Bibliography. Adank, P. (2003). Vowel normalization: a perceptual-acoustic study of Dutch vowels. University of Nijmegen. Ph.D. thesis.

Transkript

1 Bibliography Aasa, A., Bruce, G., Engstrand, O., Eriksson, A., Segerup, M., Strangert, E., Thelander, I., & Wretling, P. (2000). Collecting dialect data and making use of them: an interim report from Swedia In A. Botinis, & N. Torstensson (Eds.) FONETIK 2000, (pp. 1720). Department of Languages, University of Skövde. Adank, P. (2003). Vowel normalization: a perceptual-acoustic study of Dutch vowels. University of Nijmegen. Ph.D. thesis. Adank, P., Van Hout, R., & Smits, R. (2004). An acoustic description of the vowels of Northern and Southern Standard Dutch. Journal of the Acoustical Society of America, 116, Adank, P., Van Hout, R., & Van de Velde, H. (2007). An acoustic description of the vowels of Northern and Southern Standard Dutch II: Regional varieties. Journal of the Acoustical Society of America, 121, Ahlbäck, O. (1956). Svenskan i Finland, vol. 15 of Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård. Stockholm: Svenska bokförlaget. Ahlbäck, O., & Slotte, P. (Eds.) ( ). Ordbok över Finlands svenska folkmål. Vol. 14. Helsingfors: Forskningscentralen för de inhemska språken/svenska litteratursällskapet i Finland. [Vol. 57 forthcoming]. Andersson, L.-G. (1994). Göteborgska inte alltid så enkelt. In U.-B. Kotsinas, & J. Helgander (Eds.) Dialektkontakt, språkkontakt och språkförändring i Norden, vol. 40 of MINS, (pp ). Stockholm: Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Andersson, L.-G. (2007). Dialekter och sociolekter. In E. Sundgren (Ed.) Sociolingvistik, (pp. 3470). Stockholm: Liber. Aniansson, E. (1996). Språklig och social identikation hos barn i grundskoleåldern, vol. 40 of Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Uppsala University. Ph.D. thesis. Auer, P. (1998). Dialect levelling and the standard varieties in Europe. Folia Linguistica, 32,

2 176 BIBLIOGRAPHY Auer, P. (2005). Europe's sociolinguistic unity, or: A typology of European dialect/standard constellations. In N. Delbecque, J. van der Auwera, & D. Geeraerts (Eds.) Perspectives on Variation: Sociolinguistic, Historical, Comparative, vol. 163 of Trends in Linguistics. Studies and Monographs, (pp. 742). Berlin: De Gruyter. Benson, S. (196570). Südschwedischer Sprachatlas. Vol. 14. Landsmålsarkivet i Lund. Björsten, S., & Engstrand, O. (1999). Swedish `damped' /i/ and /y/: Experimental and typological observations. In Proceedings of the 14th International Congress of Phonetic Sciences (ICPhS 99), (pp ). San Francisco. Black, P. (1973). Multidimensional scaling applied to linguistic relationships. Cahiers de l'institut de Linguistique Louvain, 3. Expanded version of a paper presented at the Conference on Lexicostatistics. Bleckert, L. (1987). Centralsvensk diftongering som satsfonetiskt problem, vol. 21 of Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Uppsala university. Ph.D. thesis. Bolfek Radovani, J. (2000). Attityder till svenska dialekter: en sociodialektologisk undersökning bland unga vuxna svenskar, vol. 13 of SoLiD. Uppsala universitet. Bruce, G. (2004). An intonational typology of Swedish. In Proceedings of Speech Prosody 2004, (pp ). Nara. Bruce, G. (2010). Vår fonetiska geogra. Om svenskans accenter, melodi och uttal. Lund: Studentlitteratur. Börjars, K. (2006). Swedish. In K. Brown (Ed.) Encyclopedia of Language & Linguistics, (pp ). Amsterdam: Elsevier, 2nd ed. Chambers, J. K., & Trudgill, P. (1998). Dialectology. Cambridge University Press, 2nd ed. Clopper, C. G., & Paolillo, J. C. (2006). North American English vowels: A factoranalytic perspective. Literary and Linguistic Computing, 21, Dioubina, O. I., & Ptzinger, H. R. (2002). An IPA vowel diagram approach to analysing L1 eects on vowel production and perception. In Proceedings of ICSLP '02, vol. 4, (pp ). Denver. Disner, S. F. (1980). Evaluation of vowel normalization procedures. Journal of the Acoustical Society of America, 67, Edlund, L.-E. (2003). Det svenska språklandskapet: De regionala språken och deras ställning idag och i morgon. In G. Akselberg, A. M. Bødal, & H. Sandøy (Eds.) Nordisk dialektologi, (pp. 1149). Oslo: Novus.

3 BIBLIOGRAPHY 177 Edlund, L.-E. (forthcoming). Geolinguistic mapping of the North Germanic languages. In A. Lameli, R. Kehrein, & S. Rabanus (Eds.) The Handbook of Language Mapping, vol. 2 of Language and Space. Berlin: De Gruyter. Eklund, I., & Traunmüller, H. (1997). Comparative study of male and female whispered and phonated versions of the long vowels of Swedish. Phonetica, 54, 121. Elert, C.-C. (1983). Forskning om tal, ljud och hörsel i en humanistisk omgivning. In L. Nord, & P. af Trampe (Eds.) Tal, ljud, hörsel, (pp. 2536). Stockholm: Institutionen för lingvistik. Elert, C.-C. (1994). Indelning och gränser inom området för den talade svenskan: en aktuell dialektogra. In L.-E. Edlund (Ed.) Kulturgränser myt eller verklighet?, vol. 4 of DIABAS, (pp ). Institutionen för nordiska språk, Umeå universitet. Elert, C.-C. (1997). Inledning. In P. Hedelin (Ed.) Norstedts svenska uttalslexikon, (pp. 1043). Stockholm: Norstedt. Elert, C.-C. (2000). Allmän och svensk fonetik. Stockholm: Norstedt, 8th ed. Eriksson, A. (2004a). SweDia 2000: A Swedish dialect database. In P. J. Henrichsen (Ed.) Babylonian confusion resolved. Proceedings of the Nordic symposium on the comparison of languages, vol. 1 of Copenhagen Working Papers in LSP, (pp ). Eriksson, A. (2004b). Swedia-projektet: dialektforskning i ett jämförande perspektiv. Folkmålsstudier, 43, Fant, G. (1971). Notes on the Swedish vowel system. In L. L. Hammerich, R. Jakobson, & E. Zwirner (Eds.) Form & substance, (pp ). Copenhagen: Akademisk forlag. Field, A. (2005). Discovering statistics using SPSS. London: SAGE, 2nd ed. Fujimura, O. (1967). On the second spectral peak of front vowels: a perceptual study of the role of the second and third formants. Language and Speech, 10, Garlén, C. (2003). Svenska språknämndens uttalsordbok. Stockholm: Svenska språknämnden/norstedt. Gerstman, L. (1968). Classication of self-normalized vowels. IEEE Transactions on Audio and Electroacoustics, 16, Goebl, H. (1982). Dialektometrie; Prinzipien und Methoden des Einsatzes der numerischen Taxonomie im Bereich der Dialektgeographie, vol. 157 of Philosophisch- Historische Klasse. Denkschriften. Wien: Verlag der Österreichischen Akademie der Wissenschaften. With assistance of W.-D. Rase and H. Pudlatz.

4 178 BIBLIOGRAPHY Goebl, H. (1984). Dialektometrische Studien. Anhand italoromanischer, rätoromanischer und galloromanischer Sprachmaterialien aus AIS und ALF, vol. 191, 192, 193 of Beihefte zur Zeitschrift für romanische Philologie. Tübingen: Max Niemeyer Verlag. With assistance of S. Selberherr, W.-D. Rase and H. Pudlatz. Goebl, H. (2006). Recent advances in Salzburg dialectometry. Literary and Linguistic Computing, 21, Gooskens, C., & Heeringa, W. (2004). Perceptive evaluation of Levenshtein dialect distance measurements using Norwegian dialect data. Language Variation and Change, 16(3), Grönberg, A. G. (2004). Ungdomar och dialekt i Alingsås, vol. 27 of Nordistica Gothoburgensia. University of Gothenburg. Ph.D. thesis. Götlind, J., & Landtmanson, S. (194050). Västergötlands folkmål. Vol. 14. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien. Halberstam, B., & Raphael, L. J. (2004). Vowel normalization: the role of fundamental frequency and upper formants. Journal of Phonetics, 32, Hallberg, G. (2005). Dialects and regional linguistic varieties in the 20th century I: Sweden and Finland. In O. Bandle (Ed.) The Nordic languages. An international handbook of the history of the North Germanic languages. 2, vol. 22 of Handbücher zur Sprach- und Kommunikationswissenschaft, chap. 185, (pp ). Berlin: De Gruyter. Hammermo, O. (1989). Språklig variation hos barn i grundskoleåldern, vol. 24 of Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Uppsala University. Ph.D. thesis. Handbok i svenska som andraspråk (2008). Utarbetad av Språkrådet, vol. 7 of Skrifter utgivna av språkrådet. Stockholm: Norstedt. Hansson, Å. (1995). Nordnorrländsk dialektatlas. 1. Text; 2. Kartor. Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå. Harling-Kranck, G. (1998). Från Pyttis till Nedervetil: tjugonio prov på dialekter i Nyland, Åboland, Åland och Österbotten. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. Harrington, J. (2010). Phonetic Analysis of Speech Corpora. Blackwell. Harshman, R. A. (1970). Foundations of the PARAFAC procedure: Models and conditions for an explanatory multimodal factor analysis. UCLA Working Papers in Phonetics, 16, 184. Hedelin, P. (1997). Norstedts svenska uttalslexikon. Stockholm: Norstedt.

5 BIBLIOGRAPHY 179 Heeringa, W. (2004). Measuring dialect pronunciation dierences using Levenshtein distance, vol. 46 of Grodil. University of Groningen. Ph.D. thesis. Hyvönen, S., Leino, A., & Salmenkivi, M. (2007). Multivariate analysis of Finnish dialect dataan overview of lexical variation. Literary and Linguistic Computing, 22, Ivars, A.-M. (1996). Stad och bygd: nlandssvenska stadsmål i ett regionalt och socialt perspektiv, vol. 37 of Folkmålsstudier. Helsingfors: Föreningen för nordisk lologi. Ivars, A.-M. (2003). Lokalt och regionalt i svenskan i Finland: Tendenser i språkutvecklingen i norr och söder. In G. Akselberg, A. M. Bødal, & H. Sandøy (Eds.) Nordisk dialektologi, (pp. 5181). Oslo: Novus. Jacobi, I. (2009). On variation and change in diphthongs and long vowels of spoken Dutch. University of Amsterdam. Ph.D. thesis. Jain, A. K., & Dubes, R. C. (1988). Algorithms for Clustering Data. New Jersey: Prentice Hall. Johansson, I. (1982). Nordsvenska vokaler. In C.-C. Elert, & S. Fries (Eds.) Nordsvenska: språkdrag i övre Norrlands tätorter, (pp. 7398). Stockholm: Almqvist & Wiksell. Johnson, K. (2003). Acoustic and auditory phonetics. Oxford: Blackwell, 2nd ed. Joos, M. (1948). Acoustic phonetics, vol. 23 of Language monographs. Baltimore: Linguistic Society of America. Kerswill, P. (2002). Koineization and accommodation. In J. K. Chambers, P. Trudgill, & N. Schilling-Estes (Eds.) The handbook of language variation and change, (pp ). Malden, MA: Blackwell. Kessler, B. (1995). Computational dialectology in Irish Gaelic. In Proceedings of the 7th Conference of the European Chapter of the Association for Computational Linguistics, (pp. 6067). Dublin: EACL. Klatt, D. H., & Klatt, L. C. (1990). Analysis, synthesis, and perception of voice quality variations among female and male talkers. Journal of the Acoustical Society of America, 87, Klein, W., Plomp, R., & Pols, L. C. W. (1970). Vowel spectra, vowel spaces and vowel identication. The Journal of the Acoustical Society of America, 48, Kotsinas, U.-B. (1994). Ungdomsspråk, vol. 25 of Ord och stil. Uppsala: Hallgren & Fallgren.

6 180 BIBLIOGRAPHY Kuronen, M. (2000). Vokaluttalets akustik i sverigesvenska, nlandssvenska och nska, vol. 49 of Studia Philologica Jyväskyläensia. University of Jyväskylä. Ph.D. thesis. Källskog, M. (1990). Attityd, interferens, genitivsyntax: studier i nutida överkalixmål. Uppsala University. Ph.D. thesis. Labov, W. (1994). Principles of linguistic change. 1. Internal factors. Cambridge: Blackwell. Labov, W., Ash, S., & Boberg, C. (2005). The Atlas of North American English. Berlin: De Gruyter. Landtmanson, S. (1952). Västgötamålet, vol. A:8 of Västergötland: bidrag till landskapets kulturhistoria och naturbeskrivning. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Legendre, P., & Legendre, L. (1998). Numerical ecology, vol. 20 of Developments in environmental modelling. Amsterdam: Elsevier, 2nd ed. Leino, A., & Hyvönen, S. (2008). Comparison of component models in analysing the distribution of dialectal features. International Journal of Humanities and Arts Computing, 2, Leinonen, T. (2007). Vokaluttal i några nlandssvenska dialekter. In T. Arboe (Ed.) Nordisk dialektologi og sociolingvistik, (pp ). Århus: Peter Skautrup Centret for Jysk Dialektforskning, Aarhus universitet. Leinonen, T. (2008). Factor analysis of vowel pronunciation in Swedish dialects. International Journal of Humanities and Arts Computing, 2, Leinonen, T., & Tandefelt, M. (2000). Svenskan i Finland ett språk i kläm? Unga nlandssvenskars modersmål, vol. 50 of Research Reports. Helsinki: Swedish School of Economics and Business Administration. Leinonen, T., & Tandefelt, M. (2007). Evidence of language loss in progress? Mother-tongue prociency among students in Finland and Sweden. International Journal of the Sociology of Language, 187/188, Lindblom, B. (1986). Phonetic universals in vowel systems. In J. Ohala, & J. Jaeger (Eds.) Experimental phonology, (pp. 1344). Orlando: Academic Press. Linell, P. (1973). On the phonology of the Swedish vowel system. Studia Linguistica, 27, 152. Lobanov, B. M. (1971). Classication of Russian vowels spoken by dierent speakers. Journal of the Acoustical Society of America, 49, Lundberg, J. (2005). Classifying dialects using cluster analysis. Master's thesis, University of Gothenburg.

7 BIBLIOGRAPHY 181 Malmberg, B. (1956). Distinctive features of Swedish vowels: Some instrumental and structural data. In M. Halle, & H. G. Lunt (Eds.) For Roman Jakobson, (pp ). The Hague: Mouton. Miller, J. D. (1989). Auditory-perceptual interpretation of the vowel. Journal of the Acoustical Society of America, 85, Milroy, J., Milroy, L., & Hartley, S. (1994). Local and supra-local change in British English: the case of glottalisation. English world-wide, 15, 133. Neary, T. M. (1977). Phonetic feature systems for vowels. University of Connecticut. Ph.D. thesis. Nerbonne, J. (2006). Identifying linguistic structure in aggregate comparison. Literary and Linguistic Computing, 21, Nerbonne, J. (2009). Data-driven dialectology. Language and Linguistics Compass, 3(1), Nerbonne, J. (forthcoming). Mapping aggregate variation. In A. Lameli, R. Kehrein, & S. Rabanus (Eds.) The Handbook of Language Mapping, vol. 2 of Language and Space. Berlin: De Gruyter. Nerbonne, J., & Heeringa, W. (2010). Measuring dialect dierences. In P. Auer, & J. E. Schmidt (Eds.) Theories and Methods, vol. 1 of Language and Space. An International Handbook of Linguistic Variation, (pp ). Berlin: De Gruyter. Nerbonne, J., Heeringa, W., & Kleiweg, P. (1999). Edit distance and dialect proximity. In D. Sanko, & J. Kruskal (Eds.) Time Warps, String Edits and Macromolecules: The Theory and Practice of Sequence Comparison, (pp. vxv). Stanford: CSLI. Nerbonne, J., Kleiweg, P., Heeringa, W., & Manni, F. (2008). Projecting dialect dierences to geography: Bootstrap clustering vs. noisy clustering. In C. Preisach, L. Schmidt-Thieme, H. Burkhardt, & R. Decker (Eds.) Data Analysis, Machine Learning, and Applications. Proc. of the 31st Annual Meeting of the German Classication Society, (pp ). Berlin: Springer. Nerbonne, J., & Siedle, C. (2005). Dialektklassikation auf der Grundlage Aggregierter Ausspracheunterschiede. Zeitschrift für Dialektologie und Linguistik, 72(2), Van Nierop, D. J. P. J., Pols, L. C. W., & Plomp, R. (1973). Frequency analysis of Dutch vowels from 25 female speakers. Acustica, 29, Nordberg, B. (1975). Contemporary social variation as a stage in a long-term phonological change. In K.-H. Dahlstedt (Ed.) The Nordic Languages and Modern Linguistics 2, (pp ). Stockholm: Almqvist & Wiksell.

8 182 BIBLIOGRAPHY Nordberg, B. (1985). Det mångskiftande språket: Om variation in nusvenskan, vol. 14 of Ord och stil. Malmö: Liber. Nordberg, B. (2005). Social stratication in the present-day Nordic languages I: Swedish. In O. Bandle (Ed.) The Nordic languages. An international handbook of the history of the North Germanic languages. 2, vol. 22 of Handbücher zur Sprach- und Kommunikationswissenschaft, chap. 190, (pp ). Berlin: De Gruyter. Nordström, P. E., & Lindblom, B. (1975). A normalization procedure for vowel formant data. In Proceedings of the 8th International Congress of Phonetic Sciences, (p. paper 212). Leeds. Nusbaum, H. C., & Morin, T. M. (1992). Paying attention to dierences among talkers. In Y. Tohkura, E. Vatikiotis-Bateson, & Y. Sagisaka (Eds.) Speech perception, production and linguistic structure, (pp ). Amsteram: IOS Press. Pamp, B. (1978). Svenska dialekter. Stockholm: Natur och kultur. Pegoraro-Krook, M. I. (1988). Speaking fundamental frequency characteristics of normal Swedish subjects obtained by glottal frequency analysis. Folia Phoniatrica, 40(2), Peterson, G. E., & Barney, H. L. (1952). Control methods used in a study of the vowels. Journal of the Acoustical Society of America, 24, Pettersson, G. (2005). Svenska språket under sjuhundra år. Lund: Studentlitteratur, 2nd ed. Ptzinger, H. R. (2003). Acoustic correlates of the IPA vowel diagram. InProceedings of the XVth International Congress of Phonetic Sciences, vol. 2, (pp ). Barcelona. Plomp, R., Pols, L. C. W., & Van de Geer, J. P. (1967). Dimensional analysis of vowel spectra. Journal of the Acoustical Society of America, 41(3), Pols, L. C. W. (1977). Spectral analysis and identication of Dutch vowels in monosyllabic words. Soesterberg: Institute for Perception TNO. Ph.D. thesis. Pols, L. C. W., Tromp, H. R. C., & Plomp, R. (1973). Frequency analysis of Dutch vowels from 50 male speakers. Journal of the Acoustical Society of America, 53, Pols, L. C. W., Van der Kamp, L. J. T., & Plomp, R. (1969). Perceptual and physical space of vowel sounds. Journal of the Acoustical Society of America, 46, Proki, J. (2006). Identifying linguistic structure in a quantitative analysis of Bulgarian dialect pronunciation. Master's thesis, Eberhard Karls Universität Tübingen.

9 BIBLIOGRAPHY 183 Proki, J., & Nerbonne, J. (2008). Recognizing groups among dialects. International Journal of Humanities and Arts Computing, 2, Proki, J., Wieling, M., & Nerbonne, J. (2009). Multiple string alignments in linguistics. In L. Borin, & P. Lendvai (Eds.) Language Technology and Resources for Cultural Heritage, Social Sciences, Humanities, and Education (LaTeCH SHELT&R 2009), EACL Workshop, (pp. 1825). Athens. Reinhammar, V., & Nyström, G. (Eds.) ( ). Ordbok över Sveriges dialekter. Uppsala: Arkivet för ordbok över Sveriges dialekter/språk- och folkminnesinstitutet. Reuter, M. (1971). Vokalerna i nlandssvenskan: en instrumentell analys och ett försök till systematisering enligt särdrag. In Festskrift till Olav Ahlbäck, vol. 58 of Studier i nordisk lologi, (pp ). Helsingfors: Svenska Litteratursällskapet i Finland. Reuter, M. (2005). Swedish in Finland in the 20th century. In O. Bandle (Ed.) The Nordic languages. An international handbook of the history of the North Germanic languages. 2, vol. 22 of Handbücher zur Sprach- und Kommunikationswissenschaft, chap. 181, (pp ). Berlin: De Gruyter. Rietveld, A. C. M., & Van Heuven, V. J. (2009). Algemene fonetiek. Bussum: Coutinho, 3rd ed. Rosner, B. S., & Pickering, J. B. (1994). Vowel perception and production. Oxford: Oxford University Press. Sandström, C. (1996). Dialekterna i den urbaniserade huvudstadsregionen. Språkbruk, 1996(1). SAOB (1893forthcoming). Ordbok över svenska språket. Lund: Svenska Akademien. SAOL (2006). Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. Stockholm: Svenska Akademien, 13th ed. Schaeer, F. (2005). Phonological quantity in Swedish dialects: typological aspects, phonetic variation and diachronic change. Umeå Univeristy. Ph.D. thesis. Séguy, J. (1973). La dialectométrie dans l'atlas linguistique de la Gascogne. Revue de linguistique romane, 37, 124. Sluijter, A. M. C., & Van Heuven, V. J. (1996). Spectral balance as an acoustic correlate of linguistic stress. Journal of the Acoustical Society of America, 100, SO (2009). Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien. Vol. 12. Stockholm: Norstedt.

10 184 BIBLIOGRAPHY Språkriktighetsboken (2005). Utarbetad av Svenska språknämnden, vol. 93 of Skrifter utgivna av Svenska språknämnden. Stockholm: Norstedt. Statistics Finland (2009). The population of Finland in Ocial Statistics of Finland. Electronic resource. URL: < Sundgren, E. (2002). Återbesök i Eskilstuna: en undersökning av morfologisk variation och förändring i nutida talspråk, vol. 56 of Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Uppsala University. Ph.D. thesis. Svenska skrivregler (2008). Utgivna av Språkrådet, vol. 8 of Språkrådets skrifter. Stockholm: Liber. Svenskt språkbruk (2003). Ordbok över konstruktioner och fraser. Utarbetad av Svenska språknämnden. Stockholm: Norstedt. Svensson, J. (2005). Trends in the linguistic development since 1945 I: Swedish. In O. Bandle (Ed.) The Nordic languages. An international handbook of the history of the North Germanic languages. 2, vol. 22 of Handbücher zur Sprach- und Kommunikationswissenschaft, chap. 196, (pp ). Berlin: De Gruyter. Syrdal, A. K., & Gopal, H. S. (1986). A perceptual model of vowel recognition based on the auditory representation of American English vowels. Journal of the Acoustical Society of America, 79, Tabachnik, B. G., & Fidell, L. S. (2007). Using multivariate statistics. Boston: Pearson, 5th ed. Tandefelt, M. (1988). Mellan två språk: en fallstudie om språkbevarande och språkbyte i Finland, vol. 3 of Studia multiethnica Upsaliensia. Uppsala University. Ph.D. thesis. Tandefelt, M. (1994). Urbanization and language shift. In B. Nordberg (Ed.) The Sociolinguistics of Urbanization: The Case of the Nordic Countries, vol. 7 of Sociolinguistics and Language Contact, (pp ). Berlin: De Gruyter. Tandefelt, M. (1996). På vinst och förlust: om tvåspråkighet och språkförlust i Helsingforsregionen, vol. 35 of Research Reports. Helsinki: Swedish School of Economics and Business Administration. Teleman, U. (2005). The role of language cultivators and grammarians for the Nordic linguistic development in the 16th, 17th and 18th centuries. In O. Bandle (Ed.) The Nordic languages. An international handbook of the history of the North Germanic languages. 2, vol. 22 of Handbücher zur Sprach- und Kommunikationswissenschaft, chap. 155, (pp ). Berlin: De Gruyter. Teleman, U., Hellberg, S., & Andersson, E. (1999). Svenska Akademiens grammatik. Vol. 14. Stockholm: Svenska Akademien/Norstedt.

11 BIBLIOGRAPHY 185 Thelander, M. (1979). Språkliga variationsmodeller tillämpade på nutida Burträsktal. Vol. 12, vol. 14:12 of Studia philologiae Scandinavicae Upsaliensia. Uppsala university. Ph.D. thesis. Thelander, M. (1994). prov. utan värde? Om provinsialismer i ordböcker och i verkligheten. In Språkbruk, grammatik och språkförändring. En festskrift till Ulf Teleman , (pp ). Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet. Thelander, M. (2005). Sociolinguistic structures chronologically II: Swedish. In O. Bandle (Ed.) The Nordic languages. An international handbook of the history of the North Germanic languages. 2, vol. 22 of Handbücher zur Sprach- und Kommunikationswissenschaft, chap. 205, (pp ). Berlin: De Gruyter. Thelander, M. (2009). Svenskt standardspråk som begrepp och fenomen. Norsk Lingvistisk Tidsskrift, 27, Tibshirani, R., Walter, G., & Hastie, T. (2001). Estimating the number of clusters in a dataset via the Gap statistic. Journal of the Royal Statistical Society B, 63, Traunmüller, H., & Öhrström, N. (2007). Audiovisual perception of openness and lip rounding in front vowels. Journal of Phonetics, 35, Trudgill, P. (1986). Dialects in contact, vol. 10 of Language in society. Oxford: Blackwell. Wenner, L. (2010). När lögnare blir lugnare: en sociofonetisk studie av sammanfallet mellan kort ö och kort u i uppländskan, vol. 80 of Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Uppsala university. Ph.D. thesis. Wessén, E. (1969). Våra folkmål. Stockholm: Fritzes, 9th ed. [rst published in 1935]. Wieling, M., Leinonen, T., & Nerbonne, J. (2007). Inducing sound segment dierences using Pair Hidden Markov Models. In J. Nerbonne, M. Ellison, & G. Kondrak (Eds.) SigMorPhon '07: Proceedings of Ninth Meeting of the ACL Special Interest Group in Computational Morphology and Phonology, (pp. 4856). Morristown, NJ: Association for Computational Linguistics. Wiik, B. (2002). Studier i de österbottniska dialekternas fonologi och morfologi, vol. 80 of Studier i nordisk lologi. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. Ph.D. thesis. Yang, B. (1996). A comparative study of American English and Korean vowels produced by male and female speakers. Journal of Phonetics, 24,

12