Möteshandlingar. Förbundsårsmötet Ånnaboda Konferenscenter. 1-3 april. Svenska Celiakiungdomsförbundet

Transkript

1 Möteshandlingar Ånnaboda Konferenscenter 1-3 april Svenska Celiakiungdomsförbundet

2 Välkomna till Svenska Celiakiungdomsförbundets förbundsårsmöte 2016 Förbundsstyrelsen och kansliet hälsar alla ombud och andra deltagare välkomna till SCUF:s förbundsårsmöte Under helgen kommer vi diskutera, resonera och fatta beslut om året som varit- och framför allt om året som kommer. Under helgen kommer representanter från både Unga Allergiker samt Norsk Celiakiföreningens Ungdom finnas på plats vilket vi tycker ska bli jättekul. Välkomna Under förbundsårsmötet kommer vi att ta ställning till ett flertal motioner och det är väldigt viktigt att alla kommer väl förbereda till mötet. För att det ska finnas möjlighet att diskutera de motioner du känner starkt för eller tycker är oklara kommer ett påverkanstorg att arrangeras på lördag förmiddag. Motionerna delas upp efter tema och du kan välja två av tre grupper med motioner du vill diskutera. Utnyttja denna tid till max och kom väl förbered med frågor till både motionär och förbundsstyrelsen. Efter påverkandetorget kommer du ha möjlighet att skriva yrkande alltså förslag på ändringar i motionernas att-satser. Läs gärna genom motionerna och börja skriva dina yrkanden redan innan mötet. Då det är under förbundsårsmötet som SCUF:s framtid bestäms är det jätteviktigt att du säger till om du inte förstår eller om något känns svårt. Räck upp handen direkt och fråga så går vi igenom punkten igen. Inga frågor är för små och framförallt så är ingen fråga dum. Tillslut vill vi önska er alla hjärtligt välkomna till förbundsårsmötet och vad vi tror kommer att bli en jätterolig helg. Vi ses i Ånnaboda Sofia Larsson Förbundsordförande Jenny Pettersson Generalsekreterare

3 Innehåll Praktisk information 3 Vad är vad i möteshandlingarna? 4 Program för helgen 5 Del 1: Mötesformalia 6 Förbundsrådsmötets öppnande 7 Val av mötesfunktionärer 7 - Mötesordförande 7 - Mötessekreterare 7 - Två justerare tillika rösträknare 7 Fastställande av röstlängd 7 Fråga om förbundsårsmötet är behörigen utlyst 7 Fastställande av dagordning 8 Fastställande av mötesordning 9 Sid Del 2: Avhandling av det gångna verksamhetsåret 12 Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse för Fastställande av årsredovisning Revisorernas berättelser 30 Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen 32 Del 3: Diskussion och beslut om kommande verksamhetsår 33 Behandling av motioner och propositioner 34 - Motion 1: Bristande förtroende 34 - Motion 2: Anställd personal vid kansliet 36 - Motion 3: Förenings- och lägerkoordinators tjänst 38 - Motion 4: Föreningskoordinator 40 - Motion 5: Lägerkoordinator 42 - Motion 6: Anställa ekonom 44 - Motion 7: Flytta kansli 46 - Motion 8: Personalutskott 47 - Motion 9: Beslut om delegationsordning 48 - Motion 10: Delegationsordningen 49 - Motion 11: Boendepolicy 50 - Motion 12: Rekryteringsprocess av tillfällig personal 51 - Motion 13: Policy uteslutning av medlemsförening 52 - Motion 14: Ändring normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar 54 - Motion 15: SCUF:s stadgar för dummies 54 - Motion 16: Skall till ska 55 - Motion 17: Ordlista 56 - Motion 18: Lägerledare arvode 56 - Motion 19: Internationellt läger Motion 20: Monter Mat för Livet 59 - Proposition 1: Utskick 59 - Proposition 2: Logotyp 60 - Proposition 3: Förbundsstyrelsen 61 - Proposition 4: Stödmedlem 61 - Proposition 5: Anmälan av ombud 62 - Proposition 6: Normalstadgar 62 - Proposition 7: Valberedning som ombud 62 - Proposition 8: Valberedningens arbetssätt 62 - Proposition 9: Anslutning av nya medlemsföreningar 63 - Proposition 10: Motsättning vid upplösning av förbundet 64 Fastställande av verksamhetsplan och rambudget Del 4: Valärenden 71 Val av förbundsstyrelse 72 - Val av kassör 72 - Val av fyra nya styrelseledamöter 72 Val av revisorer och revisorsersättare 74 - Ekonomiska revisorer 74 - Verksamhetsrevisorer Val av valberedning 75 Eventuella övriga val Del 5: Övriga frågor 76 Övriga frågor 77 - Nästa förbundsårsmöte 77 Mötets avslutande 77 Bilaga 1: Förslag till delegationsordning enligt motion Bilaga 2: Förslag till delegationsordning enligt förbundsstyrelsen 83

4 Praktisk information och regler Vi kommer under helgen att vara på Ånnaboda Konferenscenter, som ligger i Ånnaboda utanför Örebro. Vi åker gemensamt till Ånnaboda med en buss som avgår från Örebro C kl. 17:00 på fredag den 1 april. Återresan avgår från Ånnaboda 14:00 på söndag den 3 april. Beräknad ankomsttid till Örebro C på söndagen är ca 14:30. När du har bokat din resa får du gärna meddela oss så fort som möjligt så vi vet när alla anländer och åker hem. Under helgen kommer vi att bo i mysiga stugor med fyra bäddar. Alltså delar du rum med tre andra mötesdeltagare. Läs mer om Ånnaboda Konferenscenter på deras hemsida: Några regler och hållpunkter under helgen 1. Enligt SCUF:s alkoholpolicy gäller fullständigt förbud mot intag av alkohol och droger under hela helgen. Bryter någon mot denna policy kan den personen skickas hem mot egen betalning, samt bli ersättningsskyldig för kostnader under mötet. SCUF:s alkoholpolicy finns i sin helhet på SCUF:s hemsida. 2. Närvaroplikt råder, det vill säga det är inte tillåtet att lämna området utan godkännande från mötesansvariga. 3. Det är strikt förbjudet att ta med sig nötter/jordnötter eller produkter som innehåller det. 4. Undvik parfymer, hårsprayer och andra produkter med starka dofter. 5. Vi hjälps åt att hålla snyggt och rent under helgen. 6. Det är viktigt att vi behandlar varandra med respekt, både under mötet samt innan och efter. Vi är alla uppmärksamma på om härskartekniker används och har ett gemensamt ansvar att se till så att vi behandlar varandra schysst samt att alla kan känna sig välkomna. Om du behöver få kontakt med någon inför förbundsårsmötet kan du kontakta SCUF:s generalsekreterare Jenny Pettersson via telefon eller e-post jenny.pettersson@scuf.se

5 Vad är vad i möteshandlingarna? För att få en bättre bild av vad som är vad i möteshandlingarna kommer här en liten ordlista över det som finns med. Dagordning: Dagordningen tar upp de punkter som årsmötet ska ta beslut kring eller diskutera om. I början av förbundsårsmötet tas ett beslut om att fastställa eller göra ändringar i dagordningen. Mötesordning: Mötesordningen är de regler som gäller under förbundsårsmötet förhandlingar. Under mötet ska alla följa dessa regler. Det kan handla om hur lång tid någon får prata, hur en för fram sin åsikt samt hur vi ska rösta. I början av mötet tas beslut om att fastställa eller göra ändringar i mötesordningen. Under fredagen kommer alla deltagare få en utbildning i mötesteknik, så att alla känner att de kan hänga med under mötet. Motion: En motion är ett förslag som kommer från en medlem, medlemsförening eller arbetsgrupp. Alla medlemmar har rätt att skicka motioner till årsmötet. Förbundsstyrelsen ger sedan sin uppfattning om motionen i något som kallas motionssvar. Proposition: En proposition är egentligen detsamma som en motion, med den skillnaden att propositioner är de förslag som kommer från den sittande förbundsstyrelsen. Verksamhetsberättelse: Efter varje verksamhetsår ska förbundsstyrelsen skriva en verksamhetsberättelse, som tar upp vad organisationen gjort under året som gått. Den presenteras på förbundsårsmötet och läggs sedan till handlingarna. Verksamhetsplan: Inför varje förbundsårsmötet ska förbundsstyrelsen ta fram ett förslag till verksamhetsplan. Verksamhetsplanen tar upp riktlinjer till nästa förbundsstyrelse kring vilken typ av verksamhet organisationen ska bedriva under nästkommande verksamhetsår. Yrkande: Förslag till ändring på motion eller proposition. Exempelvis om någon vill ändra något i att-satsen eller lägga till en helt ny att-sats. 4

6 Program för helgen Fredag 1 april : Gemensam buss avgår från Örebro C : Registrering vid ankomst, incheckning : Middag : Gemensam välkomstceremoni - Välkomsttal av Sofia, SCUF:s ordförande - Praktisk information om helgen - Årsmötesutbildning mötesteknik, mötesregler samt diskussion om gemensamma förhållningsregler : Gemensam aktivitet Lördag 2 april 7:00 : Frukost 8.00 : Mötet öppnas i mötessalen - Mötesformalia - Avhandling av föregående verksamhetsår 9.30 : Påverkanstorg & yrkandeskrivarverkstad : Lunch : Mötet återupptas i mötessalen enligt dagordning : Fika : Mötet återupptas i mötessalen enligt dagordning : Mötet avslutas : Middag : Gemensamma aktiviteter Söndag 3 april 8.30 : Frukost 9.30 : Föreläsningspass eventuellt fortsatt möte : Gemensam avslutning : Lunch : Städ, packning etc : Buss avgår till Örebro C 14:30 : Ankomst till Örebro C 5

7 Del 1 - Mötesformalia Mötesformalia är de punkter under förbundsårsmötet som berör det formella, såsom val av de som ska leda mötet, vilka som kan rösta och vilka regler vi ska ha för mötet. " Mötets öppnande " Val av mötesfunktionärer " Fastställande av röstlängd " Fråga om mötet är behörigt utlyst " Fastställande av dagordning " Fastställande av mötesordning 6

8 1. Mötets öppnande SCUF:s förbundsordförande Sofia Larsson hälsar alla välkomna och öppnar formellt förbundsårsmötet Val av mötesfunktionärer Här ska förbundsårsmötet, efter förslag från valberedningen, välja vem som ska leda mötet (ordförande), föra protokoll (sekreterare) samt justera protokoll och vid behov räkna röster vid beslut (justerare tillika rösträknare). Förbundsstyrelsen genom valberedningen föreslår förbundsårsmötet till mötesordförande välja Mikael Holm Vad gäller justerare, rösträknare samt mötessekreterare är det styrelsens ambition att dessa ska utses på plats. 3. Fastställande av röstlängd I röstlängden finns de personer och det antal som har rätt att rösta under förbundsårsmötet. Den fastställs i början av mötet och rättas till vid behov under mötets gång. Röstlängden fastställs utifrån anmälningslista och registrering. Varje medlemsförening har under förbundsårsmötet 2016 rätt till 5 ombud och förbundsstyrelsen har rätt till 1 ombud. 4. Fråga om mötet är behörigt utlyst En första inbjudan till förbundsårsmötet skickades via e-post den 1 december 2015 till alla medlemmar som prenumererar på SCUF:s nyhetsbrev och gick ut på SCUF-sidan i fjärde numret av Celiaki Forum den 2 december Formell kallelse till årsmötet gick ut till medlemsföreningarna via brev och e-post den 16 december Information har även legat uppe på SCUF:s hemsida sedan 1 december 2015 samt kommunicerats via våra konton i sociala medier och via digitalt nyhetsbrev. Handlingarna till mötet distribuerades den 11 mars 2016 till alla anmälda ombud samt medlemsföreningar via e-post och publicerades på SCUF:s hemsida. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsårsmötet fastställa förbundsårsmötet stadgeenliga utlysande 7

9 5. Fastställande av dagordning Här ska förbundsårsmötet, efter förslag från styrelsen och utifrån vad som regleras i stadgarna, fastställa en dagordning för mötet dvs. en lista på de punkter som mötet ska behandla och eventuellt fatta beslut kring. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsårsmötet fastställa dagordningen enligt förslaget Förslag till dagordning för förbundsårsmötet Förbundsrådsmötets öppnande 2 Val av mötesfunktionärer - Mötesordförande - Mötessekreterare - Två justerare tillika rösträknare 3 Fastställande av röstlängd 4 Fråga om förbundsårsmötet är behörigen utlyst 5 Fastställande av dagordning 6 Fastställande av mötesordning 7 Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse för Fastställande av årsredovisning Revisorernas berättelser 10 Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen 11 Behandling av motioner och propositioner - Motion 1: Bristande förtroende - Motion 2: Anställd personal vid kansliet - Motion 3: Förenings- och lägerkoordinator - Motion 4: Föreningskoordinator - Motion 5: Lägerkoordinator - Motion 6: Anställa ekonom - Motion 7: Flytta kansli - Motion 8: Personalutskott - Motion 9: Beslut om delegationsordning - Motion 10: Delegationsordningen - Motion 11: Boendepolicy - Motion 12: Rekryteringsprocess av tillfällig personal - Motion 13: Policy uteslutning av medlemsförening - Motion 14: Ändring normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar - Motion 15: SCUF:s stadgar för dummies - Motion 16: Skall till ska - Motion 17: Ordlista - Motion 18: Lägerledare arvode - Motion 19: Internationellt läger Motion 20: Monter Mat för Livet - Proposition 1: Utskick - Proposition 2: Logotyp - Proposition 3: Förbundsstyrelsen - Proposition 4: Stödmedlem - Proposition 5: Anmälan av ombud - Proposition 6: Normalstadgar - Proposition 7: Valberedning som ombud - Proposition 8: Valberedningens arbetssätt - Proposition 9: Anslutning av nya medlemsföreningar - Proposition 10: Motsättning vid upplösning av förbundet 12 Fastställande av verksamhetsplan och budget Val av förbundsstyrelse - Val av kassör - Val av fyra nya styrelseledamöter 14 Val av revisorer och revisorsersättare - Ekonomiska revisorer - Verksamhetsrevisorer 15 Val av valberedning 16 Eventuella övriga val 17 Övriga frågor - Nästa förbundsårsmötet 18 Förbundsrådsmötets avslutande 8

10 6. Fastställande av mötesordning En mötesordning beskriver hur själva mötet går till, dvs. vilka regler som ska gälla för mötet. Det rör sig exempelvis om vem som får rösta och hur länge en får prata när en gör ett inlägg etc. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsårsmötet fastställa mötesordningen enligt förslaget 9

11 Förlag till mötesordning för förbundsårsmötet Yttrande och förslagsrätt Under förbundsårsmötet har medlemsföreningarnas anmälda ombud samt ett ombud från förbundsstyrelsen rösträtt. Varje medlemsförening har rätt till fem ombud. Fysiska medlemmar har närvaro-, yttrande-, och förslagsrätt. Stödmedlemmar har närvarooch yttranderätt. Förbundsstyrelsens ledamöter, förbundets revisorer, valberedning, generalsekreterare har yttrande- och förslagsrätt. Övriga av förbundet anställd personal har endast yttranderätt. Verksamhetsrevisorn har närvaro- och yttranderätt på förbundsårsmötet det år revisionsberättelsen lämnats. Vid behandling av propositioner och motioner har en av motionärerna/ styrelseledamöterna rätt att föredra sin motion/proposition i max 3 minuter. Vid behandling av yrkande har personen som yrkar, en taltid som uppgår till 1 minut. I övrigt uppgår talartid för inlägg under debatt till 1 minut. Kandidater till förtroendeposter har yttranderätt i frågor som rör val. 2. Begära ordet lämna förslag Talare begär ordet genom att räcka upp sitt personliga deltagarkort. Mötesordföranden noterar den anmälda talaren på talarlistan. Personer som yttrar sig för första gången i en debatt ska ges företräde framför personer som redan talat. När en person begär ordet är talartiden normalt 1 min. Samtliga på plats formulerade förslag (yrkanden) som förbundsårsmötet ska behandla måste lämnas in skriftligen till mötesordföranden och formuleras som förslag till beslut (utom vid ordningsfråga, se punkt 8). Yrkanden kan endast lämnas in i form av ändringsförslag på motioner, propositioner, budget och verksamhetsplan som tilldelats ombuden i förbundsårsmöteshandlingarna. Alla skriftligt inlämnade förslag på förbundsårsmötet protokollförs, såvida de inte dras tillbaka. 3. Påverkanstorg Under förbundsårsmötet kommer det att arrangeras ett påverkanstorg. Under påverkanstorget har närvarande medlemmar möjlighet att diskutera de förslag som presenterats i förbundsårsmöteshandlingarna, dvs. motioner, propositioner, budget och verksamhetsplan. Påverkanstorget är ett öppet forum för samtal, där allas röster och åsikter ska få möjlighet att komma fram. I anslutning till påverkanstorget kommer det även att finnas möjlighet att skriva yrkanden på de förslag som finns presenterade i förbundsårsmöteshandlingarna. Yrkandestopp (dvs. tiden då yrkanden senast kan lämnas in) är lördag 2 april kl Efter denna tid kan inga nya yrkanden lämnas in. 4. Rösträtt Endast de valda ombuden, som finns med på den av förbundsårsmötet fastställda röstlängden, har rösträtt. Det är tillåtet att en av medlemsföreningen anmäld åhörare övertar rösträtten från person som inte kan medverka under förbundsårsmötet eller som av annan anledning inte kan fullgöra sitt ombudsuppdrag. 5. Omröstning När debatten är avslutad frågar mötesordföranden om förbundsårsmötet är redo att gå till beslut. Mötesordföranden redovisar de yrkanden/förslag som har kommit in, samt föreslår i vilken ordning de ska behandlas. 1. Beslut tas normalt med acklamation (muntliga ja-rop samt handuppräckning med röstkort). Mötesordföranden bedömer vilket av förslagen som har fått majoritet (ex jag finner bifall för styrelsens förslag ), och bekräftar beslutet med ett klubbslag. 10

12 2. Om något av ombuden vill ha en ännu noggrannare bedömning av omröstningen kan denne begära votering/rösträkning genom att ropa votering så att mötesordföranden hör. Begärs votering räcker ombuden på nytt upp sina röstkort, och de utsedda rösträknarna räknar rösterna. Rösträknarna meddelar tyst var för sig sitt resultat till mötesordföranden, som bedömer vilket av förslagen som har fått majoritet (ex jag finner bifall för styrelsens förslag ), och bekräftar beslutet med ett klubbslag. 3. Om något av ombuden vill ha en ännu mer noggrann bedömning av omröstningen kan denne begära röstgranskning genom att ropa votering igen. Då avges rösterna efter upprop från den justerade röstlängden och räknas öppet. 4. Slutligen kan ombuden begära sluten votering genom att ropa sluten votering. Ombuden röstar då genom att lämna in en röstsedel som rösträknarna går igenom varefter mötesordföranden meddelas om resultatet. 6. Sakupplysning Sakupplysning kan begäras av någon som har en viktig upplysning att tillföra debatten, eller vill rätta till felaktighet som används i debatten. Sakupplysning ska motiveras för mötesordföranden och bryter talarlistan. Upplysningen får ej innehålla någon argumentation. Mötesordföranden beslutar om sakupplysning beviljas. 7. Replik När någon blir medvetet misstolkad eller personligt angripen i en debatt kan denne begära replik. Replik bryter talarlistan och får därför inte vara annat än ett kort svar från den angripna. Mötesordföranden beslutar om replik beviljas, där taltiden uppgår till 1 min. Efter replik kan mötesordföranden bevilja kontrareplik, då den första personen får tala igen, enligt samma princip som för replik. Ett replikskifte, som detta heter, får innehålla max två repliker respektive kontrarepliker. 8. Ordningsfråga Ordningsfrågor rör formerna för mötet, exempelvis behov av paus för överläggningar mellan ombuden, åsikter om hur ett beslut ska fattas eller streck i debatten (se punkt 9). Ordningsfrågor går före allt annat i talarlistan. Mötesordföranden beslutar om ordningsfråga beviljas. 9. Streck i debatten Streck i debatten kan föreslås av något av ombuden eller mötesordföranden. Förbundsårsmötet beslutar om streck i debatten ska sättas, efter fråga från mötesordföranden. Då streck i debatten har satts, kan dem som önskar tala ytterligare en gång sätta upp sig på talarlistan. Därefter kan ingen ytterligare sätta upp sig på talarlistan. Innan debatten går vidare redovisar ordföranden de yrkanden (förslag till beslut) som har inkommit. 10. Reservation Reservation mot ett beslut kan göras av ombuden. Om något av ombuden vill reservera sig mot ett beslut ska detta anmälas direkt efter att beslutet fattats. Reservationer protokollförs. 11. Val till förtroendeposter Vid val till förtroendeposter (styrelse, valberedning och revisorer) röstar förbundsårsmötet först för eller emot valberedningens förslag. Förbundsårsmötet kan också, efter förslag från mötesordföranden, välja att gå direkt till sluten omröstning (se punkt 12). 12. Sluten omröstning vid personval Om det vid personval finns fler kandidater än platser kan förbundsårsmötet eller mötesordföranden besluta att sluten omröstning skall tillämpas. Ombuden röstar med röstsedel som är blank. Röstsedel ska innehålla samma antal namn som valet avser. 11

13 Del 2 Avhandling av det gångna verksamhetsåret Under dessa punkter ska årsmötet gå igenom året som gått. Exempelvis lägga styrelsens verksamhetsberättelse till handlingarna, fastställa årsredovisningen samt ta ställning till om förbundsstyrelsen ska få ansvarsfrihet för förvaltningen av verksamheten under Förbundstyrelsens verksamhetsberättelse - Årsredovisning Revisorernas berättelser - Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen SVENSKA CELIAKIUNGDOMSFÖRBUNDET 12

14 7. Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse för 2015 Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse är helt enkelt en beskrivning av förbundsstyrelsen över vad som hänt under Berättelsen bygger på verksamhetsplanen för 2015 och syftar till att ge en bild av vad SCUF har arbetat med under det gångna verksamhetsåret. Förbundsårsmötet lägger verksamhetsberättelsen till handlingarna, dvs. bifogar berättelsen till årsmötesprotokollet. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsårsmötet lägga förbundsstyrelsens Verksamhetsberättelse för 2015 till handlingarna SVENSKA CELIAKIUNGDOMSFÖRBUNDET 13

15 Verksamhetsberättelse verksamhetsåret Svenska Celiakiungdomsförbundet I Svenska Celiakiungdomsförbundet, SCUF, möts vi barn och unga med celiaki mellan 0-29 år. Den nationella organisationen består av över 7500 medlemmar, förbundsårsmötet, förbundsstyrelsen, medlemsföreningar, valberedningen samt revisorerna. Organisationen består just nu även av ett kansli med 3 anställda. SCUF är en mötesplats där vi strävar efter att ge våra medlemmar verktyg för att påverka sin situation, samt stärka sig i olika sammanhang. SCUF arbetar med att skapa opinion och kunskapsspridning samt skapa sociala mötesplatser för våra medlemmar. Medlemshantering SCUF arbetar kontinuerligt för att rekrytera och engagera medlemmar för att utveckla verksamheten samt vara en stark aktör för barn och unga med celiaki. Under verksamhetsåret har fokus lagts på att skapa engagemang hos befintliga medlemmar genom att sänka trösklarna för engagemang och stötta medlemsföreningarna i deras arbete. Under har SCUF: Stöttat medlemsföreningar i deras medlemsrekrytering genom att sprida information om dess aktiviteter i nationella nyhetsbrev samt kontinuerligt under året uppmuntrat till lokalt engagemang både på hemsidan samt i sociala medier. Anställt en Förenings- och lägerkoordinator för att stötta medlemsföreningarna i deras arbete. Tjänsten arbetar både med att stärka SCUF:s befintliga medlemsföreningar samt att nya medlemsföreningar ska skapas. Skrivit och lagt upp föreningsmallar för att underlätta föreningsarbetet på förbundets hemsida. Dessa ska hjälpa och underlätta arbetet för förtroendevalda inom SCUF och medlemmar som är intresserade av att engagera sig och starta en ny medlemsförening. Fortsatt utdelningen av utmärkelsen Årets medlem, vilken syftar till att uppmärksamma en eller flera medlemmar som gjort något utöver det vanliga för SCUF. Årets medlem 2015 tilldelades Eva Wilhelmsson för hennes mångåriga och mångsidiga engagemang. Mångfald SCUF utgör sig för att vara en organisation som välkomnar alla och för att vara det måste vi arbeta aktivt med inkludering. Under verksamhetsåret har förbundet arbetet med inkludering och mångfald på ett flertal olika sätt. Ett sätt har varit att vi fortsatt arbetet med att förbättra hemsidan och den har gjorts mer enhetlig och lättnavigerad för maximal åtkomlighet för användarna En handlingsplan för mångfald har tagits fram och ett mångfaldsombud har utsetts inom förbundsstyrelsen samt på kansliet. Handlingsplanen berör alla delar av förbundets verksamhet och sätter riktlinjer vid exempelvis förbundets rekrytering. Som en del av arbetet kring mångfald har en utvärderingsguide har tagits fram för att säkerställa att mångfald är en del av de utvärderingar som förbundet genomför. SVENSKA CELIAKIUNGDOMSFÖRBUNDET 14

16 För att inspireras i mångfaldsarbetet och bli ännu bättre på inkludering deltog personal från kansliet på PSFUNK15, ett möte mellan public service-bolag och funktionshindrade, med många seminarier om mångfald och inkludering, samt på matsalongens utbildning i mångfaldsarbete. Utbildning I SCUF har medlemmar möjlighet att delta i utbildningar som ger en ökad kunskap om celiaki, förenings- och påverkansarbete samt SCUF som organisation. Syftet med utbildningarna är att skapa engagemang, utveckla ledare samt öka möjligheterna att påverka de egna livsvillkoren och samhället i stort. Under verksamhetsåret har SCUF i samband med sommarlägret haft föreläsningar om föreningsarbete samt hur medlemmar kan engagera sig inom förbundet. Under hösten anordnades även en utbildningshelg som var öppen för alla medlemmar i SCUF. Under helgen hölls utbildningar och workshops i föreningsarbete, om SCUF som förbund och engagemangsskapande. Utbildningshelgen finansierades helt av bidrag och vi vill därför tacka stiftelsen Konung Gustav V:s 90-årsfond för dess bidrag. Påverkan SCUF vill verka för ett tillgängligt samhälle, fritt från diskriminering personer med celiaki. Det gör vi genom att anordna stärkande, utvecklande och roliga aktiviteter samt bedriva ett påverkansarbete. Påverkansarbetet sker kontinuerligt i kontakt med olika aktörer samt genom samarbete med andra organisationer. Under har SCUF: Fortsatt utdela café- och restaurangmärkning för att uppmärksamma bra exempel och underlätta för våra medlemmar att hitta bra caféer och restauranger runt om i landet. Konceptet för SCUF-märkningen har under året setts över och det grafiska utseendet uppdaterats. Genomfört en medlemsundersökning med fokus på utbud, säkerhet och bemötande under resor. Detta är samma tema som 2013 års undersökning, vald delvis för att följa upp och se om några förändringar har skett. Undersökningen besvarades av 677 respondenter och förbundets kommunikatör har givit presentationer om undersökningen för ett flertal företag. Delat ut SCUF-gaffeln till Virginia Küst, som inspirerar andra med sina recept och kunskaper. Att lyfta individer i SCUF-gaffeln är bra för att visa att det inte krävs stora organisationer för att göra skillnad. Deltagit på Mat för Livet-mässan med en egen monter, där förbundet representerades av både personal och förtroendevalda medlemmar. Under mässan fick SCUF en möjlighet att komma i kontakt med både medlemmar samt producenter. Läger Under 2015 anordnades ett sommarläger för barn och ungdomar mellan 7-17 år. Totalt deltog 56 barn under lägret som ägde rum på Björkögården på Väddö norr om Stockholm. Under 4 dagar fick deltagarna prova på olika aktiviteter, äta god mat, njuta av det varma sommarvädret och träffa massor av nya vänner. Lägret finansierades helt av deltagaravgifter samt bidrag och vi vill därför tacka följande bidragsgivare för deras bidrag till SCUF:s verksamhet; Stiftelsen Sunnerdahls Handikappfond, Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs minne, Prins Gustav Adolf SVENSKA CELIAKIUNGDOMSFÖRBUNDET 15

17 och prinsessan Sibyllas minnesfond, Helge Ax:son Johnsons stiftelse, Stiftelsen Lars Hiertas minne samt de landstingsbidrag vi blivit beviljade. Kommunikationskanaler Kommunikationen under verksamhetsåret har skett via informations- och profilmaterial, medlemsutskick, SCUF:s nyhetsbrev samt genom SCUF:s hemsida, Facebook och Instagram. Under året har SCUF:s kommunikatör arbetat med att uppdatera hemsidan både innehållsmässigt och grafiskt. Hemsidan har omorganiserats för att bättre spegla SCUF:s två verksamhetsområden; social verksamhet samt påverkansarbete. SCUF har fortsatt sprida löpande information om förbundets olika delar av verksamheten till medlemmarna via nyhetsbrevtjänsten. Även utformningen av nyhetsbrevet har uppdaterats för att bättre överensstämma med den utformningen av hemsida. Tjänsten erbjuds även till medlemsföreningar att använda månadsvis. Internationellt SCUF är medlem i Coeliac Youth of Europe (CYE) som ger möjlighet för våra medlemmar att delta i internationella träffar och få information om glutenfritt i Europa. Varje år anordnar CYE, i samarbete med vuxenförbundet AOECS, en internationell konferens dit representanter från alla medlemsländer bjuds in. I år hölls den i Dublin, Irland, och SCUF skickade två representanter från förbundsstyrelsen. Under året har förbundsstyrelsen även arbetat för ett ökat samarbete med celiakiungdomsorganisationerna i Norge samt Finland. Som en del i det arbetet medverkade Generalsekreteraren på Norsk Celiakiförenings Ungdoms (NCFU) årsmöte. Under mötet höll Generalsekreteraren en presentation om SCUF: arbete och diskuterade framtida samarbeten tillsammans med NCFU:s förbundssekreterare. Samarbeten Samarbetet mellan medlemsförbunden i form av organisationen DU har avslutats. Skolprojektet, LAGA som SCUF driver tillsammans med Unga Allergiker har kommit igång och var under 2015 inne på sitt första år av tre. Bland annat har projektet inneburit ett mentorskapsprogram, vilket syftat till att stärka unga med celiaki samt en erfarenhetsplattform, där medlemmar i SCUF och UA kan lära av och stötta varandra. Samarbetet med Svenska Celiakiförbundet fortsätter och personal från båda kanslierna har träffats ett flertal gånger för att diskutera hur vi bättre kan samarbeta. Internt Under 2015 har förbundsstyrelsen fokuserat mycket på visioner och nya möjligheter för hur förbundet att växa. Fokus har även legat på att få igång alla medlemsorganisationer ordentligt och hjälpa dem i sitt arbete. På kansliet har det skett några organisatoriska förändringar gällande personalfördelningen och på kansliet jobbar nu en Generalsekreterare, en Kommunikatör och en Medlemsförening- och lägerkoordinator. SVENSKA CELIAKIUNGDOMSFÖRBUNDET 16

18 8. Fastställande av årsredovisning 2015 En årsredovisning är en sammanställning av organisationens ekonomiska ställning och resultat under Den innehåller en balansräkning (ekonomisk ställning) och en resultaträkning (resultatet för 2015). Årsredovisningen tas fram utifrån organisationens bokslut och granskas av en ekonomisk revisor som säkerställer att det inte innehåller några felaktigheter samt att den beskriver organisationens ekonomiska ställning på ett önskvärt sätt. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsårsmötet fastställa resultat- och balansräkning samt att lägga Årsredovisningen för 2015 till handlingarna. SVENSKA CELIAKIUNGDOMSFÖRBUNDET 17

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31 9. Revisorernas berättelse a) Ekonomiska revisorns berättelse Ekonomiska revisorns berättelse kommer att skickas ut senare eller finnas tillgänglig för alla på förbundsårsmötet. Detta då årsredovisningen inte kunde skrivas under av alla i förbundsstyrelsen i tid vilket inneburit att den ekonomiska revisorns berättelse inte kunnat färdigställas innan utskicket av dessa handlingar. b) Verksamhetsrevisorns berättelse Verksamhetsrevisorns berättelse 2015 Som förtroendevald verksamhetsrevisor i Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF) har jag under verksamhetsåret granskat förbundets verksamhet. Som förtroendevald revisor har jag inte granskat förbundets ekonomi utan hur förbundsstyrelsen skött ansvaret de fått av förbundsårsmötet samt hur verksamheten har följt SCUF:s stadgar, policydokument, verksamhetsplan och strategier. Förbundets arbete Följande punkter beskriver hur förbundet under verksamhetsåret arbetet för att uppnå de mål satta i verksamhetsplanen beslutad på förbundsårsmötet. Arrangerat en utbildningshelg för SCUF:s medlemmar där fokus bland annat låg på hur medlemsföreningarna tillsammans ska arbeta för att få fler engagerade inom SCUF. Förbundet har även under SCUF fanns representerade på Mat för Livet- mässan i Stockholm. I montern stod två av förbunds anställda och det fanns även möjlighet för alla medlemsföreningar att representera i montern. Montern var väldigt populär och SCUF kunde genom den komma i kontakt med många befintliga samt möjliga framtida medlemmar under de två dagar de var där. Förbundet anordnade under 2015 ett sommarläger för medlemmar mellan Ett sommarläger som gör att man kan få mer aktiva medlemmar sen i slut ändan som senare i livet vill vara med och påverka och sitta i någon styrelse. Förbundet har fortsatt sprida och uppmuntra till användning av Fråga dietisten på SCUF:s hemsida. Tjänsten har under året lyfts upp på hemsidan och sociala medier flertal gånger och användningar av tjänsten har under året ökat. Förbundet har stärkt delaktigheten i Sveriges Konsumenter genom att representera förbundet på representantmöten och årsmöte. Tagit fram och distribuerat en medlemsundersökning som berör temat resor. Medlemsundersökningen genomfördes under hösten 2015 och kommer spridas under våren Arbetat för att fortsätt verka för ett stärkt samverkan mellan SCUF och Svenska Celiakiförbundet. Detta har bland annat gjorts genom återkommande möten mellan personalen på kanslierna- SVENSKA CELIAKIUNGDOMSFÖRBUNDET 30

32 Fortsatt att på olika sätt samarbeta med organisationer som ligger nära SCUF, såsom Coeliac Youth of Europe (CYE), DU, Unga Allergiker och LSU. Förbundsstyrelsen skickade två representanter på CYE:s möte i Dubblin där de fick utbytta kunskaper och kontakter med andra länder i celiakifrågan, samarbetet med Unga Allergiker har fortsatt genom Arvsfondprojektet LAGA, kansliet samt ordförande har haft nära kontakt med LSU bland annat genom GS-nätverk samt ordförandemöten. Förbundsstyrelsen har under året representerat förbundet på DU:s möten under 2015 men då denna organisation lades ned i januari har ingen ytterligare representation skett Förbundsstyrelsen har påbörjat arbetet för att utreda möjligheten till nordisk samverkan kring ett eventuellt nordiskt ungdomsläger Planeringsarbetet för lägret har påbörjats och lägret beräknas ta plats under våren Under verksamhetsåret har personalen på kansliet tillsammans arbetat med att utveckla hemsidan för att bli mer lätthanterlig och lättnavigerad. Resultatet är bland annat att det nu är mycket lättare att hitta information samt komma i kontakt med förbundsstyrelsen, medlemsföreningar och tjänsten Fråga Dietisten. Förbundet har stärkt arbetet med inkludering och mångfald genom att uppföra en handlingsplan för mångfald som baserats på förbundets mångfaldsstrategi. Denna har används inom förbundets alla delar. Som verksamhetsrevisor har jag fått ta del av dokument från förbundsstyrelsens möten som jag har fått läsa i efterhand. Jag har även varit med på två av förbundsstyrelsens möten i Stockholm och fått tagit del av det som ska diskuteras där innan så att jag har varit påläst. Jag har fått framföra mina åsikter på mötena när det har varit en tolkningsfråga om stadgarna. Under året som varit så har det varit lite turer fram och tillbaka med olika policys där det har blivit lite tolkningsfrågor. Jag ser det dock mer som ett förtydligande om hur de ska tolkas i framtiden. Strategierna har följts på ett bra sätt och jag upplever att förbundsstyrelsen har arbetat med dem på ett bra sätt. Även stadgarna har varit lite turer med men det har löst sig på ett bra sätt då jag har fått gått in och tolkat vid tvister. Enligt min bedömning har förbundets verksamhet i sin helhet genomförts i enlighet med stadgar, mål och beslut fattade av medlemmarna i SCUF. Jag föreslår därför att förbundsstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för det gångna året. Mjölby/ Jonas Andersson Verksamhetsrevisor 2015/2016 SVENSKA CELIAKIUNGDOMSFÖRBUNDET 31

33 10. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen Efter förslag från revisorerna ska förbundsårsmötet ta ställning till om styrelsen för det gångna verksamhetsåret ska få ansvarsfrihet för förvaltningen av organisationen. Ekonomiska revisorn och verksamhetsrevisorn föreslår årsmötet bevilja förbundsstyrelsen ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2015 samt verksamhetsåret SVENSKA CELIAKIUNGDOMSFÖRBUNDET 32

34 Del 3 Diskussion och beslut om kommande verksamhetsår Under dessa punkter ska vi diskutera och fatta beslut om SCUF:s kommande verksamhetsår och framåt. Här behandlas motioner och propositioner likväl som styrelsens förslag på budget och verksamhetsplan. " Behandling av motioner och propositioner " Fastställande av verksamhetsplan och budget 2016 SVENSKA CELIAKIUNGDOMSFÖRBUNDET 33

35 11. Behandling av motioner och propositioner a) Motion 1: Bristande förtroende Bakgrund Förbundsstyrelsen som varit förtroendevalda under mandattiden årsmötet 2015 förbundsårsmöte 2016, har flera gånger under verksamhetsåret begått allvarliga fel. De har fattat beslut utan att ha rätt att besluta kring vissa punkter, så som revidering av alkoholpolicy och SCUF:s logga. Högsta beslutande organ är förbundsårsmöte och extra förbundsårsmöte följt av förbundsstyrelsen. 3 Organisation, andra meningen, gäller alltid. Förbundsstyrelsens uppdrag är att ändamålsenligt genomföra den verksamhetsplan som antagits på förbundsårsmötet samt i övrigt förvalta och driva de frågor som beslutas av förbundsårsmötet. 8.3 Ansvar, första meningen, gäller alltid. Mellan förbundsårsmötena leds förbundet av förbundsstyrelsen som beslutar i alla frågor som inte av stadgar eller förbundsårsmöte undantagits styrelsens beslutanderätt. 8.4 Arbete, första meningen, gäller alltid. Med hänvisning till de två första citaten ovan, ger det däremot inte förbundsstyrelsen rätt att på egen hand besluta om allt. Är det beslutat om på förbundsårsmöte eller tidigare årsmöten, krävs ett nytt förbundsårsmötesbeslut om att kunna besluta om det på förbundsstyrelsenivå. Förbundsstyrelsen har arbetsgivaransvar för samtlig av förbundet anställd personal Ansvar, sista meningen, är en mening som inte tidigare stått i stadgarna förrän årsmötet 2015 i Växjö. Arbetsgivaransvaret gäller för hela förbundsstyrelsen, och de har arbetsgivaransvaret för samtliga av SCUF:s anställda personal. Lag (1982:80) om anställningsskydd gäller mellan arbetsgivare (förbundsstyrelsen) och arbetstagare (person anställd av förbundsstyrelsen). Exempel på allvarliga fel som begåtts: SCUF:s logga är årsmötesbeslutad om, och det gäller loggan i sin helhet. Idag används minst 5 olika loggor, vilket inte kan ses som enhetligt. Enligt verksamhetsplanen , under 1.3 : SCUF är en organisation i ständig utveckling ska förbundsstyrelsen 1.3.a : se över befintliga rutiner för kommunikation, bland annat SCUF:s omvärldsbevakning och grafiska profil. Förbundsstyrelseprotokollet från augusti beslutade förbundsstyrelsen under 20 Grafisk profil FS delegerar till GS, som delegerar till LO att ta fram en grafisk profil till årsmötet.. Den grafiska profilen ska ses över och tas fram. En ny logga och grafisk profil ska alltså inte implementeras ännu, och framförallt inte i så många versioner. Alkoholpolicyn reviderades på årsmötet 2014 i Jönköping, men reviderades av förbundsstyrelsen på förbundsstyrelsemötet i Stockholmen 7-8 november, under 21. Alkoholpolicy. FS beslutar att omformulera SCUFs alkoholpolicy för nolltolerans mot alkohol. FS delegerar till JP att skriva en ny alkoholpolicy, som FS sedan godkänner via mail.. Förbundsstyrelsen samt delar av förbundsstyrelsen har aktivt valt att tolka stadgarna på egen hand, trots stadgarna och texten under 12 Tolkningsfrågor - Tvist angående tolkningen av dessa stadgar eller av förbundsårsmötesbeslut hänskjuts till förbundsstyrelsen i samråd med SVENSKA CELIAKIUNGDOMSFÖRBUNDET 34

36 verksamhetsrevisor som tillsammans har tolkningsföreträde fram till nästkommande förbundsårsmöte.. Verksamhetsrevisorn har inte varit med varje gång stadgarna har tolkas, och har inte heller påtalat detta för förbundsstyrelsen när det skett. Stadgarna har även tolkats av enskilda personer i förbundsstyrelsen, utan att ha informerat övriga personer i förbundsstyrelsen om deras tolkning. Medlemsförening region Väst föreslår förbundsårsmötet besluta samtliga i förbundsstyrelsen ska avgå på grund av att förbundsstyrelsen som grupp har bristande respekt för: 1) medlemmarna 2) årsmötesbeslut tidigare år 3) stadgarna och andra policydokument 4) Lag (1982:80) om anställningsskydd. beslutet ska verkställas omedelbart. förbundsstyrelsen inte får ansvarsfrihet för verksamhetsåret Om första att-satsen avslås, faller de övriga per automatik och behöver ej tas upp till beslut. Förbundsstyrelsens svar på Motion 1: Bristande förtroende Förbundsstyrelsen har under verksamhetsåret årsmötet 2015 till förbundsårsmötet 2016 stadgeenligt och ändamålsenligt genomfört verksamhetsplanen för verksamhetsåret och i övrigt förvaltat och drivit förbundets verksamhet framåt. Mellan förbundsårsmötena leds förbundet av förbundsstyrelsen som beslutar i alla frågor som inte av stadgar eller förbundsårsmöte undantagits styrelsens beslutanderätt. - paragraf 8.4 Arbete. Förbundsstyrelsen har inte inte tagit några beslut som vi fråntagits rätten att besluta om. Högsta beslutande organ är förbundsårsmöte och extra förbundsårsmöte följt av förbundsstyrelsen. - paragraf 3 Organisation. Att förbundsårsmötet är det högsta beslutande organet innebär inte att förbundsstyrelsen inte har rätt att besluta om frågor som förbundsårsmötet beslutat om med hänvisning till Mellan förbundsårsmötena leds förbundet av förbundsstyrelsen som beslutar i alla frågor som inte av stadgar eller förbundsårsmöte undantagits styrelsens beslutanderätt. - paragraf 8.4 Arbete. Tidigare årsmöten har inte beslutat om att undanta förbundsstyrelsen beslutanderätten i några frågor, inte heller alkoholpolicyn eller logotypen. Enligt förbundets delegationsordning åligger de förbundsstyrelsen att kontinuerligt revidera förbundets policys för att dessa ska vara så aktuella som möjligt. Under året har förbundsstyrelsen reviderat och skapat 10 policys och riktlinjer. Om förbundsstyrelsen inte ska ha befogenhet att skapa och revidera riktlinjer och policys utan att detta enbart ska ske vid förbundsårsmötet, skapas en otroligt stelbent organisation som inte kan förändras i takt med att omvärlden förändras. Policys och riktlinjer finns till för att styra beslut och om dessa inte kan förbättras under tiden kan det vara direkt skadligt för förbundet. Logotypen för förbundet något som är en viktig symbol i förbundets kommunikation och ger en bild av vad förbundet står för. logotypen som finns idag behöver förändras för att på ett bättre sätt representera det förbundet nu står för. Förbundsstyrelsen beslutade att ta fram en ny SVENSKA CELIAKIUNGDOMSFÖRBUNDET 35

37 logotyp som skulle presenteras på förbundsårsmötet och som är framtagen för att visa vad SCUF är idag. I samband med detta arbete förändrades även den befintliga logotypen för att ge ett mer professionellt uttryck, vilket är ett arbete som skulle kunnat göras med den nya logotypen istället för att implementera nya versioner av den befintliga logotypen. Även om arbetet med logotypen skulle kunnat gjorts annorlunda så är det inget som förbundet tagit skada av, eller som förbundsstyrelsen inte har befogenhet att ta beslut om eftersom årsmötesbeslutet om att anta logotypen inte fråntagit förbundsstyrelsen rätten att besluta om att förändra logotypen. Förbundsstyrelsen har arbetsgivaransvar för samtlig av förbundet anställd personal. - paragraf 8.3 Ansvar, sista meningen. Att förbundsstyrelsen har arbetsgivaransvar innebär att vi har ansvar för att lagar och förordningar följs, att det är god arbetsmiljö på arbetsplatsen och så vidare. Vid anställning av generalsekreterare gav förbundsstyrelsen hen i uppgift att ansvara för rekrytering av personal och befogenhet att skriva på kontrakt. I och med detta godkänner facket att generalsekreteraren skriver under anställningsavtal för annan personal vid kansliet. Ordförande skriver under anställningsavtal för generalsekreteraren eftersom det är ordförandes uppgift att arbetsleda hen. Både ordförande och generalsekreteraren är firmatecknare och har rätt att teckna firma, alltså skriva under avtal. I och med det bryter förbundsstyrelsen inte mot lag (1982:80) om anställningsskydd, LAS. Tvist angående tolkningen av dessa stadgar eller av förbundsårsmötesbeslut hänskjuts till förbundsstyren i samråd med verksamhetsrevisor som tillsammans har tolkningsföreträde fram till nästkommande förbundsårsmöte. - paragraf 12 Tolkningsfrågor. Förbundsstyrelsen tolkade ett stycke i stadgarna på förbundsstyrelsemötet i november. Verksamhetsrevisorn var då inte närvarande men eftersom han hade fått reda på att stycket skulle tolkas ansåg han att han hade fått chansen att råda styrelsen inför beslutet. Beslutet revs ändå upp på förbundsstyrelsemötet den 16 januari och ett nytt beslut togs när verksamhetsrevisorn var närvarande. Alla beslut som förbundsstyrelsen tar utgår från stadgarna, vilket innebär att stadgetolkningar görs i varje beslut. I och med det skulle verksamhetsrevisorn behöva vara med vid varje förbundsstyrelsebeslut för att råda hur de ska besluta i förhållande till stadgarna. Detta är inte hållbart eftersom verksamhetsrevisorn objektivt ska granska förbundsstyrelsens beslut, vilket hen inte kan göra om hen ska råda styrelsen inför varje beslut. Det är även en kostnadsfråga. Förbundsstyrelsen anser inte att det finns grund för Motion 1 Bristande förtroende. Förbundsstyrelsen har följt stadgar, andra styrdokument och lagen. Alla beslut har tagits för förbundets bästa och för att förvalta och driva verksamheten. Förbundsstyrelsen föreslår därför förbundsårsmötet besluta avslå motionen i sin helhet b) Motion 2: Anställd personal vid kansliet Bakgrund Behovet av att intäkter är större än behovet av kostnader då ekonomin har blivit sämre. Generalsekreterare bör kanske ses som den person som är första person att anställas. Hen håller i många trådar, bistår med informationsinsamlande inför förbundsstyrelsemöten samt arbetar med verkställande av förbundsstyrelsens beslut. Generelasekreterartjänsten är även omnämnd i SCUF:s stadgar. Lägerkoordinator planerar, arrangerar och genomför läger på SVENSKA CELIAKIUNGDOMSFÖRBUNDET 36

38 nästan årlig basis. Eftersom lägerverksamheten är en av de största aktiviteterna för våra medlemmar anser vi att den tjänster ska finnas kvar tills vi inte längre har ekonomiska medel för det. Kommunikatör sköter kommunikationen internt och extert, samt kan vara ansvarig för de kommunikationskanaler som förbundet använder. Därtill kan hen vara delvis ansvarig för att dokument, policys, beslutsprotokoll och handlingar är uppdaterade och gjorda korrekt. Då de ekonomiska förutsättningarna har förändrats och SCUF har fått en sämre ekonomi anser inte vi att vi har råd med tre (3) heltidstjänster (100 %) utan att någon i väldigt stor utsträckning söker ekonomiska medel för SCUF. Kommunikatörstjänsten har inte gett förbundet i sin helhet någon ekonomisk fördel, utan mestadels kostat SCUF pengar. Exempel på sämre ekonomi: De sökbara medlen i äskningspotten kommer att minska med 10 %. De fasta föreningsbidragen kommer att minska med 14,4 %. Medlemsförening region Väst föreslår förbundsårsmötet besluta ta bort tjänsten som kommunikatör från kansliet säga upp befintlig personal som har tjänsten som kommunikatör i enlighet med anställningsavtalet, dock senast 31 juli 2016 förbundsstyrelsen delegerar till övrig personal att överta arbetsuppgifter kring uppdatering av förbundets dokument samt hålla samtliga kommunikationskanaler levande och uppdaterade. Om första att-satsen avslås, faller de övriga per automatik och behöver ej tas upp till beslut. Förbundsstyrelsens svar på Motion 2: Anställd personal I dagsläget är SCUF:s kansli uppbyggt av olika kompetenser som kompletterar varandra. Det finns en generalsekreterare som ansvarar för förberedande av strategiska beslut, arbetsledning, representation och ekonomi. En förenings- och lägerkoordinator som har huvudansvaret för den sociala verksamheten, stöttning av medlemsföreningar och ansvaret för läger. Och en kommunikatör som ansvarar för kommunikation och påverkansarbete. Kommunikatören har många uppgifter som är viktiga för förbundet. Exempel på dessa är: kommunikatören genomför, sammanställer och sprider SCUF:s medlemsundersökning. En viktig del i SCUF:s påverkansarbete. Kommunikatören ansvarar för att göra regelbundna uppdateringar via nyhetsbrev och sociala medier, samt hålla hemsidan uppdaterad och se till att medlemmar får relevant information, så att de kan delta, engagera sig och påverka. Det är viktigt för förbundet att skapa en tydlig identitet, så att vi i kommunikationen är tydliga och förmedlar förbundets personlighet. Det är ett arbete både för att skapa gemenskap och kunna driva ett effektivt påverkansarbete. I detta arbete besitter kommunikatören kunskap på ett helt annat sätt än övrig anställd personal. SCUF behöver ge ett professionellt intryck. Detta ska ske genom genomtänkt och planerad kommunikation som ökar förbundets trovärdighet, vilket både är viktigt för att få och behålla SVENSKA CELIAKIUNGDOMSFÖRBUNDET 37

39 medlemmar, deltagare på aktiviteter, och för ett effektivt påverkansarbete. Något annat som är viktigt är att jobba för tillgänglighet. Genom att arbeta för målgruppsanpassad kommunikation kan fler ta till sig information och använda hemsidan m.m. Det handlar inte bara om att förstå hur en anpassar texter och innehåll, utan också användarvänlighet och webbutveckling. Utan en kommunikatör går SCUF miste om kompetens inom bland annat målgruppsanpassning, användarvänlighet, webbutveckling, fotografering, prepress, SEO, Wordpress, Photoshop, Illustrator, InDesign och videoredigering. Kommunikatören sitter på störst teknisk kunskap på kansliet och kan hjälpa de andra vid behov. Utan en kommunikatör behöver SCUF extern hjälp med teknisk support samt uppdateringar och underhåll av hemsidan. Det är inte brukligt att förbundsårsmötet tar beslut om enskilda anställningsfrågor eller anställningsförhållande utan istället fokuserar på beslut om övergripande riktning av förbundet. Anledningen till detta är att beslut om enskilda anställningsförhållanden kräver förhandling med facket. Om beslut i denna fråga tas innan förhandling med facket är det mycket troligt att förbundet blir skadeståndsskyldiga till kansliets anställda. Detta kan bli mycket kostsamt då förbundet enligt 11 Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) måste förhandla med arbetstagarfacket vilket i detta fall är Unionen. Om förbundsårsmötet tar ett beslut om att en anställd sägs upp innebär det alltså inte att personen blir uppsagd, utan förhandling måste fortfarande ske enligt MBL. Det innebär dock att den berörda anställda har rätt till skadestånd från förbundet eftersom de inte har fullföljt sin förhandlingsskyldighet. Förbundsstyrelsen föreslår därför förbundsårsmötet besluta avslå motionen i sin helhet c) Motion 3: Förenings- och lägerkoordinatorns tjänst Bakgrund Med den ekonomin som SCUF har idag är det inte rätt att ha en fast anställd på heltid under hela året att koordinera läger och medlemsföreningar. Lägerverksamheten är en stor del av vad SCUF gör för och med medlemmar, men kräver mest arbete på månaderna före lägret, under lägret samt månaden efter lägret. Vissa saker måste ordnas tidigare än månader före lägret, så som lägergård, ansökningar om ekonomiska medel och kontakt med sponsorer. De tidiga sakerna kan förbundsstyrelsen göra, tillsammans med generalsekreteraren. För medlemsföreningarna behövs oftast hjälp från årsskiftet fram till sommaren. Det är då medlemsföreningsårsmöte ska hållas, årsrapport ska skickas in och medlemsföreningsstyrelsen ska komma igång. Dessvärre sammanfaller eller avlöser oftast medlemsföreningarnas behov av hjälp med den tid då SCUF:s läger planeras. Vilket gör att det är 7-8 månader om året då koordinatorns tjänst behövs, helst heltid, medan resterande 5-4 månaderna är SCUF i mycket mindre behov av en koordinator som har hand om medlemsföreningsverksamheten och lägerverksamheten SVENSKA CELIAKIUNGDOMSFÖRBUNDET 38