Malmö Stadsteater. Antikvarisk kontroll. Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad Skåne län. Ombyggnadsarbeten Carola Lund

Transkript

1 Antikvarisk kontroll Malmö Stadsteater Ombyggnadsarbeten Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001 Carola Lund

2

3 Antikvarisk kontroll Malmö Stadsteater Ombyggnadsarbeten Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad Skåne län

4 Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 Antikvarisk kontroll Malmö Stadsteater Ombyggnadsarbeten Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad. Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001 Författare: Carola Lund Foto: Carola Lund, Maria Lundberg och Olga Schlyter Grafisk form: Anders Gutehall Sättning: Carola Lund och Maria Lundberg Omslagsbild: Salongen. Stolar med Teatertyget av David Helldén. ISSN: X Malmö Kulturmiljö 2006

5 Innehåll Tekniska och administrativa uppgifter 4 Inledning 5 Historik 6 Utförda renoveringsarbeten 8 Fasad 8 Piazzan 11 Restaurangen 14 Scenhuset 16 Salongen 17 Foajén 19 Kontor öster om scenhuset 26 Verkstadsscenen med foajé 27 Administrationsdelen 28 Intiman 29 Referenser 30 Årets rapporter 31 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Fotodokumentation Dokumentation av scenmaskineri och tågvind Nyanskaffade möbler till Malmö Opera och Musikteater Materialspecifikation

6 Tekniska och administrativa uppgifter Län:... Skåne Kommun:... Malmö stad Ort:... Malmö Fastighet:... Teatern 4 Objektets namn:... Malmö Stadsteater Ägare:... Malmö stad Förvaltare:...Stadsfastigheter Renoveringens omfattning: Fasadrenovering, Ny markbeläggning Piazzan, Ny scenteknik, Nya vattenrör, Nytt värme- och elsystem, Interiör renovering avseende ytskikt och lösa inventarier, Renovering av toaletter, Inredning av teaterrestaurangen till café och biljettkassa. Länsstyrelsens tillstånd: Renovering av HWC Inredning av rekvisitörsrum och nya radiatorer på Intiman samt renovering av herr- och damtoaletterna i Stora foajén Ombyggnad av Stora Scenens tågvind Åtgärder enligt vårdplan Invändig renovering av foajé och Stora Scenen samt utvändig putsning Interiöra ombyggnadsarbeten Ny markbeläggning Handikapptoalett i Intimans foajé Förändringsarbeten i teaterrestaurangen Projektledning:... Göran Davidsson, Stadsfastigheter...Richard Lindkvist, Harald Olsson Byggadministration AB Arkitekt:...Torsten Persson, Stadsfastigheter...Bengt Jacobson, Bygg-A Malmö...Eva Bergfelt, Bergfelt Arkitekter AB Svedala... Karin Renstig, Tillberg design Viken Antikvarisk kontrollant:...carola Lund, Malmö Kulturmiljö...Olof Martinsson, Malmö Kulturmljö Huvudentreprenöer:...AB Ilmonte, Halmstad (TeknikEntreprenör Tågvind)... NCC Construction Sverige AB Region Syd, Malmö (ByggEntreprenör)... Kommunteknik (Markbeläggningen)... Rörläggaren AB, Malmö (Rör Intiman) Arkiverat material:...ls-beslut, Mötesprotokoll, Bygghandlingar,...Ritningsmaterial, Korrespondens, Foton. 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001

7 Inledning Följande dokument utgör slutrapport avseende exteriör och interiör renovering utförd på Malmö Stadsteater i Malmö i huvudsak under perioden maj 2005 till februari Arbetena på Intiman utfördes dock före denna period och vissa, icke tillståndspliktiga, underhållsarbeten som redovisas nedan är utförda efter februari Malmö Musikteater är sedan 1994 klassat som byggnadsminne och därmed skyddad enligt 3 kapitlet 1 Lagen om kulturminnen (KML 1988:950). Detta innebär att byggnaden bedömts som synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde. Endast länsstyrelsen får lämna tillstånd till förändringar som strider mot, de av fastighetsägarens godkända, skyddsföreskrifterna om särskilda skäl föreligger i enlighet 3 kapitlet 14 KML. Genom avtal mellan Malmö Stadsfastigheter och Malmö Kulturmiljö har byggnadsantikvarie Carola Lund och Olof Martinsson fungerat som antikvariska kontrollanter vid utförda arbeten och löpande genomfört antikvariska besiktningar samt godkänt det slutgiltiga resultatet. Syftet med renoveringarna har varit att återställa scenhusets putsade fasader avseende såväl funktion som estetik, se över de interiöra ytskikten och i den mån det varit möjligt återställa dessa till ursprungligt skick vad gäller kulörer och färgtyper, installera nytt elsystem, installera nya radiatorer samt dra nya rör till radiatorer och vatten. Utöver detta har den ursprungliga scentekniken till stora delar tagits bort och ersatts med en modern automatiserad sådan. Detta har gjorts för att underlätta det scentekniska arbetet. Även Piazzan har renoverat vad gäller marbeläggning. Föreliggande rapport redogör för byggnadens historik, utförda underhålls- och renoveringsarbeten och dess metoder, de antikvariska beslut som tagits samt innehåller en dokumentation av byggnadens status idag. Rapporten är sammanställd under 2006 av byggnadsantikvarie Carola Lund vid Malmö Kulturmiljö. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001 5

8 Historik Den 23 september 1944, invigdes Malmö Stadsteater och Konserthus under stort pompa och ståt. Den sades vara norra Europas då modernaste teaterbyggnad uppförd i en modernistisk arkitektur och med avancerad scenteknik. Ambitionen hade varit att skapa en fondbyggnad i slutet av Fersens väg som skulle locka till sig folk ur olika samhällsskikt och konkurrera med biografernas utbud. Malmös ledande politiker ville genom byggnationen stärka stadens ställning som socialdemokratisk ledstjärna. Den nya teatern skulle därför vara en folkteater i demokratisk anda där klassiska teaterstycken skulle blandas med konsertföreställningar, boxningsmatcher och konferenser. Av denna anledning kom salongen att utformas med antikens amfiteatrar som förebild där åskådarna placerades i en hästskoform kring den utskjutande förscenen. Man eftersträvade en salong där alla platser skulle vara i stort sett likvärdiga, allt i enlighet med demokratins tankesätt. För att ytterligare understyrka funktionen som totalteater skapades ett system av mobila väggpartier som innebar att salongens form och antalet platser kunde ändras allt efter den aktuella föreställningens behov. Den gamla tittskåpsteaterns tid var därmed förbi. Vägen fram till beslutet om att uppföra denna monumentala, storslagna teaterbyggnad hade dock varit allt annat än rak. Redan kring sekelskiftet 1900 hade diskussionerna inletts om att ersätta den befintliga teaterbyggnaden vid Gustav Adolfs torg. Omfattande kritik och problem med finansieringen kom dock att skjuta projektet på framtiden. Under 1920-talet aktualiserades åter teaterfrågan. Ett ritningsförslag i stram klassicistisk anda presenterades av arkitekten Sigurd Lewerentz och stadsingenjören Erik Bülow-Hübe utredde vilket läge i staden som kunde anses mest lämpat för uppförandet av en byggnad av denna dignitet. Valet föll på det som idag utgör Raul Wallenbergs plats. När så en arkitekttävling utlystes 1933 var förutsättningarna ändrade, troligen ansågs den tidigare förordade platsen för liten. Istället för en centrumbyggnad vid Gustav Adolfs torg handlade det nu om att ta fram förslag på en fondbyggnad i slutet av Fersens väg. Av de 72 förslag som lämnades in kom ett radikalt funktionalistiskt förslag signerat Sigurd Lewerentz att segra. Trots detta utlystes en omtävling mellan de tre prisbelönta förslagen samt ytterligare åtta inkomna förslag. Återigen segrade Lewerentz med ett något modifierat förslag. En av prisnämndens ledarmöten reserverade sig dock och för att inte riskera hela projektet bestämdes att Lewerentz tillsammans med andrapristagarna, Erik Lallerstedt och David Helldén, skulle utarbeta de slutgiltiga ritningarna för Malmö Stadsteater och Konserthus. Det blev inte ett alldeles lätt samarbete särskilt då arkitekttrions sammansättning måste ha känts som ett nederlag ur Lewerentz synpunkt. Byggnaden kom slutligen att uppstå som en kompromiss mellan tre viljestyrkorna. Förenklat kan sägas att Lewerentz främst arbetade med den tekniskt avancerade scenen och salongen, medan foajéer, administrationsutrymmen och restaurangdel främst formades av Helldén och Lallerstedt. 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001

9 Slutresultatet blev en teaterbyggnad i vilken funktionalismens tankar och formspråk kom att kombineras med klassiska arkitektoniska drag och material. Under årens lopp har en rad om- och tillbyggnader genomförts, framförallt vad gäller verkstadsdelen som idag inrymmer Verkstadsscenen samt administrationsbyggnaderna som utökats allt eftersom. I början av 1970-talet kläddes scenhusets putsade fasader med skivor av korrugerad eternit, helt i linje med arkitekternas ursprungliga tanke. Trots förändringarna framstår teaterbyggnaden fortfarande som en av Malmös arkitektoniska pärlor såväl exteriört som interiört. Huvudfasaden med restaurantflygeln, Ur Byggmästaren Teaterplatsen. Ur Byggmästaren Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001 7

10 Utförda renoveringsarbeten Nedan följer en redovisning av flertalet de under perioden maj 2005 till december 2006 genomförda ombyggnads- och underhållsarbeten på Malmö stadsteater. Redovisningen är ett försök att ur antikvarisk synvinkel i skrift och bild visa på vilka förändringar som är gjorda samt förklara den bakomliggande tanken med ändringarna. För att få en heltäckande och objektiv bild av genomförda arbeten bör även handlingar som ritningar och byggmötesprotokoll studeras. Fasad I början av 1970-talet var den putsade scenhus- och salongsbyggnadens fasader i dåligt skick och i samråd med de då levande arkitekterna beslutades att byggnaden skulle kläs med eternit. Ett fasadmaterial som avsågs att klä denna del av teatern med redan På grund av det då pågående kriget omöjliggjordes dock detta och valet föll istället på en ädelputs s.k. Terrasitputs med glimmer. Putsen kom att uppföras i cirka 2 gånger 5 meter stora fält som avdelades med slätskurade band för att uppnå samma karaktär som ett skivmaterial skulle ha gjort. Fasad före renovering. Under åren som gått har delar av de korrugerade eternitskivorna ersatts med korrugerade plåtskivor och hela fasaden har målats vit. När diskussionerna startade om att renovera Stadsteaterns skivklädda delar var valet av material inte självklart varken från antikvariskt håll eller från förvaltarens sida. De tre alternativ som diskuterades seriöst var att fortsätta som hittills med att koncentrera eternitskivorna på de fasader som exponeras mest och ersätta eterniten med plåt på de övriga fasaderna eller att ersätta eterniten med ett likvärdigt skivmaterial typ Sembonit eller att putsa fasaderna likt ursprunget. Stadsfastigheters önskan var att återgå till puts, ett alternativ som godkändes av Länsstyrelsen efter det att arkitekt Bengt Jacobson undersökt möjligheterna att återställa fasaderna likt ursprunget vad avsåg material, fältindelning och kulör. Då den ursprungliga putsen 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001

11 var bevarad i sin helhet (lagningar hade dock gjorts över åren) under skivmaterialet fanns gott om referensytor att tillgå. Mycket tid lades på att redan före upphandling ta fram ett prov som utseendemässigt godkändes av såväl förvaltare och arkitekter som antikvarisk myndighet. Då de marmorklädda fasaderna mörknat betydligt under åren sedan uppförandet och antagit en kulör som liknade de ursprungligen putsade fasaderna valde man att ljusa upp den putsade fasaden något för att en kontrastverkan skulle uppstå mellan puts och marmor. Den genomfärgade putsens kulör bestämdes till NCS S 3005-Y20R med en glimmerinblandning med bitar i storleken cirka 5 gånger 5 mm. Den nya ädelputsen kom att påföras utanpå den ursprungliga putsen med spruta. Ett putsnät som fästes i betongstommen monterades före påförandet av en grundputs. Ytputsen, en genomfärgad rivputs från Finja, påfördes utanpå grundputsen. Efter det att ytputsen torkat något bearbetades den till önskad yta. Den ursprungliga putsen varierade kraftigt i utförande och uppvisade såväl släta som relativt grovputsade ytor. Försök med rivputs som förfrågningsunderlaget anger gav inte önskat resultat och kom därför att utgå. I stället skurades ytorna med utgångspunkten att variationer skulle uppstå. Samtliga inblandade menade att det viktiga var att utseendet på putsen blev så nära originalet som möjligt inte att identisk metod användes (enligt de ursprungliga bygghandlingarna som finns bevarade på Malmö stadsarkiv står rivputs angivet). Rutmönstret överfördes till den nya putsen genom att tryckimpregnerade reglar med bredden 45 mm fästes i samma läge som den ursprungliga indelningen efter det att grundputsen påförts. Dessa släta ytor filtades sedan för att eventuella håligheter skulle fyllas ut och inte orsaka vatteninträngning med frostsprängning som följd. Slutligen målades det släta rutmönstret med en silikatfärg i samma kulör som putsen, NCS S 3005-Y20R. Putsarbetena utfördes av Interoc AB, Malmö. Alla detaljer i fasaden, så som dörrar, räcken, krokar mm kom att målas med linoljefärg i samma kulör som fasaden i övrigt för att framstå så lite som möjligt. Även ventilationsdon och liknande på taket i anslutning till fasaderna kom att färgas in på detta sätt för att skapa ett så lugnt och enhetligt intryck som möjligt. Till detta användes dock alkydoljefärg. I den södra fasadens övre del hade brandgasluckor i aluminium placerats i sen tid. Ursprungligen hade fasaden här haft en annorlunda fältindelning som nu återskapades, dock med de sentida brandgasluckorna bibehållna. Alla plåtarbeten som utfördes i samband med renoveringen gjordes i koppar. Vissa konstruktiva ändringar var dock tvungna att genomföras för att få en acceptabel teknisk lösning. Bland annat ändrades vinkeln på krönplåten på scenhustaket från att vara inåtlutande till att vara utåtlutande för att förbättra avrinningen och hindra läckage i framtiden. Inga av dessa förändringar påverkar dock upplevelsen eller intrycket av byggnaden. I samband med ombyggnaden renoverades också skyltskåpen som vetter mot Piazzan av Frese Skyltar AB i Malmö. Under arbetets gång. Referensyta. Ursprunglig puts. Skyltskåpen som renoverats av Frese Skyltar AB. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001 9

12 Antikvarisk kommentar I förfrågningsunderlaget står att en referensyta av den ursprungliga putsen skulle sparas synlig. Detta har inte gjorts då inga originalfält stod att finna på den östra fasadens nedre del där man bestämt att ytan skulle bevaras. Arbetena påbörjades på den västra fasaden. På grund av extremt torrt och varmt väder samt inte helt utprövade arbetsmetoder har vissa av fälten fått ett utseende som inte är hundraprocentigt. Viss omputsning gjordes, dock inte allt. Vid eventuell omputsning i framtiden ska man därför inte välja denna fasad som referensyta. Direkt efter arbetenas avslutande var inte glimmerkornen så framträdande i fasaden. Enligt Finja kommer de att bli mer synliga efter hand då väder och vind har gjort sitt. 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001

13 Piazzan Piazzan var ursprungligen belagd med en ljus svensk marmor, Ekebergamarmor, som även återfinns i fasaderna som ansluter till den öppna platsen framför teatern. Piazzans marmorbeläggning utgjordes av plattor i varierande storlek, 40x40 cm, 60x40 cm, 80x40 cm samt 80x80 cm, lagda efter ett komplicerat mönster. I princip var alla plattor spruckna till följd av framförallt stor belastning då Piazzan under många år fungerat som parkeringsplats i samband med de närliggande gymnasieskolornas studentavslutningar. Även kommunens egna fordon och taxibilar har haft som vana att köra upp på Piazzan i samband med besök vid teatern. Felaktig grundläggning och marmorplattornas storlek, tjocklek och kvalitet har också påverkat hållbarheten. Piazzan från norr med spruckna plattor. Före renovering. Piazzan från norr. Före renovering. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001 11

14 Diskussionerna gällande ersättningsmaterial har från förvaltningshåll diskuterats under mer än ett decennium. Ny svensk marmor har dock aldrig ansetts som ett alternativ på grund av dess kortare livslängd och betydligt högre pris i förhållande till exempelvis granit. Efter beslut från Länsstyrelsen kunde den ursprungliga plattläggningen ersättas av ny beläggning i kinesisk granit som valts för att stämma överens med fasadens nuvarande färgton. En blandning av granit av grå respektive gul ton har använts. Den ursprungliga mönsterläggningen är återskapad samtidigt som man under i stort sett hela ytan lagt värmeslingor för att skapa en isfri piazza på vintern. Avvattningen sker genom dolda avvattningsrännor som avvattnar ytan framför teatern genom borrade hål i granitskivorna. Plattläggning med kinesisk granit med värmeslingor under. Plattläggning med kinesisk granit. 12 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001

15 Bänkarna har tillkommit för att hindra bilar från att återigen köra upp på Piazzan. De är klädda med marmor från Ekeberga. Rester efter äldre planteringar och träd togs i samband med omläggningen bort och den grönyta som fanns norr om restaurangbyggnaden omgestaltades för att rymma cykelparkering, bänkar och papperskorgar. Dessutom togs en centralt placerad sentida reklampelare samt en telefonkiosk bort. Beläggningen i anslutning till Tragos har inte restaurerats i samband med ovan nämnda förändringar. Antikvarisk kommentar Att ersätta marmorn med granit är ett stort ingrepp för upplevelsen av Piazzan som tidigare flöt samman med teaterbyggnaden på ett arkitektoniskt genomtänkt sätt. Granitens egenskaper anses dock så överlägsna marmorns när det gäller markbeläggning vilket kanske kan motivera materialbytet. Kulörmässigt har man gjort ett bra val. Valet av kinesisk granit är dock mycket tveksamt ur antikvarisk synpunkt då Malmö stadsteater i stort sett är en svenskproducerad byggnad tillkommen under andra världskriget då importmöjligheterna var mycket begränsade. Bänkarnas utformning är inte godkända av antikvarisk kontrollant. Man måste anse att dess beklädnad av marmor gör att de framträder tydligare än önskat. Dessutom är de för utrymmeskrävande och monumentala i sin form. Något som är olyckligt för helhetsupplevelsen av Piazzan. Borttagandet av resterna av de ursprungliga planteringarna skapar en öppenhet som är positiv. Ursprungligen utgjordes dessa planteringar av stora träd bevarade från konditoriträdgården Konditan som låg på platsen före anläggandet av teatern. Lewerentz ansåg att alla nybyggnationer skulle anpassas till platsens naturliga förutsättningar. Att bevara de större träden var ett uttryck för denna arkitektoniska tanke. De bevarade resternas utformning idag, efter det att träden sågats ner och ersatts av låga planteringar, förmedlade inte längre denna historiska tanke. Nya bänkar klädda med marmor från Ekeberga. Ny beläggning med kinesisk granit. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001 13

16 Restaurangen År 2003 genomfördes en omfattande restaurering av teaterrestaurangen i samband med att avtalet med dåvarande krögare inte förlängdes. Arbetena syftade till att återställa matsalen med tillhörande kapprum och toaletter till ursprungligt utseende. Efter detta kom lokalen att användas som repetitionssal på grund av teaterns trångboddhet. Önskan från antikvarisk och förvaltarens sida har hela tiden varit att använda lokalen för sitt ursprungliga syfte, nämligen servering. Restaurangen efter renoveringen Restaurangen efter renoveringen I samband med den stora renoveringen 2005 väcktes frågan från brukarens håll att nyttja lokalen som café och biljettförsäljning samt som konferenslokal. Då ingreppen i stort sett utgjordes av lös inredning bifölls 14 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001

17 detta. Konferensdelen har dock utgått efter det att länsstyrelsen skrivit sitt beslut. Den nu genomförda ombyggnaden har inneburit att det tidigare inte i mönster anpassade parkettgolvet (gjordes före renoveringen 2003 utan tillstånd från länsstyrelsen) bytts mot en ekparkett lagd i ett kvadratiskt mönster med fris. Viss rördragning har gjorts i betongplattan i samband med att nytt golv lagts. Takarmaturerna är en modern tolkning av de ursprungliga armaturerna. En biljettförsäljningsdisk har placerats i matsalens norra del medan en serverings- och bardisk har byggts i rummets södra del. Samtliga ingrepp ska vara av den arten att lokalen kan återställas till ursprungligt skick. Inredningsarkitekt har varit Karin Renstig, Tillberg design i Viken. Antikvarisk kommentar Den ursprungliga golvbeläggningen i restaurangmatsalen är inte känd, dock har matsalens golv under lång tid varit belagd med en mjuk matta. Detta syns på foton från och 60-talen. Det som mycket starkt talar för en ursprungligt tunn golvbeläggning vid invigningen 1944 är den låga golvhöjdsskillnaden mellan Komstadstenen i kapprum/entréhall och restaurangdelen. Det finns ingen utsparning i betongen så att den lagda parketten hamnade i nivå med angränsande rum som var vanligt för tiden. Valet av parkett med nu lagt mönster är därför endast en tolkning. Träslaget och mönsterläggningen är dock anpassade efter byggnadens tillkomsttid. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001 15

18 Scenhuset På grund av flera registrerade arbetsskador hos personalen som skötte scentekniken på Malmö stadsteater ansökte Stadsfastigheter hos Länsstyrelsen i Skåne län att få mekanisera tågvinden. Ansökan avslogs den 18 juni 2003 varvid Arbetsmiljöverket den 3 juli 2003 förbjöd Malmö Opera och Musikteater att efter den 31 december 2005 manuellt sköta tågvinden. I en dom från den 10 december 2003 beslöt länsrätten att hänvisa ärendet åter till länsstyrelsen då de ansåg att föreslagen modernisering av tågvinden innebar en rimlig lösning även ur kulturhistoriskt perspektiv. Då all scenteknik och därmed också tågvinden var särskilt skyddad i byggnadsminnesförklaringen skedde en jämkning av skyddsföreskrifterna vilket innebar att en modernisering av tågvinden kunde genomföras. Ombyggnaden innebar att all befintlig utrusning i scenhuset plockades ner och ersattes med ett nytt datoriserat system. Före borttagandet dokumenterades den ursprungliga scentekniken av Malmö Kulturmiljö i skrift, foto och film. Den skriftliga dokumentationen finns som bilaga i denna rapport (se bilaga 2). Fotona finns i Malmö Kulturmiljös arkiv liksom filmen som visar hur den manuella scentekniken fungerade. Filmen finns också hos Stadsfastigheter och hos teatern. Antikvarisk kommentar Det antikvariska deltagandet i samband med ombyggnaden av tågvinden, förutom själva dokumentationen, har varit begränsad på grund av att arbetena inte berört annat än stommen, efter genomförd jämkning av skyddsföreskrifterna, som är skyddad enligt byggnadsminnesförklaringen. Ett rå är sparat och placerat längs scenens bakre vägg. Monteringen har skett så att det kan användas om så önskas. Det sparade råets linbrygga. Nytt datoriserat system. 16 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001

19 Salongen Salongens stolar är utbytta sedan cirka 20 år. Tillverkaren är AB Ilmonte i Halmstad. I samband med detta försågs stolarna med nytillverkat tyg efter ursprungligt mönster, designat av David Helldén, de så kallade Teatertygen. Tyget har dock slitits, framförallt i anslutning till sömmarna och de ytor som vetter ut mot gångarna. För att hindra fortsatt slitage har ett kantband fästs över sömmarna och stolarnas sidoytor har försetts med en list i bok. Arbetena är utförda av Ilmonte i Halmastad. Förslitningsskada på stol i salongen. Stolar i salongen före upprustningen. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001 17

20 Trappnos, nytillverkad av Rosengrens metallgjuteri. Salongens golv och trappor har försetts med nya mattor. Golvytan mellan stolsraderna har belagts med en plastmatta, Tarkett Granit nr 18384, då dessa ytor anses svårstädade och behöver våttorkas. I trapporna har linoleummattan Forshaga Marmoleum Fresco nr 3864 använts, en mörk matta som bör stämma väl överens med originalbeläggningen. Nya trappnosar i gummi har monterats och hörnbeslag i mässing har nytillverkats efter original av Rosengrens metallgjuteri i Limhamn. Trappornas sättsteg har målats med svart alkydoljefärg. I övrigt har visst målningsarbete av underhållsart genomförts. Antikvarisk kommentar Förändringsarbetena gällande salongens stolar är inte godkända från antikvariskt håll eller tillståndsprövats från länsstyrelsen. Arbetena i övrigt i salongen har följt de föreskrifter som finns i vårdplanen från 2003, vad gäller kulörer, färgtyper och behandling. 18 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001

21 Foajén Foajén på Malmö stadsteater är delad i en övre och en nedre foajé. Många förändringar har skett genom årens lopp. Bland annat har den ursprungliga passagen mellan den nedre foajén och restaurangen byggts igen genom att biljettkassan getts en ny placering och ett konferensrum, Lilla Bellini, tillkommit. Dessa ingrepp påverkar den nedre foajén i mycket negativ riktning då en mörk hörna skapats i rummets nordvästra del. Nedre foajén och toaletterna i källaren har försetts med omfattande sentida rördragningar. En handikapphiss och ett städrum har tillkommit i den nedre foajéns sydöstra hörn. Vy mot Lilla Bellini. Generellt har foajén tidigare försetts med en mängd lös inredning och utsmyckning, så som statyer, konstverk, krukväxter, armaturer, mönstrade dukar, lösa bardiskar i klara färger och skyltar. Alla påverkar de upplevelsen av foajén och i de flesta fall på ett störande sätt eftersom inget enhetligt grepp är taget vad gäller färgskala, skyltning, möblering etc. Foajén var ursprungligen ett avskalat ljus rum med få stilrena möbler där teaterbesökarna i sina vackra kläder skulle utgöra rummets utsmyckning. Med detta som bakgrund är det mycket positivt att brukarna engagerat sig i inredningsfrågan och anlitat inredningsarkitekt Eva Bergfelt. Tillsammans med den antikvariske kontrollanten har en genomgång av befintlig inredning gjorts samtidigt som teaterns behov och önskemål gällande foajéns användning har formaliserats. Detta har utmynnat i en upprensning av foajéns inredning. Bland annat har de ursprungliga bevarade möblerna renoverats och klätts om i det så kallade Teatertyget som har nytillverkats av Väveriet Uddebo genom bidrag från Malmö Förskönings- och planteringsförening. Flera av sofforna var dock i dåligt skick på grund av ålder men också på grund av ursprungliga felkonstruktioner. Soffornas och fåtöljernas stoppningen har bytts med åren och nu genomgående bytts mot ny stoppning av flamsäkert material. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001 19

22 Trästommarna har endast tvättats och blivit strukna med olja eller bets för att fräschas upp. Arbetena har utförts av Teaterns verkstadspersonal. Fyrsitstaburetterna i nedre foajén med sin skinnklädsel har klätts om och ett femtiotal sirliga stolar i vitmålad metall som ursprungligen tillhörde cafémöblemanget har restaurerats och placerats i den övre foajén. Då endast två originalsoffbord fanns bevarade har man valt att nytillverka bord med de ursprungliga borden som förlaga. Bänkar klädda med nytillverkat Teatertyg. Caféstol. Skada på soffrygg. Nya möbler har valts ut med omsorg. Med tanke på teaterns svenska ursprung har valet genomgående fallit på moderna svenskdesignade möbler och inredningsdetaljer. Nytillskott i form av serveringsdiskar, shop, informationsställ m.m. utifrån teaterns behov har tillkommit (se bilaga 3). Bardisken i den övre foajén som tillkom i slutet av 1990-talet har kompletterats utifrån funktionskrav samt krav från hälsomyndigheten. 20 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001

23 Ritningarna är gjorda av Eva Bergfelt. Den har målats i kulör NCS S 2005-Y10R. Bardisk övre foajén före renovering. Bardisk övre foajén före renovering. Skyltfloran har setts över för att motsvara behoven. Nya skyltar för information har producerats. Dessa är svarta med text graverat i mässing. Skyltarna intill konstverken är i mässing med svart text. Garderobsbrickorna har nytillverkats. Varje krok är försedd med tre brickor där två är i naturellt aluminium med nummer i svart, en för utlämning och en för eventuell skopåse, hatt, paraply eller dylikt. Den tredje brickan hänger kvar på kroken för identifikation och är tillverkad i svart med aluminiumfärgat nummer. Omfattande arbete gällande el- och värmeinstallationer har gjorts i foajén. Samtliga eldragningar har bytts ut mot nya jordade kablar. Redan Garderobsbrickor före. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001 21

24 Utanpåliggande kabelränna för eldragning har lagts i taket precis utanför det stora glaspartiet. Ny sockel som döljer kanalisation. Arbete med att dra nya värmerör. i planeringsskedet konstaterades att utanpåliggande elinstallationer i foajén inte var acceptabelt. Dessa skulle därför spåras in i putsen. Detta arbete visade sig dock omöjligt då putsens tjocklek varierade kraftigt samt att det var svårt att få fram en igenputsningsmetod som gav ett acceptabelt utseende. De nya dragningarna kom därför att fiskas i de gamla rören där det var möjligt medan vissa nya dragningar gjordes utanpåliggande på ett sätt att de inte stör. I samband med detta har ett 20-tal hål har tagits upp i bjälklaget för att kunna sticka in elrör. Nya eldragningar har gjorts i den övre foajén i anslutning till det stora glaspartiet mot piazzan. För att få en mer samlad eldragning på glaspartiet har all el förlagts till utsidan. För att komma ut med kablar har hål tagits upp på båda sidor om den mittersta fönsterdörren (sammanlagt två hål). I varje hål löper tre kablar som sedan går via ramverket i glaspartiet upp till en ny skena som monterats i taket. Skenan har målats med samma färg och kulör som taket. För att kunna dra el förbi den mittersta fönsterdörren har en ny tröskel i ek lagts framför den befintliga på insidan där kablar kunnat dras. I övrigt har alla elinstallationer gjorts så små som möjligt för att på bästa sätt anpassa sig till byggnaden. Arbetena är utförda av Prenad AB i Malmö. I samband med att nya, utanpåliggande värmerör dragits har demontering av delar av parketten samt frisen av ekebergamarmor i övre foajén varit nödvändig. Dessutom har cirka 30 håltagningar i marmorn gjorts på grund av röranslutning till radiatorerna. Demonteringen och håltagningarna är gjorda med yttersta försiktighet, trots detta knäcktes en av marmorskivorna till frisen och fick ersättas med en ny. Radiatorerna i övre foajén är inte generellt bytta utan endast vid behov. Matarrören från källaren går via nedre foajén och har där placerats bakom en pelare för att vara så icke-iögonfallande som möjligt. Rördragningarna är gjorda av Bravida Sverige AB, Region syd i Malmö medan allt arbete med stenen är gjord av Ingenjörsfirman Svensson i Oxie. Radiatorer och värmerör före omdragning. 22 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001

25 Längs den västra väggen i den nedre foajén fanns tidigare en låg inklädnad för installationer samt flera synliga rör dragna längs väggen. Genom att väggen flyttades ut doldes samtliga av dessa installationer och klädhängarna kom mer till sin rätt. Inklädnad för installationer i nedre foajén, före uppsättning av ny vägg. Det finns en dam- respektive herrtoalett i källaren och en i övre foajén som samtliga är ursprungliga. Dessutom finns det en handikapptoalett i den övre foajén som troligen tillkom samtidigt med handikapphissen på 1980-talet. Dam- och herrtoaletterna måste anses välbevarade även om porslin bytts ut över åren samt att de ursprungligen varmvita dörrarna med kantlist av lönn målats vita och försetts med moderna trycken. Toalettbåsen, kakel, golvklinker och pissoarer är bevarade om än i viss mån skadat skick. Damtoalett i övre foajén före renoveringen. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001 23

26 Nya trycken har nytillverkats med ett ursprungligt trycke som förlaga av Rosengrens metallgjuteri i Limhamn. Kakel har bytts ut i begränsad omfattning där skadorna varit omfattande. Standardkakel från Höganäs har kunnat användas till väggarna medan kakel med rundad avslutning har specialbeställts hos samma fabrikant. Kantlisterna har rengjorts från färg och oljats med linoljefernissan le Tonkinoise. Dörrbladen har målats med linoljefärg kulör NCS S 1006-Y20R. Originaltrycke till toalett. Samtligt porslin har bytts ut mot Gustavsberg Nordic. Blandare är en tvågreppsblandare med kromade vred. Även handikapptoaletten har försetts med kakel, klinker och porslin som övriga toaletter, och därefter kompletterats med de detaljer som behövs för att uppfylla handikappkravet. Nya handtorkar, lösa tvåbehållare och toalettpappershållare i rostfritt har tillkommit på toaletterna i övre foajén. Speglarna och armaturerna har kompletterats med fasettslipade speglar och vita glasglober. Målningen av foajéns väggar och tak har skett med en linoljebaserad emulsionsfärg tillverkad av Wibo färg AB i Hisings Backa. Kulören, NCS S 1004-Y15R är framtagen i samråd med arkitekt och antikvarisk kontrollant och baseras på ursprungligt originalfärglager som skrapats fram. Enligt byggmästaren 1944 var foajén vitmålad. Samma färgtyp och kulör har använts på väggar och i tak. Taket upplevdes dock när det var nymålat som flammigt. Detta beror troligen på att taket inte har kunnat målas i ett svep på grund av dess yta och höjd. Taket innehåller dessutom generellt mycket ojämnheter och ljuskronornas sätt att fördela ljuset uppåt är inte till fördel för upplevelsen av taket. Samtliga inblandade har dock valt att acceptera denna flammighet som man tror kommer att mattas med tiden. Under arbetets gång förekom spjälkning av färgen på väggen i övre foajén mot balkongen. Detta berodde troligen på otillräckligt skydd av 24 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001

27 taket i samband med demontering av eterniten på fasaden. Putslagning och ommålning skedde efter att fuktmätningar gjorts. Även på övre foajéns västra vägg, i anslutning till det stora glaspartiet mot norr, finns en fuktskada. Entrédörrpartiets ståldörrar är målade i kulör NCS S 1006-Y20R medan glasningslister och sparkskydd i trä är strukna med linoljefernissan le Tonkinois. Montrarna i nedre foajén har renoverats. Utvändigt stål har målats med linoljefärg kulör NCS S 1006-Y20R. Invändigt har de målats med kulören NCS S 0502-Y. Träytor har lackats. Dörrar och gångjärn har justerats och försetts med nya gångjärn och el-installationerna har setts över. Arbetet med montrarna har utförts av Frese Skyltar AB, Malmö. Målningsarbetena i foajén är utfört av Måla i Skåne, Malmö. Trapporna mellan övre foajén och balkongen var tidigare belagda med en mjuk nålfiltsmatta. Denna har tagits bort och plan och sättstegen har oljats likt parketten i övrigt. Teatern upplever ett problem med att ljud från foajén letar sig in och stör i salongen då parallell verksamhet förekommer. Ingen självklar lösning på detta problem finns utan mycket stora ingrepp. Därför har man valt att som ett led i detta arbete justera dörrarna mot salongen samt byta tyglisten för att se om detta kan förbättra ljudsituationen. I entrén mot Piazzan fanns äldre lagningar av kalkstensgolvet som gjorts med cement. Dessa lagningar fjärmades och ersattes med nya bitar av den ursprungliga Komstakalkstenen som fanns i liten mängd hos Ingenjörsfirman Svensson i Oxie. Antikvarisk kommentar Samtliga arbeten bortsett från rörinstallationerna har gjorts med antikvariska förtecken för att återställa foajén till sitt ursprungliga utseende eller ge en känsla av ursprunglighet. Alla inblandade, arkitekter, förvaltare, hantverkare och antikvarisk kontrollanter har varit överens om detta förhållningssätt vilket har gett ett föredömligt resultat. Täckbrickorna i anslutning till rören i ekebergamarmorn är av silverfärgad plast som snarast bör bytas mot liknande i metall. Dessa finns dock inte längre på marknaden utan får specialtillverkas. Trappa, till balkongen, som tidigare var belagd med nålfiltsmatta. Renoverat golv i entré. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001 25

28 Kontor öster om scenhuset Öster om stora scenen finns på bottenvåningen en ursprunglig spiraltrappa. Trappa leder till ett utrymme på andra våningen som byggts om till fyra mindre kontor samt ett konferensrum. För att genomföra detta krävdes en kompletterande nödutrymningsväg. Den enda möjliga placeringen av denna utrymningsväg var mot damtoaletten i övre foajén. En öppning har därför gjorts i väggen och en brandklassad ståldörr har placerats i öppningen. Då inredningen och rumsindelningen är modern har utgångspunkten varit att välja så gedigna och anpassade material och färger som möjligt till teatern i övrigt. Kontorens avdelande glaspartier har därför tillverkats med befintliga äldre glaspartier på teatern som förebild. Trappan har målats i originalkulören, orange. Antikvarisk kommentar Utrymmet rymde ursprungligen fyra arbetsplatser precis som nu. Inga ingrepp förutom nödutrymningen mot övre foajéns damtoalett har berört ursprungliga eller specifikt skyddade delar enligt byggnadsminnesförklaringen. 26 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001

29 Verkstadsscenen med foajé På teaterns initiativ har inredningsarkitekt Eva Bergfelt anlitats för att fräscha upp Verkstadsscenens foajé. Utrymmet hade tidigare en mycket provisorisk karaktär. Äldre linoleumgolv har behandlats för att återfå sin forna glans. Väggarna har målats i kulör NCS S 1000-N, väggen mot scenrummet är målat med kulören NCS S 3010-B30G och fönsterväggen har kulören NCS S 0500-N. Taket har försetts med släta undertak. Även foder och socklar är målade, kulör NCS S 4502-B. Dessutom har man bytt ut möblemanget och belysning. Antikvarisk kommentar Arbetena är inte tillståndspliktiga enligt Kulturminneslagen. Den antikvariske kontrollanten har dock informerats och godkänt färgvalen. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001 27

30 Administrationsdelen Det är endast den östra delen av administrationsbyggnaden som berörts av denna renovering och då företrädesvis toalett- och wc-utrymmena, logerna samt korridorer och trapphus. Samtliga värme- och vattenrör samt radiatorer, frånsett de i perukmakeriet på plan 4, har demonterats och ersatts med nya utanpåliggande rördragningar samt sektionsradiatorer från Lenhovda. Vissa fall har rördragningarna klätts in. I samband med detta arbete har en översyn av kaklet i logerna och våtutrymmena setts över och lagats eller i vissa fall bytts ut. Toleransnivån har dock varit mycket hög med hänsyn till att det är originalytskikt som berörts. Ny ventilationsdragning är gjord i våtutrymmena. Logerna har endast bättringsmålats och därför inte följt vårdplanen utan utgått från befintliga kulörer och material. Sommaren 2006 skedde en målning av korridorer, trapphus samt scenhall i den östra administrationsbyggnaden. Kulörerna följer vårdplanen frånsett dörrarna till logerna samt sockeln som av misstag målats i fel kulör och bör snarast åtgärdas. Taken i korridorerna med sina omfattande rördragningar målades mörka, NCS S 7500-N. Dörrarna har försetts med nya namnskyltar. Antikvarisk kommentar Man bör i framtiden, från förvaltnings- och brukarhåll, arbeta aktivt för att förhindra att nya skador uppkommer på originalkaklet. Detta kan ske genom att byte av exempelvis handdukshållare och tvålautomater sker mer generellt och med produkter som är lika befintliga samt att eventuellt nymontage alltid sker i fogarna. 28 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001

31 Intiman Ombyggnaden omfattar tillkomsten av en handikappanpassad toalett i Intimans foajé som ett komplement till ursprungliga toaletter som finns för damer respektive herrar. Ingen av dessa toaletter är dock av den storleken att de kan fungera som handikapptoalett. Dessutom har ett ursprungligt rekvisitaförråd i direkt anslutning till Intimans scen byggts om till arbetsrum för rekvisitören. Intiman har försetts med nya värmerör och radiatorer efter samma princip som i övriga huset, nämligen att undvika dolda installationer. I början av 1980-talet utökades Intimans rekvisitaförråd genom att utrymmet mellan Intiman och Orkesterns repetitionslokal togs i anspråk. Ritningarna för denna förändring är producerade av BM arkitekter i Malmö. Det är i detta utrymme som handikapptoaletten placerats. Toaletten nås via en dörröppning i den inre foajéns västra vägg och dörröppningen har försetts med en ny dörr tillverkad med de ursprungliga dörrarna som förebild, dock med mått och vred som krävs för att uppnå tillgänglighetskraven. Det gamla bakre rekvisitaförrådet har genom komplettering av befintliga bänkar samt skapandet av en sluss mot scenen byggts om till ett arbetsrum för rekvisitören. I samband med detta har ny matta lagts, väggarna har målats, elcentral har bytts ut och ventilationen har setts över. De nya radiatorerna är sektionsradiatorer från Lenhovda. Antikvarisk kommentar Arbetena i det ursprungliga rekvisitörsrummet har endast delvis ansetts som tillståndspliktiga. När det gäller tillbyggnaden i form av en HWC har detta i högre grad påverkat de skyddade delarna av teatern. Krav på att materialen och detaljerna i högre grad ska anpassas till byggnadens historia och tillkomsttid har därför ställts. Dock hade redan i samband med tillkomsten av rekvisitaförrådet på 1980-talet fönstret i den inre foajéns västra vägg satts igen och därmed rubbat rummets ursprungliga strikta symmetri. Radiatorerna har placerats så att rördragningarna ska bli så lite iögonfallande som möjligt samt utan ingrepp i kalkstensgolvet eller marmorsockeln. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001 29

32 Referenser Litteratur ArkitekturMuseet Lewerentz. Årsbok Stockholm, Ordfront. Ahlin, Janne Sigurd Lewerentz, arkitekt. Stockholm, Byggförlaget. Zimdahl, Helge (red.), Reinius, Leif (red.), Heimbürger, Gunnar (red.) Byggmästaren, tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik Stockholm, Esselte aktiebolag. Opublicerat material Bygg-A och Ernfors&Jacobson arkiteter Malmö stadsteater, vårdplan, Reisnert, Anders Stadsteatern - underlag för byggnadsminnesförklaring. Fastigheten Teatern 4, Malmö. Malmö, Malmö Museer. 30 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001

33 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös rapportserie Enheten för Kulturmiljövård Rapport: Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2007:001 Carola Lund Antikvarisk kontroll. Malmö Stadsteater - Ombyggnadsarbeten Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad. Skåne län.

34

35 Bilaga 1 Fotodokumentation

36

37 Fotografierna är tagna , om inte annat anges. Fasad Fasad efter demontering av eternitskivor Under arbetets gång Efter renovering Under arbetets gång Efter renovering Efter renovering Ny puts

38 Piazzan Restaurangen Scenhuset

39 Salongen

40 Foajén

41 Damtoalett övre foajén Damtoalett övre foajén Handikappanpassad toalett övre foajén Damtoaletten nedre foajén. Damtoaletten nedre foajén.

42

43 Kontor öster om scenhuset Kontor öster om scenhuset. Spiraltrappa Dörr till trapphus

44 Verkstadsscenen med foajé

45 Administrationsdelen Dörr till loge i felmålad kulör. Nymålad korridor med mörkmålat tak som döljer rördragning Nymålat trapphus i östra administrationsbyggnaden. Loge med ny rördragning. Scenhall med rördragning. Loge med ny rördragning.

46 Intiman Ny dörröppning till den nya handikappanpassade toaletten, f.d. rekvisitaförråd. Ny handikappanpassad toalett i Intimans västra del. Nya sektionsradiatorer i Intimans foajé.

47 Bilaga 2 Dokumentation av scenmaskineri och tågvind

48

49 DOKUMENTATION AV SCENMASKINERI OCH TÅGVIND MALMÖ OPERA OCH MUSIKTEATER Fastigheten teatern

50 Omslagsbilder: T.v.: Peter Dirland och Göran Mårtensson, scentekniker på Malmö Opera och Musikteater hjälps åt att hissa ett rår. T.h. : Rår hängande från tågvinden. Text, materialsammanställning, ritningar och foto: Emma Hedar, Malmö Kulturmiljö.

51 INNEHÅLL INLEDNING 4 MALMÖ OPERA OCH MUSIKTEATER 4 SIGURD LEWERENTZ 6 KNUT STRÖM 6 SCENHUS OCH SCENMASKINERI 7 ORDLISTA 16 KÄLLFÖRTECKNING 17

52 INLEDNING Scenmaskineriet på Malmö Opera och Musikteater skall under våren och sommaren 2005 moderniseras. All befintlig teknisk utrustning i scenhuset skall plockas ned och ersättas av ett modernt, datoriserat system. Byggnaden är förklarad som byggnadsminne sedan 1994 enligt lagen om kulturminnen (SFS 1988:950). Skälet för byggnadsminnesförklaringen är att teatern anses vara ett utomordentligt och representativt exempel på det tidiga 1940-talets humanistiskat präglade funktionalism. Byggnaden är i allt väsentligt välbevarad och i skyddsföreskrifterna ingår även föreskrifter för tågvind, lingångar och vridscen. Ombyggnaden har godkänts av länsstyrelsen och Malmö Kulturmiljö har därför på uppdrag av förvaltaren, Malmö Stadsfastigheter, utfört en dokumentation av tågvinden. Dokumentationen består dels av en skriftlig dokumentation, även innehållande fotodokumentation och ritningar, dels en videofilm som beskriver arbetet på och kring tågvind och scen. Den skriftliga dokumentationen har utförts av Emma Hedar, Malmö kulturmiljö och videofilmen av Ottosson Media. Detta material samt ritningar på scenmaskineriet finns att tillgå i arbetsarkivet på Malmö Kulturmiljö. Färgfotografier är tagna med digitalkamera och svartvita med analog kamera i samband med inspelningen av videofilmen Scentekniker som medverkat vid inspelning, på fotografier och med berättelser om sitt arbete är: Leo Metslaid, Per-Anders Persson, Patrik Bongart, Mats Ödbratt, David Müntzig, Göran Mårtensson, Peter Dirland, scenteknikansvarig/produktionsledare Fredrik Täck, scenmästare Hillmar Key samt fastighetsansvarig Karl-Inge Björk. Malmö Stadsteater invigdes 1944 efter nästan 40 års utredning och projektering. Sigurd Lewerentz, David Helldén och Erik Lallerstedt delade på arkitektuppdraget under namnet Stadsteaterarkitektkontoret. Lewerentz var den som främst arbetade med de scentekniska lösningarna, men själva scenmaskineriet konstruerades av Knut Ström. Modern teater och scenografi ställer stora krav på scenmaskineriet. Idag används ofta mycket komplicerad scenografi med tredimensionella och på annat sätt skrymmande och tunga objekt som behöver hängas upp över scenen. Den nuvarande tågvinden är helt enkelt underdimensionerad för den moderna teaterverksamheten. Den viktigaste anledningen till ombyggnaden har dock med arbetsmiljön att göra. Det manuella systemet innebär en ogynnsam arbetsmiljö för scentekniker med tunga och sneda lyft. Många av scenarbetarna som arbetat länge på tågvinden har fått förslitningsskador och arbetsmiljöinspektionen har förbjudit teatern att efter 31 december 2005 utföra manuell omviktning av dekorrårna. En negativ aspekt av ombyggnaden som fastighetsansvarig Karl-Inge Björk gav uttryck för är att ett datoriserat system kan bli för perfekt och att känslan av en levande teatermiljö därmed i någon mån försvinner. MALMÖ STADSTEATER, NUMERA MALMÖ OPERA OCH MUSIKTEATER 1944 invigdes Malmös stadsteater efter närmare 40 års utredande. Den ersatte då Malmö teater (numera kallat BEKÅ-huset) vid Gustav Adolfs torg som uppförts Redan 1905 föreslogs en ny teaterbyggnad, mitt på Gustav Adolfs torg. Denna placering gillades inte av alla och det var också oklart hur bygget skulle finansieras. Malmö Opera och Musikteater Foto: Simon Klamborn 4

53 På 1920-talet togs ärendet upp på nytt och 1924 tillsattes en kommitté för att utreda frågan. Placering, storlek, funktion och utformning utreddes noggrant. Det bestämdes, efter studiebesök på Deutsches Theater i Berlin, att det var en så kallad totalteater som skulle byggas, dvs det skulle kunna uppföras såväl teater- som musikföreställningar och till och med boxningsmatcher tänkte man sig. Det skulle vara ett öppet förhållande mellan aktör och publik, vilket ställde krav på de scentekniska lösningarna. Den nya stadsteatern skulle bli en folkteater och det strävades efter att alla platser i salongen skulle vara lika bra. I valet mellan parkett eller radteater bestämde kommittén sig därför för det senare alternativet, eftersom det ansågs ge största möjliga publikkontakt och även det vackraste rummet. För att få en flexibel scen borde den enligt utredarna utformas som en vridscen med väl tilltagna mått.utifrån dessa förutsättningar fick arkitekt Sigurd Lewerentz i uppdrag att utforma ett förslag som sedan skulle utgöra underlag för en kommande arkitekttävling. Förslaget som presenterades 1927 var utfört i stram 20-tals klassicistisk anda med ett monumentalt yttre. Lämplig placering för denna representativa byggnad ansågs kvarteret Trekanten, strax intill Gustav Adolfs torg, vara. Inte förrän sex år senare utlystes så arkitekttävlingen. Kravet på en verklig folkteater var nu än starkare, Malmö stad ville hävda sig som en socialdemokratisk ledstjärna och teatern skulle också utgöra en plattform för nya tankar, idéer och röster. De tekniska förutsättningarna var de samma som kommittén kommit fram till 1927, men placeringen var en annan. Teatern skulle nu ligga i fonden på Fersens väg, norr om idrottsplatsen. En bit in på 1930-talet hade stilidealen nu radikalt förändrats i och med funktionalismens intåg och det vinnande förslaget av Sigurd Lewerentz var något helt annat än det han presenterat Lewerentz förslag hade stora likheter med industriell arkitektur och de olika funktionerna var helt enligt funktionalismens ideal synligt uppdelade i olika volymer. Lewerentz vann tävlingen men förslaget var trots det alltför kontroversiellt och slutligen fick Lewerentz dela på uppdraget tillsammans med de två andrapristagarna David Helldén och Erik Lallerstedt. Hösten 1936 fick Lewerentz byggnadskommitténs uppdrag att tillsammans med Helldén och Lallerstedt utarbeta ritningar för Malmö Stadsteater och Konserthus, som det nu hette. I tävlingen hade de två arkitektkontoren haft skilda uppfattningar om utformningen och nu blev de därför tvungna att börja om från början. Stadsteaterarkitektkontoret bildades och kom under åtta år att hålla i projektet från Stockholm. Av Lewerentz förslag behöll man scenhuset och det var just de scentekniska problemen Lewerentz uppehöll sig mest vid, inte minst de akustiska. Lewerentz hade ingående studerat visuella och akustiska problem, och för att prova sina idéer hade han bland annat byggt en modell av salong och scen i vilken han med ljusstrålar och cigarrrök studerade reflexer från väggar och tak. Lewerentz gjorde scenöppningen reglerbar i höjd och sidled och med ett system av ramper och gångar förbands förscenen med bakomliggande utrymmen så att den blev oberoende av huvudscenen och entréer kunde ske osynligt från båda sidor. Huvudscenens golv upptas av en vridscen som inom sin omkrets har en kvadratisk försänkning, täckt med luckor i ramverk. Här kunde entréer göras underifrån på valfria ställen. Förscenens tak utformades så att återkastande vertikala ljudvågor undveks och en främre belysningsbrygga förlades dit. Lewerentz menade att takformen även bidrog till en sammansmältning av scenhimmel och salongstak. Det som intresserade Lewerentz var i huvudsak hur scenen, och föreställningen som pågick på den, tog sig ut ifrån salongen, samt hur den skulle fungera ihop med övriga utrymmen och funktioner i byggnaden. Själva scenmaskineriets utformning och konstruktion överlät Lewerentz åt Knut Ström som då nyligen slutfört arbetet med Göteborg stadsteater. 18 oktober 1935 skrivs avtalet med de tre arkitekterna om uppdraget att projektera stadsteatern, de färdiga ritningar skulle vara inlämnade senast 28 mars Därefter tog det dock ytterligare sex år innan teatern slutligen kunde invigas. Det berodde naturligtvis på andra världskriget som bröt ut i september Material till bygget blev med ens både dyrare och svårare att få tag på och såväl ritare som kommittéledamöter kallades in till militärtjänstgöring vilket också försenade bygget. Bland annat minskades förscenens djup med 2,5 meter eftersom det var brist på järn till konstruktionen. Trots allt lyckades bygget ändå färdigställas innan kriget var slut och teatern invigdes 23 september