Nr 1 April 2012 Korsholms pensionärsförening r.f. Årgång 6. Hur skall jag söka hjälp när hörseln blir nedsatt?

Transkript

1 Korsholms senioren Nr 1 April 2012 Korsholms pensionärsförening r.f. Årgång 6 Alvars liv bakom kulisserna Alvar Lithén har varit en händig yrkesman, men har nu tid och möjlighet att koppla av med annat. Han berättar här om sitt liv bakom kulisserna på Wasa Teater. Under sin 27 år långa tid som teaterns snickare fick han göra över 200 dekorer till olika teaterpjäser. Han hann uppleva 14 teaterchefer och många namnkunniga skådespelare. Alvar känner också sin hemby Singsby bättre än många andra bybor. I dag är det främst föreningen Korsholms krigsveteraner som engagerar 86-åringen. Sid Foto: Beat-Mari Lithén I det här numret bland annat: Som medlem får du inspiration och kan påverka... 2 Patrick Ragnäs, ombudsman för SPF Österbotten Kommande aktiviteter...4 Föreningens årsmöte Nostalgihörnan Bra hörhjälpmedel en fråga om rättighet och livskvalitet Alvar Lithén berättar om ett liv bakom kulisserna Bildgalleri Värmepumpsanläggningen vid Helsinghörnan Hur skall jag söka hjälp när hörseln blir nedsatt? Foto: Kurt Mattson Bra hörhjälpmedel är en fråga om rättighet och livskvalitet säger hörselrådgivarna i Svenska hörselskadade i Vasanejden r.f. Kati Norrgrann och Gunnel Cederberg. Att drabbas av nedsatt hörsel är ett osynligt och socialt handikapp. Det blir lätt att man i en större grupp känner sig utanför. I dag finns det hjälp att fås. Läs mera på sidorna 8-9 om var man kan få hörhjälpmedel, vilka hörhjälpmedel det finns och hur man bemöter en person med hörselnedsättning. Kommande aktiviteter bland annat: Månadsträff på Seniorpunkten Sommarträff på Granösunds fiskeläge Hemliga resorna och Sommarfest och 40-årsjubileum i Åminne Sommarresa till Stockholm och Riga Känn ditt Korsholm Höstdag i Keuruu...vecka 37 Friskvårdsdag i Botniahallen Resa till Kroatien och Montenegro Seniorkryssningen

2 Ledare Som medlem får du inspiration och kan påverka Många pensionärer i vårt land anser att de är ensamma, bortglömda och har svårt att påverka sin livssituation. Även i Österbotten finns äldre som känner samma frustration över sin situation, vilket det stora Gerdaprojektet visar. Vad kan vi då inom pensionärsrörelsen erbjuda dessa våra medsystrar och bröder? Vi, som redan är medlemmar i en pensionärsförening, kan övertyga de som ännu inte är medlemmar, att komma med för att bryta sin ensamhet, få inspiration till nya aktiviteter, få nya vänner och kamrater. Men som medlem kan man också påverka utvecklingen för de äldre både lokalt, regionalt och nationellt. Bara genom att vara medlem ökar du pensionärsföreningens möjligheter att bli hörd, ju flera medlemmar desto mera inflytande. Man kan också föra fram sina egna frågor via sin förening. Många undersökningar har bevisat att de äldre som deltar i olika aktiviteter mår bättre, är friskare längre och i alla avseenden har ett bättre liv. Om du kan få med din pensionärsvän, granne eller kamrat, gör du en insats för den personen. En insats som kanske betyder att hon eller han mår bättre, känner sig mindre ensam och får ett bättre grepp om vardagen. Vad har då Korsholms Pensionärförening att bjuda sina medlemmar på? Vi har våra tre pensionärshem och köket i Helsingby som en del av verksamheten där tre grupper arbetar aktivt för trivseln vid pensionärshemmen. Aktivitets- och festkommittén ordnar många olika tillfällen för våra medlemmar som träffar, fester, teaterbesök, resor och kurser. Som medlem har man också möjlighet att delta i alla aktiviteter som SPF:s region i Österbotten och förbundet centralt arrangerar. Korsholms Pensionärsförenings målsättning är att ge möjlighet till påverkan, ge en värdefullare vardag och bryta ensamheten för både yngre och äldre pensionärer i vårt område. Detta kan du bidra till genom att föra ut budskapet om vår gemensamma förening och Svenska pensionärsförbundets arbete till nuvarande och kommande pensionärer. Henrik Svarfvar Korsholmssenioren Redaktionsgruppen för utgivningen av Korsholmssenioren består av: Stig Landing, ordförande och ansvarig utgivare Rimalvägen 320, Helsingby Tfn , e-post stig@landing.se Henrik Svarfvar, ordförande för aktivitetskommittén Mottatået 59, Tölby Tfn , e-post henrik.svarfvar@agrolink.fi Börje Paro, sammankallare, fotograf Tölby-Vikbyvägen 22, Vikby Tfn , e-post borje.paro@netikka.fi Marlene Ehnström, medlem i redaktionsgruppen Vallavägen 7, Karperö Tfn , e-post marlene.ehnstrom@netikka.fi Håkan Wikberg, medlem i redaktionsgruppen Auroravägen 20, Korsholm Tfn , e-post hawikberg@hotmail.com Fredrik Björk, webbmaster Brobackvägen 53, Helsingby Tfn , e-post fredrik.bjork@anvianet.fi Nästa nummer av Korsholmssenioren är planerat att utkomma i oktober Text- och bildbidrag från föreningens medlemmar och stödpersoner välkomnas. De bör vara inlämnade senast 15 september till Stig Landing eller någon annan i gruppen. Ombrytning och tryck: Upc Print 2 Korsholmssenioren

3 Att vara nyanställd ombudsman I skrivandets stund har jag nu fungerat dryga 2 månader som ombudsman för Svenska pensionärsförbundets region i Österbotten. Det är med en viss ödmjukhet som jag har tillträtt i tjänst på pensionärsförbundet, eftersom jag är uppfostrad på traditionellt österbottniskt vis med stor respekt för äldre människor. Jag har givetvis redan på min förra arbetsplats jobbat med seniorer och så att säga vant mig att föra deras talan, men jag anser att alltid när man tillträder i en ny tjänst måste man ha alla sinnen öppna och ta till sig så mycket som möjligt av allt det nya, och lära sig. Verksamheten i regionen har varit livlig under vårvintern. Många olika evenemang har avverkats på en relativt kort tid och det har varit lärorikt. Det faktum att jag är ny så betyder nog också att det går lite långsammare att få saker och ting att hända i den takt jag skulle vilja. Det beror förstås på att jag måste ta reda på varje sak och varje detalj eftersom jag inte har erfarenhet från tidigare. Man får väl nog konstatera att min företrädare hade rätt när han sade att det kommer att ta ett år innan jag kan allt. Den största utmaningen för mig har varit att få ut information i tid inför evenemang. Jag tror inte att någonting egentligen kommit för sent, men ju tidigare desto bättre. Sammanfattningsvis vill jag framhålla att jag stortrivs i mitt nya arbete och jag ser mycket fram emot att få vara med och utveckla den redan livliga verksamheten inom förbundet och bland föreningarna, tillsammans med medlemmarna och medarbetarna. För Svenska pensionärsförbundet är år 2012 ett jubileumsår. Förbundet firar 40-årsjubileum på många olika sätt. Ett jubileumsår ger chans för en organisation att kunna öka synligheten och jag tror att SPF lyckats bra med detta. Förbundets vårmöte i Karleby 17.4 visar klart att medlemmarna har stort intresse för förbundets verksamhet. Europeiska unionens tema för år 2012 är Aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. Vad menas då med aktivt åldrande? Med aktivt åldrande i det här sammanhanget menas att alla ska ha möjlighet till ett fullvärdigt liv i familjekretsen, arbetslivet och i samhället. Med solidaritet mellan generationerna vill man för sin del göra det möjligt att tillvarata potentialen hos alla generationer, det vill säga att generationerna skall lära sig av varandra och lära sig förstå varandra. Jag har under min tid som ombudsman hunnit besöka några föreningar på deras föreningsmöten och kunnat få en inblick i deras verksamhet. Föreningarna i Österbotten har många olika aktiviteter och framförallt mycket aktiva medlemmar. Det ser man på deltagandet i både den egna och regionens evenemang. För att en förening skall vara livskraftig är det viktigt att nya medlemmar ansluter sig kontinuerligt. Medlemsvärvningen framhålls starkt från förbundets sida. En viktig sak att komma ihåg i sammanhanget är att förutom medlemsvärvningen är medlemsvården minst lika viktig. En förening med nöjda medlemmar och gott rykte har lätt att få nya medlemmar, och så är fallet i föreningarna i Österbotten. En annan sak som är viktig att framhålla i samband med medlemsvärvningen är att pensionären inte blir medlem i en pensionärsförening för föreningens eller förbundets skull, utan i första hand för sin egen skull. Genom att vara medlem i en pensionärsförening tryggar man att pensionärernas intressen i samhället bevakas på alla plan. Lokalt, nationellt och internationellt. Till slut så skall jag konstatera att jag redan nu har träffat en hel del pensionärer från Österbotten. Men jag ser fram emot att träffa ännu flera. Jag har lätt att komma ihåg ansikten, sämre är det att minnas namnen. Men när vi träffas i olika sammanhang ute i bygden så kom gärna fram och prata. Jag bedömer mig själv som en som är lätt att komma överens med, jag är ju en bondpojk från Laffjöl. Patrick Ragnäs Korsholmssenioren 3

4 KOMMANDE AKTIVITETER I FÖRENINGEN - REGIONEN - FÖRBUNDET Erbjudanden till våra medlemmar Korsholms Pensionärsförening erbjuder sina medlemmar möjlighet att delta i träffar, fester och resor som vi själva ordnar eller som ordnas av SPF Österbotten eller förbundet SPF. Under våren, sommaren och hösten ordnar vår förening följande aktiviteter: 1. Månadsträff på Seniorpunkten i Smedsby 26 april kl med mat som tema. Kristina Linde från YA och Riitan Herkku medverkar. Smakprov kommer att finnas på ost och grönsaker. 2. Sommarträff på Granösunds fiskeläge i Södra Vallgrund 14 juni kl med program, frågesport, korvgrillning m.m. 3. Sommarens Hemliga resor 9 och 10 juli. Även i år ordnas två särskilda Hemliga resor. Man kan själv välja i vilken man vill delta. Resorna är endagsresor och priset är 65 per person i vilket ingår buss, lunch, två gånger kaffe och inträden. Anmälan om deltagande till Gun-Britt Pörn tel senast den 23 maj. 4. Somarresa till Stockholm och Riga augusti tillsammans med Kvevlaxnejdens pensionärsklubb och VIPS. Resans pris är 440 och i priset ingår Ingves turistbuss, 2 övernattningar ombord på Tallink-Siljas båtar i B-hytt med båda bäddarna nere, 2 övernattningar på hotell i Riga, 4 frukostar, 2 luncher, 4 middagar och guidning i Stockholm, Riga och Jurmala. Anmälan om deltagande till Börje tel eller Henrik tel senast 31 maj. 5. Utfärd till Skärgården ordnas 16 augusti under devisen Känn ditt Korsholm. Vi åker buss och bekantar oss med Replot och Björköby under en halv dag. 6. Friskvårdsdag i Botniahallen Även i år ordnas en stor friskvårds- och pensionärsdag i Botniahallen av äldre råden i Korsholm och Vasa tillsammans med pensionärsföreningarna. Inget inträde och inga förhandsanmälningar. Ni är också välkomna att delta i SPF Österbottens program under sommaren och hösten. 7. Stor Sommarfest och firande av SPF:s 40 års jubileum på Åminne i Malax 1 augusti. På sommarfesten håller minister Anna-Maja Henriksson festtalet och i övrigt innehåller programmet mycket sång och musik med efterföljande dans. Under dansen ordnas alternativt program med bland annat besök på båtmuseet i Åminne. 8. Regionens endagsresa och Höstdag i Keuruu, vecka 37. Närmare program publiceras senare. 9. Resa till Kroatien och Montenegro, resa II med andra pensionärer. Resans pris Anmälningar till Vasakansliet tel Endast några platser kvar. 10. Seniorkryssningen Helsingfors - Stockholm - Helsingfors Kryssningen är ett led i 40-årsfirandet av SPF med digert program. Österbottningarna åker detta år med tåg till och från Helsingfors. Anmälningar görs till Frimans Resor tel Följ med i Vbl:s spalt för föreningar vad gäller vår förenings aktiviteter och i God Tid för regionens och förbundets arrangemang. Även hemsidorna på nätet ger information. Kom också ihåg förbundets medlemsförmåner som ni hittar i God Tid eller på förbundets hemsida. Kontakta också kansliet i Vasa om ni har frågor om medlemsförmånerna. Föreningens aktivitets- och festkommitté står gärna till tjänst med information och tar gärna emot förslag till och synpunkter på vår verksamhet. 4 Korsholmssenioren

5 Den nyvalda styrelsen håller sitt konstituerande möte genast efter årsmötet. Per-Erik Backlund föredrar föreningens verksamhetsberättelse vid årsmötet den 30 mars Föreningens årsmöte Korsholms pensionärsförening r.f. Mustasaaren eläkeläisyhdistys r.y. har hållit årsmöte på Seniorpunkten i Smedsby. Årsmötet behandlade stadgeenliga ärenden med bl.a. val av ordförande, styrelsemedlemmar och funktionärer för verksamhetsåret Styrelsen 2012 Årsmötet valde enhälligt Stig Landing till ordförande. Styrelsen höll omedelbart efter årsmötet sitt konstituerande möte och valde viceordförande, sekreterare och kassör. Berts Johan-Erik viceordförande Backlund Per-Erik sekreterare Övriga styrelsemedlemmar Svarfvar Carita, Fransholm Olle, Örn Gunnel, Iilahti Helena, Swanljung Rosie-Marie, Rosbäck Inga-Britt och Mäkinen Gunhild. Ersättare Bonn Stig, Nygård Nils och Håkans Stefan, tillika direktionsordförande för respektive pensionärshem, och Gunnbritt Tallbäck. Kassör. Styrelsen valde enhälligt Börje Paro till kassör. Pensionärshemmens direktioner Helsinghörnan. Nygård Nils ordförande, medlemmar Holm Jörgen, Nordlund Siv och Swanljung Rosie-Marie. Ersättare Ek Sigel och Södergård Birgitta. Weikarshemmet. Bonn Stig ordförande, medlemmar Martola Jan-Erik, Berg Birgit och Pått Anna-Lisa. Ersättare Berg Ingeborg och Smeds Saimi. Jungsbo. Håkans Stefan ordförande, medlemmar Lund Britta, Renkonen John Ingmar och Örn Gunnel. Ersättare Loo Lars. Fest- och aktivitetskommittén Svarfvar Henrik ordförande, medlemmar Lillas Dan, Båtman Tor-Erik, Paro, Börje, Pått Kaj-Erik, Pörn Gun- Britt, Ehnström Marlene, Wikberg Helena och Sabel Elsie-Maj. Revisor. Edberg Ann-Britt Verksamhetsgranskare. Ingo Henrik Ersättare. Härtull Siv och Lindvall Ulla Valberedningsutskottet Smeds Folke sammankallare, medlemmar Härtull Siv, Holm Klas-Erik, Ståhl Per-Olof och Swanljung Rosie- Marie. Per-Erik Backlund, styrelsens sekreterare Bli medlem i KORSHOLMS PENSIONÄRSFÖRENING r.f. Ring: Börje Paro Börjes adress är: Tölby-Vikbyvägen 22, Vikby, e-post: borje.paro@netikka.fi Medlemsavgiften är 15 euro/år och då ingår förbundets medlemstidning God Tid som utkommer med 9 nummer per år och Korsholmssenioren med 2 nr/år. NAMN: ADRESS: POSTADRESS: E-POSTADRESS: Korsholmssenioren 5

6 Nostalgihörnan Nisse och Georg var skidäss i Femman på sextiotalet Det var i folkskolan på femtiotalet som deras skidintresse grundlades. Och där kom också lusten att tävla och försöka vinna. Längre fram i karriären skulle framgångarna infinna sig i både distrikts- och förbundsmästerskap, ja, till och med i FM-tävlingar. Det handlar om Nisse Back och Georg Glasberg från Jungsund respektive Kalvholm. I dag minns de tydligt hur tävlandet i vita spår började. - Skolan kom före föreningen när vi började, säger de två. Skolskidningarna mellan kommunens skolor var väldigt viktiga. De tävlingarna tände gnistan på allvar. Georg minns för egen del den första skolskidningen som arrangerades i Iskmo Han berättar med känsla hur tiotalet elever packade in sig i en hästdragen mjölksläde när de åkte iväg från Jungsund till Iskmo. Och hur stort det var när tävlingsledaren och speakern Karl-Lennart West pratade och höll liv i sin tratt. Någon större framgång hade Georg inte den gången i Iskmo. Säkert var jag bland de sista, erinrar han sig i dag drygt sextio år senare. - Jag hade också brott på ena skidan bakpå, men vågade inte tala om det före tävlingen. Inte gick det den tiden för sig att strax be om nya skidor hemmavid. Nästa skolskidning som Georg minns är den i Tölby Dit åkte eleverna från Jungsund i bil och nu gick det också aningen bättre. Georg blev 29:e, enligt vad brodern Sven antecknat på priset. Medan Georg fick sina första erfarenheter av skidåkningen via skolan utvecklades Nisse i den berömda idrottsklanen Back där huvudmannen Oskar började profilera sig redan Nisse Back som glad vinnare i klassen under 17 år vid FSSM i Gamlakarleby Arkivbild - Vi andra följde efter så småningom, men visst var skolskidningarna viktiga även för mig. Jag minns hur läraren West ofta bestämde att vi skulle tävla sista timmen på en kort bana invid skolan. Det ökade lusten att tävla och när det var dags för de årliga skolskidningarna kunde vi som tävlade för Iskmo starta redan vid femtiden på morgonen för att på plats ha tid för alla nödvändiga förberedelser. Det var spännande tider. Nisse och Georg minns den tidens utrustning, utrustning ingen skulle gå med på att använda i dag. De talar om stickatröjon, tjocka byxor, monokängor och vantar. De minns förstås fangorna eller strofforna som kunde kompletteras runt hälen med gummi ur en däckinnerslang - innan allt småningom ersattes av järnbindningar.nisse i sin tur berättar om vanliga Voittobindningar. Grejor han fick tack vare sina bröders vidare erfarenheter. Skorna man skidade i var först monokängor, sedan kom riktiga skidskor. Krävdes det höljdes skorna på längre sträckor över med plast från den tidens mjölkförpackningar för att motverka fukt. En smått kufisk utrustningsdetalj, som får de två forna Femmanåkarna att småle. Vid FSSM i Jungsund 1963 minns Georg att vita Karhu-skidskor användes av Femmans segrande stafettlag i vilket Nisse skidade första, Georg den andra och Oskar den avslutande sträckan. De vita skorna väckte visst uppseende. Ändå skidorna? Först var det tunga träskidor som gällde. I mitten av femtiotalet kom de limmade skidorna. Georg säger att han fick sina första limmade skidor i slutet av femtiotalet 6 Korsholmssenioren

7 Minns du stigen från Iskmo till Bässören, barmarksträningen... Nisse Back (t v) och Georg Glasberg var toppåkare i IF Femman på femtio- och sextiotalet. Foto: Håkan Wikberg medan Nisse även här gynnades av sina längre hunna tävlande bröder. Stavarna var först av trä och sedan av bambu innan lättmetallstavarna tog över. Ännu var det dock långt till glasfiberstavarnas tid... Vallningen varierade, lindrigt sagt. Georg talar i första hand om tjärade skidor medan Nisse minns att Oskar & Co tidigt hade vallor som Rex, Swix och Vauhti. Att valla träskidor var förstås världens utmaning särskilt vid blidväder. Det gällde att se till att vätska inte sögs in i träet. Fästvallan skulle finnas på mitten, självklart så. Själva tävlingsruljangsen är minnesvärd. Från femtiotalet minns Georg och Nisse Öjbergsspelen med toppåkare från Finland och Ryssland inför femtusen åskådare. De talar vidare om Vörå- och Kvevlaxspelen, distrikts-och förbundsmästerskap samt parklopp och FM-tävlingar. Minnesbilderna väller fram. Nästan så stavtagen ännu hörs när de susar fram i knastrande kylslagna spår. Ty när tävlandet på seniornivå tog över var det inte tal om någon köldgräns. - En gång i ett parklopp i Kurikka skidade vi i 28 graders kyla. Banan kortades av lite grann och vi körde i traktorbelysning, berättar Georg. Kurikkagubbarna söp och rökte hela tiden så när vi åkte i mål låg dimman - allt de hade utandats - tät över målområdet. - Då var det trevligare med övernattningarna hos privata de gånger tävlingsresan sträckte sig över hundra kilometer. Det kunde handla om Vallgrund, Pedersöre, Terjärv och så vidare. Och alltid hände det något skoj de gångerna. De två Femmangossarna förblev Femmaiter med undantag för två år i sjuttiotalets början när Georg tävlade för IF Kraft. - Men jag gottgjorde det genom att Oskar Back tävlade med landseliten redan i slutet på 1950-talet. Här på en bild från Vöråspelen. arbeta extra mycket och intensivt för Femman efter återkomsten från Närpes. Då hade de bästa individuella loppen avverkats för länge sedan. Georg vann guld på tremilen i DM 1964 och brons i FSSM på sprintersträckan två år senare. När bronset var klart visade ledaren Erik, bror till Nisse, upp tre fingrar i dörren till den ångande tävlingsbastun. Nog var man stolt, säger Georg med eftertryck. Allt medan Nisse nådde FM-brons i 17-åringarnas FM-stafett 1959 i IF Femmans lag med Peter Wistbacka och Kaj Sandelin och individuellt brons för 20-åringar Stjärnestunden kom året därpå när Nisse uttogs i landslaget till Holmenkollen. Tyvärr grumlades glädjen av radioreportern Pekka Tiilikainen som undrade varför Nisse hade blåvit dress i Oslo när han, som han uttryckte det, var svensk. - Den tiden var språket en viktig faktor, arvet från Veli Saarinens tränarepok, och därför lade jag av och satsade i stället på utbildning. Att jag efter det här gjorde några stafettlopp och orienterade var mest ett jöklas, tycker Nisse såhär med många decenniers tidsperspektiv. Men bläddrar i minnenas album med äkta inlevelse gör de två Femmankändisarna alltjämt. Till exempel när det gällde barmarksträningen och de löpte längs en upptrampad stig från Iskmo till Bässörsskatan där familjen Back hade en fiskarbastu. Det var en uppfriskande länk över tre mil. Nära Bässören tvangs de med stav hoppa över ett fem meter brett vattenhål. Äventyr var ordet. - Bässörsstigen gav balans, smidighet och spänst, säger Nisse. Detta eftersom terrängen var stenig och tung. Så var det nog. Tänk bara på alla de framgångar som bröderna Back och Georg från Kalvholm nådde med de många stegen på stigen som grund. Kurt Snickars Korsholmssenioren 7

8 Bra hörhjälpm EN FRÅGA OM RÄTTIGHET O Vi kan i olika skeden av livet drabbas av nedsatt hörsel och det är ett osynligt och socialt handikapp. Det är lätt att bli utanför i stora sammanhang, där många pratar. Akustiken är inte så bra alla gånger och det leder till att de störande omgivningsljuden ökar. Det första tecknet på att hörseln blivit nedsatt är ofta att man inte hör när många pratar på samma gång. Idag finns många bra hörhjälpmedel för oss som har nedsatt hörsel. Vi har alla rätt till behovsprövning för att få just det hörhjälpmedel som passar oss bäst. Alla har vi olika hörsel och befinner oss i olika livssituationer. Det är viktigt att ta helheten i beaktande vid behovsprövningen för att få en fungerande vardag. Att kunna höra bra och ha ett fungerande socialt liv är inte bara en fråga om rättighet och livskvalitet utan det är även en kostnadsfråga för samhället. Förutsättningen för att vi ska må bra är att vi fungerar i samhället, kan vara socialt aktiva och kan kommunicera med vår omgivning. Mår vi inte bra ökar kostnaderna för sjukvård, äldreomsorg och arbetslöshet. Följden av en hörselnedsättning kan orsaka bl. a. missförstånd, irritation, depression, minnesproblem och utanförskap. Det är viktigt att inte dölja sitt handikapp. Många gånger minskas handikappet bara omgivningen vet om det. Vid kommunikationstillfällen är vi två eller flera och för att alla ska höra vad som sägs behövs samarbete där alla gör sitt bästa. Undersökningar har visat att vi skaffar hörhjälpmedel ca 10 år för sent. Vi drar oss i det längsta för att börja använda hörapparat. Tio år är en så lång tid att t.o.m. personlighetsförändringar kan uppstå. Det rekommenderas att användningen av hörapparat/hörhjälpmedel påbörjas genast man märker att man går miste om det som sägs. Många säger: Jag tror inte jag behöver hörapparat ännu... Men, om omgivningen påpekar att du inte hör, då behövs den. Lär dig använda den genast så har du störst glädje av apparaten. Vänta inte för länge att söka hjälp. Hörseln försämras ofta med åren och med stigande ålder försämras vår förmåga att ta till sig och använda nya saker. Om en hörselnedsättning kommer plötsligt bör läkare kontaktas omgående. Var kan jag få hörhjälpmedel? Tag kontakt med din läkare och begär en remiss till Centralsjukhusets öronpoliklinik för att ta ett hörselaudiogram (hörselkurva). På basen av audiogrammet bestäms vilken typ av hörhjälpmedel som motsvarar ditt behov. Berätta om din livssituation, bor du ensam, vilka hobbyer har du, går du ofta på teater, kurser, föredrag m.m. När man fått ett läkarintyg på att hörseln är nedsatt är alla hörhjälpmedel kostnadsfria. Anslut dig till en förening för hörselskadade. Där finns hörselrådgivare som kan berätta om de olika hörhjälpmedlen. Det är också viktigt att träffa andra med samma handikapp. Gravt hörselskadade kan få kostnadsfri skrivtolkning 180 timmar/år. Ansökan riktas till FPA som även sköter finansieringen. När tolktjänsten beviljats kan du använda den i alla situationer där du behöver höra bra. Skrivtolken har tystnadsplikt. För nya Hörselrådgivarna Kati Norrgrann (t.v.) och Gunnel Cederberg (t.h.) förevisar hörhjälpmedel. Foto: Kurt Mattson hörapparatanvändare finns det anpassningskurser som arrangeras av Svenska hörselförbundet r.f. Kurserna annonseras i förbundets tidning Vi hörs och ansökan görs via FPA. Hörapparaten är det vanligaste hörhjälpmedlet och det vi oftast först kommer i kontakt med. Många har alltför stora förväntningar på sin hörapparat. Dessvärre kan många tro att den sätts i örat och sen är allt som förr när hörseln var bra/normal. Som förr blir det aldrig mera, men rätt använd är hörapparaten ett mycket bra hjälpmedel. Det krävs övning så du blir van vid det speciella ljud apparaten har. Du bör använda hörapparaten varje dag. I början är det en inlärningsperiod med kortare stunder men efter det bör hörapparaten sitta i örat hela tiden, utom på natten. Även då du är ensam hemma ska hörapparaten vara på ef- Hö m m vä Ma 8 Korsholmssenioren

9 medel OCH LIVSKVALITET Hörhjälpmedel - uppe till vänster Comfort Duett kommunikator, till höger Sennheiser Audioport A 200 kommunikator. Nere till vänster Sennheiser Set 810 att användas när man ser på TV, till höger Bellman Audio Maxi kommunikator. Foto: Kati Norrgrann tersom omgivningsljuden är viktiga att höra (dörrklocka, telefon, alarm). Ett öra behöver stimulans med ljud, annars försämras hörseln snabbare. Apparaten har olika lyssningslägen. M-läge, mikrofonläge, förstärker alla ljud. T-läge ger möjlighet att höra i stora utrymmen där det finns induktionsslinga (T-slinga). Det föreläsaren säger förstärks och störande omgivningsljud undviks. MT-läge, mikrofon och T-läge samtidigt. Ett stort problem är att omgivningen inte vet hur man bemöter en person med hörselnedsättning. Här följer några saker att ta i beaktande: - påkalla den hörselskadades uppmärksamhet innan du börjar tala - vänd ansiktet mot den du talar med - se till att ljuset faller på ditt ansikte - tala med normal stämma, gärna lite långsammare, skrik inte - skriv gärna viktiga saker, namn, tel. nr och liknande - tala en åt gången. Vad ska jag göra för att höra bättre? - skaffa hörhjälpmedel som motsvarar dina behov och använd dem dagligen - lyssna koncentrerat, träna läppavläsning - tala själv tydligt - det smittar av sig - berätta att du har nedsatt hörsel - dölj inte handikappet för det är absolut ingenting du behöver skämmas för. Minnet och vår kognitiva förmåga (förmågan att lära och förstå, minnas) ändras när vi får problem med hörseln. Anledningen är att det går åt så mycket energi att ta in vad folk säger att hjärnan inte har en chans att fokusera på innehållet i kommunikationen och lägga det på minnet. Hörselnedsättning, speciellt bland äldre, gör att vi isolerar oss och då får hjärnan mindre stimulans. Ett bra socialt liv är viktigt för vårt välbefinnande. Här har lokala hörselföreningar en stor funktion att fylla genom att de erbjuder möjlighet att träffa andra med samma handikapp och visa att man inte är ensam om att höra dåligt. De senaste åren har skrivtolkningen blivit allt vanligare. Svenska hörselskadade i Vasanejden har induktionsslinga och skrivtolkar sina månadsmöten. Vi ordnar föredrag, textad revy, resor och mycket annat. På mötena finns föreningens hörselrådgivare på plats en timme före programmet börjar. Där kan man köpa batterier till hörapparaten, fråga om olika hörselproblem, få råd och stöd. Att höra bra är inte att höra mycket och högt att höra bra är att kunna urskilja orden och vad som sägs! Hörselrådgivarna i Svenska hörselskadade i Vasanejden r.f. Gunnel Cederberg och Kati Norrgrann Vilka hörhjälpmedel finns det? -1- hörapparat, bakom örat eller allt i örat - apparat -2- varseblivningssystem till dörrklocka, telefon och brandalarm -3- hörlurar för TV och radio -4- kommunikator -5- förstärkare till telefon, förstärker ringsignal och röstläge -6- T-slinga till hörapparat, för lyssning i större utrymmen -7- T-slinga till mobiltelefon -8- skrivtolk 180 timmar/år -9- Cochlea Implantat (CI), inopererad hörapparat för gravt hörselskadade eller döva Korsholmssenioren 9

10 Ett liv bakom k Alvar bygger fortfarande när det behövs. Här på taket till en sommarstuga sommaren Foto: Beat-Mari Lithén Alvar Lithén i Singsby hann göra över 200 dekorer och uppleva 14 teaterchefer under sitt yrkesverksamma liv som snickare på Wasa Teater. Som ung sysslade Alvar Lithén med byggnadsarbete och var med om att bygga många hus i hembyn. Då jobbet på Wasa Teater blev ledigt hösten 1962 uppmanades han att söka jobbet av dåvarande snickaren Sven-Erik Glader, kamrat från Breidablicktiden. Alvar blev antagen. Det var hans första stadigvarande arbete och han kom att stanna vid teatern i 27 år. - Det var snickeriuppgifter och dekorer som arbetet gällde. Scenografen gjorde modeller och ritningar och jag skulle förverkliga dem på scenen. Arbetet var omväxlande och intressant. Det var självständigt, men samtidigt krävande. Pjäserna skulle vara lätta att flytta men samtidigt hållbara, något som ibland kunde vara svårt att kombinera i praktiken. - Mycket hjälp hade jag av scenmästaren Vilho Valkama, som gjorde metall- och svetsarbetet. När jag började på teatern var Harry Öhman heltidsanställd scenograf och jag samarbetade många år med honom. Han var mycket skicklig inom sitt gebit. Efter honom kom mestadels frilansande scenografer. Alvar visar upp en minimodell till musikpjäsen Figaros bröllop, som han har sparat. Det är en modell i skalan 1:20, naturtrogen och detaljerad med huvudpersonerna stående på var sin trappa. På den tiden hette det musikpjäser, man talade inte om musikaler som i dag. Den pjäsen har stannat i Alvars minne, liksom Wilhelm Mobergs Din stund på jorden. Tillsammans med Harry Öhman gjorde jag en gång dekoren till Vaasan Ooppera på finska teatern. Och på somrarna kunde det bli Korsholms teater, när man spelade i Smedsby. Teatercheferna blev under Alvars tid på teatern 14 till antalet. Av dem har speciellt Helge Lassenius och paret Martin Kurtén och Kristin Olsoni stannat i minnet. Hans sista chefer var Göran Sjöholm och Margit Lindeman. När Alvar kom till Wasa Teater var så gott som alla skådespelare rikssvenska. Han nämner Elsie Höök, Gunilla Abrahamsson och Stefan Ekman. Också Inger Nilsson, som vi känner som Pippi Långstrump, hann med en höstsäsong i Vasa. Den enda finlandssvenskan var Toni Regnér. I slutet av sin teatertid hann Alvar även uppleva Erik Kiviniemi. Teatern satte upp 8 10 pjäser per spelår. Det krävde mycket arbete, ofta också sent övertidsarbete. På kvällarna gick inga bussar till Singsby, så det blev att ta bussen till Gerby och sedan promenera hem. - Många gånger sprang jag hem, minns Alvar. Efter tre år köpte vi bil och då var man inte längre beroende av bussen. 10 Korsholmssenioren

11 Foto Leif Granholm Ett minne från arbetslivet. Scenbild ur Figaros bröllop i skala 1:20. Det var Alvars uppgift att bygga upp scenen i normal storlek. kulisserna I nio år arbetade Alvar som ensam snickare. Ibland, när det blev bråttom, måste han ringa bekanta som sysslat med träarbete för att få hjälp. Sedan anställdes Stig Lund, som kom från yrkesskolan. Han var en bra arbetskamrat och är fortfarande kvar. År 1974 blev även Alvars fru Gunvor Lithén anställd vid Wasa Teater, först som sufflös. Efterhand började hon också sköta rekvisitan. Det var hennes uppgift att skaffa fram allt som behövdes för en pjäs. - Ibland tillverkade jag själv saker som skulle vara med i pjäserna, säger hon. Mina arbetstider var inte så bra. Dagen var splittrad i två arbetspass och man måste åka till stan två gånger. Under de lediga timmarna på eftermiddagen kunde man inte börja på något större arbete hemma. Men trots allt trivdes jag med arbetet bland teknik och skådespelare. Alvar och Gunvor Lithén har fått många vänner bland teaterfolket. När jag besöker dem har de plockat fram flera fotoalbum med kändisar från teatern. Det är många bilder att titta på och minnen från en lång och intressant period i livet väller fram. Alvar har alltid hyst ett stort intresse för idrott och motion. Han började med fotboll, men efter att ha fått en skada som målvakt slutade han och övergick till orientering. Han har deltagit i FSO-mästerskap, bl.a. i Pargas 1948, då IF Femman deltog för första gången. - Orienteringen trivdes jag bättre med för där krävs det också tankearbete. Man måste överväga vägvalet och ställa olika alternativ mot varandra. Att konditionen fortfarande är god visar de foton som tagits de senaste åren. Sommaren 2011 sitter han på taket till ett sommarstugebygge vid Alskatstranden. - Det är alltid någon som bygger något och vill ha min hjälp. Barnbarnen är nio stycken och barnbarnsbarnen har hunnit bli sex. Alvar Lithén är också synnerligen intresserad av sin hembygd och ortens dialekt. Han vet namnen på de flesta backar, ängar och andra ställen i byn. För några år sedan deltog han i en kurs, där man samlade dialektord från hans hemby och omgivande byar. Där visade han sig vara en god kännare av Singsbydialekten. På vinden har han ett gårdsmuseum där han samlat saker från sin farmor och mormor. Ute i rian finns en komplett samling gamla hästredskap. - Jag har gott minne och vet namnen på alla tillhörande delar. Nuförtiden ägnar Alvar Lithén mycket tid åt föreningen Korsholms krigsveteraner. Själv var han inkallad som åring från mars 1943 till midsommaren Föreningen tänder på julaftonen och självständighetsdagen ljus på hjältegravarna. Man är även närvarande vid en veterans begravning. - Ofta har det fallit på min lott att ställa upp, kanske beroende på att jag har fått vara frisk och rörlig. Marlene Ehnström Korsholmssenioren 11

12 Ami och Monica Aspelund i musikpjäsen Saras Döttrar på Seniorpunkten den Foto: Hans Hägglund Åsa Stenbacka höll festtalet på julfesten på Berny s den 13 december Lasse Gästgivars redogjorde för riksdagsarbetet vid månadsträffen i Skatila den 24 oktober Marlene Ehnström läste dikter vid julgrötsträffen på Seniorpunkten den 22 december Torolf Rönnqvist och Kenneth Granback underhåller med fiolspel på julfesten på Berny s den 13 dec Per-Olof, Doris, Stig, Elsie-Maj, Anneli och Per-Erik avnjuter middagen ombord på Ms Isabella, under minikryssningen den 5-6 mars Korsholmssenioren

13 Ledande läkaren Stefan Strang informerade om hälsovårdscentralen och Solgård på månadsträffen på Seniorpunkten den 25 januari Korsholms Lucia besökte oss på julfesten på Berny s den 13 december Dan Lillas spelade och Alice Lillas presenterade boken Och dansen den går på månadsträffen på Seniorpunkten den 1 mars Stig Snickars spelade och Per-Erik Sabel ledde allsången ombord på Ms Isabella under minikryssningen den 5 6 mars Lars Hjärpe spelade på månadsträffen på Seniorpunkten den 25 januari Per Thomasfolk avtackades vid sin pensionering den 21 februari 2012, t.h. på bilden Georg Lång. Korsholmssenioren 13

14 Värmepumpsanläggningen vid Helsinghörnan De allt högre uppvärmningskostnaderna gjorde att Helsinghörnans direktion började fundera på alternativ till oljeuppvärmningen. Direktionens ordförande Göran Enegren tog kontakt med undertecknad för att få en jämförelse mellan olika alternativ. Utredningen visade att bergvärme skulle vara förmånligast. Korsholms kommun beviljade bidrag för projektet. Efter en offertrunda kunde entreprenadkontrakt skrivas mellan Korsholms pensionärshems-förening och energiingenjörerna Stagnäs & Nylund Ab. Arbetet påbörjades med borrning av 8 st 200 m bergsbrunnar och installation av 2 st Thermia Robust 42 kw s industrivärmepumpar. Efter en del ommöblering i pannrummet kunde värmepumparna och de nya hetgasvarmvattenberedarna installeras. Dessutom byttes ett flertal värmebatterier till dubbla batterier för att effektivare kunna ta till vara värme från värmepumparna. KWhmätare har installerats på värmepumparna för att kunna följa elförbrukningen. Oljepannan har lämnats kvar för att vid behov kapa köldtoppar och som reserv. Oljebehovet kommer nog att bli litet, uppskattningsvis ca 1000 l/år. Samtidigt har gårdskarlen också målat pannrummet så att det ser ljust och trevligt ut. Nils Nygård har på föreningens vägnar fungerat som övervakare och slutsyn för projektet har hållits. Återbetalningstiden för investeringen är beräknad till 5 år. Ifall oljepriset ytterligare stiger kommer återbetalningstiden att bli ännu kortare. Eftersom den här typen av investering är så lönsam kan man vid behov låna pengar för investeringen samt både amortera och betala räntor utan att höja hyran. Detta ger möjlighet för pensionärshemsföreningar och bostadsbolag att se om sitt hus och få pengar över till behövliga renoveringar i stället för att alla pengar går till uppvärmningskostnader. Håkan Nylund Varmvattenberedarna som förser köket och lägenheterna med varmvatten. Här ser vi samlingsbrunnen där slingorna från de åtta borrhålen förenas. Föreningens styrelse bekantar sig med installationen av bergvärmen den 14 juni Korsholmssenioren

15 Seniorerna är kvalitetsmedvetna r n Man kan konstatera att seniorköparna är mycket mera kvalitetsmedvetna än juniorköparna vid val av värmepump. Av firman Stagnäs & Nylunds kunder är ca 70 % i åldern 60+. Vi vill leverera kvalitativa, trygga, hållbara, miljö- och användarvänliga produkter till våra kunder. Tyvärr kan vi inte alltid vara den billigaste leverantören om vi skall kunna uppfylla allt detta. Det är svårt att jämföra kvalitet. Där kommer köparens egna erfarenheter in i bilden. Erfarenhet som många unga köpare saknar. Vi har också satsat på att göra nyckel-i-handlösningar, vilket gör att det är mycket enklare att köpa en värmepumpsanläggning då man vet priset på förhand och endast har en leverantör för hela paketet. Bergvärmen är det tryggaste och bästa alternativet att ersätta el- och oljeuppvärmning med. Genom att värmepumpen tar minst 2/3 av värmen från berget blir användningen mycket förmånlig. För ett normalt egnahemshus som behöver ca 3000 l olja eller ca kwh el till uppvärmning blir elförbrukningen ca kwh för bergvärmen. Installation av en bergvärmepump för ett normalstort hus ( m2) kostar euro beroende på hustyp om huset har vattenburet värmesystem. Även hus med direkt eluppvärmning kan konverteras till bergvärme men då blir kostnaderna över euro pga att nya vattenradiatorer (golvvärme) måste installeras. Återbetalningstiden för ändring av eluppvärmda hus är i dagsläget över 10 år. Om man beaktar att elpriset sannolikt kommer att stiga med 100 % under de närmaste 10 åren bl.a. till följd av Tysklands beslut att avveckla kärnkraften, så kommer den verkliga återbetalningstiden att bli under 10 år. Så lönsamma investeringar, som att investera i bergvärme har man inte ofta möjlighet att göra. Avkastningen är mycket bättre än värdepapper och bostäder. Eller om man vänder på steken: Man förlorar euro på en tidsperiod 5-7 år om man inte gör investeringen nu. Återbetalningstider för hus m2 Investering hushållsavdrag besp/år återbet. år Olja - bergvärme Oljeförbr l (1,-/l) Ackumulerande el elvärme kwh (9 cent/kwh) Korsholmssenioren 15

16 Korsholms pensionärsförening r.f. tackar varmt företag, organisationer och privatpersoner som sponsrat vår verksamhet och bidragit till våra medlemmars trivsel under 2011 Agrimarket, Vasa Agrolink, Solf Ahlsell, Vasa Aktia, Helsingby Aktia, Smedsby Aktia, Solf Apoteket i Smedsby Blomsterhandel Fant, Smedsby Body Shop, Vasa ByaNytt (Kustmedia) Christinas Shop, Solf Damfrisering Clippo, Solf Damfrisering Lisbeth Svarvar, Solf Ecce Re Ab, Vöråpojken Florina, Solf Folkhälsan, Seniorpunkten Folkhälsan Fredrikas matservering, Solf Frisering Marlen, Solf Gros Bokhandel, Vasa Gröna Linjen, Saluhallen Vasa Hotell Astor, Vasa Kannus Talo Klipphörnan, Solf Knip Andreas Hembageri K-Supermarket Piffi, Smedsby Kujansivu, Vasa Kvevlax Sparbank Lilla Eden, Solf Madicken s Dam- och Herrfrisering, Smedsby Maskinservice Marander, Vasa Massage Hörnan, Solf Mias Design, Saluhallen Vasa Nigellas Blommor och Presenter Paulas Hårservice, Toby Panorama, Vasa Puukeidas, Solf Riitan Herkku, Smedsby Restaurang Söderfjärden Salong Adam & Eva, Vasa Sirkas, Solf Sivbritt Damfrisering, Solf Skönhetspunkten, Vasa Solf Gräv & Schakt Solf Gästgivargård Solf Lantbrukscenter Solf Rör Solf Service ST1-Fladan Svenska Pensionärsförbundet Tähtipyörä, Solf UPC Print, Vasa Vasabygdens Lokalförsäkringsförening Wasa Teater Vörå Handarbetsaffär, Vasa Yrkesakademin Ålandsbanken, Vasa Gertrud Beijar Marita Eur Brita Hemming Stig Landing Siv Nordlund Gunnel och Börje Paro Gun-Britt Pörn Elsie-Maj Sabel Lars-Erik Ståhl Carita och Henrik Svarfvar Inga-Britt Rosbäck Foto: Jarl-Erik Lundberg, Köklot