2. BIOLOGISKA EFFEKTER AV FÖRSURNINGEN

Transkript

1

2 1 FÖRORD Länsstyrelsens naturvårdsenhet har under perioden utfört översiktliga kontroller av försurningsläget i länets sjöar. I en rapport (Meddelande nr 7/77 från länsstyrelsens planeringsavdelning) redovisades resultatet av undersökningarna Nu föreliggande rapport omfattar resultaten från perioden Följande personer har medverkat under hösten 1977 och våren 1978: Mats Johansson, Björn Kinsten och Barbro Ulén.

3 Rapport nr 16 Försurningssituationen i Skaraborgs län från tillsynsgruppen 1. INLEDNING T f 1:e byråingenjör B. Ulén Försurningen av vara sjöar ar idag en allmänt känd effekt av nedfallet av sura svavel- och kväveföreningar och framstår som ett av vårt lands största miljöproblem. Under 1975 gjordes en landsomfattande undersökning av ca större sjöar i Sverige. Inom minst en femtedel av Sveriges yta hade sjöarna en alkalinitet lägre än 0,1 mekv/l och på våren var motsvarande yta ännu större, säkerligen en fjärdedel av Sveriges yta (Dickson 1978). Med låg alkalinitet följer en begränsad förmåga att buffra det sura tillskottet. Sjöar som är känsliga för försurning har ofta låg salthalt och är belägna på en berggrund av basfattiga graniter och gnejser. Sjöar som får mottaga stora nederbördsmängder är också utsatta. I medeltal har ph-värdet i nederbörden sjunkit från 5,5 till 4,5 under en 20-årsperiod sedan mitten på 50-talet och samtidigt har sulfathalten ökat. Även förändrad markanvändning kan lokalt ha medverkat till en försurningsutveckling i sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen i Skaraborgs län har sedan 1975 tagit prover i utloppet av vissa sjöar vid ett tillfälle under våren. Under denna årstid sker snö- och issmältningen och ph-värdet är därmed i allmänhet lägst under året. Antalet undersökta sjöar har successivt ökat och omfattade st. De flesta undersökta sjöarna är belägna inom områden som bedömts vara försurningskänsliga, dvs. Tiveden, platåbergen, Hökensås, Habo- och Mullsjöområdena. Under 1977 och 1978 togs även prover i utloppet av sjöarna vid ett tillfälle under maj månad. Vattenmassan i sjöarna har då vårcirkulerat, medan växtproduktionen ännu inte hunnit påverka sjöarnas buffertsystem i alltför stor omfattning. Under augusti 1976, mars 1977, mars 1978 och maj 1978 har även prover tagits i tjugo tillflöden till Vättern, av vilka en del är viktiga reproduktionsområden för öring. Undersökningens målsättning har varit att kartlägga försurningsläget i länet och att eventuellt se förändringar i de undersökta sjöarna. En sammanfattning av undersökningarna utförda har tidigare redovisats i länsstyrelsens meddelandeserie, nr 7/ BIOLOGISKA EFFEKTER AV FÖRSURNINGEN Försurningseffekter på lägre organismer i vattnet är ännu mycket lite studerade. Effekten kan vara att vissa djurgrupper försvinner (snäckor, musslor och dagsländor), medan andra massutvecklas (buksimmare, virvelbaggar och flicksländelarver) (Grahn o Hultberg 1974). Vidare kan massutveckling av trådalger (Almer 1972) ske och vitmossa breda ut sig på bottnarna. Istället för bakterier dominerar svampar som nedbrytare. Nedbrytningen blir ineffektivare och en anrikning av organiskt material sker på bottnarna (Grahn o Hultberg 1974). Fig. 1 från Rantzien (1978) ger en sammanfattning av kunskaperna om vid vilka ungefärliga ph som olika organismer påverkas. I praktiken kan dock undantag uppträda från phgränserna i diagrammet.

4 3 3. OMGIVNINGSFAKTORER Skaraborgs län har mycket skilda naturgeografiska förhållanden i olika delar av länet. I centrala delen av länet dominerar stora slättområden med de karaktäristiska platåbergen, vars översta berggrundslager består av diabas. I sydväst, längs Vättern och i norra delen dominerar skogsområden och mera sammanhängande höglänta områden. Denna geografiska variation Inverkar, liksom skillnader i meteorologiska, hydrologiska och geologiska faktorer, på markens och vattnets känslighet gentemot sur nederbörd. 3.1 Meteorologi och hydrologi Nederbörden är rikligast i länets västligaste och sydligaste delar (fig. 2). Även Tiveden får mottaga en årsnederbörd på över 600 mm liksom centrala områden vid Skövde, där Billingen påverkar klimatet. Övriga centrala delar av länet har en årsnederbörd av mm. En stor del av nederbörden avdunstar direkt eller via vegetationen. Enligt redovisningar i SNV 1972:6 är avdunstningen i området närmast Vänern mm/år. I övriga delar är avdunstningen något högre och medeltalet för hela länet är 400 mm (Madison 1972). En stor del av nederbörden som inte avdunstar avrinner genom vattendragen till haven och övrigt vatten tillförs grundvattnet. Medelavrinningen är angiven i fig. 3. I de utpräglade slättområdena är medelavrinningen mindre än 8 l/s och km 2. I Tiveden är medelavrinningen omkring 7-9 l/s och km 2 och i de sydligaste delarna av länet uppgår medelavrinningen till l/s och km 2. En större avrinning innebär att uppehållstiden i marken blir kortare, vilket är ogynnsamt när det gäller att motverka den sura nederbördens effekter. En hög vattenomsättning i en sjö ger större känslighet för försurning än en lägre då nederbördens allt lägre ph snabbare återspeglas i sjöns ph. Andra faktorer än de hydrologiska har emellertid en avgörande betydelse för sjöarnas försurningskänslighet. 3.2 Geologi I större delen av länet utgörs berggrunden av urberg. Detta består av graniter i ett stråk över Hökensås och Tiveden, medan gnejser dominerar för övrigt. Urbergets bergarter är vanligen kalkfattiga och sura, men mindre stråk med mer basiska bergarter förekommer. I delar av länet överlagras urberget av sedimentära bergarter. Utmed Vättern finns således skiffrar och sandstenar ingående i den s.k. Visingsöserien, medan bl.a. platåbergen i Billingen-Falbygden och Kinnekulle uppbyggs av s.k. kambrosiluriska bergarter bestående av sandsten, kalksten och skiffrar. De kambrosiluriska bergarterna, som delvis är kalkrika och lättvittrade, täcks inom smärre partier av den hårda och svårvittrade bergarten diabas. Denna är berggrundsbildande på platåbergens överytor. Fig. 4 visar berggrunden. Berggrunden täcks vanligen av mer eller mindre tjocka lösa avlagringar. Kalt berg i större omfattning förekommer endast i delar av Tiveden och Vänerns skärgårdar. Lera och mjäla dominerar i dalgångar och lågt belä-

5 4 gna slättområden. Högre upp har morän stor utbredning, Lokalt förekommer också sand och grus i större omfattning, främst i Valle och Hökensåsområdena. I vissa delar av länet, t.ex. på Billingens platå, har torvjordar stor utbredning. De lösa avlagringarnas buffrande förmåga varierar starkt. Kalkrika jordar finns främst i anslutning till platåbergen, t.ex. i Valleområdet. Även vissa lågt liggande områden har en förhållandevis god buffrande förmåga genom att mer kalkrikt material avsatts i dessa delar. Områden med svårvittrad eller sur berggrund, t.ex. platåbergens platåer och delar av Tiveden, har vanligen jordar med låg buffrande förmåga. Fig. 5 visar de olika jordarternas utbredning i länet. Jordbruk Andelen jordbruksmark i länet framgår av fig. 6. Denna är koncentrerad till Tidans, Lidans och Nossans avrinningsområden och till slätten vid Vänern. Dessa områden kan karaktäriseras som utpräglad jordbruksbygd. Samtidigt är de fattiga på sjöar. Åkermark har i medeltal högre ph än skogsmark på grund av högre kalkhalt, som dessutom bättras på genom den kalkning som sker på jordbruksmarker. 3.4 Skogsbruk Vid gödsling med ammoniumnitrat kan en kortvarig kraftig ph-sänkning bli följden (Ramberg 1973). Även gödsling med urea kan påverka ph-värdena. Den skogsgödsling som förekommer i Skaraborgs län är emellertid ännu så länge så blygsam att den troligen inte påverkar försurningsbilden. Genom dikning och skogsavverkning ökar ytavrinningen, vattnets uppehållstid i marken minskar och påverkas därför ej av markens buffrande förmåga i samma utsträckning som tidigare (Ålind 1978). Skogsdikningen har i Skaraborgs län varit relativt konstant de senaste tio åren och legat på 5-10 mil/år. En relativt koncentrerad dikning har skett i områdena kring Hornån i Habo kommun men i övrigt har skogsdikningen varit utspridd och av liten omfattning. Skogsavverkningen har varierat år från år med en ökande tendens. Som ett mått på denna redovisas den hyggesrensade arealen (fig. 7), data från Skogsstatistisk årsbok Kalavverkningen är relativt jämnt utspridd över länets skogsområden. 4. METODIK I den aktuella sjöns utflöde avlästes temperaturen och vattenprov togs. Analyserna utfördes samma dag vid länsstyrelsens laboratorium högst 8-10 timmar efter provtagningstillfället. ph mättes med ph-meter (Radiometer PHM 29) på laboratoriet. Konduktiviteten mättes med Philips PR 9500 konduktivitetsmätare med provvattnet termostaterat vid 25ºC.

6 5 Alkaliniteten bestämdes genom titrering med saltsyra under genomblåsning av koldioxidfri kvävgas. Som indikator användes bromkresolgröntmetylröttlösning (SBV-indikator, omslagspunkt ph 5,4). Färgen mättes med Helligekomparator med referenser mg Pt/l. Undersökta sjöar och kommunerna de tillhör anges i tabell 1. Sjöarna identifieras även med nummer. Länets största sjö betecknas med R1, den näst största med R2 osv. 5. RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN Sjöarna i centrala och västra delarna av Skaraborgs län är i allmänhet eutrofa (näringsrika, högproduktiva), medan sjöarna i övriga delar i allmänhet är oligotrofa (näringsfattiga, lågproduktiva). De senare har genomgående mindre inslag av salter, däribland de buffrande substanserna, varför dessa sjöar har mindre motståndskraft gentemot försurningen. Fig. 8 visar sambandet mellan konduktiviteten (ett mått på totala salthalten) och alkaliniteten i samtliga undersökta sjöar under maj 1977 och maj Alkaliniteten är i huvudsak ett mått på mängden vätekarbonatjoner som är den viktigaste buffrande jonen i naturvatten. Figuren visar ett i stort sett rätlinjigt samband med hela tiden ökande alkalinitet med ökande salthalt. I sjöar med låg alkalinitet varierar emellertid ph kraftigare än i sjöar med hög alkalinitet. Som fig. 9 visar sker en markantare minskning av ph då alkaliniteten ligger under ca 0,2 mekv/l än vid högre alkalinitetsvärden. Omslagspunkten vid alkalinitetstitreringen ligger vid ph 5,4. Vid lägre ph är alkaliniteten hela tiden noll. Sambandet mellan ph och alkaliniteten visar att när depositionen av sura ämnen ökar minskar ph kraftigast i sjöar med liten alkalinitet. Låg alkalinitet leder också till större variation i ph-värdet under året. Fig. 10 visar phvariationen under snösmältningsperioden i utflödet i två svagt buffrade sjöar (Ottersjön 1978, Unden 1977). Ett markant minimum inträffar i samband med att smältvatten passerar sjön. Smältvatten kan ha mycket låga ph-värden d en ansamling av sura komponenter har skett i snön under vintern. Det sura smältvattnet skiktar ofta in sig i de övre vattenlagren i sjön, vilket betyder att strandpartier, som är de viktigaste reproduktionsplatserna för bottendjur och fisk, blir kraftigt störda. Ofta stiger ph i sjöarna i samband med att planktonproduktionen kommer i gång under sommaren för att sedan minska under hösten i samband med sura höstregn. Fig. 11 visar samtliga sjöar (55 st) i länet där ph uppmätts till <5,6 åtminstone vid något tillfälle. Sjöarna koncentrerar sig framför allt i Tiveden och den sydöstra delen av länet. I fig. 12 till 14 anges minimivärdet för ph som uppmätts i de undersökta sjöarna i de nordvästra, mellersta och sydvästra delarna av länet. Nästan samtliga sjöar i Tiveden har ett ph-minimum mindre än 5,5 (fig. 12).

7 6 Sjöarna i Hökensås och Habo-Mullsjö har ofta ett något högre ph-minimum (fig. 13). Vallesjöarna har alltid höga ph, medan sjöarna på platåbergen kan ha mycket lågt ph-värde (fig. 14). Färgvärdet indikerar hur mycket humus samt i viss mån brunfärgade järnföreningar som finns i vattnet. Fig. 15 visar sambandet ph och färg i det intervall (0-150 mg Pt/l) där färgen mättes. Sjöar med låga färgvärden har i allmänhet högt ph och sjöar med högre färgvärden lägre ph. I sjöar där färgvärdet översteg 150 mg Pt/l var ph-värdet genomgående lågt. Sjöar med högt färgvärde har ofta hög halt humussyror, vilka härstammar från dött organiskt material i skogs- och framför allt myrmark. I sjöar med lång uppehållstid kan emellertid en utflockning av humusen ske under inverkan av ljus och höga järnhalter och färgen minskar. Utflockningen kan även orsakas av extremt låga ph-värden eller genom påverkan från kalk. Oftast beror emellertid ett lågt färgvärde på att sjöns vatten- tillförsel baseras på grundvattenflöden eller ytavrinning från andra marker än skogsoch myrmarker. ph-värdet i sjöar med lågt färgvärde är därför högt utom i de sjöar som påverkats så kraftigt av försurningen att de klarnat av det skälet. Som kriterium på försurningen har angetts att ph sommartid ligger under 6,2 och övriga årstider under 5,8-5,9 och att alkaliniteten under sommaren understiger 0,05-0,07 mekv/1 (Malmer 1975). Som kriterier på försurning borde emellertid anges att ph eller alkaliniteten har visat sig minska. För vissa sjöar med myrmarker inom sina nederbördsområden kan det anses naturligt med låga ph- och alkallnitetsvärden. En fortsatt syradepositlon i dessa sjöar kan leda till betydande ph-sänkningar och kalkåtgången vid ett eventuellt kalkningsföretag blir därför stor. Sjöar som under hela undersökningsperioden uppvisat låga ph- och alkallnitetsvärden är Iglafallssjön, Trehörningen och Vibollssjön i Tiveden, Vägagöljen i Habo och Alsjön och Lillsjön på platåbergen. Ovan har angetts ett exempel på kraftig variation av ph och alkaliniteten under snö- och issmältningsperioden. Resultatet beror alltså på när under snösmältningsperioden som provtagningen har råkat ske och en direkt jämförelse mellan de fyra årens vårprovtagning är därför svår att göra. Även förhållandena vid majprovtagningarna 1977 och 1978 skilde sig. I maj 1978 Inträffade en värmebölja och temperaturen i sjöarna i Tiveden och i Habo-Mullsjö var mycket högre än vid provtagningstillfället under Planktonproduktionen var antagligen kraftigare vid provtagningen 1978, vilket kan vara en förklaring till att man då ofta uppmätte högre ph- och alkalinitetsvärden än 1 maj föregående år. Stora snömängder under 1977 kan ha gett större sura deponeringsmängder under 1977 än I allmänhet uppmättes de lägsta värdena för ph och alkallnitet under våren I fig. 16 till 27 redovisas variationerna av ph och alkalinitet som uppmätts Dessa är ordnade efter ökande alkallnitet och har uppdelats i områdena Tiveden (fig. 16 och 17), Tibro, Hjo, Mariestads, Gullspångs och Karlsborgs kommuner förutom Tiveden (fig. 18 och 19), Hökensåsreservatet (fig. 20 och 21), Mullsjö, Habo, Tidaholms kommuner förutom Hökensåsreservatet

8 7 (fig. 22 och 23), platåbergssjöar (fig. 24), Vara och Falköpings kommuner utom platåbergssjöar (fig. 25), Skövde och Skara kommuner förutom platåbergen och Valleområdet (fig. 26) samt Valleområdet (fig. 27). Basdata från sjöarna från år 1978 redovisas i tabell 2 på samma sätt som från övriga år i länsstyrelsens rapport 7/77. I Tiveden har de senaste åren åtskilliga sjöar kalkats eller påverkats indirekt av kalkning. Nästan samtliga övriga sjöar i området har en alkalinitet under 0,1 mekv/l och ph-variationen är stor (fig. 16 och 17). I nästföljande område (fig. 18 och 19) finns exempel på både näringsfattiga och näringsrika sjöar. Amperna ligger i mossmarker men sjöns utlopp får ibland motta vatten från Vättern vilket ger det en skiftande kvalitet. I Hökensåsreservatet kalkades Bredsjön i juni 1975 med en kalkgiva av 32,5 ton CaC0 3. Stora Havsjön kalkades Tidigare har emellertid åtskilliga av sjöarna kalkats. Någon full ständig sammanställning av omfattningen av dessa kalkningar har ännu inte gjorts. St. Grubben, Kroksjön, Norra och Södra Laxagölen har kalkats och totalgivan under och 19-talen har varit 15 ton. Under perioden l960-l962 kalkades Strandgölen, Sänksjön och Bastugölen med en kalkgiva på 10, 15 respektive 15 ton naturkalk och ph ökade markant i dessa sjöar och kalkningseffekten höll i sig de två nästkommande åren (Berzins, okänt årtal). ph-värdena i maj 1977 och 1978 har legat lägre, i Bastugölen mycket lägre än under hösten I Lilla Havsjön och Stora Öjasjön, som ej kalkades , har majvärdena från 1977 och 1978 maximalt skilt sig en halv ph-enhet från värden uppmätta under hösten , se tabell 3. En del av sjöarna i Hökensås har högt ph och hög alkalinitet mot bakgrund av berggrunds, jordarts och markanvändningsförhållanden. Övriga sjöar i Tidaholm, Mullsjö och Habo uppvisar varierande förhållanden. Platåbergssjöarna har samtliga utom Vallersjön och Åsbotorpssjön låg alkalinitet och lågt ph. Inom övriga områden finns åtskilliga eutrofa sjöar. I samband med att produktionen kommer i gång i maj månad kan alkaliniteten öka högst markant och denna varierar därför mycket men ligger hela tiden på en hög nivå. Under augusti 19 gjordes en limnologisk inventering av sjöar i Tivedentrakten (Johansson 1973). De sjöar som inventerades och som också ingår i länsstyrelsens undersökning har rang ordnats efter fallande alkalinitet i tabell 4. Åtskilliga av sjöarna har sedan kalkats men övriga uppvisar i stort sett samma rangordning. Samtliga sjöar utom Kyrksjön, Humsjön och Sänningen har vid åtminstone något tillfälle haft alkaliniteten noll. Johanssons undersökning visade att den atmosfäriska saltdepositionen i stort sett avspeglade sig i vattnens jon sammansättning och att vittringen från berggrunden var av liten betydelse för att modifiera nederbörden. Att jonsammansättningen förändras antyder analysresultat från Tidans mynning (före utsläppen vid Fiskeby), fig. 28. Tidan rinner i en dalgång med välbuffrade marker och alkaliniteten är relativt hög, omkring 0,9 mekv/l. Någon tendens till ph-sänkning sedan 1968 föreligger inte. Någon förändring av ph-värdet i huvudfårorna i länets övriga större åar (Gullspångsälven, Lidan och Nossan) har heller inte skett. I Tidan har emellertid fördel-

9 8 ningen av de negativa jonerna förändrats samtidigt som totala salttransporten ökat. Vätekarbonatjonernas andel har minskat medan sulfatjonernas andel har ökat sedan Den tredje viktigaste anjonkomponenten, kloridjonens andel, har varit relativt oförändrad med en svagt ökande tendens. Förändringar i jonsammansättningen kan antyda att den sura nederbörden även förändrar sammansättningen i ett välbuffrat vatten. Andra faktorer såsom förändrad markanvändning, gödselanvändning och utbyggnad av reningsverk kan möjligen också spela roll. Några av tillflödena till Vättern har påverkats vad gäller ph och har vid något av de fyra mättillfällena ett ph som understigit 5,6 (fig. 29). Detta gäller Igelbäcken, Djäknebäcken och Nykyrkebäcken, där alkaliniteten tidvis också sjunkit till noll. De flesta av tillflödena har emellertid ett ph som alltid överstigit 6 och en alkalinitet över 0,10 mekv/l. Förändringar i dessa bäckar är speciellt intressanta att följa, då bäckarna är reproduktionsplatser för öring. 6. SAMMANFATTNING För att få kunskap om försurningssituationen i Skaraborgs län har länsstyrelsen genomfört en undersökning, som 1978 omfattade 114 sjöar. Av undersökningsresultaten framgår att de av försurningen påverkade sjöarna huvudsakligen är belägna inom områden med: graniter, gnejser och diabas grovkorniga jordarter (morän, grus och sand) hög nederbörd (>600 mm/år) huvudsakligen skogs- och myrmark. Områden med många sura sjöar är Tiveden och platåbergen. Även i området Habo-Mullsjö-Tidaholm finns sjöar med låg buffertkapacitet och därmed liten motståndskraft mot försurning. Av de 114 undersökta sjöarna hade 55 st vid minst ett undersökningstillfälle haft ett ph mindre än 5.6.

10 REFERENSER Almer, B, Försurningens inverkan på fiskbestånd i västkustsjöar. Inf fr Sötvattenslab, Drottningholm, nr 12. Berzins, B, okänt årtal. Fiskeribiologiska Hökensåsundersökningar IV Kontroll av kalkningsingreppen. Stencil. Södra Sveriges Fiskeriförening, Aneboda. Dickson, W, Sura vatten - Kalkade vatten och Kalkningsbehovet för svenska vatten. SNV PM FRP Den fysiska riksplaneringens programskede. Länsstyrelsen i R län Grahn, O och Hultberg, H, Försurningseffekter på oligotrofa sjöars ekosystem. Integrerade förändringar i artsammansättning och dynamik. Medd nr 2 från gruppen för försurningsforskning. IVL B 192 Göteborg. Johansson, K, Sjöarna i Tivedenområdet - en limnologisk inventering. NLU rapport 57 Uppsala. Madison, U, Vattenvårdsplanering i Skaraborgs län. Rapport från länsstyrelsen april Malmer, N, Inventering av sjöars försurning. SNV PM 676. Ramberg, L, Skogsgödsling och kalhuggning effekter på mark och vatten. Sveriges Natur 64. Rantzien, A, Horn af, Jämförande studie av miljön i några industrilägen. FRP nr 2. Skogsstatistisk årsbok SNV Fakta om Vänerområdet. SNV publ nr 6. Tryselius, O, Runoff map of Sweden. SMHI Medd serie C nr 7. Ålind, P, Försurningssituationen i Västmanländska sjöar sommaren Rapport från länsstyrelsen i Västman1ands län nr 2.

11 TABELL 1 Sjöar ingående i försurningsundersökningen Kod Sjö Kommun Kod Sjö Kommun R 201 Abborrtjärn Töreboda R 9 Hornborgasjön Falköping-Skara R 145 Alsjön Grästorp R 42 Hornsjön Habo R 21 Alvasjön Habo R 217 Horsagöljen Habo R 405 Amperna Karlsborg R 56 Humsjön Karlsborg R 41 Andsjön Mullsjö Norra Mo R 43 Husgärdessjön Skara R 185 Bastusjön Habo R 90 Hållsdammen Skövde R 55 Bergsjön Karlsborg R 168 Härsvattnet Töreboda R 135 Bergsjön Falköping R 33 Hökessjön Habo R 75 Bjärsjön Falköping R 126 Iglafallssjön Karlsborg R 59 Björsjön Hjo R 96 Iglasjön Töreboda R 19 Björklången Karlsborg R 51 Jämnesjön Vara-Herrljunga R 89 Blanksjön Karlsborg R 24 Knipesjön Mullsjö-Habo R 27 Bocksjön Karlsborg R 49 Kopparsjön Karlsborg R 7 Bottensjön Karlsborg R 61 Kroksjön Tidaholm R 34 Bredsjön Tidaholm R 172 Kroksjön Töreboda R 14 Brängen Mullsjö-Redväg R 87 Kvarnsjön Karlsborg R 50 Bysjön Skara R 276 Kvarnsjön Karlsborg Dalsjön Vara R 204 Kvarnsjön Karlsborg R 53 Eggbysjön Skara R 15 Kyrksjön Karlsborg R 22 Flämsjön Skara R 93 Lilla Havsjön Tidaholm R 132 Frisjön Karlsborg R 35 Lilla Trehörningen Karlsborg R 45 Furusjön Habo R 259 Lillsjön Grästorp R 39 Gimmesjön Tidaholm R 12 Lången Skövde R 67 Gravsjön Mullsjö R 401 Lönern Falköping R 403 Gårdsjön Gullspång R 83 Mjöserudssjön Töreboda R 64 Gårälgen Töreboda R 11 Mullsjön Hjo R 29 Gällsjön Karlsborg R 31 Mullsjön Mullsjö R 144 Hallasjön Vara R 36 Mullsjön Töreboda R 57 Hanhultasjön Karlsborg R 20 Månsarudssjön Töreboda R 58 Hemsjön Karlsborg R 40 Narven Gullspång Hjortemaden Vara R 136 Nolsjön Töreboda

12 TABELL 1 (forts.) Kod Sjö Kommun Kod Sjö Kommun R 47 Nordvättnen Tidaholm R 179 Södra Kroksjön Habo R 218 Norra Kroksjön Habo R 191 Södra Laxa- Habo gölen R 215 Norra Laxagölen Habo R 46 Sörvättnen Tidaholm R 16 Nässjön Habo-Norra Mo R 85 Torsjön Töreboda R 37 Ottersjön Karlsborg R 184 Trehörningen Töreboda R 98 Ottersjön Töreboda R 52 Ullstorpasjön Vara R 138 Rödsjön Habo R 2 Unden Karlsborg- Töreboda-Laxå R 23 Rösjön Vara R 78 Vallersjön Skövde R 26 Sandhemssjön Mullsjö R 28 Vallsjön Gullspång R 38 Simsjön Skövde R 13 Velen Karlsborg-Töreboda R 32 Sjötorpasjön Skövde R 121 Vibollssjön Karlsborg R 77 Sjötorpssjön Falköping R 3 Viken Karlsborg-Töreboda R 1 Skagern Gullspång R 68 Vingasjön Skara R 18 Skärvlången Skara R 10 Vristulven Mariestad-Skövde R 54 Stora Bjursjön Skövde R 318 Vägagöljen Habo R 143 Stora Eketången Vara R 5 Ymsen Mariestad-Töreboda R 119 Stora Grubben Tidaholm R 402 Yttern Falköping R 63 Stora Havsjön Tidaholm R 183 Åklången Töreboda R 79 Stora Skogssjön Töreboda R 44 Ålsjön Töreboda R 17 Stora Trehörningen Karlsborg R 303 Åsbotorpssjön Skövde R 65 Stora Valsjön Karlsborg R 30 Ämten Skara R 91 Stora Öjasjön Tidaholm R 4 Örlen Tibro R 178 Storugglen Karlsborg R 8 Östen Mariestad- Skövde-Töreboda R 161 Strandgölen Habo R 6 Stråken Mullsjö-Norra Mo R 124 Svanasjön Tidaholm R 162 Svedsjön Tidaholm R 204 Svältingen Karlsborg R 25 Sänningen Töreboda R 231 Sänksjön Habo

13 TABELL 2 Resultat av försurningsundersökning i Skaraborgs län, februari 1978 Provtagningsdatum, 1978 Vattendrag Provpunkt Temp ºC ph lab Konduktivitet ms/m 25 ºC Färg mg Pt/l Alkalinitet mekv/l Igelsbäcken Sågarebäcken Djäknebäcken Granviksån Sjötorpsbäcken Kopparbäcken Gatebäcken Hjoån Hjällöbäcken Nykyrkebäcken Skämningsforsån Krikån Rödån Svedån Gagnån Bäckebobäcken Hornån Knipån Hökesån Domneån Väg nr Väg nr Bärtebo Väg nr Habo Väg nr ,5 1, ,5 2 1,0 0,6 0,9 3,7 2,0 1,9 1,1 3,6 0,9 0,5 0,6 1,4 5,2 5,6 5,8 6,2 6,3 6,6 6,3 6,3 6,2 5,5 6,5 6,6 6,7 6,7 6,5 6,6 6,4 6,5 6,5 6,6 4,8 6,4 7,0 13,1 15,1 16,4 13,3 8,3 6,9 5,0 5,7 4,9 4,9 6,0 10,1 11,4 10, ,01 0,02 0,03 0,05 0,53 0,69 0,16 0,15 0,11 0,01 0,07 0,18 0,12 0,16 0,09 0,16 0,07 0,18 0,22 0,43

14 1 (3) TABELL 2 (forts.) Resultat av försurningsundersökning i Skaraborgs län, mars 1978 Provtagningsdatum, 1978 Sjö Kod Höjd över havet m Provpunkt Temp ºC ph lab Konduktivitet ms/m 25 ºC Färg mg Pt/l Alkalinitet mekv/l Skagern Unden Viken Örlen Ymsen Stråken Bottensjön Östen Hornborgasjön Vristulven Mullsjön Lången Velen Brängen Kyrksjön Nässjön St. Trehörningen Skärvlången Björklången Månsarudssjön Alvasjön Flämsjön Rösjön Knipesjön Sänningen Sandhemssjön Bocksjön Vallsjön Gällsjön Ämten Mullsjön Sjötorpssjön Hökessjön Bredsjön L. Trehörningen Mullsjön Ottersjön Simsjön Gimmersjön Narven Andsjön Hornsjön Husgärdessjön Ålsjön R 01 R 02 R 03 R 04 R 05 R 06 R 07 R 08 R 09 R 10 R 11 R 12 R 13 R 14 R 15 R 16 R 17 R 18 R 19 R 20 R 21 R 22 R 23 R 24 R 25 R 26 R 27 R 28 R 29 R 30 R 31 R 32 R 33 R 34 R 35 R 36 R 37 R 38 R 39 R 40 R 41 R 42 R 43 R ,6 2,0 1,6 1,6 2,6 1,7 1,8 1,1 1,6 1,8 2,2 2,8 2,1 1,5 2,2 2,1 1,0 2,5 3,4 2,2 1,2 2,1 2,6 2,0 3,1 1,9 1,5 1,0 1,8 1,2 2,0 2,4 2,6 1,3 2,3 1,1 1,6 2,4 2,1 1,7 2,1 1,5 6,5 5,9 6,2 6,9 6,9 6,4 6,6 6,7 7,0 6,8 5,4 6,5 6,6 6,3 6,3 6,7 6,3 5,8 6,2 7,5 5,7 5,6 6,4 5,2 5,9 6,2 7,4 6,8 5,7 6,3 6,0 5,1 5,3 6,2 6,7 6,3 5,5 5,4 7,4 4,8 6,8 4,4 7,0 11,8 17,7 10,5 8,2 20,3 52,3 9,5 13,3 33,9 7,2 9,9 9,6 8,9 6,7 9,3 7,0 7,6 6,0 26,9 7,0 8,5 7,6 12,5 5,6 10,3 6,7 31,9 13,3 13,6 8,1 6,5 8,1 6,5 9,6 12,5 8,8 6,8 5,5 42,5 6,7 30 < >>> >> >>150 0,11 0,02 0,08 0,36 0,89 0,27 0,14 0,73 2,39 0,16 0,17 2,14 0,01 0,21 0,24 0,15 0,12 0,14 0,14 0,09 0,09 1,90 0,11 0,14 0,05 0,34 0,19 0,05 2,04 0,17 0,61 0,07 0,12 0,08 0,02 0,10 0,35 0,24 0,02 0,05 2,51 0,01

15 2 (3) TABELL 2 (forts.) Resultat av försurningsundersökning i Skaraborgs län, mars 1978 Provtagningsdatum, 1978 Sjö Kod Höjd över havet m Provpunkt Temp ºC ph lab Konduktivitet ms/m 25 ºC Färg mg Pt/l Alkalinitet mekv/l Furusjön Sörvättnen Nordvättnen Kopparsjön Bysjön Jämnesjön Ullstorpasjön Eggbysjön St. Bjursjön Bergsjön Humsjön Hanhultasjön Hemsjön Björsjön Kroksjön St. Havsjön Gårälgen St. Valsjön Gravsjön Vingasjön Bjärsjön Sjötorpasjön Vallersjön St. Skogssjön Mjöserudssjön Torsjön Kvarnsjön Blanksjön Hållsdammen St. Öjasjön L. Havsjön Ottersjön St. Grubben Vibollsjön Svanasjön Iglafallssjön Frisjön Bergsjön Nolsjön Rödsjön St. Eketången Hallasjön Alsjön Strandgölen R 45 R 46 R 47 R 49 R 50 R 51 R 52 R 53 R 54 R 55 R 56 R 57 R 58 R 59 R 61 R 63 R 64 R 65 R 67 R 68 R 75 R 77 R 78 R 79 R 83 R 85 R 87 R 89 R 90 R 91 R 93 R 97 R 119 R 121 R 124 R 126 R 132 R 135 R 136 R 138 R 143 R 144 R 145 R ,2 2,4 2,2 1,9 1,5 2,0 3,0 0,8 2,0 2,7 2,4 1,2 1,7 1,3 2,5 2,1 1,6 2,2 1,3 2,2 1,3 1,3 1,5 1,6 2,0 1,8 1,8 1,7 1,5 1,8 2,3 1,4 1,9 2,2 1,7 1,5 1,7 2,3 2,6 2,3 0,9 1,2 6,0 6,7 7,7 5,5 7,4 5,7 5,7 6,0 5,3 6,4 5,3 5,1 6,5 4,9 7,6 6,4 7,3 5,3 6,9 6,5 4,9 5,7 5,5 5,5 4,7 5,1 6,0 6,5 4,9 5,2 4,5 5,9 4,4 4,9 4,8 4,7 5,9 6,0 4,9 4,6 4,7 8,7 5,9 6,0 14,5 27,2 9,0 16,3 20,2 10,7 6,6 5,4 8,1 5,9 7,0 8,8 7,3 6,6 5,5 8,5 47,6 7,0 42,1 19,8 7,0 7,2 8,7 6,3 4,7 7,5 5,4 7,3 6,6 10,4 5,0 5,4 5,2 6,3 7,7 6,6 4,4 12,6 5,5 7,2 4, >150 >> > >> >150 >> >> >>>150 >> ,15 0,15 0,15 0,66 1,62 0,04 0,65 1,23 0,08 0,03 0,10 0,08 0,23 0,03 0,15 2,44 1,76 0,71 0,12 0,03 0,02 0,18 0,23 0,08 0,12 0,22

16 3 (3) TABELL 2 (forts.) Resultat av försurningsundersökning i Skaraborgs län, mars 1978 Provtagningsdatum, 1978 Sjö Kod Höjd över havet m Provpunkt Temp ºC ph lab Konduktivitet ms/m 25 ºC Färg mg Pt/l Alkalinitet mekv/l Svedsjön Härsvattnet Kroksjön Storugglen S. Kroksjön Åklången Trehörningen Bastasjön S. Laxagölen Aborrtjärn Svältingen N. Laxagölen Horsagölen N. Kroksjön Sänksjön Lillsjön Kvarnsjön Åsbotorpssjön Vägagöljen Iglasjön Lönern Yttern Gårdsjön Kvarnsjön Amperna Dalsjön Hjortemaden R 162 R 168 R 172 R 178 R 179 R 183 R 184 R 185 R 191 R 201 R 204 R 215 R 217 R 218 R 231 R 259 R 276 R 303 R 318 R 326 R 401 R 402 R 403 R 404 R Bryggan 1,4 1,6 2,5 1,8 0,9 2,0 1,9 2,7 1,4 1,5 1,5 1,4 0,8 0,9 1,3 0,9 1,6 1,3 1,1 1,7 2,2 3,1 1,9 2,3 1,9 0,7 4,6 6,0 5,2 4,3 4,6 4,7 4,2 6,2 5,5 4,8 5,2 4,3 5,8 6,2 4,1 5,4 6,5 4,5 5,5 6,6 6,2 5,9 6,0 6,2 5,1 5,7 7,7 6,3 5,3 5,8 6,4 9,2 5,6 7,5 3,6 7,0 6,7 3,5 7,0 4,4 6,4 8,7 6,5 19,8 3,4 2,1 15,5 9,8 7,0 5,9 23,3 8,1 10,6 60 >> >>150 >> >>150 >> >>150 >> ,08 0,18 0,06 0,14 0,09 0,20 0,02 0,71 0,02 0,55 0,34 0,11 0,09 0,82 0,40

17 TABELL 2 (forts.) Resultat av försurningsundersökning i Skaraborgs län, maj 1978 Provtagningsdatum, 1978 " " " " " " " " " " " " " " " " " Vattendrag Provpunkt Temp ºC Igelsbäcken Sågarebcken Djäknebäcken Granviksån Sjötorpsbäcken Kopparbäcken Gatebäcken Hjoån Hjällöbäcken Nykyrkebäcken Skämningsforsån Krikån Rödån Svedån Gagnån Bäckebobäcken Hornån Knipån Hökesån Domneån Väg nr 49 - " - - " - - " - - " - Väg nr " - - " - - " - - " - - " - Bjärtebo Väg nr " - - " - - " - - " - - " - Habo Väg nr 195 9,7 13,8 7,3 13,6 9,9 17,3 13,3 15,2 14,1 13,1 13,2 9,4 10,6 12,3 11,3 9,7 12,4 14,0 13,4 13,1 ph lab 5,6 6,4 5,5 6,3 6,3 7,8 6,8 6,8 6,7 7,0 7,1 7,0 7,1 6,8 6,8 6,8 7,0 6,6 6,8 Konduktivitet ms/m 25 ºC 3,9 4,9 7,7 13,5 13,8 18,9 10,9 7,9 5,9 4,8 5,4 4,6 5,4 4,9 5,4 8,2 10,4 13,9 Färg mg Pt/l > > > Alkalinitet mekv/l 0,01 0,05 0,04 0,05 0,46 0,65 0,33 0,14 0,13 0,02 0,10 0,18 0,12 0,17 0,11 0,19 0,08 0,17 0,25 0,56

18 1 (3) TABELL 2 (forts.) Resultat av försurningsundersökning i Skaraborgs län, maj 1978 Provtagningsdatum, 1978 Sjö Kod Höjd över havet m Provpunkt Temp ºC ph lab Konduktivitet ms/m 25 ºC Färg mg Pt/l Alkalinitet mekv/l Skagern Unden Viken Örlen Ymsen Stråken Bottensjön Östen Hornborgasjön Vristulven Mullsjön Lången Velen Brängen Kyrksjön Nässjön St. Trehörningen Skärvlången Björklången Månsarudssjön Alvasjön Flämsjön Rösjön Knipesjön Sänningen Sandhemssjön Bocksjön Vallsjön Gällsjön Ämten Mullsjön Sjötorpssjön Hökessjön Bredsjön L. Trehörningen Mullsjön Ottersjön Simsjön Gimmersjön Narven Andsjön Hornsjön Husgärdessjön Ålsjön R 01 R 02 R 03 R 04 R 05 R 06 R 07 R 08 R 09 R 10 R 11 R 12 R 13 R 14 R 15 R 16 R 17 R 18 R 19 R 20 R 21 R 22 R 23 R 24 R 25 R 26 R 27 R 28 R 29 R 30 R 31 R 32 R 33 R 34 R 35 R 36 R 37 R 38 R 39 R 40 R 41 R 42 R 43 R ,4 10,3 13,3 14,1 1 10,0 13,2 11,3 11,4 9,2 16,6 9,8 12,6 10,2 15,0 10,5 13,2 9,2 14,2 14,3 8,6 8,7 11,4 12,5 14,7 10,3 13,5 15,1 16,0 9,3 10,6 10,5 11,5 9,5 15,8 19,1 13,9 9,7 10,6 13,6 11,0 11,7 9,6 15,1 6,9 6,3 6,8 7,1 7,5 6,7 7,3 7,4 7,3 6,7 6,9 7,2 5,5 6,9 7,4 7,0 6,6 8,1 6,7 6,8 8,1 6,8 6,9 6,9 6,5 7,6 6,9 7,2 6,4 6,2 6,6 5,7 6,2 7,2 6,6 7,0 6,4 6,3 8,1 5,7 6,6 4,4 7,5 11,6 15,6 9,3 8,8 23,5 55,7 9,1 10,6 33,6 6,6 8,8 8,9 8,0 37,2 7,4 6,5 5,4 26,9 8,0 6,4 6,6 9,6 4,4 9,4 6,2 33,2 11,4 34,2 6,9 6,0 6,6 1,2 10,7 10,6 6,0 4,7 40,3 5, >> >l > > >>150 0,12 0,01 0,11 0,33 0,82 0,24 0,23 1,01 2,90 0,16 0,13 1,69 0,02 0,19 0,23 0,16 0,12 2,54 0,20 0,09 0,29 2,12 0,30 0,09 0,05 0,97 0,01 0,11 0,05 2,29 0,21 1,83 0,10 0,11 0,09 0,04 0,07 0,13 0,30 0,65 0,04 0,04 2,52 0,02

19 2 (3) TABELL 2 (forts.) Resultat av försurningsundersökning i Skaraborgs län, maj 1978 Provtagningsdatum, 1978 Sjö Kod Höjd över havet m Provpunkt Temp ºC ph lab Konduktivitet ms/m 25 ºC Färg mg Pt/l Alkalinitet mekv/l Furusjön Sörvättnen Nordvättnen Kopparsjön Bysjön Jämnesjön Ullstorpasjön Eggbysjön St. Bjursjön Bergsjön Humsjön Hanhultasjön Hemsjön Björsjön Kroksjön St. Havsjön Gårälgen St. Valsjön Gravsjön Vingasjön Bjärsjön Sjötorpasjön Vallersjön St. Skogssjön Mjöserudssjön Torsjön Kvarnsjön Blanksjön Hållsdammen St. Öjasjön L. Havsjön Ottersjön St. Grubben Vibollsjön Svanasjön Iglafallssjön Frisjön Bergsjön Nolsjön Rödsjön St. Eketången Hallasjön Alsjön Strandgölen R 45 R 46 R 47 R 49 R 50 R 51 R 52 R 53 R 54 R 55 R 56 R 57 R 58 R 59 R 61 R 63 R 64 R 65 R 67 R 68 R 75 R 77 R 78 R 79 R 83 R 85 R 87 R 89 R 90 R 91 R 93 R 97 R 119 R 121 R 124 R 126 R 132 R 135 R 136 R 138 R 143 R 144 R 145 R ,4 9,9 9,6 17,4 9,4 11,3 11,5 9,6 9,6 13,8 15,1 16,9 15,6 17,3 10,0 9,4 16,6 14,9 12,2 9,7 9,0 10,3 10,1 20,7 15,4 14,4 15,2 13,9 11,2 10,1 9,8 15,5 9,7 15,0 9,4 13,9 17,3 10,8 16,8 9,1 11,4 11,4 10,4 6,2 6,7 6,7 7,8 8,1 6,8 8,2 6,8 6,3 6,7 5,9 6,5 5,6 6,8 7,0 5,8 6,6 6,4 7,7 7,5 7,3 7,0 5,3 6,0 5,6 6,4 5,0 6,7 6,5 6,9 5,3 6,8 5,3 6,8 5,5 6,7 5,2 4,9 6,9 6,7 5,8 5,2 6,3 6,6 5,1 5,6 13,3 38,4 8,8 13,3 43,5 9,6 5,2 6,6 5,7 6,0 5,6 7,6 6,3 8,3 8,0 46,9 6,6 12,0 10,6 5,8 8,0 7,4 4,1 5,7 5,2 5,8 6,0 4,9 3,9 4,8 3,8 5,7 6,5 5,8 4,4 13,3 5,4 7,0 5, >150 > >> >>150 >> > >>> >>150 >> ,10 0,16 0,16 0,64 2,48 0,08 1,09 2,92 0,13 0,03 0,13 0,03 0,09 0,01 0,21 0,18 0,06 0,17 0,16 2,51 0,04 0,66 0,26 0,02 0,32 0,04 0,07 0 0,02 0,20 0,23 0 0,12 0 0,19 0 0, ,15 0,44 0,06 0 0,01

20 3 (3) TABELL 2 (forts.) Resultat av försurningsundersökning i Skaraborgs län, maj 1978 Provtagningsdatum, 1978 Sjö Kod Höjd över havet m Provpunkt Temp ºC ph lab Konduktivitet ms/m 25 ºC Färg mg Pt/l Alkalinitet mekv/l Svedsjön Härsvattnet Kroksjön Storugglen S. Kroksjön Åklången Trehörningen Bastasjön S. Laxagölen Aborrtjärn Svältingen N. Laxagölen Horsagölen N. Kroksjön Sänksjön Lillsjön Kvarnsjön Åsbotorpssjön Vägagöljen Iglasjön Lönern Yttern Gårdsjön Kvarnsjön Amperna Dalsjön Hjortemaden R 162 R 168 R 172 R 178 R 179 R 183 R 184 R 185 R 191 R 201 R 204 R 215 R 217 R 218 R 231 R 259 R 276 R 303 R 318 R 326 R 401 R 402 R 403 R 404 R ,7 15,9 16,9 16,4 13,7 15,1 17,0 8,5 9,8 15,8 16,7 9,8 12,8 15,2 9,6 15,8 11,7 12,9 16,4 10,7 12,3 15,6 20,2 16,2 11,4 13,2 6,4 5,0 5,6 6,0 6,9 5,3 6,9 5,4 5,9 6,0 6,5 6,6 6,5 4,5 6,5 7,4 4,8 6,4 7,1 7,1 6,9 6,8 6,3 6,2 5,9 5,5 7,3 5,5 8,3 4,4 3,5 3,3 5,6 5,4 3,2 5,6 3,7 5,6 8,8 5,6 19,9 2,6 2,4 15,6 8,8 6,0 6,4 12,0 7,6 7,5 50 >>150 > >>150 >>> > > > ,07 0 0,04 0,02 0,25 0,13 0 0,05 0,08 0,02 0,05 0,02 0,13 0,12 0,32 0 0,09 0,94 0 0,07 0,55 0,32 0,15 0,05 0,46 0,08 0,08

21 TABELL 3 ph-värden i några sjöar i Hökensås Sjö Datum ph Strandgölen 29/ ,6 kalkning 1/ ,0 15/ ,7 17/ ,3 Sänksjön 18/ ,5 kalkning 8/ ,4 1/ ,2 13/ ,0 9/ ,9 17/ ,2 Bastugölen 20/ ,7 1/ ,3 kalkning 9/ ,6 17/ Lilla Havsjön 18/ ,7 13/ ,7 9/ ,9 17/ ,9 Stora Öjasjön 4/ ,8 8/ ,0 1/ ,6 9/ ,5 17/ ,5

22 TABELL 4 Sjöar Tiveden efter fallande alkalinitet Augusti 19 Maj 1977 Maj 1978 Kyrksjön 0,26 Kyrksjön 0,23 Narven 0,65 kalkad Humsjön 0,18 Humsjön 0,12 St. Valsjön 0,17 Gällsjön 0,08 St. Trehörningen 0,10 kalkad kalkad Sänningen 0,08 Gårdsjön 0,15 Månsarudssjön 0,09 kalkpåverkad Gårdsjön 0,06 Kyrksjön 0,13 Hanhultasjön 0,06 Kvarnsjön (R87) 0,06 Humsjön 0,13 Narven 0,06 Narven 0,06 Hanhultasjön 0,13 L. Trehörningen 0,05 Gårälgen 0,05 kalkad St. Trehörningen 0,12 Bergsjön 0,05 Gällsjön 0,04 kalkad Mullsjön (R36) 0,05 Kvarnsjön (R87) 0,04 Månsarudssjön 0,09 Ottersjön 0,04 Sänningen 0,03 L. Trehörningen 0,09 kalkad Månsarudssjön 0,04 Gårdsjön 0,02 Kvarnsjön 0,07 Storugglen 0,04 Bergsjön 0,02 Gårälgen 0,06 Hanhultasjön 0,04 Velen 0,01 Sänningen 0,05 Bocksjön 0,04 Gårälgen 0 Gällsjön 0,05 St. Valsjön 0,04 Bocksjön 0 Mullsjön 0,04 Velen 0,03 St. Valsjön 0 Bergsjön 0,03 Vibollssjön 0 Storugglen 0 Storugglen 0,02 Blanksjön 0 Mullsjön (R36) 0 Velen 0,02 Ålsjön 0 Blanksjön 0 Ålsjön 0,02 St. Trehörningen 0 Ottersjön 0 kalkad Bocksjön 0,01 L. Trehörningen 0 Vibollssjön 0 Ottersjön 0 Ålsjön 0 Vibollssjön 0 Blanksjön 0

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49