetas centralt vilket ännu inte har gjorts). Att mer utförligt och konkret beskriva arbetet med sammanställning och analys enligt frågorna 6 a-e i enkäten. (KOMMENTAR: Har åtgärdats enligt beskrivningen som gavs vid senaste verksamhetsuppföljningen men behöver fortsatt utvecklas.) Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta Att Verksamhetsområde St Olof vård och omsorg ska återkomma med redovisning av genomförda åtgärder enligt ovan senast den 24/ Christina Eriksson Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten

7 Stina Lundqvist Socialchef Information till: Enhetschef St Olof vård och omsorg Handläggarenheten social omsorg Avdelningschef Vård och Omsorg

8 Åtgärdsplan efter verksamhetsuppföljning i St Olof ) Vi har gått igenom genomförandeplanerna på samtliga brukare och kontrollerat att den övergripande målsättningen i informationen/beställningen överensstämmer med målsättningen i genomförandeplanerna och är inskriven där. Detta kommer även att granskas av enhetschef eller samordnare i fortsättningen för att säkerställa att den aktuella målsättningen finns med. Gemensam rutin för egenkontroll håller på att skapas inom vård och omsorg. 2) Vi har gått igenom samtliga genomförandeplaner och inventerat såväl aktiviteter och utevistelse som ledsagning samt att det är inskrivet i genomförandeplanerna. Vi har också startat upp en aktivitetssamordnare vars främsta arbetsuppgifter är att inventera alla brukares behov och intresse av aktiviteter och att dels hjälpa till att utföra dem men också att implementera dem hos medarbetarna på varje enhet så de utför dem själva på enheterna. Aktivitetssamordnaren har också till arbetsuppgift att ansvara för att boka all underhållning och utflykter för alla enheter på hela St Olofshemmet. 3) Det finns en gemensam rutin för dokumentation samt för dokumentation för händelser av vikt inom vård och omsorg. Den har alla medarbetare läst och den finns på alla enheter i utskriven version samt på intranätet. Vi har gått igenom den på gemensamma metodmöten i utbildningssyfte. 4) Enheterna på St Olofshemmet ska ta lärdom av varandra angående aktiviteter, miljön samt dokumentation. Aktivitetssamordnaren kommer att ha en övergripande arbetsuppgift att hjälpa till med aktiviteter och miljön då denna är runt på alla enheterna. Dokumentationen kontrolleras av samordnare samt enhetschef som läser all dokumentation dagligen. Det ska utformas en gemensam rutin där man kommer att kontorllera dokumentationen kontinuerligt efter checklista där man också kommer att inefatta händelser av vikt. Enheterna ska ha aktivitetssaker framme som inbjuder brukarna till att vara ute i gemensamt utrymme och det ska vara lättåtkomligt och inbjudande att ta fram aktiviteter för att använda dem. Likaså ska böcker, foto, spel och tidningar ligga framme så det blir lättåtkomligt. Det ska vara en del av inredningen på ett naturligt sätt. Enheterna ska dock inte och kan inte vara likadana då förutsättningarna är olika. På demensenheten jobbar man för att brukarna ska vara delaktiga i såväl vardagsaktiviteter som planerade aktiviteter efter individuella behov. De brukare som bor på demensenheten flyttar efter hand som de blir tröttare och sämre i sin demenssjukdom över till en särskilt boende enhet. På ett särskilt boende behöver brukarna mer omvårdnad men klarar av mindre och färre aktiviteter och deras behov är inte längre samma som när de bor på demensenheten. För de som inte är demenssjuka försöker man göra individuella aktiviteter efter behov på ett annat sätt. 5) Vi har gått igenom samtliga pärmar på enheterna och gjort oss av med de skriftliga gemensamma övergripande rutiner som fanns i pärmarna och introducerat medarbetarna att hitta dem på intranätet istället. De lokala finns fortfarande i pärmar tills de ligger på intranätet. 6) Vi går igenom alla rutiner en gång/år antingen på metodmöten eller på planeringsdagar. Det gäller såväl lokala i pärmarna som övergripande på intranätet. 7) Kvalitetsplanen är reviderad och utlämnad till alla enheterna. 8) Det kommer att skapas en gemensam rutin inom vård och omsorg för systematisk egenkontroll samt dokumentation av denna. 9) Det ska inom vård och omsorg skapas en gemensam rutin för att kontrollera att samtliga värdighetsgarantier genomförs och uppfylls. Vi arbetar hela tiden med värdighetsgarantierna utifrån brukarnas önskemål. Värdegrundsledarna har det som en diskussion på våra gemensamma möten där de går igenom vikten av detta arbetet och hur medarbetarna ser på det och hur de tänker kring detta. Vi pratar även kontinuerligt om hur man ska planera

9 arbetet kring värdighetsgarantierna och på ett enkelt sätt få in det i vardagen. Bemötande är en mycket viktig del i detta arbete. Alla brukare har en uppdaterad genomförandeplan som vi aktivt arbetar med på våra brukarmöte. Vi arbetar mycket på hur brukarna vill ha sina önskmål utförda. Det gäller även utevistelse som står inskrivet i genomförandeplanerna. De uppdateras en gång/halvår vilket man kontrollerar på brukarmötena. Där tar man också upp senior alert och arbetet kring detta i teamet angående hur vi ska arbeta förebyggande. Där tar vi också kontinuerligt upp lösning på fallavvikelser samt nutrition och hur man individuellt ska kunna motivera brukarna att äta bättre. Kontaktmannen gör riskbedömimng och sedan läggs det in i systemet. Alla brukare har en kontaktman som de får direkt när de flyttar in. Oftast är det också kontaktmannen som gör hembesök innan brukaren kommer till oss. Alla medarbetare har namnbricka väl synliga. När någon ny börjar skickar vi in namn på medarbetaren omgående när den har gjort sin brevidgång och tänkt stanna i arbetet. Kontrollen av att medarbetarna har namnbrickorna på sig görs varje dag av både samordnare och enhetschef när man pratar med dem. Vi kommer att avsätta tid för en större genomgång av värdegrundsarbetet till våren på våra planeringsdagar. 10) Det kommer inom vård och omsorg att skapas en gemensam rutin för att beskriva hur man ska arbeta med systematiskt egenkontrollprogram. 11) Vi har en ständig diskussion kring arbetet med hur vi ska utveckla arbetet med utifrån avvikelser, lex Sarah, synpunkter och klagomål och resultaten från den individuella kvalitetsmätningen (netigate). Vi tar upp och diskuterar dem på våra metodmöten arbetsplatsträffar när det har inkommit något för att kunna arbeta framåt med det. Vi samlar ihop det och resonerar kring allihop som varit under året men har ännu inte kunnat se något samband eller mönster i de som har kommit in tidigare år. En gång om året (vid årets slut alternativt inför planeringsdagarna) kommer vi i fortsättningen att samla ihop det som framkommit under året för att se eventuella samband eller mönster i det som har kommit in. Vi har inte kunnat se något samband eller mönster i det underlag som har kommit in tidigare år. St. Oof Cecilia Ridell-Mårtensson Enhetschef