En boplatslämning från Sandarnaperioden

Transkript

1 UV VÄST RAPPORT 2001:26 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING En boplatslämning från Sandarnaperioden Västergötland, Lundby socken, Sörred 7:2 och 15:1, RAÄ 304:2 Louise Olsson

2

3 UV VÄST RAPPORT 2001:26 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING En boplatslämning från Sandarnaperioden Västergötland, Lundby socken, Sörred 7:2 och 15:1, RAÄ 304:2 Louise Olsson En boplatslämning från Sandarnaperioden 3

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Box , Kungsbacka Besöksadress: Nygatan 11 Växel: Fax: e-post: e-post: Bildredigering Anders Andersson Fyndteckningar Anders Andersson Framsida Daterande flintfynd från boplatsen (se även fig. 4, s. 11). Teckning: Anders Andersson. Layout Lena Troedson Tryck/Utskrift Elanders Digitaltryck, Göteborg, 2001 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2001:26 ISSN En boplatslämning från Sandarnaperioden

5 Innehåll Inledning 7 Bakgrund 7 Topografi 7 Fornlämningsmiljön 9 Målsättning 9 Undersökningen 9 Metod 9 Strandlinjedatering 9 Lagerbeskrivning 10 Rutgrävning 10 Fynd 10 Datering 11 Jakt och fiske 11 Slutsats och diskussion 12 Sammanfattning 12 Litteratur 13 Tekniska och administrativa uppgifter 13 Bilaga. Fyndtabell 14 Figurförteckning 20 En boplatslämning från Sandarnaperioden 5

6 NORGE V Ä RMLAND DALSLAND BOHUSLÄ N V Ä STERGÖ TLAND Lundby GÖTEBORG HALLAND Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad. 6 En boplatslämning från Sandarnaperioden

7 Inledning Med anledning av att Celero Support AB Volvo skulle bygga ett bilsäkerhetscentrum inne på Volvos område vid Sörred 7:2 och 15:1, Lundby socken, Göteborg, utförde Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Väst en slutundersökning inom nämnda område. Undersökningen omfattade en förhistorisk boplats som tidigare påträffats i samband med en förundersökning (Svedberg, manus under arbete). Totalt undersöktes 350 m 2. Slutundersökningen utfördes 30/6 18/ Vid fornlämning 304:2 framkom inga anläggningar, som exempelvis härdar och gropar. Däremot påträffades rikligt med slagen och bearbetad flinta, vilket kan visa att platsen utnyttjats som en säsongsbunden lägerplats eller fångstplats. Bakgrund 1960-talet var en expansiv era för Volvo och stora fabriksområden anlades i Sörred. Både Sörred och Lundby är fornlämningstäta områden och som konsekvens av olika nybyggnationer har vissa områden under årens lopp kommit att omfattas av arkeologiska undersökningar. Personal från Göteborgs Arkeologiska Museum har genomfört undersökningar av ett flertal lämningar ifrån järnålder, bronsålder, neolitikum och mesolitikum. Det var också personal från Göteborgs Arkeologiska Museum, som utförde en utredning i området. Detta föranledde sedermera en förundersökning, som utfördes av Göteborgs Arkeologiska Museum i samarbete med Riksantikvarieämbetet UV Väst i Kungsbacka. Topografi Bohuslän är känt för sitt karga men vackra klipplandskap med skärgårdens radband av kala öar längst i väster. En av de största är Hisingen, som räknas vara Sveriges fjärde största ö. Ön har en rik och omväxlande naturgeografi. Karaktäristiskt är flera bergspartier med sprickdalar och mellanliggande områden för odling och bebyggelse. Två stora dalgångar har tidigare varit farbara sund där torra sidslänter många gånger brukats som boplatsområden. Inlandsisen släppte sitt grepp för ca år sedan. Från de följande årtusendena finns många spår efter stenålderns fångstfolk. Stranden låg mellan 15 och 25 m högre än idag och älvmynningens område var en skärgårdsmiljö med många större och mindre öar. Här fanns också flera fiskrika sund mellan öarna. Bronsålderns, ca 3000 år gamla, stora gravrösen finns koncentrerade i ett stråk längs kusten. I Sörred Björlanda ligger bosättningar och gravar ifrån olika tidsperioder. Skäggeredsområdet ligger längs den dalgång, som från Älvsborgsfjorden i söder sträcker sig upp till Björlanda Kile i norr. Ända fram till Kristi födelse har dalgången utgjort ett farbart sund från Göta älvs mynningsområde i söder till upp till Nordre älvs mynningsområde i norr. Bergsområdet öster om dalgången delas i två delar av ett större, uppodlat slättområde, som från dalgången i väster utbreder sig åt öster. Bergspartierna En boplatslämning från Sandarnaperioden 7

8 Raä 300 Raä 299 Raä 330 Raä 298 Raä 331 Raä 329 Raä 297 Raä 303 Raä 304:2 Fig. 2. Utsnitt ur Ekonomiska kartan, blad 7B 1c, med fornlämningen RAÄ 304:2 markerad. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket En boplatslämning från Sandarnaperioden

9 består av kala slipade berghällar med mellanliggande, mindre moränfyllda svackor bevuxna med ek och tall. Fornlämningsmiljön Fornlämningen ligger i en östsluttning invid en bergshylla och begränsas av berg i norr, söder och i väster. Vid den tidigare utredningen framkom rikligt med slagen flinta på hyllan och även i slänten närmast öster om denna. Fram till omkring Kristi födelse utgjorde dalgången ett segelbart sund, och på de omgivande bergshöjderna har ett stort antal fornlämningar undersökts, bl.a. rösen och enkla stensättningar. Dessutom har spår av förhistorisk bebyggelse från olika tidsperioder påträffats. Flera boplatser från mesolitikum och neolitikum är belägna i närheten. De närmast är RAÄ 297, 298, 299, 300, 303, 329, 330 och 331. Många fornlämningar i Skäggereds angränsande socknar Syrhåla och Låssby har undersökts och uppvisar liknande fornlämningsmiljöer. Längs kusten och på öarna i skärgården finns gott om enkla husgrunder, s.k. stenhägnader eller tomtningar, som hör samman med de tidiga och kanske även sena sillfiskeperioderna. En del av dem skulle genom sitt läge i förhållande till stranden kunna dateras till förhistorisk tid, men de flesta är antagligen från de stora sillfiskeperioderna under och 1700-talen. I anslutning till dessa husgrunder ligger flera labyrinter och några mindre begravningsplatser. Målsättning I syfte att lokalisera härdar och eventuella hyddbottnar undersöktes en yta av ca 350 kvadratmeter på en grustäckt berghylla och i en slänt nedanför denna. Likaså sattes som målsättning att undersöka ett fyndförande gruslager som sträcktes ner till ca 15 cm i gruslagret på bergshyllan. Undersökningen Metod Innan undersökningen utfördes hade träd och övrig vegetation tagits bort. Vid undersökningen avbanades matjordslagret, som endast var ca 0,10 m tjockt. Under matjorden fanns sand med stenar och block av varierad storlek. Inga anläggningar påträffades, men flinta och keramik tillvaratogs. Ett trettiotal meterrutor handgrävdes och fördelades över den avbanade ytan. En viss förtätning av rutorna gjordes där fyndtätheten ökade. All dokumentation utfördes med totalstation. Fotodokumentation företogs i såväl sv/v som i färg (diapositiv). Strandlinjedatering Strandlinjedateringen visar att det var först under Sandarnaperioden, ca BP, som vattenlinjen stod så lågt att det var möjligt att bebo området, som då var en mindre ö. En boplatslämning från Sandarnaperioden 9

10 0 25 m Fig. 3. Schaktplan. Sandlagret under ploglagret antas vara strandzon vid tiden för bosättningen, d.v.s. omkring 8700 BP, då havsnivån var m högre än idag. Med sitt läge strax utanför Göta älvs mynningsområde bör platsen ansetts som attraktiv med sin närhet till rika fiskevatten och goda jaktmarker. Lagerbeskrivning I syfte att konstatera när de olika lagren bildades och om det fanns en överlagrad boplats grävdes ett djupschakt. Det visade sig dock att berget låg endast 1 2 meter under markytan. De påträffade lagren var helt fyndtomma. För övrigt kan nämnas att boplatsen var belägen i ett område där marken bestod av grusig och stenig jord. Rutgrävning Undersökningen inleddes med att ett antal spridda rutor grävdes. Därmed var förhoppningen att klargöra områdets lagerföljd och få en uppfattning om fyndens utbredning. Drygt m stora rutor upptogs, flertalet låg jämnt fördelade över grävingsområdet. En viss förtätning gjordes i områdets södra parti, strax nedanför en bergknalle, där de största fyndkoncentrationerna påträffades. Fynd Fyndmaterialet var begränsat och bestod till största delen av slagen flinta. Flintan låg genomgående på berget, i skrevorna eller bland gruset. Få daterande fynd återfanns i materialet, men två plattformskärnor, två övriga kärnor, en del av en mikrospånskärna, ett mikrospån och en kärnyxa daterar materialet till mesolitikum och Sandarnaperioden. Flera stora stycken av naturlig flinta påträffades också vid undersökningen. Det är dock viktigt att påpeka att det stora flertalet var så små att det ändå inte hade gått att tillverka t.ex. yxor i någon större mängd. Det är rimligt att 10 En boplatslämning från Sandarnaperioden

11 F110 F26 F66 Fig. 4. Från vänster till höger syns: F66, plattformskärna (skala 1:1). F110, plattformskärna (skala 1:1). F26, mikrospån (skala 2:1). F126, kärnyxa (skala 1:1). Teckningar: Anders Andersson. F126 tänka sig att man farit till denna holme för att ta tillvara den flinta som i legat i sanden och utifrån dessa bitar tillverkat olika slags flintföremål. En fossiliserad sjöborre hittades bland flintan och det är inte otänkbart att denna tagits tillvara av de människor som vistats på platsen. På utgrävningsområdet och i dess närhet fanns ådror med kvarts i bergen. Dessutom framkom en del avslag, övrig slagen kvarts och några splitter av kvarts. Tyvärr går det inte att dra några slutsatser om kronologin utifrån materialet då inga daterande föremål eller redskap påträffades. Ett tillslaget stycke utav diabas observerades i ruta 501. Dessutom påträffades en malsten i ruta 640 (se schaktplan, fig. 3). Keramikmaterialet var begränsat och bestod av mindre, anonyma, bitar. Skärvorna var något nötta, vilket kan ha sin förklaring i att de rullat runt i gruset eller svallats i ett vattenbryn. Keramiken var omöjlig att datera. F111 Datering Genom vissa kärnors och spåns utseende och karaktär har boplatsen placerats i tidig Sandarnakultur. Jakt och fiske Hisingen bestod under boreal tid av en mängd mindre öar där Lundby 304 låg i den mellersta skärgården. Som också tidigare nämnts har denna delen av skärgården varit ett attraktivt boplatsval. Inte minst för att man här antagligen inte behövt röra sig över allt för stora områden för att utföra skilda aktiviteter, exempelvis fiske på särskilda fiskeplatser, insamling av fågelägg m.m. Under senare delen av boreal tid, BP, var de flesta öarna i Bohuslän skogsklädda. Bara kala berg saknade mer eller mindre sammanhängande skog. Tall med inslag av björk bildade ljusa skogar på de större öarna och på de högre och torrare markerna. På fuktigare sluttningar och lägre partier dominerade hasseln i täta skogar. F52 Fig. 5. Teckningarna visar: F111, fossiliserad sjöborre. F52, malsten i bergart. Skala 1:1. Teckningar: Anders Andersson. En boplatslämning från Sandarnaperioden 11

12 Den brutna topografin har gett upphov till ett landskap med många mosaikartade zoner och flera olika skogsbiotoper. Detta har varit gynnsamt för det större viltet. Hassel- och tallskogar har också erbjudit goda biotoper för olika små pälsdjur. Jakt på havsdäggdjur kan ha haft en stor betydelse. Gråsäl och knubbsäl är exempel på däggdjur som bör ha varit attraktiva och antagligen har de jagats regelbundet. Vitnosdelfinen är det djur, som under boreal tid kan ha gett mycket stora mängder kött och späck. Jakt på landfågel har dock kanske inte haft lika stor betydelse, (Jonsson 1998, s ). Mer landbaserade djur som vildsvin och små däggdjur bör ha funnits på öarna vid denna tidpunkt och har antagligen utgjort en viktig resurs. Andra resurser har varit insamling av musslor, hasselnötter, alger, svampar, ägg och bär (Larsson 1997, s. 25). Slutsats och diskussion På grund av att det daterande materialet är så begränsat och då inga 14 C- dateringar finns är det redskapen och spåntekniken som daterar fornlämningens äldsta skede. En större del av flintan hör förmodligen till en mesolitisk bosättning. Flintmaterialet låg dels i bergsskrevor och dels i ett 20 cm tjockt gruslager, direkt under grässvålen. Tack vare några daterande fynd av ett par plattformskärnor och några spån kan den äldsta fasen, som sannolikt utgörs av en boplatslämning, dateras till Sandarnakulturen. I de rutor som grävdes i den zon, där stranden en gång legat fanns inga fynd och det skulle kunna bero på att havet eroderade ut material från en eventuellt högre upp liggande boplats. Vågrörelserna kan ha sorterat ut inte bara gruset, utan också flinta och organiskt material. Boplatsen tolkas som en säsongsbunden lägerplats, där jakt, fiske och insamling av flinta bedrivits. Flintan kan också ha varit en bidragande orsak till boplatsens etablering. Förutom slagen flinta påträffades några anonyma keramikskärvor. Tidsmässigt går dessa inte att fastställa närmare än till neolitikum järnålder Tillsammans med närbelägna gravar på berg visar de dock att området använts vid minst två olika tidpunkter. Sammanfattning Undersökningsområdet begränsades till den del av höjdryggen, som Volvos bilsäkerhetscentrum skulle beröra. Boplatsen var belägen i en södersluttning invid ett bergsparti. Området banades av och meterrutor grävdes. Inga anläggningar påträffades, men flinta och keramik togs tillvara. En viss förtätning av rutorna skedde där fyndmängden ökade. Dessutom fanns en plan yta mellan ett par bergshällar som kan ha varit en lämplig yta för diverse aktiviteter. Invid dessa berghällar fanns rikligt med slagen flinta. Det påträffade materialet visar att området utnyttjats under minst två skilda tillfällen. Den äldsta fasen är från Sandarnaperioden, vilket vissa artefakter av flinta visar. En annan men mer ospecifierbar tid indikeras av några anonyma keramikbitar. 12 En boplatslämning från Sandarnaperioden

13 Litteratur Bramstång, C., Jonsson, L. och Olsson, L Omlagrade och inlagrade fynd i Morlandadalen. En arkeologisk undersökning av fornlämning 491 med fyndmaterial från mesolitikum till järnålder, Morlanda socken, Orust kommun, Bohuslän. Arkeologiska Resultat UV Väst Rapport 1998:18. Riksantikvarieämbetet. Kungsbacka. Larsson, F Mesolitiska boplatser i brytningstid datering och site catchment analys av två mesolitiska boplatser i brytningstid, mellan Hensbacka och Sandarnakultur i Torslanda socken, Göteborg. C-uppsats, Göteborgs universitet, Institutionen för arkeologi Fördjupningskurs 1. Svedberg, V. Manus under arbete. Tekniska och administrativa uppgifter RAÄ dnr: Länsstyrelsens dnr och datum för beslut: Belägenhet: Ekonomiska kartan, blad 7B 1c. Koordinater: x y Fältarbetstid: 13/6 18/ Arkeologisk personal: Lisbeth Bengtsson, Betty-Ann Munkenberg (ansvarig) och Louise Olsson. Fyndregistrering: Louise Olsson. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Fynd: Fnr En boplatslämning från Sandarnaperioden 13

14 14 En boplatslämning från Sandarnaperioden Bilaga. Fyndtabell Fnr Id Fyndomständighet Sakord Material Egenskap Vikt i g Antal Fragm.grad Bränd Sintrad Slaggad Svallad Patinerad Inmätt avbaningsfynd Avslag Flinta 5 1 K Inmätt, kastad Övrig Flinta Frostsprängd D Inmätt avbaningsfynd Övrig slagen Flinta 3 2 K Inmätt, förkommit Oreg Oreg F Inmätt avbaningsfynd Avslag Flinta 8 1 F Inmätt avbaningsfynd Oreg Oreg F Inmätt avbaningsfynd Avslag Flinta Delvis patinerad 13 1 K Inmätt avbaningsfynd Avslag Flinta Patinerad 1 1 K Inmätt avbaningsfynd kastat Frostsprängd Flinta Frostsprängd F Inmätt avbaningsfynd Avslag Flinta Crusta partiellt K Inmätt avbaningsfynd Avslag Flinta K Inmätt avbaningsfynd Avslag Flinta Crusta partiellt 31 1 K Inmätt avbaningsfynd Avslag Flinta 2 2 K Inmätt avbaningsfynd Avslag Flinta Crusta partiellt 6 2 K Lager 2 Avslag Flinta 2 svallade 38 2 F Lager 2 Avslag Flinta Svallad 44 1 K Lager 1 Övrig kärna Flinta Crusta partiellt K Lager 1 Övrig slagen Kvarts 3 2 F cm ner i rutan Avslag Flinta 54 4 K cm djupt i rutan Avslag Flinta 5 2 K cm djupt Övrig slagen Flinta Crusta partiellt 78 4 K cm djupt Splitter Flinta 2 3 F cm djup Övrigt slagen Kvarts 48 2 K cm djup Avslag Flinta 15 5 F cm djupt Mikrospån Flinta 1 1 I Avslag Flinta 23 3 I Övrigt slagen Flinta 28 2 I Ytligt Avslag Flinta 80 5 I Ytligt Övrigt slagen Flinta 22 3 F

15 En boplatslämning från Sandarnaperioden 15 Fnr Id Fyndomständighet Sakord Material Egenskap Vikt i g Antal Fragm.grad Bränd Sintrad Slaggad Svallad Patinerad Ytligt Splitter Flinta 1 2 I Lager 2, brun sand Avslag Flinta 18 3 I Lager 2, brun sand Övrigt slagen Flinta I cm djupt Avslag Flinta 7 2 I cm djupt Splitter Flinta 2 3 F Avslag Flinta Crusta partiellt I Övrigt slagen Flinta I Avslag Flinta 74 2 I Övrigt slagen Flinta I Avslag Flinta I Avslag Flinta 39 5 I Övrigt slagen Flinta Crusta partiellt I I det övre sandskiktet Övrig kärna Flinta I I det övre sandskiktet Avslag Flinta 39 1 I I det övre sandskiktet Övrigt slagen Flinta 22 3 I I det övre sandskiktet Splitter Flinta 2 5 F Övrigt slagen Kvarts 8 1 I Splitter Kvarts 1 1 F Lager 1 Avslag Flinta 48 5 F Lager Övrigt slagen Kvarts F Malsten Bergart F cm djupt Avslag Flinta 14 2 F Avslag Flinta F Avslag Flinta 22 6 F Övrigt slagen Flinta 26 2 F Avslag Flinta 7 4 F cm djupt Avslag Flinta 19 8 F cm, brun sand Övrigt slagen Flinta 68 3 K cm djupt Avslag Flinta F Avslag Flinta Med retusch? 4 1 I Övrigt slagen Flinta I Avslag Flinta 7 3 I

16 16 En boplatslämning från Sandarnaperioden Fnr Id Fyndomständighet Sakord Material Egenskap Vikt i g Antal Fragm.grad Bränd Sintrad Slaggad Svallad Patinerad Övrigt slagen Flinta 48 3 I Splitter Flinta 2 5 F Enl. B.N. från sandarna Plattformskärna Flinta I Lager 1 Avslag Flinta 10 1 I Lager 1 Övrigt slagen Flinta 25 5 I Avslag Flinta 7 3 I Övrigt slagen Flinta 2 2 I Avslag Flinta Ytfynd 4 1 I Avslag Flinta 38 3 I Övrigt slagen Flinta I Avslag Flinta 8 1 I Lager 1 Avslag Flinta 62 8 I Lager 1 Avslag Flinta 26 3 I "sökflinta" Övrigt slagen Flinta Crusta 38 1 I Avslag Flinta 72 8 I Lager 1 Avslag Flinta 46 3 I Lager 2 Övrigt slagen Flinta 3 2 I Övrigt slagen Flinta I I mjäla 30 cm djupt Övrigt slagen Flinta 80 2 I cm ner i mjäla Avslag Flinta 5 3 I Lager 2 Avslag Flinta 54 8 I Avslag Flinta I Splitter Flinta F Övrigt slagen Flinta I Övrigt slagen Kvarts 2 3 F Lager 2 Avslag Flinta 59 3 I Lager 2 Avslag Flinta I Lager 1 Avslag Flinta 26 5 I Lager 1 Kärnfragment Flinta Spånkärna 19 1 F Lager Splitter Flinta 2 4 F Lager 1 Övrigt slagen Flinta I Lager 1 Avslag Kvarts 20 1 I

17 En boplatslämning från Sandarnaperioden 17 Fnr Id Fyndomständighet Sakord Material Egenskap Vikt i g Antal Fragm.grad Bränd Sintrad Slaggad Svallad Patinerad Lager 1 Övrigt slagen Kvarts 17 2 I Lager 1 Splitter Kvarts 1 2 F Ytligt Avslag Flinta 29 9 I Ytligt Övrigt slagen Flinta F Ytligt Splitter Flinta 4 17 F Lager 2 Övrigt slagen Flinta I Lager 2 Splitter Flinta 2 4 F cm djupt i rutan Övrigt slagen Flinta F cm djupt Avslag Flinta F Splitter Flinta 3 9 F Splitter Flinta F Avslag Flinta I Kärnfragment Flinta 18 1 I Övrigt slagen Flinta F Plattformskärn a Flinta 37 1 I Sjöborre Fossil 19 1 F Övrigt slagen Flinta 23 2 K Lager 1 Övrigt slagen Flinta K Lager 1 Avslag Flinta 64 5 F Avslag Flinta K Splitter Flinta K Övrigt slagen Flinta F Splitter Flinta 7 49 F Övrigt slagen Flinta F Avslag Flinta K Övrigt slagen Kvarts 25 3 F Avslag Flinta 32 4 I Övrigt slagen Flinta I Lager 2 Övrigt slagen Diabas I Kärnyxa Flinta K Övrigt slagen Flinta K Splitter Flinta 1 5 F

18 18 En boplatslämning från Sandarnaperioden Fnr Id Fyndomständighet Sakord Material Egenskap Vikt i g Antal Fragm.grad Bränd Sintrad Slaggad Svallad Patinerad Övrigt slagen Kvarts 30 1 K Avslag Kvarts K Splitter Kvarts 1 1 F Avslag Flinta 27 2 K Övrigt slagen Flinta 30 1 I Splitter Flinta 1 1 F Övrigt slagen Flinta 8 2 I Övrigt slagen Flinta K Övrigt slagen Övrigt slagen Flinta 3 2 I Lager Övrigt slagen Kvarts I Lager Splitter Flinta 2 4 F Lager 2 Övrigt slagen Flinta F Avslag Flinta 3 1 F Övrigt slagen Flinta F Torvlager Övrigt slagen Flinta F ,1 0,2 m Keramik Bränd lera Skärvor 8 3 F cm djupt Keramik Bränd lera Skärvor 33 9 F ,05 m djup Keramik Bränd lera Skärva 4 1 I -1

19 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad Fig. 2. Utsnitt ur Ekonomiska kartan, blad 7B 1c, med fornlämningen RAÄ 304:2 markerad. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Fig. 3. Schaktplan Fig. 4. Från vänster till höger syns: F66, plattformskärna (skala 1:1). F110, plattformskärna (skala 1:1). F26, mikrospån (skala 2:1). F126, kärnyxa (skala 1:1). Teckningar: Anders Andersson Fig. 5. Teckningarna visar: F111, fossiliserad sjöborre. F52, malsten i bergart. Skala 1:1. Teckningar: Anders Andersson En boplatslämning från Sandarnaperioden 19

20

21 Med anledning av att Celero Support AB Volvo skulle bygga ett bilsäkerhetscentrum inne på Volvos område vid Sörred i Lundby socken, Göteborg, utförde Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Väst en slutundersökning. Undersökningen omfattade en förhistorisk boplats som tidigare påträffats i samband med en förundersökning. Inga anläggningar påträffades, men flinta och keramik togs tillvara. Det påträffade materialet visar att området utnyttjats under minst två skilda tillfällen. Den äldsta fasen är från Sandarnaperioden, vilket vissa artefakter av flinta visar. En annan men mer ospecifierbar fas indikeras av några anonyma keramikbitar. ISSN