PM Smedjeholms avloppsreningsverk Skriftliga uppgifter inför samråd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM Smedjeholms avloppsreningsverk Skriftliga uppgifter inför samråd"

Transkript

1 Uppdrag Datum Smedjeholms avloppsreningsverk PM Smedjeholms avloppsreningsverk Skriftliga uppgifter inför samråd ERAN Miljökonsult AB Erik Ander ERAN Miljökonsult AB Tel Mob Assessorsvägen BJÄRRED erik.ander@eran.se Org nr (33)

2 Sammanfattning Ansökan avser en delvis utökad verksamhet vid Smedjeholms avloppsreningsverk i förhållande till vad nuvarande tillstånd från 1994 förutsätter. Det nuvarande tillståndet omfattar följande: För utsläppet från Smedjeholms avloppsreningsverk gäller tillstånd meddelat av Koncessionsnämnden år I senare beslut från Länsstyrelsen år 2001 ändrades vissa villkor. Härutöver finns ett beslut från Länsstyrelsen från år 1982 gällande tillstånd till utökning av slamlager och senare ett beslut från Länsstyrelsen år 1992 med ändrade villkor avseende slamlagringen. Slutligen finns en vattendom från Västerbygdens vattendomstol från år 1965 gällande utloppsledningen. Det nuvarande tillståndet är baserat på En anslutning av maximalt personekvivalenter (årsmedelvärde vid högbelastningsår) Det nuvarande tillståndet reglerar bl.a. Utsläppen av organiskt material (BOD) Utsläppen av fosfor Utsläppen av kväve Den förändrade verksamheten avser en ändrad framtida belastningsbild genom en högre framtida belastning, vilken då kommer att motsvara en högsta genomsnittlig veckobelastning motsvarande personekvivalenter (pe). Huvudskälet till den nya tillståndsansökan är att verksamheten vid avloppsreningsanläggningen ej tidigare prövats enligt Miljöbalken (utan Miljöskyddslagen som gällde 1986). Ansökan omfattar vissa fysiska förändringar inom anläggningen (vissa nya bassängenheter). Förändringarna medför något ökade utsläpp av renat avloppsvatten till Kattegatt som en följd av den framtida högre vattenbelastningen under förutsättning att de villkor som gäller idag uttryckta som mg/l fortsatt kommer att gälla. Utsläppen till luft på grund av ändringarna blir marginella och ej heller uppkommer några ytterligare bullerstörningar till följd av ändringen mer än vad som är kopplat till något fler transporter till och från anläggningen. Åtgången av kemikalier och energi kan både komma att öka och minska beroende på kommande processval de totala förändringarna bedöms dock som relativt marginella. ERAN Miljökonsult 2(33)

3 Inledning Med anledning av att Vivab Vatte & Miljö i Väst AB - avser att söka tillstånd enligt Miljöbalken för den förändrade verksamheten vid Smedjeholms avloppsreningsverk, har föreliggande PM upprättats med skriftliga uppgifter inför planerade samråd. PMn skall, tillsammans med det som framkommer under samrådet, utgöra underlag för bedömning om ändringen i verksamheten kan antas ha betydande miljöpåverkan och i vilken omfattning samrådet skall ske. Orientering Det nuvarande tillrinningsområdet kopplat till Smedjeholms reningsverk omfattar Falkenbergs tätort samt orterna Slöinge, Heberg, Årstad, Södra Kustbygden, Skrea, Tröingeberg, Vinbergs Samhälle, Vinbergs kyrkby, Ljungby-Bergagård, Skogstorp samt Norra Kustbygden med Olofsbo och Glommen. Inom verksamhetsområdet finns ett antal livsmedelsindustrier som bidrar med processavloppsvatten som påverkar belastningsförutsättningarna vid reningsverket Carlsberg Sverige, Torsåsen Fågelprodukter, SIA Glass och Falkenbergs Laxrökeri/Korshaga Food. Härtill kommer under 2015/2016 processavloppsvatten från Arla Foods AB i anslutning till att mejerianläggningen åter tas i drift efter att ha varit nedlagd sedan mars Vidare kommer Kontrollhudar International ABs verksamhet i Varberg att flyttas till Falkenberg under Smedjeholms reningsverk omfattar idag anläggningsdelar för mekanisk, biologisk, och kemisk behandling med syfte att säkerställa villkorade resthalter av BOD 7, fosfor och kväve. Därutöver finns anläggningar för slambehandling. För det samlade processavloppsvattnet från Carlsberg och Arla Foods finns en särskild biologisk behandlingslinje innan kemisk efterfällning sker tillsammans med mekaniskt-biologiskt renade kommunala avloppsvattnet. Den kommunala mekaniska reningen omfattar maskinrensade fingaller, luftat sandfång samt försedimentering. Den biologiska behandlingen består av en aktivslamanläggning med efterföljande mellansedimentering. I den industriella behandlingslinjen sker den biologiska behandlingen likaledes i en aktivslamprocess men utformad med SBR-teknik. Den kemiska reningen sker f.n. som en kombination av för- och efterfällning. I efterfällningssteget sker slamavskiljningen genom flotation. Det avloppsslam som uppkommer i processen förtjockas mekaniskt, stabiliseras genom rötning samt slutavvattnas genom centrifugering. Det producerade slammet utnyttjas så långt möjligt för tillverkning av anläggningsjord efter kompostering vid extern anläggning. ERAN Miljökonsult 3(33)

4 Till Smedjeholms reningsverk är idag ca personer anslutna. Härtill kommer visst industribelastningen motsvarande ca pe (personekvivalenter) baserat på tillförd BOD-mängd, varav Carlsberg/Arla Foods svarar för ca pe. Den framtida hushållsbelastningen baserad på gällande planer och befolkningsutvecklingstatistik - har beräknats motsvara högst ca personer sett i ett 20 - års-perspektiv. Den industriella belastningen vad avser BOD beräknas öka till upp mot pe varav Carlsberg/Arla Foods svarar för ca pe. Utöver en ökad BOD-belastning ökar även den tillförda avloppsvattenmängden resp. kvävemängden, vilket också är intressant för reningsverkets framtida utformning och drift. Vissa om- och tillbyggnader av reningsverket erfordras sålunda för att möta den successivt högre belastningen. Det rör sig därvid om en förstärkning av det biologiska reningssteget samt slambehandlingen. Härutöver avses diverse moderniseringsåtgärder vidtas i bef. anläggningsdelar som i och för sig ej är föranledda av belastningsökningen som sådan. Verksamheten Nuvarande tillståndsgiven verksamhet För utsläppet från Smedjeholms avloppsreningsverk gäller tillstånd meddelat av Koncessionsnämnden år I senare beslut från Länsstyrelsen år 2001 ändrades vissa villkor. Härutöver finns ett beslut från Länsstyrelsen från år 1982 gällande tillstånd till utökning av slamlager och senare ett beslut från Länsstyrelsen år 1992 med ändrade villkor avseende slamlagringen. Slutligen finns en vattendom från Västerbygdens vattendomstol från år 1965 gällande utloppsledningen. Det nuvarande tillståndet är baserat på en anslutning av maximalt personekvivalenter (årsmedelvärde vid högbelastningsår) Ansökt verksamhet Förändringen Ansökan avser en förändrad verksamhet vad gäller tillståndets omfattning. Kommunen kommer att hemställa om att omfattningen vad avser avloppsreningsanläggningen ändras till följande: Avloppsreningsanläggning för Falkenberg med flera orter avseende en maximal genomsnittlig veckobelastning av högst ca pe (personekvivalenter) motsvarande högst kg BOD 7 /d, med utsläpp av renat avloppsvatten till Kattegatt. ERAN Miljökonsult 4(33)

5 Ansökan medför behov av vissa fysiska förändringar inom eller i anslutning till nuvarande reningsanläggning. Nollalternativ m.m. I miljökonsekvensbeskrivningen kommer att beskrivas den totala verksamheten utifrån den nuvarande belastnings- och utsläppssituation ( nualternativet ) den tillståndsgivna belastnings- och utsläppssituationen (nollalternativet) den framtida belastnings- och utsläppssituationen (huvudalternativet) Nualternativet är inget egentligt framtidsalternativ, utan har endast medtagits för att illustrera den nuvarande situationen. Det bör observeras att skillnaden mellan nollalternativet och huvudalternativet i huvudsak utgörs av belastningsförändringar på grund av en förändrad folkmängds- och industribelastningssituation. Denna belastningsutveckling kan man som ansvarig för VA-verksamheten inte göra något åt, utan reningsverket måste anpassas härtill successivt. Andra alternativ till huvudalternativet skulle kunna vara att omlokalisera reningsverket (ett helt nytt verk lokaliserat till annan plats) eller att avveckla reningsverket och pumpa avloppsvattnet till något annat reningsverk i regionen för sambehandling här. Underalternativ till huvudalternativet skulle kunna vara att ändra utsläppspunkten eller att försöka nå ännu lägre utsläppsnivåer vad gäller BOD, fosfor och kväve. Faktiska belastningskonsekvenser av förändringen Allmänt De framtida förändringar som är aktuella för verksamheten vid Ängelholms reningsverk är en successivt ökad belastning genom anslutningsökningar inom nuvarande verksamhetsområde resp. genom ev. utökningar av detsamma. Anslutningsförändring Hushåll: I tabellen nedan redovisas de framtida person- resp. industrianslutningarna. Som jämförelse redovisas de idag tillståndsbaserade anslutningarna (nollalternativet) resp. den nuvarande anslutningen. Orter/Industrier Falkenbergs tätort samt orterna Slöinge, Heberg, Årstad, Södra Kustbygden, Skrea, Tröingeberg, Vinbergs Samhälle, Vinbergs kyrkby, Ljungby-Bergagård, Skogstorp samt Norra Kustbygden med Olofsbo och Glommen. Framtida anslutning Maximal anslutning enligt tillstånd Nuvarande anslutning ERAN Miljökonsult 5(33)

6 Orter/Industrier Carlsberg Sverige, Torsåsen Fågelprodukter, SIA Glass och Falkenbergs Laxrökeri/Korshaga Food. Härtill kommer under 2015/2016 processavloppsvatten från Arla Foods AB i anslutning till att mejerianläggningen åter tas i drift efter att ha varit nedlagd sedan mars Vidare kommer Kontrollhudar International ABs verksamhet i Varberg att flyttas till Falkenberg under Framtida anslutning Maximal anslutning enligt tillstånd Nuvarande anslutning Belastningsförändringar I framtidsfallet räknas med att tillförseln av ovidkommande tillskottsvatten förblir oförändrad. Detta innebär att ev. tillkommande tillskottsvatten, via nya ledningar/områden, mer än väl kompenseras av saneringsinsatser inom befintligt verksamhetsområde. Vidare har förutsatts att maxbelastningen av tillskottsvatten vid extrema tillfällen (snösmältning, kraftig nederbörd) ligger kvar på nuvarande nivå. Belastningarna (årsmedianvärden) vid den framtida maximala anslutningen framgår av nedanstående tabeller: Avloppsvattenmängder: Parameter Sort Framtidsvärde Anslutning Personer Min. torrväderstillrinning, hushåll m 3 /d m 3 /h 600 Min. torrväderstillrinning industri kommunalt inlopp m 3 /d m 3 /h 100 Min. torrväderstillrinning, industrilinje SBR-rening m 3 /d m 3 /h 250 Min. torrväderstillrinning kommunalt inlopp m 3 /d m 3 /h 700 Min. torrväderstillrinning slutsteg (flotation/kem) m 3 /d m 3 /h 950 Max. torrväderstillrinning, kommunalt inlopp m 3 /d m 3 /h Max. torrväderstillrinning, slutsteg m 3 /d m 3 /h Max. tillrinning (vid regn), kommunalt inlopp m 3 /h Max. tillrinning (vid regn), slutsteg (flotation/kem) m 3 /h Årsavloppsvattenmängd (5-årsmedelvärde) Mm 3 /år 8,3 ERAN Miljökonsult 6(33)

7 Föreningsmängder: Parameter Sort Framtidsvärde Organisk substans hushåll kg BOD 7 /d Organisk substans industri, kommunalt inlopp kg BOD 7 /d Organisk substans, totalt kommunalt inlopp kg BOD 7 /d Organisk substans industrilinje, SBR-rening kg BOD 7 /d Organisk substans totalt kg BOD 7 /d Kväve hushåll kg N/d 425 Kväve industri, kommunalt inlopp kg N/d 75 Kväve, totalt kommunalt inlopp kg N/d Kväve industrilinje, SBR-rening kg N/d Kväve totalt kg N/d 800 Slamproduktion: Parameter Sort Framtidsvärde Avvattnad slammängd ton TS/år Slammängden ökar p.g.a. ökad anslutning (primärslam), ökad BOD-belastning (bioslam) respektive ökad kemikalietillsättning (kemslam). I tabellen nedan sammanfattas de framtida mängderna. Som jämförelse redovisas de idag tillståndsbaserade anslutningarna (nollalternativet) resp. den nuvarande anslutningen. Orter/Industrier Framtida anslutning Maximal anslutning enligt nuvarande tillstånd Nuvarande anslutning Avloppsvattenmängd, Mm 3 /år 8,3 6,3 6,7 BOD-mängd, kg/d N-mängd, kg/d Slammängd, ton TS/år Den maximala genomsnittliga veckobelastningen (GVB) kommer att inträffa under dygn med hög veckobelastning i industrilinjen med samtidigt höga belastningar från Carlsberg och Arla Foods inom ramen för deras tillåtna maxdygnsvärden kg/d resp kg/d - och med något förhöjd belastning via det kommunala inloppet. Denna sammanlagda maximala veckomedelmängd av BOD bedöms som mest komma att uppgå till ca kg BOD/d via SBR-linjen och ca kg BOD/d via det kommunala inloppet d.v.s. totalt max kg BOD/d motsvarande ett max GVBvärde på ca pe. Lokalisering Det nuvarande tillrinningsområdet kopplat till Smedjeholms reningsverk omfattar Falkenbergs tätort samt orterna Slöinge, Heberg, Årstad, Södra Kustbygden, Skrea, Tröingeberg, Vinbergs Samhälle, Vinbergs kyrkby, Ljungby-Bergagård, Skogstorp samt Norra Kustbygden med Olofsbo och Glommen. ERAN Miljökonsult 7(33)

8 En översiktskarta verksamhetsområdet och de anslutna orterna framgår nedan. Inom kommunen finns ytterligare småverk i10 st mindre orter reningsverk som ej berörs av aktuell ansökan. Det skulle dock i ett längre tidsperspektiv kunna bli aktuellt att överföra även vattnet från t.ex. Köinge, Vessigebro och Okome om detta ur teknisk, ekonomisk och miljömässig synvinkel skulle var att föredra. Reningsverksslam tillförs Smedjeholmsverket idag från samtliga ej anslutna småverk enligt ovan. Det kan noteras att samhällena Morup och Långås i kommunens nordvästra del idag är anslutna till avloppsreningsverk i Varbergs kommun. Avloppsreningsverket är beläget på fastigheterna Smedjeholm 1:65, Skogstorp 4:148 och Skogstorp 1:43 ca 4 km väster om Falkenbergs centrum. ERAN Miljökonsult 8(33)

9 Närmaste privatägda bostadsfastighet i anslutning till reningsverket ligger ca 200 meter norr om anläggningen. Området nordväst till nord om reningsverket omfattas av åkrar och ängar. Närmast nordost om reningsverket ligger ett industriområde. Öster om reningsverket finns ett område med några äldre bostadsfastigheter i kommunens ägo. I övrigt består områdena öster, söder och väster om reningsverket av strand- och havsvattenområden. ERAN Miljökonsult 9(33)

10 ERAN Miljökonsult 10(33)

11 Reningsverket har varit lokaliserad på nuvarande plats sedan det byggdes på 60-talet (1964). Lokaliseringen och utsläppspunkten prövades senast i samband med tillståndsprövningen Reningsverksområdet är detaljplanelagt. Reningsverksutformning Nuvarande utformning Reningsverkets utformning och anläggningsdelar framgår av nedanstående situationsplan, flygbild och processchema. ERAN Miljökonsult 11(33)

12 ERAN Miljökonsult 12(33)

13 Anläggningsdatan framgår av följande tabell: Anläggningsenhet m 3 m 2 Kapacitet m 3 /h Industriell vattenbehandling Inloppspumpstation Galler Utjämningsbassäng SBR-anläggning 2 x Utjämningsbassäng Kommunal vattenbehandling Kopplingsbrunn Galler 2 x Sandfång 2 x 180 Försedimenteringsbassänger 3 x 210 Biopumpstation Biobassänger, 2 st anoxisk 2 x 300 Biobassänger, 2 st aerob 2 x1 650 Mellansedimenteringsbassänger 5 x 280 Biobäddar (ur drift) 2 x x 310 Gemensam industriell och kommunal vattenbehandling Flockningsbassänger 4 x 210 Flotationsbassänger 4 x 120 Slambehandling, gemensam för industriellt och kommunalt slam Blandslamsilo för mek/bio-slam 275 Externslamsilo 108 Ur drift Mekanisk förtjockare 2 x 30 Kemslamsilo 115 Mellanslamlager, ftj- och kemslam 27 Rötkammare 2 x Slamlager 1, rötslam 300 Slamlager 2, rötslam 300 Gasklocka 170 Slamcentrifuger 2 x 20 Slamplatta 200 Slamlager Rejektvattenbassäng 200 Övriga anläggningsdelar (byggnader m.m.) Servicebyggnad, Maskinhus, Rensbyggnad, Flotationsbyggnad, Slambehandlingsbyggnad, Rötkammarbyggnad, Upplagsplatta för sand m.m. ERAN Miljökonsult 13(33)

14 Driften av reningsverket kan beskrivas enligt följande: Industriell del Det inkommande processavloppsvattnet från Carlsberg resp. Arla Foods tillförs en inloppspumpstation belägen utanför reningsverksområdet - varvid vattnet pumpas upp till ett fingaller varefter det avleds vidare till en utjämningsbassäng 1. Till utjämningsbassängen förs även rejektvatten från slamcentrifugeringen. Utjämningsbassäng 1 med rejektvattenbassängen till höger Från utjämningsbassängen pumpas det samlade utjämnade vattnet vidare till en SBR-anläggning där vattnet genomgås biologisk rening inkl. kvävereduktion. Anläggningen tillförs ett delflöde returslam från den kommunala bioreningen för att erhålla en lämplig mikroorganismkultur. En av SBR-reaktorerna ERAN Miljökonsult 14(33)

15 Efter sedimentering i i SBR-reaktorerna leds vattnet vidare till en utjämningsbassäng 2 varefter det leds vidare till kemsteget i den kommunala linjen för gemensam kemisk slutbehandling. Utjämningsbassäng 2 Överskottsslam från SBR-reningen leds till blandslamsilon där det blandas med primärslam och bioslam från den kommunala linjen. Kommunal del Vatten pumpas från flera olika håll in i en kopplingsbrunn.. Kopplingsbrunnen Från kopplingsbrunnen förs avloppsvattnet vidare till 2 st parallellkopplade fingaler och vidare till 2 st parallellkopplade sandfång. Renset pressa och tvättas och sanden (sandvattnet) avvattnas och tvättas. ERAN Miljökonsult 15(33)

16 Det avskilda renset tvättas och pressa samt överförs till containers f.v.b. till förbränningsanläggning. Sanden överförs också till container f.v.b. till sandupplaget. Fingallren Sandavvattningen med sandtvätt sandfången belägna inomhus under durkplåten ERAN Miljökonsult 16(33)

17 Utlastning av sand och rens Efter sandfången avrinner vattnet vidare till de 3 st parallellkopplade försedimenteringsbassängerna. Här finns möjlighet till förfällning med polymer och kemikalie (sker bara ibland vid hög belastning). Primärslammet från försedimenteringen pumpas till blandslamsilon se nedan under rubriken Slambehandling. Försedimenteringen ERAN Miljökonsult 17(33)

18 Det mekaniskt renade vattnet leds till det biologiska reningssteget bestående av anox- och aerobbassänger. I denna anläggning reduceras BOD-innehållet samt sker den biologiska kväveavskiljningen. Biosteget tillförs ympvatten från det industriella inloppet för att öka kolkälleinnehållet för denitrifikationen. Biobassängerna Bioslammet avskiljs i mellansedimenteringsbassängerna och återförs till biobassängerna som returslam. En mindre mängd överskottslammet pumpas till blandslamsilon. En mindre del returslam tillförs även SBR-anläggningen enligt ovan. Mellansedimenteringen ERAN Miljökonsult 18(33)

19 Returslamuttagen, 10 pumpar Efter den biologiska reningen genomgår vattnet kemisk fosforavskiljning genom efterfällning med aluminiumklorid. Detta sker i flocknings- och flotationsbassängerna. Det avskilda kemslammet pumpas till ett kemslamlager och en kemslamsilo f.v.b. till ett mellanlager där det blandas med det förtjockade blandslammet se nedan under rubriken Slambehandling. Innan flockningssteget blandas det kommunala vattnet med det SBR-behandlade industrivattnet. Flotationsbassängerna ERAN Miljökonsult 19(33)

20 Kemikalietankarna Det renade avloppsvattnet leds ut i Kattegatt på ca 7-10 m djup via en ca m lång utloppstub (D=800 mm) se nedan: ERAN Miljökonsult 20(33)

21 Slambehandling De uppkomna primär- och bioslammen pumpas var för sig till en blandslamsilo. Hit förs sålunda även bioslammet från den industriella SBR-anläggningen. Blandslammet genomgår mekanisk förtjockning. Det förtjockade blandslammet blandas i ett mellanlager med det uttagna kemslammet från slutsteget. Härefter genomgår allt slam rötning, rötslamlagring och slamavvattning (centrifugering) innan det överförs till slamplattan (korttidslagring) f.v.b. slamlagret (långtidslagring). Det producerade slammet utnyttjas så långt möjligt för jordtillverkning efter kompostering vid extern anläggning. Den vid rötprocessen bildade gasen utnyttjas för uppvärmningsändamål och elproduktion 1 st kombipanna olja/gas och 1 st gasturbin. De mekaniska slamförtjockarna Rötkammaranläggningen ERAN Miljökonsult 21(33)

22 Gasturbinen Slamcentrifugerna Slamutlastningen med slamlagret i bakgrunden ERAN Miljökonsult 22(33)

23 Planerade tekniska förändringar Industriell linje - SBR-rening Inga större utbyggnader är planerade för de närmaste åren. Underhållsplanen för industrilinjen är närmast att byta luftare samt se över dekanteringen i SBRreningen. I samband med energiutredningen som genomförs 2015 kommer också att undersökas förutsättningerna för en uppgradering av styrsystemet och blåsmaskindriften. En tänkbar processoptimeringsåtgärd skulle kunna vara att förbättra avskiljningen av partiklar före SBR-reningen med ett roterande siltrumma för att avskilja mer organiskt material. Mekanisk rening, kommunal Vad gäller den mekaniska reningen med galler, renstvätt, sandfång och försedimentering är det möjligen försedimenteringen som eventuellt skulle behöva förstärkas eller driftmodifieras på längre sikt. Biologisk rening, kommunal Den kommunala biodelen är förhållandevis hårt belastad redan idag. Biosteget behöver således förstärkas på kort sikt med ytterligare volymer för denitrifikation. I ett första skede kommer biosteget processoptimeras genom att bygga ut returslam- och luftningsystemet samt styrsystemet. Biologisk rening, industriell (SBR-anläggningen) Se ovan. Kemisk rening gemensam kommunal+industriell Anläggningarna klarar dimensioneringsmässigt även de högre framtida belastningarna. Befintlig kemisk rening består dock av en äldre flotationsanläggning som är energikrävande att driva. Ett tänkbart framtida alternativ till flotation är därför att bygga om till traditionell sedimentering eller att t.ex. installera en skivfilteranläggning Slamhantering Den mekaniska slamförtjockningen är i bra skick - dock krävs mindre ombyggnader för att nå en säkrare drift. Centrifuger används i dagsläget för slutavvattning. Just nu pågår en studie internt på VIVAB där man undersöker alternativa tekniker, vilket kan resultera i att centrifugerna byts ut i framtiden. Vidare kan nämnas att en förstudie initierats där förutsättningarna för en optimering av befintliga rötkammare och slamhanteringen utreds. Tomtdisposition De ovan beskrivna förstärkningsåtgärderna kan genomföras inom ramen för bef. detaljplanerad reningsverkstomt. ERAN Miljökonsult 23(33)

24 Blå yta disponibelt område för ev. utbyggnad industrilinjen Gröna ytor disponibelt område för utbyggnader av kommunalt biosteg resp. slutsteg Röd yta disponibelt område för utbyggnader slamrötning och/eller andra slamanläggningar. Generellt om utbyggnadsomfattningen och utformningen Kommunen har för avsikt att så småningom offentligt upphandla den första etappen av de erforderliga om- och tillbyggnaderna av reningsverket i en processrelaterad totalentreprenad med tillämpning av selektivt eller förhandlat förfarande. Detta innebär att beställaren antingen inom ramen för anbudsgivningen erhåller olika förslag på lösningar eller tillsammans med vald entreprenör i ett första steg utreder olika processlösningar utifrån fastställda reningskrav m.m, för att sedan gemensamt välja den lösning som kan anses mest ekonomiskt fördelaktig för beställaren. Sålunda kan ett slutgiltigt förslag till processlösning och om- och tillbyggnaden inte presenteras förrän tillståndsprövningen och den efterföljande upphandlingen genomförts. Däremot kan man, med utgångspunkt från dagens driftsituation vid verket, beräknad framtida belastningsökning samt i denna tillståndsansökan föreslagna villkor för utgående resthalter, bedöma vilka anläggningsdelar som kommer att påverkas av om- och tillbyggnaden i enlighet med vad som redovisats i avsnitt 7.4 resp. nedan. Däremot kan man, med utgångspunkt från dagens driftssituation vid verket, beräknad framtida belastningsökning samt i denna tillståndsansökan föreslagna villkor för utgående resthalter, bedöma vilka anläggningsdelar som kommer att påverkas av om- och tillbyggnaden - se ovan. ERAN Miljökonsult 24(33)

25 Miljöpåverkan I följande avsnitt ges en översiktlig bedömning av hur kommunen i nuläget bedömer hur den ansökta förändringen kommer att påverka emissioner från verksamheten samt användningen av naturresurser. Utsläpp till vatten Den väsentligaste miljöpåverkan som erhålls i anslutning till reningsverksamhet är av naturliga skäl påverkan på vatten. Huvudsyftet med verksamheten som sådan är ju dock att minimera denna påverkan, d.v.s. det är ingen lösning att inte bedriva verksamheten, såsom är fallet med i princip all annan miljöfarlig verksamhet. Däremot kan man naturligtvis driva verksamheten på annat ställe eller avleda det renade avloppsvattnet i en annan utsläppspunkt/recipient. Vidare kan man rena avloppsvattnet till olika reningsnivåer vad avser de olika föroreningsparametrarna. Påverkan på vatten sker dels via den avledda vattenmängden som sådan och dess variation i tiden, dels via vattenmängdens innehåll av restföroreningar och dess variation i tiden och via olika delflöden (t.ex. via huvudutlopp, bräddavlopp eller nödavlopp). Det vid Smedjeholms reningsverk behandlade avloppsvattnet avleds till Kattegatt via en ca m lång utloppsledning. Reningsresultaten vid reningsverket finns sammanfattade i tabellerna nedan: ERAN Miljökonsult 25(33)

26 Av tabellerna ovan framgår bl.a. att BOD-resthalterna i princip alltid underskrider 7 mg/l som kvartalsmedelvärde med undantag för störningsåret att fosforhalten som årsmedelvärde ligger under 0,4 mg/l även inkluderat störningsåret att totalkvävehalten som årsmedelvärde ligger inom intervallet ca 7-10 mg/l. Störningsåret 2012 var det år under vilket förbehandlingsanläggningen för industrivattnet havererade. När det gäller de totala utsläppen av BOD 7, fosfor och kväve från reningsverket till recipienten har dessa de senaste åren varierat enligt nedan. År BOD 7 (ton) P (ton) N (ton) , , , ,2 41 Om man undantar störningsåret 2012 vad gäller BOD och kväve, ligger utsläppsmängderna kring 25 ton BOD 7 /år, 1,5 ton P/år resp. 45 ton N/år. ERAN Miljökonsult 26(33)

27 Länsstyrelsen i Hallands län genomför sedan 1993 mätningar enligt ett program för samordnad kustvattenkontroll längs Hallandskusten. Sedan februari 2002 utför SMHI mätningar och analys av hydrografi och växtplankton. Syftet med kontrollprogrammet är att ge en uppfattning om den nuvarande föroreningssituationen i kustvattnet samt att spegla förändringar i kustområdet sett i ett längre tidsperspektiv. Programmet skall utgöra en uppföljning av effekten i kustvattnet av de åtgärder som hittills genomförts på land och kunna ge underlag för ytterligare åtgärder. Syftet med undersökningarna är även att uppnå en långsiktig miljöövervakning genom regelbundna provtagningar. Man vill veta vad som händer i havet vad gäller växtplanktons sammansättning, utbredning och eventuell tillkomst av nya arter. Extra fokus läggs på potentiellt skadliga arter. När det gäller den sammanvägda bedömningen av samtliga näringsämnen så var statusen god längs Hallands-kusten 2013 vilket är en förbättring från föregående år. ERAN Miljökonsult 27(33)

28 När det gäller utsläpp av kväve från kommunala reningsverk gäller nedanstående föreskrift: Enligt denna gäller kväveutsläppskrav enligt följande: I nuläget samt i framtidsalternativet är/blir belastningen på Smedjeholms reningsverk formellt > pe. Villkoret för utgående resthalt för N-tot är idag 10 mg/l (som riktvärde), vilket är det som gäller enligt föreskriften ovan. Ovannämnda föreskrifter innehåller inga fosforreningskrav. Enligt rapporten Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan, Förslag till nationell åtgärdsplan (Rapport 5985, Juli 2009), utgiven av Naturvårdsverket föreslås att reningsverk med belastning > pe med utsläpp till Kattegatt bör öka kvävereduktionen till minst 80 %. Det finns däremot inga åtgärder i Rapport 5985 om fosforreduktion specificerade för avloppsreningsverken med Kattegatt som recipient. Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan får i nuläget ses som vägledande tills en nationell åtgärdsplan är beslutad, varför innehållet i rapporten Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan Förslag till nationell åtgärdsplan (Rapport 5985, Juli 2009), utgiven av Naturvårdsverket inte betraktas som en kravställning i denna tillståndsansökan. Efter erforderliga ombyggnader av reningsverket för att möta framtidens belastning bedöms följande reningsresultat och utsläppsmängder erhållas. Nuvarande situation redovisas parallellt. ERAN Miljökonsult 28(33)

29 Idag (nualternativet) Med dagens belastning och utförd utbyggnad Med framtida belastning och utförd utbyggnad (framtidsalternativet Enligt nuvarande tillstånd (nollalternativet) Anslutna personer Behandlad avloppsvattenmängd 6,7 6,7 8,3 6,7 Mm 3 1) Resthalter i utgående avloppsvatten som årsmedelvärden < 10 mg BOD 7/l < 0,5 mg P/l (kvartal) < 10 mg N/l < 8 mg BOD 7/l < 0,3 mg P/l < 10 mg N/l < 8 mg BOD 7/l <0,3 mg P/l < 10 mg N/l < 10 mg BOD 7/l < 0,5 mg P/l < 10 mg N/l Utsläppta mängder < 67 ton BOD 7/år < 2,5 ton P/år (villkor) < 55 ton BOD 7/år < 2,0 ton P/år < 65 ton BOD 7/år < 2,5 ton P/år < 67 ton BOD 7/år 2,5 ton/år (villkor) < 67 ton N/år < 67 ton N/år < 80 ton N/år < 67 ton N/år 1) Medel för en 5-årsperiod Ovanstående framtida utsläppsmängder är beräknade utifrån de resthalter som föreslås som villkor. I praktiken erhålls normalt betydligt lägre resthalter och därmed lägre utsläppsmängder se avsnitt om reningsresultat och mängdutsläpp idag enligt ovan. Så kommer det att förhålla sig även i framtiden under förutsättning av störningsfri drift utifrån ett industribelastningsperspektiv. Observera att de framtida högre BOD-, kväve- och fosformängderna i förhållande till dagens uteslutande beror på den högre framtida person- och industrianslutningen, d.v.s. inte på grund av försämrade reningsresultat. Framtidsalternativet innebär ur vattenmängds- och föroreningsmängdssynpunkt att avloppsvattenmängden från reningsverket till vattendragen ökar något. Dock kommer framtidsmängderna att ligga på en nivå vad gäller BOD och P som är lika de i dag tillåtna enligt nollalternativet. De utsläppta kvävemängderna från reningsverket ton N/år vid 10 mg N/l och nuvarande resp. framtida avloppsmängder är mycket små jämfört med de totala kväveutsläppen via vattendragen till Kattegatt på ca ton N/år (2013). På samma sätt är den utsläppta fosformängden från reningsverket högst 2,5 ton P/år mycket liten jämfört med det totala fosforutsläppen via vattendragen till Kattegatt på ca 470 ton P/år (2013). Jämför sammanfattningar nedan hämtade från ERAN Miljökonsult 29(33)

30 Tillförsel av kväve till kusten - Kattegatt Ingen minskning kan ses Utsläpp av kväve från jordbruk, industrier, hyggen och avloppsreningsverk leder tillsammans med kvävenedfall på sjöar och hav till övergödning av havet. Förhöjda halter av kväve i vattnet gör att produktionen av många organismer ökar och att sammansättning av arter ändras. Det medför försämrat siktdjup, kraftiga algblomningar och försämrad syresättning i bottenvattnet. I Sverige transporterades under 2013 ungefär ton kväve till Kattegatt via vattendrag. Kvävebelastningen på havet har inte minskat under de 40 år som mätningar gjorts trots att både jordbrukets kvävegödsling och industriernas och avloppsrenings-verkens kväveutsläpp har minskat under senare år. Delvis kan det förklaras med att vattenföringen har ökat under senare år. Det finns flera viktiga orsaker till att tillförseln av kväve till havet inte har minskat - markens naturliga läckage av kväve utgör en del av den totala transporten via vattendrag. Kvävet fastläggs i mark, sjöar och vattendrag för att så småningom frigöras. Processen är komplicerad vilket gör det svårt att se direkta resultat i form av minskade transporter till havet. ERAN Miljökonsult 30(33)

31 Tillförsel av fosfor till kusten - Kattegatt Ingen minskning kan ses Utsläpp av fosfor från jordbruk, industrier, enskilda avlopp och kommunala avloppsreningsverk leder till övergödning av havet. Förhöjda halter av fosfor i vattnet gör att produktionen av många organismer ökar och att sammansättningen av arter ändras. Det medför försämrat siktdjup, kraftiga algblomningar och försämrad syresättning i bottenvattnet. I Sverige transporterades under 2013 ungefär 470 ton fosfor till Kattegatt via vattendrag. Fosforutsläppen från industrierna och avloppsreningsverkens samt från jordbrukets fosforgödsling har minskat under senare år. Trots det har inte fosforbelastningen på havet minskat med samma andel. Delvis kan det förklaras med att vattenföringen har ökat under senare år. Det finns flera andra viktiga orsaker till att transporten inte har minskat - markens naturliga läckage av fosfor utgör en del. Fosfor fastläggs i mark, sjöar och vattendrag för att så småningom frigöras. Processen är komplicerad, vilket gör det svårt att se direkta resultat i form av minskade transporter till havet. Variationen i mängden fosfor mellan år beror främst på skillnaden i vattenföring. Vid hög vattenföring (mycket nederbörd) transporteras mer fosfor Utsläpp till luft Förändringen medför marginellt ökade utsläpp till luft vad avser t.ex. koldioxid resp. kväveoxid via transporterna. Utsläppen av luktande ämnen bedöms ej komma att påverkas negativt av förändringen. Effektiv luktreduktionsteknik kommer att användas där så erfordras. ERAN Miljökonsult 31(33)

32 Restprodukter De typer av restprodukter som uppkommer inom reningsverkets avloppsrening är huvudsakligen slam. Den högre vatten- och BOD-belastningen innebär att mer slam kommer att avskiljas se vidare under avsnittet Hushållning med naturresurser nedan. Transporter Antalet transporter kommer att öka i takt med ökad belastning (mer slam produceras och mer kemikalier åtgår). Nedan redovisas den nuvarande transportomfattningen och den uppskattade omfattningen av framtida transporter. Tabellen visar att det ökningen är relativt måttlig. Typ av transport Antal transportrörelser/år Idag Antal transportrörelser/år Framtiden Spolbil, externslam och slutna tankar Spolbil, slam från småverken Spolbil, ledningsslam o.d Övriga transporter av gods Containerbil, bil+släp, avvattnat slam Lastmaskin, interna slamtransporter Containerbil, rens och sand Sopbil, avfall Tankbil, kemikalietransporter Personbil, pickups, post, varor o.d TOTALT Externslamtillförseln bedöms kan komma att minska i takt med att fler glesbygdsområden blir inkopplade tillreningsverket. Buller Buller från anläggningen härrör främst från transporter samt från ventilationsutrustningar på byggnadernas tak. Vid nuvarande verksamhet innehålls Naturvårdsverkets riktlinjer och tillika gällande villkor för externt industribuller vid närmaste bostäder. Även vid den ansökta förändringen av verksamheten kommer dessa villkor att innehållas. ERAN Miljökonsult 32(33)

33 Hushållning med naturresurser Avfallsmängden vad avser rens kommer att öka med ökande belastning. Renset avyttras till förbränningsanläggning. Avfallsmängden i form av sand kommer inte att öka möjligen något vid större anslutet ledningsnät i framtiden. Sanden förs till det interna sandupplaget idag, men annat utnyttjande kan tänkas eftersom sanden (liksom renset) tvättas. Övriga avfallsslag sorteras för bästa möjliga återvinning. Det producerade slammet håller god kvalitet och utnyttjas för närvarande som anläggningsjord efter kompostering. Mängden slam kommer att öka med ökad avloppsvatten- och föroreningsbelastning. En högre vatten- och föroreningsbelastning medför med automatik en ökad energiförbrukning för pumpning, luftning och slamavvattning även om man ständigt strävar mot att inför energieffektiva processer och utrustningar. Förbrukningen av processkemikalier fällningskemikalier för fosforreduktionen och förtjockningsoch avvattningskemikalier kommer att öka med ökad belastning och strängare reningskrav. Extern kolkälla kan tillkomma om man i framtiden väljer processer som innebär efterdenitrifikation med nyttjande av etanol, metanol e.d. som extern kolkälla. ERAN Miljökonsult AB Erik Ander ERAN Miljökonsult 33(33)

PM Ängelholms avloppsreningsverk Skriftliga uppgifter inför samråd

PM Ängelholms avloppsreningsverk Skriftliga uppgifter inför samråd PM Ängelholms avloppsreningsverk Skriftliga uppgifter inför samråd 2013-10-18 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,

Läs mer

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR VAD ÄR AVLOPPSVATTEN VAD ÄR AVLOPPSVATTEN SPILLVATTEN Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar

Läs mer

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun

Läs mer

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,

Läs mer

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,

Läs mer

KOMPLETTERANDE SAMRÅDSUNDERLAG

KOMPLETTERANDE SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAG Tillstånd Kungsängsverket UPPDRAGSNUMMER 1186628000 UPPDRAGSLEDARE Stina Welander UPPRÄTTAD AV Alexandra Rixen DATUM 1. Bakgrund Kungsängens avloppsreningsverk behandlar det kommunala avloppsvattnet

Läs mer

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsreningsanläggning Avloppsreningsanläggningen består av processanläggningen i Utanbergsvallarna samt infiltrationsanläggningen i

Läs mer

Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla

Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla Dagordning De nya föreskrifterna Miljörapportering för avloppsreningsverk Begreppet Max GVB och dess betydelse EU-rapportering Aktuella prövningar Behov av återkommande träffar? 1 Ny föreskrift NFS 2016:6

Läs mer

Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens teknikutskott 15 juni (6) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl

Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens teknikutskott 15 juni (6) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl Kommunstyrelsens teknikutskott 15 juni 2015 1 (6) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl 13.30-15.35 Beslutande: Per Gruvberger, ordf Marina Isaksson Urban Granfeldt Patrik Fornander Christer

Läs mer

Miljöpåverkan från avloppsrening

Miljöpåverkan från avloppsrening Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och

Läs mer

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm

Läs mer

Möjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Bergkvara avloppsreningsverk

Möjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Bergkvara avloppsreningsverk Möjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Referens NJ Granskad av TS, PH Godkänd av TS Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Förutsättningar... 3 2 Nuvarande anläggning...4

Läs mer

Maximal genomsnittlig veckobelastning

Maximal genomsnittlig veckobelastning Maximal genomsnittlig veckobelastning Robert Ljunggren, Linda Gårdstam, Naturvårdsverket 1 NÄR OCH HUR SKA MAX GVB ANVÄNDAS Tätortens max gvb avgör vilken rening som krävs enligt SNFS 1994:7 Tillståndet

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Avloppsnätet Avloppsnätet i Lund är till största delen, 90 %, byggt som duplikatsystem. Det betyder att spillvatten och dagvatten avleds i skilda ledningar. De återstående tio

Läs mer

Yttrande över Stockholm Vatten VA AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals reningsverk, Mål nr M

Yttrande över Stockholm Vatten VA AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals reningsverk, Mål nr M 2016-07-13 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr MSN 2016/2311 Dnr M16-558 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Yttrande över Stockholm Vatten VA AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals

Läs mer

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk Sida 1(8) Datum 2015-05-28 Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk På uppdrag av Leksand Vatten AB Handläggare Anna Danielsson På uppdrag av Leksand Vatten AB 0247-44140 anna.danielsson@dvaab.se

Läs mer

Samrådsunderlag. Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk. 1. Bakgrund

Samrådsunderlag. Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk. 1. Bakgrund Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk Datum 2015-10-28 Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 33 77 Ramböll Sverige AB Org nr 556133-0506

Läs mer

ERNEMARS AVLOPPSRENINGSVERK

ERNEMARS AVLOPPSRENINGSVERK ERNEMARS AVLOPPSRENINGSVERK Samrådsunderlag Treatcon AB Kalmar den 14e september 2012 Rev. 3e oktober 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND sida 4 2. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER sida 5 2.1 Uppgifter om verksamhetsutövaren/sökanden

Läs mer

Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund

Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund ÅRSREDOVISNING MINDRE RENINGSVERK SANDVIKENS KOMMUN 2011 Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo Jäderfors Järbo Gysinge Sandviken 2012-03-15 Sandviken Energi Vatten AB Carin Eklund Årsrapport för mindre

Läs mer

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens

Läs mer

6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk

6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk 6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 3 Nynäshamns avloppsreningsverk 6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 4 I början av 1900-talet släpptes avloppsvattnet rakt ut i naturen. I takt med städernas snabba tillväxt

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt drift av Skebäcks avloppsverk, Örebro kommun

Yttrande över ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt drift av Skebäcks avloppsverk, Örebro kommun 1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Linda Gårdstam YTTRANDE Tel: 08-698 13 24 2008-04-29 Dnr 522-1470-08 Rm linda.gardstam @naturvardsverket.se Länsstyrelsen Örebro län Ylva Magnusson 701 86

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport

Läs mer

Är strängare miljökrav alltid bättre för miljön? Sofia Andersson , NAM19

Är strängare miljökrav alltid bättre för miljön? Sofia Andersson , NAM19 Är strängare miljökrav alltid bättre för miljön? Sofia Andersson 2019-02-07, NAM19 Vad händer med reningsverkens miljöpåverkan när utsläppskraven skärps? Var uppkommer miljöpåverkan på ett reningsverk?

Läs mer

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson

Läs mer

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30 TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521

Läs mer

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Kemisk fällning av avloppsvatten kan Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten

Läs mer

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Komplettering Bilaga 5 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för andra begränsningsvärden Stockholm 2016-02-05 PROMEMORIA Till: Avdelning Nacka Tingsrätt

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Välkommen till Källby avloppsreningsverk! Ett stort reningsverk Källby avloppsreningsverk ligger i södra Lund och tar emot vatten motsvarande 110 fulla badkar per minut (350

Läs mer

2. TEKNISK BESKRIVNING

2. TEKNISK BESKRIVNING FILIPSTADS KOMMUN Filipstads arv, tillståndsansökan UPPDRAGSNUMMER 1335929000 TEKNISK BESKRIVNING TILL TILLSTÅNDSANSÖKAN FÖR FILIPSTADS AVLOPPSRENINGSVERK SWECO KARLSTAD, VA-SYSTEM ALEXANDRA RIXEN Sammanfattning

Läs mer

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav Lars-Gunnar Reinius Arbetsgruppen På initiativ av Vasrådet bildades i början på året en arbetsgrupp bestående

Läs mer

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2008.

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2008. Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2008. Innehåll 1 Grunddel Kärsta... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Kärsta... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening...

Läs mer

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar C4 Teknik och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar Innehåll Bakgrund... 3 Vem gör vad?... 4 Definitioner... 4 Generella riktlinjer... 5 Riktlinjer för större

Läs mer

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2010.

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2010. Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2010. Innehåll 1 Grunddel Kärsta... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Kärsta... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening...

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Säffle kommun SÄFFLE AVLOPPSRENINGSVERK UPPDRAGSNUMMER 1335759 KARLSTAD 2010-06-22 Sweco Environment AB VA system Maria Sondell Veronica Hjelm 1 (20) Sweco Sweco Environment AB Maria Sondell Kanikenäsbanken

Läs mer

Miljörapport för år: 2014 Textdel

Miljörapport för år: 2014 Textdel Miljörapport för år: 2014 Textdel Verksamhetsutövare Namn Skara Energi AB Anläggningens namn Skara avloppsreningsverk, Horshaga Org.nr 556429-4303 Länsstyrelsens anläggningsnr 1495-1153 Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning Peter Balmér och Daniel Hellström peter.balmer@telia.com daniel.hellstrom@svensktvatten.se Är svenska avloppsreningsverk energieffektiva?

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Säffle kommun UPPDRAGSNUMMER 1335759 SAMRÅDSHANDLING KARLSTAD 2010-06-22 Sweco Environment AB Karlstad VA-system Maria Sondell Veronica Hjelm 1 (23) Sweco Sweco Environment AB Veronica Hjelm Kanikenäsbanken

Läs mer

Under prövotiden gäller följande provisoriska föreskrifter.

Under prövotiden gäller följande provisoriska föreskrifter. BESLUT 1 (7) Anl.nr: 0382-50-001 Östhammars kommun Tekniska förvaltningen Box 66 742 21 Östhammar Kungörelsedelgivning Slutliga villkor för utsläpp av fosfor från verksamheten vid Alunda avloppsreningsverk

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport; Utkom från trycket den 29 september 2016 beslutade den 22 juni

Läs mer

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) MR 2013 för Hargshamn ARV

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) MR 2013 för Hargshamn ARV HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) 1. GRUNDDEL... 3 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 2.1. Verksamhetsområde... 4 2.2. Industrier och andra anslutna verksamheter... 4 2.3. Dimensionering...

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket

Läs mer

ENLIGT 9 KAP. 6 MILJÖBALKEN LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK

ENLIGT 9 KAP. 6 MILJÖBALKEN LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK TILLSTÅNDSANSÖKAN ENLIGT 9 KAP. 6 MILJÖBALKEN LJUSDALS AVLOPPSRENINGSVERK LJUSDALS KOMMUN Ljusdal Vatten AB 2015-05-10 Tillståndsansökan Projektnummer 15201 Sida 2 av 14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Administrativa

Läs mer

Miljörapport. Kvicksund 2014.

Miljörapport. Kvicksund 2014. Miljörapport. Kvicksund 2014. Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...

Läs mer

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket

Läs mer

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012 Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall

Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall Da rfo r anva nder vi processmodeller praktisk anva ndning och exempel pa resultat Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall Linköpings avloppsreningsverk COD / N / P GHG Hälsa Resursanv.

Läs mer

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk Årsrapport 2014 ÅRSRAPPORT 2014 Avloppsreningsverk Getinge Tillsynsmyndighet Miljö- och hälsoskyddsmyndigheten Anslutning Medelbelastning

Läs mer

Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk

Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk Miljönämnden 2007 10 18 67 1 Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, Luleå kommun har till länsstyrelsen inkommit med en ansökan om nytt tillstånd på

Läs mer

Samrådsunderlag. Kungsängens avloppsreningsverk (11) memo01.docx

Samrådsunderlag. Kungsängens avloppsreningsverk (11) memo01.docx Samrådsunderlag Kungsängens avloppsreningsverk 1 (11) -14 Sweco Sandbäcksgatan 1 Box 385 SE-651 09 Karlstad, Sverige Telefon +46 (0)54 141700 Fax +46 (0)54 141701 www.sweco.se Swe c o En viron me n t AB

Läs mer

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning KILENE AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2007-01-15 I Innehållsförteckning

Läs mer

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening

Läs mer

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Bromma avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Stockholms första avloppsreningsverk Bromma avloppsreningsverk består av två anläggningar, Åkeshov och Nockeby. De ligger utefter Drottningholmsvägen

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anna Carnelius

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anna Carnelius Handläggare Datum Ärendebeteckning Anna Carnelius 2018-11-12 2016-5146 0480-450305 Samhällsbyggnadsnämnden Fastighet: VESHOLMARNA 1 Sökande: Kalmar Arv Tegelviken Ärende: Yttrande över ansökan om tillstånd

Läs mer

16-710 00 Sammanställning vatten År 2014 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten

Läs mer

OMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK

OMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK OMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK Västervik är centralort i Västerviks kommun i Kalmar län. Västervik ligger vid Gamlebyvikens mynning Fakta om Gamlebyviken 21 km lång tröskelvik Yta: ca 27 km².

Läs mer

NK-projektet på Syvab Kristina Stark-Fujii

NK-projektet på Syvab Kristina Stark-Fujii NK-projektet på Syvab Kristina Stark-Fujii 2011-12-14 Agenda Bakgrund Verket idag Förutsättningar för idéstudien Resultat idéstudie Fortsättning NK2 Varför nya krav? Baltic Sea Action Plan (BSAP) Mål:

Läs mer

BDT-vatten Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten och BDT-avlopp.

BDT-vatten Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten och BDT-avlopp. Ordlista avlopp Aktivt slam Biologiskt slam för rening av avloppsvatten bestående av bakterier och andra mikroorganismer som bryter ned avloppsvattnets innehåll av organiskt material vid tillgång på syre.

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-19

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-19 Vatten Avlopp Kretslopp Energi- och miljöcentrum miljardsatsning på central avloppsrening och kraftvärme Anders Fransson och Martin Dahl, Borås Energi och Miljö Om Borås Energi och Miljö Ägare: Borås Stad

Läs mer

HÖVIKSNÄS AVLOPPSRENINGSVERK

HÖVIKSNÄS AVLOPPSRENINGSVERK HÖVIKSNÄS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅD FÖR OM-OCH NYBYGGNATION PROGRAM 1. LOKALISERING OCH UPPTAGNINGSOMRÅDE 2. BELASTNING OCH FLÖDE 3. UTSLÄPPSVILLKOR 4. OMBYGGNAD 5. TIDSPLAN 6. PLANFÖRHÅLLANDEN 7. MILJÖPÅVERKAN

Läs mer

Efter ändring skall villkor 8 ha följande lydelse: REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

Efter ändring skall villkor 8 ha följande lydelse: REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET BESLUT 1 (6) Miljöprövningsdelegationen (MPD) Uppsala kommun VA- och avfallsnämnden 753 75 UPPSALA Delgivningskvitto Ändring av villkor enligt 24 kap. 8 miljöbalken (MB) BESLUT Länsstyrelsen i Uppsala

Läs mer

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun 22 26 Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun Dnr 2013-0176 Miljönämndens beslut Miljönämnden beslutar att

Läs mer

Sammanställning vatten År 2015 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten 800 pe ekv.

Läs mer

Mall för textdelen till miljörapporten

Mall för textdelen till miljörapporten MALL MILJÖRAPPORT 1 (5) Mall för textdelen till miljörapporten Miljörapport för år Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer Länsstyrelsens

Läs mer

Tillsta ndsanso kan fo r Ka ppalafo rbundet, underlag till uto kat samra d.

Tillsta ndsanso kan fo r Ka ppalafo rbundet, underlag till uto kat samra d. Sida 1(11) Tillsta ndsanso kan fo r Ka ppalafo rbundet, underlag till uto kat samra d. 1 Bakgrund Redan under 1930-1940-talen identifierades orenat spillvatten som en sanitär olägenhet och de första reningsverken

Läs mer

Investering 2019 Tilläggsinvestering fördjupad studie för Lindholmen pe Fördjupad studie avseende om- och tillbyggnad av avloppsreningsverket

Investering 2019 Tilläggsinvestering fördjupad studie för Lindholmen pe Fördjupad studie avseende om- och tillbyggnad av avloppsreningsverket TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum: Diarienummer: KS 2015-344 Handläggare Peter Leonardsson Till kommunstyrelsens arbetsutskott Titel: Projektledare VA E-post: peter.leonardsson2@norrtalje.se Investering 2019 Tilläggsinvestering

Läs mer

Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp. Antagen av Miljö- och byggnämnd , 110. SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden

Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp. Antagen av Miljö- och byggnämnd , 110. SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp Antagen av Miljö- och byggnämnd 2018-09-26, 110 SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden 1 Bakgrund Tidigare riktlinjer för små avlopp antogs av Miljö- och

Läs mer

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT SORTIMENT ÖVERSIKT Reningsverk för små hus, villor och flerbostadsområden. För permanent och fritidsboende Parametrar Modellbeteckning BioPlus-5 BioPlus-9 BioPlus-15 Befolkningsekvivalent (PE) PE 5 9

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016

Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016 Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Inlagor November 2016 PM 5 Aktbilaga 535 Naturvårdsverket Stockholm 2016-12-29 29 december 2016 PROMEMORIA 5 Till: Avdelning Enhet Ang: Nacka Tingsrätt Mark-

Läs mer

VÄSTRA ORUST AVLOPPSRENINGSVERK

VÄSTRA ORUST AVLOPPSRENINGSVERK VÄSTRA ORUST AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅD MED ALLMÄNHETEN FÖR NYBYGGNATION ANLEDNING TILL NYBYGGNATION 1. Avloppsvattenrening i Västra Orust sker idag i åldersstigna anläggningar i Hälleviksstrand, Barrevik

Läs mer

13. Miljökonsekvensbeskrivning LARS LINDBLOM, STOCKHOLM VATTEN ELSA HEINKE OCH LISA FERNIUS, RAMBÖLL

13. Miljökonsekvensbeskrivning LARS LINDBLOM, STOCKHOLM VATTEN ELSA HEINKE OCH LISA FERNIUS, RAMBÖLL 111 13. Miljökonsekvensbeskrivning LARS LINDBLOM, STOCKHOLM VATTEN ELSA HEINKE OCH LISA FERNIUS, RAMBÖLL 112 Miljökonsekvensbeskrivning Samråd Ytvatten Landskap Naturmiljö Rekreation och friluftsliv Kulturmiljö

Läs mer

Benchmarking VA-verksamhet 2007

Benchmarking VA-verksamhet 2007 Benchmarking VA-verksamhet 7 Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum 8-- Inledning Riksdagen har antagit en ny lag om allmänna vattentjänster som gäller från januari 7. Lagstiftningen ställer bland annat

Läs mer

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Upplägg Utgångspunkt Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Vad satsar vi på inom VA-teknik Södra Vad begränsar biogasproduktionen vid

Läs mer

BIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör

BIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör BIO P PÅ KÄLLBY ARV Elin Ossiansson Processingenjör KÄLLBY ARV TOTALFOSFOR,3 mg/l enl tillstånd Tidigare problem p.g.a. dammar Håller ca,25 mg/l ut till dammarna Styr FeCl3 dosering i efterfällning med

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Västlänken och Olskroken planskildhet Utsläpp av vatten

Västlänken och Olskroken planskildhet Utsläpp av vatten Västlänken och Olskroken planskildhet Utsläpp av vatten 1 Presentationer till huvudförhandling i Mark- och miljödomstolen 7 Utsläpp av vatten TMALL 0141 Presentation v 1.0 Avledning av vatten, disposition

Läs mer

Bilaga 1 Anslutning och belastning Gustaf Collin Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Bilaga 1 Anslutning och belastning Gustaf Collin Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Gustaf Collin

Läs mer

UNDERLAG AVGRÄNSNINGSSAMRÅD

UNDERLAG AVGRÄNSNINGSSAMRÅD LEKEBERGS KOMMUN Tillståndsansökan Fjugesta ARV UPPDRAGSNUMMER 13002390 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR AVGRÄNSNINGSSAMRÅD MED SÄRSKILD BERÖRDA ÖREBRO VATTEN OCH MILJÖ MIKAEL SÄRNHOLM [Sweco] [Alexandra Rixen] Sweco

Läs mer

Vattenreningsteknik 3p (5p)

Vattenreningsteknik 3p (5p) Välkomna till kursen Vattenreningsteknik 3p (5p) Bengt Carlsson 1 Mekanisk behandling Sand Galler fång Sed. 4 2 Biologisk rening Aktivslamprocess Sed. Slambehandling Avvattning Slam 3 Kemisk rening Fällningskemikalier

Läs mer

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT SORTIMENT ÖVERSIKT Reningsverk för små hus, villor och flerbostadsområden. För permanent och fritidsboende Parametrar Modellbeteckning BioPlus-5 BioPlus-9 BioPlus-15 Befolkningsekvivalent (PE) PE 5 9

Läs mer

Miljörapport 2012. Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB

Miljörapport 2012. Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB Miljörapport 2012 Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Katterjåkk Reningsverk 2584-24 Rapporteringår

Läs mer

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt

Läs mer

2019-04-30 Till Nacka tingsrätt, Mark- och miljödomstolen Sökande: Norrtälje kommun Ombud: Advokat Mats Björk Alrutz" Advokatbyrå AB Box 7493, 103 92 Stockholm Tel. 08-679 73 65, fax 08-611 25 74 mats.bjork@alrutz.se

Läs mer

Miljörapport. Tortuna, Flintavik, Kärsta och Orresta reningsverk 2011.

Miljörapport. Tortuna, Flintavik, Kärsta och Orresta reningsverk 2011. Miljörapport. Tortuna, Flintavik, Kärsta och Orresta reningsverk 2011. Innehåll 1 Grunddel Kärsta... 3 2 Verksamhetsbeskrivning Kärsta... 4 2.1 Organisation... 4 2.2 Verksamhetsområde... 4 2.3 Avloppsvattenrening...

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Ombyggnation av Hamburgsunds ARV

Ombyggnation av Hamburgsunds ARV Ombyggnation av Hamburgsunds ARV Underlag för samråd 2014-10-03 (reviderat 2015-02-23) Hamburgsunds ARV 1 av 50 2015-02-23 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Inledning... 4 3 Bakgrund

Läs mer

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning 2013-02-21 1(8) Anders Åström Ryaverket Projekt EN 2013, utökad kväverening Ärende Gryaabs AB har under 2011 och 2012 utrett i vilken utsträckning företagets anläggningar har kapacitet att möta framtida

Läs mer

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och

Läs mer

Haninge går mot strömmen i Stockholm - och bygger om Fors ARV

Haninge går mot strömmen i Stockholm - och bygger om Fors ARV Haninge går mot strömmen i Stockholm - och bygger om Fors ARV Johanna Blomberg VA-chef, Haninge kommun 2016-10-04 1 Berätta om vår resa om Fors vara eller inte vara 2003 2023 Ämne 2016-10-04 2 HANINGE

Läs mer

Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns

Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns Gruppövningar 2016-08-29 Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns Exempel på en genomgång av processfunktionen vid ett avloppsreningsverk på 5500 pe VA-Konsulten Magnus Aronsson

Läs mer