EN HÅLLBAR LÄRARUTBILDNING Betänkande av Utredningen om en ny lärarutbildning (SOU 2008:109)

Transkript

1 Dokument Sida YTTRANDE 1 (25) Datum Referens: Samhällspolitik och analys Direkttel: E-post: kristina.persdotter@tco.se Utbildningsdepartementet STOCKHOLM EN HÅLLBAR LÄRARUTBILDNING Betänkande av Utredningen om en ny lärarutbildning (SOU 2008:109) U 2008/7973/UH YRKESKUNNANDE EN LIKVÄRDIG SÖKVÄG TILL LÄRARUTBILDNINGEN MOT YRKESÄMNEN Betänkande av utredningen Utbildning till yrkeslärare (SOU 2008:112) U 2008/8277/UH TCO har beretts tillfälle att lämna synpunkter på betänkandena En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) och Yrkeskunnande en likvärdig sökväg till lärarutbildningen mot yrkesämnen (SOU 2008:112). Vi lämnar här synpunkter på de båda betänkandena samlat. Sammanfattande synpunkter TCO välkomnar de delar av lärarutbildningsutredningens förslag som handlar om att stärka lärarutbildningens forskningsbas. Vidare ställer sig TCO bakom utredningens förslag till examensrättsprövning av lärosäten, liksom delar av utredningens förslag om att stärka den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU). TCO tillstyrker också förslaget om att tillsätta en utredning för att se över hur ett system för lärares kompetensutveckling kan skapas. TCO avvisar utredningens förslag om två olika lärarexamina och förordar en gemensam examen för alla lärare. TCO avvisar även återgången till en stadieindelad lärarutbildning och att ämnesbredd prioriteras framför ämnesdjup för lärare i förskolan, förskoleklassen och skolår 1-6. Dagens skola och kunskapssamhälle kräver lärare som har djupare kunskaper och Sverige bör därför inte återinföra en klasslärarstruktur. Vidare är TCO starkt kritiskt till att all utbildning inte ger en examen på avancerad nivå. TCO förordar istället att alla lärare blir lärare med ett didaktiskt inriktat ämne som huvudområde. Uppdelningen mellan ämneslärare och lärare i praktiska och estetiska ämnen bör enligt TCO tas bort och alla lärare bör istället bli lärare i ämnen. TCO menar också att huvuddelen av de förändringar som utredningen vill göra för att höja kvaliteten går att genomföra inom ramen för dagens utbildning. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro STOCKHOLM Linnégatan tco@tco.se webbplats/publikationer/remissyttranden/y En hållbar lärarutbildning.doc/l/

2 2 (25) TCO välkomnar yrkesvalideringsutredningens förslag om att den sökande till lärarutbildningen med inriktning mot yrkesämnen ska ha rätt att få sina förkunskaper validerade och att Skolverket föreslås få ansvar för denna validering. TCO menar dock, till skillnad från yrkesvalideringsutredningen, att valideringen av yrkeskunskaper ska ske mot högskolepoäng. Sammanfattning av utredningen Betänkandet En hållbar lärarutbildning föreslår i korthet att en ny lärarutbildning med två olika examina, grundlärare och ämneslärare, ska införas. Inom varje lärarexamen föreslås fyra olika inriktningar. Grundlärare kan inrikta sig mot någon av följande verksamheter respektive årskurser: förskola, fritidshem, förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 eller grundskolans årskurs 4-6. Ämneslärare kan välja inriktning mot allmänna ämnen i grundskolans årskurs 7-9, allmänna ämnen i gymnasieskolan och vuxenutbildningen, yrkesämnen i gymnasieskolan och vuxenutbildningen eller praktiska och estetiska ämnen. Fem av inriktningarna blir enligt betänkandet fyra år långa. Inriktningen mot yrkesämnen i gymnasieskolan och vuxenutbildningen föreslås bli ett och ett halvt år medan inriktningen mot förskolan föreslås bli treårig med möjlighet till ytterligare ett års påbyggnad. Inriktningen mot gymnasieskolan föreslås bli fem år lång. Samtliga inriktningar föreslås ge dubbla examina, en yrkesexamen och en generell examen. Alla lärarstuderande ska, oavsett inriktning, läsa 60 hp utbildningsvetenskap och 30 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Den verksamhetsförlagda utbildningen föreslås bli ett eget moment i utbildningen och ett system med fältskolor för VFU ska byggas upp. Betänkandet Yrkeskunnande en likvärdig sökväg till lärarutbildningen mot yrkesämnen föreslår att det ska finnas tre likvärdiga ingångar för tillträde till yrkeslärarutbildningen: Godkända resultat från en högskoleutbildning om minst 90 hp i relevant ämnesområde samt kvalificerad och relevant yrkeserfarenhet Godkända resultat från annan eftergymnasial utbildning omfattande minst 60 veckors heltidsstudier i relevant ämnesområde och kvalificerad och relevant yrkeserfarenhet. Intyg utfärdat av Skolverket på bekräftade kunskaper och kompetenser som motsvarar kvalifikationskrav inom sökt ämne/inriktning eller yrkesutgång. Samtliga ingångar till yrkeslärarutbildningen utgår från att den sökande uppfyller grundläggande högskolebehörighet enligt högskoleförordningen. Övergripande synpunkter En ny lärarutbildning måste både kunna möta de behov och utmaningar som skolan kommer att ställas inför de kommande decennierna. Utbildningen måste ge lärarna ett kunskapsdjup som gör att de kan möta varje elev i hans eller hennes lärande. En annan viktig grundförutsättning är att utbildningen är forskningsbaserad och av hög kvalitet, både under de teoretiska avsnitten och under den verksamhetsförlagda delen.

3 3 (25) TCO anser att utredningsförslaget innebär ett steg i rätt riktning mot en stärkt forskningsbaserad utbildning. De kvalitetsbrister som Högskoleverket uppmärksammat i sina utvärderingar av lärarutbildningarna, har i mycket hög utsträckning haft sin grund i den svaga forskningsbaseringen. Det är därför mycket viktigt att förslagen om ökade resurser till forskningsområdet genomförs. Därutöver behöver basresurserna till forskningsområdet förstärkas. Betänkandet har också tagit ett avgörande och stort kliv framåt vad gäller utbildningen för lärare inom fritidshem. Med utredningens förslag får dessa lärare ett bra ämnesdjup i fritidspedagogik och lärande samtidigt som de får kompetens i flera ämnen. Enligt TCO är detta en inriktning som gör lärarna rustade att möta framtidens skola och dess utmaningar. Utbildningen ger också ökade möjligheter för lärarna att förstärka och fördjupa lärandet vilket gynnar elevernas kunskapsutveckling. Idag undervisar lärare inom fritidshem också i ämnen de inte har behörighet för. Att dessa lärare får behörighet att undervisa i såväl grundskola som fritidshem förbättrar avsevärt möjligheten att anställa behöriga lärare i alla ämnen. Inriktningen mot fritidspedagogik ger specialistkunskaper när det gäller elevers identitetsutveckling och sociala relationer. Dessa specialistkunskaper är en tillgång för skolans arbete med konflikthantering och relationer med hemmet och gynnar därmed också övriga lärare i skolan. TCO beklagar dock att utredningen inte haft samma långsiktiga perspektiv vad gäller övriga inriktningar i förslaget. Istället för att fördjupa lärarnas kunskaper i grundskolans tidigare år föreslås lärarnas bredd stå i fokus. Dessutom ska alla lärarna i grundskolan åter knytas till olika stadier trots att det inte finns någon pedagogisk eller vetenskaplig grund för en sådan indelning. Inriktningen mot förskolan föreslås bli kortare än dagens utbildning trots att förskolans pedagogiska uppdrag ska förstärkas. Svensk lärarutbildning är sedan lång tid kvinnodominerade i fråga om rekrytering av studenter. Det finns dock betydande skillnader mellan olika utbildningsinriktningar. Bland de blivande lärarna med inriktning mot förskolan var 2007 endast 8 procent av studenterna män och av de verksamma lärarna i förskolan är bara 2 procent män. Ju yngre barnen är desto fler kvinnor finns bland lärarna. TCO ställer sig starkt kritiskt till att det är de mest kvinnodominerade lärargrupperna som kommer att få en utbildning utan något ämnesdjup och som dessutom är kortare än andra. Det riskerar att få en negativ inverkan på deras möjligheter till utveckling i yrket både när det gäller lön, inflytande och möjlighet att söka forskarutbildning. Lärares viktigaste och kanske svåraste uppgift är att utmana och stödja alla elever. För att klara denna utmaning måste lärarna ha djupa kunskaper om det eleverna ska lära samt hur detta lärande på olika sätt kan främjas med utgångspunkt från elevernas tidigare erfarenheter. TCO menar att det krävs god kunskap både i de ämnen som läraren ska undervisa och i hur undervisning går till. Det innebär att all lärarutbildning måste ge en examen på avancerad nivå och innehålla ämnesfördjupning, oavsett vilken åldersgrupp läraren utbildas för. TCO avvisar därför delar av utredningens förslag, särskilt vad gäller lärandet för yngre barn och elever. Lärarutbildningen bör precis som andra professionsutbildningar leda till en examen som är gemensam för alla. Inom examen kan studenterna sedan specialisera sig i olika inriktningar

4 4 (25) beroende på vilken verksamhet läraren ska verka inom. Läraryrket är ett yrke och bör därför ha en lärarexamen med olika specialiseringar. TCO menar att det finns ett antal perspektiv som betänkandet borde genomsyras av tydligare. Ett av dessa är det interkulturella perspektivet. Närmare var sjätte elev är flerspråkig i dagens svenska skola. Det gör att i princip alla lärare i alla skolor och i hela landet behöver kunskap inom flerspråkighet för att kunna ge alla elever bästa möjliga stöd och utmaning. TCO vill därför se att mångfald och flerspråkighet tydligt finns med i en ny lärarutbildning. Ett annat perspektiv som saknas i utredningen och tillika bör förstärkas är hållbar utveckling. Lärarutbildningen måste ge de blivande lärarna kunskaper om de sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekterna av en hållbar samhällsutveckling för att vara anpassad till dagens och framtidens skola och samhälle. Ett tredje perspektiv som behöver förstärkas är genusperspektivet där det krävs kunskaper kring till exempel vilka olika normer och förväntningar som påverkar flickor och pojkar. TCO tycker att det är rimligt att lärare som ska undervisa i de tidigare åren har läst både svenska och matematik i sin utbildning, TCO menar dock att lärare som ska ansvara för undervisningen i ämnet bör ha fördjupade kunskaper i ämnet. TCO menar också att indelningen med stadiegränser i grundskolan bör tas bort och att utbildningen istället bör indelas på ett sätt som gör att lärarnas kompetens överlappar varandra. En sådan indelning kan vara förskoleklass till skolår 6, skolår 5-9 och skolår 8 till gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Indelningen kan se ut på andra sätt men överlappning behöver garanteras. TCO menar att det är anmärkningsvärt att utredningen inte på något sätt tar upp vikten av att integrera estetiska läroprocesser i undervisningen. TCO menar att detta måste inkluderas i alla lärares utbildning. Utredningen framhåller att den inte har gjort någon fullständig genomlysning av varken området lärarutbildning eller av det utbildningsvetenskapliga fältet. Därför ställer sig TCO tveksam till den forskningsgenomgång som finns i betänkandet. TCO anser att en utredning av så pass stor betydelse borde ha gjort en genomgång där fler perspektiv täckts in. Utredningens genomgång är för snäv för att kunna bilda underlag för såväl bakgrundsbeskrivning som en kompetensanalys. En bredare anlagd forskningsgenomgång, med fler kontrasterande perspektiv, hade sannolikt också resulterat i delvis andra slutsatser och förslag från utredningen sida. TCO vill poängtera vikten av att den tänkta lärarutbildningsreformen genomförs i bredast möjliga politiska enighet. Detta är, enligt TCO, en förutsättning för att lärarutbildningen ska utvecklas i önskvärd riktning och verkligen vara hållbar över tid. Varken skolan eller lärarutbildningen är betjänta av för täta reformeringar. Två examina TCO avvisar utredningens förslag om att dela lärarprofessionen i två olika examina. TCO ser läraryrket som en sammanhållen profession som bör ha en gemensam examen. Två olika examina främjar inte utvecklingen av läraryrkets kunskapsbas och är inte heller önskvärt ur ett professionaliseringsperspektiv. Olika lärare behöver olika specifika kunskaper men alla måste

5 5 (25) relateras till den gemensamma kunskapsbasen som handlar om lärande och kunskapsbildning inom utbildningssystemets ämnesområden. I förslaget finns ingen skillnad mellan examensordningarna för de olika lärarexamina, varför egentliga motiv saknas för att dela upp examen i två olika delar En gemensam examen främjar, enligt TCO, lärares karriärutveckling och flexibiliteten inom lärarkåren eftersom möjligheten till påbyggnadsutbildning underlättas. Det gynnar i sin tur både elever, lärare och skolhuvudmän. Eftersom alla lärare undervisar i ämnen bör naturligtvis också alla vara lärare i ämnen. Lärarutbildningens innehåll Lärarutbildningen är en akademisk utbildning som ska vara forskningsbaserad vilket innebär att det i första hand är relevant vetenskap och inte politiska överväganden som ska styra utbildningens innehåll. TCO menar därför att det är viktigt att utbildningsinriktningarnas innehåll inte detaljstyrs i vilka ämnen och kurser som ska ingå i respektive inriktning, utan att innehållet går att förändra utifrån fastställda examensmål. En alltför detaljstyrd utbildning blir också mer svårföränderlig och kräver tätare reformering av utbildningen. Lärarutbildningen måste ges möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov, t.ex. måste lärarutbildningens ämnesstudier utgå från läraryrkets behov. Egen forskning och forskarutbildning måste således byggas upp i nära anslutning till lärarutbildningen och yrkesverksamheten. Mycket av detta möter delvis motstånd i den traditionella akademiska miljön, eftersom stora delar av lärarutbildningens ämnes- och kunskapsstrukturer inte har någon naturlig hemvist i en fakultets- och disciplinstrukturerad högskola. En akademisk yrkesutbildning som håller hög kvalitet kräver också att det utvecklas egna lärarutbildningsämnen, där lärande och undervisning i och om ämnet förenas med ämnesinnehållet. Innehållet i lärares akademiska ämnen måste struktureras och läsas i relation till läraryrkets krav och den kommande yrkesprofessionen. Självklart måste den matematik som en blivande civilingenjör studerar skilja sig från den som en blivande lärare i matematik studerar. Det vetenskapliga förhållningssättet måste bibehållas i konstruktionen av lärarutbildningens ämnen. Ett steg på vägen mot egna lärarutbildningsämnen är att kravet på didaktik inom ämnesstudierna stärks. De ämnesdidaktiska delarna av ämnena ska vara djupt integrerade med ämnena och vara utgångspunkten i ämnesstudierna. Utbildningsvetenskaplig kärna Utredningen föreslår att lärarutbildningen ska innehålla en utbildningsvetenskaplig kärna om 60 hp för alla lärare. Vidare föreslår utredningen att den utbildningsvetenskapliga kärnan ska innehålla åtta olika moment. Flera av dessa moment såsom läroplansteori och didaktik, utveckling och lärande, bedömning och betygssättning samt utvärdering och utvecklingsarbete, förutsätter till stora delar en nära relation till ett ämnes- och undervisningsinnehåll för att bli meningsfulla för studenterna i utbildningen. Detta är delar som bör ingå i de

6 6 (25) ämnesdidaktiska momenten av utbildningen, för att öka möjligheten till kontextualisering av utbildningsvetenskapligt innehåll. TCO menar därför att delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan bör utgöras av ämnesdidaktik som kopplas till det huvudområde studenterna läser. 30 hp av den utbildningsvetenskapliga kärnan bör därför integreras med huvudområdesstudierna. Detta ska naturligtvis gälla alla inriktningar enligt TCO. Till de 30 hp av den utbildningsvetenskapliga kärnan som knyts till ämnesstudierna läggs de grundläggande delarna av läraryrkets yrkeskunnande och dessa tillsammans bör utgöra en gemensam bas för alla oavsett inriktning. Indelning med åldergränser i förskolan och grundskolan TCO finner ingen pedagogisk grund eller stöd i forskningen för att lärarutbildningen ska indelas i de stadier som fanns tidigare. Det är över tjugo år sedan som denna indelning försvann från utbildningen och TCO har svårt att se varför den ska återinföras. Stadieindelningen är en politisk kompromiss som härrör från den tid då småskolan, folkskolan och realskolan skulle jämkas samman och har inte någon koppling till elevernas lärande. I betänkandet finns inga tungt vägande argument för att indela skolan i stadier. Stadieindelning har inte heller någon motsvarighet i andra länders lärarutbildningar eller skolorganisationer. En stadieindelning enligt den modell utredningen föreslår tillför, enligt TCO, inget av pedagogiskt värde utan försämrar istället lärarnas möjligheter att arbeta med elevernas behov och kunskapsutveckling i fokus. Elever utvecklas inte i treårsintervaller och alla lärare måste ha kunskaper som gör att de kan möta elever som har olika erfarenheter och förutsättningar och som befinner sig på olika nivåer i sitt lärande. Lärarnas ämneskompetens måste därför vara så djup att lärarna kan följa eleverna i deras utveckling. Utredningen menar att lärare behöver specialistkompetens för en viss åldergrupp vilket TCO stödjer. Det finns dock inget samband mellan denna specialistkompetens och stadieindelning. Skolans olika delar kräver att lärare har djupa men skilda kunskaper som kan relateras till de olika innehållen. Det finns dock ingen koppling mellan dessa skilda innehåll och stadieindelning. En åldersgrupp elever är sällan eller aldrig homogen, varför en stadieindelning inte utgör en lösning på den typen av problem. Det visar också lärarutbildningsutredningen tydligt i sitt förslag om att en lärare i gymnasieskolan också ska ges behörighet att undervisa elever i skolår 7-9 och vuxenutbildningen. Lärargruppen blir alltså behörig att undervisa 13-åringen och 53-åringen. Utredningens resonemang om att vissa lärargrupper ska begränsas i treårsintervaller medan andra ges mycket bred kompetens åldersmässigt visar tydligt att det inte finns någon grund för att återinföra stadieindelningen. En lärarutbildning som har elevernas lärande och utveckling i fokus bör konstrueras på ett sätt som gör att eleverna möter lärare som har kompetens att utmana och stödja dem i deras lärande. Detta kräver, återigen, att lärarna både har tillräckligt ämnesdjup och didaktisk kunskap. Den demografiska utvecklingen av elevkullarna påverkar skolan och dess organisation i mycket hög grad. Över en tioårsperiod varierar elevkullarnas storlek med cirka elever.

7 7 (25) För att alla elever ska få möta behöriga lärare, kräver detta att lärarna har kompetens som sträcker sig över de traditionella stadiegränserna. TCO föreslår därför att lärarnas behörighet i första hand kopplas till deras ämneskompetens och i andra hand till vilka åldrar de ska arbeta med. Lärarna behöver i högre grad kunna överlappa varandra för att tydligare kunna jobba med elevernas lärande i fokus. Skolan behöver också lärare som kan användas på olika sätt oavsett hur huvudmannen väljer att organisera verksamheten. Lärarna arbetar idag i mycket hög utsträckning i arbetslag där flera lärare delar ansvaret för en grupp elever. Det gör att lärarna kan använda sin specialistkompetens och att eleverna i högre utsträckning kan möta lärare som är behöriga. TCO vill att lärarna ska utbildas för vidare åldersspann är vad utredningen föreslår och att lärarnas kompetens överlappar varandra. TCO föreslår därför en konstruktion för förskolan och grundskolan med inriktningar mot: - förskola och förskoleklass - förskoleklass och skolår fritidshem och skolår skolår skolår 8-9, gymnasieskola och vuxenutbildning Genom dessa indelningar ges behörighet till förskoleklass, skolår 5 och 6 samt skolår 8 och 9 i två olika inriktningar. Konstruktionen ökar möjligheten att utgå ifrån elevernas lärande och utveckling samtidigt som flexibiliteten och anställningsbarheten ökar och de demografiska variationerna blir lättare att parera. Med denna konstruktion på utbildningen kan skolorna organiseras utan bundenhet till stadiegränser och istället organiseras på det sätt de finner lämpligt till exempel i skolår F-5 och 6-9. TCOs förslag till indelning är inte på något sätt statiskt utan ett förslag till indelning. Indelningen kan se ut på andra sätt men överlappning av lärarnas kompetens måste garanteras. Ämnesdjup TCO är kritiskt till den brist på ämnesdjup som utredningen föreslår för lärare i förskolan och grundskolans år F-6. Utredningen och direktiven till utredningen framhåller att det är ämneskunskaperna som ska stärkas i en ny lärarutbildning, men enligt TCO innebär utredningens förslag i praktiken att ämnesdjup fått ge vika för ämnesbredd. Lärare i grundskolans tidigare år ska vara behöriga att undervisa i tio ämnen; i till exempel SO-ämnen ska så lite som två och en halv veckors studier ge behörighet i varje ämne. Lärare i grundskolans år F-6 ska enligt förslaget ha en halv termins studier i engelska med sig, vilket är orimligt litet för den som ska undervisa en elva-tolvåring. Lärarna måste ges bättre förutsättningar för att kunna utmana och stärka alla eleverna i deras kunskapsutveckling. TCO hävdar med bestämdhet att förslaget till ny lärarutbildning leder till att framtidens lärare får för grunda och ytliga kunskaper i ämnen som de blir behöriga att undervisa i. Lösningen för att få fler behöriga lärare är inte att sänka kraven på utbildning. Alla lärare behöver djupa ämneskunskaper oavsett vilken typ av kunskaper det rör sig om, och oavsett vilken ålder det är på de elever som undervisningen riktar sig till; ett tillräckligt ämnesdjup är en grundförutsättning för att lärarna ska kunna möta och utmana eleverna i deras lärande.

8 8 (25) Högskoleverket har i undersökningen Man ska bli lärare. Den ojämna könsfördelningen inom lärarutbildningen beskrivning och analys visat att män generellt attraheras av ett större ämnesdjup i utbildningen. Utredningens förslag om mindre ämnesdjup för lärare med inriktning mot yngre åldrar motarbetar regeringens vilja att rekrytera fler män till dessa utbildningar och förstärker ytterligare uppdelningen av kvinnliga och manliga lärare i olika verksamhetsområden. Det är också mycket tydligt att det är de mest kvinnodominerade lärargrupperna som missgynnas i utredningen genom att utbildningen inte ger en examen på avancerad nivå. Av dem som tar ut en lärarexamen med inriktning mot tidigare år är drygt 80 procent kvinnor (2007/08). TCO förordar istället en alternativ modell där alla lärare får ett huvudområde som är ett ämne med didaktisk inriktning. Den konstruktion utredningen föreslår för grundskolans år 7-9 samt lärare med inriktning mot fritidshem, kan med fördel stå som modell även för övriga inriktningar. Lärarna i förskolan och grundskolans tidigare år skulle då ges reell möjlighet till ämnesfördjupning. En illustration av hur en sådan utbildning skulle kunna konstrueras finns som bilaga till detta remissyttrande. Med en sådan konstruktion ges alla lärare med inriktning mot F-6 djupa kunskaper i antingen matematik eller svenska. Alla lärare i år F-6 skulle kunna få 90 hp i antingen svenska eller matematik och dessutom kunna läsa 60 hp i det andra ämnet. Med denna modell skulle lärarna i sitt huvudområde kunna ges behörighet att undervisa i F-6. Genom en sådan konstruktion blir lärare mer flexibla och anställningsbarheten ökar. Skolans demografiska utmaningar blir också lättare att parera. Även möjligheten för mindre skolor att kombinera ihop lärare med inriktning mot F-6 ökar och eleverna kan då alltid möta en lärare som har sin fördjupning i svenska och en lärare som har fördjupning i matematik. Genom att alla lärare läser 90 hp i ett ämnesområde skulle samtliga lärare få en huvudområdesbeteckning som betecknas med första ämnet (huvudområdet) med utbildningsvetenskaplig inriktning till exempel matematik med utbildningsvetenskaplig eller didaktisk inriktning. Huvudområdet i utbildningen avgör ofta den särskilda behörigheten till forskarutbildningen och en lärare som har huvudområde matematik med didaktisk inriktning får därmed behörighet till matematikdidaktisk forskarutbildning. Det är viktigt alla lärare får ett huvudområde i sin utbildning som öppnar möjligheter för fortsatta studier. Det är viktigt att lärarutbildningen på ett smidigt sätt kan kompletteras så att den enskilde läraren enkelt kan bli behörig att undervisa i fler ämnen och årskurser. Utbildningen måste ha en så flexibel struktur så att det inte bildas återvändsgränder i systemet. Genom vår föreslagna konstruktion ges lärarna i skolår F-6 möjlighet till ett betydligt större djup i SO eller NO, vilket är nödvändigt för att undervisa elever i detta ålderspann. Alla lärare ges också möjlighet att läsa ett ämne av estetisk karaktär. Detta ökar väsentligt tillgången till behöriga lärare i dessa ämnen i grundskolans tidigare år. TCO vill också påtala behovet av att lärare i år 5-9 ges möjlighet bli behöriga i mer än två ämnen inom sin lärarutbildning. Genom vår föreslagna konstruktion ökar lärarnas möjligheter

9 9 (25) att läsa ytterligare ett ämne vilket gynnar möjligheten att få behöriga lärare i fler ämnen samt lärarnas anställningsbarhet. Enligt lärarutbildningsutredningen ska det bara utbildas lärare i svenska som andraspråk för grundskolans senare år och gymnasieskolan. Det är naturligtvis orimligt att elever med behov av undervisning i svenska som andraspråk ska vänta till skolår 7 innan de möter en lärare med utbildning i detta ämne. Det krävs därför lärare som har denna kompetens även i grundskolans tidigare år. TCO föreslår att svenska som andraspråk ska finnas som ett valbart ämne i år F-6. Dessutom kommer i princip alla lärare möta flerspråkiga elever i sitt arbete. Alla lärare bör därför ges grundläggande kunskaper i flerspråkighet och andraspråksutveckling under sin utbildning oavsett ämneskombination och åldersinriktning. Ämnet teknik kan genom vår föreslagna konstruktion vara valbart för lärarna i år F-6 istället för att ettämneslärare ska undervisa i detta ämne i grundskolans tidigare år. Detta ämne bör också vara ett ämne som är valbart för lärare i år 5-9 istället för att vara ett av de praktiska ämnena i inriktningen mot praktiska och estetiska ämnen. I det nyligen presenterade förslaget till ny lärarutbildning i Norge överges klasslärarstrukturen för en utbildning som tydligare fokuserar på vikten av djupa kunskaper i färre ämnen. TCO menar att dagens skola och kunskapssamhälle kräver lärare som har djupare kunskaper och Sverige ska därför inte återinföra en klasslärarstruktur. Avancerad nivå Sex av inriktningarna ska enligt förslaget ge en examen på avancerad nivå. TCO anser att det är ett problem att inte alla utbildningsinriktningar ger en examen på avancerad nivå. En examen på avancerad nivå innebär att lärarna har fått fördjupade kunskaper och också att de blir behöriga att söka forskarutbildning. Sett ur ett genusperspektiv består den stora lärargrupp, med inriktning mot förskolan, som inte får en examen på avancerad nivå till 92 procent av kvinnliga studenter. Läraruppdraget är alltmer komplext och ställer stora krav på alla lärare. Det får inte heller ställas mindre kvalificerade krav på till exempel lärarna i förskolan än på lärarna i grundskolan och gymnasieskolan. Alla barn och ungdomar har rätt till kvalificerade lärare som kan stödja dem i deras lärande och utveckling. Enligt förslaget ska en stor andel av lärarna inom gymnasieskolan ges en examen på avancerad nivå medan de lärare som undervisar i yrkesämnen ges en examen på grundläggande nivå. Detta visar tydligt att det trots läraruppdrag inom samma skolform men i olika ämnen ställs olika krav på de olika lärargrupperna. Eftersom dessa läraruppdrag är lika kvalificerade och komplicerade ska självklart bägge ge en examen på avancerad nivå. Inriktningen mot förskolan är enligt förslaget påbyggbar med ett år för att ge behörighet till förskoleklass eller möjlighet till fördjupning. TCO förespråkar att denna inriktning görs obligatorisk till fyra år. Det är nödvändigt för att stärka innehållet i förskolan i enlighet med regeringens ambitioner. I föreliggande förslag halveras till exempel de obligatoriska kurserna i språk och matematik och dessutom saknas möjlighet till fördjupning som finns i dagens

10 10 (25) utbildning. En fyraårig utbildning bör ge behörighet till bägge skolformerna direkt. Genom att två lärarkategorier (lärare inriktade mot förskola samt F-6) blir behöriga att undervisa i förskoleklass blir skolan mindre sårbar för varierande årskullar. Dessutom skapar det bättre förutsättningar för samverkan mellan skolformer och underlättar övergångarna mellan förskola, förskoleklass och grundskola ur ett elevperspektiv. Alla fackliga lärarorganisationer i Europa beslöt 2008 att arbeta för att all lärarutbildning ska ge en examen på avancerad nivå. Det är därför självklart för TCO att även i Sverige arbeta för denna målsättning. Praktiska och estetiska ämnen Lärarutbildningsutredningen föreslår att ettämneslärare ska undervisa i alla praktiska och estetiska ämnen i år 1-9 och gymnasieskolan. En sådan konstruktion kommer medföra att lärare i dessa ämnen ambulerar mellan många olika skolor eftersom tjänsteunderlaget som regel är för litet på en och samma skola. Det får till följd att lärarna inte kan delta i skolans arbetslagsarbete vilket kan leda till sämre kvalitet i undervisningen. Dessutom visar undersökningar att lärargruppen oftare drabbas av arbetsskador. Sammantaget påverkar dessa dåliga villkor kvaliteten i lärandet för eleverna. Den föreslagna ettämneslärarstrukturen kommer också innebära att elever i de tidigare åren, och särskilt på mindre skolor, med hög sannolikhet kommer undervisas i dessa ämnen av lärare som inte är behöriga. Behöriga lärare kommer sannolikt att i första hand välja tjänster på större skolor. TCO menar därför att dessa ämnen måste vara valbara för lärare som ska undervisa i år F-6. Dessa lärare bör kunna välja att läsa 30 eller 60 hp i något av dessa ämnen och därmed anses behöriga i att undervisa i ämnet. För ämnet slöjd bör det krävas 60 hp för anses behörig. Estetisk verksamhet är en av förskolans grundpelare. De estetiska ämnena måste därför också bli valbara för lärare som undervisar i förskolan. TCO anser att alla lärare ska ges möjlighet att få behörighet i minst två ämnen inom sin utbildning, oavsett var i skolsystemet undervisningen sker. Det är därför mycket bra att lärare i praktiska och estetiska ämnen kan läsa ytterligare ett ämne i sin utbildning. Dessvärre gäller detta inte alla skolformer och förslaget behöver därför justeras på denna punkt. TCO anser att de praktiska och estetiska ämnena inte ska särbehandlas utan istället jämställas med övriga ämnen. Benämning av allmänna och estetiska och praktiska ämnen bör tas bort och alla ämnen bör rymmas inom begreppet ämnen. Genom en sådan konstruktion kan utbildningen också se likadan ut för samtliga ämnen. Precis som för övriga ämnen bör för år 5-9 läsas 90 hp (60 hp i andraämne) för att få behörighet att undervisa i ämnet. Motsvarade lösning bör göras för behörighet för gymnasieskolan (135 hp respektive 105 hp enligt TCOs förslag). TCO menar att för lärare som ska undervisa inom musik- och kulturskolan eller andra verksamheter, krävs det generellt att ämnet läses som både första och andra undervisningsämne för att nå adekvat kompetens i ämnet.

11 11 (25) TCOs lösning där praktiska och estiska ämnen jämställs med övriga ämnen innebär att utbildningen blir möjlig att kombinera med andra ämnen på samma sätt som för övriga av dessa lärare. Det innebär också att utbildningen för att få undervisa inom gymnasieskolan blir fem år lång för alla lärare oavsett ämnesval och fyra år för grundskolan oavsett ämnesval. TCO anser att som en konsekvens av en sådan struktur kan inriktningen mot praktiska och estetiska ämnen tas bort och ämnena blir valbara inom övrig ämneslärarstruktur. De lärare som väljer en utbildning för år 5-9 och ett av de ämnen som i utredningen benämns som estetiska och praktiska som undervisningsämne, bör också kunna bredda sin kompetens även mot yngre åldrar genom att läsa ämnesdidaktik även för de tidigare åren. Utbildningsförslaget för lärare i ämnet slöjd är koncentrerat på undervisning inom grundskolan. Eftersom ämnesområdet finns även inom gymnasieskolan vill TCO påpeka vikten av att även detta ämne ska gå att läsa för gymnasieskolan, förslagsvis på samma sätt som för övriga lärare i estetiska och praktiska ämnen. Hem- och konsumentkunskap är ett ämne som har sin tyngdpunkt i grundskolans senare år och en liten undervisningsvolym i grundskolans tidigare år. Med tanke på detta bör en utbildning inom ämnet för skolår 5-9 ge behörighet i ämnet i hela grundskolan. Därutöver bör det också vara möjligt för lärare i skolår F-6 att studera 30 hp i ämnet och bli behörig att undervisa i ämnet till och med skolår 6. Lärarutbildningsutredningen menar att det ska utbildas lärare i ämnet dramatik. TCO välkomnar detta men menar att utbildning ska ske i drama eftersom drama är det begrepp som används i utbildningssammanhang. Dramatik betyder skådespelsdiktning och kopplas samman med texten till ett skådespel. Musik- och kulturskolan omfattas inte av utredningen men nämns som en skolform där lärare i estetiska ämnen kan arbeta. TCO menar att frågan om personalförsörjning till musik- och kulturskolan behöver utredas vidare. Ämneskombinationer I betänkandet lämnas förslag på vilka ämnen som lärarna ska ges möjlighet att kombinera i skolår 7-9 och gymnasieskolan. De kombinationer som utredningen rekommenderar är mycket traditionellt kombinerade såsom matematik och fysik eller franska och engelska. TCO är starkt kritiskt till att begränsa studenternas möjligheter att kombinera ihop två ämnen som inte är sammanbundna av tradition. TCO kan inte heller se att det med automatik skulle underlätta huvudmännens organisatoriska problem då behoven ser mycket olika ut på olika skolor. Vuxnas lärande Undervisning av vuxna kräver specifika kunskaper om vuxnas lärande. TCO vill därför betona vikten av att lärare som ska undervisa vuxna får kunskap om vuxnas lärande i sin utbildning. TCO ser positivt på utredningens förslag om att lärosäten kan profilera sig inom området. Dessa lärosäten kan då erbjuda specifikt inriktade kurser för dem som vill arbeta

12 12 (25) inom vuxenutbildning och folkbildning. Möjligheterna att läsa på distans behöver särskilt beaktas vid dessa lärosäten. TCO menar att de lärare som är utbildade för år F-6 och ska undervisa inom den grundläggande vuxenutbildningen bör läsa en påbyggnad med vuxendidaktik för att bli behöriga för denna skolform. Påbyggnaden bör till exempel behandla vuxenpedagogik och kunskaper kring validering och flexibelt lärande. TCO föreslår att påbyggnaden omfattar 30 hp. Folkhögskollärarutbildningen Förslaget som likställer folkhögskollärarutbildningen med ämneslärarutbildningen är bra. Men av vikt är att folkhögskollärarutbildningen inte är bunden till gymnasieskolans ämnesutbildning då folkhögskolan har andra krav på specifika kompetenser anpassade för vuxenutbildning och folkbildningen. Inom folkhögskolan finns idag många lärare i praktiska och konstnärliga ämnen som inte har möjlighet att antas till lärarutbildningen om inte hänsyn till folkhögskolornas och folkbildningens ämnen tas i antagningen. Det måste således finnas antagningsmöjligheter till folkhögskollärarutbildningen för specifika ämnen som inte finns i ämneslärarutbildningen. Svenska för invandrare Lärarutbildningsutredningen konstaterar att det behövs olika slags lärarkompetens för att undervisa inom svenska för invandrare (sfi) beroende på elevernas skiftande bakgrund. Dels behövs kompetens att utbilda vuxna på en mycket grundläggande nivå motsvarande grundläggande vuxenutbildning eller lägre, och dels behövs kompetens i att undervisa i svenska som andraspråk upp till en relativt hög nivå. Utredningen konstaterar också att det behövs en bred utbildning så att den kan fungera i både små och stora kommuner med olika behov. TCO instämmer i detta, men vill också påtala den särskilda kompetens inom andraspråksutveckling för vuxna som krävs för att vara lärare inom sfi och som måste inkluderas i utbildningen för denna grupp. Lärare i modersmål Utredningen föreslår att lärare i modersmål ska antas till lärarutbildningen via den alternativa ingången. Ingången förutsätter emellertid att de studerande redan har genomfört studier i sina ämnen. I övrigt ger utredningen ingen tydlig beskrivning av hur utbildningen av modersmålslärare ska genomföras och lämnar inte heller några förslag på hur utbildningen av modersmålslärare praktiskt ska utformas i de fall språket inte kan läsas på högskolenivå i Sverige. Vidare saknas i utredningen en diskussion om hur den didaktiska delen ska tillgodoses för modersmålslärarna. Även om de blivande modersmålslärarna har studerat sitt modersmål betyder inte det att de därigenom har perspektiv på flerspråkighet och språkutveckling. För att eleverna ska få kvalificerat stöd på sitt modersmål krävs det att modersmålsläraren har kunskap om språkoch kunskapsutvecklande arbetssätt. Denna kunskap bör inkluderas i lärarutbildningen för målgruppen.

13 13 (25) TCO ställer sig positiv till att utredningen lyfter fram behovet av utbildade modersmålslärare, men menar samtidigt att utredningens förslag om den alternativa ingången blir verkningslöst om detta inte konkretiseras ytterligare. En möjlig lösning för de modersmålslärare som inte kan studera sitt språk på högskolenivå i Sverige, är enligt TCO ett ökat internationellt utbyte mellan olika lärosäten. TCO ser därför gärna att möjligheten till distansundervisning för blivande modersmålslärare utreds ytterligare. Precis som för alla andra lärare anser TCO att även denna lärarkategori ska ges möjlighet att inom sin utbildning få kompetens i ytterligare ett ämne. Lärare med inriktning mot yrkesämnen Enligt förslaget till ingångar för tillträde till lärarutbildningen med inriktning mot yrkesämnen ska den sökande uppfylla kraven på grundläggande högskolebehörighet enligt högskoleförordningen för att kunna antas till utbildningen. Detta är ett grundkrav som stöds av TCO. Ett sådant förslag innebär samtidigt att samtliga yrkesprogram i gymnasieskolan i framtiden bör ge eleverna grundläggande högskolebehörighet för att de utan krav på kompletterande vuxenutbildning ska kunna välja en karriär som yrkeslärare. TCO är positivt till utredningens förslag om att den sökande ska ha rätt att få sina förkunskaper validerade och att Skolverket föreslås få ansvar för valideringen. Det stärker rättsäkerheten för de sökande och garanterar en likvärdig bedömning. Vidare är det rimligt att de Nationella programråden ansvarar för att det utvecklas kvalifikationskriterier som underlag för bedömningsarbetet samt för kvalitén i detta arbete. TCO menar att den föreslagna valideringen ska ske mot högskolepoäng på ett sådant sätt att den sökande får sin yrkeskunskap validerad upp till 90 högskolepoäng. TCOs förslag till lösning finns som bilaga till detta yttrande. Fördelen med TCOs förslag är att de lärarstuderande blir behöriga att studera på avancerad nivå vilket innebär att även en yrkeslärare kan forska inom sitt ämnesområde. En väg som med utredarens förslag blir orimligt lång och i praktiken är stängd utom för de lärare i yrkesämnen som redan har en bakgrund med akademiska studier på avancerad nivå. Enligt utredningen ska lärare med inriktning mot yrkesämnen få en högskoleexamen. Samtidigt föreslås att utbildningen bara ska vara på 90 hp medan det enligt examensordningen krävs 120 hp för att få en högskoleexamen. Om förslaget till utbildning kvarstår menar TCO att en högskoleexamen på 120 hp är absolut minimum för lärare i yrkesämnen och föreslår därför att utbildningen utökas till två år med 30 hp där till exempel 15 hp examensarbete och 15 hp ämnesdidaktik kan ingå. Specialpedagogik TCO anser att utredningen dömer ut nuvarande organisation av specialpedagogiken och synsättet om elever i behov av särskilt stöd genom att anta en medicinsk och/eller psykologisk grundhållning till hur lärandet går till. Utredningens beskrivning av specialpedagogikens betydelse för elevernas lärande präglas av arrogans och de specialpedagogiska forskningsresultaten nämns överhuvudtaget inte alls. Även utredningens språkbruk när det gäller det

14 14 (25) specialpedagogiska avsnittet är otidsenligt och för tankarna till en exkludering av elever i svårigheter. Avsnittet leder inte heller fram till några förslag från utredaren. TCO menar att detta synsätt inte får prägla morgondagens lärare utan att lärarutbildningen även inom detta område måste baseras på vetenskaplig forskning kring lärande. TCO menar också att ämnet ska vara möjligt att läsa inom utbildningen utöver det moment i den utbildningsvetenskapliga kärnan som utredningen föreslår. Forskning och forskarutbildning TCO välkomnar utredningens förslag om att tillföra 175 miljoner kronor årligen för att förstärka lärarutbildningens forskningsbas, bland annat 60 miljoner kronor till statliga utbildningsvetenskapliga kommittén (UVK). TCO ställer sig också positiv till förslaget om att omvandla UVK till ett ämnesråd inom Vetenskapsrådet. Det skulle ge utbildningsvetenskapen en mer stabil och långsiktig grund. TCO är positivt till förslaget om kr per år för varje kommunalt finansierad doktorand inom utbildningsvetenskap. Det ger viktiga signaler om att även kommunerna måste vara delaktiga i uppbyggnaden av läraryrkets vetenskapliga bas. Forskning och undervisning ska vara oskiljaktiga och utvecklas i interaktion. Även om det är bra att tillföra konkurrensutsatta medel för forskning kommer det inte att lösa problemet med för svag forskningsbas i utbildningen. För att stärka denna måste de lärare som undervisar i lärarutbildningen i större utsträckning vara disputerade och forskningsaktiva. Det innebär att adjunkter bör ha en kompetensutvecklingsplan som leder till en doktorsexamen. Disputerade lärare måste också få utökade möjligheter att forska inom anställningens ram. Lärarutbildningsutredningen förutsätter att fakultetsmedel i högre utsträckning styrs mot sådana ämnen som innebär en förstärkning av lärarutbildningens vetenskapliga bas. Det räcker inte. Lärarutbildningen är den i särklass största yrkesutbildningen och utgör vid flera lärosäten procent av verksamheten. För att en så stor utbildning ska kunna vara forskningsbaserad krävs forskningsmedel som står i proportion till utbildningens storlek. Hittills har alltför lite forskningsmedel gått till forskning i anslutning till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Av Sveriges totala utbildningskostnader satsas ungefär 0,8 promille på forskning och utveckling. I en jämförelse med vården satsas närmare en procent av de totala kostnaderna för hälso- och sjukvården på forskning. TCO kräver därför en höjning av lärosätenas fasta resurser och att forskningsmedel fördelas proportionerligt efter utbildningens storlek. Detta är också nödvändigt för att säkra lärarutbildningens kompetensförsörjning när det gäller disputerade lärare. TCO menar att de disputerade lärare som undervisar på lärarutbildningen ska vara disputerade inom för utbildningen relevanta områden. Det målet kan endast uppnås med utökade resurser. För att få fler disputerade lärare och en starkare forskningsbas krävs det att all lärarutbildning ger en examen på avancerad nivå. Disputerade lärare kommer även i framtiden att användas främst till examensarbeten på avancerad nivå, vilket innebär att lärare med en kortare utbildning kommer att ha liten kontakt med forskande lärare. TCO befarar också att ämnesrelaterad forskning med inriktning mot yngre elever samt forskning med inriktning på förskolan och i yrkesämnen kommer att bli kraftigt eftersatt, eftersom de kortare ämnesstudierna inte kommer att ge behörighet att söka en ämnesrelaterad forskarutbildning.

15 15 (25) De blivande lärarna inom förskolan och i gymnasieskolans yrkesämnen kommer inte kunna söka forskarutbildning utifrån sin lärarexamen utan måste i så fall komplettera. TCO menar att det självklart är lärare som ska bedriva forskning på skolans område och att fler lärare måste ges möjlighet att gå en forskarutbildning. Utredningens förslag om att inte alla lärare ges en examen på avancerad nivå motverkar en sådan ambition och TCO avvisar därför utredningens förslag på denna punkt. I betänkandet föreslås också att det ska införas särskilda basanslag för uppbyggnad av forskning. Anslagen ska ges till sju lärosäten. TCO tror att dessa anslag är välbehövliga, men ifrågasätter det föreslagna antalet. TCO skulle vilja se att alla lärosäten som uppfyller kvalitetskriterierna ska kunna få ett sådant basanslag. TCO vill också påtala att alla lärosäten som ges examensrätt för lärarutbildning behöver ökade resurser för att bygga upp en forskningskapacitet. Utredningen föreslår en uppbyggnad av nationella centra för ämnesdidaktisk forskning, vilket TCO tillstyrker. TCO vill speciellt framhålla att särskilda medel måste avsättas för arbetet med att skapa kontakter mellan skolhuvudmän, lärarutbildningar och ämnesinstitutioner. Uppbyggnaden av de ämnesdidaktiska centren måste också ske i samverkan med de lärosäten som har ämnesdidaktisk forskning, TCO vill också i detta sammanhang påtala vikten av att ämnesdidaktisk forskning bedrivs vid alla lärosäten som bedriver lärarutbildning, för att säkra att undervisningen blir forskningsbaserad. Verksamhetsförlagd utbildning Utredningen framhåller att den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) behöver stärkas och föreslår att VFU:n blir ett särskilt moment i utbildning på 30 hp. Vidare föreslås att ett system med kvalitetsprövade fältskolor ska införas. TCO instämmer i utredningens förslag om att VFU:n generellt sett behöver stärkas i utbildningen och ser höga kvalitetskrav som en självklar förutsättning i sammanhanget. En nära samverkan mellan verksamheten och lärarutbildningen är en förutsättning för att den verksamhetsförlagda utbildningen ska hålla önskvärd kvalitet. TCO vill därför påpeka vikten av att de goda exempel på samverkan i partnerområden som utvecklats vid olika lärosäten, beaktas om systemet med fältskolor införs. TCO tror att fältskolor kan vara ett embryo till att knyta den högre utbildningen och skolans verksamhet närmare varandra. Möjligheten att inrätta exempelvis kombinationstjänster kan öka. En del av skolorna kan också utvecklas vidare till skolor där forskning och utvecklingsarbete bedrivs i högre utsträckning. TCO vill dock poängtera att den gamla tidens övningsskolor absolut inte får stå som förebild för ett införande av fältskolor. En grundprincip bör enligt TCO vara, att alla skolor ska kunna bli fältskolor förutsatt att de uppfyller de fastställda kvalitetskraven. Detta är viktigt inte minst ur ett mångfaldsperspektiv; blivande lärare måste ges möjlighet att möta olika utbildningsmiljöer. De kvalitetskriterier som ska utgöra underlag för urvalet av fältskolor bör enligt TCO vara nationellt utformade.

16 16 (25) Den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen är mycket betydelsefull för lärarstudenten. Det är därför mycket viktigt att även VFU:n håller hög kvalitet. TCO håller därför med utredningen om förslaget till kvalitetsprövning och införande av fältskolor. TCO skulle dock gärna se en annan benämning på fältskolorna då namnet ger sken av att lärare ska ut i fält. Vad gäller dimensioneringen av fältskolorna befarar TCO att utredningen är alltför optimistisk när den utgår från att det nya systemet ska attrahera tillräckligt många skolor att ansöka om att få bli fältskolor. Det finns flera skäl till dessa farhågor; ett är att det redan idag råder stor brist på VFU-platser. Ett annat är att den tänkta examensrättsprövningen, i kombination med koncentration och profilering, sannolikt kommer bidra till att antalet VFU-platser snarare minskar än ökar. Det faktum att lärarstudenterna ska fullgöra sin VFU inom vald inriktning, som TCO ställer sig bakom, kommer förmodligen också utgöra en försvårande omständighet i detta avseende. Avgörande faktorer för hur framgångsrikt det föreslagna systemet med fältskolor blir är hur detta kan sammanjämkas med de delar av VFU:n som fungerar bra idag och vilka förutsättningar som ges till de lärare som ska fungera som VFUlärare. Lärarna måste självklart ges tid att utföra uppdraget inom ordinarie arbetstidsram. Andra delar av utredningens förslag när det gäller VFU:n är att handledarutbildning ska bli obligatoriskt för de lärare som handleder studerande, att kriterierna för examination av VFU:n ska bli tydligare samt att alla lärarstuderande ska få besök av examinator under sin VFU. TCO välkomnar utredningens förslag i dessa delar och framhåller vikten av det blir en nationell miniminivå för antalet poäng en handledarutbildning ska innehålla. Den särskilda VFU-nämnd som utredningen föreslår ska inrättas, ska enligt utredningen organisera samarbetet mellan de olika skolhuvudmännen och lärosätena. Nämnden ska ges mandat och befogenheter att fatta beslut i de frågor som rör VFU:n. Ytterst lite sägs dock om hur vittgående dessa mandat och befogenheter ska vara, varför detta behöver förtydligas. Ytterligare en oklarhet i utredningsförslaget är sambandet mellan de ämnesstudier som genomförs på lärosätena och VFU:n. I dagens utbildning ligger delar av VFU:n i ämnesstudierna och kopplingen mellan teori och praktik blir ofta given. TCO menar att ämnesstudierna och den verksamhetsförlagda delen av utbildningen måste integreras tydligare än vad utredningen påvisar. Lärarutbildningsutredningen menar att det ska utgå en ersättning till skolhuvudmännen och att VFU-lärare ska ges någon form av ersättning, vilket TCO tillstyrker. Att som lärare ta ansvar för nästa generation lärare är ett uppdrag som är mycket viktigt för både skolans och professionens utveckling och som därför också bör ge ersättning. Examensrättsprövning Det är mycket viktigt att lärarutbildningen håller en hög kvalitet. TCO sympatiserar därför med förslaget om att examensrättspröva lärosäten för att de ska få bedriva lärarutbildning. I detta sammanhang vill vi dock påpeka behovet av tillgång till lärarutbildning i hela landet för att samhället ska kunna säkra en god lärartillgång för alla elever. Ifall antalet lärosäten minskar måste distansutbildningen antagligen byggas ut. Distansutbildningen måste också vara utbyggd på ett sätt som gör att studenter inte begränsas i sina ämnesval till enbart de