Sanktionsavgifter. Arbetsmiljölagar. Uppfylls genom och ansvarig Generellt gäller Rutin utbildning och kompetens.

Transkript

1 Gemensamma föreskrifter Pärm 1, Flik 1 Arbetsplatsens utformning 2009:2 Med ändring t o m 2013:3 Denna föreskrift gäller arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen. Dagsljus: Normalt ska det finnas tillfredställande dagsljus och möjlighet till utblick (9 ). Belysning: Belysningen ska anpassas till de synkrav som arbetet ställer. (Äldre människor behöver mer dagsljus än yngre). Bländning ska undvikas genom att ljuskällor, fönster etc avskärmas (11 ). Luftkvalitet: Ventilationssystem för luftväxling och uppfångning av luftföroreningar ska anordnas så att luftkvaliteten i vistelsezonen är tillfredsställande (16 ). Tilluft: Tilluft ska vara uppvärmd och vid behov vara renad samt tillföras på så sätt att drag undviks (19 ). Återluft: Återluft får användas om utredning visar att detta är lämpligt och om utrustningen larmar vid bristande funktion (21 ). Klimat: Arbetsplatsen ska ha lämpligt termiskt klimat som är anpassat till arbetets art. Det ska finnas skydd mot besvärande drag (29 ). Buller: Arbetsplatsen ska vara så utformade att bullerexponeringen reduceras till lägsta praktiskt möjliga nivå (32 ). Lokalutformning: Arbetslokalernas inredning och utrustning ska vara utformade med hänsyn till personalens förutsättningar och de krav som arbetsuppgifterna ställer (38 ). Så ska till exempel trappor (57 ) och lastkajer vara betryggande ur skyddssynpunkt (60 ), öppningar i golv ska undvikas (40 ) eller förses med skyddsanordningar m m (40 ). Lättåtkomliga nödduschar ska vid behov finnas (73 ). Nödbelysning ska finnas i riskfyllda miljöer (70 ). I händelse av fara ska alla arbetsplatser snabbt kunna utrymmas (75 ). Anslag med utrymningsplan ska finnas (80 ). Personalutrymmen: Antalet personalutrymmen, dess förläggning, storlek och inredning ska anpassas till arbetets natur, antalet arbetstagare och könsfördelning (90 ). Dessa utrymmen ska bland annat innehålla tvättplatser ( ), toaletter ( ), skilda klädut- Omfattar alla anställda Rutin skyddsrond Rutin förebyggande arbetsmiljöarbeten Sida 1(39)

2 rymmen för arbetskläder och privatkläder (93 ), tillgång till varmt och kallt vatten (99 ) samt tillgång till mat- och pausutrymmen ( ). Belastningsergonomi 2012:2 Underhåll: Aktuella lokaler och arbetsplatser ska regelbundet underhållas, städas och rengöras (114 ). Tekniska anordningar och installationer (belysning, ventilation etc) ska också regelbundet underhållas så att de fungerar som avsett med bibehållen säkerhet. Skriftliga drifts- och underhållsinstruktioner ska finnas (115 ). Syfte: Att arbetsplatser och arbetsuppgifter ordnas och utformas så att risker för hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar förebyggs. Undersökning och riskbedömning: Arbetsgivaren ska undersöka om arbetstagarna utför arbete med arbetsställningar och arbetsrörelser, manuell hantering samt repetitivt arbete som kan vara hälsofarligt eller onödigt tröttande. Synförhållanden ska också undersökas för att ta reda på om de påverkar arbetsställningarna och arbetsrörelserna negativt (4 ). Arbetsställningar: Arbetsuppgifter och arbetsplatser ska utformas så att personalen kan använda arbetsställningar och arbetsrörelser som är gynnsamma för kroppen. Arbetsgivaren ska tillhandahålla särskilda synhjälpmedel om dessa behövs för att möjliggöra gynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser (5 ). Manuell hantering och annan kraftutövning: Arbetsgivaren ska ordna arbetsplatsen så att man minskar eller undviker risken för arbetstagarna att drabbas av belastningsbesvär, särskilt i ryggen, vid manuell hantering av bördor och laster eller vid andra arbetsuppgifter som kräver kraftutövning (6 ). Repetitivt arbete: Arbetsgivaren ska se till att det normalt inte förekommer arbete som är repetitivt, starkt styrt eller bundet (7 ). Handlingsutrymme: Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna har möjligheter att påverka upplägget och genomförandet av det egna arbetet, så att de får tillräcklig rörelsevariation och återhämtning (8 ). Omfattar alla anställda. Speciellt för de som till stor del arbetar med lokalvårdsarbeten och personer med konstant kontorsarbete Rutin förebyggande arbetsmiljöarbeten Rutin skyddsrond Arbete vid bildskärm Kunskaper: Personalen ska ha tillräckliga kunskaper i lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser, hur hjälpmedel ska användas, känna till risker med olämpliga arbetsställningar och tidiga tecken på överbelastning. Arbetstagaren ska få information om vikten på de laster som hanteras samt ges möjlighet att träna in lämplig arbetsteknik (9 ). Denna föreskrift gäller arbete som utförs med användande av en bildskärm med tillhörande utrustning. Med bildskärm avses en alfanumerisk eller grafisk bildskärm, oavsett hur bilden framställs. Omfattar anställda som använder dator Rutin förebyggande arbetsmiljöarbe- Sida 2(39)

3 1998:5 Med ändring t o m 2014:2 Skärmar och tangentbord: Dessa ska vara lätta att läsa av och lätta att använda. Skärmen ska vara fri från besvärande flimmer, reflexer och speglingar (2 ). Belysning: Allmänbelysningen ska skapa kontrast mellan skärm och omgivning. Justerbar platsbelysning kan fordras och ska inte blända. Syn- och belysningsförhållandena får inte skapa olämpliga arbetsställningar (3 ). Vi tillhandahåller dataglasögon till alla som arbetar vid dataskärmar. ten Rutin skyddsrond Synundersökning: Vid arbete vid bildskärm mer än en timme per dag ska regelbunden synundersökning ombesörjas (6 ). Terminalglasögon: Arbetstagare ska utan kostnad tillhandahålla särskilda terminalglasögon som är utprovade för aktuellt arbete (6 ). Emissioner: Buller, värme kemiska ämnen och elektromagnetiska fält får inte vara störande eller skapa besvär (9 ). Arbetsplatsen: Arbetsbord, tangentbord etc utformas så att man kan inta bekväma och varierande arbetsställningar. Flexibiliteten hos utrustningen underlättar (5 ). Arbetets organisation: Starkt styrt eller bundet arbete vid bildskärm får normalt inte förekomma. Dylika arbeten undviks genom utvidgande arbetsuppgifter som ger möjlighet till omväxling och utveckling av kunnandet (7 ). Buller 2005:16 Program system: Dessa ska vara utformade efter människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information samt ge användaren återkoppling om utfört arbete (10 ). Dessa föreskrifter gäller för verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet. Hörselskaderisk: Längre tids påverkan av buller kring 85 db (A) medför risk för hörselskada. För känsliga personer kan redan nivåer kring db (A) medföra risk för hörselskada. (Om normalt samtal störs på en meters avstånd är ljudnivån ca 70 db (A)) (3 ). Omfattar framförallt driftspersonalen Rutin allmänt arbetsskydd för alla anställda Rutin skyddsrond Hörselskada: Hörselskada märker man oftast inte själv eftersom man gradvis vänjer sig vid att höra sämre. För att upptäcka hörselskada krävs därför en hörselundersökning (16 ). Sida 3(39)

4 Mätningar: För att klarlägga om de tillåtna bullernivåerna uppnås eller överskrids ska bullerexponeringen bestämmas och mätningar utföras i nödvändig omfattning. Det behövs även vid val av lämpligt hörselskydd och som underlag för bullerbegränsande åtgärder (6 ). Riskbedömning: Dokumenterade riskbedömningar ska göras regelbundet och revideras inför förändringar i. Dokumentationen ska sparas så att uppgifterna kan användas vid senare tidpunkt (5 ). Handlingsplan: Om bullernivåerna uppnår eller överstiger de tillåtna ska orsaker utredas och åtgärder vidtas. En skriftlig handlingsplan skall upprättas för de åtgärder som inte kan vidtas omedelbart. Tillåtna bullernivåer är en daglig bullerexponering på i genomsnitt 85 db (A) Detta omfattar allt buller på arbetsplatsen, inklusive impulsbuller. Maximal ljudnivå är 115 db (A), förutom för impulsljud, där gränsvärdet är 135 db (C) (8 ). Planering av arbete: Arbetet ska planeras, bedrivas och följas upp så att buller exponeringen minskas genom att bullret elimineras vid källan eller sänks till lägsta möjliga nivå. Vid detta ska särskilt beaktas följande åtgärder: - alternativa arbetsmetoder - val av lämplig utrustning - bullerbegränsande åtgärder på maskin eller annan bullerkänsla - utformning och planering av arbetsplatser - lämplig information och utbildning till arbetstagarna - tekniska åtgärder för att minska bullret - lämpliga underhållsprogram för arbetsutrustningar och arbetsplatser - bullerminskning genom arbetsorganisatoriska åtgärder (4 ). Varningsskylt: Arbetsplatser där bullernivåer uppnår eller överstiger tillåtna gränsvärden ska ha en varningsskylt med texten Risk för hörselskada. Använd hörselskydd. Om möjligt ska de berörda områdena avgränsas och tillträde till dessa begränsas (10 ). Hörselskydd: Om andra åtgärder inte räcker för att förebygga risker för hörselskada ska hörselskydd användas. Arbetsgivaren ska se till att de används (12 ). Information, utbildning och medverkan: Arbetstagarna ska få information och utbildning om de risker som uppkommer i samband med bullerexponering. De ska även ha möjlighet att medverka i frågor kring Sida 4(39)

5 buller, framför allt vad avser riskbedömning, åtgärder för att minska risken för buller samt vid val av hörselskydd (14-15 ). Ensamarbete 1982:3 Hörselundersökning: De arbetstagare som utsätts för buller som uppnår eller överstiger gränsvärden ska erbjudas hörselundersökning. Hörselundersökningar ska genomföras med lämpliga mellanrum och får inte medföra några kostnader för arbetstagaren. Arbetsgivaren ska ta del av resultatet från hörselundersökningarna så långt sekretess och tystnadsplikt medger. Har en arbetstagare drabbats av hörselskada ska arbetsgivaren se till att läkare eller specialist bedömer om det är bullerexponering på arbetsplatsen som orsakat skadan. Om hörselskadan är beroende av arbetsplatsen ska arbetsgivaren vidta särskilda åtgärder (16 ). Denna föreskrift gäller arbeten som arbetstagare utför i fysiskt eller social isolering från andra människor (ensamarbete). Kontaktmöjlighet: Vid planering av ensamarbete ska kontaktmöjligheter till andra människor beaktas (2 ). I vår verksamhet förekommer mycket ensamarbete. Alla som utför ensamarbete har tillgång till fast eller mobil telefon. Utbildning, information och instruktion: Uppmärksamma särskilt att berörda arbetstagare har tillräcklig utbildning, information och instruktion för att utföra arbetet ensam (2 ). Nödsituation: Vid nödsituation t ex olyckfall ska personen kunna få snabb hjälp genom bl a teknisk utrustning. Samma gäller vid riskfyllt arbete. Kan inte godtagbar säkerhet erhållas ska jämte arbetstagaren annan person närvara vid aktuellt arbete (4 ). Stark psykisk påfrestning: Vid dessa tillfällen ska eftersträvas att personen i fråga kan få direkt kontakt med andra arbetskamrater (5 ). Minderåriga: Får inte anlitas i ensamarbete, om arbetet innebär påtaglig fysisk eller psykisk risk (6 ). Skydd mot skada genom fall 1981:14 Skyddsombud: Skyddsombud ska informeras om ensamarbete planeras (7 ). Denna föreskrift gäller när någon faller omkull, trampar snett eller faller till lägre nivå. Transportvägar: Transportvägar ska hållas fria från spill, avfall och ovidkommande föremål (4 ). Belysningen: Belysningen ska ordnas så att förhållanden som kan orsaka fall i görligaste mån syns (4 ). I vår verksamhet förekommer framförallt halkrisker för fältpersonalen Rutin underhåll infrastruktur Rutin allmänt arbetsskydd för alla anställda Sida 5(39)

6 Skyddsanordning: Hål eller öppning ska ha nödvändiga skyddsanordningar (skyddsräcke eller avspärrning). Denna skyddstäckning ska ha tillfredsställande hållfasthet samt vara så säkrad att den inte oavsiktligt kan avlägsnas (7-8 ) Rutin skyddsrond Rörligt underlag: Vid underlag som rör sig eller kan komma i rörelse ska speciella skyddsanordningar vidtas och särskild försiktighet iakttas (11 ). Första hjälpen och krisstöd 1999:7 Nedstörtning: Kan inte betryggande skydd anordnas vid arbete på hög höjd ska säkerhetsbälte med lina användas (12 ). Dessa föreskrifter gäller första hjälp vid olycksfall eller akut sjukdom samt krisstöd vid olyckfall olyckor och akuta krissituationer. Planering: Första hjälp och krisstöd ska anordnas med utgångspunkt i de risker som kan uppstå i arbetet (4 ). Beredskap: På varje arbetsplats ska det finnas beredskap och rutiner för erforderlig första hjälp och krisstöd (5 ). Vår riskexponering är låg i detta avseende. Utbildning första hjälpen utförd. Krisstöd kan fås via kommunens krisgrupp Rutin nödlägesberedskap Anslag: På lämpliga ställen ska finnas anslag med uppgift om: - var utrustning för första hjälpen finns, - vilka som kan lämna första hjälp, - hur utryckningsfordon larmas, - karta över arbetsområdet (5 ). Utbildning: På arbetsstället ska utses och utbildas ett lämpligt antal personer som vid behov kan lämna första hjälp och krisstöd (6-7 ). Utrustning: Vid arbetsstället ska finnas utrustning för första hjälp och denna ska vara anpassad efter riskerna i (8 ). Ögonspolning: Finns risk för ögonskada genom t ex stänk, ska möjlighet till ögonspolning finnas i närheten av arbetsplatsen (9 ). Nöddusch: Vid risk för översköljning av hudskadande ämnen ska nöddusch finnas i anslutning till arbetsplatsen (10 ). Sida 6(39)

7 Anteckningar om jourtid, övertid och mertid 1982:17 Med ändring t o m 2000:9 Information: Personalen ska känna till hur första hjälp och krisstöd är organiserat på arbetsstället (5 ). Om utrustning för ögonspolning och nöddusch finns på arbetsplatsen ska personalen känna till hur dessa används (9-10 ). Dessa föreskrifter gäller anteckningar om jourtid, övertid och mertid enligt arbetstidsförordningen. Omfattning: För varje arbetstagare ska föras uppdelade anteckningar om jourtid, övertid, nödfallsövertid och mertid (1 ). Tiden ska antecknas så snart den uppkommer (3 ). Innehåll: Notering om arbetsgivarens och arbetstagarens namn, arbetsställets beteckning och anställningsnummer eller personnummer ska ske (2 ). Jourtid: Behöver inte antecknas om det finns fastställda scheman för jourpassen (6 ). Omfattar alla anställda. Arbetstidlagen och arbetstidschema skall finnas tillgängligt på arbetsplatsen. Kontroll och uppföljning sker via månatliga tidsrapporter Via medlemskap i Fastigo erhålls årligen en blankett för arbetstidsschema. Organisatorisk och social arbetsmiljö 2015:4 Nödfall: Anteckningen om nödfallsövertid eller mertid ska innehålla uppgift om vad som föranlett nödfallsarbetet (10 ). Syfte: främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. Omfattning: Arbetsgivaren har ansvaret för att föreskrifterna följs. Med arbetsgivare likställs de som hyr in arbetskraft (3 ). Systematiskt arbetsmiljöarbete: Hänvisning sker till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Där finns regler om arbetsmiljöpolicy, kunskaper och hur arbetsgivaren regelbundet ska undersöka och bedöma vilka risker som kan förekomma i samt regler om att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att komma till rätta med riskerna (5 ). Kunskaper: Arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har nedanstående kunskaper: 1. Hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning. 2. Hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ska se till att det finns förutsättningar att omsätta dessa kunskaper i praktiken (6 ). Mål: arbetsgivaren ska ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Målen ska syfta till att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa (7 ). Målen ska dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i (8 ). Ha skriftliga mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Chefer och arbetsledare ska ha utbildning i hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Undersöka och åtgärda Rutin mål och planering Rutin ansvar och befogenheter Medarbetarsamtal Se till att arbetsuppgifter inte leder till ohälsosam arbetsbelastning. Medarbetarundersökning Rutin kränkande särbehandling Sida 7(39)

8 Arbetsbelastning: Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning (9 ). (Allmänt råd: Det är viktigt att arbetsgivaren inom ramen för sitt arbetsmiljöarbete undersöker och åtgärdar risker kopplade till arbetsbelastning). Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till 1. vilka arbetsuppgifter de ska utföra, 2. vilket resultat som ska uppnås med arbetet, 3. om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på och i så fall hur, 4. vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras, och 5. vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd för att utföra arbetet. Arbetsgivaren ska dessutom säkerställa att arbetstagarna känner till vilka befogenheter de har enligt punkterna 1 5 (10 ). risker kopplade till arbetsbelastning. Säkerställa att arbetstagarna känner till vilka befogenheter de har. Ha rutiner för kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder och motverka att följande inte leder till ohälsa hos arbetstagarna:*arbetsuppgifter och arbetssituationer som är starkt psykiskt påfrestande (11 ), *arbetstidens förläggning (12 ). Minderårigas arbetsmiljö 2012:3 Med ändring t o m 2014:42 Kränkande särbehandling: Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling (13 ). Det ska finnas rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras. Arbetsgivaren ska göra rutinerna kända för alla arbetstagare (14 ). I paragrafen står vad som ska framgå av rutinen. Syfte: Förebygga att den som inte fyllt 18 år genom sin arbetsmiljö drabbas av ohälsa och olycksfall eller får sämre förutsättningar att utvecklas eller tillgodogöra sig utbildning. Undersökning och riskbedömning: Undersökning och riskbedömning ska genomföras. Hänsyn ska tas till att arbetsuppgifter och skoluppgifter kan komma att utföras av minderåriga som ännu inte är fysiskt och psykiskt mogna. Skyddsombud ska delta (4 ). Medicinsk kontroll: Regelbundna medicinska kontroller ska göras av den minderårige om det behövs för att bedöma risker beträffande en minderårigs säkerhet, fysiska eller psykiska hälsa eller utveckling (5 ). Information till vårdnadshavare och skyddsombud: Yngre och äldre barns vårdnadshavare ska informeras om arbetsuppgifterna, deras risker och eventuella skyddsåtgärder. Om det finns ett skyddsombud ska skyddsombudet underrättas om beslut att anställa en minderårig (7 ). Berör Lycksele Bostäder som arbetsgivare och praktikgivare Ha riskbedömning för minderåriga. Innan anställning eller praktikplats påbörjas undersöka om medicinsk kontroll ska utföras. Vid anställning av yngre och äldre barn, informera deras vårdnadshavare uppgifter Rutin minderåriga 9, 11, 12, 14, 16, 18-20, 21 punkterna 1-3, Avser straffsanktion, ej sanktionsavgift Sida 8(39)

9 Stegar och arbetsbockar Vårdnadshavares tillstånd: För att få anlita yngre och äldre barn att utföra arbete ska arbetsgivare och uppdragsgivare försäkra sig om att vårdnadshavare har lämnat sitt medgivande (8 ). Ensamarbete: Det är aldrig tillåtet att låta en minderårig utföra en sådan riskfylld arbetsuppgift som finns uppräknad i bilaga 1 som ensamarbete (9 ). Rutiner för introduktion och information: Ge en introduktion med information om arbetsuppgifterna och dess risker och försäkra sig om att den minderåriga har förstått informationen. Det ska finnas rutiner för hur introduktion och handledning ska gå till (10 ). Förbjudna arbetsuppgifter: Det är förbjudet att låta minderåriga utföra de riskfyllda arbetsuppgifter som finns uppräknade i bilaga 1 om inte villkoren för undantag enligt bilagan är uppfyllda. Denna föreskrift gäller arbete som utförs av den som inte fyllt 18 år (minderårig) (11 ). Särskilda regler för yngre och äldre barn: Yngre barn får vid anställning och praktik inte utföra något arbete. Äldre barn får inte sälja åldersrelaterade varor eller i övrigt utföra arbete som kräver stort ansvarstagande eller låta dem utföra fysiskt eller psykiskt tungt arbete (12-14 ). Särskilda regler om arbetstider: Regler finns för arbetstidens förläggning, dygnsvila och antal arbetstimmar per dag (15-21 ). Arbetstid för arbete åt olika arbetsgivare: Vid anlitande av en minderårig som under samma tidsperiod utför arbete åt annan arbetsgivare, uppdragsgivare eller praktikgivare ska man vid beräkningen av den tillåtna arbetstiden, dra ifrån den tid som den minderåriga arbetar för den andre (22 ). Arbetstid inom ramen för utbildning för kombinerad undervisning och praktik: Vid praktik gäller samma regler för arbetstid och arbete åt olika arbetsgivare som för anställd minderårig (23 ). Direkt straffsanktionerade föreskrifter: Paragrafer som berör ensamarbete, förbjudna arbetsuppgifter, särskilda regler för yngre och äldre barn, arbetstider, arbetstid vid arbete åt olika arbetsgivare. Denna föreskrift gäller bärbara stegar och arbetsbockar. Typkontroll: Stegar och bockar får användas om de är typkontrollerade av ett kontrollorgan i tredjepartsställning eller annat certifieringsorgan (4 ). enligt denna AFS. Underrätta skyddsombud vid anställning av minderårig. Inhämta vårdnadshavares tillstånd vid anställning av yngre och äldre barn. Ej tillåta ensamarbete enligt bilaga 1. Ge introduktion vid anställning och praktikplats. Ha rutiner för introduktion och handledning. Ej tillåta riskfyllda arbetsuppgifter enligt bilaga 1. Följa regler för yngre och äldre barn. Kontrollera regler om arbetstider vid varje anställning och praktik. Fråga den minderårige om denne arbetar för annan arbetstagare eller praktikgivare. Omfattar framförallt fältpersonalen. Arbetsmiljöverket har Rutin allmänt arbetsskydd för alla anställda. 4 Typkontrollintyg /certifikat Sida 9(39)

10 2004:3 Med ändring t o m 2014:17 Märkning: Stegar och bockar ska vara märkta att de är godkända enligt ovan (8 ). Monteringshänvisningar ska också vara varaktigt påförda (9 ). Användning: Stegar får endast användas som så kallad tillträdelseled och för kortvarigt arbete från stegen. Arbete från stege får endast ske om riskerna är så små att annan säkrare utrustning inte är befogad (10 ). Stegen ska användas så att man kan stå stadigt och hålla fast sig på ett säkert sätt (11 ). Endast lätt och hanterlig börda får hanteras på stege eller bock (12 ). genomfört besiktning av Lycksele Bostäders befintliga stegar. Vid framtida inköp skall godkända stegar/bockar anskaffas. Placering/förankring: Stegar ska placeras på ett sätt som säkerställer stabilitet under användning. Om detta inte är möjligt ska stegen stadgas eller förankras. Stege eller bock med hjul ska säkras innan användning för att förhindra förflyttning under användning (15 ). Systematiskt arbetsmiljöarbete 2001:1 Med ändring t o m 2008:15 Förklaring av sanktionsavgiftens paragrafer: Stegar och arbetsbockar får endast användas om de är typkontrollerade samt uppfyller vissa krav. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete utgör en naturlig del av den dagliga. Reglerna gäller för alla arbetsgivare och med arbetsgivare likställs den som hyr in arbetskraft. Systematiskt arbetsmiljöarbete: Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas arbetsgivarens fortlöpande arbete med att undersöka, genomföra och följa upp på ett sådant sätt, att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås (2 ). Arbetsmiljöpolicy och rutiner: Arbetsmiljöpolicy, dvs konkreta mål för s arbetsmiljö, samt rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet skall finnas och vid minst tio anställda vara nedskrivna (5 ). Omfattar all personal Är inarbetat i verksamhetssystem Samverkan: Arbetsmiljöarbetet ska ske i samverkan med skyddsombudet och de anställda (4 ). Undersöka: Arbetsförhållandena ska regelbundet undersökas ur risksynpunkt och dokumenteras (8 ). Handlingsplan: Konstaterade risker ska så snart det är praktiskt möjligt åtgärdas. Övriga åtgärder ska skriftligt redovisas i en handlingsplan. Tidpunkten för åtgärdernas genomförande ska redovisas. Åtgärdernas effekt ska kontrolleras (10 ). Sida 10(39)

11 Ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud: Råkar någon arbetstagare ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet och om något allvarligt tillbud inträffar, ska arbetsgivaren utreda orsakerna (9 ). Uppgiftsfördelning, befogenheter, resurser och : Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön, men kan av praktiska skäl fördela uppgifterna kring detta på övrig arbetsledning. Dessa personer ska ha befogenhet, resurser och den som behövs. Finns det fler än tio anställda ska ansvarsfördelningen m m dokumenteras (6 ). Uppföljning: Arbetsgivaren ska varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Om det inte fungerat bra ska det förbättras. Uppföljningen ska dokumenteras skriftligen om det finns minst tio arbetstagare. I andra fall kan handlingsplanerna fungera som underlag för uppföljningen (11 ). Information/utbildning: Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarnas kunskaper kring arbetet, dess risker och förebyggande åtgärder är tillfredsställande (7 ). Företagshälsovård: Företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp bör användas i det systematiska arbetet (12 ). Gemensamma föreskrifter Pärm 2, Flik 2 Arbetsanpassning och rehabilitering 1994:1 Denna föreskrift gäller arbetsgivarens verksamhet för arbetsanpassning och rehabilitering. Samråd: Tillsammans med den anställde ska dennes behov av rehabilitering snarast kartläggas och åtgärder vidtas för att effektivisera rehabiliteringen (7 ). Tidig insats: Åtgärder för arbetsanpassning och rehabilitering ska sättas in så tidigt som möjligt. Härigenom förkortas sjukskrivningstiderna (5 ). Omfattar alla anställda Rutin arbetsanpassning och rehabilitering Policy i alkoholoch drogfrågor Uppföljning: Genom uppföljning av sjukfrånvaro och annat frånvaromönster kan ev samband mellan frånvaro och arbetsmiljöns beskaffenhet klargöras (9 ). Rutiner: Rutiner ska finnas för hantering av arbetsanpassning och rehabilitering på arbetsplatsen (10 ). Rutiner ska även finnas för insatser vid missbruk av alkohol eller andra berusningsmedel (13 ). Dokumentation: Om det behövs med hänsyn till företaget storlek och art ska ovanstående förhållanden dokumenteras (11 ). Sida 11(39)

12 Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar 2003:6 Med ändring t om 2014:16 Denna föreskrift gäller lyftanordningar av alla former. De gäller dock ej vid personlyft med kran eller truck. För användning av lyftanordningar gäller följande: Första besiktning: Den ska ha genomgått en första besiktning (5 ). (Vissa undantag finns dock utifrån EES-avtalet). Återkommande besiktning: Anordningen ska ha genomgått återkommande besiktning av ett godkänt kontrollorgan. Internationell besiktning får utföras av kontrollorgan som uppfyller kraven enligt motsvarande bestämmelser från annat EES-land (8 ). Kontrollorganet ska kontrollera att föreskrifterna följs och att utrustningen erbjuder betryggande säkerhet. Dessutom ska besiktningsintyg utfärdas och förse anordningen med besiktningsskylt av varaktig beskaffenhet (13-26 ). Berör ej Lycksele Bostäder 4 Besiktning 27 Besiktningsintyg Montagebesiktning: Montagebesiktning ska ske varje gång den installeras eller monteras upp på en uppställningsplats eller på ett fordon (6 ). Revisionsbesiktning: Revisionsbesiktning ska genomföras innan en anordning åter tas i drift om anordningen har genomgått reparation, ändring, om- och tillbyggnad eller som befaras ha skadats, på ett sätt som har väsentlig betydelse för säkerheten (7 ). Internationell besiktning: Internationell besiktning får göras istället för återkommande besiktning för anordning som finns upptagen i bilaga 2. Den internationella besiktningen ska bestå av återkommande besiktning bestående av kontroller och prov, samt i tillämpliga fall fördjupad återkommande besiktning. För anordningar som besiktigats enligt internationell besiktning ska kontrollorganet göra särskilda bedömningar. Dessutom ska på besiktningsintyget finnas identifikationsmärke för internationell besiktning. Med besiktningsintyget ska även finnas en checklista som visar omfattningen av besiktningen (9-10 ). Dokumentation: Dokumentation kring besiktningspliktig anordning ska finnas tillgänglig för kontroll (27 ). Förklaring av sanktionsavgiftens paragrafer: 4 Sanktionsavgift ska betalas av den som använder en eller flera anordningar i strid med flera besiktningskrav. Sida 12(39)

13 Enkla tryckkärl 27 Den som använder en eller flera besiktningspliktiga anordningar utan att kunna visa upp senaste besiktningsintyg ska betala en sanktionsavgift. Denna föreskrift gäller serietillverkade enkla tryckkärl. Föreskriften riktar sig till tillverkare, tillverkares representanter, importörer och distributörer av enkla tryckkärl och de som tar dessa i bruk. Berör oss endast vid ibruktagande Rutin värmeanläggningar 10 Märkning 25 Anvisningar 2016:2 Ibruktagande: Endast tryckkärl som uppfyller kraven i dessa föreskrifter får tas i bruk (4 ). (Ibruktagande = användning för första gången). Krav på CE-märkning, anvisningar, definitioner och symboler (Bilaga 3) märkning: Kärlet ska vara försett med CE-märkning och med bl a följande uppgifter: - Högsta arbetstryck - Högsta och lägsta arbetstemperatur - Kärlets volym - Tillverkarens namn, registrerade firmanamn eller registrerade varumärke och adress - Kärlets prototypbeteckning, samt serie- eller partinummer Om kraven i föreskriften inte är uppfyllda kommer inte ens tryckkärlet ut på marknaden. Lagstadgad besiktning utförs. Med kärlen ska följa anvisningar från tillverkaren enligt punkt 2 i bilaga 3 (punkt 4, bilaga 2), vid ibruktagande. Gravida och ammande arbetstagare 2007:5 Med ändring t o m 2014:24 Förklaring av sanktionsavgiftens paragrafer: Avser krav på tillverkaren eller dennes representant inom EES vad gäller märkning samt anvisningar med uppgifter om märkning. Föreskrifterna syftar till att förebygga att gravida, nyligen förlösta och ammande kvinnor utsätts för risker i arbetet som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Tillämplighetsområde: Föreskrifterna gäller all verksamhet där arbetet utförs av arbetstagare som är gravid, har fött barn högst 14 veckor tidigare eller ammar och som har underrättat arbetsgivaren om detta (2 ). Förbjudet arbete: Så länge riskerna finns kvar enligt 6 får kvinna inte sysselsätttas i arbete (7 ) Vissa arbeten (dykeriarbete, blyarbete etc) får inte utföras av gravida eller ammande arbetstagare (8 ). Nattarbete: Normalt innebär nattarbete inte någon ökad risk för ohälsa eller olycksfall. Nattarbete som kan innebära påtaglig psykisk eller fysisk belastning bör dock undvikas. Arbetstagare som är gravid Avsnittet Nattarbete berör ej Lycksele Bostäder. Göra riskbedömning vid kännedom om graviditet. Kunna erbjuda vilutrymme. - 9 Nattarbete Sida 13(39)

14 eller som har fött barn högst 14 veckor tidigare får inte beordras att utföra nattarbete om hon uppvisar läkarintyg som anger att sådant arbete skulle vara skadligt för hälsa och säkerhet (9 ). Riskbedömning: Riskbedömning ska ske om en arbetstagare underrättat sin arbetsgivare om att hon är gravid, har fött barn högst 14 veckor tidigare eller ammar, för att undersöka om hon i sitt arbete utsätts för någon av de arbetsmiljöfaktorer eller arbetsförhållanden som anges i föreskriften. Arbetsgivaren ska också bedöma risken för skadlig inverkan på graviditet eller amning eller annan ohälsa. Efter genomförd riskbedömning ska arbetsgivaren avgöra vilka åtgärder som behöver vidtas (4 ). Arbetsgivaren ska samverka med berörd arbetstagare i undersökning och riskbedömning (5 ). Förebyggande åtgärder: Om riskbedömningen visar att det finns risker i arbetet ska arbetsgivaren vidta åtgärder, exempelvis tekniska åtgärder, för att eliminera dessa. Om det inte går att eliminera riskerna ska arbetsgivaren erbjuda arbetstagaren andra arbetsuppgifter. Om inte heller det är möjligt får kvinnan inte sysselsättas i arbetet så länge riskerna finns kvar. Det är dock viktigt att fortsätta att pröva möjligheter till åtgärder eller omplacering så att arbetstagaren kan återgå i arbete (6 ). Vilutrymme: Arbetet ska ordnas så att gravida eller ammande arbetstagare har möjlighet att tillfälligt kunna vila i liggande ställning på arbetsstället. Behovet av att kunna vila kan medföra att ensamarbete för gravida eller ammande arbetstagare är olämpligt (10 ). Hygieniska gränsvärden 2015:7 Förklaring av sanktionsavgiftens paragrafer: 9 En arbetstagare som är gravid eller fött barn högst 14 veckor tidigare får inte beordras att utföra nattarbete om hon uppvisar läkarintyg som anger att sådant arbete skulle vara skadligt för hennes hälsa eller säkerhet. Den som i strid med detta krav låter en eller flera kvinnor utföra nattarbete ska betala en sanktionsavgift. Föreskrifterna gäller i alla verksamheter där luftföroreningar förekommer. Luftföroreningar kan vara allt från mjöldamm till kemiska gaser. Syfte: Förebygga ohälsa till följd av exponering för de ämnen som finns listade i föreskriften (1 ). Ansvar: Arbetsgivaren ansvarar för att dessa föreskrifter följs. Med arbetsgivare likställs den som hyr in arbetskraft. Inom bygg- och anläggningsarbete har även byggherrar och byggarbetsmiljösamordnare ett ansvar för att beakta arbetsmiljörisker när det gäller luftkvalitet (3 ). När behov föreligger anlita utomstående för att mäta exponering, dvs mäta luftföroreningar när gränsvärden finns. Sker i samverkan med arbetsgivare, berörda arbetstagare och Rutin kemisk riskkälla Sida 14(39)

15 När halten av luftföroreningar ska bedömas och mätas: Halten luftföroreningar i inandningsluften ska vara godtagbar utifrån gränsvärdena. Kontrolleras och bedöms enligt föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker (5 ). skyddsombud. Kemiska arbetsmiljörisker 2011:19 Med ändring t o m 2014:43 Mätning: För den som mäter luftföroreningar krävs vissa kunskaper (6 ). Mätningar ska planeras i samverkan mellan arbetsgivare och berörda arbetstagare samt skyddsombud (7 ). Mätningen ska utföras i inandningsluften på så många personer att det blir möjligt att bedöma exponeringen för samtliga exponerade (8 ). Föreskriften förklarar sedan hur man mäter och hur resultaten ska dokumenteras (9-10 ) Mätrapport: Vilka uppgifter som ska redovisas i mätrapporten anges i bilaga 2. Av Arbetsmiljöförordningen följer att mätrapporter från yrkeshygieniska mätningar ska finnas tillgängliga i minst 5 år. Om överlåts ska mätrapporterna överlämnas till den nya innehavaren (10 ). Åtgärder då gränsvärden överskrids: Om en mätning visar att de hygieniska gränsvärdena överskrids, ska åtgärder vidtas för att sänka exponeringen och minska riskerna (11 ). Syfte: Fastställa hur ohälsa och olycksfall orsakade av kemiska riskkällor i arbetet ska förebyggas. Reach-förordningen: Verksamheter som tillverkar, importerar eller använder kemiska ämnen eller beredningar omfattas även av bestämmelserna i Reach. Enligt förordningen är tillverkare, importörer och nedströmsanvändare skyldiga att spara all information som behövs för tillämpningen av förordningen i 10 år och i vissa fall även utarbeta en kemikaliesäkerhetsrapport (3 ). Undersökning och riskbedömning: Risken för att kemiska riskkällor kan orsaka ohälsa eller olycksfall i ska undersökas och bedömas så ofta som förhållandena i kräver. Dessutom ska sådan undersökning och riskbedömning alltid genomföras när förändras tillfälligt eller permanent. Luften ska undersökas och bedömas varje gång arbete ska påbörjas i en cistern, brunn, silo, ett lastutrymme eller liknande. Arbete får inte påbörjas innan en undersökning och riskbedömning har genomförts och nödvändiga åtgärder vidtagits för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet (5 ). Kemiska riskkällor som ska identifieras och nedtecknas: De kemiska riskkällor som kan förväntas förekomma i ska identifieras och förtecknas enligt denna föreskrift (6 ). Är ansvarig som byggherre Spara dokumentation i 5 år. Vidta åtgärder om gränsvärden överskrids. Spara dokumentation i 10 år. Förteckna kemiska riskkällor. Göra riskbedömning och vidta åtgärder för att minska riskerna. Krävs hanterings- och skyddsinstruktioner ska sådana utfärdas. Ha säkerhetsdatablad till de kemiska produkterna. Vid hygieniska gränsvärden bedöma om halten är godtagbar. Vid överlämnande av BAS-U förhandlas arbetsmiljöansvaret bort. Finns inga mätrapporter i dagsläget, men vid tillkomst av sådana ska Rutin för redovisande dokument kompletteras med dessa Rutin kemisk riskkälla Rutin kemisk riskkälla 45 Hantering 47 Tillstånd Sida 15(39)

16 Dokument som är viktiga för riskbedömningen: Säkerhetsdatablad ska alltid finnas (7 ). Bedömning: En bedömning ska göras om och när åtgärder behövs för att begränsa risken för att en kemisk riskkälla orsaker ohälsa eller olycksfall i den egna (8 ). Hygieniska gränsvärden: För kemiska riskkällor som är upptagna i bilaga 1, i AFS 2011:18 (hygieniska gränsvärden) ska man vid bedömningen avgöra om halten av respektive ämne är godtagbar med hänsyn till gränsvärdet. Bedömningen och skälen för denna ska dokumenteras. Om mätning inte behöver utföras ska skälen för detta dokumenteras (9 ). Hanterings- och skyddsinstruktioner: Hanterings- och skyddsinstruktioner samt andra rutiner som behövs för den verksamhet som bedrivs på arbetsplatsen ska fastställas (11 ). Beredskapsplan: En beredskapsplan med rutiner och instruktioner ska upprättas om det av undersökningen och riskbedömningen följer att olyckor och nödsituationer kan uppkomma som kräver omedelbara åtgärder för att skydda arbetstagare (12 ). Information: Berörda arbetstagare ska informeras om vilka hälso- och olycksfallsrisker som är förenade med de kemiska riskkällorna på arbetsplatsen och hur de ska förebyggas. Det ska säkerställas att arbetstagarna har förstått informationen (13 ). Ha beredskapsplan om riskbedömning visar att olyckor och nödsituationer kan uppkomma. Informera arbetstagarna. Informera avfallsmottagaren vid kemisk riskkälla. Märka egna behållare. Göra riskbedömning innan arbete i cistern, silo, brunn, lastutrymme Rutin nödlägesberedskap Rutin utbildning och (introduktion nyanställda) Rutin kemikalier Skyldigheter i verksamheter där riskkällor förekommer: Man har skyldighet att minska riskerna om kostnaden för åtgärden står i rimlig proportion till minskningen av risken. Om det trots val av kemisk produkt, arbetsmetod och arbetsutrustning fortfarande finns risker ska ytterligare åtgärder vidtas (14-16 ). Avfall: Den som överlämnar avfall som utgör en kemisk riskkälla för omhändertagande ska ge mottagaren den produktinformation som behövs för en säker hantering (17 ). Märkning: Förpackningar, behållare och rörledningar som innehåller kemiska riskkällor ska vara märkta så att man kan identifiera innehållet och riskerna. Förpackningar och behållare som innehåller farliga kemiska produkter ska när de används eller lagerhålls vara märkta med produktens namn, faropiktogram samt text alternativt farosymbol och farobeteckning. För bekämpningsmedel ska även behörighetsklass enligt Kemikalieinspektionens godkännande anges (18-22 ). Sida 16(39)

17 Åtgärder: Åtgärder mot risker vid inandning, hudkontakt, ögonstänk och förtäring ska vidtas (23-30 ). Arbete i cistern, brunn, silo, lastutrymme: Innan man påbörjar arbete i en cistern, brunn, silo eller lastutrymme eller liknande ska riskbedömning göras (31-32 ). Åtgärder för att förebygga brand-, explosions- och reaktionsrisker: Åtgärder för att förebygga brand-, explosions- och reaktionsrisker ska vidtas (33-35 ). Arbetstillstånd: Arbetsgivaren ska lämna skriftlig godkännande, s k arbetstillstånd, vid 1. Arbete i en cistern, brunn, silo, lastutrymme eller liknande där brandfarlig vätska, gas eller aerosol hanteras eller förekommer. 2. Svetsning, skärande, lödning, slipning, borrning eller utförande av annat arbete som medför hög temperatur i eller på rörledning, cistern, fat eller liknande behållare som innehåller eller har innehållit brandfarlig vara eller brännbar vätska. 3. Utförande av annat arbete som kan orsaka brand eller explosion inom ett område där explosionsfarlig atmosfär kan förekomma. Arbetstillståndet ska bevaras i minst tre månader efter det att arbetet avslutats (36 ). Cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande kemiska produkter: Vid hantering av dessa produkter gäller särskilda krav. Bland annat ska register föras över de arbetstagare som utsätts för exponering (38 ). Förbud och tillstånd: För användning av vissa produkter krävs tillstånd av Arbetsmiljöverket (45-49 ). Periodiska mätningar av vissa kemiska ämnen: När det finns risk för inandning av vissa ämnen eller material som innehåller ämnena, ska man mäta ämnena i andningszonen. Mätning behöver inte utföras om det är ett arbete som utförs kortare tid än två månader per år (50 ). Medicinska kontroller i arbetslivet Förklaring av sanktionsavgiftens paragrafer: Omfattar förbud mot hantering samt hantering utan tillstånd. Arbetsgivare: Föreskrifterna gäller för alla arbetsgivare, även för de som hyr in arbetskraft (1 ). Medicinsk kontroll: Medicinsk kontroll är en medicinsk åtgärd avsedd att vara till stöd i arbetsmiljöar- Berör ej Lycksele Bostäder Rutin förebyggande arbetsmiljöarbete 6 Tjänstbarhetsbedömning Sida 17(39)

18 2005:6 Med ändring t o m 2015:3 bete. Vaccinationer räknas inte som medicinsk kontroll (2 ). Medicinska kontroller ska erbjudas av arbetsgivaren till arbetstagare när en riskbedömning visat att det är motiverat. I föreskriften finns särskilda bestämmelser kring vad som gäller för nedanstående arbeten (3 ). Obligatorisk medicinsk kontroll: Oavsett riskbedömning är arbetsgivaren skyldig att ordna medicinska kontroller vid arbete som innebär: - exponering för bly eller kadmium - exponering för fibrosframkallande damm, exempelvis asbest - exponering för härdplaster - stor fysisk påfrestning (4 ). För att förebygga sjukdom och arbetsskador erbjuds samtliga anställda vart tredje år en hälsokontroll Erbjudande om medicinsk kontroll: Oavsett riskbedömning ska arbetsgivaren erbjuda medicinska kontroller i följande fall: - Vid arbete som innebär exponering för vibrationer - Vid nattarbete (5 ). Medicinsk kontroll av ovanstående slag ska inte medföra några kostnader för arbetstagarna (5 ). Tjänstbarhetsbedömning: Arbetsgivaren får inte sysselsätta arbetstagare som inte genomgått medicinsk kontroll där det ställs krav på tjänstbarhetsbedömning eller arbetstagare som inte bedömts som tjänstbar efter läkarundersökning eller biologisk exponeringskontroll i det arbete som kontrollerna avser (6 ). Läkare: Arbetsgivaren måste förvissa sig om att läkare som utför de medicinska kontrollerna har för uppdraget (8 ). Register: Arbetsgivaren ska för a register över alla arbetstagare som genomgått medicinsk kontroll enligt aktuell föreskrift (9 ). Uppgifter till Arbetsmiljöverket: I samband med utförda läkarundersökningar och periodisk biologisk exponeringskontroll ska arbetsgivaren skicka in sammanställda uppgifter om resultaten till Arbetsmiljöverket (10 ). Anmälan till Arbetsmiljöverket: Enligt arbetsmiljöförordningen ska en läkare till Arbetsmiljöverket Sida 18(39)

19 anmäla sjukdomar som kan ha samband med arbetet och är av intresse från arbetsmiljösynpunkt. Detta gäller exempelvis sådana sjukdomar: - som indikerar dåliga arbetsförhållanden och/eller bristande rutiner för - som drabbat många personer i en viss typ av arbete - som ökar i frekvens över tid - där sambandet med arbetet är nytt, oväntat eller sällsynt (11 ) Användning av personlig skyddsutrustning. 2001:3 Med ändring t o m 2010:11 Förklaring av sanktionsavgiftens paragrafer: I ett arbete där det ställs krav på tjänstbarhetsbedömning får arbetsgivaren bara sysselsätta den arbetstagare som efter medicinsk kontroll bedöms som tjänstbar. Denna föreskrift gäller personlig skyddsutrustning som ska bäras av person till skydd mot en eller flera hälso- och säkerhetsrisker. Andrahandsåtgärder: Personlig skyddsutrustning ska användas när risker inte kan undvikas genom allmänna tekniska skyddsåtgärder eller arbetsorganisatoriska åtgärder (5 ). Arbetsgivare: Arbetsgivare ska: - analysera och värdera förekommande risker och bedöma vilka egenskaper utrustningen ska ha för att skydda mot dessa (5 ) - informera arbetstagare om de risker som den aktuella skyddsutrustningen ska skydda mot (10 ) - lämna erforderliga instruktioner och (om det behövs) demonstrera utrustningens användning (10 ) - tillhandahålla lämplig skriftlig information för respektive utrustning (10 ) - se till att utrustningen underhålls, kontrolleras och förvaras så att skyddseffekten bibehålls (12 ) - tillhandahålla den personliga skyddsutrustning som behövs för arbetet (4 ) Arbetstagare: Arbetstagare ska följa givna instruktioner vid användning av aktuell personlig skyddsutrustning (11 ). Berör i huvudsak fältpersonalen Rutin underhåll infrastruktur Rutin kemikalier Rutin allmänt arbetsskydd för alla anställda Rutin skyddsrond Skyltar och signaler Personlig skyddsutrustning: Personlig skyddsutrustning får endast användas om den uppfyller specifika krav. Den ska vara så beskaffad att den inte ger upphov till nya risker samt vara anpassad till arbetets ergonomiska krav och arbetstagarens hälsotillstånd (6 ). Personlig skyddsutrustning ska vara avsedd för personligt bruk om det inte finns särskilda skäl för undantag (7 ). Dessa föreskrifter gäller skyltar, märkning och signaler för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Behov: Arbetsgivare, den som råder över ett arbetsställe samt den som anlitar inhyrd arbetskraft ska se Skylta enligt föreskriften Skyltning finns på Vega Sida 19(39)

20 2008:13 Med ändring t o m 2014:40 till att skyltar och signaler finns på arbetsplatsen och uppfyller kraven i dessa föreskrifter (2 ). Skyltar, märkning och signaler ska användas då riskerna inte kan undvikas eller begränsas genom tekniska eller organisatoriska åtgärder (2 ). Våld och hot i arbetsmiljön 1993:2 Instruktion: Arbetsgivaren ska fortlöpande instruera arbetstagarna om innebörden av skyltar och märkning som används på arbetsplatsen (4 ). Denna föreskrift gäller arbeten där det kan finnas risk för våld eller hot om våld. Kännedom: Det ska föreligga god kännedom om de risker för våld som kan finnas i arbetet (3 ). Säkerhetsrutiner: Säkerhetsrutiner ska finnas för arbete som kan medföra risk för våld (3 ). Påverkar alla anställda. Förekommer i liten omfattning i vår verksamhet Rutin skyddsrond Snabb hjälp: Hjälp ska snabbt kunna påkallas (7 ). Rutiner ska finnas för att ta emot larm och för genomförande av erforderliga åtgärder (8 ). Utbildning har utförts. Ensamarbete: Ensamarbete får inte utföras om en arbetsuppgift innebär påtaglig risk för våld (8 ). Hjälp och stöd: Personal som utsatts för våld eller hot om våld, ska snabbt få hjälp och stöd för att lindra fysisk och psykisk skada. Rutiner för detta ska finnas (11 ). Övriga branschspecifika föreskrifter fastighetsarbete, Pärm 3, Flik 3 Användning av arbetsutrustning 2006:4 Med ändring t o m 2010:14 Med arbetsutrustning avses maskin, anordning, verktyg, redskap eller installation som används i arbetet. Riskbedömning och undersökning: Inför arbetet ska en undersökning och riskbedömning göras för att bedöma om arbetsutrustningen är lämplig för det arbete som ska utföras samt om den kan användas på ett säkert sätt. En riskbedömning ska göras av risker som kan föreligga med anledning av att arbetsutrustningen används. Nödvändiga åtgärder ska vidtas för att förebygga risk för ohälsa och olycksfall. Regelbunden uppföljning av riskbedömning och åtgärder ska göras för att bedöma om riskbedömningen varit korrekt samt om åtgärderna gett önskat resultat (3-6 ). Berör i huvudsak fältpersonalen Rutin allmänt arbetsskydd för alla anställda Rutin skyddsrond Rutin förebyggande arbetsmiljöarbeten Krav på produkter: Arbetsutrustning som omfattas av lag, förordning eller föreskrift utfärdad av Arbetsmiljöverket eller annan svensk myndighet som överför EG-direktiv till svensk rätt alternativt mot- Sida 20(39)

21 svarande föreskrift i annat land inom EES, får endast användas om krav uppfylls på beskaffenhet och information om användningen som finns i de föreskrifter som gällde för utrustningen när den släpptes på marknaden eller togs i drift. Märkning, interaktiv programvara och bruksanvisning ska alltid de krav vara uppfyllda som gäller enligt svenska föreskrifter (7-8 ). Krav på installation, ergonomi, m m: Arbetsutrustning ska förvaras, installeras, placeras och användas så att ohälsa och olycksfall säkert kan undvikas (9 ). Arbetsutrustningen ska också användas på ett ergonomiskt lämpligt sätt avseende arbetsställningar och arbetsrörelser m m (13 ). Utrustningens användningsområde: Utrustningen får endast användas för det ändamål och under de förutsättningar som den är avsedd eller lämpad för (10 ). Uppföljning av utfärdade instruktioner: Uppföljning av hur utfärdade instruktioner tillämpas ska ske kontinuerligt (12 ). Information och instruktioner): Arbetstagare ska göras medvetna om (14 ): risker vid användning av arbetsutrustningen risker från den arbetsutrustning som finns i deras direkta närhet på arbetsplatsen hur eventuella förändringar kan påverka den arbetsutrustning som finns på arbetsplatsen och som de kan beröras av även om de inte själva direkt använder utrustningen Arbetstagare ska få information och instruktioner om (14 ): användning av utrustningen onormala situationer som kan förutses tidigare erfarenheter vid användning av arbetsutrustningen vilken personlig skyddsutrustning som ska användas Information som följer med arbetsutrustningen vid leverans ska finnas tillgänglig för dem som berörs samt kompletteras med ytterligare instruktioner vid behov. Instruktioner och information ska vara förståeliga för dem som berörs (14 ). Arbetsutrustning med särskild risk: Vid användning av arbetsutrustning som medför särskild risk för ohälsa eller olycksfall ska arbetet ordnas så att endast arbetstagare vars uppgift är att använda utrust- Sida 21(39)