Omvänd mervärdesskatt inom byggoch anläggningsbranschen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omvänd mervärdesskatt inom byggoch anläggningsbranschen"

Transkript

1 Sara Wahlstedt Omvänd mervärdesskatt inom byggoch anläggningsbranschen Gränsdragningsproblem på grund av gällande rätt Reverse VAT in the construction industry Skatterätt och ekonomi D-uppsats Handledare: Termin: VT 2011 Mats Höglund

2

3 FÖRORD Med min magisteruppsats i Skatterätt och ekonomi sätter jag punkt för mina år som student på Karlstad Universitet. Det har varit fantastiskt lärorika och händelserika år. Jag har många att tacka för mina år som student och för uppsatsens tillkomst. Jag vill inleda med att tacka min handledare i uppsatskursen, Mats Höglund. Han har bistått med ovärderlig hjälp i form av synpunkter och rådgivning. Jag vill också tacka Björn Jennbacken, Tore Zetterberg på Byggbeslag samt skatteinformatör Ulrika Bingsten på Skatteverket i Karlstad. Sist men absolut inte minst vill jag tacka mina vänner och min familj. Ett speciellt tack till mina älskade föräldrar, mamma, pappa och Maria. Mats, moms är mums! Sara Wahlstedt, juni 2011

4 SAMMANFATTNING För att eliminera, förhindra fusk samt svart handel inom bygg- och anläggningsbranschen föreslog Riksskatteverket, numera Skatteverket, att tillämpning av omvänd mervärdesskatt skulle införas. Detta kom att lagregleras och instiftades i mervärdesskattelagen den 1 juli Lagändringen innebär att det vid omsättning av berörda byggtjänster inte längre är säljaren som betalar in utgående mervärdesskatt till svenska staten utan att det är köparen. Reglerna innebär också att vissa köpare blir skyldiga att redovisa skatt vid förvärv av de särskilt uppräknade byggtjänsterna. I de fall då köparen blir skattskyldig skall säljaren inte fakturera och redovisa någon utgående skatt på sitt tillhandahållande (omvänd skattskyldighet). Inledningsvis var Svensk näringsgrensindelning, SNI 2002, avgörande för vilka tjänster som skulle anses vara just byggtjänster eller inte. Regeringen i samarbete med Sveriges byggindustrier, Svenskt näringsliv samt Företagarna var samtliga överens om att vissa justeringar var befogade gällande lagreglerna för omvänd skattskyldighet, vilket resulterade i att ML ändrades 1 januari 2008 då kopplingen till SNI 2002 inte längre skulle vara aktuell. SNI skall idag enbart beaktas i vägledande syfte för att fastställa vilka tjänster som skall anses vara byggtjänster och således omfattas av reglerna gällande omvänd mervärdesskatt inom bygg- och anläggningsbranschen. Både det ursprungliga lagförslaget och därefter lagändringen har gett upphov till stora gränsdragningsproblem över vilka tjänster som skall anses vara byggtjänster eller inte och således hur och när reglerna gällande omvänd mervärdesskatt skall tillämpas. De grundläggande gränsdragningsproblemen som finns idag är de avseende vad som skall anses utgöra fastighet enligt ML och vad som anses vara just byggtjänst enligt samma lag. Till följd av dessa gränsdragningsproblem uppstår ytterligare ett antal problem. Jag anser att gränsdragningsproblemen kommer att bli svåra att lösa främst på grund av att lagtext och förarbeten är vagt stiftade men också på grund av att kopplingen till SNI fortfarande existerar. Det faktum att inblandade parter inte är överens om vad som skall anses omfattas av omvänd mervärdesskatt leder till ett oklart rättsläge. Rättsläget är i behov av en lösning som jag tror kan underlättas av att kopplingen till SNI 2002 slopas helt.

5 INNEHÅLLFÖRTECKNING FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...4 INNEHÅLLFÖRTECKNING...5 Förkortningslista Inledning Problembakgrund/Problemformulering Syfte Avgränsning Metod Rättsdogmatisk tolkningsmetod Gällande rätt Rättskällelära Intervjuer Termer och begrepp Byggbranschen/ byggsektorn/ anläggningssektorn Svart arbetskraft/ svarta system/ svarta löner Disposition Historik Gällande rätt angående omvänd mervärdesskatt inom byggbranschen Gällande EU- rätt angående omvänd mervärdesskatt Gällande svenska bestämmelser angående omvänd mervärdesskatt Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn Förlängd redovisningsperiod och vissa andra mervärdesskattefrågor Gränsdragningsproblem som kan uppstå på grund av omvänd mervärdesskatt inom byggoch anläggningsbranschen Allmänt om de gränsdragningsproblem som kan uppstå Vilken innebörd har begreppet fastighet enligt ML? Hur behandlas montering/installation av egentillverkade varor? Hur skall reglerna tillämpas vid reparation- och underhållsarbeten? Hur skall reglerna tillämpas vid ändrings- eller tilläggsarbeten i en entreprenad? Vad utgör transporttjänst och vad utgör byggtjänst i samband med byggnationer? Hur tillämpas reglerna med hänsyn till lyftarbeten på ett byggområde? Sammanfattande kommentarer och egna slutsatser Sammanfattande kommentarer Egna slutsatser KÄLLFÖRTECKNING Bilaga Bilaga

6 Förkortningslista HFD Högsta förvaltningsdomstolen JB- Jordabalken (1970:994) ML- Lag om mervärdesskatt (1994:200) RSV- Riksskatteverket RR- Regeringsrätten SOU- Statens offentliga utredningar 5

7 1. Inledning Inledningskapitlet redogör kortfattat för uppsatsens problembakgrund, problemformulering och syfte. Jag redogör för uppsatsens avgränsningar och metodval och förklarar vissa centrala och för uppsatsen del viktiga begrepp. Avslutningsvis redogör jag för hur uppsatsen är disponerad. 1.1 Problembakgrund/Problemformulering För att eliminera, förhindra fusk samt svart handel inom bygg- och anläggningsbranschen föreslog Riksskatteverket, RSV (numera Skatteverket) att tillämpning av omvänd mervärdesskatt skulle införas. Detta kom att lagregleras och instiftades i lag om mervärdesskatt, ML, den 1 juli Lagändringen innebär att det vid omsättning av byggtjänster inte längre är säljaren som betalar in utgående mervärdesskatt till svenska staten utan att det är köparen. Reglerna innebär också att vissa köpare blir skyldiga att redovisa skatt vid förvärv av de särskilt uppräknade byggtjänsterna. I de fall då köparen blir skattskyldig skall säljaren inte fakturera och redovisa någon utgående skatt på sitt tillhandahållande (omvänd skattskyldighet). 1 De tjänster som till en början kom att beröras av omvänd mervärdesskatt var kopplade till Standarden för svensk näringsgrensindelning, SNI, upplaga Denna statistiska standard är en klassificering av produktionsenheter till näringsgrenar och branscher. 2 Enligt SNI 2002 indelas olika verksamhetsarter i enlighet med vilken gren de anses tillhöra. I SNI 2002 finns det således en uppräkning av aktiviteter som anses hänförliga till byggverksamhet. Regeringen ansåg i propositionen 2005/06:130 att dessa tjänster därför skulle anses beröras av omvänd mervärdesskatt. En verksamhet tilldelas en SNI-kod utifrån de uppgifter som företrädaren för verksamheten lämnar till Skatteverket vid en så kallad skatte- och avgiftsanmälan. 3 Problem uppstod då det inte sker någon kontroll av om de angivna verksamheterna i verkligheten faktiskt bedrivs samt att SNI 2002 regelbundet uppdateras vilket skapade gränsdragningsproblem över vilka tjänster som skulle anses vara byggtjänster eller inte. Denna del av lagförslaget, det vill säga kopplingen till SNI 2002, slopades därför från och med 1 januari De nya lagreglerna innebär att de tjänster som berörs av omvänd mervärdesskatt kan vara kopplade till SNI 2002 men behöver inte vara det. Bedömningen om en tjänst anses vara byggtjänst sker numer genom en individuell bedömning som Skatteverket gör. 4 1 Regeringens proposition 2005/06:130 s Regeringens proposition 2005/06:130 s Regeringens proposition 2005/06:130 s Skatteverkets ställningstagande dnr/målnr/löpnr: /111 samt regeringens proposition 2007/08:25, s. 2. 6

8 Det mest utmärkande och kanske även det grundläggande gränsdragningsproblemet som uppstår är vad som skall klassificeras som fastighet eller inte. Till följd av svårigheten att definiera fastighet uppstår ett antal ytterligare gränsdragningsproblem. Som nämnts ovan är det enbart försäljning av särskilt angivna tjänster som berörs av omvänd skattskyldighet av mervärdesskatt. Om det i en byggtjänst ingår material skall hela leveransen av tjänsten behandlas som en byggtjänst. Om det däremot i en varuförsäljning ingår montering/installation kan det uppstå gränsdragningsproblem om försäljningen skall klassificeras som byggtjänst eller som en varuförsäljning mervärdesskatterättsligt. Ytterligare gränsdragningsproblem som kan uppstå är hur ändrings- eller tilläggsarbeten vid en byggentreprenad skall behandlas, hur reparations- och underhållsarbeten skall behandlas och likaså hur byggtjänster som utförs inom ett bygg- eller anläggningsområde skall behandlas mervärdesskatterättsligt. De gränsdragningsproblem som kan uppstå skapar förvirring bland dem som berörs av lagen vilket resulterar i svårigheter med att tillämpa reglerna om omvänd mervärdesskatt på det sätt som lagstiftaren avser. 1.2 Syfte Uppsatsen skall på ett utredande sätt granska innebörden av omvänd mervärdesskatt inom bygg- och anläggningsbranschen. Granskningen kommer att omfatta bakgrunden till nuvarande bestämmelser avseende omvänd mervärdesskatt men också gällande rätt. Detta för att med uppsatsen belysa de gränsdragningsproblem som angavs i problemformuleringen vilka är: - Vilken innebörd har begreppet fastighet enligt ML? - Hur behandlas montering/installation av egentillverkade varor? - Hur skall reglerna tillämpas vid reparation- och underhållsarbeten? - Hur skall reglerna tillämpas vid ändrings- eller tilläggsarbeten i en entreprenad? - Vad utgör transporttjänst och vad utgör byggtjänst i samband med byggnationer? - Hur tillämpas reglerna med hänsyn till lyftarbeten på en arbetsplats? 1.3 Avgränsning Den primära avgränsningen kommer att ske vid mervärdesskatt. Uppsatsen avgränsas ytterligare genom att granskningen sker av idag gällande rätt. Vilken är mervärdesskattelagen (SFS 1994:200), Jordabalken (SFS 1970:994), regeringens propositioner (2005/06:130 och 2007/08:25), Skatteverkets rekommendationer och ställningstaganden, Riksskatteverkets rapport (RSV Rapport 2001:9) samt de två rättsfall som för närvarande finns 7

9 från Regeringsrätten (numera Högsta Förvaltningsdomstolen) avseende omvänd skattskyldighet inom bygg- och anläggningsbranschen. Detta material kommer att tolkas och utredas ur ett rättsdogmatiskt förhållningssätt (se punkt 1.4.1). Gällande EU- rätt kommer att beröras till den del som avser mervärdesskatt enligt direktiv 2006/112/EEG. EU-rätten tillämpas i svenska lagar på grund av medlemskapet i EU som kräver att medlemsstaternas nationella regler anpassas efter de EU-rättsliga reglerna. 5 Jag har enbart valt att i uppsatsen fokusera på de gränsdragningsproblem som uppstår och inte vad som händer då tillämpning av omvänd mervärdesskatt utförs felaktigt och vilka konsekvenser det ger upphov till. 1.4 Metod För att uppfylla syftet med uppsatsen kommer ovan nämnt material granskas. Det vill säga gällande EU-rätt, gällande svenska bestämmelser, propositionerna, Regeringsrättens domar samt Skatteverkets ställningstaganden. Granskningen kommer att ske utifrån ett rättsdogmatiskt synsätt för att på en djupare nivå kunna redogöra för innebörden av lagstiftningen kring omvänd mervärdesskatt. För att kunna redogöra för hur lagreglerna tillämpas och fungerar i praktiken kommer företrädare från två olika delar av svenskt näringsliv att intervjuas för att ge sin syn på hur omvänd mervärdesskatt fungerar och vilka gränsdragningsproblem de upplever finns Rättsdogmatisk tolkningsmetod Traditionellt omfattas rättsvetenskap av bland annat rättsdogmatik. Med rättsdogmatiskt arbete avses tolkning och systematisering av rättsregler. Metoden innebär att rättskällor såsom lagtext, förarbeten, rättspraxis och doktrin studeras för att redogöra för gällande rätt. 6 Claes Sandgren definierar dogmatiskt arbete enligt följande: dogmatiskt arbete avskärmar sig i den betydelsen att studiet sker immanent, det vill säga inom en bestämd ram. 7 Vidare säger Sandgren att rättsdogmatik framförallt har blivit en symbol för det ovetenskapliga. 8 Peczenik å andra sidan hävdar att gällande rätt och rättskälleläran tillsammans med materiell rättssäkerhet bildar kärnan i rättsdogmatiken för att på så sätt åstadkomma rättsdogmatikens vetenskapsbild. Enligt Peczenik avses med materiell rättssäkerhet förutsebara och etiskt godtagbara slutsatser. Rättsdogmatikens vetenskapsbild har följande komponenter: 1. Gällande rätt är forskningsobjektet. 5 Strömholm, Rätt, rättskällor och rättstillämpning, 1996, s. 322, Peczenik, Juridikens metodproblem, 1980, sid Sandgren, Vad är rättsvetenskap? S Sandgren, Vad är rättsvetenskap? S

10 2. Varje rättsdogmatisk tolkning måste baseras på någon form av rättskälla. 3. Det finns vissa argumentationsnormer som fastställer rättsdogmatikens arbetsmetod. 4. Rättsdogmatiken eftersträvar, som nämnts ovan, materiell rättssäkerhet, det vill säga förutsebara och etiskt godtagbara slutsatser. Dessa punkter beskriver Peczenik som dogmatiska grundantaganden. 9 Merparten av dagens rättsvetenskapliga framställningar symboliseras som rättsdogmatiska. Det finns ett flertal definitioner över vad som karaktäriserar rättsdogmatiken och de är enligt följande; - Den kan bestämmas av sin metod och sitt material. Rättdogmatiken bestäms av att rättskällorna skall användas och att dessa skall användas i enlighet med rättskällorna. - Den kan bestämmas av sitt syfte. Detta är att fastställa gällande rätt. - Den kan bestämmas av sin funktion då rättsdogmatiken reglerar vad som är godtagbar juridisk argumentation. - Metoden kan bestämmas genom sitt inifrånperspektiv, vilket innebär att rättsdogmatikern arbetar inom den gällande rättens ram. 10 Med dessa uppräknade argument kommer uppsatsen, trots Sandgrens kritik, att skrivas enligt Peczeniks uppfattning om rättsdogmatisk tolkningsmetod. Det vill säga utreda gällande rätt angående omvänd mervärdesskatt inom bygg- och anläggningsbranschen för att enligt min uppfattning uppnå syftet med uppsatsen Gällande rätt Begreppet gällande rätt består av rättsregler och ordet gällande indikerar om gällande nu. Om en regel är upphävd är den inte längre gällande. Regeln är då inte heller någon rättsregel. 11 Enligt Peczenik är en gällande rättsregel en regel som tillhör den gällande rättsordningen. En regel tillhör således rättsordningen om regeln i fråga har stiftats enligt den procedur som överensstämmer med existerande gällande rättsregel av högre dignitet. Rättskälleläran är accepterad och författningen, det vill säga grundlagarna, är gällande därför att rättsordningen bygger på denna rättskällelära. 12 Gällande rätt har vidsträckt betydelse och är ett begrepp som är svårt att definiera. Strömholm försöker precisera begreppet som ett visst material, det vill säga lagregler, förarbetsuttalanden, rättspraxis och i viss mån även uttalanden i doktrin. Detta material återger auktoritativt den säkra svenska 9 Förvaltningsrättslig tidning, 1990, Om den förvaltningsrättsliga forskningen och rättsdogmatiken, s Sandgren, Vad är rättsvetenskap? S Peczenik, Juridikens metodproblem, 1980, sid Peczenik, Juridikens metodproblem, 1980, sid

11 rättens aktuella innehåll. Innebörden blir således att den svenska rätten är avgränsad i den mening att händelser (sakförhållanden) för att aktualisera tillämpning av dessa regler som utgör gällande rätt, måste kunna beskrivas på sådan sätt att beskrivningen i sak överensstämmer med någon eller några formuleringar som auktoritativt återger en del av regelbeståndet. De regler som inte kan beskrivas auktoritativt faller utanför denna gräns och anses vara rättsligt irrelevanta. 13 Den gällande rätt som kommer att beröras i uppsatsen är EU-rätt, som kommer att beröras till den del som avser mervärdesskatt enligt artikel 2006/112/EEG. ML kommer att också att beröras i likhet med JB Rättskällelära Rättskällor kan delas in två följande grupper, det material som skall betraktas och det material som bör beaktas. Skall har starkare betydelse än bör. Det material som skall betraktas är främst de innehållande nationella lagarna men kan ibland vara mer omfattande och inkludera exempelvis kollektivavtal. Det material som bör betraktas är främst det innehållande svenska prejudikat, förarbeten till lagar samt sedvanerättsliga tolkningsregler. 14 Speciellt med mervärdesbeskattningen är att hela rättsregleringen omfattas av EU-direktiv. EU har utfärdat direktiv på mervärdesskatteområdet vilka innebär skyldighet för medlemsländerna att utfärda de nationella mervärdesskattelagarna så att de överensstämmer med direktiven. Vid rättstillämpning i Sverige skall det antas att ML:s regler anpassats så att de överensstämmer med direktivet och således kunna åtgå från lagen Intervjuer Som nämnts ovan kommer uppsatsen främst att skrivas med hänsyn till den rättsdogmatiska metoden men den kommer också att innehålla inslag av näringslivet genom intervjuer och synpunkter från utvalda representanter. 16 Det finns två undersökningsmetoder som används vid intervjuer, den kvalitativa- och den kvantitativa metoden. Lite förenklat används den kvalitativa undersökningsmetoden då forskaren vill undersöka mönster av olika beteenden för att urskilja varierande handlingsmönster i syfte att förstå människors sätt att resonera och agera. Den kvantitativa metoden används istället av forskare för att undersöka genomsnitt och variabler. Kvantitativa intervjuer används då frågeställningen syftar till att undersöka frekvenser av hur många, hur ofta eller hur vanligt förekommande. Denna 13 Strömholm, Rätt, rättskällor och rättstillämpning, 1996, s Peczenik, Juridikens metodproblem, 1980, sid Melz, Mervärdesskatt, s Se bilaga 1 och 2. 10

12 forskningsmetod anger siffror med hjälp av olika skalor, exempelvis rangordningsskalor och nominalskalor. 17 Då jag vill skapa en diskussion, förstå samt hitta mönster kring den omvända mervärdesskattens gränsdragningsproblem kommer den kvalitativa metoden att användas. Intervjuerna sker som öppna samtal med syfte att skapa en diskussion kring omvänd mervärdesskatt och de gränsdragningsproblem näringslivet upplever. 1.5 Termer och begrepp Byggbranschen/ byggsektorn/ anläggningssektorn Till bygg- och anläggningssektorn i vid mening räknas alla verksamheter som direkt bidrar till uppförande, ändring, reparation eller förvaltning av byggnadsverk och anläggning. Med begreppet byggnadsverk avses byggnader och med begreppet anläggning avses broar, hamnar, flygfält, bergrum, tunnlar, dammar, idrottsplatser samt master Svart arbetskraft/ svarta system/ svarta löner Definieras i sammanhanget av Regeringen i proposition 2005/06:130 som: arbete som utförs av en arbetstagare mot ersättning, som trots att den skall beskattas, inte redovisas, samt arbetsinkomster i näringsverksamhet som kommer företagaren till godo och som, trots att de skall beskattas, inte redovisas. 19 Skatteundandragandet har satts i system i vissa delar av byggsektorn med spridning över hela Sverige och regeringen skriver att skatteundandragandet därför kan beskrivas som organiserad handel med svart arbetskraft Disposition Uppsatsen är upplagd enligt följande. I kapitel 2 sker en redogörelse för historiken till gällande rätt och varför dessa regler har konstruerats. I kapitel 3 granskas de auktoritativa rättskällorna ur ett rättsdogmatiskt förhållningssätt för att sedan mynna ut i de supplerande rättskällorna 21 i kapitel 4. Detta kapitel redogör för de gränsdragningsproblem som uppstår på grund av de regler som påtalas i kapitel 3. Avslutningsvis, i kapitel 5, summeras de slutsatser jag kommit fram till under uppsatsens tillkomst. 17 Trost, Kvalitativa intervjuer, s Byggkommissionens betänkande, Skärpning gubbar, SOU 212:115 s Regeringens proposition 2005/06:130 s Regeringens proposition 2005/06:130 s Inom juridisk argumentation sker en uppdelning mellan auktoritativa argument som har kommit till uttryck genom lag, förarbeten eller prejudikat och övriga. Med övriga avses i sammanhanget de flesta argument som framställts via doktrin. Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s

13 2. Historik I detta kapitel beskrivs bakgrunden till lagstiftningen angående omvänd skattskyldighet inom byggbranschen. Inledningsvis beskrivs hur byggbranschen såg ut innan lagändringarna och hur svartarbetet kunde utföras. Avslutningsvis sker en kortfattad redogörelse för konsekvenserna av svartarbetet för svenska staten och landet i övrigt. Dåvarande Riksskatteverket, RSV, påbörjade under senare delen av talet ett arbete delvis i syfte att kontrollera byggbranschen och stora byggprojekt och delvis i syfte att eliminera den organiserade handeln med svart arbetskraft inom hela byggbranschen men främst inom installationsområdet. Projektet resulterade i två rapporter som behandlar problematiken med både skatteundandragandet och svartarbetet i bygg- och anläggningsbranschen. 22 Kontrollen och projektet påvisade att det årligen i Sverige betalas ut 2,5 3 miljarder kronor i svarta löner inom bygg- och anläggningsbranschen. Konsekvensen blir att svenska staten varje år förlorar intäkter i form av uteblivna arbetsgivareavgifter och personalskatter om minst 2 2,5 miljarder kronor. Summan av förlorade intäkter i form av mervärdesskatt utgör cirka 20 procent av de oredovisade lönebeloppen, det vill säga mellan miljoner kronor. 23 Enligt de iakttagelser som gjordes av RSV har skatteundandragandet satts i system inom vissa delar av byggbranschen. Regeringen skriver i sin proposition 2005/06:130 att skatteundandragandet därför kan beskrivas som organiserad handel med svart arbetskraft då även olika konstruktioner med olika fristående uppdragstagare används i syfte att försvåra för Skatteverket att upptäcka och utreda skatteundandragandet. 24 Uppdragstagarna som används är underentreprenörer i form av bemanningsföretag och mellanmän 25 i flera led. Kontrollen visar att skatteundandragandet i huvudsak sker bland företag som befinner sig i underentreprenörsleden och att dessa företag i regel är mindre företag. 26 Systemet med undandragande av mervärdesskatt kan se ut enligt följande: det byggföretag som lämnat ett uppdrag (uppdragsgivare, företag A) till ett annat byggföretag (uppdragstagaren, företag B) tillhandahåller enbart fakturor. För en person utan kunskap och förståelse för problemet ter det sig 22 Regeringens proposition 2005/06:130 s. 12 samt rapporterna: Riskprojektet - kontroll av svart arbetskraft inom byggbranschen, RSV Rapport 2001:9 och Svart arbetskraft inom byggbranschen utredning avseende skyldighet att göra skatteavdrag för underentreprenörer, RSV Rapport 2002:6. 23 Regeringens proposition 2005/06:130 s Regeringens proposition 2005/06:130 s Med mellanmän avses personer som företar rättshandlingar för någon annans räkning, Tiberg och Dotevall, Mellanmansrätt, s Regeringens proposition 2005/06:130 s

14 som så att uppdragstagaren tillhandahåller arbetskraft men egentligen är den personal som utför arbetet anställd hos uppdragsgivaren och uppdragstagaren utfärdar falska fakturor. Enligt RSV:s rapport ställer uppdragstagarna ut fakturor till flera uppdragsgivare samtidigt. Dessa företag som befinner sig i tredje eller fjärde led i en entreprenadskedja (företag C, D samt E), existerar enbart en kort tid och försvinner så fort Skatteverket visar intresse för dem. Dock försvinner inte uppdragsgivarna utan de fortsätter att köpa in svart arbetskraft av nya underentreprenörer som står i beredskap att ta över faktureringsverksamheten. I praktiken innebär detta att när Skatteverket får kännedom om denna svarta handel har verksamheten redan lyfts till andra bolag och således betalas skatter och avgifter aldrig in till Skatteverket. Resultatet som påtalats ovan blir förrädiskt för den svenska staten. 27 Företaget A Företaget B Hur det kan gå till Företaget C Företaget D Kontaktperson X Företaget E Figur 1. SKV:s informationsunderlag om omvänd mervärdesskatt Regeringens proposition 2005/06:130 s Skatteverkets informationsunderlag MOMS, omvänd skattskyldighet inom byggsektorn, våren 2011 s

15 Betalningsströmmarna från/till Bygg AB:s kunder respektive underentreprenörer AB D AB C AB A AB B Kr AB Kr bet kr fakt Kr Kr Kr Kr AB E Kr Kr AB F Kr Kr AB G Kr Bygg AB Kr Kr fakt Betalning från kunder kr Betalning till underentre- prenörerrer Kr bet Kr fakt AB H Kr bet kr fakt Kr Kr Kr Kr Kr AB I Kr AB J Kr AB K AB L Kr AB 10 AB 2 AB 3 AB 5 AB 6 AB 7 AB 8 AB Kr AB Kr Figur 2. SKV:s informationsunderlag om omvänd mervärdesskatt 29 Den organiserade svarta handeln innebar inte enbart undandragande av mervärdesskatt utan bidrog också till osund konkurrens som drabbade hela bygg- och anläggningsbranschen. Trots att många företag försökte bedriva en seriös verksamhet drabbades hela sektorn av förlorat anseende på grund av den relativt sett höga förekomsten av svart arbetskraft. Det var svårt för seriösa företag att konkurrera med de företag som valde att fuska genom att betala sin arbetskraft svart och inte betala mervärdesskatt. Ur en annan synvinkel, arbetstagarens, innebär det ett stort risktagande att arbeta med svart lön. Dessa arbetstagare arbetar utan att vara försäkrade, både vad gäller skade- och arbetslöshetsförsäkring, dessutom är inkomsterna inte heller sjukpennings- eller pensionsgrundande. Ytterligare konsekvenser för den enskilde arbetaren är att denne förlorar alla förmåner som ett formellt anställningskontrakt innebär, till exempel fortbildning, speciell yrkesprofil, löneförhöjning samt en företagstillhörighet. 30 Konsekvenserna som utvecklades gav upphov till att Sveriges statsfinanser blev lidande, särskilt i den skattefinansierade offentliga sektorn. Minskade intäkter kan medföra en sänkning av nivån på de tjänster som stat, kommun och landsting kan erbjuda. På lång sikt kan det även ge upphov till att stat, kommun och landsting tvingas höja skatterna för att kunna fortsätta erbjuda de tjänsterna. Ovan nämnda bakgrund och historik till det omfattade 29 Skatteverkets informationsunderlag våren 2011 s Regeringens proposition 2005/06:130 s. 21. Med företagstillhörighet avses i detta sammanhang anställningskontrakt och sämre löner då arbetstagarna inte är uppbackade av fackförbund. 14

16 problemområde som bygg- och anläggningsbranschens utveckling av svartarbete och undandragande av mervärdesskatt resulterat i, gav upphov till reglerna om omvänd skattskyldighet inom bygg- och anläggningsbranschen Regeringens proposition 2005/06:130 s

17 3. Gällande rätt angående omvänd mervärdesskatt inom byggbranschen I detta kapitel kommer gällande rättsregler för omvänd skattskyldighet inom byggbranschen att redogöras. För att följa gällande rättskällehierarki kommer EU-rätten granskas först och därefter gällande svenska bestämmelser. Kapitlet avslutas med de två propositionerna som berör omvänd mervärdesskatt. Anledningen till att båda propositionerna behandlas är att den första berör hela regelverket gällande omvänd mervärdesskatt och den andra avser i stort enbart slopandet av kopplingen till SNI Gällande EU- rätt angående omvänd mervärdesskatt Direktiv 2006/112/EG utgör den centrala rättsakten för mervärdesbeskattning inom Europeiska Unionen, EU. 32 Direktivet innehåller en omfattande reglering i syfte att uppnå en harmoniserad tillämpning av reglerna angående mervärdesskatt inom EU, där medlemsländer är skyldiga att utforma sina mervärdesskattesystem i enlighet med vad som föreskrivs i direktivet. 33 Av artikel 2.1a och c i direktivet framgår det att mervärdesskatt skall betalas vid omsättning av varor eller tillhandahållande av tjänster som görs mot betalning inom landets territorium av en beskattningsbar person (näringsidkare) i denna egenskap samt för import av varor. 34 Med beskattningsbar person avses i sammanhanget varje person som självständigt någonstans bedriver någon av följande ekonomiska aktiviteter oberoende av syfte eller resultat. Det vill säga aktiviteter som bedrivs av; - producenter, - handlare samt - personer som tillhandahåller tjänster. 35 Med självständigt avses andra än privatpersoner då de är bundna till arbetsgivare genom anställningsavtal eller av några andra rättsliga avtal som skapar ett anställningsförhållande. Medlemsländerna har befogenhet att som beskattningsbar person anse var och en som enbart tillfälligt utför någon av ovan nämnda transaktioner och framförallt då följande transaktioner; - tillhandahållande före första inflyttning av byggnader eller delar av byggnader, - den mark de står på samt, - tillhandahållande av mark för bebyggelse Direktivets fullständiga beteckning är: Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt s Rådets direktiv 2006/112/EG, avdelning 1, artikel Rådets direktiv 2006/112/EG, artikel Rådets direktiv 2006/112/EG, artikel

18 Med byggnad avses varje anordning fäst vid eller i mark. Med mark för bebyggelse avses i sammanhanget råmark eller iordningställd mark som definierats såsom mark av medlemsländerna. 37 Leverans av varor avser enligt artikel 14 överföring av rätten att såsom ägare förfoga över materiell egendom. 38 Med tillhandahållande av tjänster avses varje transaktion som inte utgör leverans av varor. 39 Huvudregeln säger att betalningsskyldig/skattskyldig för mervärdesskatt vid omsättning av varor och tjänster inom landet är, med vissa undantag, den som omsätter varan eller tjänsten. Ett av undantagen där omvänd skattskyldighet råder är det fall då tillhandahållande av personal utförs. Undantaget innebär att den som förvärvar tjänsten skall vara betalningsskyldig för skatt om denne är näringsidkare som är registrerad för mervärdesskatt inom landet och den som omsätter tjänsten inom landet är en näringsidkare som är etablerad i ett annat land. I detta fall skall medlemsländerna tillämpa omvänd skattskyldighet. 40 Inom EU innebär omvänd skattskyldighet att vissa av de administrativa kraven i det land där omsättningen sker, såsom registreringsplikt samt deklarations- och betalningsskyldighet, bortfaller för den utländska företagaren. Skattskyldigheten är istället en plikt för det utländska företagets köpare inom landet. Denna beräknar en utgående mervärdesskatt på fakturabeloppet och redovisar sen skatten i sin deklaration. Köparen kan då sägas beskatta sig själv. 41 Ovan påtalade punkter är enbart en bråkdel av vad som nämns i direktivet 2006/112/EG men det relevanta som kan hänföras till uppsatsens syfte. Det skall tilläggas att medlemsstaterna kan bemyndigas att tillämpa åtgärder som avviker från direktiv 2006/112/EG. Rådet har behörighet att enhälligt på kommissionens förslag bemyndiga varje medlemsstat att genomföra särskilda åtgärder som avviker från bestämmelserna i direktivet. För att förenkla skatteuttaget eller förhindra vissa typer av skatteflykt samt skatteundandragande får medlemsstaterna bemyndigas undantag från direktivet. Kravet är att åtgärderna skall vara avsedda att förenkla skatteuttaget och får inte i mer än i ringa omfattning påverka medlemsstaternas totala skatteinkomster som förvärvas i sista konsumtionsled. En medlemsstat som vill genomföra sådana avvikande 36 Rådets direktiv 2006/112/EG, artiklarna 9.1,10 och Rådets direktiv 2006/112/EG, artikel Rådets direktiv 2006/112/EG artikel Rådets direktiv 2006/112/EG, artikel Rådets direktiv 2006/112/EG, artiklarna 14.3, 62-63, Regeringens proposition 2005/06:130 s samt Rådets direktiv 2006/112/EG, artikel

19 åtgärder skall ansöka hos kommissionen och förse den med nödvändiga uppgifter. 42 Syftet med undantaget i artikel 395 direktivet är att ge medlemsstaterna möjlighet att snabbt anta rättsligt hållbara åtgärder i syfte att bekämpa skatteundandragandet och skattefusk inom vissa fastställda sektorer. 43 Sverige ansökte med stöd av artikel 395 om att få tillämpa omvänd mervärdesskatt inom byggbranschen och blev bemyndigade att så göra. För närvarande är det fyra medlemsstater som tillämpar omvänd mervärdesskatt vid omsättning av byggtjänster. Dessa länder är Nederländerna, Belgien Tyskland och Sverige. Varje nämnt land har efter bemyndigandet utformat sin nationella mervärdesskattelagstiftning i enlighet med artikel 395 i direktivet Gällande svenska bestämmelser angående omvänd mervärdesskatt Gällande rätt för tillämpning av omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt regleras delvis i 1 kap. 1 men huvudsakligen i 1 kap. 2 första stycket 4b, 1 kap. 2 2 stycket samt 1 kap 11 ML kap. 1 ML reglerar att mervärdesskatt skall betalas in till staten vid sådan omsättning inom landet (Sverige) av varor och tjänster som är skattepliktiga och sker i yrkesmässig verksamhet. I ML används ordet skattskyldig för att ange vem som är skyldig att betala mervärdesskatt i Sverige. Enligt huvudregeln är det den som omsätter varor eller tjänster som är skyldig att betala mervärdesskatt. 46 Ett undantag från huvudregeln är just omvänd skattskyldighet, vilket innebär att det istället är förvärvaren som skall vara skattskyldig. De näringsidkare som berörs av omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt återfinns i 1 kap. 2 första stycket 4b ML. Innebörden av lagrummet är att den som förvärvar en tjänst som avses i andra stycket är skyldiga att betala skatt om denne är: - En näringsidkare som i sin verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster, eller - En näringsidkare som tillhandahåller en näringsidkare som avses i första strecksatsen sådana tjänster. 47 Från och med 1 januari 2008 finns en viktig regel för tillämpning av omvänd skattskyldighet. Lagrummet 1 kap. 2 2 stycket reglerar specifikt 42 Rådets direktiv 2006/112/EG, artiklarna 199 och KOM(2005) 89 slutlig s.9 44 Regeringens proposition 2005/06:130 s Mervärdesskattelagen. 46 Mervärdesskattelagen 1 kap. 1 och 1 kap. 2 1 st. 47 Mervärdesskattelagen 1kap. 2 1 st. 4b. 18

20 de tjänster som omfattas av bestämmelsen i första stycket 4b och är de som följer: 1. sådana tjänster avseende fastighet, byggnad eller anläggning som kan hänföras till: - mark- och grundarbeten - bygg- och anställningsarbeten - bygginstallationer - slutbehandling av byggnader, eller - uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare 2. byggstädning 3. uthyrning av arbetskraft för sådana aktiviteter som avses i punkt 1 och Med fastighet enligt ML avses vad som enligt JB anses utgöra eller tillhöra fastighet, dock inte egendom som utgör industritillbehör enligt i 2 kap. 3 samma lag. Enligt JB anses fastighet utgöras av byggnader, ledningar, stängsel och liknande anläggningar som för stadigvarande bruk anbragts i eller ovan jord och som tillhör annan än ägaren till jorden. Verksamhetstillbehör skall anses utgöra fastighet. Med det avses annan maskin, utrustning eller särskild inredning än industritillbehör, om den tillförts sådan byggnad eller del av byggnad som är inrättad för annat ändamål än bostadsändamål och maskinen anskaffats för att direkt användas i en särskild verksamhet som bedrivs på fastigheten. 49 Här uppkommer det kanske mest förekommande gränsdragningsproblemet. Vad som anses utgöra fastighet kan anses vara klart när lagtexten tolkas men i verkligheten är det tvärtom. 50 I 1 kap. 6 ML definieras varor som materiella ting, bland dem fastigheter och gas, samt värme, kyla och elektrisk el. Med tjänst avses i samma paragraf allt annat som kan tillhandahållas i yrkesmässig verksamhet. Omsättning av vara definieras inträffa antingen då en vara överlåts mot ersättning eller då en vara tas i anspråk genom uttag. 51 Omsättning av tjänst definieras som då en tjänst utförs mot ersättning, överlåts eller på annat sätt tillhandahålls eller då en tjänst tas i anspråk genom uttag. 52 Här uppkommer ett annat och eventuellt det största gränsdragningsproblemet. Enligt Zetterberg på Byggbeslag är det enligt reglerna om omvänd skattskyldighet svårt att definiera vad som skall anses vara byggtjänst eller inte och således avgöra på vilka tjänster omvänd skattskyldighet skall tillämpas Mervärdesskattelagen 1 kap. 2 2st. 49 Jordabalken 2 kap. 1 och Mervärdesskattelagen 1 kap Se kap Mervärdesskattelagen 2 kap. 1 1 st och 2 kap. 2,3. 52 Mervärdesskattelagen 2 kap. 1 3 st. och 2 kap. 5,7. 53 Se Intervju med Byggbeslag, bilaga1. 19

21 Enligt 1 kap. 3 ML inträder skattskyldigheten när en vara levereras, en tjänst tillhandahålls eller när vara eller tjänst har tagits i anspråk genom uttag. För byggnads- och anläggningsentreprenader anses enligt ML tillhandahållandet ske vid tiden för godkänd slutbesiktning eller när beställaren på annat sätt har godkänt entreprenaden. Därmed uppstår skattskyldigheten vid sådana entreprenader vid slutbesiktning eller med slutbesiktning jämförbar åtgärd. 54 Reglerna tillämpas som nämnts ovan enbart på omsättning inom landet. En byggtjänst definieras enligt 5 kap. 8 ML som omsatt inom landet om fastigheten är belägen i Sverige. För uthyrning av arbetskraft skall omvänd skattskyldighet tillämpas om köparen av tjänsten är en näringsidkare enligt 5 kap. 5 ML, det vill säga, en näringsidkare som har sätet för sin ekonomiska verksamhet inom Sverige eller på samma sätt har ett fast etableringsställe inom landet Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn Proposition 2005/06:130 redogör för av regeringen idag antagna ändringar i ML med syfte att undvika undandragande av mervärdesskatt inom byggoch anläggningsbranschen. Regeringen gör bedömningen med bakgrund i text ovan att undandragandet av mervärdesskatt inom byggbranschen förekommer i sådan omfattning och är organiserad på ett sådant kvalificerat sätt att förhindrande lagstiftningsåtgärder för denna sektor bör vidtas. 56 Regeringen betonar de negativa konsekvenserna på grund av undandragandet av mervärdesskatt för bland annat konkurrens, nyetableringar, arbetstagare samt det allmänna. Det förhållandet att mervärdesskatt förvärvas utan att den inbetalas leder inte enbart till inkomstförluster för staten utan även till att oärliga företag kan erbjuda varor eller tjänster till lägre priser än konkurrenter som gör rätt för sig. Regeringen anser att skatteundandragandet är för avancerat och att det inte enbart kan förhindras genom ökade kontroll- eller informationsinsatser och att det därför krävs lagstiftningsåtgärder för att komma till rätta med undandragandet av mervärdesskatt. 57 Bortfallet av mervärdesskatt inom bygg- och anläggningsbranschen uppstod som nämnts ovan genom att företag som utför bygg- eller anläggningstjänster eller hyr ut arbetskraft för utförande av bygg- eller anläggningstjänster inte redovisar eller betalar in den mervärdesskatt som de kräver sina kunder på. Den mervärdesskatt som undandras är således den utgående skatten. De företag som säljer tjänster kan i normalfallet dra av 54 Mervärdesskattelag 1 kap. 3, 3a samt regeringens proposition 2006/06:130 s Mervärdesskattelagen 5 kap. 5,8. 56 Regeringens proposition 2005/06:130 s. 18, Regeringens proposition 2005/06:130 s

22 ingående mervärdesskatt som de fakturerat och fått betalt för. Vid omvänd skattskyldighet blir istället förvärvaren (köparen) skattskyldig för mervärdesskatt istället för tillhandahållaren (säljaren). Detta leder till att det är förvärvaren som blir redovisning- och betalningsskyldig för den utgående mervärdesskatt som skall betalas med anledning av att en tjänst omsätts. Innebörden blir för förvärvaren att beräkna utgående mervärdesskatt på fakturabeloppet och redovisa skatten i sin deklaration. Med andra ord kan det sägas att förvärvaren beskattar sig själv i likhet med de EU-rättsliga reglerna. 58 Om förvärvaren har full avdragsrätt för mervärdesskatt kan denna göra avdrag för eller ansöka om att få återbetalning av samma skattebelopp, på samma sätt som för ingående mervärdesskatt, i sin deklaration. Resultatet i deklarationen hos förvärvaren blir således +/- noll. Konsekvensen av denna regeländring blir alltså att förvärvaren inte betalar mervärdesskatt till den som tillhandahåller tjänsten vilket leder till att tillhandahållaren inte får tillgång till mervärdesskatten och kan således inte undandra den från att beskattas. Regeringen kan genom omvänd skattskyldighet kringgå problemet med att mervärdesskatt undandras. 59 De bestämmelser som infördes och som nämnts i inledningen ovan innebär att vid omsättning inom Sverige av särskilt utvalda tjänster skall förvärvaren vara skattskyldig istället för den som tillhandahåller tjänsten (omvänd skattskyldighet). De tjänster som berörs är de avseende fastighet, byggnad eller anläggning som kan hänföras till mark- och grundarbeten, bygg- och anläggningsarbeten, bygginstallationer, slutbehandling av byggnader och uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare. Också förvärvare för omsättning av tjänster avseende byggstädning och uthyrning av arbetskraft berörs av omvänd skattskyldighet. För att beröras av omvänd mervärdesskatt ställs vissa krav på förvärvaren av tjänster. Denne skall som påtalats ovan vara näringsidkare som i sin verksamhet inte enbart tillfälligt erbjuder sådana tjänster eller en annan näringsidkare som tillhandahåller en näringsidkare av det först nämnda slaget sådana tjänster. Undantagna från bestämmelser avseende omvänd mervärdesskatt är fastighetsägare eller fastighetsförvaltare som inte anses vara förvärvare av ovan uppräknade tjänster. 60 Med hänsyn till likabehandlingsskäl skall omvänd skattskyldighet gälla både för svenska och utländska näringsidkare som omsätter respektive förvärvar berörda byggtjänster. Regeringen framhäver i propositionen att omvänd skattskyldighet skall gälla även de näringsidkare som normalt inte är verksamma inom byggbranschen och normalt inte tillhandahåller dessa tjänster. Detta med anledningen att reglerna inte skall kunna kringgås. Omvänd skattskyldighet skall också gälla då arbetskraft hyrs ut för att utföra 58 Se avsnitt Regeringens proposition 2005/06:130 s Regeringens proposition 2005/06:130 s. 1 och

23 berörda byggtjänster. Vid en utländsk näringsidkares omsättning inom landet som innebär uthyrning av arbetskraft gäller sedan tidigare obligatorisk omvänd skattskyldighet om förvärvaren är en näringsidkare enligt 1 kap. 2 första stycket ML. 61 Benämningen av byggtjänster har en omfattande betydelse och kan bedrivas som byggnads- eller anläggningsentreprenad samt i egen regi. Vid en så kallad byggnads- eller anläggningsentreprenad utförs arbete på uppdragsgivares fastighet och egen regi avser att arbete utförs på egen fastighet. Byggnads- och anläggningsentreprenad klassificeras som ett skattepliktigt tillhandahållande av en tjänst, det vill säga transaktionen utgör en byggtjänst. Skattskyldigheten omfattar även de varor i form av byggmaterial som tillhandahålls i samband med att tjänsten utförs. Då det inte fanns någon definition av begreppet byggtjänst i ML hänvisar regeringen till Skatteverkets Handledning för Mervärdesskatt. ML innehåller istället specifika lagtekniska regler för hur beskattning skall ske utefter vilken transaktion som utförs. 62 Det finns inget allmängiltigt begrepp för vad som anses utgöra bygg- och anläggningsverksamhet utan olika begrepp tillämpas i olika lagar. I IL används begreppen byggnadsrörelse och byggnadsarbete. I ML används begreppen byggnadsrörelse, byggnadsentreprenad, bygg- och anläggningsentreprenad, byggnadsverksamhet samt byggtjänst. Då inget av ovan nämnda begrepp definierades i lagtext och för att undvika gränsdragnings- och tolkningsproblem över vilka tjänster som skulle klassificeras som bygg- och anläggningstjänster beslutade regeringen att tillämpa SNI för fastställande av vilka tjänster som skulle beröras av omvänd mervärdesskatt. 63 SNI, standarden för svensk näringsgrensindelning, är en statistisk standard för klassificering av produktionsenheter (företag, arbetsställen et cetera) till näringsgrenar och branscher. SNI 2002 tillämpas som standard i Statistiska centralbyråns (SCB) företags- och arbetsställesregister, årsstatistik samt korttidsstatistik. SNI 2002 baseras på EU:s reviderade näringsgrensstandard, NACE Rev NACE Rev. 1.1 används på likartat sätt som statistisk näringsgrensindelning inom EU. SNI 2002 består av olika avdelningar indelat efter typ av verksamhet inom Svenskt näringsliv och en uppräkning av aktiviteter hänförliga till byggverksamhet återfinns under avdelning F. Enligt SNI 2002 anses byggverksamhet utgöra mark- och grundarbeten, bygg- och anläggningsarbeten, bygginstallationer, slutbehandling av byggnader samt 61 Regeringens proposition 2005/06:130 s Regeringens proposition 2005/06:130 s. 26, Regeringens proposition 2005/06:130 s Nomenclature statistique des Activités Economiques dans les Communautés Européennes. 22

24 uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare. I huvudsak rubriceras verksamheter med SNI-koder för statistikändamål men regeringen ansåg att verksamhetskopplingen kunde vara användbar vid definition av aktuella tjänster som skulle beröras av omvänd skattskyldighet. En verksamhet tilldelas, som nämnts ovan, en SNI-kod utifrån de uppgifter som företrädare för verksamheten lämnar in till Skatteverket vid en så kallad skatte- och avgiftsanmälan. Regeringens förslag innebar sammanfattningsvis att vid omsättning inom landet av byggtjänster som är kopplade till SNI 2002 skulle omvänd skattskyldighet tillämpas. Fördelen med att ha en koppling till SNI ansågs dessutom vara att de detaljerade anvisningar som SCB utformat när det gäller innebörden av byggverksamhet därmed skulle bli användbara i detta sammanhang. Bristen i detta förfarande är dock att det inte utförs någon kontroll i syfte om den angivna tjänsten faktiskt bedrivs. Även det faktum att SNI 2002 ofta uppdateras då vissa tjänster tillkommer och andra försvinner skapade problem gällande lagstiftningen om omvänd skattskyldighet inom bygg- och anläggningsbranschen Förlängd redovisningsperiod och vissa andra mervärdesskattefrågor Regeringen i samarbete med Sveriges byggindustrier, Svenskt näringsliv samt Företagarna var enhälligt överens om att vissa justeringar var befogade gällande lagreglerna för omvänd skattskyldighet. I proposition 2007/08:25 beslutades det att den direkta koppling till svensk standard för näringsgrensindelning, SNI 2002, vid fastställande av vilka tjänster inom bygg- och anläggningsbranschen som skulle beröras av omvänd skattskyldighet skulle avskaffas. 66 Bakgrunden till beslutet var just komplexiteten i att fastställa vilka tjänster som skulle beröras och således vilka som inte skulle beröras. De tjänster som enligt det ursprungliga förslaget skulle beröras av omvänd skattskyldighet skulle vara kopplade till SNI Det upptäcktes snart av inblandade parter att det förhållandet att ett uppdrag ges till ett företag som enligt SNI anses bedriva byggverksamhet är i sig inte tillräckligt för att omvänd skattskyldighet ska tillämpas. SNI 2002 uppdateras löpande vilket resulterar i att vissa tjänster tillkommer och andra faller bort. De nya reglerna innebär att om omvänd skattskyldighet skall tillämpas eller inte bestäms utifrån allmänt perspektiv med utgångspunkt i det specifika uppdraget och det avgörande skall vara tjänstens art Regeringens proposition 2005/06:130 s Regeringens proposition 2007/08:25 s.2, Regeringens proposition 2007/08:25 s

25 Den koppling till SNI som det ursprungliga lagförslaget syftade till innebar vissa ändringar i lagtext. Då nya regler infördes 1 januari 2008 innebar det ytterligare ändring av gällande lagtext (ML). Detta motiverades av att kopplingen till SNI 2002 skapade gränsdragningsproblem och för att på så vis undvika gränsdragnings- och tolkningsproblem vore det lämpligare att inte låta regelverket styras av denna koppling. Detta kan tyckas skapa ytterligare gränsdragnings- och tolkningsproblem men motiveras av att en fast praxis kan utvecklas avseende vilka tjänster som skall omfattas. Bedömningen som görs i propositionen är att fördelen med en fast praxis blir större än kopplingen till gällande SNI-koder. Lagändringen innebär ingen betydande förändring över vilka tjänster som berörs och utgångspunkten är fortsatt den samma. SNI 2002 skall dock i fortsättningen fungera som vägledning över vilka tjänster som skall beröras och uppräkningen i gällande lagtext skall vara oförändrad. Uppräkningen som görs i ML ansågs motsvara de verksamheter inom byggbranschen som är i behov av att förvärvaren är skattskyldig. 68 Propositionen fastställer att vid bygg- och anläggningsarbeten skall den omvända skattskyldigheten omfatta hela omsättningen vilket inkluderar hela arbetet samt det material som används. Motsvarande skall gälla vid omsättning av tjänster som utförs på mark- och grundarbeten, bygginstallationer och som berör slutbehandling av byggnader. För dessa omsättningar kommer hela ersättningen att utgöra beskattningsunderlag. Vilket kan jämföras med de fall då ett företag endast levererar byggmaterial då omvänd skattskyldighet inte kommer tillämpas oavsett om företaget är ett byggföretag eller inte. Transaktionen innebär således enbart omsättning av vara och inte tjänst. Om det i leverans av varor ingår att tillhandahållaren skall utföra exempelvis bygg- eller anläggningsarbete omfattas dock hela omsättningen av omvänd skattskyldighet. 69 Enligt propositionen 2007/08:25, i likhet med proposition 2006/05:130, skall reglerna gällande omvänd skattskyldighet tillämpas vid transaktioner mellan byggföretag i vid bemärkelse, det vill säga, vid transaktioner och omsättningar mellan företag. Om förutsättningarna inte är uppfyllda för omvänd skattskyldighet är den som omsätter tjänsten skattskyldig (1 kap. 2 första stycket 1 ML) vilket är fallet när omsättning sker till privatpersoner. 70 En ändring var befogad och välbehövlig men skedde teoretisk sett enbart i lagtext och resultatet inte fick det genomslag regeringen, Skatteverket och Svenskt näringsliv önskat. Trost det faktum att kopplingen till SNI 2002 slopades uppstod betydande gränsdragningsproblem. 68 Regeringens proposition 2007/08:25 s Regeringens proposition 2007/08:25 s Regeringens proposition 2007/08:25 s

Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt vid handel med avfall och skrot av vissa metaller

Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt vid handel med avfall och skrot av vissa metaller Bilaga 7 Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt vid handel med avfall och skrot av vissa metaller Bilaga till avsnitt 6.30 Bilaga 7 Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt vid handel med avfall och

Läs mer

Omvänd beskattning inom byggsektorn. Informationsträff 2007-06-28

Omvänd beskattning inom byggsektorn. Informationsträff 2007-06-28 Omvänd beskattning inom byggsektorn Informationsträff 2007-06-28 Omvänd beskattning inom byggsektorn Nya regler från 1 juli 2007 Syfte Att motverka momsfusk där köparen gör avdrag för ingående moms som

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200); SFS 2014:50 Utkom från trycket den 11 februari 2014 utfärdad den 30 januari 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

12/3/2014. Bakgrund till momsbeskattning. Bakgrund till momsbeskattning. Momsplikt. EU-rättens företräde framför nationell rätt

12/3/2014. Bakgrund till momsbeskattning. Bakgrund till momsbeskattning. Momsplikt. EU-rättens företräde framför nationell rätt Momsföreläsning Introduktion till momsbeskattning Föreläsning den 1 december 2014, Mikaela Sonnerby Disposition Bakgrund till momsbeskattning Grundläggande bestämmelser Urval av specialregler Bakgrund

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 54

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 54 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 54 Målnummer: 1966-06 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2009-05-13 Rubrik: Stiftelse vars verksamhet endast delvis medför skattskyldighet har bedömts som näringsidkare

Läs mer

Byggnadsrörelsebegreppet i förhållande till moms respektive inkomstskatt

Byggnadsrörelsebegreppet i förhållande till moms respektive inkomstskatt l e o n i e selt i n g Byggnadsrörelsebegreppet i förhållande till moms respektive inkomstskatt I artikeln resonerar författaren kring frågan om det är eller bör vara någon skillnad i innebörden av begreppet

Läs mer

Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt vid handel med utsläppsrätter för växthusgaser

Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt vid handel med utsläppsrätter för växthusgaser Skatteutskottets betänkande 2010/11:SkU13 Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt vid handel med utsläppsrätter för växthusgaser Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag (prop. 2010/11:16)

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM57. Direktiv om tillämpning av omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt för vissa varor och tjänster

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM57. Direktiv om tillämpning av omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt för vissa varor och tjänster Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om tillämpning av omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt för vissa varor och tjänster Finansdepartementet 2017-01-23 Dokumentbeteckning KOM (2016) 811 Förslag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200); SFS 2011:1253 Utkom från trycket den 13 december 2011 utfärdad den 1 december 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Nya mervärdesskatteregler om omsättningsland för tjänster, återbetalning till utländska företagare och periodisk sammanställning

Nya mervärdesskatteregler om omsättningsland för tjänster, återbetalning till utländska företagare och periodisk sammanställning Skatteutskottets betänkande 2009/10:SkU12 Nya mervärdesskatteregler om omsättningsland för tjänster, återbetalning till utländska företagare och periodisk sammanställning Sammanfattning I betänkandet tillstyrker

Läs mer

Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation

Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation 1 Nya regler för momsfakturor och för lagring av räkenskapsinformation Riksdagen antog i december 2003 regeringens proposition 2003/2004:26 om nya regler för fakturor när det gäller mervärdesskatt. De

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 5 september 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Fair Pay Please AB6 105 24 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.6.2010 KOM(2010)293 slutlig 2010/0161 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om bemyndigande för Polen att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

124 Begreppet beskattningsbar person en teknisk anpassning av mervärdesskattelagen.

124 Begreppet beskattningsbar person en teknisk anpassning av mervärdesskattelagen. Skatteutskottets betänkande 2012/13:SkU24 Begreppet beskattningsbar person en teknisk anpassning av mervärdesskattelagen Sammanfattning Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag i proposition

Läs mer

Yttrande över Finansdepartementets promemoria om ny definition av fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen

Yttrande över Finansdepartementets promemoria om ny definition av fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.8.2016 COM(2016) 497 final 2016/0245 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om bemyndigande för Republiken Polen att fortsätta att tillämpa en åtgärd som avviker

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200); SFS 2001:971 Utkom från trycket den 7 december 2001 utfärdad den 29 november 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483); SFS 2011:288 Utkom från trycket den 29 mars 2011 utfärdad den 17 mars 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 3 kap.

Läs mer

Mervärdesskatt omvänd skattskyldighet vid handel med utsläppsrätter för växthusgaser

Mervärdesskatt omvänd skattskyldighet vid handel med utsläppsrätter för växthusgaser Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Mervärdesskatt omvänd skattskyldighet vid handel med utsläppsrätter för växthusgaser Promemoria Juni 2010 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Förslag

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-04-08 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Severin Blomstrand samt justitierådet Kristina Ståhl. Nya mervärdesskatteregler om omsättningsland

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:130

Regeringens proposition 2005/06:130 Regeringens proposition 2005/06:130 Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn Prop. 2005/06:130 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 mars 2006 Göran

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244); utfärdad den 11 december 2014. SFS 2014:1474 Utkom från trycket den 19 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

KOM(2004) 728 av den 29 oktober 2004, kommissionens förslag när det gäller förenkling av mervärdesskatterättsliga skyldigheter

KOM(2004) 728 av den 29 oktober 2004, kommissionens förslag när det gäller förenkling av mervärdesskatterättsliga skyldigheter PM till riksdagen 2005-10-21 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ekofinrådets möte den 8 november 2005 Dagordningspunkt: MOMS: En enda kontaktpunkt. Lägesrapport Dokument: Tidigare dokument

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200); SFS 2014:940 Utkom från trycket den 8 juli 2014 utfärdad den 26 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om

Läs mer

Promemoria. Förändrade krav avseende undantag från skatteplikt för viss import av varor. Finansdepartementet. Dnr Fi2010/2622 2010-05-03

Promemoria. Förändrade krav avseende undantag från skatteplikt för viss import av varor. Finansdepartementet. Dnr Fi2010/2622 2010-05-03 Dnr Fi2010/2622 Finansdepartementet 2010-05-03 Promemoria Förändrade krav avseende undantag från skatteplikt för viss import av varor I promemorian föreslås nya bestämmelser avseende undantaget från skatteplikt

Läs mer

Förslagen i rapporten

Förslagen i rapporten R-2010/0029 Stockholm den 30 mars 2010 Till Finansdepartementet Fi2009/1548 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 december 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över rapporten Mervärdesskatt

Läs mer

1.2 Förslagets innehåll

1.2 Förslagets innehåll Regeringskansliet Faktapromemoria Handlingsplan för mervärdesskatt Finansdepartementet 2016-05-10 Dokumentbeteckning KOM(2016)148 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.8.2017 COM(2017) 451 final 2017/0205 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om bemyndigande för Republiken Polen att införa en särskild åtgärd som avviker från

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 7 juni 2018 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Medcura AB, 556642-6242 Sturegatan 56 114 36 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens

Läs mer

Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn

Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn Lagrådsremiss Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 23 februari 2006 Pär Nuder Marianne Svanberg (Finansdepartementet)

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200); SFS 2016:261 Utkom från trycket den 31 mars 2016 utfärdad den 17 mars 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 1 kap.

Läs mer

Ett bemanningsföretags uthyrning av vårdpersonal är inte undantagen från skatteplikt. Förhandsbesked om mervärdesskatt.

Ett bemanningsföretags uthyrning av vårdpersonal är inte undantagen från skatteplikt. Förhandsbesked om mervärdesskatt. HFD 2018 ref. 41 Ett bemanningsföretags uthyrning av vårdpersonal är inte undantagen från skatteplikt. Förhandsbesked om mervärdesskatt. 3 kap. 4 första stycket och 5 första stycket mervärdesskattelagen

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.6.2016 COM(2016) 354 final 2016/0163 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om ändring av genomförandebeslut 2013/676/EU om bemyndigande för Rumänien att fortsätta

Läs mer

Ad Manus. Manual för den nya byggmomsen 2007. Ad Manus AB

Ad Manus. Manual för den nya byggmomsen 2007. Ad Manus AB Ad Manus Manual för den nya byggmomsen 2007 Ad Manus AB Juli 2007 Omvänd skattskyldighet inom byggsektorn. Byggmoms Vad innebär omvänd skattskyldighet? Omvänd skattskyldighet innebär att det är köparen

Läs mer

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2015-05-12. Beskrivning av problemet och vad Skatteverket vill uppnå. Bakgrund

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2015-05-12. Beskrivning av problemet och vad Skatteverket vill uppnå. Bakgrund KONSEKVENSUTREDNING 2015-05-12 Dnr. 1 31 280766-15/111, 1 31 280775-15/111 Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare (SKVFS 2015:X) och förslag till föreskrifter om identifikationsnummer

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.4.2015 COM(2015) 148 final 2015/0074 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om bemyndigande för Danmark att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 3 andra stycket och 9 kap. 6 mervärdesskattelagen (1994:200)

Lagrum: 3 kap. 3 andra stycket och 9 kap. 6 mervärdesskattelagen (1994:200) HFD 2015 ref 62 Bestämmelserna om frivillig skattskyldighet har ansetts tillämpliga när en fastighetsägare har för avsikt att kontinuerligt under flera kortvariga hyresperioder upplåta butikslokaler för

Läs mer

1 kap. 2 första stycket 2, 1 kap. 15, 5 kap. 5 och 6 a kap. 1 mervärdesskattelagen (1994:200), artikel 11 i mervärdesskattedirektivet

1 kap. 2 första stycket 2, 1 kap. 15, 5 kap. 5 och 6 a kap. 1 mervärdesskattelagen (1994:200), artikel 11 i mervärdesskattedirektivet HFD 2018 ref. 42 Ett bolag kan bli skattskyldigt för tjänster som bolagets huvudkontor i Sverige tillhandahålls från en filial i ett annat EU-land på grund av att filialen ingår i en mervärdesskattegrupp

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

A Allmänt / Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt / Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Datum Dnr 2014-01-21 131 257081-12/111 Konsekvensutredning av att Skatteverket meddelar nya föreskrifter om säkerhet enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt och lagen

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.10.2016 COM(2016) 645 final 2016/0315 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om ändring av beslut 2007/884/EG om bemyndigande för Förenade kungariket att fortsätta

Läs mer

U 73/2016 rd. elektroniska publikationer)

U 73/2016 rd. elektroniska publikationer) Statsrådets skrivelse till riksdagen om förslag till rådets direktiv (om mervärdesskattesats på elektroniska publikationer) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Europeiska kommissionens

Läs mer

Remissvar promemoria om ny fastighetsdefinition i mervärdesskattelagen

Remissvar promemoria om ny fastighetsdefinition i mervärdesskattelagen N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N 2016-03-14 SN Dnr: 9/2016 Fi 2013/1535 Finansdepartementet Enheten för mervärdesskatt och punktskatter Johan Westlund 103 33 Stockholm

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 11 augusti 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 11 augusti 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 11 augusti 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2017/0188 (NLE) 11653/17 FISC 173 FÖRSLAG från: inkom den: 9 augusti 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET

Läs mer

Momsfrågor vid överlåtelse av verksamhet Ulrika Grefberg ulrika.grefberg@svalner.se 076-899 69 10

Momsfrågor vid överlåtelse av verksamhet Ulrika Grefberg ulrika.grefberg@svalner.se 076-899 69 10 Momsfrågor vid överlåtelse av verksamhet Ulrika Grefberg ulrika.grefberg@svalner.se 076-899 69 10 Agenda Inledning Några sätt av avyttra en verksamhet Överlåtelse Momsfri överlåtelse av verksamhet Momsfri

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 14 januari 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Nolato Cerbo AB (tidigare AB Cerbo), 556054-9270 Ombud: AA Ernst & Young AB Box

Läs mer

Nya faktureringsregler för mervärdesskatt m.m.

Nya faktureringsregler för mervärdesskatt m.m. Skatteutskottets betänkande 2011/12:SkU18 Nya faktureringsregler för mervärdesskatt m.m. Sammanfattning Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag i proposition 2011/12: 94 Nya faktureringsregler

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) SFS 2016:1208 Utkom från trycket den 13 december 2016 utfärdad den 1 december 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Remissyttrande. Kommissionens förslag till lagstiftning avseende försäkring och finansiella tjänster i mervärdesskattehänseende KOM (2007) 747 och 746

Remissyttrande. Kommissionens förslag till lagstiftning avseende försäkring och finansiella tjänster i mervärdesskattehänseende KOM (2007) 747 och 746 Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelninge SN 280/2007 Enheten för mervärdesskatt och punktskatter (s2) 103 33 Stockholm Er referens: Fi 2007/9991 Stockholm 2008-02-20 Remissyttrande

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 5 juni 2019 följande dom (mål nr ).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 5 juni 2019 följande dom (mål nr ). HFD 2019 ref. 22 En femdagarskurs i redovisning som äger rum i ett annat EU-land än Sverige och tillhandahålls beskattningsbara personer omfattas av begreppet tillträde till evenemang i 5 kap. 11 a mervärdesskattelagen

Läs mer

Aktuella risker och utmaningar varuhandel

Aktuella risker och utmaningar varuhandel Aktuella risker och utmaningar varuhandel På vad ska moms redovisas? Huvudregel Omsättning inom landet av skattepliktiga varor och tjänster av en beskattningsbar person Definitioner materiella ting, bland

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 19 juni 2018 KLAGANDE Skandinaviska Enskilda Banken AB, 502032-9081 Ombud: Skattejurist Anna Berggren Group Tax, E10 106 40 Stockholm MOTPART

Läs mer

Nya mervärdesskatteregler om omsättningsland för telekommunikationstjänster, radio- och. radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster.

Nya mervärdesskatteregler om omsättningsland för telekommunikationstjänster, radio- och. radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster. Skatteutskottets betänkande Nya mervärdesskatteregler om omsättningsland för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster Sammanfattning Utskottet tillstyrker i betänkandet

Läs mer

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna?

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? SKATTENYTT 2009 255 Fredrik Lund och Torbjörn Boström Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? Skatteverket har i ett ställningstagande

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.5.2018 COM(2018) 287 final 2018/0141 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om bemyndigande för Tyskland och Polen att införa en särskild åtgärd som avviker

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 20 januari 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 20 januari 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 20 januari 2017 (OR. en) 5469/17 FISC 20 FÖLJENOT från: inkom den: 19 januari 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens

Läs mer

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 30 Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget.

Läs mer

48 a kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 11 december 2018 följande dom (mål nr ).

48 a kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 11 december 2018 följande dom (mål nr ). HFD 2018 ref. 62 Samtidig avyttring av andelar i flera olika företag mot ersättning i form av andelar i ett annat företag har inte ansetts utgöra ett enda gemensamt andelsbyte enligt bestämmelserna om

Läs mer

Lagrum: 1 kap. 1 första stycket 1, 2 första stycket 2, 2 kap. 1 tredje stycket 1, 6 a kap. 1 mervärdeskattelagen (1994:200)

Lagrum: 1 kap. 1 första stycket 1, 2 första stycket 2, 2 kap. 1 tredje stycket 1, 6 a kap. 1 mervärdeskattelagen (1994:200) HFD 2015 ref 22 En huvudetablering i tredje land har tillhandahållit tjänster åt sin filial i Sverige som ingår i en mervärdesskattegrupp. Av EU-rätten följer att tjänsterna ska anses ha tillhandahållits

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 16 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Zound Industries International AB, 556757-4610 Torsgatan 2 111 23 Stockholm

Läs mer

AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA

AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA A. Brev från Konungariket Sverige Jag ber att få hänvisa till avtalet mellan Konungariket

Läs mer

Momsföreläsning 1. Grundläggande om moms. Föreläsning den 4 september 2012, Mikaela Sonnerby

Momsföreläsning 1. Grundläggande om moms. Föreläsning den 4 september 2012, Mikaela Sonnerby Momsföreläsning 1 Grundläggande om moms Föreläsning den 4 september 2012, Mikaela Sonnerby Momsprinciper Generell skatt på konsumtion -Indirekt skatt -Flerledsskatt Bakgrund till momsbeskattning Rättskällor

Läs mer

Mervärdesskatt omvänd skattskyldighet vid handel med utsläppsrätter. Agneta Bergqvist (Finansdepartementet)

Mervärdesskatt omvänd skattskyldighet vid handel med utsläppsrätter. Agneta Bergqvist (Finansdepartementet) Lagrådsremiss Mervärdesskatt omvänd skattskyldighet vid handel med utsläppsrätter Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 9 september 2010 Anders Borg Agneta Bergqvist (Finansdepartementet)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244); utfärdad den 30 maj 2013. SFS 2013:369 Utkom från trycket den 10 juni 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

35 Periodiska sammanställningar... 1

35 Periodiska sammanställningar... 1 Innehåll 35 Periodiska sammanställningar... 1 35.1 Innehåll...1 35.2 Vad ska lämnas i en periodisk sammanställning?...2 35.2.1 Uppgiftsskyldighet...2 35.2.1.1 Uppgifter om varor...2 35.2.1.2 Uppgifter

Läs mer

Yrkesmässig verksamhet i mervärdesskattelagen

Yrkesmässig verksamhet i mervärdesskattelagen Promemoria 2008 12 08 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ulrika Hansson Telefon +46-08-405 1720 Mobil +46-070-624 5600 Uppdrag avseende översyn av mervärdesskattereglerna om yrkesmässig verksamhet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 3 december 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Elanders Sverige AB, 556262-1689 Box 137 435 23 Mölnlycke ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Särskilda skäl har inte ansetts föreligga för att efterge kravet på kreditnota för rättelse av felaktigt debiterad och inbetald mervärdesskatt.

Särskilda skäl har inte ansetts föreligga för att efterge kravet på kreditnota för rättelse av felaktigt debiterad och inbetald mervärdesskatt. HFD 2013 ref 78 Särskilda skäl har inte ansetts föreligga för att efterge kravet på kreditnota för rättelse av felaktigt debiterad och inbetald mervärdesskatt. Lagrum: 13 kap. 27 och 28 mervärdesskattelagen

Läs mer

23 Personbilar och motorcyklar... 1

23 Personbilar och motorcyklar... 1 Innehåll 23 Personbilar och motorcyklar... 1 23.1 Inledning...1 23.2 Begreppen personbil och motorcykel...1 23.3 Verksamheter i allmänhet...1 23.4 Bilhandel, biluthyrning, taxi, begravningsbyråer och trafikskolor...1

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.11.2015 COM(2015) 552 final 2015/0256 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om ändring av genomförandebeslut 2013/53/EU om bemyndigande för Konungariket Belgien

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244); SFS 2016:1075 Utkom från trycket den 2 december 2016 utfärdad den 24 november 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483); SFS 2009:1335 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2

Läs mer

Sammanfattning. Problemanalys

Sammanfattning. Problemanalys Sammanfattning I ändringsförslaget konstateras att de administrativa kostnaderna för den frivilliga skattskyldigheten vid lokaluthyrning uppgår till mycket stora belopp för såväl företagen som Skatteverket.

Läs mer

3 Mervärdeskattebelopp som angetts på faktura

3 Mervärdeskattebelopp som angetts på faktura R-2007/0837 Stockholm den 14 augusti 2007 Till Finansdepartementet Fi2007/4942 Sveriges advokatsamfund har genom remiss, den 18 juni 2007, beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Mervärdeskatt

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM40. Förordning och direktiv om mervärdesskatt vid gränsöverskridande e-handel. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM40. Förordning och direktiv om mervärdesskatt vid gränsöverskridande e-handel. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning och direktiv om mervärdesskatt vid gränsöverskridande e-handel Finansdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM(2016) 755 Förslag till rådets förordning

Läs mer

Samlingsdokument över Skatteverkets yttrande beträffande reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn.

Samlingsdokument över Skatteverkets yttrande beträffande reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn. Samlingsdokument över Skatteverkets yttrande beträffande reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn. Inledning I detta dokument har sammanställts det material Skatteverket publicerat

Läs mer

Martha Gurmu, Fysioterapeuterna. Annika Nordqvist, Grant Thornton Sweden AB. Ämne: Kammarrättens i Göteborg dom avseende upplåtelse av etableringsrätt

Martha Gurmu, Fysioterapeuterna. Annika Nordqvist, Grant Thornton Sweden AB. Ämne: Kammarrättens i Göteborg dom avseende upplåtelse av etableringsrätt MEMO Till: Från: Martha Gurmu, Fysioterapeuterna Annika Nordqvist, Grant Thornton Sweden AB Ämne: Kammarrättens i Göteborg dom avseende upplåtelse av etableringsrätt Skattekonsulter Grant Thornton Sweden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200); utfärdad den 28 november 2013. SFS 2013:954 Utkom från trycket den 6 december 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

16131/09 IR,KSM/nev DG G I

16131/09 IR,KSM/nev DG G I EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 7 december 2009 (OR. en) 16131/09 FISC 160 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om bemyndigande för Republiken Estland att tillämpa en åtgärd

Läs mer

39 Skattefrihet för utländska beskickningar, organisationer,

39 Skattefrihet för utländska beskickningar, organisationer, Skattefrihet för utländska beskickningar, Avsnitt 39 771 39 Skattefrihet för utländska beskickningar, organisationer, diplomater m.fl. 39.1 Utländska beskickningar, organisationer, diplomater m.fl. som

Läs mer

OMVÄND SKATTSKYLDIGHET FÖR BYGGTJÄNSTER UTGÅVA 5 SKEPPSBRON SKATT FÖR SKEPPSBRON SKATTS KUNDER UTGÅVA 5, APRIL 2009

OMVÄND SKATTSKYLDIGHET FÖR BYGGTJÄNSTER UTGÅVA 5 SKEPPSBRON SKATT FÖR SKEPPSBRON SKATTS KUNDER UTGÅVA 5, APRIL 2009 1 OMVÄND SKATTSKYLDIGHET FÖR BYGGTJÄNSTER UTGÅVA 5 2 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 4 2. SYSTEMET MED OMVÄND SKATTSKYLDIGHET... 4 3. SAMMANFATTNING AV FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR OMVÄND SKATTSKYLDIGHET... 6 4. SÄLJARENS

Läs mer

Mervärdesskatteförordning (1994:223)

Mervärdesskatteförordning (1994:223) Skatter m.m./mervärdesskatt 1 Allmänna bestämmelser 1 [6501] Uttryck som används i denna förordning har samma innebörd som i mervärdesskattelagen (1994:200) ([6001] o.f.). Vad som i förordningen föreskrivs

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 10 maj 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA Ombud: AA Deloitte AB 113 79 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Mervärdesskatteförordning (1994:223)

Mervärdesskatteförordning (1994:223) Mervärdesskatteförordning (1994:223) Allmänna bestämmelser 1 [6501] Uttryck som används i denna förordning har samma innebörd som i mervärdesskattelagen (1994:200) ([6001] o.f.). Vad som i förordningen

Läs mer

3 Allmänt om mervärdesskatt

3 Allmänt om mervärdesskatt Allmänt om mervärdesskatt Avsnitt 3 53 3 Allmänt om mervärdesskatt 3.1 Historik Mervärdesskatt, i fortsättningen kallad moms, är en allmän konsumtionsskatt. Den infördes den 1 januari 1969 genom lagen

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.10.2016 COM(2016) 665 final 2016/0326 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om ändring av beslut 2009/790/EG om bemyndigande för Republiken Polen att tillämpa

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.10.2016 COM(2016) 644 final 2016/0314 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om ändring av beslut 2013/678/EU om bemyndigande för Republiken Italien att fortsätta

Läs mer

1 Principer för inkomstbeskattningen

1 Principer för inkomstbeskattningen 19 1 Principer för inkomstbeskattningen m.m. 1.1 Allmänt Kapitlet innehåller en översikt över de grundläggande regler som gäller för inkomstbeskattningen av näringsverksamhet. För fysisk person och dödsbo

Läs mer

Uppfattningar om den omvända skattskyldigheten för byggbranschen och dess konsekvenser

Uppfattningar om den omvända skattskyldigheten för byggbranschen och dess konsekvenser Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Annika Arvidsson Marina Molin Camilla Thorp Uppfattningar om den omvända skattskyldigheten för byggbranschen och dess konsekvenser C-uppsats Termin: Höstterminen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 5 september 2012 KLAGANDE Bygeln Factoring AB Birger Jarlsgatan 41 A 111 45 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

I NTERNATIONELLA H ANDELSHÖGSKOLAN HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING. Omvänd skattskyldighet inom byggsektorn vilka tjänster omfattas, gränsdragningsproblem?

I NTERNATIONELLA H ANDELSHÖGSKOLAN HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING. Omvänd skattskyldighet inom byggsektorn vilka tjänster omfattas, gränsdragningsproblem? I NTERNATIONELLA H ANDELSHÖGSKOLAN HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING Omvänd skattskyldighet inom byggsektorn vilka tjänster omfattas, gränsdragningsproblem? Magisteruppsats inom mervärdesskatterätt Författare: Katja

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200); Utkom från trycket den 18 december 2015 utfärdad den 10 december 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen

Läs mer

Stockholm den 17 maj 2016 R-2016/0740. Till Finansdepartementet. Fi2016/01353/S3

Stockholm den 17 maj 2016 R-2016/0740. Till Finansdepartementet. Fi2016/01353/S3 R-2016/0740 Stockholm den 17 maj 2016 Till Finansdepartementet Fi2016/01353/S3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 april 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Utbyte av upplysningar

Läs mer