KÖPINGSÅN- KÖPINGSVIKEN 2014

Transkript

1 KÖPINGSÅN- KÖPINGSVIKEN 1 Intressentgruppen Köpingsån-Köpingsviken

2 Uppdragsgivare: Intressentgruppen Köpingsån-Köpingsviken Kontaktperson: Christina Schyberg, Tel: E-post: Utförare: Eurofins Environment Testing Sweden AB Projektansvarig: Petra Schultz Rapportskrivare: Christer Lännergren Kvalitetsgranskning: Petra Schultz Bestämning av växtplankton: Peder Larsson, Pelagia Bestämning av bottenfauna: Mats Uppman, Pelagia Kontaktpersoner: Åsa Hasslin, kemi, Tel E-post: asahasslin@eurofins.se Emma Persbo, Biologi, Tel E-post: emmapersbo@eurofins.se Kartan på framsidan: Provtagningspunkter i Köpingsån 1 Tryckt 15--

3 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Innehåll Sammanfattning Karta över Köpingsåns avrinningsområde, provpunkter Recipientkontrollprogram för Köpingsån-Köpingsviken 5 Avrinningsområde Provtagningsprogram 1 11 Bilder av sjöarna och vattendragen 1 Temperatur, nederbörd och vattenföring 1 Konduktivitet, alkalinitet och ph 1 An- och katjoner 19 Suspenderat material, TOC och absorbans Syreförhållanden Fosfor och kväve 5 Kisel 33 Siktdjup och klorofyll 33 Planktonalger 35 Bottenfauna 37 Bilagor 1. Analysmetoder, parametrar. Vattenkemi, tabeller 3. Syrgas- och vattenkemidiagram. Flöden och transporter 5. Långtidsdiagram. Planktonalger 7. Bottenfauna 1

4 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Sammanfattning Omfattning Recipientkontrollen 1 omfattade fysikalisk/kemiska provtagningar i åarna samt fysikalisk/kemiska provtagningar, klorofyll a och växtplankton i de fyra stora sjöarna och i Köpingsviken. Bottenfauna provtogs vid två lokaler i Köpingsviken. Temperatur, nederbörd och flöden Årsmedeltemperaturen var 1 betydligt högre än normalt,, mot, o C. Temperaturen var hög under vintern, låg i juni och över det normala resten av året. Årsnederbörden var något större än vanligt, 573 mot 539 mm. Nederbörden var stor i januari-februari och mycket liten i juli. Vårfloden kom en månad tidigare än normalt med stora flöden i februari-mars, flödena var sedan låga under sommaren. Årsflödet, 5 Mm 3, var lika stort som medelvärdet Konduktivitet, alkalinitet och ph Konduktiviteten har sedan början av 199-talet blivit lägre i hela området. Alkaliniteten har minskat i den övre delen av Valstaån - i Vågsjön, Lundbysjön och Venabäcken. 1 var medelvärdet för alkaliniteten lägre i Venabäcken än något tidigare år. Det lägsta värdet,,5 mekv/l, registrerades i februari. Alkaliniteten var lägre än tidigare även i Vågsjön,,99 mekv/l, liksom konduktiviteten, 3,5 ms/m. ph har visat stora och oregelbundna variationer, under senare år med minskande värden i vattendragen. Ett relativt lågt phvärde,,1, uppmättes i Venabäcken i januari och oktober. Suspenderat material, TOC och absorbans Transporten av suspenderat material i de tre åarna var större 1 än 13, huvudsakligen beroende på högre flöden. TOC och absorbans har sedan början av 199-talet ökat i både vattendragen och sjöarna med undantag av Glåpen, men minskade 1 något i sjöarna. Syreförhållanden Vinterprovtagningen i Vågsjön och Sörsjön gjordes i mars, sedan isen gått, och syrehalterna var höga på samtliga djup. Glåpen och Lundbysjön provtogs i februari, syrehalten var lägre än vanligt i Lundbysjöns bottenvatten. Halterna var mycket låga, men inte exceptionella, i augusti i bottenvattnet i Lundbysjön och Sörsjön, <,1 mg/l. Syrehalterna i Valstaån och Kölstaån var något lägre än vanligt under större delen av 1. Halterna var som de flesta år låga Köpingsvikens bottenvatten i augusti-september men understeg mg/l i bara ett prov, från Köpings hamn i augusti. Fosfor och kväve Halterna av fosfor och kväve i sjöarna har inte visat några stora förändringar sedan början av 199-talet, men fosfor har ökat svagt i Lundbysjön och kväve har minskat svagt i Sörsjön. Fosfor och kväve har ökat något i åarna. Fosforhalterna i Köpingsviken har varit i stort sett oförändrade medan kvävehalterna blivit något lägre i Köpings hamn och Hamnutloppet. Yara släppte under 1 ut 1 ton kväve till Köpingsviken, den minsta mängden något år med undantag av ett lika litet utsläpp 9. Kväveutsläppen från Norsa ARV mer än

5 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 halverades i slutet av 199-talet och har sedan varit relativt konstanta, 1 uppgick utsläppet till 3 ton. Utsläppet av fosfor,,73 ton, var något större än genomsnittet för - talet,,7 ton. Halterna av fosfor och kväve har varit ganska oberoende av vattenföringen och högre flöden 1 medförde en större transport i Köpingsån än 13. På årsbasis bidrog Köpingsån med drygt en tredjedel av belastningen på Köpingsviken, de sammanlagda bidragen från Norsa och Yara av fosfor % och av kväve %. När flödena var små var bidragen från Yara och Norsa betydligt större som mest, i augusti, ca 5 resp 9 %. Siktdjup och klorofyll Siktdjupet i Vågsjön i augusti har sedan början av 199-talet varierat mellan ca 3 och drygt 7 meter, 1 var sikdjupet,5 m. Siktdjupet i de andra sjöarna är betydligt mindre och förändringarna har varit små (1 saknas uppgifter för Lundbysjön och Glåpen). Siktdjupet i Köpingsviken, som under sommaren vanligen är <1 m, var 1 i Köpings hamn och i Hamnutloppet,7-, m (uppgift för augusti saknas från Runnskär). Klorofyll har varit mycket varierande utan tydlig tendens. Halterna 1 avvek inte från det normala. Plankton Mängd och sammansättning av växtplankton i de fyra sjöarna har visat mycket stora skillnader mellan åren. 1 var biomassan i Vågsjön mindre än 13, i Sörsjön betydligt mindre medan biomassan i Glåpen var nästan 1 gånger större. Cyanobakterier (blågröna alger) förekom i större mängd bara i Glåpen. Gonyostomum semen ( gubbslem ) påträffades inte i någon av sjöarna. Diatoméer (kiselalger) var som vanligt dominerande i Köpingsviken och mängden cyanobakterier var relativt stor vid Runnskär. Bottenfauna Bottenfauna provtogs i Köpings hamn och vid Runnskär. Bottnarna utgjordes av hård lera, i Köpings hamn även sten, sand och grus. Faunan var fattig, huvudsakligen rundmaskar och mygglarver. Statusen bedömdes vid båda lokalerna som Otillfredsställande. Status 1 Fosfor Siktdjup Klorofyll a Planktonalger Bottenfauna Hög God Måttlig Otillfredsst. Dålig Hög Måttlig Dålig Saknas Hög God Mindre än god Hög Otillfredsst. Status ska egentligen bedömas med data från tre år. Bedömningen här är gjord med data bara från 1. Otillfredsst. 3

6 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Karta över Köpingsåns avrinningsområde med provtagningspunkter 1 Fys/kem Fys/kem, flöde Fys/kem, klorofyll Fys/kem, klorofyll, plankton Fys/kem, klorofyll, plankton, bottenfauna

7 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Recipientkontrollprogram för Köpingsån Köpingsviken Provtagningarna i Köpingsån och Köpingsviken påbörjades 19. Ett samordnat recipientkontrollprogram för hela avrinningsområdet har funnits sedan Under en lång period, , utfördes undersökningarna av ALcontrol AB. Uppdraget övergick 11 till Eurofins Environment Sweden AB och återgick efter 1 till ALcontrol AB. Köpingsåns avrinningsområde ligger i tre kommuner Köping, Surahammar och Skinnskatteberg. Följande intressenter ingår: Köpings kommun (Tekniska kontoret och Miljökontoret) Skinnskattebergs kommun (Miljökontoret) Surahammars kommun (Miljökontoret) Getrag All Wheel Drive AB Mälarhamnar AB Nordkalk AB VAFAB Miljö AB Volvo Powertrain Sweden Yara AB Recipientkontrollprogrammet har upprättats för att övervaka tillståndet och kontrollera den påverkan som orsakas av att vattensystemet används som recipient. Undersökningarna omfattar både kemiska och biologiska förhållanden. Enligt Naturvårdsverkets Allmänna råd :3 är syftet med recipientkontroll: att åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde att relatera tillstånd och utvecklingstendenser med avseende på tillförda föroreningar och andra störningar i vattenmiljön till förväntad bakgrund och/eller bedömningsgrunder för miljökvalitet att belysa effekter av föroreningsutsläpp och andra ingrepp i naturen att ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder Gränsen mellan recipientkontroll och miljöövervakning kan vara oklar. Några provtagningspunkter i de övre delarna av Köpingsåns vattensystem är belägna i relativt opåverkade områden och undersökningarna där är kanske snarare att betrakta som miljöövervakning. EU:s vattendirektiv trädde i kraft i december och är införlivat i svensk lagstiftning, främst i Vattenförvaltningsförordningen (SFS :). Vattendirektivet har medfört ganska stora förändringar av vattenvårdsarbetet i Sverige. Det övergripande målet är att alla vatten ska uppnå god status till år 15; pga ekonomiska och/eller tekniska förutsättningar har i många fall medgivits en tidsfrist till 1. De bedömningsgrunder som tidigare användes för sötvatten (Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag, Rapport 913, Naturvårdsverket 1999) tog ganska lite hänsyn till de olika vattenområdenas inneboende egenskaper. Statusbedömningen enligt Vattendirektivet utgår däremot från ett 5

8 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 beräknat opåverkat tillstånd i varje enskilt vattenområde. Beroende på hur stor avvikelsen är från detta opåverkade tillstånd klassas statusen som hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig. Eftersom målet är att uppnå god status, krävs förbättringsåtgärder för alla vatten med en lägre status. Det är inte möjligt att genomföra statusbedömningar och uppföljning av åtgärder i alla vattenområden. Arbetet begränsas därför till s.k. vattenförekomster, vanligen sjöar med en vattenyta större än 1 km och vattendrag med större än 1 km tillrinningsområde, dessutom vattendrag oavsett storlek som förbinder två vattenförekomster. Avrinningsområde Köpingsån består av en västlig och en östlig gren, Valstaån och Kölstaån, som rinner samman inne i Köping och där bildar den egentliga Köpingsån som bara är en knapp kilometer lång innan den mynnar i Köpingsviken. Avrinningsområdet har en yta av 5 km vid Köpingsåns mynning i Köpingsviken därav Valstaån 1 km, Kölstaån 11 km samt nedströms sammanflödet mellan de två åarna 15 km med bl.a. tätbebyggelsen i Köping. Köpingsviken innanför Runnskär, den yttersta provtagningspunkten, mottar tillflöde från ytterligare 9 km, huvudsakligen med Stäholmsbäcken (Fig 1). Köpingsån mynnar i Galten som är den västligaste delen av Mälaren. I Galten mynnar också två vattendrag med betydligt större avrinningsområden än Köpingsån - Hedströmmen och Arbogaån med 1 5 respektive 3 km. Köpingsåns avrinningsområde upptar 1, % av den landareal, ca 1 km, som avvattnas till Mälaren, (Fig ) Figur 1. Köpingsåns avrinningsområde. A=område nedströms sammanflödet mellan Valstaån och Kölstaån. Område B ingår inte i avrinningsområdet men påverkar Köpingsviken innanför Runnskär. Figur. Mälarens avrinningsområde. Köpingsåns avrinningsområde är markerat med mörkare blå färg, Hedströmmen och Arbogaån med ljusare färg. Karta: SMHI Vattenwebben.

9 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Tabell 1. De fyra stora sjöarna (vattenförekomsterna) i Köpingsån. Uppgifter om medeldjup och sjöyta från Länsstyrelsen i Västerås, avrinningsområdena är angivna inklusive sjöytor, största djup är tagna från tidigare provtagningar. Uppgifter om avrinningsområden och utflöde (Mm 3 /år, medelvärden ) kommer från SMHI:s Vattenwebben. Vågsjön Lundbysjön Glåpen Sörsjön Sjöyta, km 3,3 1,3,7, Största djup, m (ca) Medeldjup, m, 3, 1, 3,3 Volym, Mm 3,5,1,3,5 Avrinningsområde, km 1, 115 1,3 57, Utflöde, Mm 3 /år,1 1,3,17 1,5 Uppehållstid, år 5,,,,77 Sjöar och vattendrag Inom Köpingsåns avrinningsområde finns 17 sjöar. Fyra av dem är tillräckligt stora för att räknas som vattenförekomster Vågsjön och Lundbysjön i Valstaåns del av avrinningsområdet, Glåpen och Sörsjön i Kölstaåns del. Grunddata för sjöarna visas i Tabell 1. Vågsjön, som är den största och djupaste sjön, ligger högt upp i Valstaån. Avrinningsområdet är litet i förhållande till sjöns volym och uppehållstiden är lång, 5 år. Utflödet går via Venabäcken till Lundbysjön, som också får vatten från Långnälasjön och Stockmorabäcken med nästan lika stort flöde som Venabäcken. Lundbysjön är relativt grund med ett medeldjup av 3,3 m och uppehållstiden är mycket kort,, år, dvs drygt månader. Nedströms Lundbysjön fortsätter Valstaån sedan ner till sammanflödet med Kölstaån utan att passera andra sjöar. Glåpen, den översta sjön i Kölstaån, är stor och grund. Största djup är ca 3 m och medeldjupet endast 1, m. Uppehållstiden är relativt lång, år. Utflödet från Glåpen passerar Norrsjön innan det når Sörsjön, den sista stora sjön i Kölstaåns del av avrinningsområdet. Sörsjön är ungefär lika djup som Lundbysjön, största djup är ca m, medeldjupet 3,3 m. Tillflöde kommer inte bara från Norrsjön utan också från Gryten och uppehållstiden,,77 år, är betydligt kortare än i Glåpen. På den återstående sträckan ner mot sammanflödet med Valstaån tillkommer bidrag från mindre vattendrag och två småsjöar i väster. Det totala flödet från Köpingsån uppgår vanligen till - 7 Mm 3 /år. Den specifika avrinningen är ungefär lika stor i Valstaån och Kölstaån, och flödena är fördelade på ungefär samma sätt som avrinningsområdenas arealer med ca 1, gånger större flöde i Valstaån (Tabell ). Tabell. Avrinningsområden och flöden för Valstaån, Kölstaån samt totalt för hela Köpingsåns avrinningsområde. Avrinningsområden och flöden (medelvärden ) kommer från SMHI:s Vattenwebben. Valstaån Därav Venabäcken Kölstaån Utloppet i Köpingsviken Avrinningsområde,km Avrinning, l/s/km,7, 7,3 7,1 Flöde, m 3 /s 1,1,5,, Flöde, Mm 3 /år 3, 5 7

10 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Jordarter, markanvändning De övre delarna av Köpingsån, framförallt i nordväst inom Valstaåns avrinningsområde, domineras av morän med inslag av block och kalt berg. I nordost, kring Glåpen och Sörsjön, är inslagen större av lera och organiska jordar. Lera förekommer i dalgångarna och blir allt vanligare längre söderut mot utloppet i Köpingsviken (Fig 3 och ). De övervägande magra jordarna i nordväst medför att markerna och vattenområdena är känsliga för försurning. För att motverka försurningen kalkas tre av sjöarna inom Valstaåns avrinningsområde Vågsjön, Långnälasjön och Älgstand (en liten sjö öster om Långnälasjön). Kalkningen har pågått sedan 19- talet. Vågsjön kalkades senast med ca ton kalk. Långnälasjön och Älgstand kalkas årligen med givor om ca 15 resp - ton. Figur 3. Jordarter inom Köpingsåns avrinningsområde. Källa SGU. 1 Jordarter Markanvändning Procent Vågsjön Lundbysjön Glåpen Sörsjön Vågsjön Lundbysjön Glåpen Sörsjön 1 Procent Venabäcken Valstaån Kölstaån Venabäcken Valstaån Kölstaån Tunn jord och kalt berg Sjö Skogsmark Sjö Morän Grovjord Finjord/lera Torv Mosse Jordbruksmark Figur. Jordarter och markanvändning i sjöarnas lokala tillrinningsområden samt uppströms provpunkterna i vattendragen. Källa SMHI.

11 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Skog är den helt övervägande markanvändningen i sjöarnas lokala tillrinningsområden, från drygt % i Sörsjöns och Lundbysjöns tillrinningsområden till nära 1 % i Vågsjöns tillrinningsområde. Odlad mark saknas kring Vågsjön, det finns mindre arealer både norr och söder om Glåpen och ganska stora andelar odlad mark, ca 15 % av tillrinningsområdet, vid Sörsjön och Lundbysjön (Fig ). Provpunkten i Venabäcken ligger mellan Rölösjön och Lundbysjön. Så högt upp i systemet är skog fortfarande dominerande. När Kölstaån och Valstaån flyter samman, har de passerat stora områden med uppodlade lerjordar, och odlad mark utgör ca 3 resp % av markanvändningen (Fig ). Status enligt Vattendirektivet Det finns 1 vattenförekomster (oräknat grundvatten) inom Köpingsåns avrinningsområde, sjöar och vattendrag. Tidigare var den ekologiska statusen för samtliga Måttlig, med undantag av Glåpen med Otillfredsställande status och Venabäcken (som även innefattar Långängsbäcken och Vågsjöbäcken) med God status (Fig 5). Statusen har nu preliminärt sänkts en klass för fyra vattenförekomster Sörsjön pga växtplankton, Venabäcken pga Beslutade 9 Preliminära 15 Figur 5. Ekologisk status i Köpingsåns vattenförekomster (sjöar och vattendrag), beslutade 9 och preliminära 15. Vattenförekomster med förändrad (sänkt) status är inringade. Källa VISS. Grön = God status, Gul = Måttlig status, Orange = Otillfredsställande status. 9

12 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 fisk och flodpärlmussla, Kölstaån mellan Glåpmossen och Brännmossen pga bottenfauna samt Valstaån främst pga fisk, även vandringshinder och näringsämnen. Orsaken att övriga vattenförekomster inte uppnår God status är i de flesta fall att näringsinnehållet är alltför stort. I tre av vattendragen finns kontinuitetsproblem (hinder för fri faunapassage). Två vattenförekomster, Vågsjön och Stockmorbäcken, har Måttlig status pga försurning. Köpingsviken är klassad som ett kraftigt modifierat område (streckat på kartan i Fig 5) och bedöms därför inte på samma sätt som de andra vattenförekomsterna. Målet är att viken ska uppnå God ekologisk potential problemen är övergödning och förekomst av tributyltenn (TBT). Galten har av samma skäl Måttlig ekologisk status. Vattenförekomsterna i Köpingsån har inte anmärkningsvärt låg status utan en klassning som är ganska typisk för denna del av Sverige, där God status förekommer mer undantagsvis och några förekomster, bl.a. delar av Hedströmmen, till och med har Dålig status (Fig ). Figur. Statusklassning av vattenförekomster i en del av Mälarens och Hjälmarens tillrinningsområde. Färgerna har samma betydelse som i Figur 5 med tillägg av rött för Dålig status. 1

13 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Provtagningsprogram 1 Recipientkontrollen 1 omfattade fyra sjöar, tre lokaler i rinnande vatten samt tre punkter i Köpingsviken. Koordinater enligt RT9. Sjöar X Y V5 Vågsjön 151 V15 Lundbysjön K3 Glåpen 1519 K Sörsjön Rinnande vatten V1 Venabäcken V99 Valstaån K9 Kölstaån Köpingsviken 11 Köpings hamn Hamnutloppet Runnskär Provtagningar; parametrar Provtagningar: antal, tidpunkt Sjöar ggr/år; februari, augusti Köpingsviken ggr/år; februari, mars, april, augusti, september, november Fysikalisk/kemiska prover Siktdjup Från ytan Från ytan Rinnande vatten 1 ggr/år; var månad Temperatur Var meter Var meter,5 m Syrgas Var meter Var meter,5 m Konduktivitet,5 m; botten,5 m,5 m ph,5 m; botten,5 m,5 m Alkalinitet,5 m; botten,5 m,5 m Absorbans nm, filtrerat,5 m; botten,5 m,5 m Klorofyll a,5 m,5 m Suspenderat material,5 m TOC,5 m; botten,5 m,5 m Tot-P,5 m; botten,5 m,5 m PO-P,5 m; botten,5 m,5 m Tot-N,5 m; botten,5 m,5 m NH-N,5 m; botten,5 m,5 m NO+3-N,5 m; botten,5 m,5 m Kisel,5 m; botten,5 m Ca, Kalcium,5 m; botten,5 m,5 m Mg, Magnesium,5 m; botten,5 m,5 m K, Kalium,5 m; botten,5 m,5 m Na, Natrium,5 m; botten,5 m,5 m SO -, Sulfat,5 m; botten,5 m,5 m Cl -, Klorid,5 m; botten,5 m,5 m Biologiska prover Växtplankton Bara augusti Bottenfauna Bara oktober /november - m - m, Ej Hamnutloppet Största djup Ej Hamnutloppet 11

14 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilder av sjöar och vattendrag Vågsjön Lundbysjön Glåpen Sörsjön Venabäcken 1

15 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Valstaån vid Ringvägen i Köping Kölstaån vid Ringvägen i Köping Köpings hamn Hamnutloppet Runnskär 13

16 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Temperatur, nederbörd och vattenföring Temperaturen har de senaste 13 åren (-1) varit relativt hög högre än SMHI:s normalvärden under 9 månader och lägre 3 månader. Bara ett år, 1, har årsmedeltemperaturen varit lägre än normalvärdet. Nederbörden har visat mindre avvikelser med månader större och 1 månader mindre nederbörd än under SMHI:s normalperiod (Fig 7). 5 Temperatur ( o C), avvikelse Nederbörd (mm), avvikelse Figur 7. Temperatur (månadsmedelvärden) och nederbörd (mm/månad) -1, avvikelser från normalvärden SMHI, data för Västerås. 1 var årsmedeltemperaturen betydligt högre än normalt,, mot, o C. Temperaturen var hög under vinter och tidig vår i februari-mars mellan 3 och knappt grader högre än vanligt. Temperaturen var låg i juni och sedan över det normala resten av året Temperatur, o C 1 Nederbörd, mm/månad - Avvikelse, o C Avvikelse, mm Figur. Lufttemperatur och nederbörd 1 samt normalvärden (staplar). De undre diagrammen visar avvikelser från normalvärden. Data för Västerås, SMHI. Årsnederbörden var något större än vanligt, 573 mot 539 mm. Nederbörden var relativt stor i januari-februari och i oktober. I övrigt var avvikelserna små med undantag av mycket liten nederbörd i juli, som normalt är den nederbördsrikaste månaden. Vattenföring Flödesmätningar saknas med undantag av Kölstaån, och flödesdata baseras därför på SMHI:s modellerade värden (S-HYPE 1). För jämförbarhetens skull har modellerade värden använts i beräkningarna även för Kölstaån. 1

17 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 På grund av höga temperaturer och stor nederbörd i början av året kom vårfloden en månad tidigare än vanligt. Flödena var stora i mars och som en följd mindre än vanligt i april. Flödena var också låga under sommaren i Valstaån och Kölstaån mindre än hälften av medevärdena (Fig 9). A B Flöde, m 3 /s Flöde, Mm 3 /månad 1,5 1,,5, 1 Venabäcken Valstaån Kölstaån Figur 9. (A) Dagsflöden och (B) Månadsflöden (staplar) och 1 (mörkblå linjer). Data SMHI, S-HYPE 1. Det totala utflödet till Köpingsviken från Köpingsån under 1 var Mm 3 exklusive och 5 Mm 3 inklusive tillrinningsområdet nedströms sammanflödet mellan Valstaån och Kölstaån, ungefär lika mycket som medelvärdena Köpingsviken mottog ytterligare 19 Mm 3 från det området öster om viken som huvudsakligen avvattnas av Stäholmsbäcken. SMHI:s modellerade flöden tycks i allmänhet stämma väl överens med de verkliga flödena har skillnaden mellan mätta och modellerade årsflöden i Kölstaån i genomsnitt varit 5 %. 1 underskattades flödet i januari-mars och överskattades främst i augusti-september (Fig 11). Årsflödet 1 beräknades i modellen till 5, Mm 3 medan det mätta flödet var 7 % större, 7, Mm 3. Figur 1. Flöden, Mm 3 /år, i Köpingsån 1 ( ). Data SMHI S-HYPE Figur 11. Modellerade (staplar) och uppmätta flöden, Mm 3 /månad, i Kölstaån, månadsvärden Data SMHI. Mätt Modell Flöde (Mm 3 /månad) 1 15

18 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Konduktivitet, alkalinitet, ph Sjöar Skillnaderna mellan sjöarna i Valstaåns och Kölstaåns avrinningsområden är stora pga skillnadarna i jordarter, med betydligt lägre konduktivitet och alkalinitet i Vågsjön och Lundbysjön än i Glåpen och Sörsjön. Skillnaderna i ph är däremot ganska små och phvärdena är tydligt högre bara i Glåpen (Fig 1). Figur 1. Konduktivitet, alkalinitet och ph i de fyra sjöarna. Samtliga värden ,5 Konduktiviteten har minskat i alla sjöarna sedan början av 199-talet. Alkaliniteten är ganska väl korrelerad med konduktiviteten (Fig 13) och alkaliniteten har visat en likande utveckling med den tydligaste minskningen i Vågsjön och Lundbysjön, medan förändringarna varit mer oregelbundna i Glåpen och Sörsjön (Fig 1). Alkalinitet (mekv/l),,3,,1, r =, Konduktivitet (ms/m) Figur 13 Sambandet mellan konduktivitet och alkalinitet, samtliga värden från sjöarna Konduktivitet, ms/m ,5,,3,,1 Alkalinitet, mekv/l, ,5, 7,5 7,,5, Vågsjön Lundbysjön Glåpen Sörsjön ph 5, Figur 1. Konduktivitet, alkalinitet och ph i sjöarna, årsmedelvärden Vågsjön kalkades 1995 och, vilket medförde en kraftig uppgång av konduktiviteten och alkaliniteten i både Vågsjön och i den nedströms liggande Lundbysjön. Efter kalkningen har konduktivitetna årligen minskat med ungefär,15 ms/m och alkaliniteten med,1 mekv/l. Både konduktiviteten och alkaliniteten var 1 lägre än något tidigare år sedan mätningarna började 1991 (Fig 1, 15). Konduktivitet ms/m,5 5, 3,5 Kalkning Alkalinitet mekv/l ,3,,1 Figur 15. Konduktivitet och alkalinitet i Vågsjön, medelvärden

19 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Konduktiviteten och alkaliniteten har varit ganska stabila i Glåpen och Sörsjön de senaste åren. 1 var medelvärdena för konduktiviteten,3 resp,1 ms/m och för alkaliniteten,3 resp,7 mekv/l. ph-värdet brukar vara högre i Glåpen och Sörsjön än i Vågsjön och Lundbysjön vilket delvis torde bero på en högre primärproduktion. Skillnaderna är vanligen ganska små 1 var ph-värdet i ytvattnet i augusti 7,3 resp 7,1 i Glåpen och Sörsjön mot, resp,7 i Vågsjön och Lundbysjön. Vattendrag Liksom i sjöarna är konduktivitet och alkalinitet i rinnande vatten lägst i Valstaåns del av avrinningsområdet. Skillnaden är stor mellan Venabäcken i övre delen av Valstaåns delområde och provtagningspunkten i Valstaån strax före sammanflödet med Kölstaån. I motsats till i sjöarna uppvisar även ph stora skillnader med betydligt lägre värden i Venabäcken (Fig 1). 1 1 Konduktivitet, ms/m ,,5,,3,,1 Alkalinitet, mekv/l, ph 7, 7, 7, 7, 7,,,,, Venabäcken Valstaån Kölstaån Figur 1. Konduktivitet, alkalinitet och ph i vattendragen, årsmedianvärden (Venabäcken 199-1). Sedan början av 199-talet har konduktiviteten minskat i Venabäcken och Valstaån med ungefär 1 ms/m men varit i stort sett oförändrad i Kölstaån. Alkaliniteten har minskat vid alla tre mätpunkterna i vattendragen, tydligast i Venabäcken där medianvärdet 1 var det lägsta som registrerats,,7 mekv/l (Fig 1) Konduktivitet, ms/m Alkalinitet, mekv/l ph 1,5 1,,5, 7, 7, 7,,,,,, Venabäcken Valstaån Kölstaån Figur 17. Konduktivitet, alkalinitet och ph i vattendragen 1. Alkaliniteten och konduktiviteten är vanligen lägst under vintern (Fig 17). Mycket låga alkalinitetsvärden i Venabäcken, <,1 mekv/l vilket innebär att buffertkapaciteten är svag, har efter 5 förekommit ungefär en månad av tre, främst under perioden november-april (Fig 1). I februari 1, i samband med snösmältningen, var alkaliniteten i Venabäcken bara,5 mekv/l. 17

20 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Alkalinitet, mekv/l,3,,1, Figur 1. Alkalinitet i Venabäcken, månadsvärden och fördelning under året Köpingsviken Konduktivitet, ms/m ,,,,, Alkalinitet, mekv/l, Hamnen Hamnutloppet Runnskär Galten ph, 7,5 7,, Figur 19. Konduktivitet, alkalinitet och ph i Köpingsviken samt i Galten -5 m djup , årsmedelvärden. Uppgifter för Galten från Institutionen för vatten och miljö, SLU. När vattnet från Köpingsån rinner ut i Köpingsviken späds det gradvis ut med det tunnare Mälarvattnet. Förändringen är liten från Köpings hamn till Hamnutloppet, men vid Runnskär är värdena för konduktivitet, alkalinitet och ph ungefär desamma som centralt i Galten, där prover tas i det övervakningsprogram som administreras av Mälarens vattenvårdsförbund (Fig 19). Konduktiviteten har blivit lägre både i Köpingsviken och ute i Galten, medan variationerna av alkalinitet och ph varit stora och oregelbundna. Konduktivitet, alkalinitet och ph - jämförelser mellan provpunkterna Medelvärdet för konduktivitet och alkalinitet var lägst i Vågsjön och Venabäcken, högre i Lundbysjön och ännu något högre i Glåpen och Sörsjön. Konduktiviteten var ungefär lika hög i Valstaån, Kölstaån och i Köpingviken, de högsta värden påträffades i Kölstaån som också var den provpunkt där alkaliniteten var högst. Medelvärdet för ph var lägst i Venabäcken. Värdena var låga i Vågsjön och Lundbysjön, de högsta värdena påträffades i Glåpen. Skillnaderna mellan de andra provtagningspunkterna var små Vågsjön Lundbysjön Konduktivitet, ms/m Alkalinitet, mekv/l 1, 5, 1, Glåpen Sörsjön Venabäcken Valstaån Kölstaån Hamnen Hamnutlopp Runnskär,,,, Vågsjön Lundbysjön Glåpen Sörsjön Venabäcken Valstaån Kölstaån Hamnen Hamnutlopp Runnskär Figur. Konduktivitet, alkalinitet och ph 1, medelvärden samt min- och maxvärden. Linjerna i diagrammet för alkalinitet anger gränserna mellan svag och god (,1 mekv/l) resp god och mycket god (, mekv/l) buffertkapacitet. 1 7, 7,,,, ph Vågsjön Lundbysjön Glåpen Sörsjön Venabäcken Valstaån Kölstaån Hamnen Hamnutlopp Runnskär

21 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 An- och katjoner Många ämnen, bl.a. olika former av fosfor och kväve, förekommer i jonform. Här behandlas de kvantitativt mest betydelsefulla jonerna: vätekarbonat, klorid och sulfat som är anjoner (negativt laddade) och katjonerna kalium, kalcium, magnesium och natrium. Analyser görs i sjöarna och vattendragen Joninnehållet i Valstaån och Kölstaån varierade under året med det största innehållet under hösten (Fig 1). Variationerna var små i Venabäcken. Sambandet mellan joninnehåll och konduktivitet var mycket starkt (Fig ). Figur 1. Summa an- resp katjoner 1, variationer under året i Venabäcken, Valstaån och Kölstaån. Figur. Sambandet mellan konduktivitet och joninnehåll, samtliga provtagningar 1. Vätekarbonat är den dominerande anjonen, och det totala joninnehållet visar samma skillnader som alkaliniteten med låga värden i Venabäcken och lägre värden i Vågsjön och Lundbysjön än i Glåpen och Sörsjön. Skillnaderna mellan Valstaåns och Kölstaåns delar av avrinningsområdet framgår också av förhållandet mellan jonslagen med en större andel vätekarbonat i Kölstaåns del (Fig 3). Figur 3. Fördelningen av anjoner och katjoner i sjöarna och vattendragen 1. 19

22 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Suspenderat material, TOC och absorbans Suspenderat material Figur. Suspenderat material (mg/l) i de tre åarna Diagrammet längst till höger visar fördelningen med 1, 5, 5, 75 och 9 percentiler. Susp, mg/l Venabäcken Valstaån Kölstaån 11 J D J D J D Suspenderat material analyseras bara i åarna. Halterna är genomgående låga i Venabäcken (Fig, 5) och i allmänhet högre i Kölstaån än i Valstaån. 1 påträffades de högsta värdena i Kölstaån i oktober (Fig 5). Figur 5. Suspenderat material i de tre åarna januari-december 13. TOC och absorbans Vattnets innehåll av TOC (totalt organiskt kol) beror till stor del på humusämnen som också är en viktig orsak till vattnets färg. Det finns därför ett allmänt samband mellan TOC och vattenfärg (Fig ). Vattenfärgen mättes tidigare som mgpt/l. Sedan början av -talet mäts färgen istället i filtrerade prover som absorbans i 5 cm kyvett vid nm. Figur. Samband mellan TOC och absorbans nm. Data från åarna 1-13 (två höga absorbansvärden är uteslutna) och 1 (mörka symboler). Vattenfärg kan översättas till absorbans, (Färgtal =5*Abs) men omräkningen är ganska osäker. Innehållet av TOC har under senare decennier ökat i många vattenområden, bl.a. i västra Mälaren och en ökad tillförsel av organiskt kol har sedan mitten av 199-talet registrerats för alla havsområden runt Sverige. Inom Köpingsåns avrinningsområde har TOC ökat i Vågsjön, Lundbysjön och Sörsjön men inte i Glåpen. Ökningen har varit tydlig i åarna (Fig 7, se också Fig 1-1 i Bilaga 5). Eftersom det finns ett starkt samband mellan TOC och vattenfärg, har absorbansen visat en ungefär motsvarande ökning. Denna s.k. brunifiering har observerats i stora delar av Skandinavien. Mätningar i Köpingsån finns bara 1-1, men även på denna korta tid har det skett en tydlig ökning av absorbansen i både åarna och sjöarna med undantag av Glåpen (Fig 7).

23 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 TOC (mg/l) , , Abs F /5,3,,1,3,,1, , Vågsjön Lundbysjön Glåpen Sörsjön Venabäcken Valstaån Kölstaån Figur 7. Årsmedelvärden i sjöarna och åarna för TOC och absorbans 1-1. TOC och absorbans - jämförelser mellan provpunkterna Varken TOC eller absorbans återspeglar vattnets näringsinnehåll och skillnaderna mellan de olika åarna och sjöarna är ganska små. Absorbansen är dock relativt låg i Vågsjön och Glåpen, som har längre uppehållstid än de andra sjöarna. I Köpingsviken minskar TOC och absorbans gradvis från Köpings hamn till Runnskär pga utspädningen med vattnet i Galten som har något lägre TOC-halt och absorbans. Flödet i Köpingsån var betydligt större 1 än föregående år, 5 mot Mm 3, men skillnaderna i absorbans och TOChalter var små TOC, mg/l,, Absorbans, filtrerad nm, 5 cm 1,, Vågsjön Lundbysjön Glåpen Sörsjön Venabäcken Valstaån Kölstaån Hamnen Hamnutlopp Runnskär Vågsjön Lundbysjön Glåpen Sörsjön Venabäcken Valstaån Kölstaån Hamnen Hamnutlopp Runnskär Figur. TOC (totalt organiskt kol) och absorbans nm, 5cm. Medelvärden samt min- och maxvärden 13 och 1.,,,, 1

24 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Transporter av suspenderat material och TOC Transporterna beräknas genom linjär interpolation mellan halterna vid de olika provtagningstillfällena. De erhållna dagsvärdena multipliceras sedan med dagliga flöden från SMHI:s S-HYPE-modellering. Den sammanlagda transporterna av suspenderat material och TOC i de tre åarna var 1 nästan precis lika stora, 1 13 resp 1 11 ton, mer än 13 och betydligt mindre än 1 då flödena var mycket stora. Det klara, fastän brunfärgade, vattnet i Venabäcken skiljer sig starkt från det grumliga vattnet vid provpunkterna långt nedströms i Valstaån och Kölstaån och mängden suspenderat material är jämförelsevis mycket liten i Venabäcken. Arealförlusten uppgick 1 till bara, ton/km mot 3, resp 5,5 ton/km i Valstaån och Kölstaån; trots den kraftiga grumligheten var förlusterna dock mindre än den arealförlust, 7 ton/km /år, som angivits för länen kring Mälaren 1). Arealförlusterna av TOC brukar vara av ungefär lika stora i alla tre avrinningsområdena och uppgick 1 till,7-3,9 ton/km, pga de större flödena mer än 13 då transporten uppgick till 1,9-, ton/km. Arealförlusterna var av samma storleksordning som för Fyrisån, Kolbäcksån och Sagån med under - talet i genomsnitt ca 3 ton/km /år (data från Institutionen för Vatten o Miljö, SLU). Suspenderat material (ton/månad) TOC (ton/månad) Venabäcken Valstaån Kölstaån Figur 9. Transporter (ton/månad) av suspenderat materialo och TOC i Venabäcken, Valstaån och Kölstaån 1.???? Tabell. Transporter och arealförluster (ton/km /år) av suspenderat material och TOC 1. Venab. Valstaån Kölstaån Areal, km 1, 1 11 Susp, ton Arealförlust, 3, 5, TOC, ton Arealförlust,7 3, 3,9 Syreförhållanden Sjöar Djupet i de fyra stora sjöarna varierar från ca 3 meter i Glåpen till 1 m i Vågsjön. Det största djupet i Lundbysjön och Sörsjön är 7 resp meter. När isen ligger är vattnet skiktat i alla sjöarna, med ett något varmare vatten vid bottnen än nära ytan och syrehalterna i bottenvattnet kan vara låga. Under den isfria tiden är vattnet hela tiden omblandat i en så stor och grund sjö som Glåpen och syrehalterna är höga i hela vattenmassan. I Lundbysjön och Sörsjön kan ett avskiljt och syrefattigt bottenvatten utvecklas under perioder med varmt och stilla väder, men bottenvattnets volym är liten och skiktningen bryts lätt av vinden provtagningarna har därför givit olika resultat med några år höga och andra år låga syrehalter i de två sjöarnas bottenvatten. Vågsjön är så djup att att den är stabilt skiktad under sommaren med en gräns mellan yt- och bottenvatten på - m djup. Syrehalterna i 1) Suspenderat material transporter och betydelse för andra vattenkvalitetsparametrar. SMED Rapport 1, 1.

25 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 bottenvattnet är betydligt lägre än i ytvattnet men bottenvattnets volym är så stor att syrebristen inte blir total. 1 gjordes vinterprovtagningen i Vågsjön och Sörsjön i mars, när isen hade gått. Vattnet i båda sjöarna var helt omblandat med praktiskt taget samma temperatur och syrehalt på alla djup. Lundbysjön och Glåpen provtogs som vanligt i februari. Syrehalten på det största djupet i Lundbysjön var ovanligt låg, 1, mg/l på 7 m djup. Under sommaren, i augusti, var syrehalten i Lundbysjöns och Sörsjöns bottenvatten mycket låg, på de största djupen <,1 mg/l (Fig 3). Djup (m) Vågsjön Syre, mg/l Lundbysjön Syre, mg/l 1 1 Glåpen Syre, mg/l 1 1 Vinter Sörsjön Syre, mg/l 1 1 Djup (m) Sommar Figur 3. Syrehalter i sjöarna 1-13 och 1. Vinterprovtagningen i Vågsjön och Sörsjön gjordes 1 i mars, efter islossningen. Provtagningen i Lundbysjön och Glåpen gjordes, som normalt, i februari. Syrehalterna i bottenvattnet har inte visat några genomgånde förändringar mot högre eller lägre värden sedan början av 199-talet i de sjöar där förhållandena är tillräckligt stabila för att tidsserier ska vara meningsfulla Vågsjön sommar och vinter samt vintervärden från Lundbysjön och Sörsjön (Fig 31). Figur 31. Syrehalter i Vågsjöns bottenvatten i februari och augusti samt i Lundbysjöns och Sörsjöns bottenvatten i februari

26 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Vattendrag Mycket låga syrehalter förekommer sällan i rinnande vatten. Under sommaren, med små flöden och höga temperaturer, har halten de flesta år gått ner till som lägst ca 5 mg/l, vilket motsvarar en syremättnad av ungefär %. 1 var halterna under större delen av året något lägre än genomsnittet De lägsta halterna registrerades i Kölstaån i augusti-september, knappt 5 mg/l, motsvarande ca 5 % mättnad. 1 Venabäcken Valstaån Kölstaån Syre (mg/l) 1 Syremättnad, % Figur 3. Syrehalter och syremättnad i åarna 1-13 och 1. Köpingsviken Köpingsviken står i öppen förbindelse med Galten. Det finns inte någon tröskel som hindrar utbyte av bottenvattnet (Fig 33). Köpingsviken var kraftigt förorenad under 197-talet. Halterna var höga av suspenderat material, fosfor och, särskilt, kväve med upp till 1 mg/l ammoniumkväve (Bilaga 5, Fig 9). I början av 197-talet var syrehalterna i bottenvattnet mycket låga under sommaren. Under 19-talet minskade föroreningen och syrehalterna ökade. Syreförhållandena förbättrades ytterligare under 199-talet (Fig 3). Figur 33. Köpingsviken, djup. Sjökort: Eniro 1 var syrehalterna, som vanligt, höga i början och slutet av året. Låga halter förekom i augusti-september men understeg mg/l i bara ett prov, från 7,5 m djup i Köpings hamn (se Figur i Bilaga 3).

27 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN Syre (mg/l) Figur 3. Syrehalter på 7-,5 m djup i Hamnutloppet Fosfor och kväve Sjöar Sjöarna i Valstaåns del av avriningsområdet är näringsfattigare än sjöarna i den del som avvattnas av Kölstaån. Halterna av totalfosfor och totalkväve är lägst i Vågsjön, högre i Lundbysjön och högst i Glåpen och Sörsjön (Fig 35). Vågsjön är, i motsats till de andra sjöarna, stabilt skiktad under sommaren och fosforhalterna i ytvattnet är lägre än under vintern. I Lundbysjön, Glåpen och Sörsjön är fosforhalterna i allmänhet högst på sommaren, när omblandingen för upp fosforrikt vatten från bottnarna. Kvävehalterna visar därtemot inga genomgående skillnader mellan sommar och vinter. I ingen av sjöarna finns en tydlig tendens till ökande eller minskande halter sedan början av 199-talet, med undantag av Sörsjön där kvävehalterna har minskat efter 3. Fosfor har ökat svagt i Lundbysjön; ökningen beror till stor del på ett anmärkningsvärt högst värde i februari 1 (Fig 35). Tot-P (µg/l) 1 Vågsjön Vinter Sommar Lundbysjön Glåpen Sörsjön Tot-N (µg/l) Vinter Sommar Figur 35. Halter av totalfosfor och totalkväve i sjöarnas ytvatten Halterna av oorganiskt fosfor (fosfatfosfor) och oorganiskt kväve (nitrat- och ammoniumkväve) visar ännu större skillnader mellan sjöarna än totalhalterna med under vintern mycket höga fosforhalter i Sörsjön och avsevärt högre kvävehalter i Glåpen och Sörsjön. Halterna oorganiskt fosfor och kväve brukar vara högre under vintern än under sommaren det gäller för oorganiskt kväve i alla fyra sjöarna men vinterhalterna av fosfatfosfor har varit anmärkningsvärt låga utom i Sörsjön (Fig 3). 5

28 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Fosfatfosfor (µg/l) Vågsjön Vinter Sommar Lundbysjön Glåpen Sörsjön DIN (µg/l) Vinter Sommar Figur 3. Halter av fosfatfosfor och DIN (oorganiskt kväve, summan nitrit+nitratkväve och ammoniumkväve) i sjöarnas ytvatten När sjöar är skiktade med ett syrefattigt bottenvatten, brukar halterna av fosfor och kväve bli höga i bottenvattnet. 1 gällde det särskilt Lundbysjön och Sörsjön med i augusti låpga syrehalter i bottenvattnet och kraftigt förhöjda fosfor- och kvävehalter (Fig 37). Vågsjön Lundbysjön Glåpen Sörsjön Tot-N, µg/l Tot-N, µg/l Tot-N, µg/l 1 1 Tot-N, µg/l 1 1 Djup (m) Tot-P, µg/l Tot-P, µg/l Tot-P, µg/l Tot-P, vinter Tot-P, sommar Tot-N, vinter Tot-N, sommar Tot-P, µg/l Figur 37. Fosfor och kväve i yt- och bottenvatten i de fyra sjöarna 1. Vattendrag Halterna av fosfor och kväve var genomgående låga i Venabäcken, medan halterna tidvis var höga eller mycket höga i Valstaån och Kölstaån (Fig 3). Totalfosfor har ökat i alla tre vattendragen sedan början av 199-talet (Fig 39, se också Fig 1-1 i Bilaga 5). Totalkväve har ökat svagt i Venabäcken och Kölstaån, medan halterna varit oförändrade i Valstaån. Andelen oorganiskt fosfor och kväve brukar vara större i vattendrag som är påverkade av mänsliga aktiviteter än i Tot-P (µg/l) 3 1 J Venabäcken D J Valstaån Kölstaån Figur 3. Halter av totalfosfor och totalkväve i de tre åarna januari-december 1. D J D Tot-N (µg/l)

29 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 opåverkade vattendrag. Skillnaderna var tydliga i Köpingsån oorganiskt fosfor och kväve har sedan 3 utgjort ungefär 1 % av det totala innehållet i Venabäcken, knappt 3 % i Valstaån och 35- % i Kölstaån. Venabäcken Valstaån Kölstaån Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l) Figur 39. Halter, geometriska årsmedelvärden, av totalfosfor och totalkväve i vattendragen 199 (Venabäcken 199) -1, samt fosfatfosfor och löst oorganiskt kväve 3-1 (de undre kurvorna i respektive diagram). Köpingsviken Halterna av totalfosfor och totalkväve blir gradvis lägre från Köpings hamn och ut till Runnskär, där vattnet blandas med Galtens ytvatten med jämförelsevis låga halter, fosfor ca 5 µg/l och kväve ca 7 µg/l. Sedan 199 har totalkväve minskat något i ytvattnet i Köpings hamn och i Hamnutloppet medan förändringarna varit små vid Runnskär. Totalfosfor visar inga tydliga förändringar sedan början av 199-talet (Fig, längre tidsserier och större förändringar visas i Bilaga 5, Fig 9). Tot-P (µg/l) Köpings hamn Hamnutloppet Runnskär 5,5 Tot-N (mg/l) , 1,5 1,, , Figur. Halter av totalfosfor och totalkväve i ytvattnet i Köpingsviken 199-1, årsmedelvärden och standardavvikelser. I det grumliga vattnet i Köpingsviken med bara någon meters siktdjup är brist på ljus troligen den främsta begränsande faktorn för växtligheten, och oorganiskt fosfor och kväve förekommer vanligen i överskott under hela året. 7

30 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Halterna av oorganiskt kväve (ammoniumkväve och nitrit+nitratkväve) är mycket höga i de inre delarna av Köpingsviken jämfört med Galtens ytvatten. Fosfathalterna är däremot relativt låga i Köpingsviken - i Hamnutloppet och vid Runnskär lägre än i Galten och i Köpings hamn ungefär lika höga. 1 Fosfatfosfor, µg/l Ammoniumkväve, µg/l 3 Nitrit+nitratkväve, µg/l 1 Köpings ham Hamnutlopp Runnskär Galten Figur 1. Fosfatfosfor, ammoniumkväve och nitrit+nitratkväve i ytvattnet i Köpingsviken 1 och månadsmedelvärden i Galtens ytvatten -1 (data från Galten: Inst f vatten o miljö, SLU). Fosfor och kväve, jämförelse mellan provtagningspunkterna Halterna av fosfor och kväve har varit ungefär lika höga 1, 13 och 1 trots mycket varierande flöden, som lägst Mm 3 13 och högst 5 Mm 3 1 (Fig ) Mm 3 1 Totalfosfor, µg/l Totalkväve, µg/l Mm Mm Vågsjön Venabäcken Lundbysjön Valstaån Glåpen Sörsjön Kölstaån Hamnen Hamnutlopp Runnskär Figur. Halter av fosfor och kväve, totalhalter (hela staplarna, medelvärden och min- och maxvärden) samt oorganiska fraktioner (fet kontur, medelvärden) i vattendragen och i ytvattnet i sjöarna och Köpingsviken 1, 13 och 1. Under årtalen anges det totala årsflödet i Köpingsåns utlopp i Köpingsviken. Både fosfor- och kvävehalterna ökar gradvis från de övre till de nedre delarna av Valstaåns och Kölstaåns avrinningsområden ett undantag är lägre kvävehalt i Sörsjön än i Glåpen. Fosforhalterna är högst i den nedersta delen av Kölstaån där också kvävehalterna är höga. 1 Vågsjön Venabäcken Lundbysjön Valstaån Glåpen Sörsjön Kölstaån Hamnen Hamnutlopp Runnskär

31 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Ännu högre kvävehalter påträffas i den innersta delen av Köpingsviken som är recipient för Norsa avloppsreningsverk och för Yara med stora utsläpp av oorganiskt kväve. Oorganiskt kväve (ammoniumkväve och nitrit+nitratkväve) utgör en stor andel av totalhalterna i Köpingsviken och även i de nedersta delarna av Valstaån och Kölstaån. Andelen oorganiskt fosfor (fosfatfosfor) är betydligt lägre och visar inte samma skillnader mellan de olika provpunkterna (Fig ). Transporter av fosfor och kväve Transporterna av fosfor och kväve beräknas på samma sätt som transporterna av suspenderat material och TOC (sid. 1). Eftersom halterna är ganska oberoende av flödena, var transporterna av fosfor och kväve 1 större än 13 och mindre än 1. Transporterna var stora i början och slutet av året och små i juni-september. Totalt, med Valstaån + Kölstaån, transporterades, ton fosfor och 91 ton kväve. Oorganiskt fosfor utgjorde % av de totala mängderna, oorganiskt kväve 7 %. Fosfor, kg/månad 3 1 Venabäcken 1 Valstaån 1 Kölstaån Oorg P TotP - oorg P Kväve, kg/månad,,,,, Oorg N TotN - oorg N Figur 3. Transporter av fosfor och kväve 1, kg/månad. Totala mängder (hela staplar) och uppdelat på lösta oorganiska och bundna fraktioner. Arealförlusterna för hela avrinningsområdet (Valstaån + Kölstaån),, kg fosfor och 3, kg kväve per ha, var av samma storleksordning som arealförlusterna i Fyrisåns, Kolbäcksåns och Sagåns avrinningsområden,,1-,5 resp - kg/ha (Data: Institutionen för Vatten och Miljö, SLU). Tabell. Flöden och transporter samt arealförluster (kg/ha/år) av fosfor och kväve 1. Venabäcken Valstaån Kölstaån Flöde, Mm 3, 35,3 5, Areal, ha Fosfor, kg därav DIP Arealförlust,,,7 Kväve, ton 3,7 3, därav DIN,5,3 3,1 Arealförlust,9,7, 9

32 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Sammanlagd belastning av fosfor och kväve på Köpingsviken Fosfor och kväve kommer till Köpingsviken inte bara från Valstaån och Kölstaån utan också från området nedströms sammanflödet mellan de två åarna (område A i Figur 1, s ). Innanför Runnskär tillkommer dessutom, från den norra sidan av viken, ett mindre vattendrag samt Stäholmsbäcken som tillsammans avvattnar ca 7 km (område B i Figur 1). Köpingsviken belastas av två punktutsläpp - Yara AB uppströms provtagningspunkten Köpings hamn samt Norsa avloppsreningsverk mellan Köpings hamn och Hamnutloppet. Det finns också ett antal dagvattenutsläpp från industri-, upplags- och hamnområde: två uppströms Köpings hamn och fyra mellan Köpings hamn och Hamnutloppet (Fig ). Figur. Köpingsviken med utsläpp av dagvatten (svarta pilar), samt lokaliseringen av utsläppen från Norsa ARV och Yara AB. Källa: Köpings kommun. Inga prov har tagits av avrinningen från områdena A och B, istället har använts modellerade fosfor- och kvävetransporter (SMHI, S_HYPE). De mängder som kommer med dagvattnet är troligen jämförelsevis små. Utsläppen av fosfor och kväve från Norsa avloppsreningsverk har minskat sedan 199-talet och uppgick 1 till,73 resp 3 ton (Tabell 7). Utsläppet av fosfor var inte anmärkningsvärt litet, men utsläppet av kväve var troligen det näst minsta någonsin (i Tabell 7 sedan 199). Det kväve som släpps ut från Yara AB utgörs nästan helt av lika delar ammoniumoch nitratkväve. 1 uppgick mängden till 1 ton, tillsammans med ett lika litet utsläpp 9 troligen mindre än något tidigare år. Till och med 1 redovisade Yara AB även utsläppen av fosfatfosfor med kylvatten som avlänkas från Hedströmmen, däremot inte totalfosfor. Totalfosforhalten i Hedströmmen nära mynningen där vattnet tas till Yara, är mellan 5 och 3 µg/l, volymen kylvatten är - 5 m 3 /d och mängden totalfosfor ca, ton/år. 3

33 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Tabell 7. Utsläpp, inklusive bräddningar, från Norsa avloppsreningsverk, ton/år. År BOD7 COD Cr Fosfor Kväve , , , , , 1 1 1, , , , 1 5 9,5 5, , ,5 1 1, , 1,3 7, ,9 75, , ,9 79, ,1 7,73 3 Tabell. Utsläpp från Yara AB, ton/år. År Kväve Fosfatfosfor , , , ,5 55 1, 1 1, 5 1, 3 1, 1, ,5 7 1, 7 1, 5,7 9 1,5 1 53, Den totala belastningen på Köpingsviken uppgick 1 till ca ton fosfor och 1 ton kväve exklusive områdena A och B. Bidragen är stora från område B som har en stor andel brukad mark. Inklusive områdena A och B uppgick belastningen till ca 1 ton fosfor och ton kväve (Tabell 9). Om områdena A och B inte räknas med, stod Valstaån och Kölstaån för den största delen av både fosfor- och kvävebelastningen, 5 resp 5 %. Bidragen av fosfor var jämförelsevis små från Yara och Norsa. Bidragen av kväve var betydligt större, ungefär en fjärdedel från Yara och en femtedel från Norsa. Med områdena A och B inräknade blir de relativa bidragen från övriga källor naturligtvis mindre (Tabell 9, Fig 5). Tabell 9. Tillförsel av fosfor och kväve till Köpingsviken 1, ton/år samt andelar från de olika källorna som procent utan och med områdena A och B. Ton/år %, exkl A o B %, inkl A o B Källa Fosfor Kväve Fosfor Kväve Fosfor Kväve Valstaån 3, 3, Kölstaån 3,, Norsa ARV,73 3, Yara AB, 1, Område A 1, 1, 9 5 Område B,, 3 3 Exkl A o B 7,7 1 Inkl A o B 15,9 5 Belastningen beräknad för hela året säger mycket lite om de olika källornas betydelse för växt- och djurliv. Det beror på att de två stora punktkällorna Norsa ARV och Yara AB släpper ut ungefär lika mycket fosfor och kväve varje månad, medan bidragen från Köpingsån och övriga delar av tillrinningsområdet är betydligt mindre under sommaren när flödena är låga och växter och djur är mest aktiva. 1 var transporterna av fosfor och kväve i åarna små i juni-september (se Fig 3). Yara och Norsa stog då tillsammans för 31

34 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 mellan ca 3 och 5 % av fosforbelastningen och mellan 5 och knappt 9 % av kvävebelastningen (Fig ). Figur 5. Tillförsel av totalfosfor och totalkväve till Köpingsviken 1, andelar (%) från större källor exklusive och inklusive tillrinningsområdena A och B (A och B modellberäknade mängder, SMHI). 1 Fosfor Kväve Andel (%) Omr B Omr A Yara AB Valstaån + Kölstaån Norsa ARV Figur. Tillförsel av totalfosfor och totalkväve till Köpingsviken, andelar från större källor respektive månad 1. Status: Fosfor i sjöarna, vattendragen och Köpingsviken Med de nya bedömningsgrunderna för fosfor (Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, Bilaga A till handbok 7:, NV 7) var statusen 1 Hög i Vågsjön, God i Venabäcken, Måttlig i Lundbysjön, Köpings hamn och vid Runnskär, Otillfredsställande i Glåpen, Sörsjön och Hamnutloppet, samt Dålig i Valstaån och Kölstaån (Fig 7). Det finns inga miljökvalitetsnormer för kväve i sötvatten. Figur 7. Status för fosfor i åarna, sjöarna och Köpingsviken 1. Hög God Måttlig Otillfredsst. Dålig 3

35 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Kisel Med undantag av Glåpen var kiselhalterna i sjöarna och Köpingsviken höga i början av året. Halterna minskade till augusti-september, obetydligt i Vågsjön där algerna sannolikt är starkt begränsad av brist på fosfor och kväve. Den lägsta halten i sjöarna,, mg/l, uppmättes i Sörsjön och halten var lika låg i september i ytvattnet i Hamnutloppet och vid Runnskär. Det är möjligt att så låga halter är begränsande för kiselalgernas tillväxt. Kisel, mg/l Kisel, mg/l Vågsjön Hamnen Lundbysjön Glåpen Sörsjön Hamnutloppet Runnskär Figur Kisel i ytvattnet i de fyra sjöarna 1, vinter (februari eller mars) och sommar (augusti), samt kisel i ytvattnet vid de tre provpunkterna i Köpingsviken i februari-november. Siktdjup och Klorofyll Siktdjup Siktdjupet i Vågsjön har sedan början av 199-talet varierat mellan ca 3 och drygt 7 m (en uppgift,,5 m i augusti 1997, är troligen felaktig och har strukits). Efter några år med allt större siktdjup, var siktdjupet 9 bara 3 m och har därefter varierat mellan, och 5,3 m. 1 var siktdjupet,5 m. Siktdjupet i de andra sjöarna är betydligt mindre och förändringarna har varit små (Fig 9). Uppgifter från augusti 1 saknas för Lundbysjön och Glåpen. Siktdjupet i Köpingsviken har de flesta år varit mindre än en meter under sommaren. I augusti 1 var siktdjupet i Hamnen och Utloppet,7-, m (Fig 9). Uppgift saknas för Runnskär. Figur 9. Siktdjup i (A) Sjöarna i augusti 199-1, (B) Köpingsviken slutet av juli-början av september 197 (Köpings hamn 195) 1. 33

36 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Klorofyll a Klorofyll a analyserades från 19-talet fram till. Därefter utgick analyserna ur programmet och återupptogs först 11. Klorofyllhalterna är låga i Vågsjön och Lundbysjön. De är vanligen betydligt högre i Glåpen och Sörsjön men variationerna har varit stora, i Glåpen -7 µg/l och i Sörsjön -9 µgl. Variationerna har varit stora även i Köpingsviken, i juli-augusti mellan och 17 µg/l. Det finns inte i någon av sjöarna och inte heller i Köpingsviken en tydlig tendens till ökande eller minskande halter. Klorofyll a (µg/l) A Vågsjön Lundbysjön Glåpen Sörsjön Klorofyll a (µg/l) B Köpings hamn Hamnutloppet Runnskär Figur 5. Klorofyll a i (A) Sjöarna i augusti 199-1, (B) Köpingsviken, slutet av juli början av september 197 (Köpings hamn 195) 1. Status: Siktdjup och klorofyll a i sjöarna och Köpingsviken Statusen för siktdjupet var med de nya bedömningsgrunderna (Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, Bilaga A till Siktdjup handbok 7:, NV 7) Hög bara i Vågsjön. Ingen vattenförekomst hade God status, statusen var Måttlig i Sörsjön och Dålig i Köpings hamn och Hamnutloppet. Det finns inga uppgifter för Glåpen, Lundbysjön och Runnskär. Klorofyll a Klorofyllhalterna visade liksom siktdjupet Hög status i Vågsjön. Statusen i Lundbysjön var God. I de andra vattenförekomsterna var statusen mindre än God; statusbedömningen kan då inte göras med enbart klorofyll utan kräver en fullständig växtplanktonanalys. Hög Måttlig Dålig Saknas Hög God Mindre än god Figur 51. Status, siktdjup och klorofyll a i sjöarna och Köpingsviken 1. 3

37 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Planktonalger Planktonprover i de fyra sjöarna samt i Köpings hamn och vid Runnskär togs i augusti 1. Resultaten redovisas kortfattat i Tabell 11 och i Figur 5 och utförligt i Bilaga. Tabell 11. Planktonalger i Köpingsån och Köpingsviken 1. Biomassa, andel cyanobakterier ( blågröna alger ), TPI (trofiskt planktonindex, biomassa av ett antal indikatorarter) samt sammanvägd bedömning: statusklass och normaliserad klassning (Nklass). Lokal Biomassa mg/l Andel Sammanvägd bedömning cyanobakterier, % TPI Statusklass Nklass Vågsjön,9 -,5 Hög, Lundbysjön,5,7 Otillfredsställande 1,95 Glåpen 3,9 33, Otillfredsställande 1,99 Sörsjön,5 7,3 Otillfredsställande 1,93 Köpings hamn 3,95 5,11 Otillfredsställande 1,99 Runnskär 9, ,1 Otillfredsställande 1,7 Planktonalgernas mängd och artsammansättning i de fyra sjöarna har visat stora variationer från år till år, medan förhållandena varit relativt konstanta i Köpingsviken (Fig 5). 13 var ett mycket avvikande år. Biomassan i Vågsjön var ovanligt stor med bl.a. cyanobakterier, främst Dolicospermum (tidigare Anabaena) och Microsystis, samt kiselalger, enbart Aulacoseira. 1 var sammansättningen mer normal med ett fåtal cyanobakterier, främst Planktothrix och Woronichinia och ett litet antal kiselalger, Aulacoseira men även Tabellaria och centrales. Övriga, som utgjorde 5 % av biomassan, var små och obestämbara monader/flagellater. Glåpen har några år utmärkas av en kraftig förekomst av cyanobakterier. 13 var mängden mycket liten. 1 förekom Microcystis och Dolicospermum, som är kvävefixerande och potentiellt toxisk, i relativt stort antal. Dolicospermum kan gynnas av låga halter av oorganiskt kväve och dominerade 11 och var mängden cyanobakterier extremt stor i Sörsjön, med dominans av Dolicospermum. Mängden var liten 1 och vanligast var istället en annan kvävefixerare, Cuspidothrix (tidigare Aphanizomenon), följd av Microcystis. Kiselalger övervägde totalt i Köpings hamn och vid Runnskär, främst Aulacoseira, Stephanodiscus och Melosira, den senare noterades inte men Biomassa, mg/l Vågsjön Lundbysjön Glåpen Övriga "Gubbslem " Ögonalger Pansarflagellater Grönalger Sörsjön Hamnen Runnskär Kiselalger Guldalger Rekylalger Cyanobakterier Figur 5. Alggrupper i de fyra sjöarna

38 Vågsjön Lundbysjön Glåpen Sörsjön Hamnen Runnskär Figur 53. Procentuell fördelning av biomassan av större alggrupper samt G. semen vid de olika provpunkterna 13 och 1. KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Vågsjön Lundbysjön Glåpen Sörsjön Hamnen Runnskär Cyanobakt Rekylalger Guldalger Kiselalger Grönalger Pansarflag Ögonalger G Semen 9 1 Övriga Planktonalger 13 1 Klorofyll a förekom 1. Mängden cyanobakterier var 1, liksom tidigare, betydligt större vid Runnskär än i Köpings hamn och utgjordes som vanligt till största delen av den kvävefixerande Cuspidothrix. Ett anmärkningsvärt förhållande var att Gonyostomum semen ( gubbslem ), som tidigare förekommit i Lundbysjön och Sörsjön, 1 inte kunde påvisas i någon av sjöarna. Status: Planktonalger Statusbedömningen med fullständig planktonanalys gav Hög status för Vågsjön och Otillfredsställande status för de andra sjöarna och för båda provpunkterna i Köpingsviken. Klorofyllanalys kunde användas för statusbedömningen i bara två sjöar Vågsjön och Lundbysjön. Klorofyll gav samma resultat som planktonanalysen, Hög, för Vågsjön men två klasser högre status, God, för Lundbysjön. Hög Otillfredsst. Hög God Mindre än god Figur 5. Status, planktonalger och klorofyll a i sjöarna och Köpingsviken 1. Statusbedömningen har de senaste fem åren gett mycket varierande resultat för de fyra sjöarma och något mindre variationer för lokalerna i Köpingsviken (Fig 55). Än så länge kan förändringarna troligen ses som naturliga mellanårsvariationer. Vågsjön Lundbysjön Glåpen Sörsjön Hamnen Runnskär Sammanvägd status Nklass Hög God Måttlig Otillfr. Dålig Figur 55. Sjöarna och Köpingsviken, ekologisk status

39 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bottenfauna Bottenfauna tas vid alla lokaler i sjöarna olch Köpingsviken vart :e år, senast 11. I Köpings hamn och vid Runnskär tas prover dessutom vart 3:e år. Provtagningen 1 gjordes i oktober. 5 prover togs med Ekmanhuggare från var lokal. Uppgifter om provtagningdjup saknas djupet där proverna togs i Köpings hamn är ca meter, provet vid Runnskär togs vid sidan om rännan och djupet är ca meter. Bottnen var på båda lokalerna ganska hård: i Köpings hamn lera med grus, sand och sten, vid Runnskär hård lera. Resultaten presenteras mer utförligt i Bilaga 7 och kortfattat i Tabell 1. Faunan var fattig vid båda lokalerna. I Köpings hamn påträffades ärtmusslor, ringmaskar, vattenkvalster och larver av tofsmyggor och fjädermyggor, vid Runnskär ringmaskar samt larver av fjädermyggor och svidknott. Statusen vid båda lokalerna bedömdes som Otillfredsställande, vilket var fallet även 11. Tabell 1. Bottenfauna vid två lokaler i Köpings hamn Proverna togs med Ekmanhuggare, 5 prover vid var lokal. Djup ca - meter. Köpings hamn Runnskär Totalt antal individer 17 3 Totalt antal taxa BQI-index 1 1 Ekologisk kvalitetskvot,37,37 Status Otillfredsst. Otillfredsst. 37

40 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 3

41 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga 1 Metoder, parametrar Bilaga 1 Analysmetoder, parametrar 1 1. Analysmetoder. Vattentemperatur 3. ph. Konduktivitet 5. Syre. Fosfor 7. Kväve. Kväve/fosforkvot 9. Siktdjup 1. Absorbans 11. TOC 1. Kisel 13. Planktonalger 1. Klorofyll a 1

42 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga 1 Metoder, parametrar 1. Analysmetoder Fysikalisk/kemiska prover Referensmetod Analysprincip / Instrument Siktdjup Temperatur Mäts in situ Mäts in situ Syrgas SS-EN 51 Mäts in situ Konduktivitet SS EN 7-1 Titroprocessor ph SS-EN 153 Titroprocessor Alkalinitet SS-EN ISO 993- Titroprocessor Absorbans nm, filtrerat SS-EN ISO 77 Spektrofotometer Suspenderat material SS EN 7 TOC SS-EN 1 NDIR Tot-P SS-EN ISO 151- SAN PO-P SS-EN ISO 151- QuAAtro Tot-N SS-EN ISO SAN NH-N SS-EN 1173 QuAAtro NO+3-N SS-EN QuAAtro Kisel SS-EN ISO 1 QuAAtro Klorofyll a SS 1 Ca, Kalcium SS-EN ISO 115- ICP-AES Mg, Magnesium SS-EN ISO 115- ICP-AES K, Kalium SS-EN ISO 115- ICP-AES Na, Natrium SS-EN ISO 115- ICP-AES SO -, Sulfat St.Meth. 5-SO E Konelab Cl -, Klorid St.Meth 5-Cl E Konelab Biologiska prover Växtplankton SS-EN 15: Enl NV: Växtplankton i sjöar Bottenfauna SS 1 9 Enl NV: Bottenfauna i sjöars profundal och sublittoral

43 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga 1 Metoder, parametrar. Vattentemperatur. Temperaturen påverkar förehållandena i sjöar och vattendrag på många sätt. Lösligheten av gaser blir lägre med ökande temperatur lösligheten för t.ex. syre minskar från 1, mg/l vid o C till 9,1 mg/l vid o C och kemiska reaktioner går snabbare när temperaturen är hög. Temperaturen påverkar också vattnets specifika vikt. Vattnet är tyngst vid o C och skiktningen av sjöar under sommaren i ett varmt och lätt ytvatten och ett kallt och tungt bottenvatten har stor betydelse för sjöarnas egenskaper. En stabil skiktning kan bara upprätthållas i något så när djupa sjöar bland de fyra stora sjöarna i Köpingsåns vattensystem bara i Vågsjön. Växt- och djurarter är starkt temperaturberoende. Det påstås ibland att hastigheten på biologiska processer ungefär fördubblas när temperaturen ökar med 1 o C, men för många arter är det lämpliga temperaturintervallet mycket snävt. 3. ph. ph-värdet är ett mått på koncentrationen av vätejoner. Vid t.ex. ph 7 är koncentrationen 1-7 mol/l och vid ph 1 - mol/l. Koncentrationen minskar alltså med ökande ph, 1 gånger för varje ph-steg, och ett högt ph-värde innebär att vattnet är mindre surt än ett lågt värde. Normala ph-värden i naturliga vatten är mellan och. Värdet kan vara högre under sommaren pga växternas upptag av koldioxid och lägre pga försurning, särskilt i samband med s.k. surstötar vid snösmältningen. Biologiska störningar uppträder framförallt vid låga ph-värden, strax under ph och lägre. I de nya bedömningsgrunderna för sjöar och vattendrag (NV, Bilaga A, Handbok 7:) görs en klassificering av försurningstillståndet i förhållande till ett opåverkat, ursprungligt tillstånd. För det praktiska arbetet med vård av försurningshotade vatten används följande gränsvärden som också finns i de gamla bedömningsgrunderna (NV, Rapport 913): Buffertkapacitet, alkalinitet (mekv/l) ph-värde Klass Alkalinitet Klass ph-värde 1 Mycket god >, 1 Nära neutralt >, God,1-, Svagt surt,5-, 3 Svag,5-,1 3 Måttligt surt,-,5 Mycket svag,-,5 Surt 5,-, 5 Obetydlig, 5 Mycket surt 5, Alkalinitet är ett mått på vattnets förmåga att motstå försurning och beräknas efter innehållet av vätekarbonatjoner (HCO 3- ). Koncentrationen anges vanligen som mekv/l. Ibland används istället mg/l: 1 mekv/l = 1 mg/l. Kalkning av sjöar och vattendrag övervägs när alkaliniteten är under,1 mekv/l och ph är under,. 3

44 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga 1 Metoder, parametrar. Konduktivitet. Konduktivitet (elektrisk ledningsförmåga) är ett mått på det totala innehållet av lösta salter. Lösta näringsämnen fosfat, nitrat och ammonium förekommer i låga koncentrationer jämfört med de dominerande ämnena. De vanligaste positiva jonerna är kalcium, natrium, magnesium och kalium; de vanligaste negativa jonerna är sulfat, klorid och vätekarbonat. Konduktiviteten är temperaturberoende och mäts vid, eller räknas om till, 5 o C (förr o C). 5. Syre. Syre tillförs vattnet genom inblandning från luften och genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas genom nedbrytning av organiskt material och genom djurens och växternas andning (i mörker förbrukar växter syre på ungefär samma sätt som djur). I en temperaturskiktad sjö brukar inte tillräckligt mycket ljus nå ner i bottenvattnet för att det ska kunna finnas växter som producerar syre. Så länge skiktningen varar förbrukas syret i bottenvattnet och syrehalten kan bli mycket låg. Låga syrehalter kan också förekomma när isen ligger under vintern, särskilt i grunda sjöar med en liten vattenvolym i förhållande till bottenytan eftersom syreförbrukningen huvudsakligen orsakas av material som samlats på bottnen där det bryts ner av bakterier och bottenlevande djur. Syrehalterna kan vara låga i ytvatten och i strömmande vatten om tillförseln av syreförbrukande ämnen är stor. Halterna kan vara låga även i opåverkade vatten mot slutet av växtsäsongen när mycket organiskt material ska brytas ner. Syrekrävande fiskar påverkas redan vid halter under 5- mg/l och de flesta fiskar undviker halter lägre än mg/l. Bedömningen av syretillståndet är i de nya bedömningsgrunderna (NV, Bilaga A, Handbok 7:), uppdelad på sjöar med vanliga varmvattenarter och sjöar med mer syrekrävande laxartade fiskar: Varmvattenfiskar Huvudsakligen Status Temperatur ( o C) laxartade fiskar Hög - 9 God 5 7 och < och <7 God 5 1 och <7 7 och < God > 15 5 och < och <7 Måttlig - och <5 5 och < Otillfredsställande - 3 och < 3 och <5 Dålig - <3 <3 Om syrestatusen är måttlig eller sämre ska tillståndet jämföras med ett referensvärde. Beräkningen av referensvärdet, som är ganska komplicerad liksom den efterföljande bedömningen, beskrivs i handboken till bedömningsgrunderna.

45 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga 1 Metoder, parametrar. Fosfor. Fosfor är det viktigaste näringsämnet i sjöar och vattendrag genom att det är det ämne som vanligen finns i underskott. Tillförseln av fosfor reglerar därför hur mycket vegetation som kan finnas, både fastsittande växter och plantonalger. Totalfosfor, det totala fosforinnehållet, utgörs av organisk och oorganisk fosfor i både löst och bunden form. Fosfatfosfor är löst, oorganisk fosfor som kan utnyttjas av växterna. Fosfor kommer från vittring av mineraler och från mänskliga aktiviteter som jordbruk, bostäder och trafik. En del av den fosfor som tillförs en sjö sjunker till bottnen mycket av tillförseln kommer som partiklar som direkt sedimenterar, fosfor som tas upp av växterna kan sedimentera med dött organiskt material. Så länge det finns syre ligger det mesta av fosforn bunden i bottnarna. Vid syrebrist och vid höga phvärden frigörs fosforn och kommer ut i vattnet som fosfatfosfor. Skiktade sjöar kan ha höga koncentrationer i syrefattiga bottenvatten, men koncentrationerna kan samtidigt vara låga i ytvattnet och fosforn blir tillgänglig för växtligheten först vid höstomblandningen. I grunda sjöar blandas fosforn ständigt upp i ytvattnet och koncentrationerna är höga under sommaren. Alla de tre stora, grunda sjöarna i Köpingsån - Lundbysjön, Glåpen och Sörsjön - är exempel på detta. I de gamla bedömningsgrunderna (NV, Rapport 913) fanns fasta klassgränser för fosfor. I de nya bedömningsgrunderna (NV, Bilaga A, Handbok 7:) klassificeras status utifrån ett beräknat referensvärde: log(ref-p) = 1,7 +,*log 1AbsF-,139*Höjd,197*log 1Medeldjup där ref-p = referensvärde, AbsF = absorbans i filtrerat prov vid nm med 5 cm kyvett, Höjd = höjd över havet (m) och Medeldjup = sjöns medeldjup (m). Referensvärdet divideras med den uppmätta koncentrationen, antingen ytprov i juliaugusti eller hellre fyra prov från vår och höst när sjön cirkulerar och från senvinter och sensommar när sjön är stabilt skiktad. Det erhållna EK-värdet (Ekologisk Kvot) används för klassningen av status. Gränsen är för Hög-God:,7: God-Måttlig:,5; Måttlig-Otillfredsställande:,3, Otillfredsställande-Dålig:,. Bedömningen förefaller främst vara gjord för skiktade sjöar och bedömningen kan ge grunda sjöar en alltför låg status. Det kan diskuteras om bedömningen av t.ex. Glåpen, som enligt Vattenmyndigheten har Otillfredsställande status, är riktig och rimlig. Fosforhalten i vattendrag beräknades tidigare efter hur stora mängder som fördes bort från avrinningsområdet med det rinnande vattnet. Beräkningarna av dessa s.k. arealförluster har i de nya bedömningsgrunderna ersatts med en klassificering liknande den som används för sjöar. Ett referensvärde beräknas enligt: 5

46 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga 1 Metoder, parametrar log (ref-p) = 1,533 +,*log(ca,mg) +,31*log(AbsF),1* Höjd där (ref-p) = referensvärde, Ca,Mg = icke marina baskatjoner (beräknas som Ca + Mg -,35*Cl), AbsF = absorbans i filtrerat prov vid nm med 5 cm kyvett, Höjd = höjd över havet (m). Statusen klassificeras sedan på samma sätt som för sjöar genom att ett EK-värde beräknas genom att referensvärdet divideras med det uppmätta värdet. Klassgränser: Hög-God:,7; God-Måttlig:,5; Måttlig- Otillfredsställande:,3; Otillfredsställande-Dålig:,. 7. Kväve. Kväve är efter fosfor det viktigaste näringsämnet i sjöar och vattendrag. Kväve kommer från luftnedfall, med avrinningen från naturmark och i förhöjda koncentrationer från jordbruk och andra mänskliga verksamheter. Vissa bakterier, bl.a. cyanobakterier (blågröna alger), kan ta upp kväve från luften och är på så sätt oberoende av vattnets innehåll av tillgängligt kväve. Totalkväve, det totala kväveinnehållet, utgörs huvudsakligen av organiskt, bundet kväve och av löst oorganiskt och organiskt kväve. Nitrit- och nitratkväve är lösta, oorganiska former som kan utnyttjas av växtligheten. Koncentrationerna av nitritkväve brukar vara mycket låga och de två formerna analyseras av praktiska skäl som summa. Ammoniumkväve är löst, oorganiskt kväve som direkt kan utnyttjas av växterna på samma sätt som nitrit- och nitratkväve. Om det finns syre i vattnet omvandlas ammoniumkväve till nitratkväve: för 1 mg ammoniumkväve åtgår, mg syre. Beroende på temperatur och ph-värde kan ammoniumkväve också omvandlas till ammoniak som är giftigt för vattenlevande organismer. Kväve bedömdes i de gamla bedömningsgrunderna (NV, Rapport 913) på i princip samma sätt som fosfor med fasta gränser för koncentrationen i sjövatten och vattendragens arealförluster. Kväve ingår inte i de nya bedömningsgrunderna.. Kväve/fosforkvot. Förhållandet mellan kväve och fosfor i en typisk alg är i vikt 7,:1. Om förhållandet mellan kväve och fosfor i vattnet är högre förekommer fosfor i underskott och tvärtom. Detta gäller lösta näringsämnen. I de gamla bedömningsgrunderna användes totalhalter av kväve och fosfor för bedömningen, vilket kan vara vanskligt eftersom en stor och under året varierande andel av totalhalterna inte är tillgänglig för algerna. Ett enkelt sätt att avgöra vilket ämne som är begränsande är att se om något av näringsämnena finns i överskott medan innehållet av det andra näringsämnet är uttömt under sommaren är det dock vanligt att både oorganisk fosfor (fosfat) och oorganiskt kväve (främst nitrat) är uttömt. Kväve/fosforkvoten ingår inte i de nya bedömningsgrunderna.

47 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga 1 Metoder, parametrar 9. Siktdjup. Siktdjupet beror på vattnets färg och på innehållet av partiklar, både dött och levande material. Vid siktdjupet återstår ca 1 % av ljuset vid ytan, vid dubbla siktdjupet återstår ca 1 % vilket är en ungefärlig gräns för hur djupt växter kan leva. Fasta gränser för siktdjup i de gamla bedömningsgrunderna har i de nya (NV, Bilaga A, Handbok 7:) ersatts av recipientspecifika: log1(sdref) =,7-,11*log 1(AbsF),71*log 1(klorof) där SDref = referensvärde, AbsF = absorbans nm med 5 cm kyvett, klorof = referensvärde för klorofyllkoncentrationen. EK (Ekologisk Kvot) beräknas genom att referensvärdet divideras med det uppmätta värdet. Gräns Hög-God:,7, God- Måttlig:,5, Måttlig-Otillfredsställande:,33, Otillfredsställande-Dålig:,5. 1. Absorbans. Vattenfärgen mättes tidigare med en s.k. komparator där vattnets färg jämfördes med färgade filter. Mätningarna görs nu i de flesta fall med spektrofotometer vid nm och 5 cm kyvett. Om provet är ofiltrerat erhålls ett mått på både vattenfärgen och innehållet av grumlande ämnen. I kontrollprogrammet för Köpingsån görs mätningarna bara med filtrerade prover och ger bara ett mått på vattenfärgen. De gamla mätningarna kan mycket ungefärligt räknas om till de nya: Färgtal (mg Pt/l) 5 *Abs. 11. TOC TOC (totalt organiskt kol) anger mängden organiska ämnen i vattnet, både lösta och partikelbundna, men säger ingenting om de organiska ämnenas sammansättning. Eftersom organiska ämnen förbrukar syre när de bryts ner, användes TOC i de gamla bedömningsgrunderna som en del av bedömningen av syreförhållandena. TOC ingår inte i de nya bedömningsgrunderna. 1. Kisel. Kisel är ett viktigt ämne för många olika slags växter, bland planktonalgerna tydligast för diatoméer (kiselalger) som har skal av kisel. Kisel analyseras vanligen med en metod som ger molybdatreaktivt kisel, den form av kisel som är tillgänglig för planktonalger. 11 och 1 analyserades kisel i Köpingsån-Köpingsviken felaktigt som totalhalter med ICP/AES. 13. Planktonalger. Planktonalger svarar snabbt på förändringar av näringsinnehållet i en sjö, sammansättning och artantal påverkas också av försurning. Övervakning av planktonalger kan därför vara en bra metod för att följa utvecklingen i sjöar, men lider av att analyskostnaden är hög och av att resultaten av en enstaka provtagning kan vara starkt beroende av väder och vind. 7

48 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga 1 Metoder, parametrar Näringspåverkan bedöms efter totalbiomassa, trofiskt planktonindex (förekomst av indikatorarter) och efter andel cyanobakterier. Bedömning av surhet görs, med ganska stor osäkerhet, efter artantal. Resultaten av planktonprovtagningarna i sjöarna i Köpingsån har varit mycket varierande utan uppenbart samband med yttre påverkan eller sjöarnas status. 1. Klorofyll a. Klorofyll deltar i växternas fotosyntes genom att samla in ljus som sedan används för uppbyggnaden av kolhydrater och produktionen av syrgas. Det finns flera sorters klorofyll. Klorofyll a finns hos alla växter, och även hos cyanobakterier ( blågröna alger ), och används som ett ungefärligt mått på mängden planktonalger och cyanobakterier. Klorofyllhalten antas utgöra ungefär,5 % av planktonvolymen men skillnaderna kan vara stora mellan olika alger och under olika förhållanden. I de gamla bedömningsgrunderna användes fasta gränsvärden oavsett vattenområdenas egenskaper. I de nya bedömningsgrunderna (NV, Bilaga A, Handbok 7:) anges referenshalten för klarvattensjöar i södra Sverige till,5 µg/l, gränsen mellan Hög och God status går vid 5 µg/l och mellan Måttlig och God status vid,5 µg/l. Referenshalten för humösa sjöar är 3 mg/l, gränsen mellan Hög och God status är µg/l och mellan Måttlig och God status är 1 µg/l. Om halten är högre än för God status ska fullständig växtplanktonanalys göras.

49 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga Vattenkemi, tabeller Bilaga Vattenkemi, tabeller 1 1. Venabäcken. Valstaån 3. Kölstaån. Vågsjön 5. Lundbysjön. Glåpen 7. Sörsjön. Köpingsviken Köpings hamn, Hamnutloppet, Runnskär 9. Köpingsviken, temperatur och syre

50 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga Vattenkemi, tabeller V1 Venabäcken Koordinater (RT 9): X 155, Y Avrinningsområde 1, km Markanvändning Procent Jordbruksmark 1 Kärr 1 Mosse 1 Sjö 9 Skogsmark Konduk- Abs F Temp Syre Syre tivitet 5 cm Susp TOC Tot-P PO- NH- Tot-N P N Datum oc mg/l % ms/m nm mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l , 11, 3,, 3,1 15, ,1 11,3 3,,,5 1 1, ,3 1,9 1 3,,1 < < , 1, 7 3,3, 1, < ,1 9, 79 3,3,9, 1 1, , 7, 7 3,7,15 3, 11 1 < , 5,5 3,9,17,9 11, , 7,1 7,7,3, 1 3 7, ,3 7, 73,,177 3,3 11 1, ,,5 73 5,3,39, 3 3, , 9,,,35, , , 11, 3 3,7,7, , Medelvärde 9, 77 3,9,5 3,1 1, NO+3-N Alkalinitet K Ca Mg Na SO Cl Datum ph mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l ,1,1,17,1,7,9 <,1,5 1--1,,5,1,15,77,9 <,1, ,3,,15,15,71,91,11,5 1--1,3,7,13,1,9,91 <,1, 1-5-1,,9,13,155,,3 <,1, ,7,131,11,19,77,91 <,1, ,5,1,11,,79,9 <,1, ,,,,9,99,9 <,1, ,5,1,5,3,91,9,5, ,1,9,3,5,13,1,11, ,3,79,19,5,91,19 <,1, 1-1-,,5,1,17,77,9 <,1, Medelvärde,,11,15,1,3,97,19,3

51 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga Vattenkemi, tabeller V99 Valstaån Koordinater (RT 9): X 3, Y 1599 Avrinningsområde 1 km Markanvändning Procent Jordbruksmark 1 Kärr Mosse 1 Sjö Skogsmark 1 Konduk- Abs F Temp Syre Syre tivitet 5 cm Susp TOC Tot-P PO-P Tot-N NH-N NO+3-N Datum oc mg/l % ms/m nm mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l , 1, 5,, , 1,9 91,, , 1, 93 5,,7 7, 15 7, , 11, 9 5,, ,3 1,3 9 9,7, ,1,,,17 9, ,1,7 7,, ,,5 17, , 7, 71 11,171, , 1,3 91 1, ,5 11,3 9 7,,31 9, , 11, 91 7,5, Medelvärde 1,1 5,7, Alkalinitet K Ca Mg Na SO Cl Datum ph mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l ,7,133,9,9,,15,5, ,,1,31,99,1,15,5, ,,11,3,,1,13,1, ,7,131,1,,1,135,131, ,9,3,33,9,35,,31, ,3,95,31,3,,13,9, ,1,,33,,3,,, ,,,9,9,37,55,31, ,1,57,,59,7,5,, ,9,31,7,59,3,31,53, ,,197,33,39,1,13,91,9 1-1-,9,95,3,359,,17,31,1 Medelvärde 7,,311,,395,1,,7,1

52 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga Vattenkemi, tabeller K 9 Kölstaån Koordinater (RT 9): X, Y Avrinningsområde 11 km Markanvändning Procent Jordbruksmark 19 Kärr Mosse 1 Sjö Skogsmark 73 Övrig mark 1 Konduk- Abs F Temp Syre Syre tivitet 5 cm Susp TOC Tot-P PO-P Tot-N NH-N NO+3-N Datum oc mg/l % ms/m nm mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l , 13, 9 7,7, ,9 1,,3, ,3 1, 91,,59 9, , 1,5 91,, , 1, 7 1, ,7 7, 7 9,, ,3, 11, , 5, 5 19,1 19 9, ,3 5,1 5 5, , 9,7 5 15, , 1, 7,3, , 1, 9,, Medelvärde 9, 11,5, Alkalinitet K Ca Mg Na SO Cl Datum ph mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l ,9,,5,37,3,17,19, ,,,3,3,,191,, ,9,3,33,9,15,1,, ,,,31,339,173,15,7, ,,3,3,599,39,17,71, ,,9,1,59,3,13,17, ,,39,51,9,,7,1, , 1,115,77,9,37,55,, , 1,57,17 1,5,53,739,5, 1-1-1,9,75,,79,395,1,5, ,1,311,1,3,,,, ,,31,,5,7,17,91,11 Medelvärde 7,1,53,53,5,,7,,19

53 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga Vattenkemi, tabeller V5 Vågsjön Koordinater (RT 9): X, Y 151 Avrinningsområde 1, km Markanvändning Procent Jordbruksmark Sjöyta, ha 33 Kärr Medeldjup, m, Mosse 1 Volym, Mm 3, Sjö 15 Uppehållstid, år 3, Skogsmark 3 Konduk- Abs F Djup Temp Syre Syre tivitet 5 cm TOC Tot-P PO-P Tot-N NH-N NO+3-N Kisel Datum m oc mg/l % ms/m nm mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l 1-3-,5,9 1, 91 3,, < , ,5,9 11,9 3,,157 11,9 < , 1--19,5 19,5, 9 3,5,9 9,,9 5, 9 11, ,5 9,9 3,1 3,,17 9, 9,9, , Medelvärde yta 1,5 93 3,5,11 1 9, , Medelvärde botten 7,5 5 3,5,1 1, , Alka- Djup linitet K Ca Mg Na SO Cl Siktdjup fyll a Datum m ph mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Datum m µg/l 1-3-,5,,9,11,17,,1,13, ,5 5, ,5,,9,,15,59,7,1, ,5 7,,1,11,19,3,7,1, ,5,,1,11,19,5,3,7,5 Medelv. yta,9,99,11,1,3,9,17,5 Medelv. botten,,99,9,17,,7,,5 Kloro- Temperatur- och syreprofiler Djup Temp Syre Syre Djup Temp Syre Syre 1-3- m oc mg/l % m oc mg/l % 1, 1, ,5,7 95,9 1, 9 19,,7 95 3,9 1, ,,7 95,9 1, 9 19,, 9 5,9 1, ,, 9,9 1,1 9 19,, 9 7,9 1, ,5 5, 5,9 1,1 9 13, 5,1 9 9,9 1, ,9, 39 1,9 1, ,1 3, 35 11,9 1, ,7 3,7 33 1,9 1, 9 1 1,3 3, 3 13,9 1, , 3,3 3 1, 1, 9 1 1, 3, 15, 1, 9 1 9,, 1,9 1, 9 NB Vinterprovtagningen gjordes i slutet av mars, efter islossningen.

54 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga Vattenkemi, tabeller V15 Lundbysjön Koordinater (RT 9): X 11913, Y Avrinningsområde 115 km Markanvändning Procent Jordbruksmark Sjöyta, ha 13 Kärr Medeldjup, m 3, Mosse 1 Volym, Mm 3, Sjö 5 Uppehållstid, år,1 Skogsmark 9 Konduk- Abs F Djup Temp Syre Syre tivitet 5 cm TOC Tot-P PO-P Tot-N NH-N NO+3-N Kisel Datum m oc mg/l % ms/m nm mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l 1--1,5, 11,9 3,, , , 1--1,5 3 5,5 1 5,, 1 5 9,9 3 7, ,5 1,9 1,1* 15,, , , ,7,1 1 5,9, , Medelvärde yta 13, 11,,1 1 3, , Medelvärde botten, 1 5,7, , ,3 * Den höga syrehalten enl protokoll (jfr halten i profil) Alka- Djup linitet K Ca Mg Na SO Cl Siktdjup fyll a Datum m ph mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Datum m µg/l 1--1,5,,79,1,1,17,19,, ,9 1--1,5,5,13,,35,1,13,139, ,5 7,1,197,1,35,115,1,5, ,9,311,,79,13,1 <,1,5 Medelv. yta,,13,13,19,111,11,37, Medelv. botten,7,3,3,57,13,1,139,9 Kloro- Temperatur- och syreprofiler Djup Temp Syre Syre Djup Temp Syre Syre 1--1 m oc mg/l % m oc mg/l % 1, 11, , 7,, 11, 19, 7,7 3 3, 11, 3 19, 7,, 11,5 1 1,, ,5 9, 7 5 1,5,5,,,5 1,7 <,1 <1 7 3,3 1, 9

55 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga Vattenkemi, tabeller K 3 Glåpen Koordinater (RT 9): X, Y 1519 Avrinningsområde 1,3 km Markanvändning Procent Jordbruksmark Sjöyta, ha 7 Kärr Medeldjup, m 1, Mosse Volym, Mm 3, Sjö 1 Uppehållstid, år 1,5 Skogsmark 75 Konduk- Abs F Djup Temp Syre Syre tivitet 5 cm TOC Tot-P PO-P Tot-N NH-N NO+3-N Kisel Datum m oc mg/l % ms/m nm mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l 1--13,5 1,1 1,3 7,3, < , ,7,3,, , , 1--19,5 1, 9,1 9,3, , , 1--19,5 1, 9, 9,3, , 1 1 9, Medelvärde yta 1,7 9,3,59 1 3, ,79 Medelvärde botten, 7,,5 15 3, , Alka- Djup linitet K Ca Mg Na SO Cl Siktdjup fyll a Datum m ph mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Datum m µg/l 1--13,5 7,,311,,39,1,113,15, ,1,311,,39,1,19,15, ,5 7,5,3,31,3,1,1,, ,5 7,,3,31,359,1,1,5,79 Medelv. yta 7,,3,9,37,1,11,1, Medelv. botten 7,3,3,9,3,1,11,3, Kloro- Temperatur- och syreprofiler Djup Temp Syre Syre Djup Temp Syre Syre m oc mg/l % m oc mg/l % 1 1,1 1, ,3 9, 9,1 7,5 5 1, 9, 9,5 1, 9, 9 3 1,, 9

56 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga Vattenkemi, tabeller K Sörsjön Koordinater (RT 9): X 19, Y Avrinningsområde 57, km Markanvändning Procent Jordbruksmark 11 Sjöyta, ha Kärr Medeldjup, m 3,3 Mosse Volym, Mm 3,1 Sjö 13 Uppehållstid, år,5 Skogsmark 7 Konduk- Abs F Djup Temp Syre Syre tivitet 5 cm TOC Tot-P PO-P Tot-N NH-N NO+3-N Kisel Datum m oc mg/l % ms/m nm mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l 1-3-,5 3,7 11,7 9 5,, ,9 1-3-,5 3, 11,5 7 5,, , , ,5 19,3, 91 5,7,1 1 7, 3 7,1, ,5 15,9,1 1 7,9, , Medelvärde yta 1,1 9 5,, , , Medelvärde botten 5,,7, ,5 Alka- Djup linitet K Ca Mg Na SO Cl Siktdjup fyll a Datum m ph mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Datum m µg/l 1-3-,5 7,,1,,7,13,19,17, , ,5 7,,1,31,59,13,1,17, ,5 7,,,33,319,1,1,, ,5 7,,9,3,,173,117 <,1,73 Medelv. yta 7,1,13,13,97,13,11,31,7 Medelv. botten 7,,33,33,35,1,19,17,75 Kloro- Temperatur- och syreprofiler Djup Temp Syre Syre Djup Temp Syre Syre 1-3- m oc mg/l % m oc mg/l % 1 3,7 11, ,,3 91 3,7 11,7 9 19,, ,7 11,7 3 19,5,3 9 3,7 11, 19,5, 9 5 3, 11, 5 19,5, 9 3, 11, 1, 3, 3 7 3, 11, 7 7,5 1,5 <,1 <1 NB Vinterprovtagningen gjordes i slutet av mars, efter islossningen.

57 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga Vattenkemi, tabeller 11-1 Köpingsviken 11 Köpings hamn Koordinater (RT 9): X 59, Y Konduk- Abs F Alka- Temp Syre Syre tivitet 5 cm linitet TOC Tot-P PO-P Tot-N NH-N NO+3-N Kisel Datum oc mg/l % ms/m nm ph mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l 1--1,5 1,7 9,,,9, , , 1, 93,7,57,9, , , 1,7 9 9,1, 7,, , , 5,9 13,19 7,3,59 9, , ,, 93 1,119 7,3,31 9,3 5 3, 3 1 1, , 1,9 7,9,3 7,, , Medelvärde 1,, 9,,3 7,1, ,5 1 Hamnutloppet Koordinater (RT 9): X 59997, Y Konduk- Abs F Alka- Temp Syre Syre tivitet 5 cm linitet TOC Tot-P PO-P Tot-N NH-N NO+3-N Kisel Datum oc mg/l % ms/m nm ph mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l 1--1, 1, 5 1, 7,, , , 1, 91,1, 7,, , , 1, 9 11,73,, , 1--19,1 7,5 3 1,1 7,, 9, 3 5, 7 57, , 9,1 9 1,99 7,,3 1 < 1 5 1, , 1,,7,7 7,1, , Medelvärde 1,3 11,9 7,1, ,3 1 Runnskär Koordinater (RT 9): X , Y Konduk- Abs F Alka- Temp Syre Syre tivitet 5 cm linitet TOC Tot-P PO-P Tot-N NH-N NO+3-N Kisel Datum oc mg/l % ms/m nm ph Mekv/L mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l 1--1,3 1, 5,3,3,9, , , 1,5 9 5,9,3,9,15 11, , 1--1,9 11,3 93,,,, , 1--19,, 93 11,1 7,, 9,5 3,7 1, , 9, 9 1,1 7,, 9, < , ,5 1, 5,1, 7,1, , Medelvärde 1,7 91 9,,1 7,1, , Klorofyll a och Siktdjup Klorofyll a, µg/l Siktdjup, m Datum Hamnen Utloppet Runnskär Hamnen Utloppet Runnskär 1--1 <=,9 <=,9 <=, <=1, <=1,3,5,5, <=, <=,5 <=,,,3,, ,, ,9,7, <=,3,9,9,,3,35

58 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga Vattenkemi, tabeller 11 Köpings hamn Koordinater (RT 9): X 59, Y Ca K Mg Na Cl SO HCO3 Datum mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l 1--1,3,,39,1,,333, ,,31,15,17,13,1, ,39,1,,,17,, 1--19,,59,,35,31,31, ,9,,,39,,, ,3,3,,13,13,5,3 Medelvärde,379,3,1,9,1,3,9 1 Hamnutloppet Koordinater (RT 9): X 59997, Y Ca K Mg Na Cl SO HCO3 Datum mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l 1--1,,7,39,3,395,35, ,39,1,19,,13,17, 1--1,9,5,7,3,1,91, ,59,5,,,,31, 1-9-,99,51,39,55,395,31, ,359,1,19,7,,71, Medelvärde,33,51,,355,7,,331 1 Runnskär Koordinater (RT 9): X , Y Ca K Mg Na Cl SO HCO3 Datum mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l 1--1,5,,,57,51,71, ,5,,1,191,11,15, ,3,1,19,7,1,5, ,,51,1,9,5,31, 1-9-,39,,,35,5,333, ,339,1,11,5,17,71,3 Medelvärde,3,1,191,35,,,7

59 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga Vattenkemi, tabeller Köpingsviken, temperatur- och syreprofiler 11 Köpings hamn 1 Hamnutloppet 1 Runnskär Djup Temp Syre Syre Djup Temp Syre Syre Djup Temp Syre Syre Datum m oc mg/l % Datum m oc mg/l % Datum m oc mg/l % ,5 1, , 1, , 1,,5 1,, 1,1, 1, 3, 1, 7 3,7 1, 3, 1,3 5,7 1,5 7,7 1,,5 1, 5 5, 1, 7 5, 1, 5,5 1,,9 1,1 5, 11,9, 1,1 7 1, 1, 7, 11,9 3,5,7 1,1 7,5 1,1 11,7 3 7,5,9 11, 3 7, 11, ,1 1, , 11, , 1,5 9,1 1,1 93, 11,9 91 3, 1,5 9 3,1 1,1 93 3, 11, , 1,5 9,1 1,1 93, 11,9 91 3, 1,5 93 5,1 1, 9 5 3,9 11, , 1, 93, 1, 9 3,9 11,9 9 3, 1, 93 7,3 11, 9 7 3,9 11, ,3 1, 9,5 11,5 9 3, 11, 3,5 1, 9,5,5 11, , 1, , 11, ,5 1,,9 1,7,7 11, 9 7, 1, 3, 1,7 3,7 11, 9 3 7, 1,, 1,7,7 11, 9 7, 1, 5, 1,7 5,7 11, ,1 1,5 7,7 1,7,7 11,1 91 7, 1, 7,7 1, 7 7, 11, 9 7 7, 1,3 5, 1, 7, 11, 9 7, 1,,3, 1, 5,5, 1,9 9 9,9 1, , 7, ,, ,7 5,9, 7, 1,, 9,7, 7 3, 7,3 3 19,9, 9 3,7 5,9, 7, 19,5,5 93,7, 7 5,1 7, 5 19,,5 9 5,7, 7, 7, 3 19,3,3 9, 5,9 7 19,9 7,5 7 19,3,3 9 7, 5,5 19, 7, 19,,3 9 7,5,5 3, , 9, , 9, ,1, 93 1, 9,1 9 17, 9,1 9 1,5 7,7 3 1, 9, , 9, ,3 7,5 79 1, 9, 95 17, 9,1 95 1,3 7, , 9, , 9, ,3 7, 79 1,,3 17, 9, 95 1, 7, , 7, , 9, ,1, ,5 5, 59 17, 9, 9 17,7,,5 17, 5, 5,5 17, 9, , 1, , 1, , 1,5 5, 1,9,5 1,3, 1,5 5 3, 1,9 3,5 1, 3 3, 1, 5,3 1,,5 1,1, 1, 5 5,3 1, 7 5, 1, 5, 1, 5, 1,, 1, 1,5 1, 3 7 5,9 1, 5 7,7 9,9 1 7,5 1, 3 5,9 1, 5,7 9,9 1,7 9,,5, 9,,5,7 9,7 79

60 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga Vattenkemi, tabeller

61 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga 3 Syrgas- och vattenkemidiagram Bilaga 3 Syrgasprofiler och vattenkemidiagram 1 1. Temperatur och syrgas i sjöarna. Temperatur och syrgas i Köpingsviken 3. Syremättnad i Köpingsviken. Temperatur och syrgas i åarna 5. Vattenkemi i Köpingsviken. Vattenkemi i åarna

62 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga 3 Syrgas- och vattenkemidiagram Februari/Mars Augusti Syre, mg/l Temperatur, o C Syre, mg/l Temperatur, o C Syremättnad, % Vågsjön Temperatur Djup, m 1 1 Syre Augusti April Lundbysjön Djup, m Djup, m Glåpen Sörsjön Djup, m Figur 1. Temperatur och syrgas i sjöarna Vågsjön, Lundbysjön, Glåpen och Sörsjön i februari (Lundbysjön, Glåpen) eller mars (Vågsjön, Sörsjön) och augusti 1.

63 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga 3 Syrgas- och vattenkemidiagram Syre, mg/l Temperatur, oc Syre, mg/l Temperatur, oc Syre, mg/l Temperatur, oc Djup, m Djup, m Februari Mars April Temperatur Syre Augusti September November Köpings hamn Djup, m Djup, m Februari Mars April Augusti September November Hamnutloppet Djup, m Djup, m Februari Mars April Augusti September November Runnskär Figur. Temperatur och syrgas i Köpingsviken 1.

64 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga 3 Syrgas- och vattenkemidiagram Syremättnad, % Djup, m Februari Mars April Djup, m Augusti September November Hamnen Hamnutloppet Runnskär Figur 3. Syremättnad i Köpingsviken 1. Temperatur, oc Syre, mg/l Venabäcken Syre Temperatur Valstaån Kölstaån Syremättnad, % 1 Figur. Temperatur, syrgas och syremättnad i åarna 1.

65 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga 3 Syrgas- och vattenkemidiagram 7, 7, 7, 7, 7,,,,5,5,,35,3,5,,15, ,,3,,1, ph Alkalinitet, mekv/l Konduktivitet, ms/m Absorbans nm, 5 cm TOC, mg/l Kisel, mg/l Totalfosfor, µg/l Fosfatfosfor, µg/l Totalkväve, µg/l Ammoniumkväve, µg/l Nitrit+nitratkväve, µg/l Köpings hamn Hamnutloppet Runnskär Figur 5. Vattenkemi i Köpingsviken 1.

66 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga 3 Syrgas- och vattenkemidiagram Syre, mg/l TOC, mg/l 1 Syre, % Totalfosfor, µg/l 3 1 7, ph Fosfatfosfor, µg/l 7,,,,, Alkalinitet, mekv/l 5 Totalkväve, µg/l 1,5 1,,5 3 1, 3 5 Konduktivitet, ms/m 15 Ammoniumkväve, µg/l ,5 Absorbans nm, 5 cm 5 Nitrit+nitratkväve, µg/l,,3 3,,1 1, 1 1 Suspenderat material, mg/l Venabäcken Valstaån Kölstaån 1 Figur. Vattenkemi i åarna 1

67 KÖLSTAÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga Flöden och transporter Bilaga. Flöden och transporter 1 Tabell 1. Transporter av suspenderat material, TOC, fosfor och kväve i åarna. Figur 1. Transporter av Suspenderat material och TOC 1. Figur. Transporter av fosfor och kväve 1.

68 KÖLSTAÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga Flöden och transporter Tabell 1. Transporter 1 i Venabäcken, Valstaån och Kölstaån av suspenderat material och TOC (ton/månad), fosfor som total- och fosfatfosfor och kväve som total-, ammonium- och nitrit+nitratkväve (kg/månad). Venabäcken Flöde Susp TOC Tot-P PO -P Tot-N NH -N NO +3-N Månad Mm 3 /m Ton/m Ton/m kg/m kg/m kg/m kg/m kg/m Jan,5, 1,9 5,,,3 5, Feb,1 1,3 9,,,9 7,5, Mars 1,97 1,5 5,7 3,1 1, 779 1,3 13,1 Apr 1,35, 17, 3,, 57,3 7, Maj,,1 11,1 1,, 3, 7, Juni, 1,,5 7,,3 17 1,5 5, Juli,,7, 5,1, 1 1,,1 Aug,11, 1, 3,7,7 59,, Sept,11, 1,5,9, 9,5, Okt,37 1,7 7, 1, 1, 31 3,9,9 Nov,1,3 1,9 1, 1, 33 5, 1, Dec,59 1,3,9 1,, 3, 19, Summa, Valstaån Flöde Susp TOC Tot-P PO -P Tot-N NH -N NO +3-N Månad Mm 3 /m Ton/m Ton/m kg/m kg/m kg/m kg/m kg/m Jan,3 7 3,7 5 1 Feb, 1, Mars 7, , Apr, , Maj, 39 9, Juni 1, , Juli,7,9,9 13, Aug, 5,9,5 9, 7 7 Sept, 11 5, 1, 55 1 Okt, , Nov 3,3 3 59, Dec, , Summa 35, Kölstaån Flöde Susp TOC Tot-P PO -P Tot-N NH -N NO +3-N Månad Mm 3 /m Ton/m Ton/m kg/m kg/m kg/m kg/m kg/m Jan, Feb, Mars, Apr 3, Maj, Juni, Juli,5 1, Aug,3 5, 3, Sept,3 15, Okt 1, Nov, Dec, Summa 5,

69 KÖLSTAÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga Flöden och transporter Suspenderat material, ton/månad TOC, ton/månad Venabäcken Valstaån Kölstaån Figur 1. Transporter av Suspenderat material och TOC 1. Fosfor, kg/månad Kväve, ton/månad Venabäcken ,,,,,, Valstaån Kölstaån Oorg P TotP - oorg P Oorg N TotN - oorg N Figur. Transporter av fosfor och kväve 1.

70 KÖLSTAÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga Flöden och transporter

71 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga 5 Långtidsdiagram Bilaga 5 Långtidsdiagram 1. Konduktivitet, alkalinitet och ph - Vågsjön, Lundbysjön. Konduktivitet, alkalinitet och ph - Glåpen, Sörsjön 3. Konduktivitet, alkalinitet och ph - Venabäcken, Valstaån. Konduktivitet, alkalinitet och ph - Kölstaån 5. Siktdjup i sjöarna och Köpingsviken. Totalfosfor i sjöarna och Köpingsviken 7. Totalkväve i sjöarna och Köpingsviken. Ammoniumkväve och nitrit+nitratkväve i Köpingsviken 9. Hamnutloppet, ytvatten Boxdiagram Venabäcken 11. Boxdiagram Valstaån 1. Boxdiagram Kölstaån

72 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga 5 Långtidsdiagram VÅGSJÖN 7 5 Konduktivitet, ms/m ,3 Alkalinitet, mekv/l,,1, ,5 7,,5, 5, ph LUNDBY- SJÖN Konduktivitet, ms/m , Alkalinitet, mekv/l,, ,5 7,,5, 5, ph Figur 1. Konduktivitet, alkalinitet och ph i Vågsjön och Lundbysjön. Medel- min- och maxvärden.

73 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga 5 Långtidsdiagram GLÅPEN 1 Konduktivitet, ms/m Alkalinitet, mekv/l,,5,,3,,1, ph 9,,5, 7,5 7,,5, 5, SÖRSJÖN Konduktivitet, ms/m Alkalinitet, mekv/l,,,,, ,9, 7,5 9,7 ph, 7,,5, 5, Figur. Konduktivitet, alkalinitet och ph i Glåpen och Sörsjön. Medel-, min- och maxvärden.

74 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga 5 Långtidsdiagram VENA- BÄCKEN 1 Konduktivitet, ms/m 15, 15, ,,3 Alkalinitet, mekv/l,75,9,,1, ph, 7,5 7,,5, 5,5 5, VALSTAÅN Konduktivitet, ms/m 5 3, Alkalinitet, mekv/l, 1,5,,,, ph, 7,5 7,,5, 5, Figur 3. Konduktivitet, alkalinitet och ph i Venabäcken och Valstaån. Medel-, min- och maxvärden.

75 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga 5 Långtidsdiagram KÖLSTAÅN Konduktivitet, ms/m ,, Alkalinitet, mekv/l 1, 1,5 1, 1,57,,,, ph, 7,5 7,,5, Figur. Konduktivitet, alkalinitet och ph i Kölstaån. Medel-, min- och maxvärden.

76 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga 5 Långtidsdiagram Vågsjön Lundbysjön Glåpen Sörsjön,,5 1, 1, Köpings hamn,,5 1, 1, Hamnutloppet,,5 1, 1, , Runnskär Figur 5. Siktdjup i sjöarna,enbart augustivärden, samt Köpingsviken, medel-, min- och maxvärden. 1 saknas uppgifter för Lundbysjön och Glåpen samt för Runnskär från augusti.

77 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga 5 Långtidsdiagram 15 Vågsjön Lundbysjön Glåpen Sörsjön Valstaån Kölstaån Köpings hamn Figur. Totalfosfor i ytvattnet i sjöarna och Köpingsviken. Medel-, min- och maxvärden. Vågsjön 1 bara värde från februari.

78 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga 5 Långtidsdiagram Vågsjön Lundbysjön 3 Glåpen Sörsjön Valstaån Kölstaån Köpings hamn Figur 7. Totalkväve i ytvattnet i sjöarna och Köpingsviken. Medel-, min- och maxvärden.

79 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga 5 Långtidsdiagram Ammoniumkväve, µg/l Köpings hamn Hamnutloppet Runnskär Nitrit+nitratkväve, µg/l Köpings hamn Hamnutloppet Runnskär Figur. Ammoniumkväve och nitrit+nitratkväve i ytvattnet i Köpingsviken. Medel-, min- och maxvärden.

80 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga 5 Långtidsdiagram Konduktivitet, ms/m , 1,,,, Alkalinitet, mekv/l, ph ,5,,3,,1 Absorbans F, nm 5 cm, Suspenderat material, mg/l TOC, mg/l Totalfosfor, µg/l Fosfatfosfor, µg/l Totalkväve, mg/l Ammoniumkväve, mg/l Nitrit+nitratkväve, mg/l ,5 1,,5 Siktdjup, m, Klorofyll a, µg/l Figur 9. Värden från Hamnutloppet, ytvatten (-,5 m)

81 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga 5 Långtidsdiagram, Konduktivitet, ms/m,3 Alkalinitet, mekv/l, ph 5,5 5,,5, 3,5 3, '11-13 '1 TOC, mg/l,5,,15,1, '11-13 '1 Fosfor, Tot-P µg/l 7,5 7,,5, 5, '11-13 '1 Kväve, Tot-N µg/l '11-13 ' '11-13 ' '11-13 '1 Figur 1. Boxdiagram för Venabäcken, perioder samt Konduktivitet, ms/m, Alkalinitet, mekv/l 7, ph 1 1,, 7, 7, 7,, 19-tal TOC, mg/l '11-13 '1, '11-13 '1 Fosfor, Tot-P µg/l,, 19-tal '11-13 '1 Kväve, Tot-N µg/l '11-13 '1 19-tal '11-13 '1 Figur 11. Boxdiagram för Valstaån, perioder samt 1 (konduktivitet, ph och totalfosfor även 19-tal) '11-13 '1

82 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga 5 Långtidsdiagram Konduktivitet, ms/m 19-tal TOC, mg/l '11-13 '1 '11-13 '1 1,,,,, Alkalinitet, mekv/l '11-13 '1 Fosfor, Tot-P µg/l 19-tal '11-13 '1 Figur 1. Boxdiagram för Kölstaån, perioder samt 1 (konduktivitet, ph och totalfosfor även 19-tal). 7, 7, 7, 7, 7,,, 3 1 ph 19-tal '11-13 '1 Kväve, Tot-N µg/l '11-13 '1 9 % 75 % 5 % (median) 5 % 1 %

83 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga Planktonalger Bilaga Planktonalger 1 Diagram 1. Vågsjön. Lundbysjön 3. Glåpen. Sörsjön 5. Köpings hamn. Runnskär Pelagia: Analysrapport Inledning Material och metoder Resultat/Diskussion Analysprotokoll: Glåpen Köpings hamn Lundbysjön Runnskär Sörsjön Vågsjön

84 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga Planktonalger VÅGSJÖN 11 augusti 1 Vattenförekomst EU_CD: SE Observerat Status- Normaliserad värde klass klassning Totalbiomassa, µg/l 91 Hög 5, Andel cyanobakterier, % Hög,93 Trofiskt planktonindex (TPI) -,5 Hög, Sammanvägd bedömning Hög, Gonyostomum semen, mg/l Andel, procent Cyanobakt. Rekylalger Guldalger Kiselalger Grönalger Pansarflag. Ögonalger G Semen Övriga Klorofyll a, koncentration (µg/l) i ytvattnet i augusti Oligotrof Eutrof Antal arter med indexvärde för oligotrofi och eutrofi (TPI). -3 respektive 3 är högsta värde Hög God Måttlig Otillfreds Dålig Ekologisk status 1-1 Figur1. Planktonalger i Vågsjön augusti 1.

85 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga Planktonalger LUNDBYSJÖN 11 augusti 1 Vattenförekomst EU_CD: SE Observerat Status- Normaliserad värde klass klassning Totalbiomassa, µg/l 517 Hög,1 Andel cyanobakterier, % Hög 5, Trofiskt planktonindex (TPI),7 Otillfredsst. 1,95 Sammanvägd bedömning Otillfredsst. 1,95 Gonyostomum semen, mg/l Andel, procent Cyanobakt. Rekylalger Guldalger Kiselalger Grönalger Pansarflag. Ögonalger G Semen Övriga Klorofyll a, koncentration (µg/l) i ytvattnet i augusti Oligotrof Eutrof Antal arter med indexvärde för oligotrofi och eutrofi (TPI). -3 respektive 3 är högsta värde Hög God Måttlig Otillfreds Dålig Ekologisk status 1-1 Figur. Planktonalger i Lundbysjön augusti 1.

86 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga Planktonalger GLÅPEN 11 augusti 1 Vattenförekomst EU_CD: SE Observerat Status- Normaliserad värde klass klassning Totalbiomassa, µg/l 393 Otillfredsst. 1, Andel cyanobakterier, % 33 Måttlig, Trofiskt planktonindex (TPI), Otillfredsst. 1, Sammanvägd bedömning Otillfredsst. 1,99 Gonyostomum semen, mg/l 5 Andel, procent 3 1 Cyanobakt. 1 Rekylalger Guldalger Kiselalger Grönalger Pansarflag. Ögonalger G Semen Övriga Oligotrof Eutrof Antal arter med indexvärde för oligotrofi och eutrofi (TPI). -3 respektive 3 är högsta värde Hög God Måttlig Otillfreds Dålig Klorofyll a, koncentration (µg/l) i ytvattnet i augusti Ekologisk status 1-1 Figur 3. Planktonalger i Glåpen augusti 1.

87 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga Planktonalger SÖRSJÖN 11 augusti 1 Vattenförekomst EU_CD: SE Observerat Status- Normaliserad värde klass klassning Totalbiomassa, µg/l Måttlig, Andel cyanobakterier, % 7 Hög,9 Trofiskt planktonindex (TPI),3 Otillfredsst. 1,93 Sammanvägd bedömning Otillfredsst. 1,93 Gonyostomum semen, mg/l Andel, procent Cyanobakt. Rekylalger Guldalger Kiselalger Grönalger Pansarflag. Ögonalger G Semen Övriga Klorofyll a, koncentration (µg/l) i ytvattnet i augusti Oligotrof Eutrof Antal arter med indexvärde för oligotrofi och eutrofi (TPI). -3 respektive 3 är högsta värde Hög God Måttlig Otillfreds Dålig Ekologisk status 1-1 Figur. Planktonalger i Sörsjön augusti 1.

88 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga Planktonalger KÖPINGS HAMN 11 augusti 1 Vattenförekomst EU_CD: SE Observerat Status- Normaliserad värde klass klassning Totalbiomassa, µg/l 395 Otillfredsst. 1,3 Andel cyanobakterier, % 5 Hög,95 Trofiskt planktonindex (TPI),11 Otillfredsst. 1,99 Sammanvägd bedömning Otillfredsst. 1,99 Gonyostomum semen, mg/l Andel, procent Cyanobakt. Rekylalger Guldalger Kiselalger Grönalger Pansarflag. Ögonalger G Semen Övriga Klorofyll a, koncentration (µg/l) i ytvattnet i augusti Oligotrof Eutrof Antal arter med indexvärde för oligotrofi och eutrofi (TPI). -3 respektive 3 är högsta värde Hög God Måttlig Otillfreds Dålig Ekologisk status 1-1 Figur 5. Planktonalger i Köpings hamn augusti 1.

89 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga Planktonalger RUNNSKÄR 11 augusti 1 Vattenförekomst EU_CD: SE Observerat Status- Normaliserad värde klass klassning Totalbiomassa, µg/l 939 Dålig, Andel cyanobakterier, % 11 Hög, Trofiskt planktonindex (TPI) 3,1 Otillfredsst. 1,7 Sammanvägd bedömning Otillfredsst. 1,7 Gonyostomum semen, mg/l Andel, procent Cyanobakt. Rekylalger Guldalger Kiselalger Grönalger Pansarflag. Ögonalger G Semen Övriga Klorofyll a, koncentration (µg/l) i ytvattnet i augusti Oligotrof Eutrof Antal arter med indexvärde för oligotrofi och eutrofi (TPI). -3 respektive 3 är högsta värde Hög God Måttlig Otillfreds Dålig Ekologisk status 1-1 Figur. Planktonalger vid Rönnskär augusti 1.

90 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga Planktonalger

91 Växtplankton Köpings kommun 1 Analysrapport till Eurofins Environment AB RAPPORT Utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Laboratorier ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/ IEC 17 5 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Pelagia Miljökonsult AB, Sjöbod, Strömpilsplatsen 1, 97 3 Umeå, Sweden Telefon ( ) Fax ( ) Organisationsnummer E-post info@pelagia.se,

92 Författare: Kvalitetskontrollerat av: Peder Larsson Anja Rubach 1

93 Inledning Pelagia Miljökonsult AB har på uppdrag av Eurofins Environment Sweden AB utfört analys av sex växtplanktonprover från Köpings kommun. Provtagning utfördes av kunden under augusti 1. Material och metod Proverna har analyserats av Mats Nebaeus, Pelagia Miljökonsult AB och Peder Larsson, Pelagia Miljökonsult AB har utvärderat resultaten och sammanställt rapporten. Pelagia Miljökonsult AB är ett av Swedac ackrediterat organ för växtplanktonanalys och indexberäkning (ackrediteringsnummer 1). Analyserna är genomförda i enlighet med: - Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, växtplankton i sjöar, version 1:3 1 - Svensk standard SS-EN 15: - HVMFS 13:19. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Minst 1 enheter av vanligast förekommande taxa har räknats, vilket gör att det 95%-iga konfidensintervallet blir +/- %. Tre huvudparametrar betraktas primärt vid analys av växtplankton i sjöar för att kunna åstadkomma en rättvis statusklassificering; biovolym, andel cyanobakterier och trofiskt planktonindex (TPI). Biovolymen är till stor del beroende av näringstillståndet i vattnet, där en hög biovolym ofta innebär höga nivåer av näringsämnen. Utöver näringsämnen påverkar naturligtvis faktorer såsom vattentemperatur och ljusklimat biovolymen. Andelen cyanobakterier ger en bild av i vilken utsträckning potentiellt toxiska arter förekommer. Vidare är även cyanobakterier generellt sett gynnade av ökade näringsnivåer. TPI används för att ge en bild av de ingående arternas krav på livsmiljö. I TPI viktas de näringskrävande arternas förekomst mot de arter som gynnas av en näringsfattig livsmiljö. Sålunda ger detta index en fingervisning om huruvida vattenförekomsten i fråga är näringsrik eller näringsfattig. Dessa tre parametrar (biovolym, andel cyanobakterier och TPI) vägs sedan samman för att undvika att en av dessa får alltför stort genomslag. Sammanvägningen görs först genom att beräkna ekologisk kvot utifrån analysresultaten. Den ekologiska kvoten omvandlas sedan till ett numeriskt värde mellan 1-5 (Nklass) för de olika parametrarna. Dessa numeriska värden sammanvägs genom att beräkna medelvärdet, vilket ligger till grund för statusklassificeringen.

94 Resultat/Diskussion Kompletta analysprotokoll för 1 års undersökning återfinns i Bilaga 1. Vid 1 års undersökning noterades Hög status i Vågsjön medan det noterades Otillfredsställande status i Glåpen, Köpings hamn, Lundbysjön, Runnskär och Sörsjön. Flera av stationerna med Otillfredsställande status gränsade till Måttlig status. I Tabell 1 redovisas biomassa, andel cyanobakterier och TPI för de sex undersökta växtplanktonproverna. Tabell 1. Biomassa, andel cyanobakterier och TPI för de sex undersökta växtplanktonproverna. Lokal Biovolym (mg/l) Andel cyanobakterier TPI (%) Glåpen 3,9 33, Köpings hamn 3,95 5,11 Lundbysjön,5,7 Runnskär 9, ,1 Sörsjön,5 7,3 Vågsjön,9 -,5 I Tabell framgår sammanvägd statusklassificering för de fyra sjöarna för år 1. Tabell. Sammanvägd statusklassificering med avseende på växtplankton för år 1. Lokal Nklass Status 1 Glåpen 1,99 Otillfredsställande Köpings hamn 1,99 Otillfredställande Lundbysjön 1,95 Otillfredställande Runnskär 1,7 Otillfredställande Sörsjön 1,93 Otillfredställande Vågsjön, Hög Hög status -,99 God status 3-3,99 Måttlig status -,99 Otillfredsställande status 1-1,99 Dålig status -,99 3

95 Bilaga 1. Analysprotokoll

96 Det: Mats Nebaeus Glåpen Metod: SS-EN 15: samt NV:s+ Handledning för miljöövervakning Mätosäkerhet: +/- % Taxon Indikat ortal Storlek sklass Dyntaxa Kod Antal celler alt. µm/l Biomassa mg/l Summ a % TPI Iarti*Barti TPI s:a barti Cyanophyceae-cyanobakterier 1,3 33 Coelosphaerium kuetzingianum - Nägeli ,1 Cyanophyceae koloni >µm 17 5, Dolichospermum sp rak - (Ralfs ex Bor. & Flah.) Wacklin et al ,71,1,71 Dolichospermum sp - (Ralfs ex Bornet & Flahault) Wacklin, L.Hoffm. & Komárek 119 1,73 1,3,73 Microcystis aeruginosa - (Kütz.) Kütz ,59,177,59 Microcystis botrys - Teiling ,71,1,71 Microcystis w esenbergii - (Komárek) Komárek in Kondrateva ,77,3,7 Planktolyngbya spp - Anagn. & Komárek ,371 1,11,371 Cryptophyceae-rekylalger,31 Cryptomonas sp - Ehrenberg <15µm , Cryptomonas sp - Ehrenberg 15-5µm ,1 Cryptomonas sp - Ehrenberg 5-µm ,1 Rhodomonas lacustris - Pascher & Ruttner ,1 -,1,1 Dinophyceae-pansarflagellater,9 Peridinium sp - Ehrenb ,9 Diatomophyceae-kiselalger 1,533 3 Aulacoseira ambigua - (Grunow ) Simonsen ,7,7,7 Aulacoseira granulata - (Ehernberg) Simonsen ,351,73,35 Aulacoseira islandica - (O.Müll.) Simonsen <1µm ,1 Centrales 1-µm ,3 Melosira varians - C.A. Agard , Pennales -3µm 15 93,17 Staurosira cf beroliensis - (Lemmermann) Lange-Bertalot ,,71, Euglenophyceae ögonalger,7 Trachelomonas spp - Ehrenberg ,7,3,7 Chlorophyceae-grönalger,377 9 Botryococcus braunii - Kützing 39 39,9 Chlorophyceae 1 595, Crucigenia quadrata - Morren ,3 Crucigenia tetrapedia - (Kirchner) W. & G.S. West , Desmodesmus sp - Meyen <µm , Desmodesmus sp - Meyen -µm , Monoraphidium komarkovae - Nygaard ,3 Pediastrum boryanum - (Turpin) Meneghini ,15,9,15 Pediastrum duplex - Meyen ,5,1,5 Pediastrum duplex var. gracillimum - W. & G.S. West ,1,53,1 Pediastrum tetras - (Ehrenb.) Ralfs ,13,7,13 Scenedesmus quadricauda - (Turpin) Bréb. in Bréb. & Godey ,5 Tetraedron minimum - (A. Braun) Hansg , Conjugatophyceae-konjugater,3 Cosmarium contractum - Kirchn ,3 Övriga,35 9 Goniochloris cf mutica - (A. Braun) Fott ,1 µ-alger 739, Monader/flagellater <5µm 5575,1 Monader/flagellater 5-7µm 797,7 Monader/flagellater >7µm 3773,5 Total volym 3,93 1 Antal indextaxa 15 TPI-Iarti*barti-summa 5,3 TPI-indikatortotalvolym 1,95 TPI-värde,3 Antal taxa

97 STATUS Glåpen Södra Sverige humös Ekologisk status(tpi) TPI-värde Nklass Status, 1, Otillfredsställande Ek beräkn,1 Ref (r5) -1 Ref(r75)(hög) -,5 Nnedre 1 Antal indikatorarter Ek nedre, Ek övre,1 15 n=antal arter med indikatortal i en sjö I=indikatortal för arti B=biomassa per liter för arti art i=art med indikatortal Ekologisk status(biomassa) Volym Nklass Status 393 1, Otillfredsställande Ek beräkn, Ref 3 Nnedre 1 Ek nedre,5 Ek övre,11 Cyanobakterier Cyanophyceer procent Nklass Status Ek beräkn,7 33, Måttlig Ref 7 Nnedre Ek nedre, Ek övre,75 Artantal Nklass Status Artantal 3,7 Nära neutralt Ek beräkn,9 Ref 5 Nnedre 3 Ek nedre, Cryptophyceae-rekylalger Ek övre 1 Cyanophyceae-cyanobakterier Dinophyceae-dinoflagellater N-klass Hög status -,99 God status 3-3,99 Måttlig status -,99 Otillfredsställande status 1-1,99 Dålig status -,99 Raphidophyceae nålflagellater Chrysophyceae-guldalger Diatomophyceae-kiselalger Tribophyceae-gulgröna alger Euglenophyceae ögonalger Chlorophyceae-grönalger Conjugatophyceae-konjugater Övriga

98 Det: Mats Nebaeus Köpings hamn Metod: SS-EN 15: samt NV:s+ Handledning för miljöövervakning Mätosäkerhet: +/- % Taxon Indikato rtal Storlek sklass Dyntaxa Kod Antal celler alt. µm/l Biomassa mg/l Summ a % TPI Iarti*Barti TPI s:a barti Cyanophyceae-cyanobakterier,1 5 Aphanizomenon sp - Morren ex Bornet et Flahault ,,7, Dolichospermum sp nystan - (Ralfs ex Bor. & Flah.) Wacklin et al ,7,13,7 Microcystis aeruginosa - (Kütz.) Kütz ,139,17,139 Microcystis botrys - Teiling ,3,91,3 Microcystis viridis - (A.Braun) Lemmermann ,1,9,1 Woronichinia compacta - (Lemmermann) Komárek & Hindák 3 919, Cryptophyceae-rekylalger,9 Cryptomonas sp - Ehrenberg 15-5µm ,19 Cryptomonas sp - Ehrenberg 5-µm ,73 Dinophyceae-pansarflagellater,15 Peridinium sp - Ehrenb ,15 Diatomophyceae-kiselalger 3,31 Asterionella formosa - Hassall ,3 Aulacoseira ambigua - (Grunow ) Simonsen ,7,7,7 Aulacoseira distans - (Ehrenb.) Simonsen , Aulacoseira distans - (Ehrenb.) Simonsen ,153 Aulacoseira granulata - (Ehrenberg) Simonsen ,57,51,57 Aulacoseira islandica - (O.Müll.) Simonsen <1µm ,77 Aulacoseira islandica - (O.Müll.) Simonsen 1-15µm ,15 Aulacoseira islandica - (O.Müll.) Simonsen >15µm ,17 Aulacoseira subarctica - (O. Müller) Simonsen ,11,11,11 Centrales <1µm ,1 -,,1 Centrales 1- µm ,5 Centrales -3 µm 1 595,77 Diatoma tenuis - Agardh ,5 Melosira varians - C.A. Agard ,31 Pennales -3µm 15 93,17 Stephanodiscus rotula - (Kütz.) Hendey, ,1,199 1,1 Ulnaria ulna - (Nitsch) Lange-Bertalot 39 13,,17, Euglenophyceae ögonalger,111 3 Strombomonas verrucosa - (Daday) Deflandre , Trachelomonas spp - Ehrenberg ,3,5,3 Chlorophyceae-grönalger,9 Botryococcus braunii - Kützing 39 15,15 Coelastrum microporum - Nägeli ,3,95,3 Monoraphidium komarkovae - Nygaard ,1 Mougeotia sp - C.Agardh ,1 Pediastrum boryanum - (Turpin) Meneghini ,,1, Pediastrum duplex - Meyen ,19,5,19 Pediastrum duplex var. gracillimum - W. & G.S. West ,,1, Conjugatophyceae-konjugater, Staurastrum sp - (Meyen) Ralfs 1171, Övriga,1 3 µ-alger 537,55 Monader/flagellater <5µm ,7 Monader/flagellater 5-7µm 137,15 Monader/flagellater >7µm 7375,9 Total volym 3,95 1 Antal indextaxa 1 TPI-Iarti*barti-summa 3,9 TPI-indikatortotalvolym 1,7 TPI-värde,11 Antal taxa

99 STATUS Köpings hamn Södra Sverige humös Ekologisk status(tpi) TPI-värde Nklass Status,11 1,99 Otillfredsställande Ek beräkn,1 Ref (r5) -1 Ref(r75)(hög) -,5 Nnedre 1 Antal indikatorarter Ek nedre, Ek övre,1 1 n=antal arter med indikatortal i en sjö I=indikatortal för arti B=biomassa per liter för arti art i=art med indikatortal Ekologisk status(biomassa) Volym Nklass Status 395 1,3 Otillfredsställande Ek beräkn, Ref 3 Nnedre 1 Ek nedre,5 Ek övre,11 Cyanobakterier Cyanophyceer procent Nklass Status Ek beräkn 1, 5,95 Hög Ref 7 Nnedre Ek nedre,9 Ek övre 1, Artantal Artantal Nklass Status 3,7 Nära neutralt Ek beräkn,9 Ref 5 Nnedre 3 Ek nedre, Ek övre 1 N-klass Hög status -,99 God status 3-3,99 Måttlig status -,99 Otillfredsställande status 1-1,99 Dålig status -,99 Cyanophyceaecyanobakterier Cryptophyceae-rekylalger Dinophyceae-dinoflagellater Raphidophyceae nålflagellater Chrysophyceae-guldalger Diatomophyceae-kiselalger Tribophyceae-gulgröna alger Euglenophyceae ögonalger Chlorophyceae-grönalger Conjugatophyceaekonjugater Övriga

100 Det: Mats Nebaeus Lundbysjön Metod: SS-EN 15: samt NV:s+ Handledning för miljöövervakning Mätosäkerhet: +/- % Taxon Indikato rtal Storlek sklass Dyntaxa Kod Antal celler alt. µm/l Biomassa mg/l Summ a % TPI Iarti*Barti Cyanophyceae-cyanobakterier,1 Cyanophyceae koloni <µm 17 59,1 Cryptophyceae-rekylalger,9 1 Cryptomonas sp - Ehrenberg <15µm ,1 Cryptomonas sp - Ehrenberg 15-5µm , Cryptomonas sp - Ehrenberg 5-µm ,73 Rhodomonas lacustris - Pascher & Ruttner ,5 -,5,5 Chrysophyceae-guldalger,3 Mallomonas sp - Perty >µm ,3 Diatomophyceae-kiselalger,7 15 Aulacoseira alpigena - (Grunow ) Krammer , -,51, Diatoma tenuis - Agardh , Pennales - 1-µm 15 93, Tabellaria fenestrata - (Lyngb.) Kütz ,5 Euglenophyceae ögonalger,3 3 Trachelomonas spp - Ehrenberg ,3,,3 Chlorophyceae-grönalger,31 Ankyra cf judayi - (G..M.Smith) Fott ,1 Dictyosphaerium cf pulchellum - Wood ,7,7,7 Elakatothrix genevensis - (Reverdin) Hindák ,1 Tetrastrum staurogeniaeforme - (Schröd.) Lemmerm ,1,3,1 Övriga,1 1 µ-alger 799,5 Monader/flagellater <5µm 53171,19 Monader/flagellater 5-7µm 179,1 Monader/flagellater >7µm 11,5 Total volym,517 1 Antal indextaxa 5 TPI-Iarti*barti-summa,1 TPI-indikatortotalvolym, TPI-värde,71 TPI s:a barti Antal taxa 19

101 STATUS Lundbysjön Södra Sverige humös Ekologisk status(tpi) TPI-värde Nklass Status,7 1,95 Otillfredsställande Ek beräkn,13 Ref (r5) -1 Ref(r75)(hög) -,5 Nnedre 1 Antal indikatorarter Ek nedre, Ek övre,1 5 n=antal arter med indikatortal i en sjö I=indikatortal för arti B=biomassa per liter för arti art i=art med indikatortal Ekologisk status(biomassa) Volym Nklass Status 517,1 Hög Ek beräkn,5 Ref 3 Nnedre Ek nedre,5 Ek övre 1, Cyanobakterier Cyanophyceer procent Nklass Status Ek beräkn 1,5 5, Hög Ref 7 Nnedre Ek nedre,9 Ek övre 1, Artantal Nklass Status Artantal 19 1,7 Mycket surt Ek beräkn, Ref 5 Nnedre 1 Ek nedre,33 Cryptophyceae-rekylalger Ek övre,7 Cyanophyceae-cyanobakterier Dinophyceae-dinoflagellater N-klass Hög status -,99 God status 3-3,99 Måttlig status -,99 Otillfredsställande status 1-1,99 Dålig status -,99 Raphidophyceae nålflagellater Chrysophyceae-guldalger Diatomophyceae-kiselalger Tribophyceae-gulgröna alger Euglenophyceae ögonalger Chlorophyceae-grönalger Conjugatophyceae-konjugater Övriga

102 Det: Mats Nebaeus Runnskär Metod: SS-EN 15: samt NV:s+ Handledning för miljöövervakning Mätosäkerhet: +/- % Taxon Indikato rtal Storlek sklass Dyntaxa Kod Antal celler alt. µm/l Biomassa mg/l Summ a % TPI Iarti*Barti TPI s:a barti Cyanophyceae-cyanobakterier, Aphanizomenon sp - Morren ex Bornet et Flahault ,93 1,7,93 Cyanophyceae koloni <µm 17 59,1 Dolichospermum sp nystan - (Ralfs ex Bor. & Flah.) Wacklin et al 119,9,5,9 Microcystis aeruginosa - (Kütz.) Kütz ,5,7,5 Microcystis botrys - Teiling ,151,5,151 Microcystis viridis - (A.Braun) Lemmermann ,31,93,31 Woronichinia compacta - (Lemmermann) Komárek & Hindák 3 71,33 Cryptophyceae-rekylalger,517 Cryptomonas sp - Ehrenberg <15µm ,1 Cryptomonas sp - Ehrenberg 15-5µm ,5 Cryptomonas sp - Ehrenberg 5-µm ,1 Cryptomonas sp - Ehrenberg >µm ,3,73,3 Rhodomonas lacustris - Pascher & Ruttner , -,, Diatomophyceae-kiselalger 7, Asterionella formosa - Hassall ,51 Aulacoseira ambigua (Grunow ) Simonsen ,,, Aulacoseira distans - (Ehrenb.) Simonsen ,1 Aulacoseira islandica - (O.Müll.) Simonsen <1µm ,77 Aulacoseira islandica - (O.Müll.) Simonsen 1-15µm ,3 Aulacoseira islandica - (O.Müll.) Simonsen >15µm ,13 Aulacoseira subarctica - (O. Müller) Simonsen ,1,1,1 Centrales 1-µm ,51 Centrales -3µm 1 33,3 Melosira varians - C.A. Agard ,351 Stephanodiscus rotula - (Kütz.) Hendey, ,5,111,5 Euglenophyceae ögonalger,11 1 Euglena sp - Ehrenberg ,9,7,9 Trachelomonas spp - Ehrenberg ,3,5,3 Chlorophyceae-grönalger, 1 Actinastrum hantzschii - Lagerh ,7,1,1 Botryococcus braunii - Kützing 39, Elakatothrix genevensis - (Reverdin) Hindák , Monoraphidium sp - Komárk.-Legn ,1 Pediastrum boryanum - (Turpin) Meneghini ,,71, Pediastrum duplex - Meyen ,37,11,37 Pediastrum duplex var. gracillimum - W. & G.S. West 3 117,,1, Conjugatophyceae-konjugater, Closterium acutum var. variabile - (Lemmermann) W. Krieger ,,, Övriga,9 5 µ-alger 1319,1 Monader/flagellater <5µm 77,3 Monader/flagellater 5-7µm 577,1 Monader/flagellater >7µm 3597,3 Total volym 9,39 1 Antal indextaxa 17 TPI-Iarti*barti-summa 3,7 TPI-indikatortotalvolym 1,11 TPI-värde 3, Antal taxa 37

103 STATUS Runnskär Södra Sverige humös Ekologisk status(tpi) TPI-värde Nklass Status 3,1 1,7 Otillfredsställande Ek beräkn,9 Ref (r5) -1 Ref(r75)(hög) -,5 Nnedre 1 Antal indikatorarter Ek nedre, Ek övre,1 17 n=antal arter med indikatortal i en sjö I=indikatortal för arti B=biomassa per liter för arti art i=art med indikatortal Ekologisk status(biomassa) Volym Nklass Status 939, Dålig Ek beräkn,3 Ref 3 Nnedre Ek nedre Ek övre,5 Cyanobakterier Cyanophyceer procent Nklass Status Ek beräkn,9 11, Hög Ref 7 Nnedre Ek nedre,9 Ek övre 1, Artantal Nklass Status Artantal 37,7 Surt Ek beräkn, Ref 5 Nnedre Ek nedre,7 Ek övre, N-klass Hög status -,99 God status 3-3,99 Måttlig status -,99 Otillfredsställande status 1-1,99 Dålig status -,99 Cyanophyceaecyanobakterier Cryptophyceae-rekylalger Dinophyceae-dinoflagellater Raphidophyceae nålflagellater Chrysophyceae-guldalger Diatomophyceae-kiselalger Tribophyceae-gulgröna alger Euglenophyceae ögonalger Chlorophyceae-grönalger Conjugatophyceaekonjugater Övriga

104 Det: Mats Nebaeus Sörsjön Metod: SS-EN 15: samt NV:s+ Handledning för miljöövervakning Mätosäkerhet: +/- % Taxon Indikat ortal Storlek sklass Dyntaxa Kod Antal celler alt. µm/l Biomassa mg/l Summ a % TPI Iarti*Barti Cyanophyceae-cyanobakterier,17 7 Cuspidothrix issatschenkoi - (Usačev) P.Rajan. et al ,5,173,5 Cyanophyceae koloni >µm ,1 Dolichospermum sp nystan - (Ralfs ex Bor. & Flah.) Wacklin et al ,3,,3 Microcystis aeruginosa - (Kütz.) Kütz ,5,1,5 Microcystis botrys - Teiling ,1,1,1 Microcystis viridis - (A.Braun) Lemmermann ,9,1,9 Romeria cf elegans - (Wolłosz.) Koczw. in Geitler ,1 Cryptophyceae-rekylalger,15 Cryptomonas sp <15µm - Ehrenberg , Cryptomonas sp - Ehrenberg 15-5µm ,5 Cryptomonas sp - Ehrenberg 5-µm ,1 Rhodomonas lacustris - Pascher & Ruttner , -,, Dinophyceae-pansarflagellater,5 Peridinium sp - Ehrenb ,15 Peridinium w illei - Huitf.-Kaas , Chrysophyceae-guldalger, Dinobryon bavaricum - O.E. Imhof ,1 Dinobryon suecicum - Lemmerm ,1 Diatomophyceae-kiselalger 1,3 5 Asterionella formosa - Hassall ,3 Aulacoseira alpigena - (Grunow ) Krammer ,3 -,7,3 Aulacoseira ambigua - (Grunow ) Simonsen ,15,15,15 Aulacoseira distans - (Ehrenb.) Simonsen ,1 Aulacoseira granulata - (Ehrenberg) Simonsen ,9 1,379,9 Aulacoseira granulata var. angustissima - (O.Müll.) Simonsen ,1,3,1 Aulacoseira italica - (Ehrenb.) Simonsen , Aulacoseira subarctica - (O.Müll.) E.Y.Haw ,31,31,31 Centrales 1-µm , Fragilaria crotonensis - Kitton 31 9,9,5,9 Ulnaria ulna var. acus - (Kütz.) Lange-Bert. 1 93,33 Urosolenia eriensis - (H.L. Smith) Round & Craw ford in Round et al., ,17 Tribophyceae-gulgröna alger,3 1 Isthmochloron lobulatum - (Nägeli) Skuja ,3 Euglenophyceae ögonalger,5 Trachelomonas spp - Ehrenberg ,37 1,19,37 Trachelomonas cf volvocina - Ehrenberg ,1,3,1 Chlorophyceae-grönalger,3 1 Botryococcus braunii - Kützing 39 39,9 Coelastrum cambricum - W. Archer ,1,,1 Crucigenia tetrapedia - (Kirchner) W. & G.S. West , Monoraphidium arcuatum - (Korshikov) Hindák ,1 Monoraphidium griffithii - (Berk.) Komárk.-Legn , -,3, Scenedesmus arcuatus - (Lemmerm.) Lemmerm ,3 Conjugatophyceae-konjugater, 1 Staurastrum anatinum - Cooke & Wills in Cooke 3 919, Övriga,99 Goniochloris fallax - Fott , µ-alger 953,1 Monader/flagellater <5µm 1119, Monader/flagellater 5-7µm 197,1 Monader/flagellater >7µm 13773,17 Total volym, 1 Antal indextaxa 1 TPI-Iarti*barti-summa 3,99 TPI-indikatortotalvolym 1,7 TPI-värde,31 TPI s:a barti Antal taxa

105 STATUS Sörsjön Södra Sverige humös Ekologisk status(tpi) TPI-värde Nklass Status,3 1,93 Otillfredsställande Ek beräkn,13 Ref (r5) -1 Ref(r75)(hög) -,5 Nnedre 1 Antal indikatorarter Ek nedre, Ek övre,1 1 n=antal arter med indikatortal i en sjö I=indikatortal för arti B=biomassa per liter för arti art i=art med indikatortal Ekologisk status(biomassa) Volym Nklass Status, Måttlig Ek beräkn,11 Ref 3 Nnedre Ek nedre,11 Ek övre,5 Cyanobakterier Cyanophyceer procent Nklass Status Ek beräkn,9 7,9 Hög Ref 7 Nnedre Ek nedre,9 Ek övre 1, Artantal Nklass Status Artantal 3, Nära neutralt Ek beräkn,93 Ref 5 Nnedre 3 Ek nedre, Ek övre 1 N-klass Hög status -,99 God status 3-3,99 Måttlig status -,99 Otillfredsställande status 1-1,99 Dålig status -,99 Cyanophyceaecyanobakterier Cryptophyceae-rekylalger Dinophyceae-dinoflagellater Raphidophyceae nålflagellater Chrysophyceae-guldalger Diatomophyceae-kiselalger Tribophyceae-gulgröna alger Euglenophyceae ögonalger Chlorophyceae-grönalger Conjugatophyceaekonjugater Övriga

106 Det: Mats Nebaeus Vågsjön Metod: SS-EN 15: samt NV:s+ Handledning för miljöövervakning Mätosäkerhet: +/- % Taxon Indikato rtal Storlek sklass Dyntaxa Kod Antal celler alt. µm/l Biomassa mg/l Summ a % TPI Iarti*Barti Cyanophyceae-cyanobakterier,1 Merismopedia tenuissima - Lemmermann , -,,1 Planktothrix agardhii - (Gomont) Anagnostisidis & Komárek 37,11,,11 Woronichinia compacta - (Lemmermann) Komárek & Hindák 3, Woronichinia naegeliana - (Unger) Elenkin 579,3 Cryptophyceae-rekylalger,3 Cryptomonas sp - Ehrenberg <15µm , Cryptomonas sp - Ehrenberg 5-µm ,1 Rhodomonas lacustris - Pascher & Ruttner ,3 -,, Dinophyceae-pansarflagellater,3 1 Gymnodinium sp - Stein -µm 11, Peridinium inconspicuum - Lemmerm , -,7,7 Chrysophyceae-guldalger,19 7 Chrysophyceae ,1 Dinobryon bavaricum - O.E. Imhof , Dinobryon divergens- Imhof ,5 Diatomophyceae-kiselalger,7 3 Aulacoseira alpigena - (Grunow ) Krammer , -,3,15 Centrales <1µm ,3 -,5,1 Centrales 1-µm ,3 Tabellaria fenestrata - (Lyngb.) Kütz ,15 Chlorophyceae-grönalger, 15 Botryococcus braunii - Kützing 39, Dictyosphaerium pulchellum - Wood ,31,31,31 Elakatothrix genevensis - (Reverdin) Hindák ,1 Monoraphidium dybow skii - (Wol.) Hindák & Kom.-Legn ,1 Monoraphidium griffithii - (Berk.) Komárk.-Legn ,3 -,5,333 Scenedesmus spp - Meyen -µm 1179, Conjugatophyceae-konjugater,33 11 Euastrum cf verrucosum - Ehrenberg ,3 Spondylosium planum - (Wolle) West & G.S.West ,7 Staurastrum lunatum - Ralfs 59,1 Staurodesmus mamillatus - (Nordst.) Teiling 57, Övriga,3 13 µ-alger 11355,11 Monader/flagellater <5 µm 395,13 Monader/flagellater 5-7µm 1399,9 Monader/flagellater >7µm 393, Total volym,91 1 Antal indextaxa TPI-Iarti*barti-summa -, TPI-indikatortotalvolym,115 TPI-värde -,575 TPI s:a barti Antal taxa 3

107 STATUS Vågsjön Södra Sverige humös Ekologisk status(tpi) TPI-värde Nklass Status -,5, Hög Ek beräkn,5 Ref (r5) -1 Ref(r75)(hög) -,5 Nnedre Antal indikatorarter Ek nedre,5 Ek övre 1, n=antal arter med indikatortal i en sjö I=indikatortal för arti B=biomassa per liter för arti art i=art med indikatortal Ekologisk status(biomassa) Volym Nklass Status 91 5, Hög Ek beräkn 1,3 Ref 3 Nnedre Ek nedre,5 Ek övre 1, Cyanobakterier Cyanophyceer procent Nklass Status Ek beräkn,99,93 Hög Ref 7 Nnedre Ek nedre,9 Ek övre 1, Artantal Nklass Status Artantal 3 1,9 Mycket surt Ek beräkn,7 Ref 5 Nnedre Ek nedre,7 Ek övre, N-klass Hög status -,99 God status 3-3,99 Måttlig status -,99 Otillfredsställande status 1-1,99 Dålig status -,99 Cyanophyceaecyanobakterier Cryptophyceae-rekylalger Dinophyceaedinoflagellater Raphidophyceae nålflagellater Chrysophyceae-guldalger Diatomophyceaekiselalger Tribophyceae-gulgröna alger Euglenophyceae ögonalger Chlorophyceae-grönalger Conjugatophyceaekonjugater Övriga

108

109 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga 7 Bottenfauna Bilaga 7 Bottenfauna 1 Pelagia: Rapport Tabeller: Köpings hamn 1-1- Runnskär 1-1-

110 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 1 Bilaga 7 Bottenfauna

111 Bottenfauna - Köpingsån Rapport till Eurofins Environment Testing Sweden AB Mats Uppman RAPPORT Utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Laboratorier ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17 5 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Pelagia Miljökonsult AB, Sjöbod, Strömpilsplatsen 1, 973 Umeå, Sweden ( ) Fax ( ) Organisationsnummer e-post info@pelagia.se,

112 Författare: Mats Uppman, Pelagia Miljökonsult AB

113 Pelagia Miljökonsult AB har av Eurofins Environment Testing Sweden AB fått i uppdra att analysera 1 bottenfaunaprover insamlade med Ekamanhuggare från två lokaler i Köpingsån i oktober 1. Proverna har artbestämts till den taxonomiska enhet som anges i Naturvårdsverkets Författningssamling (NFS :1) av Mats Uppman, Pelagia Miljökonsult AB. Mats Uppman har även utfört indexberäkningar på materialet. Pelagia Miljökonsult AB är ett av SWEDAC ackrediterat organ för analys av bottenfauna (ackrediteringsnummer 1).

114

115 Pelagia Miljökonsult AB Sjöbod Strömpilsplatsen 1 ANALYSRAPPORT UTFÄRDAD AV ACKREDITERAT LABORATORIUM REPORT ISSUED BY AN ACKREDITED LABORATORY 97 3 Umeå, Sweden Laboratorier ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17 5 (5). Org.nummer Ackrediteringsnummer: 1 Det: Mats Uppman, Pelagia Miljökonsult AB Köpingshamn Hugg 1 Hugg Hugg 3 Hugg Hugg 5 Pisidium sp. 1 Limnodrilus sp Limnodrilus claparedeanus Limnodrilus hoffmeisteri 3 Naididae Dero digitata 1 Hydracarina 1 Chaoborus flavicans Chironomus plumosus gr Antal individer Antal taxa 3 Totalt antal taxa 7 BQI index 1 Ekologisk kvalitetskvot,37 Statusklass Otillfredsställande Runnskär Hugg 1 Hugg Hugg 3 Hugg Hugg 5 Limnodrilus sp. 1 1 Limnodrilus hoffmeisteri 1 3 Procladius sp. 1 Chironomus plumosus gr Cryptochironomus sp. 1 Polypedilum sp. 1 1 Ceratopogonidae 1 Antal individer Antal taxa 3 Totalt antal taxa BQI index 1 Ekologisk kvalitetskvot,37 Statusklass Otillfredsställande