Universell användbarhet

Transkript

1 Användbarhet definierar jag som ett samspel mellan användaren (målgruppen) och datorn (den tekniska lösningen). Människa - dator - interaktion "Med en alltmer omfattande datoranvändning har kraven höjts på utformningen av mötet mellan människa och dator, det s.k. användargränssnittet eller kontaktytan. Med datormusen påbörjades en utveckling som ville engagera människors sinnen och motorik och delvis ersätta tangentbordet. Under 1980 talet spreds system med grafisk kontaktyta med mus som pekverktyg, och man började tala om användarvänliga system." ( NE :15) I dagsläget är vårt samhälle uppbyggt av funktionaliteter i datorn och här måste man då lägga extra betoning på att användaren ska kunna arbeta lätt och effektivt. Det finns inte direkt några regler för hur sajtens innehåll ska byggas upp, men av erfarenhet vet jag att man måste vara tydlig så att användaren känner igen sig. Det kan t.ex. vara placering av menyn, tydliga länkar, snabbladdade bilder (optimerade för webben) och framför allt kort/uppdelad textmassa. För att kunna skapa en användbar webbsajt som håller i längden är det relevant att genomföra olika tester för att nå ett så bra resultat som möjligt. Jag har valt att dela upp processen i tre olika kategorier: beställaren, programmeraren och användarna av webbsajten. Mellan dessa måste det råda ett samspel för att få ett så optimalt resultat som möjligt. Beställaren Beställaren är någon som vill informera/berätta något. De vet (förhoppningsvis) vad de vill ha för information på sajten. Beställaren kan t.ex. vara en innebandyförening som vill, via webbsajten, marknadsföra sin verksamhet, men också visa universellanvaendbarhet_wynona_ekesrydh.docx 1 (9)

2 medlemmarna matchresultat, tider för träning och matcher, kontaktpersoner osv. En del på sajten kan vara FAQ (frågor och svar) som behandlar användarnas vanligaste frågor. Med en sådan information underlättar det för beställaren, för användarna kan via sajten, ta del av mycket information vilken tid på dygnet som helst. Lokala föreningar brukar till viss del drivas av ideellt arbete och då underlättar det för dessa personer om informationen finns att hämta på en sajt. Det är dock viktigt att sajten hålls levande och då är det betydelsefullt att beställaren är lyhörd på vad användarna eftersöker för information. Programmeraren Programmeraren är den som utför det beställaren vill ha. Eftersom programmeraren är expert på sitt område, måste beställaren kunna precisera vad denne vill ha. Jag utgår från att beställaren och programmeraren har olika synsätt på sajtens uppbyggnad. Programmeraren är den som är expert på de tekniska funktionaliteterna och bör då veta vad som är lämpligt. Beställaren vet oftast vad den vill ha, men programmeraren kan komma med tips till beställaren så att sajten anpassas till målgruppen på ett tillfredsställande sätt. Det bör då ligga i programmerarens intresse att genomföra tester för att i ett tidigt stadium kunna veta om användarna kan bli tillfredsställda med lösningsförslaget. Användarna Användaren är den person som ska stanna kvar på sajten och få den information denne vill ha. Tar vi exemplet med innebandyföreningen, så kan det vara både föräldrar och medlemmar i föreningen som behöver information. Här gäller universellanvaendbarhet_wynona_ekesrydh.docx 2 (9)

3 det då att ha en tydlig navigering så att användarna hittar rätt direkt. Tillgänglighetsanpassning Användaren måste vara i fokus och målet med användartester är att hitta fallgropar i ett tidigt stadium och få sajten så användarvänlig som möjligt (Lazar, s. 206). Förutse fallgropar En programmerare kan inte förutse alla fallgropar och genomförs inga tester, så kan programmeraren slutföra ett arbete som inte fyller någon funktion. Detta kan vidare bli väldigt kostsamt, tidskrävande och framförallt är det ett ineffektivt arbetssätt. Om programmeraren har genomfört olika antal tester, så brukar denne ha en s.k. grundstomme att utgå ifrån när processen ska starta, programmeraren vet då vilket angreppssätt som fungerar (ibid. s. 206). Förberedelse Ett test måste förberedas och här kan följande sju steg i processen vara lämpliga (ibid. s. 214): 1. Välj ut lämpliga användare 2. Välj plats för testet 3. Bestäm vilka uppgifter användarna ska genomföra 4. Bestäm vilken typ av data som ska samlas in 5. Sätt upp villkor för användarna a. Vad innebär testet? b. Är deltagande frivilligt? c. Kan de avbryta testet när de vill? 6. Ostörd testplats se till att användarna får lugn och ro när de utför testet 7. Användaren avrapporterar i direkt anslutning till testet för då finns all data färskt i minnet. Nu kan testledarna analysera svaren och komma fram till ett resultat (ibid. s. 225). Krävs förändring, kanske testet måste genomföras på nytt, men då med reviderade uppgifter. universellanvaendbarhet_wynona_ekesrydh.docx 3 (9)

4 Testmetoder Tester kan utföras på tre olika sätt, med insatta användare (user based testing), med experter (expert based testing) och automatiserade tester (automated testing) (Lazar, s. 206). User-based testing Denna test är den vanligaste typen och här är användarna involverade. Testerna kan utföras på olika platser, allt från en samlingslokal till sidor på nätet (Lazar, s. 214). Fördelen med denna test är att användarna vet till vilket ändamål sajten ska genereras. Expert-based testing Denna typ av test fyller bara en funktion om testpersonerna är experter inom området. De kan ämnet och vet vad som efterfrågas (Lazar, s. 207)! Automated testing I dagsläget finns det olika mjukvaror på Internet som man kan använda för att testa sin sajt. Verktyget är till för att hjälpa till med att förbättra användarvänligheten på en webbplats. Tanken med dessa tester är att man enkelt och snabbt ska kunna få svar på om webbsajten fungerar eller inte. Denna metod kräver, precis som alla andra testmetoder, att man har förberett vad man vill mäta med testet. Detta test ersätter inte tester där insatta användare och experter deltar, utan kan ses som ett kostnadseffektivt komplement till utveckling av en ny webbsajt. Femsekunderstest Five second test Femsekunderstestet är en automatiserad testmetod för att utvärdera användbarheten på en webbsida. Jag valde denna metod för att den är enkel, det går snabbt att genomföra testet och metoden är kostnadsfri. Testet är webbaserat och finns på universellanvaendbarhet_wynona_ekesrydh.docx 4 (9)

5 Här kan man registrera sig gratis och vidare skapa egna tester. Jag använde mig av denna funktion för att utvärdera min webbsida gällande uppgift 1a b + 2, se Förberedelse För att kunna genomföra testet tog jag en skärmdump på startsidan och gjorde den till en bild. Bilden laddades upp på testsidan och nästa steg var att bestämma vilka frågor som användaren ska besvara efter testet. Jag kom fram till att innan testet startar får man följande ledord Du besöker sidan för första gången.... Användaren har nu 5 sekunder på sig att titta, efter det släcks sidan ner och frågorna kommer. Jag valde att ställa följande frågor: Vilken information kan man få på sidan? Fungerar färgerna? Fungerar layouten? Förstod du vad sidan handlar om? universellanvaendbarhet_wynona_ekesrydh.docx 5 (9)

6 Så här med facit i handen så menar jag att frågorna om färgerna och layouten är ganska onödiga, då de bara ger ja respektive nej svar. Här kunde jag ha preciserat mig bättre, t.ex. genom att fråga om det var lättläst etc. Välja testpersoner Ovan nämnda testmetoder har olika utgångspunkt och att välja testpersoner är beroende på vad man vill utvärdera med testet. I min undersökning ville jag få svar på om användarna hann uppfatta vilken information man kan få på sidan samt om de förstod vad sidan handlar om. Jag valde att använda mig av mina kontakter på Facebook. Utifrån de svar jag ville ha, så spelade det inte så stor roll om användarna var insatta i ämnet eller ej. Några av testpersonerna vet att jag läser på HKR och då har de ett hum om vad det handlar om, några testpersoner är mina tidigare elever och jag har undervisat dem i ämnet så de kan känna igen sig. De som inte har en aning om vad sidan handlar om är en viktig grupp, då hemsidan snabbt behöver fånga användaren direkt på startsidan för fortsatt läsning. Naturligtvis bör användaren ha någon form av intresse av att över huvud taget besöka sidan. För att komma till testet fick testpersonerna följande länk: Till länken skrev jag en liten förberedande text: Hjälp sökes... tar max en minut Jag håller på med en undersökning om universell användbarhet på webben. Skulle vara tacksam om ni ville gå in på nedanstående länk och testa. Testet tar 5 sekunder och du ska besvara 4 frågor, så maxtiden är en minut. Inga förkunskaper krävs, du ska bara titta o sen svara. Länk: Tack */We universellanvaendbarhet_wynona_ekesrydh.docx 6 (9)

7 Resultat Meddelandet på Facebook skickades till 50 utvalda personer i min kontaktlista onsdag 5 januari 2011 kl. 16:04. Den 7 januari 2011 kl. 11:35 hade 21 personer svarat och då sammanställde jag mitt resultat (Bilaga 1). Fråga 1 Vilken information kan man få på sidan? Hälften av de som svarade uppfattade att sidan handlar om någon form av webbsidor och om min utbildning. Jag tror att de som har svarat härleder till att de vet om att jag går en utbildning som har med webben att göra. Hade jag i stället valt ut personer som är insatta i området och informerat dem tydligare om vad jag vill undersöka, så kanske fler hade uppfattat innehållet. Fråga 2 Fungerar färgerna? Övervägande delen av testpersonerna tyckte att färgerna fungerade. Det var en ledande fråga som de i första hand har svarat ja respektive nej på. Fråga 3 Fungerar layouten? Mer än hälften av testpersonerna tyckte att layouten fungerade. Detta är också en ledande fråga som de i första hand har svarat ja respektive nej på. Fråga 4 Förstod du vad sidan handlar om? Denna fråga liknar fråga 1, men här varierade svaren. Några uppfattade att sidan handlade om mig och hur man skapar webbsidor. Slutsats Med facit i handen så borde jag ha funderat ut tydligare från början vilken/vilka frågor jag ville få besvarade. Jag skulle också ha valt ut mina testpersoner (t.ex. kurskamrater) och gett dem mer information om vad detta handlar om. Jag borde alltså ha universellanvaendbarhet_wynona_ekesrydh.docx 7 (9)

8 använt mig av User based testing metoden i stället för den automatiserade. Jag tror att jag hade fått bättre resultat med den metoden för där pratar vi samma språk. Källa Lazar Jonathan (2006), Web Usability A user centered design approach. universellanvaendbarhet_wynona_ekesrydh.docx 8 (9)

9 Bilaga1 resultat av femsekundertestet Raw Response Data 1. Vilken information kan man få på sidan? 0 users passed - 0 deleted 1. absolut 2. Ja 3. Ja om hemsidoe 4. Ja 5. om en älg som fastnade med pun..., nej så var det ju inte : ) Wynonas utb...tror jag!! 6. We och hennes utbildning...? 7. Webdesign? 8. nej 9. nej, för kort tid 10. en person 11. nej 12. ja 13. ja 14. Nej 15. nej 16. nej 17. Lite om Wynona men mycket text för sec, så, nej 18. någorlunda, men jag hade hjälp av mina förkunskaper tror jag haha 19. hann inte läsa 20. jag tror det :p 21. Att man kan få hjälp med hemsidor 2. Fungerar färgerna? 0 users passed - 0 deleted 1. ja 2. Ja 3. Ja 4. Ja 5. ja 6. Ja 7. Yep. 8. ja 9. ja 10. ja 11. ja 12. Ja, ganska traditionell 13. ja 14. Vet ej 15. nej 16. nej 17. Ja 18. ja om det är en mock up ;) 19. Ja 20. Ja 21. Färgen på ansiktet såg lite konstig ut Källa: :35 4. Förstod du vad sidan handlar om? 4 users passed - 0 deleted 1. Web Usability 2. hur man skapar användarvänliga hemsidor 3. Skapa hemsida 4. Information 5. Wynonas högskolepoäng o annan utb. 6. Om We och hennes utbildning 7. Det är en webdesignskola...tror jag. 8. personinfo 9. om Wynona 10. vet ej 11. Webbsidor, kodning, design 12. om am 13. hann ej se 14. Om internet upplösning 15. Vem Wynona är, lite kodningstips, skriva i gästbok, kontakta WE 16. information om websidor 17. Inte riktigt 3. Fungerar layouten? 0 users passed - 0 deleted 1. Ja 2. Ja 3. Ja 4. Ja 5. ja 6. Nja Jarå! 8. Vet mej 9. de är lite jobbiga 10. ja 11. nej 12. Ja 13. ja 14. Suddigt 15. nej 16. nej 17. Ja, de olika fälten syns tydligt 18. nej 19. Ja 20. ja, grön, blå 21. Bra med infotext till vänster där ögat tittar först universellanvaendbarhet_wynona_ekesrydh.docx 9 (9)