Submersa makrofyter i Fläcksjön, Gussjön och Rörbosjön 2006

Transkript

1 Submersa makrofyter i Fläcksjön, Gussjön och Rörbosjön 2006 Basinventering Natura 2000 samt Miljöövervakning Västmanlands län Rapport till Västmanlands län Anders Olsson, Melica 2008

2 SAMMANFATTNING Vid 2006 års inventering av submersa makrofyter i Västmanland har de naturligt eutrofa sjöarna med nate- eller dybladsvegetation Natura 2000-områdena Fläcksjön, Gussjön samt Rörbosjön undersökts för Natura 2000 samt Vattendirektivet. Även utvalda delar av strandlinjen har i Fläcksjön översiktligts scannats efter submers vegetation i syfte att hitta lämpliga lokaler som sedan har inventerats med fastställda metoder. I Gussjön och Rörbosjön har inventeringen utförts punktvis. Undersökningens syfte har varit att utgöra underlag för bedömningar om områdenas bevarandestatus, ekologiska status samt revideringar av bevarandeplaner och bevarandemål. De olika lokalerna är sig representativa och ganska lika ur naturvärdessynpunkt. I Fläcksjön hittades den rödlistad bandnaten Potamogeton compressus. Undersökningen bekräftar att dessa sjöar kan klassificeras som naturtyp 3150 och Gussjön bedöms ha gynnsam bevarandestatus. Ingen av sjöarna bedömdes ha god ekologisk status. Av de undersökta områdena bedöms samtliga som lämpliga för både uppföljning inom Natura 2000 samt som miljöövervakningslokaler. Fältarbetet utfördes under juli 2006 av Anders Olsson, Melica, Göteborg, med hjälp av Håkan Sandsten, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg, Växjö. Rapporten är författad av Anders Olsson vilken ensam ansvarar för dess innehåll.

3 Bakgrundsmaterial GSD-Terrängkartan, Lantmäteriet, dnr /188 Rastersjökort, Sjöfartsverket tillstånd nr Samtliga fotografier och alla illustrationer är gjorda av Anders Olsson, Melica.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING INLEDNING Naturyp 3150 Typiska arter Bedömningsgrund ekologisk status/makrofyter METODIK Basinventering Ekologisk status/miljöövervakning Översiktlig scanning Artbestämning Parametrar Databehandling RESULTAT FLÄCKSJÖN SE Ekologisk status Bevarandestatus Bevarandemål GUSSJÖN Ekologisk status Bevarandestatus Bevarandemål RÖRBOSJÖN Ekologisk status Bevarandestatus Bevarandemål SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER TACK REFERENSER BILAGOR

5 INLEDNING Fläcksjön, Gussjön och Rörbosjön är tre små, naturligt eutrofa sjöar i Sala kommun, Västmanlands län. Inom det Europeiska nätverket Natura 2000 är de klassificerade som Naturligt eutrof sjö med nate eller dybladsvegetation (naturtyp 3150). Objekt inom Natura 2000 skall basinventeras vilken används till att bedöma områdets klassificering samt dess bevarandestatus. Vidare ligger basinventeringen grund för bevarandeplan och bevarandemål som varje klassificerat område skall ha, där förutom skötselmål även uppföljningsparametrar skall ingå. I bevarandeplanen beskrivs vilka förutsättningar som krävs för att arterna och naturtyperna ska nå eller upprätthålla gynnsam bevarandestatus. Gynnsam bevarandestatus bedöms dels för habitatet, dels för typiska arter. Habitatets bevarandestatus bedöms med avseende på dess areal, struktur (fysiska förutsättningar) samt dess typarters bevarandestatus. Typarternas bevarandestatus bedöms på populationens livskraft, framförallt genom att utbredningen inte minskar. Alla svenska vatten skall även bedömmas med bland annat avseende på dess ekologiska status vilket regleras av EUs Ramdirektiv för vatten ( Vattendirektivet ) och åtgärder skall sedan vidtagas för att nå minst nivån God ekologisk status I alla objekt till år Inventeringar används även inom den traditionlla miljöövervakningen i kombination med bland annat fysikaliska parametrar för att förutspå negativa förändringar i form av exempelvis ökande eutrofiering eller minskad biologisk mångfald. Miljöövervakningen är kopplad till Sveriges miljömål. Föreliggande undersökning av submersa makrofyter i sjöarna har utformats för basinventering enligt Natura 2000 samt statusbedömning enligt Vattendirektivet. Dessutom är syftet att få en helhetsbild över dess submersa makrofytsamhälle, identifiera några av hoten mot det och I vissa fall peka ut några av sjöarnas särarter. Naturyp 3150, Naturligt eutrofa sjöar med nate- eller flytbladsvegetation Detta är en mycket omfattande naturtyp som kan delas upp i flera olika sjötyper är en relativt vanlig naturtyp i Sverige och är vanligtvis mindre sjöar med dåligt siktdjup, relativt grumliga och på grund av omgivningen ofta neutral eller basisk. Vegetationen är oftast mångsidig och den submersa floran består exempelvis av lemnider (andmat), elodeider (vattenpest), ceratofyller (särvar) och natearter. Den emersa floran är även den oftast mångfaldig. Vid ökande, oftast

6 antropogen, eutrofiering kan en art bli domineant och i kombination med sjöreglering (sänkning och/eller fluktuationsminskning) är Nuphar lutea och Phragmites australis och exempel på arter som lätt kan dominera (den senare ofta vid minskad hävd på strandängar). Dessa arter kopplas ofta till eutrofa sjöar. Typiska arter för naturtyp 3150 inom Natura 2000 De typiska arterna är indikatorarter vars förekomst indikerar gynnsam bevarandestatus hos naturtypen samt reagerar relativt tidigt på någon av de aktuella hotfaktorerna. För naturtypen 3150 bedömer man bevarandestatus på hur många olika typarter som återfinns, till skillnad från övriga limniska Natura2000-naturtyper där bedömningen görs på artnivå med djuputbredning samt täckningsgrad. I artlistorna har typarter för Natura 200 markerats med N2000. Gynnsam bevarandestatus för naturtyperna kan således bedömas med utgångspunkt på antal förekommande typarter, där minskning eller försvagning av detta antal indikerar ökad negativ påverkan. Bedömningsgrund ekologisk status/makrofyter Naturvårdsverkets Handbok för Miljöövervakning (NV 2002) metod för bedömningsgrund har reviderats (Ecke, 2006) och dessa nya BMG har använts i denna undersökning. I artlistorna återfinns varje arts indikatorvärde (IND) och viktfaktor (VIKT). Rödlistade arter (här P compressus) betecknas I tabeller i kolumnen RÖD med sin rödlisteklassificering.

7 METODIK Basinventering Metod för basinventering har följt manualen för Natura 2000 Basinventering av sötvatten, delmanual för inventering av submersa makrofyter och kransalger (Olsson 2005). Krattning och fridykning har använts längs transekter. Ekologisk status/miljöövervakning Basinventeringsmetoden har anpassats för att kunna användas för bedömning av ekologisk status genom notering av samtliga förekommande submersa arter. I vissa fall har även emers vegetation noterats (i samtliga lokaler har förekomst av P australis noterats då denna enligt naturtypsbeskrivningen inte får överskrida 75% i täckningsgrad). Översiktlig scanning I syfte att översiktligt undersöka strandlinjer användes i Fläcksjön en metod kallad scanningmetoden, tidigare använd i samma syfte i Vättern och Vänern 2005 (Olsson 2005; Olsson 2006 och 2007). Metoden utarbetades inför 2005 och användes för att finna intressanta lokaler då slumpvis utplacering av transekter kan resultera i olämpliga eller tomma lokaler. I huvudsak bygger scanningmetoden på att en fridykare på skärplan dras av en liten motorbåt. Båtföraren följer en förutbestämd rutt längs stranden och en GPS ritar ett spår där man faktiskt har kört. Fridykaren för snabba anteckningar i vattnet med hjälp av båtförarens lägesinformation och resultaten redovisas grafiskt. I Fläcksjön var scanning med skärplan inte genomförbart (framförallt på grund av dålig sikt) och där har istället frekventa strandhugg gjorts längs en strandlinje. Artbestämning All artbestämning har utförts av Anders Olsson och Håkan Sandsten. Kärlväxter har namngivits enligt Moeslund et al (1990). För kransalger har Blindow och Krause (1999) med muntliga kommentarer av I Blindow (2005) använts. Figur 1. Täckningsgradklasser.

8 Parametrar För basinventering och miljöövervakning har förekomst, djuputbredning och täckningsgrad noterats enligt delmanualen (Olsson 2005). Samtliga förekommande submersa makrofyter har registrerats. Vidare har bottensubstrat, exponeringsgrad, vattenstånd och siktdjup bedömts och noterats. Makrofyter har i tabeller och figurer presenterats enligt figur 1. Scanningmetoden har registrerat förekomst av Natura 2000-typarter 3150 (NV 2004), kransalger samt arter i Ecke Förekomsten redovisas grafiskt grupp/släktesvis och tätheten har bedömts enligt: + mycket/kraftigt bältesbildande"; - lite/svagt bältesbildande"; F svag förekomst. Vattenstånd har hämtats från referenspunkter såsom peglar, betongbroar och liknande. På fältkartor har vattenståndsmätpunkter märkts ut med bokstaven P. 12-kanals GPS har använts för positionering enligt RT90. Databehandling Data från rutinventeringen har sammanslagits per lokal, indelat i enmeters djupintervaller. Täckningsgrad är av klasstyp (se figur 1) och klassmedianvärde redovisas i tabeller och figurer. Data från scanningmetoden har överförts till grafisk presentation med eventuella kommentarer. Bedömning av lokalernas bevarandestatus (gynnsam osäker icke gynnsam) samt dess lämplighet för uppföljning enligt Natura 2000 har gjorts subjektivt med hjälp av förekomst av och i vissa fall kondition på typarter. Ekologisk status bedöms med avseende på makrofyter i klasserna : Hög God Måttlig Otilfredställande Dålig och jämförs med referensjöar vilka antas ha hög ekologisk status (Ecke 2006). De tidigare BMG för makrofyter i vatten (NV 2002) byggde på artförekomst men metoden har fått kritik bland annat på grund av felaktiga artlistor (pers obs; Strand 2004).

9 RESULTAT Under inventeringen 2006 hittades ett flertal arter i de undersökta sjöarna. Fullständig artlista per område (även de som endast observerades i områdena utanför själva inventeringarna) finns tabeller I respektive avsnitt. Med utgångspunkt från den submersa floran kan sjöarna karaktäriseras som (mer eller mindre naturligt) eutrofa sjöar med en rik förekomst av flera karaktärsväxter. Den emersa vegetationen är rikt utvecklad I samtliga objekt. Sjöarna är, bland annat på grund av deras ringa djup, extra känsliga för ökad eutrofiering samt förändrad vattenregim.

10 FLÄCKSJÖN SE (Sjö-ID SE ) Fläcksjön är den största av de tre inventerade sjöarna, dock väldigt grund och med ett siktdjup på endast 0,77m. Botten består i huvudsak av finsediment med inslag av grovdetritus. Omgivningarna ger relativt lite vindskydd men sjön visar inga större tecken på hård exponering. Vattenståndet var 137cm under brokant vid P, bron över Färjeån. I Fläcksjön inventerades tre lokaler: väst, ost och syd (se karta). En artlista finns nedan och resultat från rutinventeringar och scanning återfinns i figurer nedan samt bilaga 1. Eftersök av den rödlistade (VU) bandnaten Potamogeton compressus som tidigare har hittats i Kyrkviken gav ett fynd på fyra exemplar, norr om båtplatsen vid kyrkan på cirka 0,5m djup i ett område med bland N lutea, S lacustris och P obtusifolius (se lokalfoto ovan). Fynden var relativt småväxta, mellan cm höga. I övrigt hittades sex typarter för Natura N alba (se foto) återfanns lokalt i stora mångder.

11 Resultat av rutinventeringar vid FläV samt FläO.

12 Resultat av rutinventering vid FläS.

13 Ekologisk status Fläcksjöns trofiindex är 6,5, den ekologiska kvoten 0,67 och dess ekologiska status bedöms som Otillfredsställande. Bevarandestatus N2000 Fläcksjön har tidigare bedömts som okänd bevarandestatus men detta underlag ger icke gynnsam bevarandestatus då endast sex typarter hittades, dock ingen dominant. Fynd av P compressus var som tidigare år väldigt litet. Bevarandemål De befintliga bevarandemålen fastställer att den blå bården skall minst vara minst X ha vid normalvattenstånd och där markförhållandena tillåter. Bredden på den blå bården skall vara minst 3-10 m. Vidare skall det finnas en mosaik av säv-, fräken-, vassruggar och flytbladsvegetation med mera, och de typiska kärlväxtarterna XX skall bibehållas eller öka i jämförelse med år X. Förslagsvis kompletteras bevarandeplanerna med att fastställa en procentuell del av strandlinjen som blå bård, att de typarter som hittades 2006 inte skall minska och vattenståndet/fluktuationer skall ökas. Området lämpar sig som miljöövervakningslokal på grund av förekomst av P compressus vilken återfanns vid FläO.

14 GUSSJÖN SE (Sjö-ID SE ) Gussjön är även den mycket grund lerslättsjö med ett siktdjup på endast 0,54m. Vattenståndet var +21cm på pegeln vid östra sidan ( P ). Enligt lokalbefolkningen kan vattenståndsfluktuationen vara upp till en meter högre vid högvatten. Botten består av finsediment. I Gussjön inventerades tre lokaler, i väst, ost och nord (se karta). En artlista och resultat från rutinventeringar återfinns i återfinns nedan. Exempelvis återfanns H morsus-ranae samt Utricularia sp. (se foto). I sjöns västra delar tenderar C demersum att dominera. Ekologisk status Gussjöns trofiindex är 6,2, den ekologiska kvoten 0,61 och dess ekologiska status bedöms som Otillfredsställande. Bevarandestatus N2000 Gussjön har tidigare bedömts som ogynnsam bevarandestatus men ur submers makrofytsynpunkt skulle detta kunna revideras till gynnsam bevarandestatus. Sju typarter hittades, dock med tendens till dominerande C demersum. Bevarandemål De befintliga bevarandemålen fastställer att regleringen inte skall minska. Förslagsvis kompletteras bevarandeplanerna med att fastställa en procentuell del av strandlinjen som blå bård och att de typarter som hittades 2006 inte skall minska och vattenståndet/fluktuationer inte skall minska. C demersum bör inte öka. Gussjön, speciellt GusV, lämpar sig som miljöövervakningslokal på grund av flertalet arter med stabila bestånd.

15

16 Figur xx och yy. Resultat av rutinventering vid GusN och GusO. Figur zzz. Resultat av rutinventering vid GusV.

17 RÖRBOSJÖN SE (Sjö-ID SE ) Rörbosjön är den minsta av de tre sjöarna och mynnar ut i norr mot Fläcksjön. Den är grund med ett siktdjup på endast 0,65m. Vattenståndet var -44cm under den högsta punkten på stenen mitt i sjön (se foto). Bottensubstratet dominerades av grovdetritus och sjön bedöms vara något välexponerad mot vind. I Rörbosjön inventerades två lokaler, i väst och ost (se karta). En artlista och resultat från rutinventeringar återfinns i figurer nedan. Ekologisk status Rörbosjöns trofiindex är 6,1, den ekologiska kvoten 0,58 och dess ekologiska status bedöms som Otillfredsställande. Bevarandestatus N2000 Rörbosjön har tidigare bedömts som okänd bevarandestatus och ur submers makrofytsynpunkt skulle detta kunna specificeras till ogynnsam bevarandestatus. Fem typarter hittades, med tendensen att emers vegetation samt näckrosor dominerar. I övrigt en fin lokal. Bevarandemål De befintliga bevarandemålen fastställer att det skall finnas en blå bård.. Förslagsvis kompletteras bevarandeplanerna med att fastställa en procentuell del av strandlinjen som blå bård och att de typarter som hittades 2006 inte skall minska och vattenståndet/fluktuationer inte skall minska. Rörbosjön (f f a RörV) lämpar sig som miljöövervakningslokal men Fläcksjön föredras på grund av bandnate.

18 Resultat av rutinventering vid RörV samt RörO.

19 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Inventeringen 2006 ger att alla tre områden klart kan klassificeras som naturtyp 3150 och även utgöra lämpliga lokaler för uppföljning inom Natura Vidare är samtliga lämpliga som miljöövervakningslokaler men Fläcksjön premieras på grund av förekomst av den rödlistade bandnaten P compressus.

20 TACK Jag vill speciellt tacka min vapendragare, kollega och vän Håkan Sandsten för en härligt samarbete! På länsstyrelsen i Västmanland har flertalet men framförallt Henrik Roos och Gunilla Alm hjälpt till mycket. Tack! REFERENSER Blindow I och Krause W Bestämningsnyckel för svenska kransalger. Svensk Botanisk Tidskrift 84: Ecke F Vattenvegetation som indikator för vattenkvalitet och sjökaraktär. Forskningsrapport 2006:15. Luleå tekniska universitet. 57 sidor. Länsstyrelsen i Västmanland Bevarandeplan för Natura 2000-område Fläcksjön SE sidor. Länsstyrelsen i Västmanland Bevarandeplan för Natura 2000-område Gussjön SE sidor. Länsstyrelsen i Västmanland Bevarandeplan för Natura 2000-område Rörbosjön SE sidor. 5 sidor. Moeslund B et al. Danske vandplanter. Miljønyt Miljøministeriet, Miljøstyrelsen, Köpenhamn, Danmark sidor. Naturvårdsverket Handbok i Miljöövervakning. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag - Vattenväxter i sjöar. Naturvårdsverket, Stockholm. Naturvårdsverket Manual för basinventering i sjöhabitat. Utbildningsversion Naturvårdsverket, Stockholm. 66 sidor. Olsson A Basinventering av submers vegatation i Vättern Vätternvårdsförbundet, Jönköping. Olsson A Basinventering sötvatten. Delmanual basinventering av submersa makrofyter och kransalger. Länsstyrelsen i Jönköping. Olsson A Basinventering av submers vegatation i Vänern Vänerns vattenvårdsförbund, Mariestad. Olsson A Basinventering av submers vegatation i Vättern Vätternvårdsförbundet, Jönköping. Strand J Utvärdering av fältmetodik för basinventering och uppföljning av Natura 2000 områden undersökningstyp: makrofyter i sjöar, naturtyp: Naturligt eutrofa sjöar med nate och dybladsvegetation (3150).

21 BILAGOR Bil 1 scanningresultat Fläcksjön.