Åtgärdsplan för restaurering av Lyckebyån

Transkript

1 Emåförbundet 2011 Åtgärdsplan för restaurering av Lyckebyån Emåförbundet 2011 På uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge län T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

2 Emåförbundet 2011 T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

3 Innehåll INNEHÅLL... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND... 4 SYFTE OCH MÅLSÄTTNING... 4 MATERIAL OCH METODIK... 5 RESULTAT ÅTGÄRDSOMRÅDE 1; AUGERUM - LYCKEÅBORG A; AUGERUMS KRAFTVERK VH B; MARIEFORS C; MARIEFORS BRUK VH D; MARIEFORS - JOHANSFORS E; JOHANSFORS SÅG VH F; KVILLEN JOHANSFORS G; JOHANSFORS - LYCKEÅBORG ÅTGÄRDSOMRÅDE 2; LYCKEÅBORG - BISKOPSBERG A; LYCKEÅBORGS BRUK VH B; UPPSTRÖMS LYCKEÅBORG C; BISKOPSBERG NEDRE D; BISKOPSBERG ÖVRE E; ÅSTUGAN ÅTGÄRDSOMRÅDE 3; BISKOPSBERG RÄVSJÖN A; BISKOPSBERGS KRAFTSTATION VH B; STRÅGERYDS KVARN C; KÄTTILSMÅLA SÅG VH C; UPPSTRÖMS KÄTTILSMÅLA E; NEDSTRÖMS LILLA ÅSJÖN F; RÄVSJÖNS UTLOPP VH REFERENSER BILAGA RESTAURERINGSMETODIK Emåförbundet 2011 Foton på framsidan tagna av författarna under projekteringen i maj 2011 T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

4 Inledning Lyckebyån 2011 Denna rapport redovisar förslag på restaurering av Lyckebyån från Augerum upp till Rävsjön; en sträcka på ca 12 km. Lyckebyån är framförallt påverkad av vattenkraftsutnyttjande genom ett flertal dammar och kraftverk. Många av åns strömsträckor är sålunda indämda men de som finns kvar är delvis fysiskt påverkade av rensningar i olika utsträckning. Lyckebyån är ett artrikt vattendrag och utgör framförallt ett viktigt reproduktionsområde för havsöring i de nedre delarna samt ål i sjöarna uppströms. Förekomsten av flodpärlmussla är sparsam och strömvattenmiljöerna samt reproduktionen av havsöring är avgörande för dess framtida existens. Restaurering i vattendrag innebär oftast att återskapa viktiga strukturer och funktioner i livsmiljöer för vattendragens växter och djur. Exempel på sådana åtgärder är att återskapa lekbottnar och uppväxtområden för fisk, göra artificiella vandringshinder passerbara genom t.ex. fiskvägar, återskapa våtmarker och kantzoner. Detta uppdrag är steg ett i ett återställningsprogram för Lyckebyån. Steg två blir själva detaljprojekteringen och utförandet av åtgärder vid ovan nämnda objekt samt på den aktuella sträckan. Bakgrund Emåförbundet fick under sommaren 2010 uppdraget av länsstyrelsen i Blekinge län att projektera förslag på biotopvård samt genomföra förstudier på åtgärder vid vandringshinder på sträckan från Augerum och upp till Rävsjön, en sträcka på ca 12 km. Målarterna för projekteringen är ål, havsöring och flodpärlmussla. I uppdraget ingår att: 1) genomföra en översyn av och förslag på förbättringar av befintlig fiskväg vid Lyckeåborg. 2) lämna förslag på åtgärder för att skapa fiskvägar förbi vandringshinder vid Mariefors, Johansfors, Lyckeåborg, Biskopsberg, Kättilsmåla (Mariefröjd) och Rävsjöns utlopp, som tillåter så många olika fiskarter som möjligt att ta sig förbi, inte bara laxfisk. 3) föreslå åtgärder för att trygga den utlekta fisken samt smoltens/ålynglens utvandring. En översyn av befintliga galler vad gäller spaltvidd, lutning samt rensning ska göras och förslag till lämpligt galler ska ges där det saknas. 4) utföra en inventering med avseende på biotopförbättrande åtgärder och ge förslag på var samt vad man bör genomföra för att förbättra situationen för fisk och flodpärlmusslor som finns i ån. Syfte och målsättning Denna rapport syftar till att detaljerat redovisa förslag på restaureringsåtgärder, metodik vid genomförandet samt kostnadsuppskattningar för varje åtgärdsförslag. Åtgärderna har som övergripande målsättning att förbättra förutsättningarna för framförallt havsöring ål och flodpärlmussla men bedöms generellt gynna all T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

5 strömlevande fauna och flora. Den operativa målsättningen är att rapporten skall fungera som underlag för länsstyrelsen (och andra aktörer) vid planering, beslut och finansiering av restaureringsåtgärder inom det aktuella området. Material och metodik Fältarbete Projekteringen genomfördes under hösten 2010 samt våren Aktuella sträckor inventerades genom fotvandring. Vid projekteringen 2010 var flödet mycket högt varför en kompletterande projektering vid mer normala flöden genomfördes under maj Samtliga åtgärdslokaler dokumenterades med foto och anteckningar. Vandringshindren besöktes även av fil. Dr Olle Calles (Karlstads Universitet) för att ta fram åtgärdsförslag på åtgärder för nedströmsvandring av fisk. Redovisning Hela den projekterade sträckan har delats in i tre åtgärdsområden med specifika lokaler inom varje område (se Resultat nedan samt översiktskartorna för respektive åtgärdsområde). Varje åtgärdslokal har fått en specifik identitet utifrån åtgärdsområde och lokal för att i tabeller och text underlätta för läsaren. Prioritet och ambitionsnivå För varje åtgärdsområde ges en övergripande beskrivning med bl.a. fysiska förutsättningar, markanvändning i närområdet, naturvärden och eventuell påverkan. När vi föreslår en åtgärd tar vi alltid hänsyn till dessa faktorer för att åtgärdsförslaget ska betraktas som realistiskt genomförbart och kostnadseffektivt. Av denna anledning har vi prioriterat åtgärdsförslagen enligt skalan 1-3 där 1 är högsta prioritet ur fiskevårdssynpunkt och prioritet 2 och 3 har jämförelsevis lägre potential. Prioriteringen avser åtgärdsområdet om inget annat nämns. Ibland ger vi två förslag på samma lokal; med låg- respektive hög ambitionsnivå. Valet av ambitionsnivå överlåter vi till den som beslutar om åtgärden. I avvägningen har vi även tagit hänsyn till andra intressen som t.ex. markanvändning och reglering. Kostnadsuppskattning För samtliga åtgärdsobjekt ges en kostnadsuppskattning baserad på vår egen erfarenhet av ett flertal tidigare utförda objekt. Normalt gör vi en prisspecifikation som inkluderar (1) sakkunnig expertis, (2) maskin och maskinförare inklusive lastmaskin om så krävs samt (3) material. Priserna för dessa poster varierar ganska mycket beroende på entreprenör och var i landet åtgärden utförs. I kostnadsuppskattningen har vi uppskattat administrativa kostnader som t.ex. brevutskick och telefonsamtal. Denna kostnad är mycket svår att uppskatta och varierar ofta mycket. Vi använder oss av schabloner och erfarenheter från tidigare projekt och kostnadstuppskattningarna måste därför betraktas som endast en fingervisning. Den slutliga kostnaden påverkas dessutom av ett flertal faktorer som t.ex. lokala entreprenörer och priser, närhet till grustag, huvudmans avtal samt eventuella andra aktörer som fiskevårdsområden eller markägare och deras möjligheter att hjälpa till m.m. Kostnader för antikvarisk medverkan och kompletterande utredningar har inte gjorts i föreliggande rapport. T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

6 Våra kostnadsuppskattningar baseras på att varje åtgärd utförs var för sig. Om åtgärdsförslagen samordnas, vilket är praxis, blir kostnaden alltid lägre i synnerhet administrationen som är en svår post att uppskatta för en enskild åtgärd. Nedan redovisas en tabell över de schablonkostnader som vi använt i våra kostnadsberäkningar för respektive åtgärd (tabell 1). Att anlita en sakkunnig i biotopvård är enligt vår erfarenhet nödvändigt för att omgående uppnå ett bra resultat utan eventuella onödiga efterjusteringar. Vid åtgärder som utförs för hand är det även tillrådligt att vara minst 2 personer ur säkerhetssynpunkt pga. risken för arbetsskador. Tabell 1. Schablonkostnader (exklusive moms) för allmänna moment och material vid restaurering. Åtgärd/material Parameter Kostnad (kr) Anmärkning Stenmaterial (sorterat och osorterat) inkl. transport Per m Kostnaden för osorterat material är ofta lägre; lokala variationer förekommer och fraktkostnad varierar beroende på avstånd Grävmaskin, lastare etc. Per timma 700 Maskin inkl. förare Sakkunnig Per timma 650 Varierar ofta mellan Helikopter Per timma Kapacitet ca 8 m 3 /h Kostnadsuppskattningarna inkluderar lastmaskin 700 kr/h, exklusive framkörning av materialet till depå Administration Per timma 650 Schablon på 5-20 % av övriga kostnader, varierar beroende på förutsättningar. Kulturvärden Projekterad del av Lyckebyån präglas delvis av kulturlämningar genom äldre tiders vattenutnyttjande; till exempel dämmen för olika ändamål, kvarnar m.m. men även olika typer av rensningar. De kulturobjekt som oftast påträffas vid vattendrag är dammrester i sten och/eller jord, stengrunder och andra stenfundament, pålverk, kallmurningar, stenhögar och vallar samt brorester. I föreliggande uppdrag har åtgärdsförslagen inte genomgått en antikvarisk bedömning vilket rekommenderas. Våra kommentarer i rapporten är huvudsakligen baserad på den sammanställning som Länsstyrelsen i Blekinge gjort (länsstyrelsen i Blekinge län 2010) och ger endast en fingervisning om att kulturmiljöer finns på lokalen och eventuellt kan påverkas. Ägarförhållanden Verksamhetsutövare vid befintliga kraftverk har informerats via brev från Emåförbundet om pågående projektering. Ett inledande möte hölls dessutom av länsstyrelsen i Kättilsmåla december 2010, där Emåförbundet deltog och redogjorde översiktlig för biotopvård och åtgärder vid vandringshinder. T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

7 Vattendomar Lyckebyån 2011 Inom ramen för uppdraget har tillgängliga vattendomar granskats översiktligt. Vissa anläggningar saknar dock moderna tillstånd för sin verksamhet. Många av åtgärdsförslagen kräver dessutom omprövning av vattendom och därför har inte heller åtgärderna anpassats för att stämma in med gällande villkor. Övrigt Andra uppgifter av betydelse för utförandet exempelvis uppläggningsplatser för leksten och annat material, lämpliga körvägar till åtgärdslokalen, åtkomst och arbetsgång har noterats för respektive åtgärdsförslag. Underlagsmaterial Som hjälp vid fältarbete och sammanställning av rapporten har uppgifter från länsstyrelsen samt markägare och verksamhetsutövare använts. Kvalitetssäkring Under arbetets gång har en dialog hållits med uppdragsgivaren, Lyckebyåns fvof samt verksamhetsutövare. T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

8 Områdesbeskrivning Lyckebyån 2011 Lyckebyåns avrinningsområde är 810 km2 stort och beläget i sydöstra Småland och östra Blekinge (Figur 1). Avrinningsområdet ligger i Kalmar, Blekinge och Kronobergs län inom kommunerna Lessebo, Uppvidinge, Tingsryd, Emmaboda, Torsås, Nybro och Karlskrona. Avrinningsområdets berggrund domineras helt av granit och jordarterna av morän vilka har låg vittringsbenägenhet. Det innebär att sur nederbörd som tränger ner i marken inte neutraliseras i någon större utsträckning. Mer vittringsbenägna (basiska) isälvssediment finns i smala band längs med huvudfåran. Lyckebyåns avrinningsområde är en utpräglad skogsbygd med barrskog. Huvuddelen av bebyggelsen finns i Emmaboda och Karlskrona. Andelen uppodlad mark är liten och koncentrerad till de isälvssediment som finns längs huvudfåran utgjorde skogsmark 77% av den totala arealen, åkermark 7%, betesmark 8%, vattenytor 4%, myrmark 2% samt tätort 2% (Figur 1). Markanvändningen i avrinningsområdet domineras av skogsbruk. För vattnets del bidrar skogen främst med syreförbrukande organiskt material men även tillförsel av kväve och fosfor är av betydelse. Skogs- och våtmarksdikningar och sjösänkningar har utförts inom området, vilket påverkar avrinningsförhållanden (hydrologin). Merparten av Lyckebyåns huvudfåra är utnyttjas för vattenkraft och många av områdets sjöar regleras och används som vattenmagasin för elproduktion. Detta innebär bland annat att forslevande djurarter, som strömlevande insekter och fisk (öring och lax), har missgynnats (Lyckebyåns vattenråd 2011). Figur 1. Karta över Lyckebyåns avrinningsområde samt diagram på markanvändningen. Källa: Lyckebyåns vattenråd T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

9 Vattenföringen i Lyckebyån mäts av SMHI genom en flödesstation vid Mariefors samt modellering genom modellen S-Hype (SMHI 2011). Medelvattenföringen uppgår till ca 6 m 3 /s under perioden men varierar under denna period från ca 4 m 3 /s upp till kring 10 m 3 /s (figur 2). Medelvattenföringen per månad (figur 3) visar att högflödena i regel varar under december t.om. mars med följande lågvattenperioder under juli-september. Medellågflödet är ca 550 l/s medan medelhögflödet uppgår till ca 19 m 3 /s Figur 2. Medelvattenföring i Lyckebyån. Källa: Lyckebyåns vattenråd Vattenföring i Lyckebyån medelvärden av månadsflöden m3/s 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Figur 3. Medelvattenföring på månadsbasis i Lyckebyån Källa: SMHI 2011 ( I Lyckebyån förekommer ett naturligt bestånd av storvuxen havsöring som är av stort värde för främst fritidsfisket i de nedre delarna av Lyckebyån och längs angränsande kustavsnitt. Förutom havsöring leker både vimma och sik precis nedströms Lyckeby kraftverk. Dessutom finns även bl a abborre, bäcknejonöga, elritsa, gädda, lake, mört och ål i Lyckebyån. Den sistnämnda arten är rödlistad under kategorin akut hotad. Största hindret för ett ökat bestånd av de havsvandrande fiskarter som finns i Lyckebyån utgörs av kraftverkens dammbyggnader i huvudfåran. Genom mindre väl fungerande eller obefintliga fiskvägar hindras fisken från att nå fram till sina lek- och uppväxtområden. Dammbyggnaderna dämmer även upp delar av de ursprungliga lek- och uppväxtområdena vilket innebär att mängden lämpliga lek- och uppväxtområden minskat. Förutom fisk finns det i Lyckebyån en annan rödlistad art T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

10 som skulle gynnas av fria vandringsvägar samt biotopförbättrande åtgärder, nämligen flodpärlmussla (Lyckebyåns vattenförbund 2011). Lyckebyån är fysiskt påverkad framförallt genom fragmentering (vandringshinder) men i viss grad även rensning av strömmande/forsande sträckor. Bitvis finns dock mycket fina miljöer som med enkla åtgärder kan förbättras. I de nedre delarna av Lyckebyån finns en rad kraftverk som hindrar fisk från att vandra fritt i systemet. Dessa är i ordning från Östersjön och upp: Lyckeby, Augerum, Lyckeåborg och Biskopsberg. Längre upp i ån förekommer ytterligare ett flertal vandringshinder och dessutom förekommer två vandringshinder mellan Augerum och Lyckeåborg, dock ej definitiva. Dammbyggnaderna vid samtliga nämnda kraftverk utgör var för sig definitiva vandringshinder för fisk av alla storlekar och arter. Fiskvägar finns vid de tre nedersta dammbyggnaderna men vid Biskopsberg saknas sådan (Lyckebyåns vattenförbund 2011). T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

11 Resultat Lyckebyån 2011 Vi har projekterat åtgärdsförslag i form av biotopvård och förbättrad fiskvandring i Lyckebyån mellan Augerum och Rävsjön. Området har delats in i tre (3) åtgärdsområden (tabell 2 och figur 4) och den sammanlagda uppskattade kostnaden uppgår till ca 1,3 miljoner SEK (tabell 3). Ett flertal åtgärder kräver antikvarisk bedömning samt troligen medverkan under åtgärdsarbetet och denna kostnad plus ev. tillkommande antikvariska utredningar har inte räknats med i kostnadsuppskattningen. Åtgärderna är kostnadsspecificerade var för sig och men en samordning av åtgärderna minskar sannolikt kostnaderna. Tabell 2. Beskrivna åtgärdsområden och antal åtgärdslokaler. Nr Åtgärdsområde Antal åtgärdslokaler 1 Augerum Lyckeåborg 7 2 Lyckeåborg Biskopsberg 4 3 Biskopsberg Rävsjöns utlopp 7 Tabell 3. Sammanställning av uppskattade kostnader (SEK exkl.moms) fördelade på åtgärdsområden samt totalkostnad för Lyckebyån. Åtgärdsområde Kostnad (SEK) SUMMA T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

12 Figur 4. Översiktskarta på Lyckebyån mellan Augerum och Rävsjön (det projekterade området).åtgärdsområde 1-3 är avgränsade med röda linjer. Källa: T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

13 Åtgärdsområde 1; Augerum Lyckeåborg Figur 5. Översiktskarta på åtgärdsområde 1 med åtgärdslokaler 1A til1 1G (Källa: Beskrivning Åtgärdsområdet börjar vid Augerums kraftverk (lokal 1A) och fortsätter uppströms via Mariefors, Johansfors upp till och med strömsträckorna nedströms kraftverket vid Lyckeåborg. Sträckan är drygt 2 km och karaktäriseras av fina strömsträckor och kantzoner med mycket lövträd av varierande ålder. Förekomsten av död ved är dock mycket sparsam längs hela sträckan Den fysiska påverkan består av försiktigt rensade strömsträckor, och vandringshinder vid Augerum, Mariefors och Johansfors. Indämningseffekten från Augerums kraftverk sträcker sig ca 300 meter medan de övriga hindren utgörs av naturliga strömklackar. Inom området finns ett flertal kulturhistoriska lämningar. Åtgärdsområdet bedöms tveklöst utgöra de viktigaste lekoch uppväxtområdena för havsöring i Lyckebyån och åtgärderna bör därför prioriteras framför åtgärder inom område 2 och 3. T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

14 Åtgärdsförslag Lyckebyån 2011 Vi har pekat ut 7 åtgärdslokaler inom åtgärdsområde 1 (tabell 4). Den första och viktigaste åtgärden 1 är att försöka skapa en väl fungerande fiskvandring för alla arter förbi det första vandringshindret vid Augerums kraftverk. Biotopvårdsåtgärder kan därefter ske på strömsträckorna uppströms för att förbättra lek- och uppväxtområden. De övriga vandringshindren är partiella, dvs. passerbara för åtminstone havsöring vid de flesta flödessituationerna. Tabell 4. Åtgärdssträckor med antal lokaler inom åtgärdsområde 1 Augerum Lyckeåborg. Åtgärdslokal 1A Augerums kraftverk VH2 1B Mariefors 1C Mariefors Bruk VH3 1D Mariefors Johansfors 1E Johansfors såg VH4 1F Kvillen Johansfors 1G Johansfors Lyckeåborg 1A; Augerums kraftverk VH2 Lokalen utgör det andra vandringshindret i Lyckebyån (VH2) och ligger drygt 2 km från mynningen och drygt 1 km uppströms det första vandringshindret i Lyckeby (som ej ingår i föreliggande projektering). Dammen byggdes 1905 (länsstyrelsen i Blekinge län 2010) och verksamheten lagligförklarades 1989 (dom VA 29/1989) då även produktionsförmågan byggdes ut till följd att andelen spillvatten minskade (Fiskevårdsteknik AB 1989). En fiskväg i form av denilränna (figur 6 och 7) som byggdes i slutet av 1980-talet och ägs och förvaltas av Karlskrona kommun genom avtal. Fiskvägen är en träkonstruktion som i dagsläget är bristfälligt underhållen. Lockeffekten torde vara relativt dålig då fiskvägen mynnar direkt nedströms skibordet och turbinernas utlopp är belägna ca 100 meter nedströms med total slukförmåga på 5,9 m 3 /s genom 2 francis och en fullkaplanturbin. Vid höga flöden breddar spillvattnet över skiborden till höger om fiskvägen och kan också bidra till att fisken har svårt att hitta direkt till fiskvägens mynning men samtidigt utgör spillet en lockeffekt från turbinutloppet nedströms. Vattendomen VA 29/1989 ställer följande villkor för vattenhushållning och åtgärder till skydd för fisket: T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

15 Förfarandet med klunkning enligt punkt 3 är inte optimalt då fiskens migration styrs av flöden och temperatur. Domen bör vid eventuell framtida omprövning ställa villkor om klunkning baserat på en fiskräknare vid nedersta fiskvägen i Lyckeby, så att klunkningen sker när fiskvandringen konstateras som intensiv. I sammanhanget rekommenderas också att verksamhetsutövaren äger och förvaltar fiskvägen i stället för nuvarande avtal där kommunen står som ägare och Lyckeby fiskevårdsförening utför skötseln. Anordningar som är till skydd för fisket enligt vattendom bör ej ägas och förvaltas av någon annan än verksamhetsutövaren. T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

16 Figur 6. Augerums kraftverk vid extremt högflöde hösten Fiskvägen syns till vänster i bilden och turbintunneln till höger. Foto: T. Nydén. Figur 7. Augerums kraftverk vid lågflöde i maj Spillvatten går endast i fiskvägen enligt vattendom. Foto: P. Johansson. Åtgärdsförslag uppströmsvandring Eftersom dammen är det andra vandringshindret från havet samt att de huvudsakliga reproduktionsområdena för havsöring är belägna uppströms Augerum bör man ställa T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

17 höga krav på en god passerbarhet, om möjligt även för svagsimmande arter. Eftersom omlöp eller inlöp i princip är omöjligt att konstruera samt att avsänkning inte är aktuellt föreslår vi att en s.k. slitsränna byggs längs med västra stranden och ned förbi dammen där befintlig fiskväg är belägen. En slitsränna liknar traditionella bassängtrappor men skiljer sig genom att öppningen mellan sektionerna består av en slits i stället för över- och underströmsöppningar (se fig. 8). Dimensionerna uppskattas till ca 47 meters längd och 25 bassänger på ca 1,9 (l) x1,5 (b) meter. Detta innebär ca 15 cm nivåskillnad mellan bassängerna vilket innebär att fler arter än laxartade fiskar klarar att gå förbi. Med en lutning på ca 8 % (fallhöjd 3,7 meter) och ett djup på 1,2 meter klarar fiskvägen en avbördning på ca 240 l/s (baserat på beräkningar enligt Kamula 2001). En detaljprojektering är nödvändig och ger mer exakta dimensioner. Området är mycket svårtillgängligt på grund av intilliggande byggnader, branta kanter och gårdsplaner vilket fördyrar åtgärden. Figur 8. Tvär- och längdsektioner av en enkel slitsränna. Ill. T. Nydén, ur: Naturvårdsverket och Fiskeriverket 2008 samt principskiss på föreslagen slitsränna vid Augerum. (Ill. T. Nydén). Åtgärdsförslag för nedströmsvandring Vid Augerums kraftverk tas vatten in till kraftverket genom två spettluckor och en ca. 20 m lång och 4,25 m bred betongkulvert. Väster om intaget släpps spillvatten över skibord med en total bredd om drygt 8,5 m och stora mängder vatten spilldes den vägen vid besöket Utanför skiborden på båda sidor, finns två små spettluckor. Om möjligt kan det lilla utskovet närmast turbinintaget utgöra en flyktöppning för en förbipassage vilket vidareutvecklas nedan. T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

18 Figur 9. Översiktskarta av Augerums kraftverk, Lyckebyån. Ill. O. Calles. Där kulverten tar slut är vattenytan åter synlig och där sitter ett intagsgaller med mm spaltvidd. Eftersom kraftverket var i drift vid besöket gick det inte att se om spaltvidden är densamma för hela gallrets djup. Gallret rengörs i dag av en automatisk rensmaskin. Gallrets som finns på plats i dag stoppar sannolikt utlekt vuxen laxfisk, men inte smolt eller ål. Det går dock inte att säga i vilken utsträckning som fisk vandrar in i kulverten och fram till gallret, eftersom man i vissa fall sett att laxfisk undviker täckta områden ( overhead cover ) i vattendrag. Vid den flödessituation som rådde vid besöket i november 2010 hade nedströmsvandrande fisk sannolikt passerat förbi skiborden istället för att gå genom intagsgallret, men det torde i sådana fall ske efter tvekan och resultera i en fördröjning till följd av det hastigt accelererande vattnet. För att säkerställa god nedströmspassage oavsett flödessituation, rekommenderas ett snedställt galler vid Augerums kraftverk. En lämplig spaltvidd på gallret för att hindra t.ex. smolt och ål från att passera är mm. För att möjliggöra en utvärdering av åtgärdens funktion bör förbipassagen leda via en fångstbassäng innan T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

19 vatten, fisk och drivgods återförs till vattendraget. Detta gäller båda lösningarna som beskrivs nedan. En möjlig lösning är att anlägga ett s.k. β-galler från den östra stranden mot den lilla spettluckan eller mot skiborden om den lilla luckan inte kan användas för detta ändamål (Fig. 10). En sådan avledare skulle leda både fisk och drivgods mot luckan och skiborden belägna där. För att minimera risken för att fisken tvekar och/eller skadas anläggs en ytlig flyktöppning och ränna vid β-gallrets slut för att leda fisken vidare ner förbi skiborden. En sådan lösning borde ge en begränsad mängd med drivgods som fastnar på gallret, men det kan bli nödvändigt med en automatisk rensmaskin för att hålla gallret rent. Β-gallrets längd på principskissen är ca 8 meter långt och knappt 2 meter djupt, vilket ger en total galleryta om 16 m 2. Kraftverket har en intagskapacitet på 6 m 3 s -1 (Länsstyrelsen i Blekinge län 2011) vilket ger en maximal anloppshastighet på 0,75 m s -1, en hastighetsvektor vinkelrätt mot gallret på 0,38 m s -1 och en hastighetsvektor parallellt med gallret på 0,65 m s -1. Sammantaget innebär detta att laxfisk och ål får goda möjligheter att klara av att leta efter flyktöppningen vid β-gallrets nedströmsände utan att klämmas fast mot gallret. Eftersom gallret anläggs ute i kraftverksdammen uppströms den intagskanalens början, kommer dessutom hastigheterna bli lägre än de nyss nämnda (beräknade på intagskanalens bredd och djup). Figur 10. Principskiss för β-galler samt flyktöppning, ränna och fångstbassäng vid Augerums kraftverk, Lyckebyån. Vid förbiledning är den ränna som leder från flyktöppningen intakt, medan vid drift av fällan tas en del av botten i rännan bort vilket får vatten och fisk att falla ned i fångstbassängen belägen vid sidan av.(ill: O. Calles) Gallrets låga lutning gör att det är sannolikt att fisk som passivt flyter med strömmen kommer att föras till flyktöppningen. Om man väljer att montera gallerjärnen horisontellt kommer risken att minska för att fisk kläms fast och skräp fastnar på gallret. Horisontellt orienterade järn innebär även att man sänker storleken för fisk som kan passera, åtminstone för de arter som är mer höga än breda. En eventuell rensmaskin skulle då löpa i sidled längs med gallret och krattan skulle nå längs hela gallrets djup. Drivgods kan då avyttras mot skibord och genom förbipassagen. T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

20 En alternativ lösning är att anlägga ett s.k. α-galler där gallret sitter i dag. Vid besöket gick det inte att bedöma huruvida en sådan lösning är genomförbar, men om omständigheterna tillåter kan ett nytt galler med minskad spaltvidd sätts här (Fig. 11). Om vinkeln på befintligt galler är >35 bör det nya gallret förlängas för att ge en lägre lutning med förmånliga flödesförhållanden för fisk. Svagheten med en sådan lösning just vid Augerums kraftverk, är som redan nämnts att fisken måste simma in i kulverten för att nå gallret och avledaren. För vissa arter, t.ex. ål, skulle det sannolikt inte utgöra något problem, men funktionen för laxartad fisk skulle sannolikt påverkas negativt. Figur 11 Principskiss för α-galler samt flyktöppning, ränna och fångstbassäng vid Augerums kraftverk, Lyckebyån. Vid förbiledning är den ränna som leder från flyktöppningen intakt, medan vid drift av fällan tas en del av botten i rännan bort vilket får vatten och fisk att falla ned i fångstbassängen belägen vid sidan av. Noteras bör att det är oklart om ett låglutande α-galler får plats är intagsgallret är beläget i dag.(ill. O. Calles). Kostnadsuppskattning Kostnaden för en slitsränna och smoltavledare vid Augerum är mycket svår att uppskatta utan detaljprojektering, det finns dessutom få byggda slitsrännor och moderna smoltavledare i Sverige att jämföra med. Uppgifter från andra projekteringar visar dock uppskattade kostnader kring 2-3 miljoner kr vilket kan vara en rimlig riktlinje. En detaljprojektering uppskattas kosta ca kr. Till dessa åtgärder tillkommer kostnader för antikvarisk bedömning/utredning samt omprövning av vattendomen. I kostnadsuppskattningen nedan redovisar vi pga den osäkerheten endast kostnad för detaljprojektering. Tabell 5. Kostnadsuppskattningar för åtgärdsförslag vid Augerum VH 2. Åtgärdsområde 1 Lokal 1A; Augerum VH 2 Åtgärdstyp: projektering Prioritet: 1 Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) Material (SEK) Material spec Påverkan naturmiljö Påverkan kulturmiljö Totalkostnad (SEK) T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

21 1B; Mariefors Lyckebyån 2011 Sträckan börjar uppströms dammen vid Augerum och sträcker sig till Mariefors vid bron lokal 1 C. Området är starkt kulturpräglat pga platsen för Mariefors pappersbruk/linoljeslageri och det finns bl.a. en välbevarad, kallmurad vattenränna längs östra sidan. Nedre delen av sträckan består av en flack ström som troligen är rensad från stora block (figur 12), större block finns längs kanterna samt troligen rester från sprängda stenar. Sträckan upp till bron är uppdelad i 3 fåror, dels den nämnda vattenrännan, dels en delvis sänkt huvudfåra och längs västerut en gammal, torrlagd turbinränna. Den delvis sänkta huvudfåran är mycket fin i nedre delen (figur 13) med en varierande botten av sten, block och grus. Omgivningarna består av branta slänter bevuxna med bokskog men andelen död ved i vattnet är låg. Figur 12. Nedre delen av sträckan vid Mariefors, troligen rensad från större block. T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

22 Figur 13. mellersta delen av sträcka 1B mariefors är mycket fin med varierande bottensubstrat och en del död ved. Foto: T. Nydén. Åtgärdsförslag Vi föreslår biotopvård med grova block och stenar nedströms sammanflödet av de 3 rännorna. Med en medelstor bandgående grävare (ca 7-8 ton) kan man ta sig ned till ån längs östra sidan och enkelt rulla ut befintliga block längs rasbranten. Detta skapar såväl bättre lek- och uppväxtområden (genom naturlig erosion av åbottnen och ökat tillskott av leksubstrat) som bra ståndplatser samt inte minst attraktivare fiskeplatser. Vi bedömer att tillgången på leksubstrat är sparsam till måttlig och ett tillskott är en god åtgärd. Detta sker i så fall enklast med grävmaskinen på den nedre delen av området. Vi bedömer att åtgärderna med maskin inte påverkar kulturmiljön uppströms men en antikvarisk bedömning är nödvändig. Tillförsel av död ved sker naturligt med ett lämpligt skötselprogram av kantzonerna (t.ex. naturvårdsavtal) och det är viktigt att större nedfallna träd får ligga kvar. Kostnadsuppskattning Åtgärdsförslagen inom åtgärdsområde 1B Mariefors uppskattas till en kostnad av ca SEK exkl. moms (tabell 6). Tillkommande kostnader är ev antikvarisk bedömning och upprättande av naturvårdsavtal. T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

23 Tabell 6. Kostnadsuppskattningar för åtgärdsförslag på åtgärdslokal 1B. Åtgärdsområde 1 Lokal B Åtgärdstyp: Biotopvård Prioritet: 1 Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) Material (SEK) Grävare Material spec Åtgärder naturmiljö Åtgärder kulturmiljö Totalkostnad (SEK) Leksten 20 m 3 Block (befintliga) Nej, naturvårdsavtal kring skötsel av kantzoner lämpligt Känsligt område, antikvarisk bedömning nödvändig C; Mariefors bruk VH3 En naturlig bergklack som troligen sprängts och nyttjats som dämme för dels det gamla pappersbruket/linoljeslageriet på östra sidan, dels en senare kraftverksturbin på västra sidan (numera raserad). Hindret bedöms som passerbart för laxfisk men svårpasserbart/definitivt för flertalet andra fiskarter (fig 14). Figur 14. Mariefors bruk VH3, passerbart för laxfisk men partiellt för övriga arter. Inga särskilda åtgärder föreslås. Foto: T. Nydén. Åtgärdsförslag Passerbarheten för laxartad fisk bedöms som tillfredsställande men för svagsimmande arter är hindret svårt och eventuellt definitivt. Eftersom målarterna i första hand är havsöring och ålyngel föreslår vi ingen åtgärd på platsen, som för övrigt är mycket svårtillgänglig med maskin. Vid en hög ambitionsnivå skulle man kunna tröskla upp en fors/stryk förbi den svåraste delen vid bron (figur 12) men det kräver mycket fyllmaterial och blir relativt kostsamt pga svårtillgängligheten, risk för T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

24 skador på kulturmiljön samt att SMHI:s flödesmätningsstation direkt uppströms vid lugnvattnet sannolikt påverkas eftersom fallprofilen förändras. Kostnadsuppskattning En tröskling av vandringshindret är på grund av alla faktorer svår att uppskatta och kräver en detaljprojektering inklusive antikvarisk bedömning om man vill gå vidare. Tabell 7. Kostnadsuppskattningar för åtgärdsförslag på åtgärdslokal 1C. Åtgärdsområde 1 lokal C Åtgärdstyp: fiskpassage Prioritet: 2 Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) Material (SEK) Material spec Åtgärder naturmiljö Åtgärder kulturmiljö Totalkostnad (SEK) Antikvarisk bedömning D; Mariefors Johansfors En fin, närmast opåverkad sträcka upp till Johansfors VH4 (lokal 1E). Nedre delen är svagt strömmande med enstaka nackar (figur 15) medan området vid Johansfors är uppdelat i flera fåror som möts i en stor hölja. Här finns fantastiskt fina lek- och uppväxtområden för havsöring och fina livsmiljöer för all strömlevande fauna. Kantzonerna är fina hela vägen med lövskog tillgången på död ved är dock mycket låg. Figur 15. Vy över sträckan mellan Mariefors och Johansfors. Mycket fina miljöer men brist på död ved i vattnet. Foto: T. Nydén. T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

25 Figur 16. Vy över en kvill direkt nedströms Johansfors. Perfekta lek- och uppväxtmiljöer för havsöring. Tillförsel av död ved ökar variationen och sannolikt även tätheterna av 0+ öring. Foto: T. Nydén. Åtgärdsförslag Sträckan är redan mycket fin och det finns ingen anledning att utföra biotopvård. Däremot bör andelen död ved öka och detta kan göras långsiktigt genom skötselplaner/naturvårdsavtal eller också i kombination med manuell fällning av enstaka träd för att få igång en naturlig erosion av bottensubstratet och därigenom en mer varierande miljö. Kostnadsuppskattning Vi ger ingen kostnadsuppskattning på åtgärdsförslagen eventuellt upprättande av naturvårdsavtal/skötselplan sker med markägaren och i detta kan fällning av träd ingå som en del av skötseln (tabell 8). 1E; Johansfors såg VH4 Ett kvarnställe från början av 1800-talet och senare såg fram till ca (Länsstyrelsen i Blekinge län 2010). Platsen har en brant fallprofil med berg i dagen och sannolikt byggdes kvarnen på en naturlig bergklack som troligen också sprängdes delvis. Detta kan alltså ha utgjort ett naturligt partiellt vandringshinder för fisk. I dagsläget bedöms fallet som partiellt för laxfisk, dock svårt att passera vid vissa flöden (figur 17). Ålyngel bör kunna ta sig förbi medan hindret är definitivt för svagsimmande arter. Till saken hör att sidofåran (Kvillen Johansfors) på västra sidan fungerar som omlöp för så gott som samtliga fiskarter men lockeffekten är låg. T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

26 Figur 17. Nedströmsvy över lokal 1E Johansfors såg VH4. Här framgår tydligt den branta fallprofilen som gör hela sträckan från fallet och strax nedströms bron till en relativt brant fors. Foto: P. Johansson. Åtgärdsförslag Det är inte möjligt att uppnå 100 % passerbarhet för samtliga fiskarter. Vid en hög ambitionsnivå kan man lyfta ut ca 10 större block från den västra sidan nedströms fallet för att fördjupa hoppgropen nedan fallet. Åtkomsten är god med maskin men en tillfällig överfart vid Kvillen behöver säkras eftersom bron sannolikt inte håller för en tung (10 ton eller mer) bandgrävare. En antikvarisk bedömning är nödvändig för att undvika skador på kulturmiljön Kostnadsuppskattning Vi bedömer att kostnaden uppgår till ca kr för åtgärden, exklusive antikvarisk bedömning och eventuell medverkan (tabell 8). Tabell 8. Kostnadsuppskattningar för åtgärdsförslag på åtgärdslokal 1C. Åtgärdsområde 1 lokal E Åtgärdstyp: fiskpassage Prioritet: 2 Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) Material (SEK) Material spec Åtgärder naturmiljö Åtgärder kulturmiljö Totalkostnad (SEK) Block 5-10 m 3 Antikvarisk bedömning T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

27 1F; Kvillen Johansfors Lyckebyån 2011 En mycket fin, förhållandevis opåverkad sidofåra längs västra sidan av Lyckebyån vid Johansfors. Spår av blockrensning finns men det är fortfarande mycket material kvar och hela kvillen utgör ett fint uppväxtområde för öring och en tilltalande bäckmiljö för alla djur- och växtarter som är beroende av sådan miljö (figur 18). Nedre delen närmast mynningen i höljan är brant och visar spår av restaurering för att underlätta fiskpassage. Vid projekteringen observerades även en hög med leksten intill bäcken, som utgör en del av det arbete fiskevårdsområdet utför och har utfört. Förekomsten av lämpligt leksubstrat betraktas som låg och tillgången på död ved är bristfällig. Figur 18. Kvillen vid Johansfors utgör en mycket fin och närmast opåverkad bäckmiljö. Foto: T. Nydén Åtgärdsförslag Ett eller flera lekområden kan skapas på sträckan genom utläggning av leksten. Med en mindre traktorgrävare och traktor med kärra kan man köra längs kvillen en bit uppströms och lägga ut leksten på lämpliga platser. Åtkomsten är relativt god längs västra sidan och risken för körskador är liten. Kostnadsuppskattning Vi bedömer att kostnaden uppgår till ca kr för åtgärden, (tabell 9). T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

28 Tabell 9. Kostnadsuppskattningar för åtgärdsförslag på åtgärdslokal 1F. Åtgärdsområde 1 lokal F Åtgärdstyp: Biotopvård Prioritet: 1 Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) Material (SEK) Material spec Åtgärder naturmiljö Åtgärder kulturmiljö Totalkostnad (SEK) Leksten 15 m 3 Antikvarisk bedömning G; Johansfors Lyckeåborg En fint strömmande sträcka med enstaka markerade strömnackar, varav den första ligger direkt uppströms Johansfors VH4. Spår efter rensning finns men det är fortfarande en hel del större block i åfåran (figur 19). Längst upp intill Lyckeåborg är ån uppdelad i flera fåror varav en tydligt rensad parallellt med kanalen från kraftverksturbinerna (figur 20) och den andra mer opåverkad med fina lek- och uppväxtmiljöer. Tillgången på leksubstrat bedöms som låg på sträckans nedre delar och andelen död ved är låg. Tidvis kan stora delar av den övre strömsträckan vid Lyckeåborg vara helt eller delvis torrlagd eftersom merparten av vattnet går via kraftverket som mynnar på östra sidan längre nedströms. Detta har dock inte närmare undersökts. Figur 19. Vy över lokalen Johansfors Lyckeåborg. Foto: P. Johansson. T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

29 Figur 20. en rensad sidofåra vid Lyckeåborg, parallellt med kanalen från kraftverksturbinerna (till vänster i bilden). Åtgärdsförslag Vi föreslår att fyra större lekområden kan skapas på sträckan genom utläggning av leksten med helikopter eftersom tillgängligheten är mycket begränsad från land. En större lekbotten på nacken uppströms Johannesfors VH4 är en mycket bra åtgärd med tanke på de nedströms belägna fina uppväxtområdena samt att åtgärden troligen bidrar till ökad avbördning via kvillen Johansfors (lokal 1E). Den rensade fåran parallellt med kraftverkskanalen kan återställas för hand, vilket också innebär att mer vatten kan fördelas västerut i de andra fårorna. Minimitappning till torrfåran bör säkerställas (se förslag åtgärdskområde 2, Lyckeåborg). Åtgärderna bedöms ej påverka kulturmiljövärdena inom området men en antikvarisk bedömning rekommenderas. Kostnadsuppskattning Vi uppskattar kostnaden för åtgärderna inom lokal F till ca kr exklusive antikvarisk bedömning. Den övervägande delen av kostnaden blir användandet av helikopter (tabell 9). Tabell 10. Kostnadsuppskattningar för åtgärdsförslag på åtgärdslokal 1F. Åtgärdsområde 1 lokal G Åtgärdstyp: Biotopvård Prioritet: 2 Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) Material (SEK) Helikopter Material spec Åtgärder naturmiljö Åtgärder kulturmiljö Totalkostnad (SEK) Leksten 70 m 3 Antikvarisk bedömning T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

30 Åtgärdsområde 2; Lyckeåborg Biskopsberg Figur 21. Översiktskartor på åtgärdsområde 2 med åtgärdslokaler 2A til1 2E (Källa: Beskrivning Åtgärdsområdet börjar vid Lyckeåborgs kraftverk (lokal 2A) och fortsätter uppströms förbi Biskopsbergs gård upp till och med torrfåran nedströms kraftverket T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

31 vid Biskopsberg/Strågeryd. Området omfattar ca 6 km och karaktäriseras av fina, lugnflytande miljöer med enstaka strömsträckor. Omgivningarna består av en mosaik av betesmarker, lövblandskog, åkermark och såväl öppna som skogliga våtmarker. Kantzonerna är ofta utvecklade och består huvudsakligen av lövträd och buskar av varierande ålder. Förekomsten av död ved är sparsam längs hela sträckan Den fysiska påverkan är knuten till de strömmande sträckorna och utgörs av äldre rensingar av sten och block. Inom området finns några kulturhistoriska lämningar. Åtgärdsområdet innehåller flera lämpliga lek- och uppväxtområden för havsöring men de är utspridda längs hela sträckan. Sammantaget har de dock betydelse för populationens tillväxt och bör åtgärdas. Åtgärdsförslag Vi har pekat ut 5 åtgärdslokaler inom åtgärdsområde 1 (figur 21, tabell 11). Den första och viktigaste åtgärden är att försöka skapa en väl fungerande fiskvandring för framförallt havsöring vid Lyckeåborg. Biotopvårdsåtgärder kan därefter ske på strömsträckorna uppströms för att förbättra lek- och uppväxtområden. Tabell 11. Åtgärdssträckor med antal lokaler inom åtgärdsområde 2; Lyckeåborg- Biskopsberg. Åtgärdslokal 1A Lyckeåborgs bruk VH5 2B Nedströms Krokelund 3C Biskopsberg nedre 4D Biskopsberg övre 5E Åstugan 2A; Lyckeåborgs bruk VH5 Lokalen utgörs av dammen vid Lyckeåborgs bruk. Området utgörs av en äldre bruksmiljö och industrisamhälle med anor från mitten av 1700-talet och har stora kulturhistoriska värden (Länsstyrelsen i Blekinge län 2010). Idag nyttjas vattnet genom ett turbinkraftverk med intagskanal på östra sidan, skibord över huvudfåran med enkel reglering i form av u-balkar och träsättar (figur 22 och 23). Kraftverket har 2 turbiner (typ okänd) med en slukförmåga på 2,75 m 3 och bruttoproduktion på ca kwh/år (MCT Bratteberg muntl 2011). Fallhöjden uppmättes till 3 meter från vattenytan vid fiskvägens intag till vattenytan vid fiskvägens mynning. Skyddsåtgärder i form av fingaller (20 mm enligt uppgift från kraftverksägaren) finns vid intaget i kombination med en enkel läns i form av en ytligt placerad stock. Anläggningen härstammar från mitten av 1800-talet men har moderniserats under 1900-talet. Vattendom saknas men fiskväg i form av denilränna från 1980-talet finns längs västra kanten (figur 24). Denna ägs av kommunen och sköts av Lyckebyåns fiskevårdsförening. Uppgifter om hur mycket vatten som spills och vid vilka tidpunkter saknas. T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

32 Figur 22. Dammen vid Lyckeåborg, på bilden syns skibordet med u-balkar och sättar för reglering samt fiskvägen på vänster sida. Foto: P. Johansson. Figur 23. Turbinutloppet nedströms dammen, vilket mynnar drygt 100 meter nedströms fiskvägen och dammen. Foto: P. Johansson T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

33 Figur 24. Fiskvägen vid Lyckeåborg består av en denilränna från 1980-talet. Fiskvägen är i gott skick och bedöms fungera så bra man kan önska av den fiskvägstypen. Foto: P. Johansson. Åtgärdsförslag uppströmsvandring I föreliggande uppdrag ingick dels att genomföra en översyn och förslag på förbättringar av befintlig fiskväg vid Lyckeåborg, dels ge förslag på att skapa fiskväg förbi vandringshindret som tillåter så många olika fiskarter som möjligt att ta sig förbi. Beträffande befintlig fiskväg bedömer vi att den är i gott skick och sannolikt fungerar så bra som man kan önska av en denilränna. Till saken hör nämligen att denilrännor klarar höga lutningar men på grund av hög hastighet fungerar de sällan särskilt bra för svagsimmande arter. Dessutom kräver de större tillsyn och får ibland sämre lockeffekt, framförallt om de är små och har förhållandevis låga flöden. Fiskvägens lockeffekt vid Lyckeåborg är troligen tidvis låg, precis som vid Augerum, eftersom turbinutloppen mynnar drygt 100 meter nedströms via en stensatt kanal. Det är också osäkert hur mycket vatten som går via torrfåran vid lågflöden. Fiskvägen avbördar ca 200 l/s och även om den spiller denna mängd året runt utgör det en ringa lockeffekt jämfört med den vattenvolym som går via turbinerna. Samtidigt är det svårt att placera en fiskväg på ett annat ställe. Ett alternativt förslag, som skulle tillåta alla strömlevande fiskarter och bottenfauna att passera förbi Lyckeåborg vore att sänka av befintlig damm och förlänga befintligt turbininlopp med en tub (figur 25). Detta skulle innebära att dammytan återställs till en fors/ström och en tub löper längs östra sidan där intaget förses med fingaller och länsar. Längd och dimensioner på tuben går i dagsläget inte att närmare beskriva men utifrån översiktliga inmätningar av vattendjup och nivåer i området framgick att djupet strax uppströms turbinintaget vid gångbron är ca 2,3 meter som djupast och T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

34 sedan grundar det upp till ca 1,3 meter i höjd med dammen. Troligtvis finns alltså en naturlig bergklack på platsen för dammen och vid en avsänkning kan det behövas ytterligare fyllmaterial med sten och block för att erhålla en lämplig fallprofil. Det måste dessutom finnas en lämplig klack eller tröskel där turbinintaget via tuben placeras för att tillgodose att slukförmågan till kraftverket kan bibehållas. En detaljprojektering är nödvändig för att dels konstatera ifall förslaget är möjligt med hänsyn till bottentopografi, dels beräkna dimensioner och övriga detaljer för själva byggnationen samt arbetet med avsänkningen. En antikvarisk bedömning av åtgärden i ett tidigt skede är också nödvändigt. Detta förslag skulle inte kräva någon ytterligare form av åtgärder för smoltutvandring eftersom smolten fritt kan ta sig nedströms via den avsänkta huvudfåran. Figur 25. Principskiss på en avsänkning av dammen vid Lyckeåborg, i kombination med att befintligt turbinintag vid kraftverket förlängs med en tub uppströms. Åtgärdsförslag nedströmsvandring Vid Lyckeåborgs kraftverk finns en ytläns och ett intagsgaller med mm spaltvidd framför vattenintaget. Spaltvidden var variabel och den största spalten var ca 70 mm bred. Norr om vattenintaget finns flera skibord där stora mängder tappades vid besöket Gallrets som finns på plats i dag stoppar sannolikt utlekt vuxen laxfisk, men inte smolt eller ål. Dessutom har fisk inte någon alternativ vandringsväg om inget vatten spills vid sidan om kraftverket. Vid den flödessituation som rådde vid besöket i november 2010 hade nedströmsvandrande fisk sannolikt passerat förbi skiborden istället för att gå genom intagsgallret. För att säkerställa god nedströmspassage oavsett flödessituation, rekommenderas ett snedställt galler vid Lyckeåborgs kraftverk. Lämpligen anläggs ett s.k. β-galler från den södra stranden mot skiborden, för att leda fisk och drivgods mot skiborden belägna där. En lämplig spaltvidd för att hindra t.ex. smolt och ål är mm. För att minimera risken för att fisken tvekar och/eller skadas anläggs en flyktöppning och ränna vid β-gallrets slut för att leda fisken vidare ner förbi skiborden. En sådan lösning borde ge en begränsad med T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

35 drivgods som fastnar på gallret och behovet av rensning borde understiga det behov som föreligger i dag (rensmaskin saknas i dag). För att möjliggöra en utvärdering av åtgärdens funktion bör denna ränna gå via en fångstbassäng innan vatten, fisk och drivgods återförs till vattendraget. Β-gallret på principskissen har anlagts med en vinkel på 30 mot vattnets flödesriktning. Gallrets djup är 1,5 m och dess längd ca 10 meter, vilket ger en total galleryta om 15 m 2. Kraftverket har en intagskapacitet på 2 m 2 (MCT Brattberg AB), vilket ger en maximal anloppshastighet på 0,27 m s -1, en hastighetsvektor vinkelrätt mot gallret på 0,13 m s -1 och en hastighetsvektor parallellt med gallret på 0,23 m s -1. Sammantaget innebär detta att laxfisk och ål får mycket goda möjligheter att klara av att leta efter flyktöppningen vid β-gallrets nedströmsände utan att klämmas fast mot gallret. Eftersom gallret anläggs ute i kraftverksdammen uppströms den intagskanalens början, kommer dessutom hastigheterna bli lägre än de nyss nämnda (beräknade på intagskanalens bredd och djup). För att minska risken för att fisk kläms fast och skräp fastnar på gallret, kan man välja att montera gallerjärnen horisontellt. En eventuell rensmaskin skulle då löpa i sidled längs med gallret och kratten skulle nå längs hela gallrets djup. Skräpet skulle då kunna avyttras mot skibord och förbipassagen. Horisontellt orienterade järn innebär även att man sänker storleken för fisk som kan passera, åtminstone för de arter som är mer höga än breda. Figur 26. Principskiss för β-galler samt flyktöppning, ränna och fångstbassäng vid Lyckeåborgs kraftverk. Vid förbiledning är den ränna som leder från flyktöppningen intakt, medan vid drift av fällan tas en del av botten i rännan bort vilket får vatten och fisk att falla ned i fångstbassängen belägen vid sidan av. T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

36 Kostnadsuppskattning Det är inte möjligt att i dagsläget specificera någon kostnad för ovan nämnda förslag, förutom att det sannolikt handlar om flera miljoner kr i anläggningskostnad. En detaljprojektering krävs för både avsänkning och åtgärder för nedströmspassage och uppskattas kosta ca kr exklusive antikvarisk bedömning. Tabell 12. Kostnadsuppskattningar för åtgärdsförslag på åtgärdslokal 1C. Åtgärdsområde 2 Lokal 2A; Lyckeåborgs bruk Åtgärdstyp: projektering Prioritet: 2 VH 5 Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) Material (SEK) Material spec Påverkan naturmiljö Påverkan kulturmiljö Totalkostnad (SEK) B; Uppströms Lyckeåborg Två strömnackar som är försiktigt rensade från block i mitten (figur 27). Fina omgivningar med lövskog och storblockig terräng gör platsen tilltalande, tillgången på död ved är dock låg. Figur 27. Strömnackarna uppströms Lyckeåborg. Foto: P. Johansson. Åtgärdsförslag Lokalen är kort och omges både upp- och nedströms av lugnflytande miljöer och utgör inte ett bra exempel på lek- och uppväxtområde. Men vid en hög ambitionsnivå är det viktigt att nyttja alla strömvattenmiljöer och vi föreslår därför att man tillför en större mängd leksten på de båda strömnackarna. Åtkomsten är god längs östra sidan via ängs-/betesmarken. Vi föreslår även utläggning av död ved i samband med arbetet med lekbottnarna. Låg prioritet ges för åtgärden. T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

37 Kostnadsuppskattning Vi uppskattar kostnaden för åtgärderna på lokal 2B till ca kr (tabell 13) Tabell 13. Kostnadsuppskattningar för åtgärdsförslag på åtgärdslokal 1F. Åtgärdsområde 2 lokal B Åtgärdstyp: Biotopvård Prioritet: 3 Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) Material (SEK) Material spec Åtgärder naturmiljö Åtgärder kulturmiljö Totalkostnad (SEK) Leksten 40 m C; Biskopsberg nedre En strömnacke vid en mycket smal passage av ån, troligtvis sprängd och rensad i äldre tider för att öka avbördingen (figur 28). Nacken följs av en relativt djup, 60 meter lugnt strömmande fåra med enstaka block (figur 29). Omgivningarna består av ängsmark på östra sidan och västra sidan kantas av en trädridå. Figur 28. Strömnacken vid lokal 2C. Foto: T. Nydén. T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

38 Figur 29. Den djupare strömsträckan nedströms nacken på lokal 2C. Foto: T. Nydén. Åtgärdsförslag Även denna lokalen är kort och omges både upp- och nedströms av lugnflytande miljöer och utgör därför inte heller ett uttalat exempel på lek- och uppväxtområde. Vi föreslår dock att man förbättrar andelen ståndplatser för vuxen fisk samt anlägger en lekbotten vid nacken Utläggning av död ved i samband med arbetet är också en gynnsam åtgärd samt att om möjligt etablera en trädridå längs östra sidan. Sammantaget ges låg prioritet ges för åtgärden. Kostnadsuppskattning Vi uppskattar kostnaden för åtgärderna på lokal 2B till ca kr (tabell 13) Tabell 14. Kostnadsuppskattningar för åtgärdsförslag på åtgärdslokal 1F. Åtgärdsområde 2 lokal C Åtgärdstyp: Biotopvård Prioritet: 3 Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) Material (SEK) Material spec Åtgärder naturmiljö Åtgärder kulturmiljö Totalkostnad (SEK) Leksten 15 m Block 25 m 2D; Biskopsberg övre Lokalen börjar ca 60 meter uppströms lokal 2C och sträcker sig uppströms ca 180 meter, i höjd med mynningen av en liten bäck. Lokalen karaktäriseras av grunda, relativt snabba strömmar varvat med mer lugnt strömmande partier med mycket T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

39 block och flera fåror. De grunda strömmarna har perfekta förutsättningar som lekoch uppväxtområde för havsöring men kan bli bättre med biotopvård. Den fysiska påverkan är ringa endast spår av försiktig rensning från större sten och block kan skönjas. Kantzonerna är relativt välutvecklade och består nästan uteslutande av lövskog men andelen död ved i vattnet är sparsam. Utterspillning observerades inom området. Figur 30. Fina, grunda strömmar inom lokal 2D. Foto: T. Nydén. Figur 31. Fina, storblockiga miljöer längs övre delen av lokal 2D. Foto: T. Nydén T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

40 Åtgärdsförslag Lyckebyån 2011 Detta är den första mer sammanhängande strömvattenmiljön uppströms Lyckeåborg och är bitvis mycket lämplig som lek- och uppväxtområde för havsöring. Med åtkomst från västra sidan kan man med bandgående grävmaskin lägga ut block och leksten längs nedre och mellersta delen av lokalen med start längst ned. Övre delen nås enklast från östra sidan via en vändplan intill en åker och här tillförs ytterligare leksten (ca 30 m 3 ). Död ved förväntas tillföras naturligt via naturvårdsavtal och skötselplan. Kostnadsuppskattning Vi uppskattar kostnaden för åtgärderna på lokal 2D till ca kr (tabell 15) Tabell 15. Kostnadsuppskattningar för åtgärdsförslag på åtgärdslokal 2D. Åtgärdsområde 2 lokal D; Biskopsberg övre Åtgärdstyp: Biotopvård Prioritet: 1 Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) Material (SEK) Material spec Åtgärder naturmiljö Åtgärder kulturmiljö Totalkostnad (SEK) Leksten 50 m Block 25 m 2E; Åstugan Lokalen är relativt lång, ca 270 meter och börjar intill gården nedströms vägbron till Biskopsberg och sträcker sig upp i höjd med fastigheten Åstugan. Lokalen karaktäriseras av fina strömmar/forsar (figur 32 och 33) med välutvecklade kantzoner. Även här har de grunda strömmarna mycket goda förutsättningar för lekoch uppväxt av havsöring. Den fysiska påverkan utgörs ställvis av rensning från större sten och block (se figur 28) och andelen död ved bedöms som låg. Figur 32. Den mellersta delen av lokal 2E, bilden tagen uppströms vägbron och visar en fin ström som dock är rensad från större block. Foto: T. Nydén T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

41 Figur 33. En fin sträcka i övre delen av lokal 2E, längst uppströms syns Åstugan och till höger går riksvägen mycket nära ån.. Foto: T. Nydén. Åtgärdsförslag Lokalen utgör en lång sammanhängande strömvattenmiljö med goda förutsättningar att bli ett riktigt bra lek- och uppväxtområde för havsöring. Vid den nedre delen av lokalen (nedströms vägbron) ges god åtkomst från östra sidan och här föreslås att man med maskin lägger ut rensade block och tillför ca 20 m 3 leksten. Direkt uppströms bron löper ån i två fåror och vi föreslår att man i första hand restaurerar västra fåran med block och leksten (20 m 3 av varje). Om åtkomst är möjlig med maskin via den smala ön bör även den östra fåran restaureras genom att rensade block läggs tillbaka och leksten tippas från vägen (ca 20 m 3 ) och skrapas ut med maskin. Längst upp närmast åstugan (figur 29) tillförs endast leksten (ca 20 m 3 ) från vägen med en större maskin. Kontakt med vägverket är nödvändigt för att få tillstånd till arbetet från vägen. Död ved kan tillföras manuellt i samband med övriga åtgärder, annars är det lämpligt att upprätta en skötselplan, t.ex. via ett naturvårdsavtal. Vägbanken bör dock vara fri från träd och sannolikt klipps den regelbundet. En antikvarisk bedömning bör genomföras innan åtgärd. Kostnadsuppskattning Vi uppskattar kostnaden för åtgärderna på lokal 2D till ca kr exklusive antikvarisk bedömning och eventuell medverkan (tabell 16). T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

42 Tabell 16. Kostnadsuppskattningar för åtgärdsförslag på åtgärdslokal 2F. Åtgärdsområde 2 lokal 2F; Åstugan Åtgärdstyp: Biotopvård Prioritet: 1 Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) Material (SEK) Material spec Åtgärder naturmiljö Åtgärder kulturmiljö Totalkostnad (SEK) Leksten 80 m 3 Block 20 m 3 + befintliga Antikvarisk bedömning T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

43 Åtgärdsområde 3; Biskopsberg Rävsjön Figur 34. Översiktskarta på åtgärdsområde 3 med åtgärdslokaler 2A till 2F. Gränserna för projektering och åtgärdsförslag är markerade (Källa: Beskrivning Åtgärdsområdet är ca 1,7 km långt inklusive dammar och sjöar och karaktäriseras av stor fysisk påverkan och stor andel lugnvatten. Sträckan börjar vid torrfåran till Biskopsbergs kraftstation och fortsätter sedan via Kättilsmåla och Lilla Åsjön upp till Rävsjöns utlopp (figur 34). T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

44 Åtgärdsförslag Lyckebyån 2011 Vi har pekat ut sex (6) åtgärdslokaler inom området (tabell 17). Den viktigaste åtgärden på sträckan är att tillgodose fiskvandring förbi Biskopsbergs kraftverk (3A) och förbättra lek- och uppväxtmiljöerna på lokal 3B. Därefter bör åtgärderna prioriteras i nummerordning, dvs D till E. Vi vill dock poängtera att hela området bör ges låg prioritet i förhållande till nedströms belägna sträckor vad gäller havsöring. För ålen kan åtgärder vid Biskopsberg och Rävsjöns utlopp anses motiverade eftersom Rävsjön och uppströms belägna sjöar är viktiga uppväxtområden. I detta sammanhang bör även möjligheten till utvandring av ål tillgodoses. Tabell 17. Åtgärdssträckor med antal lokaler inom åtgärdsområde 3. Åtgärdslokal 3A Biskopsberg kraftstation VH 6 3B Strågeryds kvarn 3C Kättilsmåla såg VH 7 3D Uppströms Kättilsmåla 3E Nedströms Lilla Åsjön 3F Rävsjöns utlopp VH 8 3A; Biskopsbergs kraftstation VH6 Anläggningen består av 2 regleringsanläggningar, dels den gamla dammen från slutet av 1920-talet som tidigare hade en egen kraftstation, dels den nya anläggningen från 1988 som avvattnar Rävsjön via en tub i sjöns södra del (figur 35). Den nya anläggningen från Rävsjön har en fallhöjd på 21 meter och den gamla anläggningen 10,5 meter. Kraftstationen tar emot vatten från båda anläggningarna men den nya tuben har störst avbördningsförmåga (slukförmågan från den gamla dammen är ca 1 m 3 ). Totalt har kraftstationen tre turbiner och en årsproduktion på 6 GWh (vattenkraft info 2011). Ålyngelledare finns både till den gamla torrfåran och den nya kanalen till kraftverket. Ledarna har vatten från 1 maj till hösten/vintern när det börjar bli frostnätter Emellertid har yngeluppvandringen enligt observationer minskat dramatiskt och idag vandrar i princip inga yngel upp längre (Håkansson muntl. 2011). Vattendomar finns för den gamla anläggningen (AD 2/1924) samt för den nya regleringen (VA 125/1983 samt M 97/99). T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

45 Figur 35. Detaljkarta över Biskopsbergs kraftstation med nya och gamla dammen samt torrfåra och kraftstation markerade. Observera att tuben från gamla dammen går till den nya kraftstationen. Källa: Åtgärdsförslag Området är mycket komplicerat att bygga fiskväg förbi eftersom vatten avleds från både Rävsjön och den gamla dammen. Terrängen är brant och bergig och i dagsläget spills vatten endast i ålyngelledarna. Vi har kommit fram till ett förslag som innebär att man nyttjar den gamla torrfåran i öster och via breddutskovet öster om den gamla dammen bygger ett nytt utskov till ett omlöp. På figur 35 framgår en bäckfåra vid högflöde. Vid fältbesöket hösten 2010 var flödena så höga att stora mängder vatten (uppskattningsvis 0,5-1 m 3 ) gick via detta breddutskov (figur 36) och en naturligt eroderad bäckfåra sannolikt har det runnit vatten här många gånger tidigare. Denna skulle kunna användas som ett omlöp med vissa modifieringar vid höga fall. Mynningen sker i så fall i torrfåran strax nedströms dammen, i höjd med kraftledningen (se skiss figur 37). T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

46 Figur 36. Breddutskovet på östra sidan av den gamla dammen vid Biskopsbergs kraftverk hösten 2010 vid extremt högt flöde. Vattnet breddar över hela dammkrönet och rinner vidare nedströms mot torrfåran. Foto: T. Nydén. Figur 37. Samma breddutskov vid projekteringen i maj 2011 med retuscherad principskiss på början av omlöpet och dess utskov i dammkrönet. T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

47 Problemen med denna åtgärd är dels lockeffekten eftersom torrfåran i dagsläget endast får vatten via ålyngelledarna förutom vid högflöden som överstiger kraftverkets slukförmåga. En minimitappning vore nödvändig för att dels hålla vatten året runt, dels kombinerat med klunkning för att locka fisken till torrfåran. Den övre delen av torrfåran, från omlöpets mynning upp till dammen förblir torrlagd. Å andra sidan är ålyngelledaren inte längre nödvändig eftersom ålyngel kan simma via omlöpet. Det andra problemet är nedvandring av smolt och ål m.fl. Då torrfåran vid dammen blir permanent torr den första sträckan (eftersom vi bedömer att allt vatten bör går via omlöpet) måste fisken på något sätt lotsas till omlöpet. Vid utskovet till den nya kraftverkstuben i Rävsjön är det mycket svårt (närmast omöjligt) att bygga en fungerande fiskväg och utvandringsanordning för fisk. Inloppet till södra viken i Rävsjön är dock mycket smalt och det är därför inte säkert att ev. nedvandrande fisk väljer den vägen, den skulle kunna begränsas med djupa länsar. Utloppet vid hålldammen uppströms Åsjön är större men vid lågvattenföring går sannolikt mycket lite vatten den vägen. Sammantaget behöver man göra en noggrannare studie av vattenföring och åtgärdsförslag om man önskar gå vidare med åtgärder för nedströmsvandring via den nya dammen. Vi bedömer att åtgärden har låg prioritet i förhållande till övriga åtgärder nedströms men för åtgärdsområde 3 är den helt avgörande om biotopvård skall ske uppströms med avseende på havsöring. Därför framgår prioritet 1 i tabell 18 nedan, med hänvisning till åtgärdsområde 3, medan åtgärden i ett större perspektiv kommer efter samtliga åtgärdsförslag nedströms. Kostnadsuppskattning Ett omlöp enligt ovanstående beskrivning behöver inte bli nämnvärt kostsamt eftersom bäckfåran mer eller mindre är färdig (bara enstaka justeringar behövs) Det som kostar är en detaljprojektering, nytt utskov, maskinarbete samt eventuellt antikvarisk bedömning av åtgärden (kostnadsuppskattas ej). Totalt uppskattar vi kostnaden för ett omlöp vid Biskopsberg till ca SEK inklusive detaljprojektering. Tabell 18. Kostnadsuppskattningar för åtgärdsförslag inom åtgärdssträcka 2A. Åtgärdsområde 3 3a; Biskopsberg VH 6 Åtgärdstyp: omlöp Prioritet: 1 Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) Material (SEK) Material spec Åtgärd naturmiljö Åtgärd kulturmiljö Totalkostnad (SEK) Antikvarisk bedömning B; Strågeryds kvarn En kort men fin strömsträcka i höjd med den gamla kvarnen (figur 38). Lokalen är mycket tilltalande med låg fysisk påverkan (försiktigt rensat) och lämpliga miljöer för strömlevande fauna. Kantzonerna består av lövskog men andelen död ved i vattnet är låg. Strax nedströms finns en SMHI flödesmätningsstation. T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

48 Figur 38. Vy över Lyckebyån vid Strågeryds kvarn uppströms Biskopsberg. Åtgärdsförslag Flera lekbottnar för havsöring kan skapas genom utläggning av leksten inom hela området från start vid nedre delen i höjd med kvarnen. Tillgängligheten med maskin är god från östra sidan intill vägen, där det även finns gott om ytor för materialdepå. Samtidigt som lekbottnarna läggs ut kan enstaka död ved läggas ut med hjälp av maskinen i anslutning till lekbottnarna. Flödesmätningsstationen bedöms inte påverkas men SMHI bör kontaktas för samråd. En antikvarisk bedömning bör genomföras innan åtgärd. Åtgärden ges lägre prioritet eftersom fiskväg nedströms kommer i första hand. Kostnadsuppskattning Åtgärdsförslaget uppskattas till en kostnad av ca SEK exkl. moms (tabell 11). I kostnadsuppskattningen ingår administrativa kostnader som bör täcka samråd med SMHI men antikvarisk bedömning har ej kostnadsuppskattats. Tabell 19. Kostnadsuppskattningar för åtgärdsförslag 3B. Åtgärdsområde 3 3B; Strågeryds kvarn Åtgärdstyp: Biotopvård Prioritet: 2 Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) Material (SEK) Material spec Påverkan naturmiljö Påverkan kulturmiljö Totalkostnad (SEK) Leksten 60m 3 Enstaka träd fälls Antikvarisk bedömning T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

49 3C; Kättilsmåla såg VH 7 Lyckebyån 2011 Lokalen utgörs av strömsträckan och det partiella vandringshindret vid Kättilsmåla såg/mariefröjds mjöl- och sågkvarn. Kvarnmiljön bedöms ha ett stort kulturhistoriskt värde som exempel på den tidigare industriella verksamheten vid Lyckebyåns forsar men byggnaderna och kvarnrännorna är i dåligt skick och behov av omfattande renovering för att kunna bevaras i framtiden (Länsstyrelsen i Blekinge län 2010). Hela åfåran från Rävsjön har lägre vattenföring än tidigare pga byggandet av den nya dammen på 1980-talet, därför är strömfåran delvis torrlagd. Vandringshindret består av dammresterna tvärs över hela åfåran i form av ett gjutet dammkrön i betong med en sänkt kvarnränna i den östra fåran. Den västra delen är breddavlopp där dammens fallhöjd inte lika hög samt flackare vilket gör att hindret bedöms som partiellt (figur 39). Nedströms västra fåran är strömmen rensad från sten och block (figur 40). Figur 39. Vandringshindret vid Kättilsmåla såg, vy över västra fåran som bedöms utgöra partiellt hinder för laxartad fisk. Foto: T. Nydén. T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

50 Figur 40. nedströms den västra fåran vid Kättilsmåla såg är strömmen rensad från block och sten. Foto: T. Nydén. Åtgärdsförslag Dammvallen vid den västra fåran bedöms som partiellt hinder för laxartad fisk, i synnerhet vid låga flöden som troligen råder relativt ofta med tanke på den förändrade vattenföringen sedan 1980-talet. Hindret går dock att förbättra och möjliggöra passerbarhet för svagsimmande arter genom att öppna upp och fördela ut fallhöjden ytterligare i den västligaste (vänstra) delen av västra fåran. Med maskin kan man skapa en långsträckt strömnacke, koncentrera vattenföringen i denna genom en viss avsänkning i kombination med större block emot dammkrönet österut (figur 41). Åtkomst sker via en privat tomt på västra sidan och enstaka träd måste tas ned för framkomligheten (dessa kan dock läggas nedströms i ån i samband med biotopvård). I och i anslutning till fiskvägen genomförs biotopvård genom att lägga tillbaka sten och block för hand samt tillföra leksten med maskin. Död ved kan tillföras strax nedströms fiskvägen. Återställning av tomten efter eventuella körskador görs som en sista åtgärd. Åtgärden kräver antikvarisk bedömning, kallmurade kanter finns nedströms och det är tveksamt att dessa får röras vid biotopvård. I så fall behöver externt material tillföras. T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

51 Figur 41. Principskiss och retuscherat foto på åtgärd vid partiellt vandringshinder vid Kättilsmåla såg. Foto: T. Nydén. Kostnadsuppskattning Åtgärdsförslaget uppskattas till en kostnad av ca SEK exkl. moms (tabell 20). Antikvarisk bedömning tillkommer och påverkar också priset på materialkostnaden nedan ifall externt material (block/sten) behöver tillföras. Tabell 20. Kostnadsuppskattningar för åtgärdsförslag 2B. Åtgärdsområde 3 Åtgärdstyp: 3C Kättilsmåla såg Prioritet: 2 Fiskväg/biotopvård Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) Material (SEK) Material spec Påverkan naturmiljö Påverkan kulturmiljö Totalkostnad (SEK) Block/sten 20m 3 3 Leksten 20m Nej Ja C; uppströms Kättilsmåla Uppströms vägbron i Kättilsmåla finns en ca 50 meter lång strömsträcka som visar tydliga spår efter rensning. Båda sidorna utgör delvis privat tomtmark (figur 42). Figur 42. Vy över Lyckebyån vid bron i Kättilsmåla och lokal 3C, två strömnackar. Den rensade fåran syns tydligt på bilden. Foto: T. Nydén. T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

52 Åtgärdsförslag Lyckebyån 2011 Med maskin återställs strömsträckan genom att block placeras ut i den rensade fåran varefter leksten tillförs på lämpliga platser Kostnadsuppskattning Åtgärdsförslaget uppskattas till en kostnad av ca SEK exkl. moms (tabell 21). I kostnadsuppskattningen ingår inte antikvarisk bedömning. Tabell 21. Kostnadsuppskattningar för åtgärdsförslag 3D. Åtgärdsområde 3 3D; Uppströms Kättilsmåla Åtgärdstyp: Biotopvård Prioritet: 2 Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) Material (SEK) Material spec Åtgärd naturmiljö Åtgärd kulturmiljö Totalkostnad (SEK) Leksten 30m 3 Enstaka träd fälls Antikvarisk bedömning E; Nedströms lilla Åsjön Ungefär 100 meter nedströms Åsjöns utlopp finns ett fint strömmande område intill vägen. Sträckan är kort och består av två nackar som visar mindre spår av rensning. (figur 43). Figur 43. Vy över Lyckebyån vid lokal 3D- första strömmsträckan nedströms Lilla Åsjön. Foto: T. Nydén. Åtgärdsförslag Ett fint lek- och uppväxtområde kan skapas enbart genom utläggning av leksten. Med maskin tillförs materialet från östra sidan som medger god åtkomst. Eventuellt kan enstaka större block läggas tillbaka i anslutning till lekbäddarna för att förankra materialet bättre. Enstaka död ved kan också fällas i anslutning till lekbäddarna. T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

53 Kostnadsuppskattning Åtgärdsförslaget uppskattas till en kostnad av ca SEK exkl. moms (tabell 22). I kostnadsuppskattningen ingår inte antikvarisk bedömning. Tabell 22. Kostnadsuppskattningar för åtgärdsförslag 3E. Åtgärdsområde 3 3E; Uppströms Kättilsmåla Åtgärdstyp: Biotopvård Prioritet: 3 Administration Sakkunnig (SEK) Maskiner (SEK) Material (SEK) Material spec Åtgärd naturmiljö Åtgärd kulturmiljö Totalkostnad (SEK) Leksten 20m 3 Enstaka träd fälls Antikvarisk bedömning F; Rävsjöns utlopp VH7 Rävsjöns utlopp reglerades i samband med den nya dammen vid Biskopsberg och består av en regleringsdamm i gjuten betong med ett breddutskov över en berghäll i sydöstra delen och 10 spettluckor över dammkrönet i nordvästra delen (figur 44 och 45). Figur 44. sydöstra delen av dammen vid Rävsjöns utlopp här syns dammkrönet i betong som har en breddfunktion över berhällen på motsatta sidan. Foto: T. Nydén. T. Nydén, P. Johansson & O. Calles

54 Figur 45. Dammen vid Rävsjöns utlopp (VH 7) med ungefärlig sträckning på dammkrönet. Källa: Åtgärdsförslag Området har goda förutsättningar för att gräva ett omlöp längs norra sidan. Ett gammalt dike löper runt den öppna vändplanen och man skulle kunna gräva en anslutning från nordvästra sidan av stranden (punkt G figur 46) och fördjupa befintligt dike (punkt F till E) samt gräva en ny sträckning längs kanten och under vägen (punkt E till C). Preliminära mätningar visar att omlöpet skulle kunna bli ca 130 meter långt och med en fallhöjd på ca 3 meter innebär detta en lutning på ca 2 %. Men den nedersta delen under och nedströms vägen blir betydligt brantare än övriga delar av omlöpet. En detaljprojektering kan ge mer exakta nivåer och fallprofiler. Principskiss visas i figur 47. Om man vill utföra åtgärden krävs omprövning av befintlig vattendom för att tillgodose en minimitappning. Det är inte möjligt att i dagsläget ange lämplig tappning eftersom fördjupande studier kring flöden och tappning måste göras först. Omlöpet kommer dock fungera för laxartad fisk, ål och sannolikt ett flertal mer svagsimmande arter (detaljprojekteringen avgör högsta lutning). Projektering av åtgärder för nedströmsvandring vid regleringsdammen är lämplig att genomföra i samband med detaljprojekteringen av omlöpet. T. Nydén, P. Johansson & O. Calles