1. Föregående protokoll och dagordning

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR Naturvårdsgruppen Tid: kl Plats: Närvarande: Tripp, Juneporten Bengt Ohlsson, Naturskyddsföreningen, Huskvarna Hans Paulsson, Hembygdsrörelsen Magnus Thorell, Botaniska sällskapet Anna Madsen, Rocksjögruppen Hans Holmberg, Svenska Turistföreningen Kerstin Pihlkvist, Naturskyddsföreningen, Bankeryd Elin Håård, Fältbiologerna Lars-Ola Bladh, LRF Fredrik Litsgård, Jönköpings Fågelklubb Lennart Öhman, SNF-Bankeryd, Friluftsfrämjandet-Jönköping Dag Fredriksson, Stadsbyggnadskontoret (ordförande) Eva Göransson, Miljökontoret Anders Strandh, Tekniska Kontoret Anna Grahn, Tekniska Kontoret Per König, Stadsbyggnadskontoret (sekreterare) 1. Föregående protokoll och dagordning Dag inledde med att fråga om det var ok om protokoll från Naturvårdsgruppens möten läggs ut på kommunens webbsida. Mötet besvarade frågan jakande. Vill man se protokollet kan man använda sökordet naturvårdsgruppen. Denna fråga kommer att ställas inför alla möten istället för att samla in godkännanden från föreningarna. Protokoll från föregående möte godkändes utan invändningar. Dagordningen godkändes med följande tillägg: Grävning vid/i Strutsabacken Bäver vid Lillån, Råslätt Betesmark vid Granarp Information om kommunens skogsprogram Slagning av Gräs vid Rocksjön Koloniträdgårdar i Bankeryd. Punkterna tas upp under punkten 6, Övriga frågor. 2. Naturreservat vad är på gång? Tre nya reservat är aktuella:

2 2(5) Häggeberg-Granbäck. Där finns en avgränsningsproblematik men själva arbetet ska sättas igång i höst/vinter. Dag håller i det. Utvidgning av Rocksjöns naturreservat med John Bauers Park och Atteviksdammen. Planer på vägar och annat i området försvårar och försenar arbetet. Detaljplaner måste göras om för att ha möjlighet att utvidga i John Bauers park. Kaxholmen. Detta tänkta reservat gränsar till det av Länsstyrelsen bildade Målabråten och planeras att bli ett statligt reservat. Det ska även skötas av Länsstyrelsen för att samordna med Målabråten, som har liknande biotoper ädellövskog och ravinmiljöer. Länsstyrelsen har slut på pengar för intrångsersättning till nya reservat och kan därför inte påbörja arbetet om kommunen vill ha ersättning. Kommunen skulle kunna bilda det själv men det är inte säkert när och om vi kan få ersättning och dessutom tar vi på oss ett ansvar att sköta reservatet. Huvudinriktningen är ett statligt reservat. 3. LONA-projektet, sista ansökning 2 dec. Dag uppmanade mötet att inge ansökningar om LONA-bidrag för kommande år. Ny sista ansökningsdag är den 2 december Totalt delas 1,5 miljoner kronor ut i Jönköpings län. Möjliga projekt: Att möjliggöra paddling i Tabergsån från Rv 40 till Jordbron och bygga nån sorts rastplats. I förlängningen skulle det vara tänkbart ända från järnvägsstationen i Månsarp. Uppföljning till nedanstående projekt: Underlätta utterns återetablering genom att göra faunapassager, lägga ut markeringssten mm. Dag delade ut dokumentation från det avslutade LONA-projektet Uttern i Jönköpings kommun Han tipsade även om Naturvårdsverkets hemsida som också innehåller en guide för ifyllande av blanketterna. Dock gäller ju fortfarande att huvudansökan inlämnas via kommunen. Kontakta Dag om ni har idéer. 4. Skötselråd, Rocksjön Det ska tas ett beslut om bildande av ett skötselråd för Rocksjöns naturreservat i Stadsbyggnadsnämnden. Intressenter, myndigheter och föreningar formar då ett rådgivande organ som syftar till att förverkliga och konkretisera skötselplanen. En inbjudan till ett initialt möte någon gång i november 2012 kommer att gå ut till ett antal kända intressenter. Anna påpekade, att det vore bra om representanter från NV är med i rådet och nämnde särskilt Naturskyddsföreningens kretsrepresentanter. Det är inget som hindrar att det blir fler, menar Dag. Ytterligare kan delta efter beslut i stadsbyggnadsnämnden som vill ha en bra balans på sammansättningen (information som tillkommit efter mötet/dag). 5. Skogs- och trädåtgärder Anders Strandh redogjorde för de skogs- och trädåtgärder som inte hanns med förra gången plus och några nya. Kartor bifogas protokollet.

3 3(5) Grännaberget. Åtgärden ska bla syfta till att gynna en ädellövkorridor utmed vägen till norra Boarp, parallellt med E4an. Dock gäller som alltid att inga träslag helt ska elimineras, landskapet ska fragmenteras genom luckor och orörda partier (10-20 %) samt att 4-5 m 3 /ha död ved lämnas. Dock ska ett träslag i möjligaste mån elimineras, det invasiva bestånd av silvergran som finns i området. Han sa att det blir en utmaning att med en skördare få ut de grova stammarna. Han erbjöd också gratis hämtning av julgranar där utsiktshuggning vid Pengakällan ska ske. På en fråga svarade Anders också att det är något mindre värde i silvergran än vanlig gran. I samband med denna punkt redovisade Dag erfarenheter från den senaste kommunekologträffen som skedde i Jönköpings kommun. Programmet hade ordnats av Helen Bjurulf och erbjöds kommunekologerna i någras städer likstora med Jönköping. Man besökte Brännaberget, Galgens restaurerade betesmarker, Västanå naturreservat, Massadammen i Norrahammar och Lillån i Huskvarna. Ekologer från bl.a. Linköping och Västerås var imponerade av diversiteten av naturtyper i Jönköpings kommun. Barnarp. På en tallmark, belägen i ett brant område sydost om Kronheden, vid Mobro kommer gran att tas bort för att gynna föryngring av tall. Sandseryd. Söder om Ulvstorps gård kommer en gallring av gran och asp att göras för att gynna aspbeståndet där. Norrahammar. Söder om Norrahammars ishall ska ske en skogsbruksåtgärd. Man avser dock att lämna ca 300 tallar/ha. Norrahammar-Taberg. Ett 10 ha stort område är föremål för åtgärder mellan Taberg och Norrahammar, väster om Masmästaredammen. Stora delar kan anses som betydelsefullt för friluftslivet och Dag föreslog att Lübeckmetoden kanske skulle kunna tillämpas. Inte omöjligt, svarade Anders. Han hävdade att skogsvårdslagen dock inget säger om sådant sparande av skog, men Dag hävdade att kommunen ska ha högre mål än vad skogsvårdslagen kräver. I kommunens skogsinnehav är produktion av skogsråvara underordnat, men undantag för viss markreserv. Detta sägs i kommunens nya skogsprogram. Dag har rätt och Anders kommer att tillämpa kontinuitetsskogsbruk på en stor del av ytan, se medskickad kartbilaga. Tahe. Jönköping Energi håller på att bygga ut fjärrvärme och ledningsdragningen görs av flera skäl i naturmark. För att nå Tabergs centrum från startpunkten vid Intersport behöver man påverka ett område vid Tahe. Anders tar kontakt med Jönköping Energi för att på detaljnivå diskutera sträckningen av ledningen. Hallbystugan. Vid Hallbystugan finns ett skogsåtgärdsbehov. Gallring av gran och tall kommer att ske bl.a. vid gränsen mot Skamshåls naturreservat. Nordost om stugan kommer mycket gallring att ske, men ska ske i portioner enligt Anders. Kalavverkning ska endast göras i väster på två små ytor i väster.. Slutligen ska borttagande av hägn och röjning av lärkbestånd ske i enlighet med information från förra mötet. Axamo. Mellan Rv 40 och Axamosjön har gallring av tallskogen skett enligt den hyggesfria Lübeckmetoden. Man fällde 400 träd fördelat på cirka 15 hektar. Detta är en mycket liten huggning men ska användas som modell att utvärdera om detta går att tillämpa i större skala i kommunen. Detta kontinuitetsskogsbruk är det enda som SNF accepterar som hållbar. Vad som dock krävs är ju en naturlig föryngring av beståndet för att säkra återväxten. Lars-Ola Bladh ifrågasatte om bl.a. om inte ett för tjockt humuslager omöjliggör detta i praktiken. Han undrade också varför detta område valts som försöksområde. Anders sa att det var gjort utifrån aspekten att ett bestånd behövdes för att skärma av badstrand/friluftsliv från Rv 40. Grästorp. Söder om ringarna är 30 till 40 träd stämplade för avverkning. Avverkningen kommer att ske enligt Lübeckmetoden.

4 4(5) Taberg. Med syfte att vidga utsiktsvyn från Västra toppen på Taberg kommer det att vid tjänligt väderlek närmaste 1-2 åren att avverkas barrträd. Tall och lövträd gynnas på bekostnad av gran så att utsikten blir enligt skötselplanen. En inventering av grön- och brunbräken har gjorts för att undvika skadliga effekter på dessa arter. En tidigare öppen betesmark i närheten kommer att rensas från den slyskog som börjat växa upp. Tidigare har det varit bete här, och kanske inom en alltför begränsad yta, men när naturreservatet inrättades upphörde denna. Tabergs Hembygdsförening och Naturskyddsföreningen ordnar årligen slåtter på västra toppen. Vidare kommer cirka granar per år att tas ner i övriga delar av reservatet i syfte att gynna enstaka tallar och stora lövträd. Axamo. Vid inflygningsbanan för sportflygplan har Luftfartsverket begärt avverkning av träd som vuxit sig för höga för inflygning. Det handlar om uppskattningsvis träd och det är en åtgärd som utförs ca vart tredje år. Arbetet pågår. 6. Övriga frågor Kommunen har nyligen färdigställt ett program för arbetet med kommunens skogsinnehav, ett skogsprogram. För att förtydliga intentionerna ska detta följas upp av riktlinjer, och det har beslutats att denna tjänst ska upphandlas av en konsult. Arbetet beräknas kunna påbörjas i slutet av oktober och vara klart innan våren. Programmet bifogas protokollet. Det har rapporterats om att man observerat bävrar i området kring Lillån mellan Råslätt och Gamla Råslätt. Rykten gör gällande att de inte varit skygga utan t.o.m. varit aggressiva. Anders förtydligade med att mannen som ringde in berättade att bävern inte vek av från stigen när de möttes. Det finns skador på träd i området, men träd som fallit har ofta gjort det av andra anledningar. Bengt Carlsson är ansvaret för att säkerställa allmänhetens spontanstigar men inga åtgärder i eller i närheten av vattendraget är planerade. Uppskattande ord sades om miljön längs denna sträcka av ån. Dag informerade om att Trafikverket vill bygga ett lastspår vid Torsviks industriområde, vid Granarps gård. Detta för att utveckla Log Point Sweden. Konsekvensen av detta är att man måste flytta den intilliggande vägen så att den klyver en betesmark på cirka 2 hektar. Enligt kommunens Naturvårdsplan är den listad som klass 2 och dessa områden bör bevaras. Dag fick i uppdrag att utreda om sträckningen av vägen kan göras på annat sätt för att skydda betesmarken. Bengt ställde frågan vad som händer vid Granarps Gård med tanke på att Torsviks industriområde ska utvidgas. Det är en av få ekologiska gårdar inom kommunen och den är nu kanske hotad. Dag undersöker till nästa möte. Det har gjorts slagning av gräs och sly vid gång/cykelvägarna i och utmed gränsen för Rocksjöns naturreservat och enligt en del ser det för jäkligt ut. Flera instämmanden i detta hördes och man påpekade det olämpliga arbetssättet att med kedja fälla relativt grova stammar. Den förfulande effekten för miljön i reservatet var tydlig för många på mötet, men enligt Anders är detta ett effektivt sätt att hindra återväxten. Camilla Lagerstedt skulle kontaktas och informeras om hur arbetet utförts och det noterades att även småvatten inne i reservatet blivit föremål för rensningen. Anna menade att: En tydlig gränsdragning måste ges/finnas mot områden som ej ska åtgärdas! I skidbacken Strutsabacken inom Huskvarnabergens naturreservat har en markyta på cirka fem gånger fem meter schaktats bort. Enligt Dag är åtgärden okänd för Länsstyrelsen men de har lovat återkomma i ärendet. På platsen fanns en fin ängsflora och längre ner i backen finns t ex finnögontröst. Likaså anmärktes på att en ek i naturreservatet, vid målet, tagits ner. Anders kände inte till detta men skulle undersöka saken.

5 5(5) Naturskyddsföreningen i Bankeryd vill fästa uppmärksamheten på koloniområdet på Sjöåkra i samband med nya diskussioner om möjliga utbyggnadsområden i utbyggnadsstrategin. Samtal med ansvariga politiker anser vi viktiga i denna fråga i allmänhet och vill gärna att dessa bjuds in till kommande Naturvårdsgruppsmöte. 7. Ordföranden förklarade mötet avslutat. Jönköping den 3 oktober 2012 Per König, sekreterare Dag Fredriksson, ordförande per.konig@jonkoping.se dag.fredriksson@jonkoping.se

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15 Skogsprogram Antaget av tekniska nämnden och reviderat i enlighet med kommunfullmäktiges beslut

16 Program för Jönköpings kommuns skogar och trädbärande marker Jönköpings kommuns skogsinnehav består av hälften lövskog och hälften barrskog. Naturreservaten sköts enligt fastställda planer. Den kommunala skogsmarken återfinns till största delen i nära anslutning till tätorterna, både innanför och utanför detaljplanelagda områden. Skogsinnehavet har höga natur-, kultur- och rekreationsvärden samtidigt som det representerar en förnyelsebar ekonomisk resurs. Detta skogsprogram syftar till att samla de intentioner angående skog och trädmiljöer som redan formulerats i andra kommunala styrdokument, bland andra Naturvårdsprogrammet, Översikts- och Grönstrukturplanen, till en samlad skrivning. Den ska också ytterligare förtydliga och ange inriktning för en långsiktig förvaltning. Programmet omfattar även detaljplanelagda områden. Finns en detaljplan har den alltid företräde även om principerna i skogsprogrammet bör beaktas så långt det är möjligt och i relation till andra samhällsintressen både före och efter ett område där skog eller trädbärande marker ingår är detaljplanelagt. Programmet anger principerna för förvaltningen och är övergripande och styrande över underordnade dokument som den åtföljs av. Dessa dokument är, i hierarkisk ordning (d.v.s. att överordnade dokument styr innehållet i de följande): 1. Skogsprogram principiella övergripande ställningstaganden. Antas av kommunfullmäktige. kommunens ståndpunkter och långsiktiga målsättningar med skogsinnehavet. Det beskriver målbild och skötselåtgärder för olika typer av miljöer så att rekreations-, natur- och kulturmiljövärden bevaras, utvecklas och tillgängliggörs. Antas av tekniska nämnden. 3. Skogsskötselplan anger och beskriver långsiktiga mål respektive åtgärder för enskilda områden. Revideras tillsammans med översikts- och grönstrukturplaner. Planen är det operativa redskapet för att förverkliga skogsprogrammets och riktlinjernas intentioner. Skogsskötselplanen fastställs av tekniska nämnden. 4. Basinstruktion Kortfattad generell instruktion som delges alla som utför åtgärder på kommunal mark. Basinstruktionen antas av tekniska nämnden. 5. Skriftliga detaljinstruktioner För enskilda uppdrag ska skriftliga detaljinstruktioner tas fram och beslutas av skogsförvaltaren eller, vid behov, av skogsförvaltaren efter samråd med naturvårdsrådet, kommundelsråd, Naturvårdsgruppen, Länsstyrelsen etc. Ett aktuellt informationsmaterial med fakta angående kommunens skogs- och trädinnehav samt förklaring av begrepp och termer ska finnas tillgängligt på www. jonkoping.se. 2. Riktlinjer mer utförlig skrift med illustrerade och förklarande exempel. Dokumentet utgår från

17 Kommunens skogsägande syftar till att uppnå mål för: Rekreation hälsa och välbefinnande undervisning Skogen i allmänhet och kvartersnära skogar, tätortsnära skogar, frilufts- och naturmark och parker i synnerhet ska bidra till rika möjligheter för friluftsliv, rekreation och upplevelser. Därigenom skapas attraktiva boendemiljöer för kommunens invånare och uppskattade besöksmål för kommunens invånare och turister. Unga människors lärande lek och utveckling i närnaturen ska stimuleras. Rekreationsvärde, naturvärden och kulturmiljövärden ska bevaras, utvecklas och tillgängliggöras. Skötseln ska verksamt bidra till att uppfylla nationella, regionala och kommunala miljöfrilufts- och folkhälsomål. Biologisk mångfald Naturvärden och biologisk mångfald ska bibehållas och utvecklas. Förvaltning av marken ska verksamt bidra till att uppfylla nationella, regionala och kommunala miljömål. Markreserv Markreserven består till stor del av trädklädda marker och skogar med låga värden för rekreativa och biologiska mål som kan användas antingen för framtida exploatering; som bytesmark när privatägd mark behöver tas i anspråk, eller kunna bytas mot mark med högre natur/rekreationsvärden. På dessa områden bedrivs ett skogsbruk med höga ekonomiska och miljömässiga mål. Övergripande mål för Jönköpings kommuns skogsinnehav Jönköpings kommun har unika förutsättningar för rörligt friluftsliv, inte minst i form av skogar i anslutning till tätorterna. Närheten till, och bevarande av väl tilltagna strövområden är viktiga faktorer för att uppnå en attraktiv kommun med god livskvalitet. Skogarna skapar samhällsekonomisk nytta och värde för kommunen som resurs för förebyggande hälsovård, attraktivitet för Jönköping som kommun, boendemiljö och besöksmål. Naturens gratistjänster, ekosystemtjänsterna, ska upprätthållas och förstärkas. De ska beaktas i planering och skötsel. För skogen är de viktigaste funktionerna vattenrening, näringscykler, klimatreglering, fotosyntes samt skogsprodukter som virke, svamp, bär och viltkött. Till tjänsterna räknas också biologisk mångfald och möjligheterna till rekreation, utbildning och naturturism. För kommunens skogsskötsel är rekreations-, naturoch kulturmiljövärden likställda mål. Samtliga dessa mål är överordnade virkesproduktion. Där det är möjligt ska det ekonomiska utbytet tas till vara. Ekonomi, ekologi och det sociala perspektivet är inte separerade från varandra då de intäkter skogen kan ge förbättrar förutsättningarna att uppnå de övergripande målen för kommunens skogsinnehav. Kommunala skogar och trädbärande marker ska skötas så att rekreations-, natur- och kulturmiljövärden bevaras, utvecklas och görs tillgängliga. Uttag av virke/ biomassa kan göras för att uppnå målsättningar för skogsmiljön och syftet med förvaltningen. Kommunen ska arbeta för att bevara och främja de öppna, småskaliga natur- och kulturmarkerna i landskapet. Skyddsvärda natur- och kulturmiljöer bevaras genom formellt skydd exempelvis naturreservat. Särskild vikt läggs vid att skydda våtmarker och olika typer av skog.

18 Sociala och rekreativa värden Vistelse i natur minskar stress samt ger bättre mental och fysisk hälsa hos både barn och vuxna, och är därför en folkhälsofråga av stor ekonomisk betydelse. För funktionshindrade och äldre människor är närhet och tillgänglighet till skog avgörande för deras möjligheter att nyttja den. Närhet till, och bevarande av väl tilltagna strövområden inom, eller i anslutning till tätorten, är värdefullt för de boende och en viktig satsning för att uppnå en attraktiv kommun med god livskvalitet. Kommunal tätortsnära natur ska vara en tillgång för rekreation och hälsa, och skötas med rekreativa, kulturella och biologiska mål. Bevara och återskapa tätortsnära natur så att alla nya bostäder, förskolor, skolor, äldreboenden och sjukhus som planläggs har variationsrik natur inom 200 meter. Barn och ungdomar Barns spontana lek i skogsområden ska uppmuntras och underlättas. Områden som används av barn och ungdomar ska ha särskild skötsel som baseras på deras behov och forskningen kring dessa. Det bör finnas minst en skog och/eller naturbetesmark, gärna hagmiljö med äldre lövträd, inom räckhåll för varje tätortsskola. Kultur Kulturmiljöer ska, där det är lämpligt, göras mer tillgängliga och synliga. De ska skötas så att historiska samband framhävs och slitage undviks. Kommunen ska ha en väsentligt högre ambition i skötseln av fasta fornlämningar än kulturminneslagens krav. Kulturmarker med värdefulla träd- och buskmiljöer ska skötas så att naturvärdena upprätthålls. Dumme mosse. Foto Marianne Brännman

19 Biologisk mångfald Förutsättningarna för den biologiska mångfalden i kommunens skogar och trädbärande marker ska bevaras och förbättras. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner, processer och tjänster ska värnas. Kommunens samhällsplanering och skötsel av trädbärande marker syftar till att grönområden och gröna korridorer bevaras och utvecklas mot större artrikedom och naturupplevelser. I vissa fall genom komplettering med nya spridningskorridorer och gröna stråk. Naturtyper av särskilt biologiskt värde som påverkats negativt genom skogsbruket ska återställas. Inhemska växt- och djurarter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd främst genom åtgärder för att gynna död ved, gamla träd och flerskiktade bestånd. Hotade arter ska ges möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden. Skyddsvärda träd Gamla och grova träd är viktiga inslag i alla grönområden, såväl naturområden som parker. Kommunen ska sträva efter att öka antalet fristående träd, särskilt gamla ädellövträd och tallar. Beskärning ska övervägas som ett första alternativ till avverkning där säkerhets eller andra skäl påkallar åtgärder. Vattenledningsområdet. Foto Helen Bjurulf

20 Död ved Död ved i alla former är nyckelfaktorer för ökad biologisk mångfald. Kommunen ska därför arbeta aktivt för att öka volymen död ved i alla bestånd samt informera om dess betydelse. När grövre träd måste avverkas ska dessa tas tillvara och virket läggas ut i lämpliga miljöer. Vatten och våtmarker i skog Vid skogsbruk inom markreserven ska de naturliga vattenmiljöerna upprätthållas. Vid stränder och intill våtmarker lämnas därför områden för fri utveckling, Alternativt används naturvårdande kontinuitetsskogsbruk. Väl tilltagna skyddszoner ska finnas vid alla vatten för att minska kväve/kvicksilverläckage, grumling, öka andelen död ved mm. Om skötselåtgärder måste genomföras, ska ekologiskt funktionella kantzoner bevaras och nyskapas vid våtmarker och stränder. Skötsel ska syfta till att berika vatten- och strandmiljön, särskilt vad gäller gynnande av lövträd och buskar samt död ved, naturliga överhäng och rotzoner. Andelen död ved i vattendrag ska öka och metoder för att bibehålla död ved i och intill vatten ska utvecklas. I vattendrag som ingår i kommunens dagvattensystem skall funktionen säkerställas. Skogens vatten ska, vid särskilt utvalda punkter, lyftas fram och synliggöras för upplevelser och utblickar. I tätortsnära miljöer ska vid sidan om de anlagda parkerna finnas olika naturliga vattenmiljöer, t.ex. alkärr, våtmarker, naturliga stränder mm. Områdesindelning och skötselprinciper Kommunens markinnehav präglas av en stor variation av naturtyper. Såväl topografi som klimatzoner är starkt varierande. Skogsskötseln ska därför präglas av stor variationsrikedom med särskild anpassning till varje enskilt bestånd. Områdesindelning Kommunens skogar och trädbärande marker delas in i fem skötselzoner. Var och ett av dessa områden har sina egna förutsättningar och därmed skötselambitioner. Indelningen syftar till att underlätta för medarbetare att leva upp till och uppnå målen med respektive område och förstå vilken skötsel som är aktuell. På motsvarande sätt hjälper de kommunens medborgare att förstå vilka krav som finns på skötsel och vilka förväntningar man som medborgare kan ha på skogen man är i. Indelningen ska också ytterligare förtydliga och ange inriktningen för en långsiktig förvaltning. Indelningen i zoner innebär att kraven på hur respektive område ska skötas kan variera. Kvartersnära skog: Denna skog omger många bostäder och ska skötas för trivsel. Normalt är zonen upp till ca 100 m bred. Stigar är mycket viktiga liksom att attraktiv boendemiljö ska skapas och upprätthållas genom att tillgodose dagsljusinsläpp och viss utblick. Skogen ska upplevas som säker. Tätortnära skog: Generellt finns den tätortsnära skogen inom ca 1 km från staden men tillgängligheten till den tätortsnära skogen är viktigare än avståndet till den. Skötselprinciperna i denna zon är att stor variation i trädslagssammansättning, undervegetation och skogstyp eftersträvas för att nå särskilda förutsättningar för estetiska värden och biologisk mångfald. I dessa skogar ska utrymme finnas såväl för de närboendes önskemål som för avgränsande skogsrum och upplevelserum. Vägar och stigar för promenad och motion röjs regelbundet från hindrande vegetation och farliga träd. Friluftsområden: Skötseln ska präglas av ett skogsbruk med varierande inslag av barr- och lövträd. Speciell hänsyn ska tas till estetiska värden med målsättning att uppmuntra till besök och rekreation i områdena. Där förutsättningar finns ska stor naturhänsyn tas för att säkra en hög biologisk mångfald. Speciell hänsyn tas till gamla träd, särskilt de långlivade arterna. Vägar och stigar underhålls så att de blir attraktiva för promenad och motion.

21 Produktionsskog: Produktionsskogen ska skötas med variation och med de trädslag och metoder som är lämpliga för växtplatsen ifråga, kombinerat med långsiktighet och förmåga att leverera en bra avkastning och värdeutveckling samtidigt som den biologiska mångfalden bibehålls. Naturmark och parker: Stor hänsyn ska här tas till estetiska värden. Målsättningen är att uppmuntra till besök, lek och rekreation i dessa områden. Även här är kraven på en biologisk mångfald höga och en speciell hänsyn ska tas till gamla träd, särskilt de långlivade arterna. Kraven på framkomlighet och att miljön upplevs som säker är här mycket höga. Skötselprinciper Kommunens skötselåtgärder ska ha huvudsyftet att skapa skogsmiljöer med höga natur-, rekreations- och kulturvärden. Uttag av virke kan göras för att nå syftet med skötseln och för respektive område. Kommande skötselbehov, exempelvis återkommande slyröjning, ska beaktas innan åtgärder utförs. Kommunens skötselåtgärder ska, för de skogar som sköts med målsättning rekreation och biologisk mångfald, ha huvudsyftet att skapa skogsmiljöer med höga rekreations-, natur- och kulturmiljövärden. Kommunen avser att bidra till en hållbar utveckling av skogsnäringen. Därför bör anläggning av bestånd för lövskogsproduktion och alternativa skogsbruksmetoder såsom luckhuggning, kanthuggning och blädning (hyggesfria metoder) utvecklas inom zon 1-3. Kommunen ska vara ett föredöme i lövskogsskötsel. Kommunens skogsinnehav ska vara direktcertifierat i de på marknaden etablerade certifieringssystemen FSC och PEFC och arbetar därmed enbart med personal som har grundläggande utbildning i naturvård. Kommunens certifiering ska vara fristående från virkesköpande- eller åtgärdsutförande organisationer. Certifieringens regler utgör endast en lägsta nivå, ambitionen är att normalt ligga däröver. Kommunen bör även snarast finna en motsvarande extern kvalitetsgarant för att säkra skogsmarkens rekreationsvärden. Vid upphandling av entreprenörer ska adekvat utbildning och erfarenhet med goda resultat efterfrågas. För alla områden utom produktionsskog gäller att den personal kommunen anlitar för att utföra eller planera skogliga åtgärder ska vara fristående från virkesköpande organisationer och att tjänsterna upphandlas separerat från virkesförsäljningen. En skötseldatabas med trädvårdsplaner ska finnas och kontinuerligt uppdateras, förbättras och utvecklas. På befintlig åker-, ängs- och betesmark ska markanvändningen upprätthållas och inte aktivt omvandlas till skogsmark. Restaurering av igenväxta hagmarker, hamlings- och ängsmiljöer, mader, våtmarker och småvatten samt skogsmiljöer som missgynnats av skogsbruket ska göras där det är lämpligt. Skogsbruksåtgärder ska så långt möjligt utföras på ett sådant sätt att markskador undviks. Skogsprogrammets målsättningar ska genomföras i försök med praktiska åtgärder. Dessa ska dokumenteras och kontinuerligt utvärderas så att en aktiv lärandeprocess sker. Rekreativa aspekter på skötsel av kvarters- och tätortsnära skogar samt friluftsområden och parker Människor har flera olika behov av, och önskemål om sina besök i naturen. Parker, skog, öppen mark, vatten och övrig natur ska därför kunna tillgodose en mängd olika önskemål. Skötseln ska inriktas mot att bevara och utveckla olika upplevelsevärden. Områden med många kvaliteter är särskilt viktiga, liksom områden som har unika värden. Information, anordningar, stigar, vägvisning och orienterbarhet ska utvecklas i samklang med respektive områdes funktion och upplevelsevärden. Forskning visar att besöksfrekvensen ökar om ett område har flera kvaliteter. Skötseln ska inriktas mot en bitvis lättframkomlig skog med stor variationsrikedom och upplevelserikedom. Förändring ska ske långsamt. En attraktiv rekreationsskog bör vara omväxlande och högvuxen men också flerskiktad. Genomgångsparker och så kallade gröna korridorer ska värnas för att underlätta förflyttning i avstressande miljöer.

22 Samråd och dialog Skogsförvaltningen ska präglas av en aktiv dialog med samhällets intressenter i skogs- och trädfrågor; Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, markägare som äger tätortsnära skogar, föreningar, skolor och enskilda personer är exempel på parter att samverka med i syfte att säkra medborgarinflytande. Avtal om skolskogar och nyttjandeavtal för boendegrupper, föreningar, skolor m.fl. ska upprättas på kommunal mark med god avvägning mellan olika behov där lämpliga områden och intresse finns. Dessa avtal ska vara skriftliga. Efterlevnaden ska säkras inom kommunorganisationen. De närboendes önskemål ska tillgodoses i mån av resurser om de överensstämmer med kommunens övergripande skogsprogram, riktlinjer eller målbeskrivning i skogsskötselplanen. Utvärdering och ökad kunskap Förutsättningarna för, och kunskapen om kommunens värdefulla naturområden, skyddsvärda respektive hotade arter samt sociala och kulturella värden ska hos beslutsfattare och tjänstemän kontinuerligt förbättras. Kommunen ska därför fortlöpande öka den interna kompetensen om natur- och kulturvård samt rekreationsanpassad skötsel i alla led med dem som arbetar med gröna frågor. De ska få årlig fortbildning och erhålla god kunskap i miljöfrågor. Vid anställning av ny grönanknuten personal ska naturvårdsmeriter efterfrågas och nyanställd personal ska bland annat genomgå kurs i så kallat grönt kort. Ett skogligt naturvårdsråd inrättas med tjänstemän från tekniska-, stadsbyggnads-, fritids- och miljökontoret. Bland annat utvärderar rådet genomförda skogliga uppdrag avseende skogsprogrammets målsättningar och riktlinjer Utvärderingen syftar till att kontinuerligt höja kvalitén på utförda åtgärder samt vid behov, minst en gång per år, fortbilda inblandad personal. TEKNISKA KONTORET FÖRVALTNING - SKOG tekniska@jonkoping.se