Inspektion av polismyndigheternas

Transkript

1 Inspektion av polismyndigheternas handläggning av förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet Innehåller bilaga om vägledning avseende polisiära åtgärder i samband med förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet Inspektionsrapport 2012:7 Rikspolisstyrelsen Enheten för inspektionsverksamhet Augusti 2012

2 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, Stockholm D nr: VLK /11 Omslagsfoto: Lars Hedelin, RPS Grafisk form: Alenäs grafisk Form Upplaga: 150 ex Tryck: RPS Tryckeri, Stockholm 2012

3 innehåll Sammanfattning Den 1 juli 2008 infördes reglerna om utvidgat förverkande i 36 kap. 1b Brottsbalken. Reglerna bygger på artikel 3 i det s.k. förverkanderamsbeslutet 1 som meddelats av rådet för rättsliga och inrikes frågor inom Europeiska Unionen. Bestämmelserna medger att egendom kan förverkas även om det inte finns ett styrkt samband mellan egendomen och ett visst konkret brott. För vissa s.k. förverkandeutlösande brott är det är tillräckligt att åklagaren uppfyller ett lägre beviskrav som formulerats som att egendomen får förverkas om det framstår som klart mera sannolikt att den utgör utbyte av brottslig verksamhet än att så inte är fallet. Reglerna öppnar nya möjligheter att beröva en gärningsman egendom som härrör från brottslig verksamhet. Av polisens planeringsförutsättningar för och Åklagarmyndighetens verksamhetsplan för 2011 påtalas vikten av att vidta åtgärder för att återta utbyte av brott. Riksrevisionen genomförde under år 2010 en granskning av statens insatser mot utbyte av brottslighet. Rapporten pekar på brister i insatserna och en del av kritiken avser att myndigheterna inte fullt ut utnyttjar den befintliga lagstiftningen. Mot bakgrund av Riksrevisionens rapport beslutade Rikspolisstyrelsen om en inspektion av polismyndigheternas handläggning av förverkande av utbyte av brott. I ett övergripande perspektiv ger inspektionen vid handen att reglerna om förverkande av utbyte av brott tillämpas, men i ringa omfattning. Kunskapen är begränsad till vissa medarbetare, medan andra helt saknar kännedom om regelverket. Bilden är i stort den samma vid samtliga inspekterade myndigheter. Kompetensbristerna beror huvudsakligen på att myndigheterna inte i tillräcklig utsträckning genomfört någon riktad och bred utbildning i ämnet. Generellt förefaller det som att reglerna om det utvidgade förverkandet inte trängt in i den dagliga verksamheten. Sannolikt beror detta på att när regeländringen trädde ikraft var den en i mängden av nya lagar och den fick därigenom inte tillräcklig uppmärksamhet och genomslag i verksamheten. Den allmänna uppfattningen verkar vara att regelverket enbart ska tillämpas i samband med grov och organiserad brottslighet. Det förekommer dock att domstolar förverkar egendom i samband med förverkandeutlösande brott av enklare karaktär och då främst narkotikabrott av normalgraden. Tillämpning av regelverket kräver att en s.k. tillgångsutredning genomförs med syfte att utreda den misstänktes ekonomiska förhållanden. En generell uppfattning är att en sådan förväntas utföras av personal med ekonomisk kompetens, vilket medför att även om det enbart finns behov av en enklare utredning, avstår den enskilde utredaren att genomföra en sådan på grund av brister i kunskap och erfarenhet. En viktig länk i processen är åklagarens inställning. I många fall är uppfattningen att åklagaren avstår från att driva förverkandefrågorna i domstolen. Enligt en tillsynsrapport som Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Stockholm genomfört framgår att även inom Åklagarmyndigheten finns brister i kunskapen om regelverket om förverkande. Åklagaren är ofta främst inriktad på sakfrågan och vidtar sällan några åtgärder för att brottets utbyte ska utredas. Inspektionsgruppens uppfattning är att det finns en stor vilja och motivation hos personalen att tillämpa lagstiftningen. Att så inte blivit fallet beror helt enkelt på att kunskap saknas och att det därmed finns en stor osäkerhet om tillämpningen. Hos de inspekterade myndigheterna har frågan uppmärksammats och ett arbete har inletts för att utveckla kompetensen och skapa metoder och rutiner. Ett resultat av utvecklingsarbetet är att frågan fått ett större utrymme hos Åklagarmyndigheten och samverkan har intensifierats bland annat på utbildningsområdet. Vägledning enligt bilaga Utöver en redovisning av iakttagelserna som gjorts hos inspekterade myndigheter, innehåller denna rapport en bilaga om vägledning hur lagstiftningen ur ett polisiärt perspektiv kan tillämpas med beskrivande exempel. 1 Rådets rambeslut 2005/212/RIF av den 24 februari 2005

4 innehåll Innehåll 1 Inledning Direktiv... 5 Inspektionsgruppen Genomförande Metod Inspekterade polismyndigheter... 6 Disposition av rapporten Bakgrund och reglering av ämnesområdet Rättslig reglering... 7 Förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet... 7 Beslag... 7 Husrannsakan och kroppsvisitation... 8 Kvarstad... 8 Styrdokument Bedömningar Rekommendationer Nationellt kunskapsseminarium Samverkan med Åklagarmyndigheten Nationellt uppföljningssystem Kontakter med Kronofogdemyndigheten Bilaga Vägledning om polisiära åtgärder i samband med förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet Iakttagelser Polismyndigheten i Gävleborgs län... 9 Polismyndigheten i Kalmar län... 9 Polismyndigheten i Stockholms län City polismästardistrikt Länskriminalpolisen Polismyndigheten i Västerbottens län Polismyndigheten i Örebro län Sammanfattande iakttagelser... 14

5 innehåll 1 Inledning Direktiv Möjligheterna till ekonomiskt utbyte utgör en av de främsta drivkrafterna bakom många brott. Av kriminalpolitiska skäl är det viktigt att den som begår ett vinningsbrott inte enbart lagförs, utan dessutom berövas utbytet av sin brottslighet. Under år 2010 genomförde Riksrevisionen en granskning av statens insatser mot utbyte av brottslighet 2. I granskningen ingick bland annat landets polismyndigheter. Rapporten pekar på brister i insatserna i detta hänseende. En del av kritiken avser att myndigheterna inte fullt ut utnyttjar den befintliga lagstiftningen. I Rikspolisstyrelsens inspektionsplan för år 2011 beslutades om en inspektion av polismyndigheternas handläggning av utbyte av brott. Inspektionen avgränsas till förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet enligt 36 kap. Brottsbalken (1962:700) (BrB) och omfattar exempelvis inte handläggning av betalningssäkring i samverkan med Kronofogdemyndigheten. Inspektionsgruppen Deltagare i inspektionsgruppen. Länspolismästaren Per Svartz, inspektionsledare, Polismyndigheten i Blekinge län Kommissarien Thomas Anderberg, sekreterare, Polismyndigheten i Skåne Kommissarien Tommy Lindén, Polismyndigheten i Skåne Inspektören Håkan Börjesson, Polismyndigheten i Västra Götaland. 2 RiR 2010:26, statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet Inspektion av polismyndig heternas handläggning av förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet 5

6 2 Genomförande Metod Med utgångspunkt från innehållet i direktivet för inspektionen har frågor, som besvarats skriftligt, i förväg ställts till berörda polismyndigheter. Inspektionsgruppen har besökt centralorten i respektive polismyndighet. Intervjuer har genomförts med sakkunniga och medarbetare i inre och yttre funktioner. Vidare har relevanta dokument granskats. Inspekterade polismyndigheter Inspektionen genomfördes under perioden januari april år 2012 i Polismyndigheten i Gävleborgs län Polismyndigheten i Kalmar län Polismyndigheten i Stockholms län, City polismästardistrikt och Länskriminalpolisen Polismyndigheten i Västerbottens län Polismyndigheten i Örebro län Disposition av rapporten Rapporten inleds med den rättsliga regleringen av ämnesområdet. Därefter följer de iakttagelser som gjorts vid de inspekterade myndigheterna samt bedömningar och rekommendationer. Resultatet av inspektionen visar att myndigheterna tillämpar reglerna om förverkande i begränsad omfattning och att de sällan vidtar åtgärder för att utreda utbytet av brottet. Anledningen till den begränsade tillämpningen är huvudsakligen brister i kunskapen om regelverket. Till rapporten bifogas därför en bilaga som innehåller en sammanfattning av regelverket och ett antal beskrivande exempel. 6 Inspektion av polismyndig heternas handläggning av förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet

7 3 Bakgrund och reglering av ämnesområdet Rättslig reglering Regler om förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet finns i 36 kap. BrB. Andra regler som kan tillämpas i samband med förverkanden finns i 26, 27 och 28 kapitlen i Rättegångsbalken (1942:740) (RB) om kvarstad, beslag samt husrannsakan och kroppsvisitation. Förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet När ett brott begåtts kan det medföra särskilda rättsverkningar, t.ex. förverkande, utöver straff och annan påföljd. Att förverka eller på annat sätt återföra utbyte av brott är av central betydelse i den brottsbekämpande verksamheten. Egendom som förklaras förverkad och värdet av sådan egendom tillfaller normalt staten. Av 36 kap. 1 BrB framgår att utbyte av ett brott ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Med begreppet förverkande avses en särskild rättsverkan av brott som kan ske genom sakförverkande vilket innebär att ägaren eller rättsinnehavaren förlorar sin rätt till en viss egendom värdeförverkande som har formen av en förpliktelse för en gärningsman att betala ett angivet belopp som bestäms av den uppskattade vinningen som vederbörande haft genom sin brottslighet. Med begreppet utbyte av brott avses både konkret egendom som någon kommit över genom brott och det till penningbelopp skattade värdet av vad som åtkommits genom brott. Begreppet omfattar därmed både konkreta föremål och abstrakt vinst. 3 Reglerna om förverkande av utbyte av brott och hjälpmedel har successivt utvidgats under senare år bland annat genom en lagändring den 1 juli år Ändringen innebar bland annat att det blev möjligt att förverka egendom som trätt i stället för utbytet av brott och avkastningen av utbytet av brott. Det krävdes dock fortfarande att skulle finnas ett styrkt samband mellan det som förverkades och ett visst konkret brott. Denna ändring ansågs inte uppfylla kraven i artikel 3 i det så kallade förverkanderambeslutet 4, som med- 3 Proposition 2007/08:68, sid Rådets rambeslut 2005/212/RIF om förverkande av vinning, hjälpmedel och egendom som härrör från brott delats av rådet för rättsliga och inrikes frågor inom Europeiska unionen. Rambeslutet anger med hänsyn till utvecklingen och internationaliseringen av främst den organiserade brottsligheten, att vid vissa allvarliga brott ska det vara möjligt att förverka inte bara egendom som kan knytas till det brott som lagöverträdaren döms för, utan även egendom som härrör från dennes brottsliga verksamhet i övrigt. Ett sådant utvidgat förverkande är särskilt angeläget när det gäller den organiserade brottsligheten, då det ibland är förenat med stora svårigheter att styrka att egendom som på goda grunder kan antas härröra från brottslighet utgör utbytet av ett konkret brott. Som en följd av artikel 3 i förverkanderamsbeslutet infördes den 1 juli år 2008 reglerna om utvidgat förverkande i 36 kap. 1b BrB. Reglerna om utvidgat förverkande är subsidiära i förhållande till huvudregeln enligt 1. (Se bilaga under avsnitt lagtext). Utvidgningen innebär att en dom för vissa typer av brott (förverkandeutlösande brott) som är av beskaffenhet att kunna ge utbyte och där det är föreskrivet fängelse i sex år eller mer, utlöser möjligheten att förverka den dömdes egendom. Reglerna gäller också om någon döms för försök, förberedelse eller stämpling till ett sådant brott. Utöver sådana brott gäller reglerna även andra brott av enklare karaktär och som förtecknats i paragrafen. För att regelutvidgningen ska vara ett effektivt verktyg i den brottsbekämpande verksamheten, utformades reglerna på sådant sätt att utbytet av någons brottsliga verksamhet inte behöver kunna styrkas fullt ut. Det är tillräckligt att åklagaren uppfyller ett lägre beviskrav som formulerats som att egendomen får förverkas om det framstår som klart mera sannolikt att den utgör utbyte av brottslig verksamhet än att så inte är fallet. I stället för egendomen får dess värde förklaras förverkat. Beslag Vid utvidgat förverkande enligt 36 kap. 1b BrB kan egendom i stor utsträckning sakförverkas och kan därför säkras genom beslag enligt 27 kap. 1 RB som stadgar att föremål som skäligen kan antas ha betydelse för en utredning om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1b BrB får tas i beslag. Inspektion av polismyndig heternas handläggning av förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet 7

8 Bakgrund och reglering av ämnesområdet Husrannsakan och kroppsvisitation För att genomföra ett beslag som kan ha betydelse vid ett utvidgat förverkande kan det finnas behov av att genomföra en husrannsakan och eventuellt en kroppsvisitation enligt 28 kap. RB för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller att vinna annan utredning om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1b BrB. För att genomföra en så kallad tillgångsutredning kan det bli aktuellt att utföra en husrannsakan för att till exempel säkra handlingar med syftet att få en uppfattning om den enskildes ekonomiska tillgångar och hur vederbörandes ekonomi har utvecklats. Kvarstad Egendom som inte kan bli föremål för ett beslag måste värdeförverkas och säkras genom kvarstad. Begreppet kvarstad är en tillfällig åtgärd för att säkra ett värdeförverkande och utgör ett interimistiskt tvångsmedel i avvaktan på beslut om förverkande. Av 26 kap. RB framgår reglerna om kvarstad. Beslut om kvarstad meddelas av rätten. Förutsättningen är att det finns en skäligen misstänkt för brottet och att finns risk för att vederbörande på något sätt undandrar sig att betala vad som kan komma att ådömas på grund av brottet. En fråga om kvarstad får initieras av undersökningsledaren, åklagaren eller målsäganden. Beslut om kvarstad får omedelbart verkställas av Kronofogdemyndigheten. Styrdokument Av budgetpropositionen för framgår under kapitlet Rättsväsendet att det är angeläget att arbetet med att minska de kriminella vinsterna fortsätter att utvecklas. Vidare framgår det av polisens planeringsförutsättningar för åren att stor vikt ska läggas vid att återta brottsvinster i syfte att försvåra för fortsatt brottslighet för de kriminella grupperingarna, minska incitamentet för brottsligheten och motverka nyrekrytering till kriminella grupperingar. I Åklagarmyndighetens verksamhetsplan för 2011 anges att arbetet med att spåra, säkra, förverka och återföra utbyte av brott ska intensifieras. 5 Proposition 2011/12:1 8 Inspektion av polismyndig heternas handläggning av förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet

9 4 Iakttagelser Polismyndigheten i Gävleborgs län Mål enligt polismyndighetens styrdokument Av polismyndighetens verksamhetsplan för år 2012 framgår under avsnittet Vi samverkar mot organiserad brottslighet bland annat att Arbetet inriktas särskilt mot att återta brottsvinster i syfte att försvåra fortsatt brottslig verksamhet för de kriminella grupperingarna. Med hjälp av Kronofogdemyndighetens jourtelefon kan Polisen ta egendom i beslag på plats. Vidare har ett inriktningsbeslutet Grov organiserad brottslighet, Gävleborg 2012 med idnr V upprättats i PUM-A 6. Under rubriken Syfte anges att det övergripande målet är bland annat att Försvaga de kriminella nätverkens och grupperingarnas ekonomiska förmåga. Någon närmare redovisning om vilken metod som ska tillämpas för att uppnå detta syfte anges inte. Vidare har inget konkret mål formulerats som ska uppnås inom ämnesområdet. Vid inspektionstillfället hade inte någon insats som berör ämnesområdet kopplats till inriktningsbeslutet. Den enda insats som kopplats till beslutet avser säkerhetsrättegångar under Av de samlade intervjusvaren framgår att någon ytterligare kommunikation om inriktningen utöver vad som anges i verksamhetsplanen inte har skett. Metodutveckling Någon särskild metodutveckling med anledning av lagstiftningen om utvidgat förverkande har inte förekommit. Av myndighetens ärendefördelningsplan framgår att brottsutredningar som faller inom aktuellt ämnesområde organisatoriskt ska handläggas av grova brottsroteln. Den yttre personalen ges ofta enligt veckoplanerna i uppgift att kontrollera och iaktta vissa personer som finns i den kriminella miljön. Metoden kan beskrivas som s.k. störningsverksamhet. Kompetensutveckling I samband med att reglerna om ett utvidgat förverkandet trädde ikraft genomfördes en halv dags utbildning för all personal vid ekogruppen vid grova brottsroteln. I samband med en samverkansdag under år 2008 eller 2009 tillsammans med personal från Skatteverket diskuterades lagen. Utöver denna utbildning har ingen strukturerad riktad lokal utbildning genomförts eller annan information lämnats 6 Polisens underrättelsemodell applikation till personalen. Information om ny lagstiftning till personalen är ett ansvar för respektive chefer. Två förundersökningsledare och fem utredare har genomgått Ekobrottsmyndighetens utbildning. Samtliga utbildade tillhör organisatoriskt grova brottsroteln. Under år 2011 planerades att ytterligare två utredare skulle genomgå denna utbildning. Emellertid ställdes utbildningen in. Några lokala utbildningsinsatser eller andra informationsåtgärder är för närvarande inte planerade. I förekommande fall genomför SAMO-KUT 7 och regionalt underrättelsecenter (RUC) tillgångsutredningar i samverkan beträffande personer som är särskilt intressanta i den kriminella miljön. Genomförda förverkanden Under åren 2009 till 2011 har fem brottsutredningar redovisats till åklagare där reglerna om förverkande enligt 36 kap. BrB tillämpats och domar avkunnats. Tre utredningar ledde till domar med beslut om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. En fjärde utredning medförde beslut om förverkande av kontanter i syfte att säkerställa målsägandes rätt. Den femte utredningen avsåg kvarstad. Detta förverkandeyrkande ogillades av hovrätten. Resultatuppföljning Någon särskild uppföljning av brottsutredningar inom det aktuella ämnesområdet genomförs inte. En viss uppföljning sker i grova brottsrotelns årliga verksamhetsberättelse. Samverkansforum Något särskilt samverkansforum finns inte för aktuellt ämnesområde. Samverkan med åklagaren, skatte- och kronofogdemyndigheterna sker inom ramen för pågående brottsutredningar. Polismyndigheten i Kalmar län Mål enligt polismyndighetens styrdokument Av polismyndighetens verksamhetsplan för år 2011 framgår under avsnittet Grov organiserad systemhotande brottslighet att stor vikt ska läggas vid att återta brottsvinster i syfte att försvåra fortsatt brottslighet. Under avsnittet Organiserad brottslighet ska bekämpas i verksamhetsplanen för 2012 anges att Stor vikt ska läggas vid att återta brottsvinster i syfte 7 Samordnande kriminalunderrättelsetjänst Inspektion av polismyndig heternas handläggning av förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet 9

10 Iakttagelser att försvåra för fortsatt brottslighet, minska incitament för brottsligheten och motverka nyrekrytering till de kriminella grupperingarna, d.v.s. samma formulering som förekommer i Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar. Av de samlade intervjusvaren framgår att någon ytterligare kommunikation om inriktningen inte har skett. Några dokument med förtydliganden om hur reglerna om förverkanden av utbyte av brott ska tilllämpas, har inte upprättats. Metodutveckling Någon metodutveckling inom ämnesområdet pågår för närvarande inte. Under innevarande år ska polismyndigheten och Åklagarmyndigheten gemensamt genomföra en utbildning för att öka kompetensen. Kompetensutveckling Vid polismyndigheten finns för närvarande ingen medarbetare med s.k. spetskompetens inom det aktuella området. I samband med att reglerna om ett utvidgat förverkandet trädde ikraft informerades personalen genom en artikel på Intrapolis. Två av de intervjuade medarbetarna har i samband med den nationella utbildningen till aktionsgruppledare informerats om lagstiftningen. Övriga intervjuade har inte fått utbildning eller annan information utöver den på Intrapolis. I syfte att förbättra kompetensen i organisationen om regelverket kommer polismyndigheten och åklagaren att gemensamt genomföra en utbildning under innevarande år, där den främsta målgruppen är förundersökningsledare. Denna kompetensutveckling har lagts fast i verksamhetsplanen för år 2012 under avsnittet Gemensamma mål polis-åklagare. Under avsnittet anges att polis och åklagare har ett gemensamt ansvar för att förbättra kvalitén i utredningsarbetet genom att bland annat genomföra en gemensam utbildning för att öka kompetensen när det gäller tillämpning av lagstiftningen om vinning av brott. Åklagarkammaren i Kalmar har utsett en åklagare som ska ha en fördjupad kunskap om regelverket. Genomförda förverkanden Någon utredning som har lett till en fällande dom där reglerna om utvidgat förverkandet av utbyte av brott tillämpats har inte genomförts vid myndigheten. När domstolen beslutat om förverkande har detta skett enligt 36 kap. 1 BrB. Under år 2007 förverkade hovrätten kronor och ett fordon i en dom som avsåg olovlig försäljning av alkoholdrycker. Med stöd av samma bestämmelse förverkades en mindre summa kontanter i samband med stölder från ett företag där bland annat kopparskrot tillgreps. En annan brottsutredning avsåg bostadsinbrott där pengar beslagtogs, men inte förverkades därför att medlen i stället togs i anspråk för ett skadeståndsanspråk. För närvarande pågår en utredning om narkotikabrott där kronor beslagtagits med stöd av reglerna om förverkande. I denna utredning kommer en tillgångsutredning att genomföras. Under år 2010 framställde åklagaren tre yrkanden om förverkanden 8. Inga av brottsutredningarna avsåg reglerna om utvidgat förverkande. Någon statistik för år 2011 finns för närvarande inte. Resultatuppföljning Det saknas en strukturerad uppföljning av tillämpningen och resultat av reglerna om förverkanden. De polisiära systemen möjliggör inte heller sökning av utredningar där förverkande förekommit. Samverkansforum Utöver samverkan med åklagaren har polismyndigheten inga andra formaliserade samverkansforum för aktuella frågor. I Västerviks kommun inrättades år 2008 ett samverkansforum med polismyndigheten, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Arbetsförmedlingen och kommunen. Forumet kan beskrivas som en lokal RUC 9. Genom samverkan har flera brottsutredningar initierats som lett till att olika åtgärder vidtagits av deltagande myndigheter. Deltagarna har en ambition att operativt arbeta med tillgångsutredningar. Polismyndigheten i Stockholms län City polismästardistrikt Mål enligt polismyndighetens styrdokument Av polismästardistriktets verksamhetsplan för år 2012 framgår bland annat under avsnittet Utvidgat förverkande att Distriktet ska utveckla metoder för att identifiera de förverkandeutlösande brotten i distriktet. I de fall där förutsättningarna finns ska särskilda tillgångsutredningar genomföras parallellt med ordinarie brottsutredning. För detta ändamål ska särskild tillgångsutredare rekryteras till distriktet. Något konkret mål för aktuellt ämnesområde har inte formulerats. Vid sidan av detta kvalitativa mål är det distriktets målsättning att kvantitativt överträffa det resultat för 2011 som skattats till fyra eller fem brottsutredningar. Av verksamhetsplanen framgår att polismästardistriktet under året ska genomföra utbildningsinsatser i 8 Uppgifterna inhämtad från Riksåklagaren 9 Regionalt underrättelsecenter 10 Inspektion av polismyndig heternas handläggning av förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet

11 Iakttagelser samverkan med åklagaren i syfte att höja medvetandet på detta område. Några andra styrdokument har inte publicerats som beskriver ämnesområdet. Av de samlade intervjusvaren framgår att någon annan kommunikation om inriktningen inte har skett. Metodutveckling Införandet av lagstiftningen om utvidgat förverkande innebar inte att polismästardistriktet utvecklade särskilda metoder eller på annat sätt förändrade eller omstrukturerade arbetet. Polismästardistriktet har rekryterat en tillgångsutredare som förutom att genomföra tillgångsutredningar ska medverka till att utveckla metoder och rutiner för att effektivisera och öka tillämpningen av aktuellt regelverk. Vid polismästardistriktets krogsektion har utarbetats en manual som har koppling till bestämmelserna om förverkande. Manualen har hämtat material framför allt ur handboken förverkande m.m. åtgärder mot ekonomiska fördelar av brott. 10 Manualen behandlar förverkandefrågor främst enligt bestämmelserna om förvar och kvarstad. Det utvidgade förverkandet behandlas i begränsad omfattning. Kompetensutveckling I samband med att reglerna om ett utvidgat förverkandet trädde ikraft genomfördes ett antal föreläsningar av åklagare tillsammans med representant för Kronofogdemyndigheten. Målgruppen för föreläsningarna var distriktets förundersökningsledare och chefer. Information om ny lagstiftning till personalen är ett ansvar för respektive chefer. I verksamhetsplanen för år 2012 anges att särskilda utbildningsinsatser ska genomföras i samverkan med Åklagarmyndigheten för att öka personalens kunskaper och medvetande om lagstiftningen. Genomförda förverkanden Under åren 2010 och 2011 har cirka fem brottsutredningar redovisats till åklagaren där reglerna om förverkande enligt 36 kap. BrB tillämpats. Antalet är osäkert eftersom system för uppföljning saknas. Två utredningar har medfört beslut om förverkande, men dessa avser förverkanden av hjälpmedel vid brott enligt 36 kap. 2 BrB. I efterhand har konstaterats att i en utredning under år 2011 fanns sådana förutsättningar att reglerna om utvidgat förverkande hade kunnat tilllämpas. I övriga utredningar är det okänt vilka regler som tillämpats. 10 Utvecklad av Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten Resultatuppföljning Polismästardistriktet har ingen särskild uppföljning av brottsutredningar där lagstiftningen om förverkande tillämpats, eftersom en sådan uppföljning måste göras manuellt. Tillgängliga datasystem tillåter inte en sådan datafångst. Polismästardistriktet avser att skapa system och metoder för att följa upp utredningar med förverkanden. Samverkansforum Någon särskilt samverkansforum för polismästardistriktet och Åklagarmyndigheten finns inte. Ett arbete har inletts för att under innevarande år i samverkan besluta om gemensamma strategier och utbildningar. Överenskommelse finns redan med Åklagarmyndigheten att intensifiera arbetet med aktuell lagstiftning. Vid åklagarkammarledningen pågår ett arbete med strategiska frågor. Länskriminalpolisen Mål enligt Länskriminalpolisens styrdokument Av Länskriminalpolisens handlingsplan för år 2012 framgår under avsnittet Länskriminalpolisens uppdrag och prioriteringar att inom utredningsverksamheten ska vi ha kompetens och resurser att, parallellt med den ordinarie brottsutredningen, kunna bedriva utredningar i syfte att återta brottsvinster, s.k. tillgångsutredningar. Ett av målen för Rotel mot grov organiserad brottslighet Aktionsgrupp Stockholm (LGOB) är att genomföra egendomsutredningar i ärenden så att egendom kan förverkas till ett värde av minst fem miljoner kronor. Under avsnittet Utredningsroteln är ett av målen att genomföra egendomsutredningar i ärenden så att egendom kan förverkas till ett värde av två miljoner kronor. Målen har processats först vid arbetsplatsträffar och därefter vid planeringsdagar. Vid planeringsdagarna deltog fackliga representanter och länskriminalpolisens ledningsgrupp. Metodutveckling Någon metodutveckling eller ett påtagligt förändrat arbetssätt genomfördes inte i samband med att reglerna om utvidgat förverkande trädde ikraft. På länskriminalpolisens hemsida på Intrapolis finns en handbok att tillgå samt mallar och blanketter som stöd för personalen. Efterhand har viss utbildning genomförts, men då huvudsakligen på gruppnivå. För närvarande pågår ett visst utvecklingsarbete, genom att en revisor vid roteln för organiserad brottslighet tagit fram mallar och blanketter som stöd för personalen i samband med tillgångsutredningar eller liknande undersökningar. Inspektion av polismyndig heternas handläggning av förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet 11

12 Iakttagelser Det pågår också en rekryteringsprocess för att anställa ytterligare en revisor samt två tillgångsutredare. Revisorerna och tillgångsutredarna ska i samverkan svara för metodutvecklingen. Kompetensutveckling I samband med att reglerna om ett utvidgat förverkandet trädde ikraft genomfördes ingen riktad utbildning eller annan information av breddkaraktär. Vid ett par tillfällen har föreläsningar genomförts där personal från länskriminalavdelningen deltagit. Inhämtningen av kunskap har därutöver ofta skett genom egna initiativ. Vid roteln mot grov organiserad brottslighet finns en revisor som arbetar med förverkandefrågor. Narkotikaroteln har ett ansvar för såväl spaning som brottsutredning. Tillgångsutredningar genomförs alltid avseende huvudmisstänkta personer. Under våren innevarande år planeras att personal vid narkotika-, spanings- och utredningsrotlarna i samverkan med Åklagarmyndigheten ska utbildas inom ämnesområdet. Att någon riktad utbildning av större omfattning inte genomförts innebär inte att kompetens saknas. Kunskap finns hos flera medarbetare, men det saknas en bred kompetens. Genomförda förverkanden Under år 2010 har två brottsutredningar med tillgångsutredningar handlagts, men ingen under Båda utredningarna under 2010 avsåg grova narkotikabrott och tillgångsutredningarna genomfördes av internationella åklagarkammaren. Sammanlagt förverkades egendom och kontanter till ett värde av kronor. Att enbart ett begränsat antal brottsutredningar resulterat i förverkanden beror på att personer som lagförs för internationell narkotikasmuggling och grova narkotikabrott ofta saknar anknytning till Sverige och har därmed ingen egendom som kan bli föremål för förverkande. Utbytet av brottsligheten förs ut ur landet med kurirer, varför normalt inga finansiella institutioner används för ekonomiska transaktioner. Många brottsutredningar som handläggs av länskriminalpolisen sker i samverkan med Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. I dessa utredningar genomför nämnda myndigheter andra administrativa åtgärder. Under de senaste fem åren har genom samverkan cirka 30 miljoner kronor säkrats. Resultatuppföljning Varje månad sker en uppföljning av resultatet enligt handlingsplanen. Samverkansforum Något särskilt forum för samverkan mellan länskriminalpolisen och Åklagarmyndigheten finns inte. Samverkan sker huvudsakligen inom ramen för förundersökningsverksamheten, men också inom utbildningsområdet. Samverkan med andra myndigheter sker främst inom RUC. Polismyndigheten i Västerbottens län Mål enligt polismyndighetens styrdokument Polismyndigheten har inte formulerat något mål inom ämnesområdet i verksamhetsplanen för år Några andra dokument eller anvisningar som avser handläggning av förverkande av utbyte av brott eller brottslig verksamhet har inte upprättats. Metodutveckling Någon strukturerad metodutveckling pågår för närvarande inte. I samband med att reglerna om ett utvidgat förverkande trädde i kraft, genomförde åklagare en information om regelverket. Målgruppen var i första hand förundersökningsledare. Därutöver fanns en notis om lagstiftningen på Intrapolis. Under oktober 2008 genomförde polismyndigheten översynen Utveckling av kriminalunderrättelseverksamheten. Dokumentet hänvisade till handboken Förverkande och andra åtgärder mot ekonomiska fördelar av brott som upprättats av Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten, samt till Brottsförebyggande rådets rapport Tillgångsinriktad brottsbekämpning (2008:10). Sistnämnda rapport publicerades dock före införandet av reglerna om utvidgat förverkande. Översynen konstaterade att operativa ledningsgruppen (OLG) bör i samband med beställningar av operativa underrättelser även ta ställning till om en tillgångsutredning ska genomföras. När beslut fattas om en insats deltar åklagaren antingen vid operativa ledningsgruppens möte eller vid ett annat särskilt möte där den operativa rapporten föredras. Kompetensutveckling Vid ovannämnd översyn av kriminalunderrättelseverksamheten konstaterades att kunskapen om reglerna om utvidgat förverkande bör spridas till en vidare krets och vara genomförd senast vid utgången av år I vilken omfattning utbildningen genomfördes är osäkert, eftersom uppföljning saknas. Utöver denna utbildning har polismyndigheten inte genomfört någon utbildning av bredare karaktär. Utbildningsfrågan kommer dock att diskuteras i maj innevarande år vid myndighetens lokala samverkan med åklagarkammaren. 12 Inspektion av polismyndig heternas handläggning av förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet

13 Iakttagelser Kunskap och kompetens om lagstiftningen finns främst vid grova brottsroteln. Kännedom om regelverket hos den yttre personalen är mycket begränsad. När någon påträffas som kan antas ha skulder är däremot möjligheten att kontakta Kronofogdemyndigheten väl känd. I grova brottsrotelns arbetsuppgifter ingår att genomföra tillgångsutredningar. För närvarande finns två medarbetare som vid behov genomför sådana utredningar. Någon ytterligare kompetensutveckling planeras för närvarande inte. Genomförda förverkanden Under år 2011 förverkade tingsrätten i en dom sammanlagt kronor som avsåg värdet av försåld narkotika, samt kronor som avsåg utbyte av brottet. Båda summorna förverkades med stöd av 36 kap. 1 BrB. I en dom samma år förverkade hovrätten sammanlagt kronor samt en fastighet till ett värde av kronor. Ett av skälen till att förverkanden tillämpas i begränsad omfattning är att de personer som förekommer som misstänkta vid förverkandeutlösande brottslighet oftast saknar tillgångar som möjliggör ett utvidgat förverkande. Resultatuppföljning Det saknas en strukturerad uppföljning av tillämpningen och resultat av reglerna om förverkanden. Det händer dock att en återkoppling sker till viss personal av intressanta brottsutredningar. Samverkansforum Utöver normal samverkan i samband med förundersökningar finns inget samverkansforum med åklagaren för aktuella frågor. I övrigt sker samverkan inom ramen för RUC, där även tillgångsutredningar genomförs. Polismyndigheten i Örebro län Mål enligt polismyndighetens styrdokument Av polismyndighetens verksamhetsplan för år 2011 framgår under avsnittet Grov organiserad och systemhotande brottslighet att stor vikt ska läggas vid att återta det ekonomiska utbytet av brott i syfte att försvåra brottslighet för kriminella grupperingar, minska incitamenten för brottsligheten och motverka nyrekrytering till den organiserade brottsligheten. Vidare har under avsnittet det lokala målet formulerats som att antalet tillgångsundersökningar ska uppgå till minst tio. Under avsnittet Organiserad brottslighet och systemhotande brottslighet ska bekämpas i verksamhetsplanen för 2012 anges att förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet i länet ska försämras och en av de formulerade strategierna är återtagande av brottsvinster. Av de samlade intervjusvaren framgår att någon ytterligare kommunikation om inriktningen inte har skett. Metodutveckling Under oktober år 2009 upprättade myndigheten en promemoria om förverkande av brottsvinster med anledning av ikraftträdandet av lagstiftningen om det s.k. utvidgade förverkandet. Promemorian beskriver strukturen för hur arbetet ska genomföras. Bland annat anges att varje misstänkt som av kriminalunderrättelsetjänsten identifieras som grovt kriminell eller ingår som en del i grov organiserad brottslighet ska få sin ekonomi genomlyst genom en skrivbordskontroll. Uppgifter hämtas från öppna såväl interna som externa källor. Resultatet av underrättelsearbetet redovisas i en operativ underrättelse som omfattar både brottsmisstankar, ekonomisk genomlysning och eventuella tillgångar som kan bli föremål för framtida förverkande. Till exempel har en operativ underrättelse upprättas avseende en kriminell gruppering i Örebro och den innehåller tillgångsundersökningar avseende medlemmar i grupperingen. När en förundersökning påbörjats utreds både misstänkt brottslighet och vilka tillgångar som kan säkras genom olika processuella tvångsmedel inför ett framtida förverkande. Under förundersökningen kan en fördjupad tillgångsundersökning initieras som kan ske inom ramen för RUC och/eller med stöd av polismyndighetens ekorotel. Om det framkommer att det sannolikt finns ett utbyte som kan härledas från brottslig verksamhet initierar polismyndigheten hos åklagaren en brottsutbytesutredning om en sådan inte redan genomförts. Kompetensutveckling I samband med att reglerna om ett utvidgat förverkandet trädde ikraft genomfördes ingen strukturerad riktad utbildning eller annan information. Information om ny lagstiftning till personalen är ett ansvar för respektive chefer. I utbildningsplanen för år 2012 inplanerades ekobrottsmyndighetens utbildning återförande av brottsutbyte, men denna utbildning är föremål för omarbetning, varför utbildningen är inställd tills vidare. Under år 2007 genomgick personal från ekoroteln motsvarande utbildning vid Ekobrotts Inspektion av polismyndig heternas handläggning av förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet 13

14 Iakttagelser myndigheten. Några lokala utbildningsinsatser eller andra informationsåtgärder är inte planerade. Vid genomförandet av tillgångsundersökningarna används kompetens vid kriminalunderrättelsetjänsten för insamling, bearbetning och analys. Under oktober månad år 2011 anställdes en analytiker som tidigare var anställd vid Riksrevisionen och som medverkade vid upprättandet av tidigare nämnd granskningsrapport. Medarbetaren har genomfört ett antal tillgångsundersökningar. Polismyndighetens ekorotel och ekonom biträder vid analys- och utredningsarbete angående brottsutbytesutredningar. Sammanlagt under år 2011 har 20 tillgångsundersökningar genomförts. Genomförda förverkanden Under åren 2010 och 2011 har elva brottsutredningar redovisats till åklagaren där reglerna enligt 36 kap. 1 BrB tillämpats. Därutöver har tre brottsutredningar enligt 1b samma kapitel redovisats. En utredning avsåg brott mot narkotikastrafflagen. Dom har avkunnats av tingsrätten som beslutade om förverkande av kronor. I en annan utredning gällande grov olovlig försäljning av alkoholdrycker har tingsrätten meddelat dom och förverkat kronor. I åklagarens ansökan om stämning yrkades att kronor skulle förverkas med stöd av 36 kap. 1b BrB. Den tilltalade medgav att cirka kronor härrörde från alkoholförsäljningen. Tingsrätten ansåg att eftersom åklagaren inte gjort det klart mera sannolikt att den överskjutande delen av pengarna utgör utbyte av försäljningen av alkohol ska det särskilda yrkandet vinna bifall intill ett belopp om kronor. En tredje utredning avser grovt bedrägeri. Vid inspektionstillfället hade dom ännu inte avkunnats. Av tillgängliga uppgifter framgår att Tingsrätten i Örebro under åren 2010 och 2011 beslutade om förverkande av ett sammanlagt värde om kronor. Förverkandena avsåg kontanter. Resultatuppföljning Kriminalunderrättelsetjänsten redovisar antalet genomförda tillgångsundersökningar till myndighetens utvecklings- och planeringsenhet. I övrigt saknas en strukturerad uppföljning av tillämpningen och resultat av reglerna om förverkanden. De polisiära systemen möjliggör inte heller sökning av brottsutredningar där förverkande förekommit. Samverkansforum Inom polismyndigheten genomförs en gång i veckan s.k. grova brottsmöten som är subsidiära möten i förhållande till operativa ledningsgruppens möten. Vid mötena fattas bland annat beslut om åtgärder avseende grov brottslighet efter till exempel föredragning av kriminalunderrättelsetjänsten. Utöver s.k. förundersökningsledarmöten har polismyndigheten inga andra särskilt formaliserade samverkansforum om frågor avseende förverkanden med åklagaren. Samverkan med andra myndigheter sker inom RUC. Sammanfattande iakttagelser Bestämmelserna om förverkande av utbyte av brott och utbyte av brottslig verksamhet tillämpas i begränsad omfattning. Anledningen är huvudsakligen brister i kompetensen hos personalen som i sin tur beror på att myndigheterna inte i tillräcklig utsträckning genomfört någon riktad och bred utbildning i ämnet. Någon nämnvärd skillnad mellan den yttre personalens och utredningspersonalens kunskap om lagstiftningen verkar inte finnas. Vid några myndigheter finns ämnesområdet med i verksamhetsplanen utan att det därefter lett till verkställighet. Hos de inspekterade myndigheterna har frågan uppmärksammats och ett arbete har inletts för att utveckla kompetensen och skapa metoder och rutiner. Ett resultat av utvecklingsarbetet är att frågan fått ett större utrymme hos Åklagarmyndigheten och samverkan har intensifierats bland annat inom utbildningsområdet. 14 Inspektion av polismyndig heternas handläggning av förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet

15 5 Bedömningar Generellt förefaller det som om reglerna om det utvidgade förverkandet inte trängt in i den dagliga verksamheten. Sannolikt beror detta på att när regeländringen trädde ikraft var den en i mängden av nya lagar och den fick därigenom inte tillräcklig uppmärksamhet och genomslag i verksamheten. Regeländringen ledde inte heller till någon riktad och bred utbildning eller annan tydlig information till personalen om hur reglerna praktiskt ska användas. Inte heller vid Rikspolisstyrelsen har några särskilda åtgärder vidtagits för att den nya lagstiftningen skulle få genomslag. Den allmänna uppfattningen hos personalen verkar vara att regelverket enbart ska tillämpas i samband med grov och organiserad brottslighet. Därmed uppfattas reglerna som att de främst ska tillämpas av utredare som arbetar med sådan brottslighet. Denna uppfattning förstärks genom att myndigheternas avsikter att utveckla förmågan att återta utbyte av brott angetts i verksamhetsplanerna för år 2012 under rubriker som avser organiserad brottslighet. Att reglerna om utvidgat förverkande till exempel även kan tilllämpas vid narkotikabrott av normalgraden förefaller i ett övergripande perspektiv i stort sett vara okänt hos både utredningspersonalen och den yttre personalen. Däremot är kunskaperna stor hos både den inre och yttre personalen om att Kronofogdemyndigheten kan kontaktas när en person anträffas som kan antas ha skulder och egendom av större värde anträffas hos denne. En förutsättning är att egendomen finns i polisens besittning. En anledning till att lagstiftningen tillämpas i begränsad omfattning är att åklagarna ofta främst är inriktad på ansvarsfrågan. Av en tillsynsrapport från Åklagarmyndigheten publicerad i december 2011 framgår att även inom Åklagarmyndigheten saknas ofta kunskaper om förverkandereglerna. I Åklagarmyndighetens inspektion sammanfattas bristerna enligt följande. Åklagare tillämpar reglerna om förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet i begränsad utsträckning. I de flesta fall framställs yrkanden om förverkande av utbyte av ett brott endast när egendomen säkrats under förundersökningen. Yrkanden om förverkande korresponderar inte med det utbyte brottet enligt gärningsbeskrivningen borde ha medfört d.v.s. hela utbytet yrkas inte förverkat. Förundersökningarna är i första hand enbart inriktade på ansvarsfrågan. Åklagare vidtar oftast inte några särskilda åtgärder för att brottets utbyte ska utredas. Det är sällsynt att en utredning görs med syfte att klarlägga om misstänkta personer har egendom som borde förverkas genom ett utvidgat förverkande. Alla åklagare känner inte till vad som kan förverkas som utbyte och vad som skiljer ett förverkande av utbyte av brott och ett utvidgat förverkande. Den subsidiära bestämmelsen om utvidgat förverkande tillämpas i vissa fall som en huvudregel trots att förutsättningarna funnits för ett förverkande av utbyte av ett brott. Inspektion av polismyndig heternas handläggning av förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet 15

16 6 Rekommendationer Inspektionen visar framför allt på tre framgångsfaktorer som är viktiga för att regelverket om förverkande ska bli ett effektivt verktyg för att beröva gärningsmän utbytet av brott. Dessa är kunskap om regelverket samverkan och samsyn med åklagaren uppföljningssystem Nationellt kunskapsseminarium Genom förverkanderamsbeslutet har återtagande av utbyte av brott fått en central betydelse inom den Europeiska Unionen för bekämpningen av brott av sådan beskaffenhet att det kunnat ge utbyte och som begås i någon organiserad form. Vikten av att beröva en gärningsman utbytet av brott blir många gånger lika angeläget som att lagföra honom eller henne. Detta innebär att kännedom om vilka rekvisit som krävs för att tillämpa reglerna om förverkande är lika viktigt ur ett polisiärt perspektiv som att känna till rekvisiten för olika typer av brott. Denna inspektion och riksrevisionens granskning av ämnesområdet pekar tydligt på att det i ett övergripande perspektiv finns en påtaglig kunskapsbrist om regelverket kring förverkande. Goda kunskaper finns hos ett fåtal medarbetare, men det saknas en bred kunskap. En effektiv tillämpning av regelverket kräver att det finns ingående kännedom om under vilka förutsättningar och hur reglerna får tillämpas. Kompetensen måste finnas såväl hos personal i den yttre verksamheten som hos förundersökningsledare och utredningspersonal. Inspektionen visar att det hos personalen finns en stark motivation att tillämpa lagstiftningen under förutsättning att man har tillräcklig kunskap och kompetens. Eftersom det finns ett stort behov i ett nationellt perspektiv att sprida kunskap och medvetandet om lagstiftningen, bör Rikspolisstyrelsen ta initiativ till att utforma en utbildnings- och genomförandeplan för ämnet. En sådan plan bör omfatta såväl grundutbildning som fortbildning. Innehållet i utbildningen bör ske i samverkan med Åklagarmyndigheten. I syfte att medvetandegöra problemet hos polismyndigheterna finns det anledning att genomföra ett nationellt kunskapsseminarium för att inte enbart belysa problemet ur polisiär synvinkel, utan även ur åklagarens och andra berörda myndigheters synvinkel. I sammanhanget är det viktigt att utbildningen inte enbart fokuserar på den organiserade grova brottsligheten, utan att den även motiverar att tillämpa regelverket i samband med brott av enklare karaktär när lagstiftningen medger detta. Samverkan med Åklagarmyndigheten Av Åklagarmyndighetens inspektion framgår att det även finns kunskapsbrister hos åklagarna, men också att det finns skillnader mellan olika åklagares vilja att driva frågor om förverkande i domstolen. För att reglerna om förverkande ska kunna tillämpas effektivt krävs att det finns en samsyn i alla led, d.v.s. från det att till exempel yttre personal genomför beslag med stöd av reglerna om utvidgat förverkande, till förundersökningsledare och utredare, och inte minst hos åklagaren. Rikspolisstyrelsen bör av denna anledning i samverkan med Åklagarmyndigheten utarbeta gemensamma strategier, metoder och rutiner. Nationellt uppföljningssystem En viktig förutsättning för att mäta hur regelverket om förverkande tillämpas och vilka resultat åtgärderna leder till, är att det finns ett system för uppföljning. Idag tillåter inte befintliga datasystem en datafångst på lokal eller nationell nivå om till exempel antalet genomförda tillgångsutredningar, antal brottsutredningar när regelverket tillämpats eller vilka regler om förverkande som tillämpats. Det finns därför anledning för Rikspolisstyrelsen att initiera ett arbete för att ta fram ett sådant uppföljningssystem. Förverkandereglerna bör tillämpas med förtur i förhållande till kontakt med Kronofogdemyndigheten Vid polismyndigheterna finns en god kännedom om att Kronofogdemyndigheten kan kontaktas via ett journummer när värdefull egendom som tillhör någon som kan antas ha skulder finns i polisens besittning. Det är inspektionsgruppens uppfattning att förverkandereglerna bör tillämpas före reglering av skulder hos Kronofogdemyndigheten. Det kan annars leda till att en brottsling blir skuldfri med pengar som sannolikt kommer från brottslig verksamhet. Om sålunda polisen anträffar kontanter eller egendom som sannolikt kommer från brottslig verksamhet samtidigt som den misstänkte har skulder hos kronofogden, bör som regel bestämmelserna i 36 kap. 1b BrB tillämpas i första hand. En bedömning bör dock 16 Inspektion av polismyndig heternas handläggning av förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet

17 Rekommendationer göras i det enskilda fallet eftersom skulderna kan ha sin grund i skadeståndsskyldighet på grund av brott (till exempel i samband med grov misshandel eller våldtäkt). Inspektion av polismyndig heternas handläggning av förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet 17

18 Bilaga Vägledning om polisiära åtgärder i samband med förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet 11 Utgångspunkten för polisiära åtgärder är att säkra egendom så att den misstänkte efter lagföring inte har kvar någon ekonomisk fördel av sin brottsliga verksamhet. Sådana åtgärder kan ifrågakomma både före och under en förundersökning. Innan en förundersökning inletts kan åtgärderna till exempel avse sökning i olika register, förfrågningar eller spaning, för att kartlägga den berördes levnadsomständigheter och ekonomiska tillgångar. När en förundersökning inletts kan åtgärderna avse tillämpning av tvångsmedel som beslag, husrannsakan och kroppsvisitation. Förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet Med förverkande avses att någon genom särskild rättsverkan som beslutas av domstol förlorar rätten till egendom som åtkommits genom brott eller brottslig verksamhet. Huvudregel 36 kap. 1 BrB anger att utbyte av ett brott enligt denna balk ska förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. En förutsättning för förverkande är att det finns ett samband mellan det konkreta brottet och utbytet av brottet. Denna form av förverkande är inte beroende av om det finns tillgångar som kan sakförverkas eller värdeförverkas. Utgångspunkten är att det som kan förverkas beräknas utifrån vad som kan bevisas utgöra utbyte av det specifika brottet. Följande får förverkas enligt bestämmelserna i 36 kap. 1 och 1c BrB. Utbyte av brott. Egendom som trätt i stället för utbytet. Avkastningen av utbytet eller avkastningen som trätt i stället för utbytet. Ersättning för kostnader under förutsättning att mottagandet utgör brott enligt BrB. 11 Vissa avsnitt är hämtade ur handboken Förverkande m.m. åtgärder mot ekonomiska fördelar av brott, utarbetad av Utvecklingscentrum Stockholm (Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten) Med utbyte av brott avses konkret egendom som åtkommits genom brott till penningbelopp skattat värde av vad som åtkommits. Begreppet utbyte av brott avser både konkreta föremål och abstrakt vinst, till exempel värdet av olagligt försåld alkohol. Begreppet omfattar även egendom som trätt istället för utbytet eller avkastning av utbytet av brottet. Till exempel en motorcykel som köpts för pengar från ett rån eller narkotikaförsäljning. Förverkande kan ske genom sakförverkan, som förutsätter att ett föremål finns tillgängligt för beslag värdeförverkan, som avser värdet av viss egendom eller förtjänster. För att säkra framtida betalningsförpliktelser som böter eller skadestånd tillämpas bestämmelserna om förvar och kvarstad. Utvidgat förverkande Om möjligheterna till förverkande enligt huvudregeln uttömts, får bestämmelserna om utvidgat förverkande enligt 36 kap. 1b BrB tillämpas. De grundläggande förutsättningarna är att någon är misstänkt för ett s.k. förverkandeutlösande brott det förverkandeutlösande brottet ska ha varit av beskaffenhet att det kunnat ge utbyte det framstår som klart mera sannolikt att egendomen utgör utbyte av brottslig verksamhet än att så inte är fallet. Vid ett utvidgat förverkande är förutsättningen att den misstänkte har faktiska tillgångar som kan förverkas. Egendomen behöver inte kopplas till ett specifikt brott. Det som krävs är att den härrör från brottslig verksamhet. Sambandet mellan egendomen och den brottsliga verksamheten behöver inte styrkas fullt ut, utan det är tillräckligt att det framstår som klart mera sannolikt att egendomen härrör från brottslighet än att så inte är fallet. Även enligt det utvidgade förverkandet kan tillgångarna sakförverkas eller värdeförverkas. Vad som allmänt talar för att en viss egendom utgör utbyte av brottslig verksamhet är att tillgångarna framstår som orimliga med hänsyn till innehavarens reella möjligheter att på laglig väg bygga upp och 18 Inspektion av polismyndig heternas handläggning av förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet

19 Bilaga bibehålla en förmögenhet. Egendomen är av sådant värde och som förvärvats under sådana omständigheter att det står klart att den misstänkte inte skulle kunnat förvärva den om han eller hon inte haft intäkter från brottslig verksamhet. Om det hos någon, som saknar förvärvsinkomst, anträffas dyrbara kapitalvaror eller lyxartiklar, är detta givetvis sådant som kan tyda på att egendomen inte åtkommits på laglig väg. Även den omständigheten att en opåkallat stor summa pengar förvaras i en bostad eller lokal kan indikera något motsvarande. Det finns då anledning att anta att det kan röra sig om medel som på grund av sitt brottsliga ursprung inte hanterats med anlitande av bank eller finansieringsföretag. Att dyrbar egendom påstås ha förvärvats mot kontant betalning och utan samtidigt upprättande av handlingar som styrker köp och försäljning är ytterligare omständigheter som kan tyda på att egendomen utgör utbyte av brottslig verksamhet. 12 (Se bilaga, exempel 1, under avsnitt polisiära åtgärder) Förverkandeutlösande brott Med begreppet förverkandeutlösande brott avses brott av sådan beskaffenhet att det kunnat ge utbyte och att det kan följa fängelse i sex år eller mer. Sådana brott kan indelas enligt följande. Brott med vinningsrekvisit (t.ex. grovt bedrägeri, grov utpressning, grov förskingring, grov olovlig försäljning av alkohol) Brott utan vinningsrekvisit, men som i det särskilda fallet har gett eller kunnat ge utbyte, d.v.s. brottet har begåtts i vinningssyfte (t.ex. grov mordbrand om motivet varit vinning) Brott utan vinningsrekvisit, men som till sin natur kan ge utbyte (t.ex. grov smuggling, grov narkotikasmuggling) Narkotikabrott (normalgraden) enligt 1 narkotikastrafflagen (1968:64) eller olovlig befattning med narkotikaprekursorer 13 (normalgraden) enligt 3b första stycket samma lag Dopningsbrott (normalgraden) enligt 3 första stycket lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel Narkotikasmuggling (normalgraden) enligt 6 första stycket lagen (2000:1225) om straff för smuggling Människosmuggling (normalgraden) enligt 20 kap. 8 första stycket utlänningslagen (2005:716) eller organiserande av människosmuggling (normalgraden) enligt 20 kap. 9 första stycket samma lag. Frågor att pröva om det föreligger förutsättningar för ett utvidgat förverkande. Sakförverkande? Egendom finns som inte kan kopplas till ett specifikt brott Föreligger förverkandeutlösande brott? Innehavet av egendomen kan inte förklaras med legala inkomster? Värdeförverkande? Reglerna om utvidgat förverkande kan även tillämpas på förverkandeutlösande brott vid försök, förberedelse och stämpling samt vid anstiftan och medhjälp. Utöver brott som kan följas av sex års fängelse kan bestämmelsen tillämpas vid följande brott under förutsättning att de kunnat ge utbyte. Människohandel (mindre grovt brott) enligt 4 kap. 1 a tredje stycket, koppleri, ocker som är grovt, olovlig befattning med falska pengar som är grovt, eller grovt dobbleri (samtliga brott enligt BrB) Finns föremålet tillgängligt? Beslag Finns risk undandrar sig betalning? Förvar/kvarstad 12 Proposition 2007/08:68 sid ämnen som kan användas vid framställning av narkotika Inspektion av polismyndig heternas handläggning av förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet 19

20 Bilaga Straffprocessuella tvångsmedel i samband med förverkande Beslag I samband med förverkande enligt huvudregeln (utbyte av brott) Om utbytet utgörs av något föremål som ska förverkas (sakförverkade) på grund av brott, får detta tas i beslag med stöd av bestämmelserna enligt 27 kap. 1 RB. Det måste finnas en koppling mellan utbytet (föremålet) och det specifika brottet. I samband med utvidgat förverkande (utbyte av brottslig verksamhet) Föremål får också tas i beslag om de skäligen kan antas ha betydelse i samband med utredning om förverkande (sakförverkande) av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1b BrB. Även sådan egendom som trätt i stället för det ursprungliga utbytet eller avkastningen får beslagtas såväl i samband med utbyte av brott (1 ) och utbyte av brottslig verksamhet (1b ). Om exempelvis någon begått en stöld och säljer stöldgodset och för betalningen köper en bil, får bilen beslagtas. Det måste finnas en koppling mellan försäljningen av stöldgodset och erlagd betalning för bilen. Vad som sägs om föremål gäller också skriftlig handling, om inget annat är föreskrivet. (Se bilaga, exempel 2, under avsnitt polisiära åtgärder) Kvarstad För att säkra värdet av viss egendom eller förtjänster, kan domstol besluta om kvarstad (värdeförverkande). Ändamålet med kvarstad är att säkra att en misstänkt som kan antas komma att ådömas en betalningsskyldighet inte undandrar sig denna genom att avvika, undanskaffa egendomen eller på annat sätt undandrar sig betalningsskyldigheten. 26 kap. 3 första stycket RB medger att en polisman i brådskande fall i samband med värdeförverkande får ta lös egendom i förvar i avvaktan på beslut om kvarstad. Om lös egendom tas i förvar ska åtgärden ska skyndsamt anmälas till åklagare. Husrannsakan I samband med huvudregeln om förverkande (utbyte av brott) Enligt 28 kap. 1 RB får hos den skäligen misstänkte husrannsakan genomföras om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar. Hos annan får husrannsakan genomföras bara om brottet begåtts hos honom eller henne eller om den misstänkte gripits där eller det annars finns synnerlig anledning att det vid rannsakningen ska anträffas föremål som kan tas i beslag eller i förvar. I samband med utvidgat förverkande (utbyte av brottslig verksamhet) Husrannsakan hos den skäligen misstänkte får även genomföras för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1b BrB. Huvudsyftet med åtgärden är att söka efter information som kan leda till att tillgångar kan påträffas som kan bli föremål för ett utvidgat förverkande. Det kan vara fråga om att söka efter information om vem som betalar en bilförsäkring, båtplatshyra eller handlingar och annan information om vem som betalar löpande utgifter. Hos annan än den som skäligen kan misstänkas för brottet får husrannsakan enbart genomföras om det finns synnerlig anledning att det ska anträffas föremål som kan tas i beslag eller om annan utredning om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1b BrB kan vinnas. Beslut i brådskande fall Enligt 28 kap 5 RB får en polisman genomföra husrannsakan utan förordnande av undersökningsledaren, åklagaren eller rätten i brådskande fall. Kroppsvisitation I samband med huvudregeln (utbyte av brott) Enligt 28 kap. 11 RB får den skäligen misstänkte kroppsvisiteras om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar. Annan än den som skäligen kan misstänkas för brottet får kroppsvisiteras, om det finns synnerlig anledning att anta att det därigenom kommer att anträffas föremål som kan tas i beslag eller i förvar. I samband med utvidgad förverkande (utbyte av brottslig verksamhet) Den skäligen misstänkte får kroppsvisiteras för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse i samband med förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1b BrB. (Se bilaga, exempel 3, under avsnitt polisiära åtgärder) Annan än den som skäligen kan misstänkas för brottet får kroppsvisiteras, om det finns synnerlig anledning att anta att det är av betydelse för utredning 20 Inspektion av polismyndig heternas handläggning av förverkande av utbyte av brott och brottslig verksamhet