Synoptisk undersökning av Mälarens vattenkemi samt en jämförelse mellan åren

Transkript

1 Mälarens vattenvårdsförbund Synoptisk undersökning av Mälarens vattenkemi samt en jämförelse mellan åren Tot-N µg/l Institutionen för vatten och miljö, SLU Rapport 21:16

2

3 Mälarens vattenvårdsförbund Synoptisk undersökning av Mälarens vattenkemi samt en jämförelse mellan åren Av Karin Wallman, Mats Wallin och Christer Tjällén Institutionen för vatten och miljö, SLU Rapport 21:16

4 Institutionen för vatten och miljö, SLU Box Uppsala Tel Tryck: Institutionen för vatten och miljö, SLU Uppsala, december 21.

5 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Inledning 4 Resultat 5 Väder och vattentemperatur 5 Näringsämnen 7 Organiska ämnen 11 Ljusförhållandena 12 Klorofyll 12 Vattenfärg 13 Siktdjup 14 Ljusförhållandena i nordöstra Mälaren 15 Alkalinitet och ph 17 Konduktivitet 18 Referenser 19 Bilagor Bilaga 1. Provtagningspunkter Bilaga 2. Vattenkemiska data Bilaga 3. Jämförelse mellan åren Figurer Bilaga 4. Vattenkemi Mälarens tillflöden 28-21

6 Sammanfattning I augusti 21 utfördes, på uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund, en synoptisk undersökning av Mälarens vattenkemi vid 56 provtagningsstationer. Syftet med undersökningen var att få en ögonblicksbild av tillståndet i alla större fjärdar och vikar i Mälaren. En liknande undersökning utfördes även 28 och 29. Provtagningarna har genomförts med helikopter under en vecka med satellitpassage och i möjligaste mån vid klar väderlek. Detta för att sedan kunna kalibrera satellitbilder över Mälaren med vattenkvalitetsdata. Mälarens flikighet och örikedom gör att Mälaren kan delas in i olika bassänger. Tidigare har Mälaren varit indelad i sex olika bassänger men den indelningen har ansetts grov och svår att använda vid bedömning av den ekologiska statusen i varje bassäng. Indelningen är under revidering och vissa mindre fjärdar och vikar kommer troligtvis att brytas ut från de större bassängerna och bilda egna s.k. vattenförekomster. De synoptiska provtagningarna utgör underlag för ett reviderat basprogram för Mälaren som bättre harmoniserar med den nya indelningen i vattenförekomster. Vattenkemin i bassängerna skiljer sig åt i och med skillnader i tillrinning, avrinningsområdets beskaffenhet, vattenomsättningen och påverkan från mänskliga aktiviteter. Generellt sett är de sydöstra delarna av Mälaren mer näringsfattiga än övriga Mälaren pga. att det saknas större tillflöden hit samt att vattenomsättningen är långsam vilket möjliggör effektivare sedimentation till bottnarna. Den nordöstra delen av Mälaren utmärker sig istället genom att vara mer näringsrik (se exempel figur A). Tillrinningsområdet till detta område har den största andelen av jordbruksmark och tillrinnande vattendrag har därmed höga halter av näringsämnen. Uppsala reningsverk bidrar också till de höga kvävehalterna i denna del. Figur A: Totalkväve (µg/l) i Mälaren Tot-N µg/l I de västra delarna, exempelvis i Galten, är växtplanktonproduktionen som högst under sommarmånaderna och därmed visar de synoptiska undersökningarna betydligt högre klorofyllhalter i denna del av Mälaren (se exempel figur B). Den ordinarie provtagningen av Mälaren visar istället att klorofyllhalterna är högre under våren i den nordöstra delen, 2

7 exempelvis i Skarven. Algerna från vårens blomning sedimenterar och tvättar ut ytskiktet på näringsämnen vilket kan vara förklaringen till att totalfosforhalterna i augusti i nordöstra delen av Mälaren är lägre än i västra delen Galten (provpunkt 3) Prästfjärden (provpunkt 33) Skarven (provpunkt 48) Figur B: Klorofyll-a (µg/l) i ytvattnet vid Mälarens vid tre av de ordinarie provtagningsstationerna 21. Resultaten från den synoptiska undersökningen är rödmarkerade. Siktdjupet 21 var mindre i de västra delarna av Mälaren, liksom tidigare år, dels på grund av den höga växtplanktonproduktionen och dels på grund av den höga vattenfärgen. Vattenfärgen i de nordöstra delarna har varierat mer mellan åren än i övriga delar av Mälaren. Absorbansen, som är ett mått på vattenfärgen, var hög 29 (i nivå med de västra delarna) och låg 28. Variationen i absorbans har dock inte haft någon inverkan på siktdjupet. En trolig förklaring till detta är att absorbansen vid den våglängd som mäts, inte helt och hållet speglar vattenfärgen. Spridningen i vattenkemin mellan åren är generellt sett större i de västra och nordöstra delarna av Mälaren i och med att dessa delar har den största andelen av tillrinning och att variationer i vattenföringen då får större genomslag på vattenkemin. Provpunkter som ligger nära mynningen för tillrinnande vattendrag, t. ex. Marielundsfjärden vid Råckstaåns mynning, får av samma orsak också större spridning mellan åren. Vid val av provpunkter som skall representera en viss vattenförekomst i Mälaren bör därför provpunkter som ligger nära mynnande vattendrag undvikas. En del provpunkter har vid de tre undersökningstillfällena avvikit på ett eller annat sätt från närliggande stationer. Exempelvis: Väsbyviken (nr 7): hög fluoridhalt, låg absorbans med liten spridning, hög alkalinitet, hög konduktivitet, låg aluminiumhalt, låg järnhalt. Sörfjärden (nr 16): hög fluoridhalt, hög halt av oorganiskt fosfor, hög alkalinitet, hög konduktivitet, hög manganhalt. Ullfjärden (nr 46): mer näringsfattig än övriga delen i nordost, låg absorbans, låg TOC, lägre kalciumhalt men högre magnesiumhalt, kalciumhalt och natriumhalt än övriga stationer i nordost. Stavholmsviken (nr 4): låg konduktivitet med liten spridning, låg totalfosforhalt. 3

8 Inledning Institutionen för vatten och miljö har på uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund genomfört synoptisk provtagning av Mälaren vid tre tillfällen. Provtagningen skedde med hjälp av helikopter på 56 st provtagningsstationer i augusti (figur 1). Syftet med den synoptiska provtagningen var att få en ögonblicksbild av det vattenkemiska tillståndet i alla större fjärdar och vikar i Mälaren. 11 av de 56 stationerna sammanföll med ordinarie provtagningsstationer i Mälarens vattenvårdsförbunds övervakningsprogram (bilaga 1). Provtagningarna har genomförts med helikopter under en vecka med satellitpassage och i möjligaste mån vid klar väderlek. Detta för att sedan kunna kalibrera satellitbilder över Mälaren med vattenkvalitetsdata (läs mer på I denna rapport redovisas en sammanfattning av resultaten från undersökningen 21 samt en jämförelse mellan åren Några resultat jämförs med erhållna resultat från de ordinarie provtagningsstationerna i Mälarprogrammet Mälaren har tidigare varit indelad i sex tydligt avgränsade bassänger. Den indelningen har dock ansetts grov och svår att använda vid bedömning av den ekologiska statusen i varje bassäng. Indelningen är under revidering och vissa mindre fjärdar och vikar kommer troligtvis att brytas ut från de större bassängerna och bilda egna s.k. vattenförekomster (Svensson 21). De synoptiska provtagningarna utgör underlag för ett reviderat basprogram för Mälaren som bättre harmoniserar med den nya indelningen i vattenförekomster. Örsundaån Fyrisån Köpingsån Hedströmmen Kolbäcksån 1 2 Arbogaån Svartån Eskilstunaån Sagån Märstaån Oxundaån Råckstaån Figur 1: Provtagningsstationer vid synoptisk undersökning av Mälaren. 4

9 jan-8 mar-8 maj-8 jul-8 sep-8 nov-8 jan-9 mar-9 maj-9 jul-9 sep-9 nov-9 jan-1 mar-1 maj-1 jul-1 Månadsmedeltemp. ( C) Resultat Ett urval av resultaten från den synoptiska provtagningen 21 redovisas i kartform med kommentarer i rapporten. För att tydliggöra haltskillnader mellan olika provtagningsstationer så redovisas resultaten med olika färg för olika klasser. Färgerna och klassgränserna har inget att göra med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för vattenkvalitet. Klassgränserna är snarare valda för att ge en bra bild av haltvariationerna i Mälaren. Klassgränserna är de samma som i rapporterna för 28 och 29, med undantag för TOC, för att underlätta vid eventuell jämförelse mellan kartorna. Samtliga resultat från den synoptiska provtagningen redovisas i bilaga 2. Resultat från de ordinarie provtagningsstationerna i Mälarens vattenvårdsförbunds övervakningsprogram går att hitta på Väder och vattentemperatur 28 var vintern ovanligt varm medan den 21 var ovanligt kall (figur 2-3). Högsta månadsmedeltemperaturen erhölls i juli 21. Vattentemperaturen i ytvattnet var vid provtagningstillfällena varmast 21 med undantag för i punkt 12 och 36 då det var varmast 29 (se bilaga 3). På de flesta stationerna var vattentemperaturen lägst 28 men på ett antal stationer var temperaturen 28 och 29 väldigt likartad. Sommaren 28 kännetecknades av inledande torra månader som bröts i augusti av ett sommaroväder som medförde rikliga regnmängder. Nederbörden i augusti i Västerås var i nivå med rekordåret 1951 (figur 4-5). Sommaren 29 var nederbörden betydligt högre under sommaren än normalt och 21 var nederbörden högre än normalt i augusti i Uppsala Figur 2: Temperatur vid väderstation Västerås uttryckt som månadsmedel jämfört med medel för perioden (röd linje). Källa: SMHI Väder och vatten 5

10 jan-8 mar-8 maj-8 jul-8 sep-8 nov-8 jan-9 mar-9 maj-9 jul-9 sep-9 nov-9 jan-1 mar-1 maj-1 jul-1 Månadsmedelnederbörd (mm) jan-8 mar-8 maj-8 jul-8 sep-8 nov-8 jan-9 mar-9 maj-9 jul-9 sep-9 nov-9 jan-1 mar-1 maj-1 jul-1 Månadsmedelnederbörd (mm) jan-8 mar-8 maj-8 jul-8 sep-8 nov-8 jan-9 mar-9 maj-9 jul-9 sep-9 nov-9 jan-1 mar-1 maj-1 jul-1 Månadsmedeltemp. ( C) Figur 3: Temperatur vid väderstation Uppsala uttryckt som månadsmedel jämfört med medel för perioden (röd linje). Källa: SMHI Väder och vatten Figur 4: Nederbörd vid väderstation Västerås uttryckt som månadsmedel jämfört med medel för perioden (röd linje). Källa: SMHI Väder och vatten Figur 5: Nederbörd vid väderstation Uppsala uttryckt som månadsmedel jämfört med medel för perioden (röd linje). Källa: SMHI Väder och vatten 6

11 Näringsämnen Fosfor, kväve och kisel är nödvändiga näringsämnen för växtplanktonproduktion. Förhöjda halter av dessa näringsämnen kan leda till algblomningar som i sin tur vid nedbrytning kan leda till syrgasbrist i bottenvattnet. Förutom en naturlig tillförsel av närsalter från den omgivande marken till vattnet tillförs näringsämnen också från brukad och gödslad jordbruksmark, reningsverk, industrier, dagvatten och enskilda avlopp. Kväve tillförs även genom atmosfärsdeposition direkt på sjöar och vattendrag och i sjöar kan fosfor frigöras från sedimenten vid syrgasbrist i bottenvattnet. Halterna av näringsämnen var lägst i de sydöstra delarna av Mälaren (figurerna 6-1). Denna del av Mälaren har lägre halter på grund av att den saknar större tillflöden samt har en långsammare vattenomsättning jämfört med övriga Mälaren (Wallin 2). I bassänger med långsam vattenomsättning tvättas större delen av tillförda näringsämnen ut och fastläggs i sedimenten. Högst halter av totalfosfor uppmättes i de västra delarna (Galten) samt i Västeråsfjärden, Väsbyviken och Sörfjärden. Stavholmsviken som föreslagits ingå i samma vattenförekomst som övriga stationer i Galten avviker genom att halterna totalfosfor var lägre. I Galten, med undantag för Stavholmsviken (nr 4), var spridningen i totalfosfor mellan åren stor (bilaga 3). Variationen mellan åren beror på att Galten har den största tillrinningen från mynnande vattendrag och att variationer i vattenföringen får stort genomslag på vattenkemin. Även i Lårstaviken (nr 44) var variationen mellan åren stor (bilaga 3) på grund av att viken påverkas av tillflödet från Örsundaån, som är ett av tillflödena med högst fosfortillförsel (bilaga 4). Sörfjärden (nr 16) avviker från övriga Mälaren med hög halt av oorganiskt fosfor (figur 7). Även 29 var oorganiskt fosfor högt i denna fjärd (bilaga 2 och 3). Västeråsfjärden nr 11&12 Stavholmsviken Väsbyviken Sörfjärden Figur 6: Totalfosfor (µg/l) i Mälaren Tot-P µg/l

12 Sörfjärden Figur 7: Fosfatfosfor (µg/l) i Mälaren PO4-P µg/l Totalkväve, nitrit+nitratkväve och kisel var högst i den nordöstra delen av Mälaren (figur 8-1). Örsundaån och Fyrisån som mynnar här har bland de högsta kvävehalterna av samtliga Mälarens tillflöden (bilaga 4). Anledningen är att tillrinningsområdet har stor andel av jordbruksmark samt att Uppsala reningsverk via Fyrisån bidrar till höga kvävehalter (bidrar med knappt hälften av nettotransporten totalkväve i Fyrisåns mynning). Ullfjärden avviker från övriga stationer i den nordöstra bassängen då den är mer näringsfattig (figur 8-1). Fjärden är förbunden med resten av Mälaren genom ett smalt sund vilket gör den mer lik en sjö än en fjärd. Fjärden består av lilla och stora Ullfjärden där lilla Ullfjärden mynnar i stora Ullfjärden, som i sin tur mynnar i Mälaren. Lilla Ullfjärdens avrinningsområde domineras av skog på grusås och en stor del av tillrinningen består av grundvatten. Stora Ullfjärdens avrinningsområde domineras av odlad mark och skog. Provtagningspunkten i den synoptiska undersökningen ligger i Stora Ullfjärden. Ullfjärden Figur 8: Kisel (mg/l) i Mälaren Si mg/l,1 -,5,6-1, 1,1-1,5 1,6-2, 2,1-3,2 8

13 Ullfjärden Figur 9: Totalkväve (µg/l) i Mälaren Tot-N µg/l Ullfjärden Figur 1: Nitrit+nitratkväve (µg/l) i Mälaren NO2+NO3-N µg/l Halten näringsämnen varierar över året och under sommaren då tillrinningen är låg, vattenmassan temperaturskiktad och växtplanktonproduktionen hög är halten näringsämnen i ytvattnet lägre än under vintern och våren. Resultaten för totalfosfor 21 i Mälarens ordinarie provtagningspunkter följer detta mönster med undantag för provpunkten som ligger i Galten (figur 11). Galten är en grund fjärd som inte blir temperaturskiktad under sommaren vilket leder till att näringsämnen som frisätts vid nedbrytning av sedimenterade växt- och djurplankton i bottenvattnet kan blandas upp i ytvattnet via resuspension. 9

14 Galten (provpunkt 3) Blacken (provpunkt 9) Västeråsfjärden (provpunkt 11) Granfjärden (provpunkt 17) Ulvhällsfjärden (provpunkt 25) Svinnegarnsviken (provpunkt 26) Prästfjärden (provpunkt 33) S. Björkfjärden (provpunkt 34) Ekoln (provpunkt 42) Skarven (provpunkt 48) Görväln (provpunkt 51) Figur 11: Totalfosfor (µg/l) i ytvattnet i Mälarens ordinarie provtagningsstationer 21. Resultaten från den synoptiska undersökningen är rödmarkerade. Galtens säsongsvariation skiljer sig åt mellan åren. Totalfosforvärdena var årslägsta vid vinterprovtagningen 29 och 21. Sannolikt på grund av att vattnet var temperaturskiktat under isen (figur 12). Halterna av syrgas, fosfat, totalfosfor, nitrit+nitrat och totalkväve blir vid en temperaturskiktning lägre i ytvattnet och högre i bottenvattnet (se hemsidan för resultat). 1

15 Tot-P µg/l Galten (provpunkt 3) M A M J A A S F A M J A A S M A M J A A S Figur 12: Totalfosfor (µg/l) i ytvattnet i Galten Resultaten från den synoptiska undersökningen är rödmarkerade. Organiska ämnen Organiska ämnen i vattnet mäts som totalt organiskt kol (TOC). Högst halter uppmättes i nordöst vilket beror på att Fyrisån och Örsundaån mynnar där (figur 13). Dessa åar transporterar stora mängder organiskt material från jordbruksmark och skog i tillrinningsområdet. Variationen mellan åren är som störst i nordöstra Mälaren med högsta värdena 29 och lägsta värdena 28 (bilaga 3). Samma mönster mellan åren syns i tillflödena Örsundaån och Fyrisån (bilaga 4). I hela Mälaren, med undantag för Väsbyviken (nr 7), så var TOC lägst 28. I Marielundsfjärden (nr 31) erhölls betydligt högre värden 21 än övriga år (bilaga 3). Ullfjärden Marielundsfjärden Figur 13: TOC (mg/l) i Mälaren TOC mg/l 8,8-9, 9,1-1, 1,1-11, 11,1-13, 13,1-14,8 11

16 Ljusförhållanden Ljusförhållandena i vattnet är av avgörande betydelse för många vattenlevande organismer. Detta gäller främst primärproducenter som växtplankton och undervattensväxter. Ljusförhållandena påverkas av vattenfärgen samt förekomsten av växtplankton och lerpartiklar. Klorofyll Klorofyll är ett indirekt mått på biomassan växtplankton. Halten klorofyll i den synoptiska undersökningen var högst i den västra delen av Mälaren samt i mindre fjärdar som till exempel Väsbyviken, Västeråsfjärden och Ulvhällsfjärden (figur 14). Skillnaden i klorofyllhalt mellan åren var som högst i de västra delarna (bilaga 3). På flera av de västra stationerna var klorofyllhalten högst 21 men en avvikande station var Västeråsfjärden (nr 12) där klorofyllhalten var som högst 29. Denna skillnad mellan stationerna kan bero på att vattentemperaturen i Västeråsfjärden (nr 12) var högre 29 än 21 medan det vid övriga provpunkter var varmast 21 (bilaga 3). I de nordöstra delarna av Mälaren var klorofyllhalten i Lårstaviken (nr 44), Gorran (nr 45) och Skofjärden (nr 47) högre 28 än övriga år (bilaga 3). Västeråsfjärden Väsbyviken Ulvhällsfjärden Figur 14: Klorofyll-a (µg/l) i Mälaren Klorofyll a µg/l Säsongsvariationen av halten klorofyll skiljer sig åt mellan de västra och östra delarna av Mälaren (figur 15). I de västra delarna uppmättes högst halter under sommarmånaderna och i de nordöstra delarna uppmättes högst halter under våren (Ekoln, Skarven och Görväln). Liknande resultat erhölls 28 och 29. I Galten, Ulvhällsfjärden och Svinnegarnsviken uppmättes de högsta klorofyllhalterna under året vid den synoptiska provtagningen. 12

17 Galten (provpunkt 3) Blacken (provpunkt 9) Västeråsfjärden (provpunkt 11) Granfjärden (provpunkt 17) Ulvhällsfjärden (provpunkt 25) Svinnegarnsviken (provpunkt 26) Prästfjärden (provpunkt 33) S. Björkfjärden (provpunkt 34) Ekoln (provpunkt 42) Skarven (provpunkt 48) Görväln (provpunkt 51) Figur 15: Klorofyll-a (µg/l) i ytvattnet vid Mälarens ordinarie provtagningsstationer 21. Resultaten från den synoptiska undersökningen är rödmarkerade. Vattenfärg Vattenfärgen mäts som absorbans på filtrerat vatten. Vattenfärgen påverkas av tillförseln av humusämnen från tillrinningsområdet. Det mest färgade vattnet uppmättes i de delar av Mälaren som har störst tillrinning dvs. i västra delen (figur 16). I den nordöstra delen uppmättes lika höga halter som i västra delen vid provtagningen 29 och 21. Väsbyviken (nr 7) och Ullfjärden (nr 46) hade avvikande låg absorbans 21 jämfört med närliggande stationer på samma sätt som tidigare år (figur 16 och bilaga 3). Marielundsfjärden hade avvikande hög absorbans 21 (figur 16). Tidigare år har Marielundsfjärden och närliggande Gripsholmsviken haft snarlik vattenkemi men det här året har troligtvis tillrinning från Råckstaån synbart påverkat kemin i Marielundsfjärden. 13

18 Abs 42nm/5cm Skillnaden i färg mellan åren var som störst i de nordöstra delarna (bilaga 3). Högsta värdena erhölls 29 och lägsta värdena 28. Ullfjärden Väsbyviken Marielundsfjärden Figur 16: Absorbans på filtrerat (42nm) vatten i Mälaren Abs 42nm/5cm,37 -,4,41 -,6,61 -,8,81 -,1,11 -,16 Vattenfärgen är som högst i början av året pga. av den större tillrinningen under vinterhalvåret då humusämnen tillförs från tillrinningsområdet. Humusämnena bryts efterhand ner och späds ut med klarare vatten. Resultaten för absorbans i Mälarens ordinarie provtagningsprogram följer denna säsongsvariation (se exempel i figur 17). Ekoln Vreta Udd (provpunkt 42),3,2,1 Figur 17: Absorbans i ytvattnet i Ekoln Vreta Udd Resultaten från den synoptiska undersökningen är markerade i rött. Siktdjup M A M J A A S F A M J A A S M A M J A A S Siktdjup ger information om vattnets färg, grumlighet samt mängden växtplankton i vattnet. Siktdjupet korrelerar således vanligtvis med klorofyllhalten och absorbansen (figur 18). I den nordöstra delen av Mälaren (nr 42-45) är korrelationen mellan siktdjup och absorbans inte lika god som i övriga Mälaren. Skillnaden i vattenfärgen mellan åren påverkar inte siktdjupet nämnvärt. 14

19 Figur 18: Korrelationen mellan siktdjup och absorbans respektive klorofyll i synoptiska provtagningen av Mälaren X = nordöstra delen av Mälaren (nr 42-45) Orange=28 Blått=29 Rött=21 Siktdjupet skiljde sig mellan de västra och de östra delarna av Mälaren liksom tidigare år. I de västra delarna var siktdjupet mindre än i de östra delarna (figur 19). Anledningen är dels att växtplanktonproduktionen var högre där och dels på grund av den högre vattenfärgen. Siktdjupet i provpunkt 23 (Oknöfjärden) är liksom tidigare år större än i de närliggande provpunkterna (figur 19 och bilaga 3). Väntholmsviken (nr 52) avviker liksom tidigare år med ett mindre siktdjup (bilaga 3). Oknöfjärden (grön punkt) Sörfjärden Figur 19: Siktdjupet i Mälaren Siktdjup m,9-1, 1,1-1,8 1,9-2,5 2,6-3,3 3,4-4,6 Ljusförhållandena i nordöstra Mälaren En anledning till att den ökade absorbansen i nordöstra delen inte påverkar siktdjupet (figur 18) är att absorbansen inte helt och hållet speglar vattenfärgen. Ett mått som istället kan användas för att förklara färgen är absorbans per TOC alternativt järn per TOC. Korrelationen mellan siktdjup och absorbans per TOC respektive järn per TOC är god (figur 2). 15

20 En undersökning av bl.a. Stephan Köhler vid institutionen för vatten och miljö, SLU, pågår där man mer ingående tittar på skillnaderna i kolsammansättning och vattenfärg i Mälaren. Figur 2: Korrelationen mellan siktdjup och absorbans/toc respektive järn/toc i synoptiska provtagningen av Mälaren X = nordöstra delen av Mälaren (nr 42-45) Orange=28 Blått=29 Rött=21 16

21 Alkalinitet och ph I Mälaren låg ph över 7 21 vilket indikerar neutrala förhållanden (figur 21). Alkaliniteten var liksom tidigare år högst i nordöstra delen av Mälaren (figur 22 och bilaga 3). Orsaken till den höga alkaliniteten är de uppländska kalkrika lerorna i tillrinningsområdet. Alkaliniteten minskar desto längre västerut man kommer men buffertförmågan är mycket god i hela Mälaren. Spridningen mellan åren är liten i jämförelse med hur pass stor skillnad det är mellan provpunkterna (bilaga 3). Alkaliniteten i Väsbyviken och Sörfjärden avvek från övriga närliggande stationer med högre alkalinitet (figur 22 och bilaga 3). Figur 21: ph i Mälaren ph 7,2-7,4 7,5-7,7 7,8-8, 8,1-8,3 8,4-8,8 Väsbyviken Sörfjärden Figur 22: Alkalinitet (mekv/l) i Mälaren Alkalinitet mekv/l,28 -,5,51 -,75,76-1, 1,1-1,75 1,76-2,24 17

22 Konduktivitet Vattnets konduktivitet beror på dess innehåll av lösta joner, vilket är viktigt såväl rent kemiskt, då det avgör hur olika ämnen kan uppträda i vattnet, som biologiskt eftersom alla vattenorganismer är beroende av hur mycket lösta joner det finns i det omgivande vattnet (bland annat pga. osmos). Hög konduktivitet tyder i allmänhet på lättvittrade jordar i tillrinningsområdet eller annan typ av påverkan från omgivningen. Periodvis förhöjning av konduktiviteten i bottenvattnet kan tyda på läckage av joner från sedimenten, vanligen som ett resultat av syrgasbrist. Nordöstra Mälaren och Sörfjärden skiljde sig markant från övriga Mälaren (figur 23). Vid dessa provpunkter samt längst västerut var det en variation i konduktiviteten mellan åren med högst värden 28 (bilaga 3). I Stavholmsviken (nr 4) var variationen betydligt mindre än i närliggande Galten och konduktiviteten har samtliga år varit som lägst i denna provpunkt. Konduktiviteten i Väsbyviken var högre än i de närliggande stationerna i Blacken (figur 23). Variationen mellan åren var mycket liten (bilaga 3). Väsbyviken Sörfjärden Figur 23: Konduktivitet (ms/m25) i Mälaren Konduktivitet ms/m25 7, - 11, 11,1-14, 14,1-17, 17,1-23, 23,1-36, 18

23 Litteratur Tjällén C. 29. Synoptisk undersökning av Mälarens vattenkemi Institutionen för vatten och miljö, SLU, Uppsala: Rapport 29:18 SMHI 28. Väder och Vatten. Månadsskrift från SMHI. SMHI 29. Väder och Vatten. Månadsskrift från SMHI. SMHI 21. Väder och Vatten. Månadsskrift från SMHI. Svensson M Likhetsanalys: vattenkemi i provpunkterna i de synoptiska provtagningarna av Mälaren 28 och 29. PM Länsstyrelsen Västmanlands län Svensson M Förslag till vattenförekomstindelning i Mälaren för vattenförvaltning. PM Länsstyrelsen Västmanlands län Sonesten L., Wallin M., Vrede T., Wallman K. 21. Miljöövervakning i Mälaren 29. Institutionen för vatten och miljö, SLU, Uppsala: Rapport 21:7 Vattenmyndigheten. 28. Kartläggningsrapport för Norra Östersjöns vattendistrikt preliminär bedömning av tillståndet i våra vatten. Wallman K., Sonesten L., Wallin M. 29. Miljöövervakning i Mälaren 28. Institutionen för miljöanalys, SLU, Uppsala: Rapport 29:17 Wallman K. 28. Synoptisk undersökning av Mälarens vattenkemi Institutionen för miljöanalys, SLU, Uppsala: Rapport 28:23 Wallin, M. (red) 2. Mälaren. Miljötillstånd och utveckling Mälarens vattenvårdsförbund, Västerås, ISBN

24 Bilaga 1 - Provtagningspunkter Provpunkt X Y Bassäng Fjärd/Vik A Galten A Galten A Galten * A Stavholmsviken A Galten B Lilla Blacken B Väsbyviken B Lilla Blacken B Blacken * B Blacken B Västeråsfjärden * B Västeråsfjärden B Västeråsfjärden B Blacken B Granfjärden B Sörfjärden B Granfjärden * B Granfjärden B Grisfjärden B Strängnäsfjärden B Oxfjärden B Oxfjärden C Oknöfjärden C Tynnelsöfjärden C Ulvhällsfjärden * C Svinnegarnsviken * C Arnöfjärden C Arnöfjärden C Prästfjärden C Gripsholmsviken C Marielundsfjärden C Gripsholmsviken C Prästfjärden * C S. Björkfjärden * C N. Björkfjärden C N. Björkfjärden C Långtarmen C S. Björkfjärden C Långtarmen C N. Björkfjärden C N. Björkfjärden D Ekoln * D Ekoln D Lårstaviken D Gorran D Stora Ullfjärden D Skofjärden D Skarven * E Görväln E Görväln E Görväln * E Väntholmsviken E Görväln F Fiskarfjärden F Rödstensfjärden F Riddarfjärden * Ingår i det ordinarie provtagningsprogrammet

25 Bilaga 2 - Vattenkemi i Mälaren vid synoptisk undersökning augusti Provpunkt År Siktdjup Temp. ph Kond. Abs F Alk./Acid Ca Mg Na K SO4_IC Cl F NH4_N PO4_P Tot-P Tot-N_TNb TOC NO2+NO3_N Si Klorofyll a Fe Mn Al_ICPAES m C ms/m25 42/5 mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l mg/l mg/m 3 µg/l µg/l µg/l 1 28,7 17,7 7,61 12,4,144,471,476,243,466,59,376,262, , ,6 37, ,2 18,3 7,51 8,58,177,344,329,165,292,36,24,193, ,9 3,26 25, ,1 7,58 11,159,42,416,22,363,47,272,228, ,7 127,76 52, ,6 18 7,16 13,2,168,434,417,233,597,64,56,227, ,6 12 3,35 49, ,3 18,3 7,32 9,19,173,357,35,174,314,38,236,21, ,67 24, ,1 7,76 1,6,156,46,397,196,356,44,285,212, ,9 7,8 57, ,8 18,3 7,74 12,1,18,464,466,229,448,51,368,253, ,5 73,84 29, ,4 18,3 7,53 8,3,17,33,322,162,285,35,2,184, ,7 2,2 2, ,9 19 7,56 1,1,151,385,388,19,32,42,251,21, ,8 63,78 42, ,9 18,5 7,28 7,49,16,315,337,147,227,32,149,173, ,47 23, ,7 19 7,15 6,22,138,265,278,124,168,26,113,132, , ,91 16, ,6 19,2 7,22 6,98,124,284,33,129,186,28,121,143, ,1 72 1,58 21, ,9 18,3 7,67 11,1,83,442,449,215,379,45,34,241, ,7 2,52 26, ,3 18,3 7,48 7,76,155,315,39,151,249,32,179,168, ,5 2,39 2, ,1 19,1 7,46 9,4,142,371,376,182,282,39,216,19, ,6 67,82 3, ,9 7,57 11,5,88,456,487,231,37,48,322,251, ,9 92,97 28, ,4 18,3 7,28 8,78,142,36,373,172,266,36,28,187, ,9 91,86 16, ,7 19,2 7,46 11,6,115,48,526,222,286,45,273,229, ,2 247,95 17, ,14 15,3,58,697,651,348,455,63,372,352, ,8 2 1,98 46, ,2 18,5 7,66 15,3,62,736,622,34,434,65,327,349, ,6 8 2,9 36, ,5 19,3 7,88 15,5,64,779,65,342,42,64,276,328, ,9 1 1,72 58, ,6 18,5 7,51 11,9,95,463,519,242,36,5,33,255, ,4 28 1,46 13, ,6 19,1 7,45 9,92,126,422,424,19,275,39,248,211, ,6 125,96 19, ,6 19,4 7,5 1,7,123,423,451,23,272,41,24,212, ,5 19,92 18, ,1 17,8 7,45 12,4,99,474,558,252,357,53,348,263, , ,86 9, ,4 7,49 11,2,18,469,499,211,299,44,289,232, ,3 128,68 13, ,7 19 7,58 12,111,497,548,228,291,47,286,238, ,89 16, ,7 18 7,85 12,4,12,489,559,255,365,54,351,266, ,7 19 1,45 2, ,6 19 7,88 11,3,15,488,57,221,39,45,291,24, ,6 14,29 2,7 1 21,9 19,2 8,41 11,9,116,55,534,232,294,47,278,243, ,3 113,33 37, ,6 17,9 7,82 13,6,19,556,614,272,46,63,357,32, , ,49 29, ,1 19,1 7,59 12,3,137,537,565,248,346,55,283,265, ,2 11,7 2, ,1 19,2 7,81 12,8,19,548,564,245,32,52,288,265, ,3 26,53 27, ,9 17,8 7,6 13,1,52,587,264,385,59,36,293, , ,48 12, ,8 8,34 12,3,121,543,549,243,338,52,299,264, ,4 2,44 57, ,1 19,1 8,32 13,1,114,561,586,252,333,55,292,274, ,6 178,4 35, ,2 17,7 7,65 12,5,96,486,561,253,364,55,355,277, ,8 14, ,5 19,2 7,98 12,112,523,54,236,325,49,298,255, ,1 32,46 32, ,2 7,89 12,1,11,57,546,233,298,48,279,244, ,1 29,68 23, ,1 17,7 7,89 12,3,98,481,551,249,355,52,351,271, , ,35 22, ,7 18,4 7,87 11,3,16,485,56,22,38,45,293,238, ,5 26,36 19, ,7 19,2 7,81 11,9,11,497,539,227,29,46,277,238, ,2 167,5 24, ,1 17,6 8,9 12,5,95,498,565,255,364,54,358,276, , ,26 29, ,4 18,4 7,83 12,1,98,526,546,234,32,48,314,254, ,4 2,29 25, ,1 19,5 7,6 12,5,16,528,569,244,36,5,292,25, ,7 195,74 19, ,2 17,9 8,26 32,2,53 1,493 1,535,834,775,119 1,73,622, ,4 2,94 15, ,1 18,4 8,7 3,5,63 1,51 1,43,779,686,114,926,566, ,17 13, ,4 7,8 27,8,86 1,311 1,218,671,62,113,771,514, ,5 5 1,54 16, ,2 17,8 7,67 13,1,97,522,599,269,381,58,455,252, ,87 12, ,5 19 7,73 12,6,1,535,562,249,336,5,327,266, ,9 118,91 22, ,6 19 7,71 12,7,15,53,57,244,38,49,297,252, , , ,6 7,57 13,2,97,526,6,269,382,59,379,285, ,2 34 2,1 1, ,4 19,1 8,9 12,6,96,543,557,244,332,5,328,264, ,2 4,72 28, ,3 19 7,86 12,7,17,537,579,246,39,5,31,255, ,4 22,91 17, ,1 17,9 8,36 13,7,78,584,629,28,393,57,389,297, ,5 3 1,1 41, ,2 19 8,25 12,6,94,551,561,249,338,51,329,268, ,1 2,31 25, ,4 19 8,4 13,98,573,593,254,317,5,33,26, ,4 68,4 29, ,3 18 7,74 13,6,86,555,617,276,393,58,391,296, , ,57 18, ,6 18,3 7,73 12,7,98,548,571,25,343,5,331,271, ,2 16,83 15, ,2 19,8 7,73 12,9,98,552,585,246,313,49,33,26, ,6 183,59 15,

26 Provpunkt År Siktdjup Temp. ph Kond. Abs F Alk./Acid Ca Mg Na K SO4_IC Cl F NH4_N PO4_P Tot-P Tot-N_TNb TOC NO2+NO3_N Si Klorofyll a Fe Mn Al_ICPAES m C ms/m25 42/5 mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l mg/l mg/m 3 µg/l µg/l µg/l ,1 17,6 7,74 14,6,18,642,695,39,45,65,399,31, , ,93 21, ,6 18,8 8,27 13,2,96,597,613,266,346,52,337,274, ,2 4,24 29, ,6 18,9 7,97 13,5,97,63,626,262,326,51,39,268, ,5 114,28 25, ,2 17,9 7,65 14,9,595,652,289,399,6,394,299, ,8 2 1,66 19, ,6 18,8 8,56 13,3,95,6,65,268,348,52,341,277, ,2 5,31 34, ,6 19,2 7,69 13,6,92,6,619,261,328,51,316,268, ,5 145,47 17, ,7 18,2 7,77 14,8,44,668,685,33,423,57,4,319, ,8 2,42 16, ,6 19 7,65 14,4,62,669,654,29,373,54,368,291, ,6 1,3 16, ,1 19,8 7,49 14,1,65,645,64,271,343,51,324,278, ,8 1,27 9, ,5 17,7 7,68 14,4,51,624,651,286,423,57,4,314, ,2 2,6 16, ,4 18,3 8 13,2,91,574,594,263,356,54,344,282, ,9 22,27 3, ,3 19,5 7,88 13,6,82,64,614,26,336,52,315,276, ,1 1,7 3, , ,1,65,592,637,28,42,57,41,31, ,8 43,82 31, ,4 18,3 7,7 13,2,93,559,69,267,375,55,338,284, ,9 11,57 21, ,6 19,2 7,74 13,6,96,592,67,257,34,52,315,277, ,7 72,16 35, ,5 17,8 7,86 16,49,724,741,319,46,61,422,355, ,8 2,8 34, ,6 19,2 8,5 15,6,8,77,73,316,422,61,383,329, ,5 7,17 27, ,8 19,1 8,32 14,8,8,689,659,284,369,55,344,31, ,3 1,13 34, ,69 15,5,45,695,726,313,435,58,419,329, ,56 18, ,4 18,9 8,4 14,5,77,655,658,287,372,55,377,296, ,8 57,22 19, ,8 19,2 8,6 14,3,81,648,646,27,348,52,337,28, ,6 4,24 22, ,3 17,5 7,94 15,4,42,699,724,312,434,58,414,327, ,1 1,41 17, ,1 17,6 7,88 14,7,73,665,685,3,391,57,389,32, ,7 91,33 18, ,5 19,4 8,6 14,6,69,667,657,275,355,52,353,285, ,2 14,7 1 8, ,3 17,5 7,94 15,3,49,683,72,31,436,59,425,327, ,8 2,52 12, ,5 17,3 7,9 14,9,62,675,688,297,391,56,391,34, ,1 34,2 19, ,1 18,8 7,63 15,2,64,684,679,282,365,53,37,295, ,4 95,23 4, ,91 15,8,4,729,751,32,44,6,42,34, ,9 59,34 9, ,3 17,2 7,9 15,6,48,716,719,315,4,57,417,322, ,4 53,22 12, ,3 19,5 7,85 15,1,63,694,674,282,366,53,369,295, ,7 45,24 7, ,5 17,3 8,6 15,8,48,727,746,321,438,59,417,337, ,8 3,48 13, ,8 17,1 7,88 15,6,48,728,721,316,47,57,44,319, ,5 5,11 17, ,8 19,5 7,52 14,7,11,673,665,276,352,56,344,284, ,2 51,89 8, ,2 17,3 7,98 15,9,46,724,752,321,439,6,421,345, ,1 34,53 12, ,8 17,6 7,97 15,6,47,721,727,317,417,58,411,317, ,5 11,16 15, ,1 19,6 7,79 15,1,7,685,681,28,363,54,37,295, ,1 39, , ,8 17,3 7,96 15,9,39,734,754,32,439,6,421,339, ,2 53,36 1, ,8 18,3 7,82 15,5,54,76,713,312,45,58,48,313, ,7 98,22 8, ,6 19,2 7,92 15,61,679,698,273,365,53,364,292, ,2 58,2 9,4 7 4, ,4 18 7,93 15,9,38,732,753,32,441,6,417,338, ,6 57,31 7, ,2 18,6 7,84 15,6,47,722,729,314,41,58,416,316, ,2 72,29 7, ,2 19,1 7,9 15,2,55,692,7,275,368,53,37,297, ,17 6, , ,1 17,7 7,86 16,3,38,758,784,328,448,61,439,346, ,4 61,33 7, ,1 8,4 16,1,44,744,746,312,48,57,43,329, ,5 26,19 1, ,23 15,6,54,718,722,286,375,55,381,34, ,1 31,21 14,87 7 4, ,83 16,4,38,775,811,33,449,61,434,348, ,7 39,25 8, ,6 8,34 15,9,45,743,731,35,4,57,424,324, ,3 1,12 11, ,9 16,52,748,747,289,376,55,389,31, ,6 15,21 11, , ,3 18 8,7 17,2,36,824,846,338,448,61,445,36, ,9 17,18 1, ,7 17,9 7,81 16,1,47,745,734,39,41,57,424,322, ,4 67,29 1, ,5 19,5 8,1 16,7,51,788,793,299,389,57,4,322, ,8 7,18 1, , ,2 18 7,92 15,9,38,733,748,317,43,59,418,338, ,4 56,22 7, ,8 18 7,84 15,7,51,72,74,31,394,56,418,318, ,1 61,28 8, ,9 19,1 7,9 15,2,55,692,694,277,365,53,371,296, ,16 8,3 82 3, ,6 17,8 7,96 18,9,32,943,958,364,475,65,474,394, ,8 2,15 7, ,9 18,3 7,87 17,45,826,796,326,425,59,446,341, ,3 22,29 11, ,9 19,3 7,91 17,9,49,87,872,317,41,6,421,345, ,8 2,17 8, , ,8 17,7 7,93 16,38,741,759,318,43,6,433,34, ,6 4,23 8, ,8 18,3 7,89 15,6,53,726,712,34,42,57,416,314, ,2 76,29 9, ,4 19,2 8,14 15,3,56,74,78,278,367,54,378,3, ,5 1,19 11, ,3 77

27 Provpunkt År Siktdjup Temp. ph Kond. Abs F Alk./Acid Ca Mg Na K SO4_IC Cl F NH4_N PO4_P Tot-P Tot-N_TNb TOC NO2+NO3_N Si Klorofyll a Fe Mn Al_ICPAES m C ms/m25 42/5 mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l mg/l mg/m 3 µg/l µg/l µg/l ,79 16,6,37,778,793,332,442,61,441,35, ,6 49,21 6, ,1 18,8 7,84 16,3,47,756,755,323,414,58,439,333, ,1 82,33 6, ,2 18,9 8,2 16,3,53,748,758,295,385,57,44,317, ,5 35,27 12, , ,2 17,8 8,8 37,9,9 2,233 2,524,68,696,92,872,685, , , ,7 19,1 8,3 34,1,169 2,114 2,337,52,573,84,698,578, ,1 81 2,89 11, ,5 7,97 34,8,127 2,27 2,384,489,56,87,625,588, , ,93 8, , ,8 18 7,99 38,4,91 2,236 2,538,61,716,92,867,698, , ,41 3, ,3 18,6 7,99 34,7,173 2,149 2,35,53,588,85,695,65, ,2 88 2,94 12, ,8 19,4 8,8 35,2,126 2,218 2,411,49,572,87,628,592, , ,97 8, , ,6 18,8 8,38 37,7,91 2,241 2,53,611,7,9,865,68, , ,24 46, ,1 18,6 8,1 33,7,17 2,99 2,266,524,561,84,687,563, , ,82 2, ,3 19,2 7,93 34,8,13 2,26 2,372,491,548,86,623,568, , ,15 13, ,2 18,1 8,33 37,6,9 2,229 2,515,67,69,89,869,669, ,7 78 2,42 26, ,3 18,3 7,94 33,7,157 2,84 2,267,526,559,84,74,559, , ,96 6, ,4 19,2 8,9 34,1,125 2,238 2,326,486,545,84,625,561, , ,94 8, ,1 8,59 37,8,29 2,289 2,212,772,831,16,85,82, ,2 4 1,42 2, ,6 18,3 8,61 36,6,38 2,176 2,72,741,799,12,792,778, ,34 19, ,1 19 8,84 36,37 2,72 2,35,685,77,14,775,779, ,5 1,86 25, ,8 8,33 37,81 2,24 2,516,67,676,89,872,656, , ,96 21, ,6 18,6 7,92 33,7,134 2,98 2,268,525,558,84,715,558, , ,3 4, ,5 19,4 8,11 34,115 2,182 2,353,475,537,84,625,554, , ,99 8, ,1 8,1 37,6,67 2,158 2,451,619,731,97,931,695, ,4 63 2,32 9, ,8 18,8 8,18 34,9,12 2,19 2,263,54,617,92,8,67, , ,4 17, ,3 8,28 34,4,95 2,134 2,293,53,596,91,698,63, , ,9 18, ,2 17,9 8,16 22,4,36 1,174 1,23,411,527,71,543,471, ,3 34,28 11, ,8 18,6 8,7 24,1,58 1,294 1,356,418,59,72,579,459, ,6 135,28 11, ,3 19,4 8,2 22,3,56 1,214 1,252,378,476,67,514,417, ,43 9, , ,6 18 8,12 2,5,34 1,5 1,84,385,495,68,499,439, ,9 5,11 11, ,7 18,8 8,7 19,3,48,962,988,355,455,63,48,383, ,2 13, ,5 19,5 7,89 2,1,46 1,15 1,34,345,444,63,467,379, ,1 23,3 6, , ,9 17,7 8,1 22,36 1,153 1,29,45,521,71,532,466, ,8 52,2 1, ,3 18,6 8 2,8,5 1,64 1,93,377,472,66,512,41, ,3 85,21 13, ,1 19,2 8,3 2,7,52 1,66 1,72,355,445,63,475,384, ,27 9, , ,9 22,36 1,159 1,197,412,529,72,533,472, ,6 1,16 18, ,2 18,4 7,95 22,49 1,156 1,157,393,498,69,533,433, ,8 2,16 12, ,9 19,4 7,69 21,5,54 1,158 1,146,385,487,67,486,415, ,2 5,32 12, ,4 18,2 8,15 2,8,33 1,86 1,12,39,55,69,54,448, ,3 1,21 11, ,5 18,3 7,75 19,9,47 1,22 1,47,371,465,66,498,398, ,22 4, ,8 19,9 8,1 2,1,5 1,22 1,38,346,446,63,464,377, ,5 7,7 11,69 6 4, ,3 18,1 8,13 21,5,33 1,129 1,169,398,515,7,521,46, ,2 1,18 9, ,4 18,6 7,93 2,9,48 1,92 1,119,38,475,66,523,415, ,6 88,22 1, ,6 8,1 2,5,5 1,56 1,72,353,449,63,473,385, ,5 12,6 8,61 5 4, ,5 18,2 7,97 18,31,851,857,345,489,63,439,437, ,7 7,7 8, ,5 18,2 7,68 16,3,44,77,763,315,412,57,428,334, ,3 46,2 7, ,1 19,4 7,87 15,9,51,73,731,288,383,54,387,31, ,15 8, , ,5 18,2 7,85 22,3,33 1,6 1,29,47,657,71,499,626, ,9 7,13 1, ,65 19,8,46 1,16 1,44,366,469,64,493,44, ,2 6,19 6, ,1 19,5 7,75 18,6,48,891,899,325,442,59,437,38, ,14 7,3 53 5,8 52

28 Bilaga 3 - Jämförelse mellan åren Orange=28 Blått=29 Rött=21 Siktdjup Temperatur

29 Orange=28 Blått=29 Rött=21 ph Konduktivitet

30 Orange=28 Blått=29 Rött=21 Absorbans Alkalinitet

31 Orange=28 Blått=29 Rött=21 Ammouniumkväve Fosfatfosfor

32 Orange=28 Blått=29 Rött=21 Totalfosfor Totalkväve

33 Orange=28 Blått=29 Rött=21 TOC Nitrit+nitratkväve

34 Orange=28 Blått=29 Rött=21 Kisel Klorofyll

35 Bilaga 4 Vattenkemi Mälarens tillflöden Se hemsidan för resultat Augustiprovtagningen är markerad med kryss ph Konduktivitet

36 Absorbans Alkalinitet

37 Ammoniumkväve Fosfatfosfor

38 Totalfosfor Totalkväve

39 TOC Nitrit+nitratkväve