HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 80, V.7, (Årgång 5)

Transkript

1 TORSDAGSBLADET HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 80, V.7, (Årgång 5) Innehåll Redaktören har ordet 2 Sluta tillgängliggör samhället! 3 Handikappförbunden, RFSU och RFSL skriver gemensam underlagsrapport till FN 5 Kultur i vården, våren SeSam, föreläsningar februari och mars Kurs Första hjälpen till psykisk hälsa 14 ABF och din föreningar 15 Neuroförbundet och Stroke länsförening på Samariterhemmet 16 Stroke länsförening, medlemsmöte om hjälpmedel 17 Kallelse årsmöte: Föreningen Hjärnkoll 18 TÄNKVÄRT 19 ~ 1 ~

2 Redaktören har ordet! Senaste numret av Torsdagsbladet är tungt på aktivitetsfronten! Vi berättar om Kulturenhetens satsningar för Kultur i vården och lyfter SeSams föreläsningar inom länet. På nyhetsfronten tar vi med Handikappförbundens skrivelse tillsammans med Certec, men även information om deras underlagsrapport till FN tillsammans med RFSU och RFSL (länk till mer information finns i texten). Våra medlemsföreningar har det fullt upp med årsmötesplaneringar och sammanställningar, men bland alla möten finns också tid och plats för föreningsaktiviteter. Stroke länsförening har medlemsträff om hjälpmedel och kommer även informera om sin förening tillsammans med Neuroförbundet, på Samariterhemmet i Uppsala om några veckor. Passa på att bryta av i det gråa februarivädret med att gå på kurs, ta del av någons erfarenheter via föreläsning, gå på en medlemskväll i rollen av anhörig, eller ta en stund för dig själv och upplev en jazzkonsert. Vi hoppas på att kunna fortsätta informera om ännu fler engagemang och event fram emot våren. Om er förening har inbjudningar, tema-dagar, öppet hus eller fikaförsäljning och vill nå ut till fler, är ni mycket välkomna att kontakta redaktör eller ansvarig utgivare, så tar vi med er föreningsinformation i kommande Torsdagsblad. Nahal Ghanbari ~ 2 ~

3 Sluta tillgängliggör samhället Tillgänglighet. Tillgänglighet är ett oerhört viktigt medel, men den är inte ett mål i sig och kan inte på egen hand leda fram till det inkluderande hållbara samhället. Istället är det dags att vi riktar in oss på satsningar på universell design, som ett bättre sätt att öka delaktigheten för alla. Det är ingen slump att Sveriges framtidsminister Kristina Persson, i linje med FN:s globala mål i Agenda 2030, har sin inriktning på ett framtida inkluderande och hållbart samhälle. Medvetenheten ökar om att enskilda insatser för tillgänglighet och miljö inte når hela vägen fram, hur många och hur omfattande de än görs. Det konstruktiva alternativet är i stället att utifrån medvetenheten om hela mångfalden av förmågor och behov, bygga upp tankestrukturer och handlingsmönster för en Universell Design som kan leda fram till ett samhälle med delaktighet för alla. Också vi inom funktionshinderrörelsen, som länge drivit krav på tillgänglighet vill här markera att en aldrig så god tillgänglighet, i sig aldrig utgör en garant för det som är själva målet: delaktighet. Tillgänglighet är ett oerhört viktigt medel, men den är inte ett mål i sig och kan inte på egen hand leda fram till det inkluderande hållbara, vare sig socialt eller individuellt. Vi förordar att man alltmer ska rikta in sig på satsningar på en universell design, helt enkelt eftersom man därmed kommer längre i delaktigheten. Universell Design utgör en ständigt pågående process, där varje införande av ett nytt system, uppförande av en ny byggnad eller framställning av en ny produkt nyttiggörs som en möjlighet att göra samhället mer inkluderande och därmed mer hållbart. I år är det tio år sedan FN lyfte fram Universal Design som huvudstrategi för bygget av ett samhälle för alla. Begreppet finns också med i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det innebär att produkter, tjänster och miljöer ska utformas på ett sådant sätt att alla människor kan använda dem, utan särskilda anpassningar eller särlösningar. Hittills har 161 länder världen över ställt sig bakom FNs ambition och Sverige är ett av dessa länder. För att kunna arbeta systematiskt med Universell Design behöver begreppet komma med som en övergripande princip också i forskningspolitiken. För att skynda på utvecklingen behövs ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut som kan fokusera på frågor som: Vad kan universell design tillföra i människors liv, exempelvis i termer av delaktighet? Vad innebär det att växa upp i ett öppet och inkluderande samhälle och hur påverkar det de val människor gör i sina liv? ~ 3 ~

4 Vad tillför den universella designen för människor som inte har en funktionsnedsättning i administrativ mening, men som exempelvis är gravida eller äldre eller har en annan kulturell förförståelse? Eller kanske bara färdas med en stor resväska eller en barnvagn? Vad händer när alla börjar vänja sig vid det universellt utformade? Ett par exempel är på sin plats: Designhuset i Lund, Ingvar Kamprad Design Center, där bland andra Certec har sin verksamhet, byggdes för att vara så inkluderande som möjligt och stod klart år Huset är intressant: dels för att den inkluderande designen inte syns, eftersom det inte finns några efterhandskonstruktioner eller anpassningar och dels för den påverkan som huset har både på hur människor rör sig och umgås och på de aktiviteter som arrangeras i huset. Det tydliggör också att när universell design är som bäst så märks den inte. Människor vänjer sig snabbt vid en miljö där man slipper trösklar eller ramper och där varken ljud eller ljus stör samtal, föreläsningar eller möten. En sådan miljö inspirerar till delaktighet, upplevelser, diskussioner, kreativitet och närhet. Universal Design är applicerbart inom alla områden, inte minst inom utbildningsområdet. I USA är Universal Design for Learning, UDL ett etablerat begrepp och ett forskningsområde för inkluderande lärmiljöer. Här använder man sig av vetskapen om att vi tillgodogör oss kunskap på olika sätt och skapar inkluderande flexibla läromiljöer, också pedagogiskt som gagnar alla människor. Många av oss använder digitala lösningar, som talböcker, text när vi tittar på tv eller SVT:s textuppläsning, därför att det gör vår informationsinhämtning enklare. Mycket av det som från början lanserats som särlösningar förenklar livet och vardagen för oss alla. En viktig utgångspunkt även när det gäller människor som är nyanlända och som på bästa sätt behöver kunna tillgodogöra sig samhällsinformation, skola och utbildning. Vi vill uppmana regering och riksdag att ta frågan om ett inkluderande samhälle på allvar och låta sig inspireras av Norge, som i dagarna lanserat en handlingsplan för Universell Design. Självklart vill vi dit i Sverige också, så vad väntar vi på? Vi ser nu fram emot tillsättandet av en parlamentarisk utredning, som är tvärvetenskapligt sammansatt, för att fastlägga en svensk strategi för hur vi ska uppnå det universellt utformade samhället med hjälp av Universell Design. En forskningsproposition 2016 utan satsningar på Universell Design framstår som orimlig. Per-Olof Hedvall, tekn. dr, ämnesföreträdare Certec Bodil Jönsson, professor emerita, grundare av Certec Stig Nyman, ordförande Handikappförbunden Pelle Kölhed, vice ordförande Handikappförbunden Ines Uusmann, andre vice ordförande Handikappförbunden ~ 4 ~

5 Handikappförbunden, RFSU och RFSL skriver gemensam underlagsrapport till FN Pressmeddelande :15 CET Idag förhör FN:s Kvinnokommitté Sverige i Genève. Inför förhöret har Handikappförbunden, RFSL och RFSU tagit fram en gemensam underlagsrapport. Här tar vi bland annat upp skillnaden mellan lagarna och hur de tillämpas i praktiken, och att även om vi lever jämlikt på pappret så är det inte så i praktiken. Genom Kvinnokonventionen har vår regering åtagit sig att arbeta för kvinnors rättigheter inom alla områden. Trots att Kvinnokonventionen trädde i kraft för mer än 30 år sedan återstår mycket att göra. Några av våra rekommendationer; Straffrätten av sexuella övergrepp bör ses över och det bör även utbildning för rättsliga aktörer, däribland juridikstuderande. Detta för att bekämpa sociala stereotyper som leder till våld mot kvinnor. Alla som utsätts för våld i hemmet ska garanteras samma stöd och en konkret strategi för hur detta ska gå till måste utvecklas. För att bekämpa våld mot kvinnor, inklusive kvinnor med funktionsnedsättningar, lesbiska, bisexuella, transsexuella och queera kvinnor måste våld i nära relationer innefattas. Det ska också handla om samkönade relationer, förhållanden och strukturer som är kopplade till våld mot kvinnor som har funktionsnedsättningar, eller kvinnor som bär slöja, eller som blir utsatta för stereotyper kring ras eller etnicitet. Även våld mot transpersoner ska inkluderas. När man utreder jämställdheten mellan män och kvinnor från ett intersektionellt perspektiv behövs inte bara uppgifter om kön utan även om könsidentitet, funktionshinder, ålder, sexuell läggning, etnicitet och religion. Data kring jämställdhet bör delas upp, särskilt med funktionsnedsättning som grund. Analysen bör vara kritisk och ta hänsyn till strukturella hinder som olika kvinnor ställs inför. Länk till underlagsrapporten Handikappförbunden är en samarbetsorganisation för 39 funktionshinderförbund som tillsammans representerar ca människor. Vårt mål är ett samhälle för alla och vårt intressepolitiska arbete grundar sig på mänskliga rättigheter. ~ 5 ~

6 KULTUR I VÅRDEN, VÅREN 2016 Kultur ger ljusglimtar i vardagen, skapar värdefulla möten och ger verktyg för reflektion. Deltagande i kulturlivet är en viktig friskfaktor, men också en mänsklig rättighet. Därför arbetar Kulturenheten för kulturens förekomst inom vården. I samarbete med olika aktörer, så som sjukhusbiblioteket, vårdavdelningar och annan verksamhet, anordnar Kulturenheten kulturprogram på olika platser inom landstingets vårdverksamheter. Alla program har fri entré och riktar sig till patienter och deras närstående samt personal inom vården, om inget annat anges. Nedan ser du var och när de äger rum. Längre bak kan du läsa om övriga erbjudanden inom Kultur i vården, samt hitta kontaktuppgifter och information om verksamheten. Programmet kan förändras under våren och aktuellt program finns på Välkommen att ta del av vårens kulturprogram! Klassiska toner- Uppsala kammarsolister Uppsala Kammarsolister är en av landets främsta stråkensembler och intar en särställning i Sveriges musikliv. Ensemblen har en omfattande verksamhet och samarbetar ofta med intressanta gästmusiker. Slående är ensemblens stiltrogenhet, oavsett om den framför barock, klassisk, romantisk eller senare musik. Uppsala kammarsolister består av: Nils-Erik Sparf, violin Klara Hellgren, violin Bernt Lysell, violin Susanne Magnusson, viola Erik Wahlgren, cello När och var? Onsdag 24 februari kl. 15:00 Caféet Ing 30, Akademiska sjukhuset ~ 6 ~

7 Frank Sinatra och hans klassiska jazzsånger - Staffan Bråsjö och Rickard Arnberg Den fantastiska sångaren Rickard Arnberg och hans lyhörda pianist Staffan Bråsjö bjuder på ett färgsprakande program med välkända sånger från Frank Sinatra och storbandens glamorösa tid. Under konserten tolkas kända örhängen som "Fly me to the moon" och " My way" på ett stiltroget men ändå högst personligt vis som inte lämnar någon oberörd. Come fly with us! När och var? Torsdag 18 februari kl. 18:00 Rättspsykiatriavdelning 110, Ulleråker Tisdag 23 februari kl. 15:00 Sjukhusbiblioteket Ing 85, OBS! Ingång via Ing 70 pga. ombyggnation, Akademiska sjukhuset Tisdag 23 februari kl. 18:00 Rättspsykiatriavdelning 111, Ulleråker ~ 7 ~

8 KULTUR I VÅRDEN - FLER ERBJUDANDEN FÖR PATIENTER Förutom kulturprogram, erbjuds fler kulturaktiviteter för landstingets patienter. Dessa kan äga rum på offentliga platser, eller anordnas på plats inom vården. Aktiviteterna är kostnadsfria för grupper av patienter, För mer information eller bokning av erbjudanden, kontakta Pia-Marit Ekström på tfn eller pia-marit.ekstrom@lul.se. Läs mer nedan. Upplandsmuseet Upplandsmuseet är länsmuseum för Uppsala län och arbetar med att utforska den uppländska kulturhistorien samt vårda och förmedla kunskap om kulturarvet. För mer information om museet samt aktuella utställningar, läs på För vården erbjuder Upplandsmuseet: Visningar av aktuella utställningar på museet. Föredrag som t ex: - Romska Röster 500 år i Sverige, fortfarande främmande? Katja Blomérus, finsk rom, och Stina Flink, båda från Upplandsmuseet, kommer och berättar om romsk kultur och historia genom föremål och bilder. - Trollskott och tandvärkstall. Sjukdomar och magiska botemedel under 1800-talet. Vad gjorde landsbygdens folk när de blev sjuka, då det varken fanns sjukhus eller läkare i närheten? Var det möjligt att sätta en sjukdom på en ovän eller på magisk väg få någon att bli kär i en? Museipedagoger från Upp- landsmuseet berättar om folkmedicin och folktro. - Calle Jularbo-dragspelskungen. Under talen var det stor folkfest när Calle Jularbo gled in i sin vita Cadillac med sina dragspel till dansbanorna runt omkring i Uppland. Här spelade han upp till dans och alla ville dansa till hans toner. "Livet i Finnskogarna, Drömmen om Elin och Avestaforsens brus" var några av hans berömda kompositioner. Med musik, bilder och föremål presenterar museipedagog Frida Gereonsson dragspelslegenden Calle Jularbo. - Arkeologi i Gamla Uppsala. Biträdande museichef Bent Syse berättar och visar bilder från de stora arkologiska undersökningarna i Gamla Uppsala. Stadsvandringar som t ex: - Svartbäckens gårdar och gator i medeltida miljö - Från Kvarnfallet till Islandsfallet, om å-rummet från dåtid till nutid. Länshemslöjdskonsulenterna i Uppsala län erbjuder - Slöjdverkstan- slöjda med enkla medel i olika naturmaterial ~ 8 ~

9 Kortfilmer från Uppsala Internationella Kortfilmfestival Uppsala Internationella Kortfilmfestival har funnits i mer än ett kvarts sekel och är en av Europas viktigaste kortfilmfestivaler. Varje år i oktober visas mer än 300 kortfilmer från hela världen med en mängd olika teman och inom olika genrer. Läs mer på Är du nyfiken på att se film? Kulturenheten/ Film har spelfilmer på DVD som är speciellt inköpta för skola och vård. Filmerna kan lånas en vecka. För mer information Animationsverkstad Att prova på att göra tecknad film är spännande och roligt för såväl stora som små. Animationsverkstaden kommer till er lokal under några timmar och har med sig nödvändig teknik. Det som bör finnas på plats är material såsom färgade papper, tuschpennor, saxar, häftmassa och tv. För mer information se: Teaterbiljetter för patienter inom psykiatrin För grupper av patienter inom psykiatrin finns möjlighet att få teaterbiljetter subventionerade, t.ex. till en föreställning på Uppsala Stadsteater eller Reginateatern. Kontakta Pia-Marit Ekström på tfn , för mer information och bokning. Studiecirklar Landstingets patienter och brukare har möjlighet att delta i olika studiecirklar som särskilt anordnas för dessa grupper. Det kan röra sig om studiecirklar i språk, dans, matlagning, sång och musik, sömnad, data, konst och foto, teater, friluftsliv, med mera. Ta kontakt med studieförbunden för att ta reda på vilka studiecirklar som kan anordnas på din avdelning. ABF Patrik Kjellin tel e-post: patrik.kjellin@abf.se SENSUS Bodil Larsson Frånlund tel: e-post: bodil.larsson.franlund@sensus.se SV Elisabeth Liby (SV Uppsala) tel e-post: elisabeth.liby@sv.se Anna-Maria Lundberg (SV Uppsala) tel e-post: anna-maria.lundberg@sv.se NBV Karin Hagman tfn e-post: karin.hagman@nbv.se Studiefrämjandet Lotta Johansson tfn e-post: lotta.e.johansson@studieframjandet.se ~ 9 ~

10 TIPS PÅ MER KULTUR INOM VÅRDEN Konst i landstingets lokaler Landstingets lokaler skulle kunna beskrivas som en konsthall spridd över länet. 1 % -regeln, som innebär att så stor del av landstingets byggkostnader avsätts till den konstnärliga gestaltningen, gör det möjligt att med samtida konst skapa intressanta och stimulerande miljöer för patienter, personal och besökare. Kulturenheten köper in och beställer konst till alla landstingets byggnader och verksamheter. Det rör sig både om verk beställda speciellt till en särskild plats och om verk som köps in på utställningar. Mer än konst- verk finns i landstingets samlingar. Vill du veta mer om konsten på din avdelning, eller på någon annan plats inom landstinget? Be om att få en gruppvisning, eller beställ en förteckning över konsten. För mer information, läs på Navet under Kunskapsbanken/Service A-Ö/Konst och kultur/konst i lokalerna, eller på Sjukhusbiblioteket på Akademiska sjukhuset Sjukhusbiblioteket är placerat på två platser på Akademiska sjukhuset, Vinterträdgården vid ingång 85 (fram till maj 2016 ingång via Ing 70) samt på entréplan vid ingång 10. Sjukhusbiblioteket har även fyra Drömställen - en sorts mobila medieskåp. I Drömställena kan man hitta böcker, cd-skivor och annat spännande. Tanken är att Drömställena ska finnas där barnen finns, alltså på Barnsjukhuset och andra avdelningar med barnpatienter. För tillfället kan du hitta drömställen på avdelningarna 95 A, 95 B, 95 E och 65 A. Sjukhusbiblioteket riktar sig till patienter, närstående och vårdpersonal och erbjuder skönlitteratur och faktaböcker, dagstidningar och tidskrifter samt tillgång till datorer. Det finns även ljudböcker, cd-skivor och dvd-fil- mer samt bandspelare, cd-spelare och DVDspelare att låna för patienter. Sjukhusbiblioteket arbetar enligt principen "ring så kommer vi". Varje vårdavdelning får också besök av en bibliotekarie med bokvagn en gång i veckan. Bokvagnen är ett rullande minibibliotek med något för alla smaker. Sjukhusbiblioteket fungerar även som samordnare av kulturprogram på Akademiska sjukhuset. Läs mer om sjukhusbiblioteket på Navet, eller på Infocenter/biblioteket vid Lasarettet i Enköping Infocenter/biblioteket finns vid lasarettets huvudentré. Infocenter vänder sig till patienter, anhöriga, vårdpersonal samt studerande inom vård och medicin. Infocenter erbjuder böcker inom såväl skönlitteratur som medicin, CD-böcker, dagstidningar och tidskrifter, cd-spelare för inneliggande patienter samt tillgång till datorer. Läs mer om Infocenter på Lasarettet i Enköpings sidor på Navet, eller på ~ 10 ~

11 KULTUR I VÅRDEN - INFORMATION Kulturenheten arrangerar och subventionerar kulturprogram för vården samt ger bidrag till studieförbund som anordnar studiecirklar för landstingets patienter och brukare. Utgångspunkterna är att alla har rätt att delta i kulturlivet, samt att kultur främjar hälsa och bidrar till en god vårdmiljö för såväl patienter som personal. Kulturprogram för vården Kulturenheten tar fram ett antal kulturprogram för vården inför varje höst och vår. Det rör sig både om kultur- program som turnerar mellan flera olika platser inom vården, eller som äger rum vid enstaka tillfällen. Platserna kan vara dagrum eller matrum på vårdavdelningar, väntrum, sjukhuscaféer eller sjukhusbibliotek. Det blir ett ganska intimt sammanhang, oftast med en liten publik. Kulturprogrammen är kostnadsfria för vården. Målgrupper för verksamheten är patienter och deras närstående, samt personal inom vården. En variation i konstformer och genrer eftersträvas bland kulturprogrammen. Kulturenheten samarbetar med kulturombud inom vården samt regionala kulturinstitutioner/ organisationer för att ta fram programmen, men önskemål och programförslag tas gärna emot från alla håll. Kontakt Vill du bli kulturombud och arrangera program på vårdavdelningen/vårdverksamheten där du arbetar? Är du kulturarbetare och intresserad av att framträda inom vården? Eller vill du bara veta mer om Kultur i vården? Kontakta Pia-Marit Ekström, som arbetar med Kultur i vården. Pia-Marit Ekström tfn / pia-marit.ekstrom@lul.se Postadress: Kulturenheten Pia-Marit Ekström Box Uppsala Besöksadress: Kultur och bildning S:t Johannesgatan 28 G Uppsala Läs mer om Kultur i vården på samt på landstingets intranät Navet under Kunskapsbanken/Service A-Ö/Konst och kultur/kultur i vården. ~ 11 ~

12 Föreläsningar i februari och mars 2016 Tisdagen den 23/2 Kl Skolan som arena för psykisk hälsa Anja kommer berätta om hur projektet "Skolan som arena för psykisk hälsa" kom till. Projektets arbetssätt, syfte och vad som hittills har gjorts. Projektet har varit i gång sedan augusti 2015 och omfattar 22 skolor med ca 6000 elever. I projektet jobbar man med att hjälpa elevhälsan att tidigt upptäcka elevers behov av hjälp på olika sätt. Besök gärna Brukarorganisationerna är också med och har en viktig roll. Föreläsare: Anja Kivimäki projektledare, Skolan som arena för psykisk hälsa. Civilekonom och har magisterexamen i Vårdvetenskap. Anja har arbetat som verksamhetsutvecklare inom vården sedan 2006 samt som personalledare och ledare för serviceutvecklingen inom näringslivet, bl.a. inom rederier. Lokal: Mariasalen, Stiftets Hus, 5:e våningen, Dragarbrunnsgatan 71 Tisdagen den 1/3 Kl Min resa med (H)järnkoll Kurt Nyberg är attitydambassadör sedan 2011 och berättar om återhämtning med kamratstöd i RSMH och hur det är att leva ett gott liv med psykoskänslighet. Han har också arbetat med (H)järnkoll på olika nivåer under de senaste åren. Föreläsare: Kurt W Nyberg Lokal: Mariasalen, Stiftets Hus, 5:e våningen, Dragarbrunnsgatan 71 Tisdagen den 8/3 Kl Samordnad Individuell Plan (SIP) - ur ett brukarperspektiv Har du hjälp och stöd från många professionella inom kommun och landsting eller är du närstående/anhörig, eller om du som personal känner att alla pratar om "SIP - men undrar vad det egentligen är?" Då är detta en lättförståelig föreläsning för dig så missa den inte! Föreläsare: Jouanita Törnström, återhämtningskonsult inom psykiatri Åsa Höij Egen företagare, Attitydambassadör åt (H)järnkoll samt har 2 Fil kand. examen, en i Psykologi och en i Pedagogik. Lokal: Mariasalen, Stiftets Hus, 5:e våningen, Dragarbrunnsgatan 71 ~ 12 ~

13 Tisdagen den 15/3 Kl Renovräkning - att renoveras bort från sitt hem. Konstprojektet Våra Hem startades ur frustrationen av att förlora kontrollen över sitt hem; när hyreshus renoveras idag är risken stor att hyran höjs så mycket att de som bor i husen tvingas flytta. Själva renoveringen stökar också till det rejält i människors vardag, och känslan av att inte kunna påverka tär hårt. Åse bor i Gränby i Uppsala, som just nu renoveras. I konstprojektet Våra Hem har hon tillsammans med sina grannar försökt bearbeta och synliggöra erfarenheter från detta, som av forskare och aktivister kommit att kallas renovräkning. Föreläsare: Åse Richard är journalist och kulturgeograf. Under många år var hon föreståndare för nätverket Demokratiakademin, idag arbetar hon på Hyresgästföreningen för att öka hyresgästers inflytande vid renoveringar. Lokal: Mariasalen, Stiftets Hus, 5:e våningen, Dragarbrunnsgatan 71 Tisdagen den 22/3 Kl Hela människan! Föreläsare: Rolf Sundvall jobbar som addiktolog på behandlingshem för unga män med kriminalitet och missbruk samt som addiktolog på sociala företaget Ting och Kaka. Lokal: Mariasalen, Stiftets Hus, 5:e våningen, Dragarbrunnsgatan 71 Anmälan: info@sesamuppsala.se eller (röstbrevlåda finns). Lämna kontaktuppgift. Hjärtligt välkomna till SeSams kostnadsfria föreläsningar. ~ 13 ~

14 FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA Nu finns ett Första Hjälpen utbildningsprogram vid olika psykiska kristillstånd med inriktning unga år. Visste Du att 1 av 4 någon gång drabbas av psykisk ohälsa i livet? Och den psykiska ohälsan i samhället ökar såväl bland yngre som äldre. Vi vill sprida kunskap om och förebygga psykisk ohälsa. Vill du vara med i det arbetet och samtidigt tillgodogöra dig kunskap om hur du ska agera när någon i din närhet drabbas? Då är den här kursen något för dig! Kursen vänder sig till alla som är intresserade av ökad kompetens i medmänskligt hjälpande vid psykiska kristillstånd hos unga. Dessa kan vara skolpersonal, fritidspersonal, idrottsledare, fältassistent, polis, förälder m.fl. Första Hjälpen kursen pågår under två heldagar och omfattar de vanligaste psykiatriska diagnosgrupperna samt hur tecken på olika slag av psykiskt lidande kan vägleda oss att upptäcka, ta kontakt och hjälpa till på rätt sätt i ett första bemötande. En viktig del är hur vi känner igen och kan gripa in vid akuta kristillstånd som exempelvis självskadebeteende och självmordsnärhet. Träningsmoment, gruppövningar, handlingsplan och åskådliggörande filmer ingår. Efter kursen erhålls ett intyg som Första Hjälpare. Lämpligt med 8-20 deltagare per kurs. Kursprogrammet som har utvecklats i Australien ( har översatts till många språk och är internationellt prövat och utvärderat. I Sverige har Nationellt Centrum för suicidforskning och prevention för psykisk ohälsa, NASP ( har översatt programmet och utbildar dess instruktörer. Läs mer om kursen på: Kursavgift: kr per deltagare exkl. moms Fika, kursbok och certifikat ingår. Datum: 3 mars och 17 mars, 2016 Tid: Plats: Studieförbundet Vuxenskolan Kungsängsgatan 12, Uppsala Sista anmälningsdagen fredagen den 19 februari, 2016 För anmälan och mer information kontakta Jouanita Törnström Instruktör i Första Hjälpen till psykisk hälsa info@aterhamtningskonsult.se Veronika Malm Instruktör i Första Hjälpen till psykisk hälsa vonkamalm@gmail.com Denna kurs är ett samarbete med Forum för Brukarinflytande i Uppsala län och Studieförbundet Vuxenskolan Uppsala län ~ 14 ~

15 ABF och din förening Jag skulle vilja träffa den i just din förening som är den som håller på med föreningens studier, föreläsningar, kurser mm. Du behöver inte vara expert på det hela utan ett intresse räcker gott. Det kan vara studieorganisatören, ordförande eller sekreteraren, det kan se olika ut från förening till förening. Under träffen tänkte jag berätta lite mer om studier och föreläsningar i föreningar, vad det finns för nya studiematerial och hur ABF kan vara ett stöd och hjälp till er. Plats: HSO Kungsgatan 64 i Uppsala Datum: Tisdagen den 8 mars Tid: klockan samt Anmäl sker till Maria Miranda på ABF. Tala om vilket datum och vilken utav tiderna du vill komma, samt om du tar med någon mer från din förening. Detta för att jag ska kunna planera hur mycket fikabröd jag ska ta med (meddela om du har någon överkänslighet). Mvh Maria Miranda ABF i Uppsala län Bredgränd Uppsala maria.miranda@abf.se ~ 15 ~

16 Den 14 mars kl. 10:00-12:00 finns Neuroförbundet och Stroke länsförening på Dagrummet, Samariterhemmet, Dragarbrunngatan 70 i Uppsala. Passa på att träffa representanter från föreningarna och få information om deras aktiviteter och verksamhet. ~ 16 ~

17 Medlemsmöte om hjälpmedel - hedersgäst Sabina Swahn Tisdagen den 23 februari håller Stroke länsföreningen årets andra medlemsmöte för året. Denna gång är Sabina Swahn hedersgäst. Hon driver det egna företaget Vobis som håller på med olika sorters hjälpmedel. Vi rekommenderar alla intresserade att komma och lära sig mer av Sabina, som talar utifrån inte bara utbildning och kunskap, men också med engagemang. Varmt välkomna strokedrabbade, anhöriga såväl som övriga intresserade. Man behöver ej vara medlem i föreningen för att delta. Tid: Plats: HSO Uppsala län, Kungsgatan 64 Uppsala. Föreningen håller med fika till självkostnadspris (20kr), annars ingen kostnad. Anmälan görs till Finn Hedman på , så vi kan förbereda utefter antalet deltagare. Varmt välkomna allihop, Stroke länsföreningen Uppsala. Gå gärna in på Vobis hemsida också: ~ 17 ~

18 Som medlem i Föreningen Hjärnkoll Uppsala län kallas du/ni härmed till årsmötet. Datum: torsdagen den 28/4 Tid: Plats: Föreningen Verkstan Valegården, Alsikegatan 6 i Uppsala. Soppa och smörgås serveras från och därefter påbörjas årsmötet kl Brukarnätverket NSPH, brukarnätverket för Beroendefrågor och HSO har möjlighet att utse fyra ombud vardera till årsmötet. Anmälan av de fyra ombuden sker till: info@hjarnkoll-uppsalalan.se, senast: 28/3. Årsmöteshandlingarna skickas ut i god tid före årsmötet. Varmt Välkomna! Hälsningar Styrelsen ~ 18 ~

19 TÄNKVÄRT Man måste vara tillfreds med sig själv. Jag älskar att skratta. Jag tror att skratt kan vara läkande. Man kan se det i ansiktet på folk. I 40-årsåldern när ansiktet tappat sin ungdomliga lyster, börjar ens inre att visa sig i ens yttre. Antingen går rynkorna uppåt eller så går de nedåt. Om de går uppåt är det ett bra tecken. Elizabeth Taylor, amerikansk skådespelerska och stilikon Redaktör: Nahal Ghanbari, nahal.ghanbari@c.hso.se Ansvarig utgivare: Janne Wallgren, janne.wallgren@c.hso.se, , ~ 19 ~