Slutredovisning av projektet Digitalisering av pelagialdata från Stockholm Vatten
|
|
- Emilia Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 11 december 2008 Slutredovisning av projektet Digitalisering av pelagialdata från Stockholm Vatten Jakob Walve (projektledare), Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet / Svealands kustvattenvårdsförbunds miljöanalysfunktion, tel , E-post: jakob.walve@ecology.su.se Maria Sandberg (datainmatning), Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet Bakgrund Stockholm Vatten började sina provtagningar i Stockholms skärgård redan 1968 vilket har genererat ett stort värdefullt dataset. Data från 1982 och framåt finns digitalt i databaser hos Stockholm Vatten (SV), på Länssyrelsen i Stockholm (LstAB) och Svealands kustvattenvårdsförbund (SKVVF). Data mellan fanns tidigare enbart i form av pappersrapporter, men har i och med detta projekt digitaliserats och finns nu inlagt i databas. Projektet har finansierats av Naturvårdsverket, Stockholm Vatten AB och Svealands kustvattenvårdsförbund. Projektet har genererat: Stockholm Vattens rapporter rörande pelagialdata från Stockholms skärgård åren sammanställda som pdf-filer (32 st, se Tabell 1). Data från dessa rapporter digitaliserat och inlagt i databas. Databasen innehåller rader med mätvärden. En sammanställning över antal stationer och provtagningar finns i Bilaga 1. Utförande De 32 pärmarna med totalt ca 5000 sidor lämnades in till ABA Grafiskt Center som delade pärmarna i lösbladsystem och scannade in rapporterna till pdf-format. En av pärmarna (Mellanskärgården del ) scannades in manuellt på grund av att pärmen inte kunde delas till lösbladsystem. Sidor med data märktes med en rapportbeteckning och sidnummer (Tabell 1). Sida för sida avlästes med OCR-programmet OmniPage16 som omvandlade de tryckta siffrorna till digitala siffror vilka sedan kopierades in i Excelfiler. I detta skede gjordes en korrekturläsning mot orginalsidan. Stationsnamn och stationsnummer samt datum och siktdjup fördes in manuellt i Excel-filen. Sidor med otydligt tryck eller avvikande disposition avlästes dåligt av OCR-programmet och fördes helt eller delvis in för hand (främst sidor från ). Eventuellt förekommande växtplanktondata har inte digitaliserats. Excel-tabellerna överfördes till Microsoft Access, varvid ytterligare vissa felaktigheter, som text i nummerfält, kunde elimineras.
2 Beskrivning av databasen Databastabell - Kolumnerna i databasen förklaras i Tabell 2. Stationer - I de fall då stationerna Trälhavet, Trälhavet I, Grinda, Växlet, Granhamnsfjärden samt Finnhamn har provtagits av fiskare (s.k. fiskarestationer eller veckostationer) har stationsnamnet angivits som Trälhavet fiskare, Trälhavet I fiskare, Grinda fiskare, Växlet fiskare, Granhamnsfjärden fiskare, respektive Finnhamn fiskare för att kunna skilja dessa från ordinarie provtagning. I rapporterna för åren hade den provpunkt, som i rapport 1981 benämns Blynäs, benämningen N. Vaxholmsfjärden. Den provpunkt som i rapport 1981 benämnes N. Vaxholmsfjärden ligger något öster om provpunkten Blynäs. Den östra punkten har haft benämningen N Vaxholmsfjärden även i tidigare undersökningsrapporter (68-72), varför benämningen bör gälla för endast denna provpunkt. I databasen benämns den västra provpunkten N Vaxholmsfjärden/Blynäs och den östra N Vaxholmsfjärden. Koordinater för stationerna finns inte angivet i rapporterna. I en del rapporter finns kartor över provtagningspunkterna. Koordinater har inte tagits ut från dessa. I många fall överensstämmer stationernas läge med Stockholm Vattens nuvarande provtagningar. Djup för klorofyllmätning - Klorofyllvärden angivna i rapporterna för 10m djup, är i metoder beskrivna som samlingsprover till 3 gånger siktdjupet eller max 9 meter. I kolumnen Maxdjup_klorofyll har har maxdjup för intervallet beräknats utifrån siktdjupet. Provtagnings- och analysmetodik - I Bilaga 2 har metodik som anges i rapporterna sammanfattats. Originaldatabas och rättningar av felaktigheter Originalet till projektdatabasen ingår i Svealands kustvattenvårdsförbunds databas. Fel som upptäcks ska rapporteras till Jakob Walve så att rättning kan ske i originaldatabasen. Observera att sidmärkningen i rapporterna (Tabell 1) motsvaras av kolumnen sidnummer i databasen.
3 Tabell 1. Förteckning över inskannade rapporter (totalt 32 stycken). Fil År Sidmärkning 72B-Mellanskärgården 1972.pdf B 73C-Mellanskärgården 1973.pdf C 68C-Mellanskärgården Del pdf C 69C-Mellanskärgården Del pdf C 70B-Mellanskärgården Del pdf B 68D-Mellanskärgården Del pdf D 69D-Mellanskärgården Del pdf D 70C-Mellanskärgården Del pdf C 69E-Mellanskärgården Del pdf E 71B-Mellanskärgården Pärm pdf B 68A-Segelleden Och Djurgårdsbrunnsviken 1968.pdf A 69A-Segelleden Och Djurgårdsbrunnsviken 1969.pdf A 70A-Segelleden Och Djurgårdsbrunnsviken 1970.pdf A 71A-Segelleden Och Djurgårdsbrunnsviken 1971.pdf A 72A-Segelleden Och Djurgårdsbrunnsviken 1972.pdf A 74A-Stockholms Inre Skärgård Och Trälhavet 1974.pdf A 76A-Stockholms Inre Skärgård Och Trälhavet 1976.pdf A 73A-Stockholms Skärgård 1973.pdf A 74B-Stockholms Skärgård 1974.pdf B 75-Stockholms Skärgård 1975.pdf B-Stockholms Skärgård 1976.pdf B 77-Stockholms Skärgård 1977.pdf Stockholms Skärgård 1978.pdf Stockholms Skärgård 1979.pdf Stockholms Skärgård 1980.pdf Stockholms Skärgård 1981.pdf D-Värtabäckenet 1970.pdf D 68B-Värtabäckenet Och Vaxholmsområdet 1968.pdf B 69B-Värtabäckenet Och Vaxholmsområdet 1969.pdf B 71C-Värtabäckenet Och Vaxholmsområdet 1971.pdf C 72C-Värtabäckenet Och Vaxholmsområdet 1972.pdf C 73B-Värtabäckenet Och Vaxholmsområdet 1973.pdf B
4 Tabell 2. Förklaring av kolumner i databasen. Kolumn Enhet Beskrivning ID Sidnummer rapportbeteckning och sidnummer Stationsnummer stationsnummer ("0" om det saknats i rapporter) Stationsnamn Datum År Månad Dag Djup m Provtagningsdjup. (De klorofyllvärden angivna i rapporterna som 10m djup, är i metoder beskrivna som samlingsprover till 3x siktdjupet eller max 9 meter.) Maxdjup_klorofyllintervall Temperatur Salinitet xsalinometervärde m promille Utifrån siktdjup beräknat maxdjup för klorofyllintervall (3*siktdjup men max 9m). Beräknat värde som ej fanns i originalrapporter. "x" om angivet att salinometer använts Deltasigma-t Densitet Konduktivitet <Oxygen "<" om värde är angivet som mindre än ( < ) Oxygen mg/l <Hydrogensulfid "<" om värde är angivet som mindre än ( < ) Hydrogensulfid mg/l <Oxygenmättnadsgrad "<" om värde är angivet som mindre än ( < ) Oxygenmättnadsgrad % <Fosfatfosfor "<" om värde är angivet som mindre än ( < ) Fosfatfosfor Totalfosfor Genomskinlighet <Ammoniumnitrogen "<" om värde är angivet som mindre än ( < ) Ammoniumnitrogen <Nitritnitrogen "<" om värde är angivet som mindre än ( < ) Nitritnitrogen <Nitratnitrogen "<" om värde är angivet som mindre än ( < ) Nitratnitrogen Totalnitrogen KlorofyllA <Termostabila-coliformer "<" om värde är angivet som mindre än ( < ) Termostabila-coliformer Antal/l Siktdjup-utan-Vattenkikare m siktdjupsvärde noterat som "utan vattenkikare" Siktdjup-med-Vattenkikare m siktdjupsvärde noterat som "med vattenkikare" Siktdjup-osäker-metodik m siktdjupsvärde utan notering om vattenkikare
5 BILAGA 1. Sammanställning av antal provtagningar per station och år Provtagningsstation År: Totalt 1'' ost Piltholmsknall 1 1 Askrikefjärden Baldersgrundet Blockhusudden Blomskär Brudnäs Djurgårdsbron, Djurgårdsbrunnssidan Farfarsgrundet 2 2 Finnhamn Finnhamn fiskare Fjäderholmarna Franska stenarna Glyxnäs 1 1 Granhamnsfjärden Granhamnsfjärden fiskare Grinda fiskare Gryten Halvkakssundet tvärs Klippudden Halvkakssundet tvärs Käppala Hasselkobben Ikorn Inre Kanholmsfjärden Kanholmsfjärden Kanholmsfjärden (mitten) 6 6 Karantänbojen Koviksudde Kullön Loudden Lugnet Långholmsfjärden Mysingen NO Älvsnabben Mälsten 6 6 Möja Västerfjärd N Höggarnsfjärden N Kvarnholmen N Lagnögrundet N Vaxholmsfjärden N Vaxholmsfjärden/Blynäs NO Runö NO Stora Möja NV Eknö 6 6 Nybroviken vid Gulf Nybroviken, Skeppargatans förlängning Nykvarn 4 4 Nyvarp O Furusund O Husarn O Landsort 1 1 O Piltholmsknall O Sippsön O Stora Möja O Trollharan
6 Oxdjupet Ramsösund Ramsösund (Vegabryggan) Renösund 1 1 Runö Ryssmasterna Rödhäll S Dalarö 1 1 S Dalarö skans S Höggarnsfjärden S Kalvö S Kofotsgrund S Stora Betsön S Stora Möja 1 1 S Vaxholmsfjärden S Österskär Saltsjökvarn Sandhamn 1 1 Sandö Sugga Skarpösundet Skeppsbron, Skeppsholmen Skeppsholmen, Galärvarvet Skärvik Slussen SO Österskär Sollenkroka fyr Solöfjärden Stavsnäs Strömsbron Sundet Skeppsholmen - Galärvarvet 2 2 Sundet syd Dalarö fyr 1 1 Söderkullabron Tallaröfjärden Tenösund Torskkobben Trollharan Trälhavet fiskare Trälhavet I Trälhavet I fiskare Trälhavet II Trälhavet II (NV Tisterön) 3 3 Trälhavet II (Tisterön) 1 1 Tvärs Långgarn Tvärs Långholmens fyr Tvärs Sirishof Tvärs Stångskär Tvärs villa Lido V Blöt V Kyrkogårdsön V Lilla Kusen V Mörtöklubb V Södermöja 1 1 V Södermöja vid Sandöklack 1 1 V Torsbyholmen V Trälhavsgrunden Vita Märrn
7 Växlet Växlet fiskare Yxhammarskubben Åkerviksudde fiskare Ålandskobb Älvvik Ö Broknäs Ö Djurgårdsbrunnsbron Ö Djurgårdsbrunnskanalens mynning Ö Pålsundsbron Ö Sandgrundet Ö Saxarfjärden Ö Sippsön Ö Trollharan Grand Total
8 BILAGA 2 PROVTAGNINGS- OCH UNDERSÖKNINGSMETODIK SAMMANSTÄLLT FRÅN RAPPORTER Utförlig provtagnings- och undersökningsmetodik saknas i rapporterna från Från rapport Stockholms Skärgård 1975: Provtagning Prov av vattnet på en bestämd nivå har tagits med Ruttnerhämtare. Vid undersökningarna en gång i veckan vid fiskarestationerna har dock direkt fyllning av flaskorna skett. Vattentemperatur, o C Termistor eller termometer i Ruttnerhämtare. Vid undersökningarna vid fiskarestationerna temperaturmätning direkt i ytvattnet. Salinitet, S Bestämning av kloridhalten genom potentiometrisk titrering med silvernitrat. Saliniteten beräknad enligt Knudsen: Hydrographische Tabellen (1901). Densitet, σ t σ t = 1000 (ρ 1), där ρ är vattnets densitet vid temperaturen t. σ t värdet är beräknat med användandet av värdena för saliniteten och temperaturen Oxygen (syre), mg/l Bestämning enligt SIS Titrimetrisk bestämning av halten löst oxygen hos vatten. Oxygenmättnadsgrad (syremättnadsgrad), % Beräknad med hänsyn till mättnadsvärdet vid rådande temperatur och salinitet. Hydrogrensulfid (svavelväte), mg/l Kolorimetrisk bestämning, Indikator: paraaminodimetylanilin, järn(iii)klorid. Mätning i spektrofotometer vid 665 nm. Fosforföreningar, μg/l Bestämning enligt SIS och SIS Fosfatfosfor Kolorimetrisk bestämning. Indikator: ammoniummolybdat, askorbinsyra. Mätning i spektrofotometer vid 880 nm. Totalfosfor Efter uppslutning med kaliumperoxidisulfat i autuklav bestämmes fosfatfosfor. Nitrogenföreningar (kväveföreningar), μg/l Manuell bestämning , därefter bestämning medelst Auto-Analyzer Ammoniumnitrogen (ammoniumkväve) Kolorimetrisk bestämning. Indikator: hypoklorit, fenol (indofenolmetoden). Mätning vid 630 nm. Nitritnitrogen (nitritkväve) Kolorimetrisk bestämning. Indikator: sulfanilamid, N (1-naftyl) etylendiamindihydroklorid. Mätning vid 545 nm. Nitratnitrogen (nitratkväve) Efter reduktion av nitrat till nitrit med kadmiumamalgam bestämmes nitrithalten. Nitrathalten beräknas. I analysprotokollen redovisas summan av nitritoch nitratnitrogen i kolumnen för nitratnitrogen.
9 Totalnitrogen (Totalkväve) Efter uppslutning med kaliumperoxidisulfat i autoklav reduceras nitrat till nitrit med kadmiumamalgam. Nitrithalten bestämmes. Klorofyll a, mg/m 3 Bestämning enligt NLU Meddn. 30, Temostabila coliformer, antal/l Odling vid 44 oc i ett laktoshaltigt agarsubstrat (3% agar) med gallsalter som inhibitor och neutralrött som indikator. Lufttemperatur, oc Mättes med termometer ombord på aktuell provtagningsbåt. Väder Bedömdes enligt vedertagen skala (SMHI). Följande beräkningar användes: Molnighet: 0-8, varvid siffran 0 anger molnfri himmel, 1 att ca 1/8 av himlen är molntäckt osv. Till 8, som anger helt molntäckt himmel. Nederbörd: - anger att ingen nederbörd förekommit, R anger att regn fallit. Siktdjup, m Mättes med Secchiskiva, diameter 20 cm.under tiden maj december mättes siktdjupet i brunn på provtagningsbåten och redovisas i kolumnen med vattenkikare i protokollen. Under övrig tid mättes utan vattenkikare. Mätning med vattenkikare ger i genomsnitt ett 10 % högre värde än mätning utan dylik.vid fiskarestationerna mättes utan vattenkikare. Från rapport Stockholms Skärgård 1977: Tillägg: Klorofyll a och växtplankton. Båda bestämningarna utförs på blandprov av vattnet inom djupintervallet 0 m 3 gånger siktdjupet (dock max. 9 m) Från rapport Stockholms Skärgård 1979: Ändring: Termostabila coliformer, antal/l Odling vid 44 o C i ett laktoshaltigt agarsubstrat (3% agar) med gallsalter och kristallviolett som inhibator och neutralrött som indikator. Från rapport Stockholms Skärgård 1981: Tillägg: Anmärkning: I rapporterna för åren hade den provpunkt, som i föreliggande rapport benämns Blynäs, benämningen Norra Vaxholmsfjärden. Den provpunkt som i denna rapport benämnes Norra Vaxholmsfjärden ligger något väster om provpunkten Blynäs (se kartskissen). Den provpunkt som nu benämns N Vaxholmsfjärden har haft den benämningen i tidigare undersökningsrapporter, varför benämningen bör gälla för endast denna provpunkt. Provtagnings- och bestämningsmetodik 1981 Prov för bestämning av klorofyllhalten tages som regel som blandprov av vattnet inom djupintervallet 0 m 3 gånger siktdjupet (dock max. 9 m). Klorofyllvärdet för blandprovet anges i analysprotokollet för 10-m-nivån. I enstaka fall har prov tagits av ytvattnet och värdet anges i analysprotokollen i så fall för 0 m djup.
Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011
Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen 212-4-2 Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 211 Efter ett politiskt beslut upphandlades 27 provtagning och analys för recipientkontrollundersökningen
Bilaga 2 Undersökningar i Stockholms skärgård 2009 Text: Christer Lännergren, Stockholm Vatten
Undersökningar i Stockholms skärgård 29 1 Bilaga 2 Undersökningar i Stockholms skärgård 29 Text: Christer Lännergren, Stockholm Vatten RECIPIENTUNDERSÖKNINGAR I STOCKHOLMS SKÄRGÅRD 29 Allmänna uppgifter
Långtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Bilden på framsidan: Skurusundet, en av de stora sprickor och förkastningar som har format Stockholms skärgård.
Bilden på framsidan: Skurusundet, en av de stora sprickor och förkastningar som har format Stockholms skärgård. RECIPIENTUNDERSÖKNINGAR I STOCKHOLMS SKÄRGÅRD 211 I Österbygdens vattendomstols deldomar
Bilden på framsidan: Norrström, Mälarens största utlopp och gränsen mellan sött och bräckt vatten.
Bilden på framsidan: Norrström, Mälarens största utlopp och gränsen mellan sött och bräckt vatten. RECIPIENTUNDERSÖKNINGAR I STOCKHOLMS SKÄRGÅRD 2010 I Österbygdens vattendomstols deldomar den 25 januari
Bilden på framsidan: Oxdjupet, den enda djupa förbindelsen mellan inner- och mellanskärgården. Oxdjupet har sedan slutet av 1800-talet rensats i
Bilden på framsidan: Oxdjupet, den enda djupa förbindelsen mellan inner- och mellanskärgården. Oxdjupet har sedan slutet av 18-talet rensats i flera omgångar, senast 195 då djupet ökades till nära 2 m.
Undersökningar i Stockholms skärgård 2013
Undersökningar i Stockholms skärgård 2013 Vattenkemi och växtplankton Joakim Lücke Dnr 14MB108 Stockholm Vatten AB 2014 Författare: Rapporten citeras: Internt Dnr: Kontaktuppgifter: Joakim Lücke, joakim.lucke@stockholmvatten.se
Sammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
VATTENKVALITET I NEGLINGE- VIKEN OCH VÅRGÄRDSSJÖN I NACKA KOMMUN
Neglingemaren Vårgärdssjön VATTENKVALITET I NEGLINGE- VIKEN OCH VÅRGÄRDSSJÖN I NACKA KOMMUN Resultat av undersökningar, juli och augusti 15 15-5-9 Resultat av undersökningar av vattenkvalitet i Neglingeviken
Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde
Bilaga 3 Provtagningspunkter med datum och fysikaliska och kemiska variabler. Max-, min-, medeloch medianvärden är angivna för varje punkt. Vid beräkning av medelvärde används halva "mindre än"-värdet
Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar
Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar 25-27 Del av våtmarksrecipienten. Rapport 28-5-8 Författare: Jakob Walve och Ulf Larsson, Systemekologiska institutionen,
Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010
Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Undersökningar i Stockholms skärgård 2016
Undersökningar i Stockholms skärgård 2016 vattenkemi, plankton och bottenfauna Undersökningar i Stockholms skärgård 2016 Stockholm Vatten och Avfall i samarbete med: Stockholm Vatten och Avfall 2017 Författare:
Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)
Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser FIAstar 5000 system (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 4 Sedimentkemiska analyser
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Vattenundersökningar juli och augusti 2018 i Neglingeviken och Vårgärdssjön, Nacka kommun
Vattenundersökningar juli och augusti 2018 i Neglingeviken och Vårgärdssjön, Nacka kommun 2019-04-17, Jakob Walve, SKVVFs miljöanalysfunktion, DEEP (Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik), Stockholms
Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)
Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Sedimentkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 5 Provtagning... 5 Planktonundersökning...
Långtidsserier på Husö biologiska station
Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2004
Bottenhavet Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 24 Ålands Hav - utveckling under året, jämförelse med Bottenhavet och norra egentliga Östersjön och jämförelse med situationen under 197-talet
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2016-2021 Arbogaåns Vattenförbund November 2015 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar...4 Vattenkemi metaller 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Ackrediteringens omfattning
Kemisk analys Alkalinitet Methods of Seawater Analysis, Grasshoff et al, 3:e upplagan, 1999, Potentiometri 1:3 1,0 2,5 mmol/l Ammonium som kväve ALPKEM O I, IV, # 319526, Fosfat som fosfor ALPKEM O I,
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND VERKSAMHETSPLAN FÖR 2013-2015 AVSEENDE ÅR 2015 Förslag april 2015 Mätstationer och provtagningspunkter 2013-2015 GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Program för vattendragskontroll
Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten 2011
Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten 2011 Rapport 2012-05-21, preliminär version Författare: Jakob Walve och Ulf Larsson Svealands kustvattenvårdsförbunds miljöanalysfunktion Systemekologiska
Stockholm Vatten och Avfall i samarbete med:
Undersökningar i Stockholms skärgård 2017 Stockholm Vatten och Avfall i samarbete med: Stockholm Vatten och Avfall 2018 Författare: Joakim Lücke, joakim.lucke@svoa.se Rapporten citeras: Lücke, J. (2018).
Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Det var ett ovanligt år i Svealands stora skärgård. Ett inflöde
Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2006
Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Jakob Walve och Ulf Larsson Systemekologiska
Synoptisk undersökning av Mälaren
Mälarens vattenvårdsförbund Synoptisk undersökning av Mälaren 2009-08-25 Av Christer Tjällén Institutionen för Vatten och Miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2009:18 Mälarens vattenvårdsförbund
Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:
Titel: Miljöstatus i grunda havsvikar runt Gotland Rapportnummer: 2017:13 Diarienummer: 538-3049-2015 ISSN: 1653-7041 Rapportansvarig/Författare: Anders Nissling, Forskarstationen i Ar, Uppsala universitet
ÅRSRAPPORT SRK NEDRE ÅNGERMANÄLVEN
Årsrapport för 217 UPPDRAGSNUMMER 165424 217 SWECO ENVIRONMENT PER HOLMLUND CAROLIN SANDGREN PEDER DALIN Sammanfattning Syftet med rapporten är att presentera resultat från 217 års samordnade recipientkontroll
Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund
HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018
Svealandskusten 2008
H7 U4 U3 U7 U9 U8 S8 S1 S3 S6 H6 H5 H4 H3 H2 B1 NR S5b Sö5 U6b U17 U1 U14 U18 U13 U12 U11 U15 U16 S19 S73 S71 S75 S8 S77 S52 S66 S68 S7 S43 S41 S82 S63 S46 S45 S5 S49 S44 S39 S38 S37 S36 S32 S31 S28 S27
Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman)
1(6) Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) Sammanfattning Det är svårt att urskilja några trender i de hydrografiska mätserierna. Variationerna är stora både från mättillfälle till mättillfälle,
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
integrerade typområden
Grundvattenkemi, integrerade typområden 1 Programområde: Jordbruksmark : Grundvattenkemi, integrerade typområden Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND VERKSAMHETSPLAN FÖR 2013-2016 AVSEENDE ÅR 2016 Förslag april 2016 Mätstationer och provtagningspunkter 2013-2016 Mörlandaån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Program för vattendragskontroll
Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön
Lidingö stad Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Stockholm 2014-06-26 Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Datum 2014-06-26 Uppdragsnummer 1320002925
Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment
Vallentunasjön Fosfor i vatten- och sediment Vattenresurs 2 3 1 Förord Vallentunasjön är viktig som rekreationssjö. Sjön har också ett rikt fågelliv. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många
Kvalitetsmanual Bilaga 2 Datum:
Sida nr: 1 (5) Mätstorhet Metod Mätprincip Prov-typ Mätosäkerhet (*) (utvidgad mätosäkerhet täckningsfaktor k=2) Mätområde Alkalinitet Ammoniumkväve Bottenfauna, mjukbottnar, provtagning och analys Methods
Edsviken. Fosfor i vatten och sediment
Edsviken Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Edsviken är en viktig rekreationssjö. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra sjön har diskuterats många
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS
Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:
YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN
Utskriftsdatum:7-- YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN 90-000 00-09- LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN PÅ UPPDRAG AV MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET I SOLLENTUNA KOMMUN Yoldia Environmental
Tillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten 2014
Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten 2014 Rapport 2015-05-27 Författare: Jakob Walve Svealands kustvattenvårdsförbunds miljöanalysfunktion Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik, Stockholms
Tillståndet längs kusten
Tillståndet längs kusten Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Höga nivåer av klorofyll, kväve och fosfor karakteriserade en stor del av skärgården i juli 214 i samband
Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde
Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Pågående provtagning Klämmingen, Sigtunaån, Trosaån. Foto; Bertil Karlsson, Weronica Klasson, Elin van Dooren. Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Pågående provtagning
100- undersökningen. Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter. Miljö och hälsoskyddskontoret
100- undersökningen Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter 2005 Miljö och hälsoskyddskontoret INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Syfte och metodik 3 Bedömningsgrunder 4 Undersökta parametrar
Extrema flöden från Mälaren
ÅRET augusti, november och december. Dessa månader var tillrinningen mer än dubbelt så hög som normalt, vilket är mycket ovanligt, i synnerhet för november och december. Tillrinningen till Finska viken,
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND VERKSAMHETSPLAN FÖR 2017-2019 AVSEENDE ÅR 2017 Förslag april 2017 Mätstationer och provtagningspunkter 2017-2019 Mörlandaån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Program för vattendragskontroll
1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Rapport Nr 13226656 Sida 1 (2) : Fyrbrunn Provtagningstidpunkt : 1030 : Bo Lundgren SS-EN IS 7027-3 Turbiditet FNU 0.34 ±0.05 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten
Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje
Vattenkemisk undersökning av Hargsån 2003-2004 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 3 Provpunkt 4 Provpunkt bro Provpunkt 2 Provpunkt 1 Figur 1.
13. Miljökonsekvensbeskrivning LARS LINDBLOM, STOCKHOLM VATTEN ELSA HEINKE OCH LISA FERNIUS, RAMBÖLL
111 13. Miljökonsekvensbeskrivning LARS LINDBLOM, STOCKHOLM VATTEN ELSA HEINKE OCH LISA FERNIUS, RAMBÖLL 112 Miljökonsekvensbeskrivning Samråd Ytvatten Landskap Naturmiljö Rekreation och friluftsliv Kulturmiljö
Provtagningar i Igelbäcken 2006
Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.
SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Undersökningar i Bällstaån 2004 1
Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se
THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.
THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat
HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND
1(8) HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND UNDERSÖKNINGSPROGRAM FÖR DEN SAMORDNADE RECIPIENTKONTROLLEN I HÖJE ÅS AVRINNINGSOMRÅDE UNDER 2010 T.O.M. 2012 Inledning Den samordnade vattenkontrollen i Höje å startade
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 2018 års vattendragskontroll April 2019 Säveån Nr: Namn 2 Sävens utlopp 6 Säveån nedtröms Vårgårda 8 Svartån 10 Säveån vid Torp 14
Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning
Vid väg 19 Segesholmsån SE S Gaddaröd Julebodaån. Uppstr Maglehem ARV Julebodaån JU Biflöde vid Myrestad Verkaån
Konduktivitet (ms/m) Konduktiviteten är ett mått på mängden salter i vattnet, och är ett indirekt mått på förorening. Därför är det bra med en låg konduktivitet, det visar på ett rent vatten. Men en hög
Långtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Provtagningar 1987-2017 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2018 Innehåll 1 Provtagningsstationer... 1
Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Cia Hultcrantz Bohuskustens vattenvårdsförbund 2013-7 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Karin Wesslander 2013-01-30 Lotta Fyrberg 2013-01-30 2013/269/9.5
Synoptisk undersökning av Mälarens vattenkemi samt en jämförelse mellan åren
Mälarens vattenvårdsförbund Synoptisk undersökning av Mälarens vattenkemi 21-8-23 samt en jämförelse mellan åren 28-21 Tot-N µg/l 415-45 451-5 51-6 61-8 81-1464 Institutionen för vatten och miljö, SLU
Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker
Nitratprojektet i Kristianstad kommun 1989-2009 Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker Bakgrund Flertal hot mot grundvattnet Sverige har generellt låga halter av nitrat Höga halter av
MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås
MÄLARENS BASPROGRAM 2014 Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås 2016-02-03 Nationell miljöövervakning Firade 50 år i och med år 2014! (start 1965, varierad omfattning) 2014 (Calluna Eurofins Pelagia)
Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment
Norrviken och Väsjön Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Norrviken och Väsjön är viktiga som rekreationssjöar. Norrviken är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Grundvattenkvaliteten i Örebro län
Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...
Näsgård EU-modul är en tilläggs modul och är därmed inte tillgänglig i alla versioner av programmet
EU modul Generellt Näsgård EU-modul läser in förutsättningar angående åttagande och stödrätter från utläst XML fil från SAM Internet aktuellt ansökningsår och sammanställer utifrån dessa och inlagda uppgifter
Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk
Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening
En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07
Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje
Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 2 dammen (sediment) Provpunkt 1 Figur 1. Provtagningspunkter
Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
MOTALA STRÖM 2008 ALcontrol Bilaga 9 BILAGA 9. Fiskedirektivet
BILAGA 9 Fiskedirektivet 335 Jönköpings län 336 UNDERRÄTTELSE Datum 2009-04-02 Beteckning 502-4946-09 Sida 337/10 Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Måns Lindell Naturavdelningen 036-395053 Postadress 551
Norrtälje - Simpnäsklubb... St3 Kapellskär - Simpnäsklubb... St3 Stockholm - Simpnäsklubb... St3
LOTSLEDER KARTA Forsmark - Öregrundsgrepen... St1 Öregrund - Öregrundsgrepen... St1 Hargshamn - inomskärs - Öregrundsgrepen... St1 Hallstavik - inomskärs - Öregrundsgrepen... St1 Forsmark - inomskärs -
RAPPORT BILAGA 4. Årsrapport över vattenprovtagning 2014. Sweco Environment. MARKS KOMMUN Skene skogs avfallsanläggning.
repo001.docx 2012-03-2914 RAPPORT MARKS KOMMUN Skene skogs avfallsanläggning BILAGA 4 Årsrapport över vattenprovtagning 2014 4 Holke damm 2015-03-25 Sweco Environment Göteborg - Miljöteknik MAJ-LIS STENBERG
Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 23 års vattendragskontroll April 24 1 2 Säveån Bakgrund Ån har ett avrinningsområde som är 15 km 2 och normalt årsmedelflöde är 18
Instuderingsfrågor vid prov för lotsdispens inom lotsområde Stockholm
1 Instuderingsfrågor vid prov för lotsdispens inom lotsområde Stockholm Detta dokument innehåller frågor och svar som kommer bli prövade vid examinering för lotsdispens inom lotsområde Stockholm Du finner
Robust och klimatanpassad avloppsrening i Stockholms län
Robust och klimatanpassad avloppsrening i Stockholms län Slutsatser VAS-rapport 1 Länsstyrelsen och VASK vill nu öppna upp för en bred diskussion om vad som behöver göras och har utgått från VAS rapport
Uppföljning av åtgärder
Uppföljning av åtgärder Trendanalys jordbruksåar Greppa Fosforns pilotområden Katarina Kyllmar, Jens Fölster och Lovisa Stjernman Forsberg Jordbruksverket Linköping 28 april 216 Greppa Näringens rådgivarkurs
Grumlighet i Magelungen
Grumlighet i Magelungen Undersökning i augusti 2006 Peter Lindström 2006-11-17 Bild från den vik där klippresterna läggs upp i väntan på borttransport, 2006-08-22. Sid 1 av 5 Inledning Under samrådsmöten
Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Cia Hultcrantz Bohuskustens vattenvårdsförbund 2016-13 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Karin Borenäs 2016-02-03 2016/310/9.5 1.0 Hydrografiska
Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013
Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras
Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Vi har under ett antal år uppmärksammat hur inströmmande
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Det var återigen en sommar med kyligt och salt vatten i Svealands
Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken
Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken 2008 Rapport 2009:4 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken - 2008
Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Sofia Åström Bohuskustens vattenvårdsförbund 2010-5 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Anna Edman 2010-01-20 Kjell Wickström 2010-01-29 2010/151/204
Miljöövervakning i Mälaren 2002
Institutionen för miljöanalys Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 22 Sammanfattning Övervakning av Mälarens vatten På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen för miljöanalys,