LÄGESRAPPORT ANDT 2014

Transkript

1 LÄGESRAPPORT ANDT 2014 Lägesrapport avseende Folkhälsomyndighetens verksamhet inom alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksområdet 1 oktober september 2014

2 2 (65) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 7 Läsanvisning... 7 Omvärldsbevakning... 8 Alkohol... 8 Narkotika... 9 Dopning Tobak Resultat Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Utvecklingen för det övergripande målet En samlad uppföljning av ANDT-strategin ANDT-samordningen Långsiktigt mål 1: Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska Utvecklingen för långsiktigt mål Tillsyn inom alkohol-och tobaksområdet Utvecklingsmedel gällande förstärkt tillsyn inom alkohol- och tobakslagen Bevaka och utreda behovet av narkotikaklassificering av varor som inte utgör läkemedel samt kontroll av varor enligt lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor Långsiktigt mål 2: Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak Utvecklingen för långsiktigt mål Stödja kunskaps- och kvalitetsutveckling av metoder som syftar till att ge stöd till barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller där våld förekommer Långsiktigt mål 3: Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska succesivt minska Utvecklingen för långsiktigt mål Cannabis forskningssammanställning och metodspridning... 34

3 3 (65) Förekomsten av passiv rökning på allmänna platser Årligen fördela 6 miljoner kr till tobakspreventivt arbete TÄNK OM Årligen fördela 40 miljoner kronor till särskilda utvecklingsprojekt inom ANDT-området Stimulansbidrag för föräldrastöd Långsiktigt mål 4: Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska succesivt minska Utvecklingen för långsiktigt mål Studenthälsan Långsiktigt mål 6: Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska Utvecklingen för långsiktigt mål Långsiktigt mål 7: En folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt Rapportering till EU och FN Samverkan med EU och FN Samverkan med EU och WHO Rapportering till nordiska samarbeten Nordisk samverkan inom ANDT-området Folkhälsomyndighetens insatser i relation till utvecklingen Strategiska insatser som myndigheten anser bör prioriteras Alkohol Narkotika Dopning Tobak Myndighetens synpunkter och erfarenheter av den nuvarande strategiperioden Målstrukturen Uppföljningssystemet ANDT-samordningen Referenser... 64

4 4 (65) Sammanfattning I december 2010 lade regeringen fram propositionen 2010/11:47 En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT-strategin). Riksdagen antog propositionen i mars 2011 och beslutade samtidigt om det övergripande målet för ANDT-politiken: ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten, liksom en rad andra myndigheter, i uppdrag att ge en kort lägesrapport för myndighetens arbete avseende verksamheten inom ANDT-området under perioden 1 oktober september Denna rapport utgår från målstrukturen som finns i regeringens ANDT-strategi. Folkhälsomyndighetens arbete under perioden är relaterat till ANDT-strategins övergripande mål, samt flera av de prioriterade målen under långsiktigt mål 1 4, 6, och 7. Utvecklingen i förhållande till dessa mål presenteras utifrån de kärnindikatorer som ingår i ANDT-uppföljningssystemet ( Beskrivningen ger en mycket övergripande bild över tillgänglighet, tillgång, skador under uppväxt, användning och dödlighet. Sammantaget finns det tydliga positiva trender, inte minst vad gäller ungas användning, men också fortsatt ökning av dödlighet kopplad till lungsjukdomen KOL samt till narkotikaanvändning och för första gången på nästan tio år ser vi en ökning av totalkonsumtionen av alkohol. Myndighetens arbete har under året omfattat sexton uppdrag/åtgärder kopplade till ANDT-strategin, varav tio är regeringsuppdrag och resten är åtgärder baserade på myndighetens instruktion. I stort sett har arbetet präglats av vidareutveckling av arbete som redan pågått ett eller flera år. Undantaget är det regeringsuppdrag om att ansvara för ett samordnat uppföljningssystem av alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken som kom hösten Arbetet med ANDT-uppföljningssystemet och med ANDT-samordningen betraktar myndigheten som centrala förutsättningar för genomförandet av ANDT-politiken.

5 5 (65) Några resultat från årets arbete är att myndigheten har slutrapporterat två regeringsuppdrag på föräldrastödsområdet samt publicerat en sammanställning av lärdomar och erfarenheter från projekt som fått utvecklingsmedel från uppdraget att Stödja kunskaps- och kvalitetsutveckling av metoder som syftar till att ge stöd till barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller där våld förekommer. En systematisk litteraturöversikt om förebyggande metoder mot cannabisbruk är genomförd och arbetet med att ta fram ett kunskapsunderlag till grund för åtgärdsförslag inom området passiv rökning på allmänna platser slutrapporteras i oktober Vidare har informationsmaterial och vägledning på området kontrollköp tagits fram och myndigheten har med stöd av förstörandelagen yttrat sig över ett antal nya substanser under I syfte att stimulera kunskaps- och metodutveckling har myndigheten fördelat och följt upp medel inom följande områden: allmänna utvecklingsmedel, länsstyrelsernas ANDT-samordning, förstärkt tillsyn, informationsinsatsen TÄNK OM, tobaksförebyggande insatser samt metodutveckling för stöd till barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller där våld förekommer. Alla medel har följts upp och resultaten har under året rapporterats till regeringen. Ett flertal utåtriktade aktiviteter har genomförts bland annat inom ramen för antilangningsinsatsen TÄNK OM och genomförande av konferensen Nu vet vi mer! Nationell konferens om insatser mot cannabis. Utbildningar har genomförts inom ramen för uppdraget kring studenthälsomottagningarna samt för länsstyrelsernas ANDT-samordnare. Slutligen har myndigheten också arbetat med en relativt omfattande internationell rapportering och samverkan inom områdena alkohol, narkotika och tobak. I denna rapport föreslår myndigheten också strategiska områden inom ANDT som bör prioriteras framöver samt lämnar synpunkter och erfarenheter från den nuvarande strategiperioden. Exempelvis föreslås att en indikator för uppföljning av den ekonomiska tillgängligheten till alkohol bör utvecklas samt att kunskapen om

6 6 (65) skadeverkningar som orsakas av alkohol och narkotika bör uppdateras och spridas i befolkningen. Vidare föreslås att åtgärder för att minska den narkotikarelaterad dödlighet bör tas fram och att data om förekomst och skador av olika typer av narkotikaanvändning förbättras. Inom tobaksområdet föreslås bland annat fortsatta skattejusteringar och när det gäller dopning föreslås att fler indikatorer för uppföljning utvecklas. Myndigheten lyfter vidare att målstrukturen är tydlig ur ett styrningsperspektiv med en fungerande logisk struktur. För att kunna följa upp målen på ett bra sätt krävs dock en utvecklad struktur för analyser, med en modell som tydliggör vilka teoretiska utgångspunkter som kan användas för att försöka skatta indirekta samband. Myndigheten ser en stor potential i uppföljningssystemet och arbetar för att detta ska kunna ge underlag för den analys av utvecklingen inom ANDT-området som behövs som underlag för kommande prioriteringar av åtgärder. För att skapa ännu bättre förutsättningar för ett långsiktigt och stabilt arbete med säkerställd kompetensförsörjning föreslås en tydligare sektorsövergripande ansvarsfördelning mellan olika aktörer samt regeringsuppdrag med inriktning till bredare åtgärdsområden för att förhindra en splittrad verksamhet. Myndigheten ser också ANDT-samordningen på länsstyrelserna som en viktig del i en framgångsrik genomförandeorganisation, men lyfter också att det under nuvarande strategiperiod funnits otydligheter vad gäller roller och ansvarsfördelning. Framförallt bedömer myndigheten att den externa operativa funktion ANDT-samordningen på regeringskansliet haft skapat otydlighet.

7 7 (65) Bakgrund Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten, liksom en rad andra myndigheter, i uppdrag att ge en kort lägesrapport för myndighetens arbete med att förebygga skador av alkohol, narkotika, dopningsmedel, och tobak (ANDT) (S2014/3182/FST). Riksdagen antog 2011 propositionen En samlad strategiför alkohol-, narkotika-, dopnings-, och tobakspolitiken (Prop. 2010/11:47). Det övergripande målet för strategin är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med minskat tobaksbruk. Strategin innehåller sju långsiktiga mål, till vilka ett antal prioriterade mål är knutna som ska uppnås under strategiperioden För att nå målen i ANDT-strategin konkretiseras regeringens insatser i årliga åtgärdsprogram till relevanta myndigheter. Myndigheternas lägesrapporter kommer att utgöra underlag för åtgärdsprogrammet Uppdraget om lägesrapportering skiljer sig åt från tidigare år då regeringen i år efterfrågar myndighetens synpunkter och erfarenheter från den nuvarande strategiperioden. Läsanvisning Denna rapport utgår från målstrukturen som finns i regeringens ANDT-strategi och regeringens anvisningar (S2014/3182/FST) att inkomma med en lägesrapport avseende verksamheten inom ANDT-området. Rapporten inleds med en kort omvärldsbevakning av viktiga internationella händelser i under året. Därefter beskrivs mål och resultat för myndighetens arbete utifrån strukturen i ANDT-strategin. Varje långsiktigt mål inleds med en beskrivning av utvecklingen utifrån kärnindikatorerna i ANDTuppföljningssystemet ( Rapporten avslutas med förslag till strategiska utvecklingsområden samt myndighetens synpunkter på ANDT-strategins målstruktur, uppföljningssystemet samt ANDT-samordningen.

8 8 (65) Omvärldsbevakning I detta avsnitt beskrivs viktiga kunskapsunderlag och policyförändringar som skett under det senaste året. Avsnittet beskriver internationella händelser inom områdena alkohol, narkotika, dopning respektive tobak. Alkohol WHO har publicerat sin treåriga rapport om de globala hälsoeffekterna av alkohol (1). Globalt konsumeras årligen genomsnittligt 6,2 liter ren alkohol per person över 15 års ålder. Av den totala konsumtionen utgör sprit cirka 50 procent, följt av öl (35 procent) och vin (8 procent). Knappt 62 procent uppgav att de inte alls druckit alkohol de senaste 12 månaderna, och nästan 42 procent hade aldrig testat alkohol. I rapporten konstateras att omkring 3,3 miljoner dödsfall, eller 5,9 procent av samtliga globala dödsfall, orsakades av alkoholkonsumtion under Hos männen är andelen högre, 7,6 procent, jämfört med 4,0 procent hos kvinnorna. Av den globala sjukdomsbördan är 5,1 procent, eller 139 miljoner disability adjusted life years (DALYs), direkt relaterat till alkoholkonsumtion. Globalt sett har västeuropeiska länder både den proportionerligt största andelen av dödsfall och högst sjukdomsbörda som är alkoholrelaterad. WHO:s regionalkontor för Europa konstaterar att alkoholkonsumtion är den tredje största riskfaktorn för sjukdomsbördan i Europa (2). Olika regioner i Europa visar dock skilda trender, där till exempel Sydeuropa och Väst- och Centraleuropa sedan 90-talet har en nedåtgående trend på konsumtion per person och år av ren alkohol. Däremot kan en ökning i konsumtion ses i de nordiska länderna samt de central-östra och östeuropeiska länderna, efter en vändpunkt kring år Alkoholkonsumtion har under 2013 antagits som ett fokusområde i mer övergripande hälsorelaterade deklarationer och handlingsplaner på global nivå, däribland FN:s ramverk mot icke-smittsamma sjukdomar (3) och WHO:s handlingsplan mot psykisk sjukdom (4). Detta är utöver de befintliga, alkoholspecifika strategierna på global och europeisk nivå som antogs år 2010 respektive 2011 (5, 6).

9 9 (65) Några landspecifika ändringar i alkoholpolicy har införts under det senaste året. Turkiet har exempelvis förbjudit försäljning av alkohol på kvällar och nätter, samt nära skolor och moskéer. Man har även förbjudit att visa varorna i skyltfönster. Nya Zeeland har minskat ytan som får ägnas åt marknadsföring av alkohol i så kallade off-license försäljningsställen såsom livsmedelsaffärer. Storbritannien har gjort en första uppföljning av sin Public Health Responsibility Deal där bland annat tillverkare av alkoholhaltiga drycker engagerats av regeringen för att på frivillig basis ta ett gemensamt ansvar för att förbättra folkhälsan (7). Ett huvudmål är att minska antalet konsumerade enheter per år med 1 miljard till 2015, och uppföljningen visar på en minskning av 250 miljoner enheter mellan 2011 och Trenden är dock att konsumtionen av öl och cider minskar medan den ökar för vin och sprit. Samtidigt släppte det EU-finansierade Alcohol Public Health Research Alliance (AMPHORA)- projektet nyligen sina resultat kring faktorer som påverkade alkoholkonsumtion i 12 europeiska länder mellan 1960-talet och 2008 (8). Studien visade att sociodemografiska och ekonomiska faktorer som urbanisering, inkomstökningar och mödrars ålder vid barnafödande hade haft relativt sett större effekter på alkoholkonsumtionen i enskilda länder än de alkoholspecifika policyer som förts i dessa länder under perioden. Ändå hade policyer som medförde ökad tillgänglighet till alkohol ökat konsumtionen och policyer som införde eller sänkte maximala blodalkoholnivåer för att köra bil eller minskade tillgängligheten till alkohol minskat konsumtionen. Narkotika Narkotikasituationen i Europa visar på positiva förändringar inom vissa områden, samtidigt som nya utmaningar framträder (9). Användning och problem relaterade till heroin ser ut att minska medan stimulerande droger, cannabis och medicinska produkter används mer frekvent. Nya psykoaktiva substanser, importerade främst från Asien för vidare distribution i Europa, ökar i både antal och typ.

10 10 (65) På global nivå ser prevalensen av narkotikaanvändning stabil ut, men antalet användare ökar i takt med ökningen av världens befolkning. Enligt FN:s kontor för narkotika och brottslighet fortsätter blandmissbruk vara ett stort folkhälsoproblem (10). FN har utfört en så kallad high-level review av medlemsstaternas implementering av den politiska deklarationen och handlingsplanen för internationellt samarbete mot en integrerad och balanserad strategi för att motverka det globala narkotikaproblemet (11). Översikten utmynnade i en joint ministerial statement i mars 2014 (12) och arbetet pågår inför FN:s högnivåmöte kring narkotika i En förändring av lagstiftning rörande användning, försäljning och odling av cannabis pågår i flera länder och regioner. I Uruguay har till exempel bruk, försäljning och inköp av cannabis nyligen legaliserats. Dopning Europeiska unionens rådsexpertgrupp anti-doping lämnade i december 2013 rekommendationer till rådet gällande motionsdopning. Rekommendationerna är framtagna för idrotten men omfattar huvudsakligen användning av preparat som intas i andra syften än att förbättra idrottsresultat. Tobak EU:s reviderade tobaksproduktsdirektiv antogs våren 2014 (2014/40/EU) och ska vara implementerat i medlemsländerna inom två år. Viktiga delar i det nya direktivet är bland annat reglering av e-cigaretter, begränsning av smaktillsatser i alla tobaksvaror utom för tobak för användning i munnen och kombinerade hälsovarningar med bland annat färgfoto för cigaretter, rulltobak och tobak för vattenpipa. E-cigaretter har kommit ut på marknaden och snabbt blivit en stor produkt. E-cigaretter kan tillsättas nikotin eller andra ämnen i flytande form. Marknadsanalyser visar att globala volymer (exklusive Kina) av konsumerade cigaretter minskade med cirka 4 procent under 2013, samt att illegal handel med cigaretter ökade med cirka 5 procent. Samtidigt ökar försäljning av e-cigaretter markant i många länder, dock är

11 11 (65) försäljningsdata svårt att följa på grund av olika produktregleringar, eller avsaknad av dessa. I Sverige klassificeras och regleras e-cigaretter med nikotin under läkemedelslagstiftningen. Andra länder som klassificerar nikotinhaltiga e-cigaretter som medicinska produkter inkluderar Danmark, Estland, Nya Zeeland, Sydafrika, och Österrike. I många andra europeiska länder görs ingen sådan klassificering, ibland under villkoret att produkterna inte marknadsförs som en rökavvänjningsprodukt. I bland annat Frankrike, Kanada, Nederländerna, Italien och Finland behandlas produkterna som tobaksprodukter. Ett antal länder har förbjudit försäljning av nikotinhaltiga e- cigaretter och/eller den tillhörande nikotinhaltiga vätskan, inklusive Brasilien, Schweiz, Norge och Japan, men man kan föra in dessa från andra länder och använda dem som privatperson. WHO presenterade sommaren 2014 ett underlag kring e-cigaretter med budskapet om förbud inomhus av e-cigaretter samt översyn av marknadsföring av e- cigaretter. Rapporten Tobacco Control Scale 2013 beskriver europeiska länders åtgärder inom tobakskontroll och är framtagen av frivilligorganisationer genom the Association of European Cancer Leagues (13). Enligt rapporten har Sveriges ambitionsnivå, som den bedömts av organisationen utifrån ett antal studerade parametrar, sjunkit sedan förra undersökningen vilket innebär att Sverige nu ligger på en elfteplats, från att 2010 ha legat på nionde plats bland de trettiofyra länder som ingår i rapporten.

12 12 (65) Resultat I detta avsnitt beskrivs åtgärder och resultat för Folkhälsomyndighetens arbete kopplat till ANDT-strategin under perioden 1 oktober september Avsnittet är indelat i enlighet med målstrukturen i ANDT-strategin och omfattar även en beskrivning av utvecklingen i de kärnindikatorer som ingår i ANDTuppföljningssystemet. Folkhälsomyndighetens arbete kopplar till det övergripande målet samt till flera prioriterade mål under de långsiktiga målen 1 4, 6 och 7. Redovisningen presenterar mål och resultat för respektive uppdrag/åtgärd förutom vad gäller långsiktigt mål 7, där vi enbart listar de rapporteringar och internationell samverkan som myndigheten deltagit i. De delar av myndighetens arbete som presenteras i rapporten sammanfattas i tabell 1 och en lista över indikatorerna som används för att beskriva utvecklingen finns i tabell 2.

13 13 (65) Tabell 1. Folkhälsomyndighetens arbete kopplat till ANDT-strategin. Folkhälsomyndighetens uppdrag/åtgärd Mål i ANDTstrategin som uppdraget främst hör till Övriga mål ANDTstrategin som uppdraget har kopplingar till ANDT-uppdrag som enligt uppdragsbeskrivningen särskilt ska redovisas i denna rapport En samlad uppföljning av ANDT-strategin (regeringsuppdrag S2013/2377/FST) Övergripande målet x ANDT-samordningen (regleringsbrevet 2011 uppdrag 2a) Övergripande målet Tillsyn inom alkohol- och tobaksområdet (instruktion SFS 2013:1020) Utvecklingsmedel gällande förstärkt tillsyn inom alkohol- och tobakslagen (regleringsbrevet 2011 uppdrag 2b) 1.1 Bevaka och utreda behovet av narkotikaklassificering av sådana varor som inte utgör läkemedel samt bevaka och utreda behovet av kontroll av varor enligt lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor (instruktion SFS 2013:1020) Stödja kunskaps- och kvalitetsutveckling av metoder som syftar till att ge stöd till barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller där våld förekommer (regeringsuppdrag (S2011/6353/FST (delvis)) 2.2 Cannabis: forskningssammanställning och metodspridning (regeringsuppdrag S2012/3114/FST) 3.1 x Uppdrag om att analysera förekomsten av passiv rökning på allmänna platser (regeringsuppdrag S2012/1807/FST) 3.2 Årligen fördela 6 miljoner kronor till preventiva insatser inom tobaksområdet 3.2 Informationsinsatsen TÄNK OM (regeringsuppdrag S2012/777/FST) Årligen fördela 40 miljoner kronor till särskilda utvecklingsprojekt inom ANDT- 3.5

14 14 (65) området (regleringsbrevet 2011 uppdrag 2c) Stimulansbidrag för föräldrastöd (regeringsuppdrag riktat föräldrastöd (S2010/5353/FH (delvis) samt regeringsuppdrag inom ramen för Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla (S2010/3577/FH)) 3.5 Studenthälsouppdraget (regeringsuppdrag S2011/893/FST) 4.2 x Internationell rapportering och samverkan med EU och FN vad gäller narkotika (instruktion SFS 2013:1020) 7.1 Internationell rapportering och samverkan med EU och FN vad gäller alkohol (instruktion SFS 2013:1020) 7.2 Aktiv medverkan för uppföljning av att WHO:s ramkonvention om tobakskontroll efterlevs (instruktion SFS 2013:1020) 7.3 Nordiska samarbeten inom ANT (instruktion SFS 2013:1020) 7.4

15 15 (65) Tabell 2. Indikatorer som använts för att beskriva utvecklingen kopplad till det övergripande och de långsiktiga målen och som är presenterade i denna rapport. Indikatorområde Mål i ANDTstrategin Typ av indikator Alkohol Tobak Narkotika Dopning Totala sjukdomsbördan Övergripande Kärnindikator Indikator: Totala sjukdomsbördan i DALY av ANT Pris 1 Kärnindikator Reala detaljhandelspriser på alkohol* Pris 1 Kärnindikator Priser på alkohol på restauranger med serveringstillstånd Butikstäthet 1 Kärnindikator Antal försäljningsställen för spritdrycker, vin, starköl och folköl Åldersgränser 1 Kärnindikator Efterlevnad av åldersgränser vid försäljning av alkohol på Systembolaget Öppettider 1 Kärnindikator Öppettider på restauranger med serveringstillstånd Reala priser på cigaretter och snus inom detaljhandel* Antal försäljningsställen för tobaksprodukter Reala priser på narkotika på användarnivå Alkoholriskbruk och tobaksbruk hos blivande mödrar/nyblivna föräldrar 2 Kärnindikator Gravida med riskbruk av alkohol* Gravida som röker och snusar* Unga som använder ANDT 3 Kärnindikator Alkoholkonsument* Använt tobak* Använt narkotika* Använt anabola steroider Konsumtion och användning 4 Kärnindikator Totalkonsumtionav alkohol*, Riskkonsumtion Självrapporterad cigarett- Cannabisanvändare* Användare av anabola

16 16 (65) bland vuxna Beroende bland vuxna av alkohol (enl. AUDIT-C) 4 Kärnindikator Alkoholberoende och alkoholmissbruk konsumtion* Tobaksberoende Narkotikaberoende och narkotikamissbruk steroider ANT-relaterad dödlighet 6 Kärnindikator Alkoholindex* Dödsfall i lungcancer. Dödsfall i kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)* Narkotikaindex. Narkotikadödlighet enligt ECNN:s kriterier 1 * * Se figurer under resp. långsiktigt mål nedan. 1 ECNN står för Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk.

17 17 (65) Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Utvecklingen för det övergripande målet Utvecklingen gällande det övergripande målet för strategin mäts i den totala sjukdomsbördan av alkohol, narkotika och tobak i så kallade DALYs (Disability Adjusted Life Years). Den största sjukdomsbördan orsakas av tobaksrökning. I förhållande till andra riskfaktorer som till exempel ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet och högt blodtryck ligger tobaksrökning på fjärde plats, alkohol på åttonde plats och narkotika på tionde plats. År 2010 orsakade tobaksrökning totalt cirka DALYs (se figur 1), vilket motsvarar 7,7 procent av den totala sjukdomsbördan (14). Sjukdomsbördan orsakad av tobaksrökning har gått ner sedan 1990, vilket framför allt beror på en minskning bland män. För kvinnor har ingen större förändring skett över tid. År 2010 orsakade rökning drygt 8 procent av den totala sjukdomsbördan hos män och drygt 7 procent hos kvinnor. År 2010 orsakade alkohol totalt omkring DALYs, vilket motsvarar 3,4 procent av den totala sjukdomsbördan. Sjukdomsbördan orsakad av alkohol har varierat något över tid, men jämfört med 1990 har inga stora förändringar skett. Hos män är sjukdomsbördan orsakad av alkohol drygt tre gånger så stor jämfört med hos kvinnor. Narkotikabruk orsakade totalt knappt DALYs år 2010, vilket motsvarar 1,3 procent av den totala sjukdomsbördan. Detta är en ökning sedan 1990 med över DALYs. Hos män är denna sjukdomsbörda knappt tre gånger så stor som hos kvinnor.

18 18 (65) DALYs Tobak Alkohol Narkotika Figur 1. Sjukdomsbörda (DALY) orsakad av alkohol, narkotika, och tobaksrökning i Sverige år 1990, 2005 och En samlad uppföljning av ANDT-strategin Regeringsuppdraget (S2013/2377/FST) ger Folkhälsomyndigheten ansvaret för en samlad uppföljning av ANDT-strategin och för det samordnade uppföljningssystemet för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Resultatmål Vidareutveckla och tillgängliggöra det samordnade uppföljningssystemet samt skapa en strukturerad samordning av datainsamling för de indikatorer som ingår i systemet. Sprida kunskap om uppföljningssystemet till ANDT-samordnare på länsstyrelserna. Analysera måluppfyllelsen i ANDT-strategin i en fördjupningsrapport som ska inlämnas till Regeringskansliet senast den 1 oktober Resultat Projektet följer de uppsatta tidsramarna. Uppföljningssystemet har gjorts tillgängligt via webbplatsen andtuppfoljning.se. Tidsserier för alla kärnindikatorer finns tillgängliga i

19 19 (65) systemet och mål för vidareutvecklingen av data och analyser har satts upp. En utbildning för länsstyrelsernas ANDT-samordnare i att använda uppföljningssystemet, däribland som underlag för strategisk planering, har påbörjats. Rutiner för inrapportering av indikatorer är utvecklade. Rutinerna ska även vidareutvecklas så att den myndighet eller organisation som ansvarar för respektive indikatorer ska kunna ladda upp data direkt i databasen via en kontrollfunktion. Under året har arbetet med att analysera måluppfyllelsen i ANDT-strategin påbörjats. ANDT-samordningen Folkhälsomyndigheten ska stödja länsstyrelsernas ANDT-samordningsfunktion vars uppgift är att föra ut ANDT- politikens inriktning i länet (regleringsbrevet 2011 uppdrag 2a). Resultatmål Följa upp och återrapportera fördelning av medel till länsstyrelsernas ANDTsamordningsfunktion avseende finansiering av samordnartjänster (24 miljoner kronor) och utvecklingsmedel (6 miljoner kronor). Genomföra utbildningsinsatser riktade till länsstyrelsernas ANDT-samordnare. Resultat Samtliga medel för 2013 har fördelats och alla län har tagit del av dem. Återrapporteringen och data från Länsrapporten 2013 visar att arbetet med rökfria skolgårdar har ökat och att samverkan i större utsträckning har skett mellan ANDTsamordnare och tillsynshandläggare. Medelstilldelningen för 2014 gick direkt till länsstyrelserna. Stöd för kompetens och utbildningsinsatser har bestått i regelbundna nätverksträffar samt seminariedagar om till exempel cannabis.

20 20 (65) Långsiktigt mål 1: Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska Utvecklingen för långsiktigt mål 1 En långsiktig satsning för att begränsa tillgång och tillgänglighet är en av hörnstenarna i det ANDT-förebyggande arbetet. Indikatorer på tillgänglighet till olika substanser är förändringar i pris över tid. Indikatorer på tillgång till alkohol är antalet försäljningsoch serveringsställen samt efterlevnad av åldersgränser. Sammanfattningsvis har de reala priserna på alkoholdrycker minskat i detaljhandeln men ökat på restauranger. Realpriserna på både cigaretter och snus har stigit sedan år 2000 medan priset för narkotiska preparat har varierat under perioden. Antalet försäljningsställen av alkohol har minskat men antalet serveringsställen har ökat och ytterligare en förbättring av efterlevnaden av åldersgränsen på Systembolaget har ägt rum. Realpriser på alkoholdrycker följs upp med hjälp av realt prisindex (SCB). De reala priserna på alkohol inom detaljhandeln, det vill säga hos Systembolaget och livsmedelsbutiker (folköl) sjönk under perioden och har under det senaste året stått stilla. Priserna på vin och sprit har sjunkit mest, med 13 procent vardera under perioden (figur 2). Priserna på spritdrycker och vin som säljs på restauranger med serveringstillstånd steg däremot och då särskilt mellan åren 2007 och Antalet Systembolagsbutiker låg på en stabil nivå under perioden samtidigt som antalet systembolagsombud minskade något. Antalet detaljhandelsställen för folköl respektive tobaksprodukter minskade. Efterlevnaden av åldersgränser vid försäljning av alkohol hos Systembolaget har ökat och låg år 2012 på 95 procent. Däremot ökade antalet restauranger med stadigvarande servering till allmänheten medan antalet serveringar med tillstånd att ha öppet efter klockan 01:00 är oförändrat. Priserna på cigaretter och snus steg kraftigt med 36 respektive 93 procent under perioden (figur 3). När ungdomarna själva tillfrågas finns inga tecken på ökad anskaffning eller tillgänglighet av tobak under perioden Detsamma gäller alkohol fram till 2012.

21 21 (65) När det gäller narkotiska preparat steg priserna på marijuana och hasch mellan åren 2000 och 2012, dock sjönk priset för marijuana senaste året (2013) med 9 procent medan priset för hasch varit konstant. Priset för amfetamin och kokain sjönk under perioden medan priset på heroin varierade mycket, med en kraftig prisminskning för vitt heroin de senaste tre åren ( ). Figur 2. Prisutvecklingen för sprit, vin, starköl och folköl, Index 2011=100 (Realt prisindex, SCB) 2. Källa: 2 SCB Basår: 2011 = 100 Realt prisindex: Det nominella prisindexet gjordes realt genom att dividera det med KPI på årsbasis, fastställda tal.

22 22 (65) Figur 3. Prisutvecklingen för cigaretter och snus, Index 2011=100 (Realt prisindex, SCB). Källa: Ibid

23 23 (65) Prioriterat mål 1.1 En effektiv och samordnad alkohol- och tobakstillsyn Tillsyn inom alkohol-och tobaksområdet Folkhälsomyndigheten ska bedriva tillsyn enligt alkohollagen (SFS 2010:1622) och tobakslagen (SFS 1993:581). Uppdraget täcker även in delar av långsiktigt mål 3: Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska, och prioriterat mål 3.2 Utveckla metoder för att barn och ungdomar inte ska börja använda tobaksprodukter. Resultatmål Ge tydlig, transparent och rättssäker rådgivning. Sprida kunskap om effektivt tillsynsarbete till länsstyrelser, kommuner och näringsliv. Förenkla tillämpningen av reglerna inom tobaks- och alkohollagen. Tillhandahålla föreskrifter. Följa upp förändringar i alkohollagen och tobakslagen. Utveckla och genomföra tillsyn över teknisk sprit, alkoholhaltiga preparat och delar av tobakslagen (ingrediensrapportering). Resultat Alkohol Myndigheten har i samverkan med länsstyrelser, kommuner och näringsidkare initierat ett kartläggningsarbete i syfte att följa ändringar i alkohollagen gällande teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat. Vägledning till föreskrifterna har tagits fram och finns på myndighetens webbplats. Myndigheten har bedrivit frekvent rådgivning om alkohollagens tillämpning från näringsidkare, allmänhet eller länsstyrelser. Myndigheten har även tagit fram nationella bedömningskriterier för tillsyn enligt alkohollagen i samarbete med länsstyrelser och

24 24 (65) kommuner, avsett att vara ett verktyg för länsstyrelserna bedömning av kommunens tillstånds- och tillsynsverksamhet enligt alkohollagen. Vidare har myndigheten tagit fram ett informationsmaterial om hur man kan arbeta med egenkontroll vid alkoholservering på särskilda boenden. Tobak Myndigheten har särskilt följt den nya administrativa sanktionen avseende ändringar i tobakslagen (1993:581) som syftat till att effektivisera tillsynen och skärpa kraven på näringsidkare som säljer tobak. Insatsen från myndigheten har skett i samband med konferenser där man återgivit vägledning och praxis på området. Myndighetssamverkan med Skatteverket har resulterat i handboken Tobak myndigheter, verktyg och befogenheter, i syfte att förenkla tillämpningen av reglerna inom tobakslagen. Föreskrifter om varningstexter på tobaksvaror och innehållsdeklaration för beståndsdelar i cigarettrök har publicerats i myndighetens författningssamling. Arbetet med ingrediensrapportering har fortlöpt under året. Kontrollköp Myndigheten har tillsammans med Läkemedelsverket tagit fram ett informationsbrev om lagändringen 1 maj om kontrollköp. Brevet riktade sig till näringsidkare som säljer tobak, folköl och receptfria läkemedel. Myndigheten har också tagit fram ett vägledningsdokument till kommunerna. Länsstyrelserna har utbildats i syfte att implementera informationsmaterialet och sprida kunskap om lagändringen till kommunerna. Utvecklingsmedel gällande förstärkt tillsyn inom alkohol- och tobakslagen Enligt regleringsbrevet 2011, uppdrag 2b, ska Folkhälsomyndigheten inom ramen för arbetet med att stödja länsstyrelserna och kommunerna i att utveckla och skärpa

25 25 (65) tillsynen enligt alkohollagen (2010:1622) och tobakslagen (1993:581), årligen fördela 12 miljoner kronor till länsstyrelserna. Resultatmål Fördela och följa upp medel till länsstyrelserna gällande förstärkt tillsyn inom alkohol- och tobakslagen. Resultat Myndigheten har under 2013 fördelat 12 miljoner kronor i utvecklingsmedel för en utvecklad och stärkt tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen samt återrapporterat 2012 års föredelning till regeringen. Medlen har huvudsakligen använts till att förstärka antalet årsarbetskrafter på länsstyrelserna men också till aktiviteter i form av kompetensutveckling. Exempelvis har kommunala alkoholhandläggare utbildats inom områden som ekonomisk granskning, tillsynsmetodik och näringens egenkontroll. Ett utökat samarbete har skett mellan länsstyrelserna, men även med andra myndigheter och näringslivet. Prioriterat mål 1.3 En effektiv bekämpning av illegal försäljning via digitala medier Bevaka och utreda behovet av narkotikaklassificering av varor som inte utgör läkemedel samt kontroll av varor enligt lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor Myndigheten ska enligt sin instruktion (SFS 2013:1020) bevaka och utreda behovet av narkotikaklassificering av sådana varor som inte utgör läkemedel samt bevaka och utreda behovet av kontroll av varor enligt lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Uppdraget är även relaterat till prioriterat mål 6.3 Dödligheten bland ungdomar och unga vuxna på grund av alkoholförgiftningar och experimenterande med droger ska minska.

26 26 (65) Resultatmål Producera vetenskapligt grundade klassificeringsunderlag av god kvalitet för reglering av nya psykoaktiva substanser. Svara på begäran om yttrande inkomna från åklagare gällande 3 Förstörandelagen. Resultat Myndigheten har med stöd av förstörandelagen hittills yttrat sig om 34 nya substanser för Myndigheten har rapporterat till ECNN om nya substanser. År 2013 rapporterades 42 nya substanser och i 13 fall var Sverige först i Europa med att dokumentera att substansen fanns på marknaden. Mot bakgrund av den stora ökningen av nya psykoaktiva substanser har arbetet med att gruppera substanser utifrån inneboende egenskaper utvärderats i ett första steg. Ett utvecklingsarbete har bedrivits med Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) under året för att utvärdera klassificeringsmetoder som bygger på struktur-effekt sambandsmetodik. Beslut av åklagare enligt förstörandelagen av substanser som inte klassificerats, men där myndigheten tagit fram ett klassificeringsunderlag, är hittills för stycken.

27 27 (65) Långsiktigt mål 2: Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak Utvecklingen för långsiktigt mål 2 En indikator på barns utsatthet för skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak är föräldrarnas användning under graviditet och småbarnsperiod. Sammanfattningsvis kan vi se att gravidas riskbruk av alkohol legat relativt oförändrad liksom andelen snusare, medan andelen rökare har minskat både bland gravida och småbarnsföräldrar. Gravidas riskbruk av alkohol följs med hjälp av uppgifter från mödrahälsovården. År 2012 använde samtliga län sig av AUDIT för att screena för riskbruk av alkohol och andelen gravida med riskbruk uppmättes då till 6,2 procent (figur 4). Denna nivå har varit relativt oförändrad under senare år (6,5 procent år 2011 och 6,6 procent år 2010) men det är svårt att jämföra eftersom antalet gravida som screenas också ökat. Ingen tillförlitlig, längre tidsserie finns att tillgå. År 2000 rökte 7,3 procent av de gravida dagligen i graviditetsvecka vilket har sjunkit gradvis sedan dess och år 2011 var andelen nere på 4,6 procent (figur 4). Andelen gravida som snusar har legat på en stabil låg nivå under hela 2000-talet (0,5 procent). Andelen rökande småbarnsföräldrar har också sjunkit. Av barnen födda 2011 var andelen med minst en vårdnadshavare som rökte under barnets första levnadsmånad 12,4 procent jämfört med 18,2 procent år Uppföljningar över tid av antalet barn som växer upp i riskmiljöer saknas för närvarande. Det finns dock uppskattningar från 2012 av hur många barn som bor med en förälder som har missbruks- eller beroendeproblem, som CAN har genomfört som del av ett uppdrag från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) (15). CAN:s

28 28 (65) skattningar tyder på att det rör sig om mellan 4 5 procent (skattning 1: 4,5 5,2 procent; skattning 2: 4,6 procent) av alla barn under 18 år i Sverige4. Figur 4. Andel gravida som röker och snusar år och andel gravida med riskbruk av alkohol år 2012 (Graviditetsregistret, Socialstyrelsen) 5. Källa: 4 CAN påpekar att skattningar av den här typen nästan alltid är behäftade med ett visst mått av osäkerhet, men att de siffror som CAN kommit fram till är jämförbara med tidigare skattningar. CAN poängterar även att de båda skattningarna skiljer sig åt vad gäller vilken population de utgår ifrån. Den första är baserad på register (de som befinner sig i vård för sitt missbruk), den andra på en befolkningsundersökning (och kan således anses giltig för samtliga föräldrar). CAN menar även att den skattning de kommit fram till bör ses som en minimiskattning av problemets omfattning. 5 Andel gravida som röker i vecka av graviditeten, andel gravida som snusar i vecka av graviditeten och riskbruk alkohol minst 6 poäng på AUDIT vid inskrivning MHV.

29 29 (65) Prioriterat mål 2.2 Barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning ska erbjudas ändamålsenligt stöd Stödja kunskaps- och kvalitetsutveckling av metoder som syftar till att ge stöd till barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller där våld förekommer Regeringsuppdraget (dnr S2011/6353/FST) leds av Socialstyrelsen. Folkhälsomyndighetens del i uppdraget är att stödja kunskaps- och kvalitetsutveckling av stöd till barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller där våld förekommer. Uppdraget täcker även in delar av prioriterat mål 2.1 Färre barn ska födas med skador orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak. Resultatmål Fördela och följa upp medel till lokala projekt i syfte att stödja kunskaps- och kvalitetsutveckling av stöd till barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller där våld förekommer. Fortsätta arbetet med att ta fram en systematisk litteraturöversikt om familjeinterventioner, riktat föräldrastöd, stödgrupper, samt hembesök avseende stödet för några av de interventioner som tidigare kartläggningar. Resultat En sammanställning avseende 2011 års fördelning av medel visar att samverkan behöver förbättras mellan olika verksamheter där barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa och våld finns, och att formerna för att nå och uppmärksamma dessa barn behöver utvecklas ytterligare. En annan betydande erfarenhet är också behovet av mer satsning på utvärderingar för att kunna mäta effekter av insatser och metoder. En rapport ska publiceras under hösten Folkhälsomyndigheten har följt verksamheten i projekten bland annat genom anordnandet av projektnätverksträffar och genom att följa projekten via skriftliga delrapporteringar. Inom ramen för arbetet med den systematiska litteraturöversikten har litteratursökningar slutförts och litteraturen gallrats.

30 30 (65) Långsiktigt mål 3: Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska succesivt minska Utvecklingen för långsiktigt mål 3 Sammantaget visar uppföljningen av långsiktigt mål 3 på positiv utveckling. Alla indikatorer för alkoholkonsumtion visar på minskad konsumtion över tid och allra tydligast är minskningen för elever i grundskolans årskurs 9 (figur 5). Därtill så är det färre ungdomar som dricker alkohol eller berusar sig, den totala volymen har minskat och debutåldern har höjts. År 2013 var andelen i årskurs 9 som hade druckit alkohol under de senast 12 månaderna 50 procent bland flickorna och 44 procent bland pojkarna. Motsvarande siffror för gymnasiets år 2 var 77 procent bland både pojkar och flickor. När det gäller tobak har andelen som rökt eller snusat de senaste 12 månaderna minskat bland niondeklassarna under perioden (figur 6). I 2013 års undersökning var det 16 procent av flickorna och 12 procent av pojkarna och som uppgav att de rökte. För snusning var motsvarade siffror 2 respektive 10 procent. I gymnasiets år 2 är dock andelen tobakskonsumenter relativt sett stabil under perioden men med en svag indikation om en ökning av andelen snusare det senaste året (figur 6). I 2013 års undersökning uppgav 31 procent av flickorna och 25 procent av pojkarna och att de rökte och 5 respektive 22 procent att de snusade. Andelen niondeklassare som någon gång provat narkotika har sedan mitten av 90-talet legat mellan 5 och 10 procent (figur 7). År 2013 uppgav 6 procent av flickorna och 7 procent av pojkarna att de hade erfarenhet av narkotika. Bland eleverna i gymnasiets år 2 hade 14 procent av flickorna och 19 procent av pojkarna provat narkotika. Mellan 2007 och 2010 kunde man se en uppgång i narkotikaerfarenheten bland gymnasieeleverna. Uppgången har därefter upphört och sedan snarast tenderat att minska. I åldersgruppen år har andelen som uppger att de använt cannabis varierat under perioden , men trenden över tid har varit relativt stabil. År

31 31 (65) 2013 uppgav 8,5 procent av männen och 4,6 procent av kvinnorna att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna (HLV, Folkhälsomyndigheten). Andelen ungdomar som någon gång använt anabola steroider har fortsatt att minska sedan 2007 och år 2013 uppgav 0,5 procent av flickorna och 1,7 procent av pojkarna i årskurs 9 att de någon gång prövat anabola steroider. Figur 5. Andel elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som uppger att de druckit alkohol under de senaste 12 månaderna, flickor och pojkar (Drogvaneundersökning, CAN). Källa:

32 32 (65) Figur 6. Andel elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som uppger att de rökt respektive snusat under de senaste 12 månaderna (Drogvaneundersökning, CAN). Fr.o.m endast de som svarat att de rökt resp. snusat de senaste 12 månaderna samt svarat jakande på frågan röker du fortfarande. Källa:

33 33 (65) Figur 7. Andel elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som någon gång använt narkotika, (Skolundersökning, CAN) Källa:

34 34 (65) Prioriterat mål 3.1 Minska nyrekrytering till narkotika- och dopningsmissbruk Cannabis forskningssammanställning och metodspridning Regeringsuppdraget (S2012/3114/FST) syftar till att sammanställa och sprida forskningsresultat och utvärderingar av genomförda insatser som rör narkotikabruk med ett speciellt fokus på cannabisbruk. Resultatmål Sammanställa vetenskaplig litteratur om förebyggande metoder mot cannabisbruk bland unga. Sprida erfarenheter och information om effektiva metoder och strategier, i första hand till länsstyrelser, kommuner, landsting och den ideella sektorn. Genomföra en hälsoekonomisk analys för implementering av ett preventionsprogram. Resultat En systematisk litteraturöversikt har genomförts vilken har resulterat i 13 översiktsartiklar där totalt 49 olika program har utvärderats. Arbete med den hälsoekonomiska analysen pågår. Folkhälsomyndigheten har även spridit kunskap om delresultat från uppdraget bland annat genom presentationer på olika konferenser. I november 2013 arrangerade dåvarande Statens folkhälsoinstitut i samarbete med CAN och Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland konferensen Nu vet vi mer! Nationell konferens om insatser mot cannabis.

35 35 (65) Prioriterat mål 3.2 Utveckla metoder för att barn och ungdomar inte ska börja använda tobaksprodukter Förekomsten av passiv rökning på allmänna platser Enligt regeringsuppdraget (S2012/1807/FST) ska myndigheten utreda och analysera förekomsten av passiv rökning på allmänna platser, framför allt där barn vistas, och lämna förslag på åtgärder för att ytterligare minska den passiva rökningen på dessa platser. Syftet är att skydda människor, och synnerligen barn, från hälsorisker kopplad till passiv rökning genom att ge större möjligheter att få tillgång till rökfria miljöer. Resultatmål Ta fram ett kunskapsunderlag som ligger till grund för åtgärdsförslag. Resultat Projektet fortgår planenligt och skall slutredovisas med alla ingående resultat den 15 oktober Årligen fördela 6 miljoner kr till tobakspreventivt arbete Folkhälsomyndigheten fördelar årligen 6 miljoner kr till preventiva insatser inom tobaksområdet (regleringsbrev 2014, anslag 6:2). Resultatmål Fördela och följa upp medel till idéburna organisationer som arbetar med tobakspreventiva insatser och fokuserar på ökad kunskap om fungerande förebyggande insatser riktade till barn och unga samt främjar arbete med ungdomars tillgång till rökfria miljöer. Resultat Nio idéburna organisationer tilldelades medel varav 5 organisationer hade verksamhet som riktade sig till barn och unga. Medlen har följts upp under september 2014 och mars 2015.

36 36 (65) Prioriterat mål 3.3 Ökad användning av befintliga verksamma metoder för att skjuta upp alkoholdebuten och minska den skadliga alkoholkonsumtionen TÄNK OM Regeringsuppdraget TÄNK OM (S2012/777/FST) är en antilangningsinsats som vänder sig till föräldrar till tonåringar samt unga vuxna. Årligt uppdrag i myndighetens regleringsbrev sedan Uppdraget är även relaterat till prioriterat mål 3.5 Ett ökat deltagande av föräldrar, idéburna organisationer och näringsliv i det förebyggande arbetet. Resultatmål Fördela och följa upp medel till länsstyrelserna i deras regionala arbete med informationsinsatser. Samordna informationsinsatsen under Producera och effektivt sprida ett nationellt sammanhållet kommunikationspaket med faktabaserade budskap som underlättar arbetet mot langning till minderåriga i län och kommuner vid 6 särskilt riskutsatta tillfällen (nyår, valborg, skolavslutning, festivaler, skolstart och höstlov). Inspirera nyckelaktörer att kraftsamla kring informationsinsatser genom löpande kommunikation och kontakter. Resultat Medel har fördelats till samtliga län och återrapportering till regeringen gjordes under våren Alla 21 län och 226 av 290 kommuner arbetade aktivt med TÄNK OM En SIFO undersökning med totalt föräldrar genomfördes senhösten 2013 och har legat till grund för de pressmeddelanden som myndigheten presenterat vid de sex särskilt riskutsatta tillfällena (nyår, valborg, skolavslutning, festivaler, skolstart och höstlov). Myndigheten har arrangerat möten med de samverkande aktörerna såsom Polisen och Systembolaget samt representanter för länsstyrelserna.

37 37 (65) Prioriterat mål 3.5 Ett ökat deltagande av föräldrar, idéburna organisationer och näringsliv i det förebyggande arbetet Årligen fördela 40 miljoner kronor till särskilda utvecklingsprojekt inom ANDT-området Folkhälsomyndigheten fördelar årligen medel för att stödja tillämpning av redan kända verkningsfulla metoder och arbetssätt i det förebyggande ANDT-arbetet som behöver spridas geografiskt eller till fler grupper, samt för att utveckla nya metoder och arbetssätt i syfte att generera kunskap om förebyggande metoder med vetenskapligt stöd (regleringsbrev 2011, uppdrag 2c). Enligt regeringens årliga åtgärdsprogram ska medlen också användas för att stimulera ökat deltagande i det ANDT-förebyggande arbetet bland idéburna organisationer. Resultatmål Fördela och följa upp medel till ANDT-förebyggande åtgärder varav hälften av medlen skall gå till idéburna organisationer. Genomföra en utvärdering av ett urval avslutade projekt. Resultat Totalt beviljades 40 miljoner kronor i projektmedel under 2014, varav 19 miljoner gick till idéburna organisationer. Resterande medel gick till projekt från kommuner, landsting, länsstyrelser och universitet. 40 projekt var pågående, varav fem erhållit medel i tre år eller mer. 21 projekt var helt nya. En utvärdering av resultat och effekt från 21 projekt som slutrapporterade 2013 färdigställdes och lämnades till regeringen i maj Två projektledarledarträffar har genomförts under året. Örebro universitet har fortsatt bedrivit vetenskaplig utvärdering av projekt som bedrivs av idéburna organisationer. Konferensen Reflektion kring prevention med temat ANDTförebyggande arbete som en god investering hölls i samarbete med Örebro universitet den 7 8 maj 2014 i Örebro. Stimulansbidrag för föräldrastöd Folkhälsomyndigheten har haft flera regeringsuppdrag inom den nationella strategin om ett utvecklat föräldrastöd. Ett slutredovisades I detta fördelades 60 miljoner