Bilaga fyra Riksutställningars remissvar på SOU 2009:16 inkl bilaga ett och två

Transkript

1 Dnr Ku2009/272/KT Yttrande Remissinstans: Riksutställningar Uppgiftslämnare: Martina Kaplan, generaldirektör och Louise Andersson, enhetsledare innehåll och utveckling. Synpunkter på vissa förslag och bedömningar i Kraftsamling! museisamverkan ger resultat SOU 2009:15 Sammanfattning Riksutställningar ser gärna ett utvidgat ansvar för att driva utställningssektorns utvecklingsfrågor inom det publika och utåtriktade området. Vi vill göra det i samverkan med museer, konsthallar och andra utställningsaktörer liksom föreningar, organisationer och nätverk som verkar för utveckling av utställningsmediet och museer och konsthallars med flera publika och pedagogiska uppdrag. Vi vill även i fortsättningen arbeta tillsammans med statliga, regionala och kommunala parter liksom internationella aktörer. Vi ser också en poäng med att en samordningsfunktion har kontakter med aktörer inom civilsamhälle och näringsliv. Bilagor till yttrandet Bilaga ett Riksutställningars fördjupade kommentar till fråga 2 i remissvaret för Kraftsamling! museisamverkan ger resultat SOU 2009:15 Bilaga två Riksutställningars utkast till ett samordningsuppdrag för utställningssektorn Bilaga tre Riksutställningars kommentar till museikoordinatorns beskrivning av myndigheten Bilaga fyra Riksutställningars remissvar på SOU 2009:16 inkl bilaga ett och två Riksutställningar / Swedish Travelling Exhibitions Artillerigatan 33A, Box 1033, SE Visby, Sweden Phone Fax info@riksutstallningar.se 1

2 STATLIGT SAMVERKANSSTÖD 1. Bör en permanent samordningsfunktion för museisektorn som helhet inrättas? (Kapitel 5) X Kommentar/motivering Riksutställningar instämmer i behovet av ett samlat agerande för utveckling av museisektorn. Riksutställningar anser att museernas utåtriktade uppdrag, deras utställningsoch publika verksamhet bör vara i fokus för samordningsfunktionen. 2. Om ja, bör samordningsfunktionens uppgifter vara de som utredningen beskriver? (Kapitel 5) X Kommentar/motivering Riksutställningar föreslår att samordningsfunktionen får i uppdrag att samverka och agera för utveckling av museernas utåtriktade och publika verksamhet. Riksutställningar föreslår att samordningsfunktionen placeras hos Riksutställningar som har i uppdrag att utveckla utställningsmediet och som arbetar med kunskapsutveckling och metodutveckling inom det publika området inom utställningssektorn. Riksutställningar har sedan 2008 uppdrag att i samverkan med regionala museer och deras samordningsorgan utarbeta former för samverkan vad gäller museernas utåtriktade och pedagogiska arbete. Det här är ett uppdrag som 2

3 Riksutställningar gärna fortsätter att utveckla och som vi också ser möjligheter att vidga till att beröra även museer med kommunala och statliga uppdrag. Tillsammans med de kompetenser som museikoordinatorn uppmärksammar inom Kulturrådet skulle vi kunna forma en dynamisk och utvecklingsinriktad verksamhet med det utåtriktade arbetet i fokus (kap sidorna , kap sidorna ). Verksamheten bör bedrivas i samverkan med museernas företrädare samt föreningar verksamma på området och omfatta hela utställningssektorn, dvs museer, konsthallar och andra aktörer. Riksutställningar anser att Riksantikvarieämbetet bör få ett förtydligat uppdrag när det gäller expertfunktionen för museernas samlingar och föremålsvård inklusive k-samsök och ABM-samverkan inom detta område (kap sidorna ). Se bilaga ett. 3. Om ja, bör samordningsfunktionen finansieras som utredningen beskriver det? (Kapitel 5 och 6) X Kommentar/motivering Riksutställningar anser att det är avgörande att en samordningsfunktion för museernas utåtriktade verksamhet har tillgång till både kompetens och utvecklingsmedel för att kunna göra skillnad. Riksutställningar anser att det är intressant att se närmre på möjligheterna till finansiering av livslångt lärande via Svenska spel (kap sidan 156) I övrigt avstår Riksutställningar från att uttala sig om den föreslagna finansieringen av en samordningsfunktion och stimulans- och utvecklingsmedel för denna verksamhet. 3

4 4. Om ja, bör en sådan samordningsfunktion placeras som utredningen föreslår? (Kap 5) X Kommentar/motivering Riksutställningar avstyrker placeringen av samordningsfunktionen på Riksantikvarieämbetet. Riksutställningar ser inte att en placering hos Riksantikvarieämbetet skulle gynna museernas utåtriktade arbete på samma sätt som frågorna skulle göras hos Riksutställningar. Riksutställningar föreslår att samordningsfunktionens kansli förläggs till Riksutställningar och att det huvudsakliga fokuset för samordningsfunktionen är utveckling av museernas utåtriktade och publika uppdrag. De frågor som rör museernas vårdande och samlande uppdrag har en mer självklar hemvist hos Riksantikvarieämbetet. Riksutställningar och Riksantikvarieämbetet bör med en sådan lösning ges i uppdrag att samverka i de frågor där de två områdena överlappar varandra. Martina Kaplan generaldirektör Louise Andersson enhetsledare innehåll och utveckling 4

5 Bilaga: ett

6 Bilaga ett Riksutställningars fördjupade kommentar till fråga 2 i remissvaret för Kraftsamling! museisamverkan ger resultat SOU 2009:15 Bilaga till Riksutställningars remissvar för Kraftsamling! museisamverkan ger resultat SOU 2009:15 Riksutställningar föreslår att samordningsfunktionen får i uppdrag att samverka och agera för utveckling av museernas utåtriktade verksamhet. Det är för detta ändamål samordningsfunktionen bör disponera utvecklingsmedel och samla in och analysera och omvärldsbevaka för sektorn. Det behövs en samordningsfunktion med mandat att samverka och koppla samman internationella och svenska aktörer likväl som museisektorn gentemot andra sektorer i samhället. Syftet med denna verksamhet böra vara att skapa en utvecklingsmån för museer för att möta både nuvarande och kommande utmaningar på det publika området. Samordningsfunktionen kan därmed på ett givande sätt länkas samman med Riksutställningars uppdrag att utveckla utställningsmediet och erbjuda kunskapsutveckling inom området. Vi ser också möjligheter att djupare samverka med de kompetenser på området som finns inom Kulturrådet, särskilt de kompetenser som museikoordinatorn beskriver inom barn och ungdomsområdet, mångfaldsfrågor samt den överblick som de besitter (kap , sidorna ). Kombinerat med Riksutställningars arbete med fortbildningar, metodutveckling och internationell omvärldsbevakning av utställningsmediet och publikt arbete kan detta bli något mycket intressant och gynnsamt för sektorn i vår bedömning. Enligt museikoordinatorns betänkande framgår det att det idag finns 25 tjänster på Riksantikvarieämbetet som arbetar med föremålsvård och samlingsrelaterade frågor. Vi bifaller museikoordinatorns förslag om att Riksantikvarieämbetets uppdrag bör förtydligas (kap , sidan 121) så att det framgår att de är expertmyndigheten för samlingar och föremålsvård gentemot museerna, inklusive en samordning på detta område. Detta bör inte ligga i den samordningsfunktion med fokus på publika frågor som vi föreslår ovan. Expertmyndighetsfunktionen som föreslås i betänkandet (kap sidan 130) bör därför delas mellan Riksutställningar och Riksantikvarieämbetet och båda myndigheterna bör få i uppdrag att samverka för utveckling och kvalitetsarbete inom museisektorn. 1

7 Bilaga: två

8 Bilaga två Riksutställningars utkast till ett samordningsuppdrag för utställningssektorn Bilaga till Riksutställningars remissvar för Kraftsamling! museisamverkan ger resultat SOU 2009:15 Riksutställningar ser gärna ett utvidgat ansvar för att driva utställningssektorns utvecklingsfrågor inom det publika och utåtriktade området. Vi vill göra det i samverkan med museer, konsthallar och andra utställningsaktörer liksom de föreningar, organisationer och nätverk som verkar för utveckling av utställningsmediet och museer och konsthallars m.fl. publika och pedagogiska uppdrag. Vi vill även i fortsättningen arbeta tillsammans med statliga, regionala och kommunala parter liksom internationella aktörer. Vi ser också en poäng med att en samordningsfunktion har kontakter med aktörer inom civilsamhälle och näringsliv. I våra nuvarande samverkansprojekt och i kontakter med aktörer inom utställningsområdet kan vi se att många i utställningssektorn efterfrågar en samordning kring kompetensutveckling, metodutveckling och forskning och utveckling. Ett starkt fokus på publika frågor som exempelvis pedagogik, tillgänglighet, utställningsgestaltning och ny teknikanvändning efterfrågas. Detta synliggörs även i Museikoordinatorns och Kulturutredningens betänkanden i deras analys av behovet av nationell överblick inom internationell orientering, utbildning, forskning och utveckling, statistikförsörjning, uppföljning och utvärdering samt genomslaget för kulturpolitiska prioriteringar (SOU 2009:15, sidorna samt kap respektive SOU 2009:16, kap.14.3). En tänkbar möjlighet för att möta detta behov är att Riksutställningar skulle ges ett utökat uppdrag inom området kunskapsutveckling med ett sektorsansvar för utveckling av museer, konsthallar och andra utställningsaktörer som arbetar med kulturarv, konst och perspektiv på samtiden och samhällsutvecklingen. Riksutställningar arbetar redan idag med branschfortbildningar, med internationell omvärldsbevakning, med metodutveckling inom 1

9 utställningsmediet och pedagogik. Vi arbetar med samverkan mellan regionala museer för utveckling av den utåtriktade verksamheten och med nätverk för både kompetens och sektorsutveckling. Vi har en bra grund att bygga vidare på. För att kunna ta oss an ett sådant uppdrag är det viktigt att det finns både stimulansmedel, utvecklingsmedel och kompetens. Utöver befintlig kompetens på Riksutställningar ser vi också ett behov av den samordningsfunktion och det kansli som skisseras i museikoordinatorns betänkande samt de kompetenser som finns inom Kulturrådet på området (SOU 2009:15, kap ). 2

10 Bilaga: tre

11 Bilaga tre Riksutställningars kommentar till museikoordinatorns beskrivning av myndigheten Bilaga till Riksutställningars remissvar för Kraftsamling! museisamverkan ger resultat SOU 2009:15 Riksutställningar är mycket glada att museikoordinatorn uppmärksammar och uppskattar Riksutställningars kunskapsutvecklande verksamhet och att man ser att den rör museernas kärnverksamhet. Vi anser dock att utredningen i sin bedömning bortser från att Riksutställningar i sin utställningsproduktion inte enbart har i uppdrag att arbeta med museisektorn utan att Riksutställningar har i uppdrag att producera och turnera utställningar i syfte att ge perspektiv på samtiden och samhällsutvecklingen. Det uppdraget innebär att vi samarbetar med dem som kan medverka till att uppfylla det. Det gör museer, men även andra utställningsaktörer, myndigheter och organisationer. I betänkandet hävdar man även att Riksutställningar länge har prioriterat friare utställningsproduktion före ett mer konkret samarbete med museerna. Här vill vi bara peka på att Riksutställningar de senaste tre åren har samproducerat utställningar med följande museer: Måltidsmuseum Grythyttan, Textilmuseet Borås, Arbetets Museum Norrköping, Naturhistoriska Riksmuseet, Statens museer för Världskultur, Etnografiska museet, Östasiatiska museet, Malmö museer, Judiska museet, Hälsinglands museum, Stockholms stadsmuseum, Länsmuseet Västernorrland, Göteborgs stadsmuseum, Nationalmuseet Köpenhamn, Stockholms länsmuseum, Gotlands museum, Kulturhistoriskt museum Universitetet i Oslo, Kulturernas museum i Helsingfors, Armémuseum, Sjöhistoriska museet, Tekniska museet, Historiska museet och Nobelmuseum. Utöver detta har vi producerat utställningar tillsammans med andra aktörer som också har kommit många museer till del inte minst inom samtidskonstområdet, ett område som många regionala och kommunala museer efterfrågar utställningar på. 1

12 Bilaga: fyra

13 Bilaga fyra Bilaga till Riksutställningars remissvar för Kraftsamling! museisamverkan ger resultat SOU 2009:15 Yttrande Remissinstans: Riksutställningar Uppgiftslämnare: Martina Kaplan, generaldirektör och Louise Andersson, enhetsledare innehåll och utveckling. Synpunkter på vissa förslag och bedömningar i Kulturutredningens betänkande SOU 2009:16 Sammanfattning Riksutställningar har till uppgift att producera, förmedla och arrangera turnerande utställningar i syfte att ge perspektiv på samtiden och samhällsutvecklingen. Myndigheten ska förmedla kunskaper och erfarenheter samt erbjuda tekniska tjänster till andra som vill arbeta med utställningar. * Riksutställningar vill bygga på och fördjupa sitt nuvarande uppdrag genom att: Ta den koordinerande funktionen att utveckla utställningssektorn. Få ett särskilt uppdrag att skapa samverkan mellan utställningssektorn, näringsliv och civilsamhälle. Vara kontaktyta mellan den svenska utställningssektorn och internationella aktörer. Bilagor till yttrandet Bilaga ett Riksutställningars yttrande 1 och 10 i sin helhet samt angående de kulturpolitiska målen Bilaga två Riksutställningars vision för 2012 Bilaga tre Riksutställningars kommentar till betänkandets beskrivning av myndigheten Bilaga fyra Riksutställningars remissvar på SOU 2009:15 inkl bilaga ett och två *Från förordning 2007:1187 med instruktion för Riksutställningar Riksutställningar / Swedish Travelling Exhibitions Artillerigatan 33A, Box 1033, SE Visby, Sweden Phone Fax info@riksutstallningar.se 1

14 ÖKAT SAMSPEL MELLAN STAT, LANDSTING OCH KOMMUN PORTFÖLJMODELLEN 1. En ny modell för samspelet mellan stat, landsting och kommun i kulturpolitiska frågor bör genomföras. (Kapitel 12) X Sammanfattning av Riksutställningars yttrande 1 Riksutställningar anser att den nya modellen för samspelet mellan stat, landsting och kommun, innehåller för många osäkra faktorer för att genomföras i enlighet med utredningens intentioner. Riksutställningar ser en risk i att många av de samverkansparter vi idag arbetar med hamnar utanför förhandlingsmodellen och bidragsfördelningen. Det rör sig om kommuner, ideella föreningar, nationella nätverk med flera. Riksutställningar föreslår att dagens portföljmodell utvecklas. Skapa tydliga nationella mål för de statliga medlen som fördelas genom portföljmodellen. Läs yttrandet i sin helhet i bilaga ett. 2. Vissa statliga medel som i dag fördelas av Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Nämnden för hemslöjdsfrågor samt Riksteatern föreslås omfattas av modellen. (Kapitel 12) X 2

15 Riksutställningars yttrande 2 Riksutställningar anser att det är viktigt med överblick och samsyn kring kulturpolitiska prioriteringar och behov för den statliga förhandlingsparten och vi föreslår att Kulturrådet är den som leder förhandlingarna från statens sida. I övrigt avstår Riksutställningar från att kommentera finansiering och organisation av modellen. CENTRALT FÖRDELADE STÖD, KONSTNÄRERNAS VILLKOR OCH ENSKILD FINANSIERING AV KULTURVERKSAMHET 3. Teater-, Dans- och Musikallianserna bör slås samman till en gemensam scenkonstallians. (Avsnitt ) Riksutställningar avstår från att yttra sig 4. Det statliga litteraturstödet, liksom stödet till kulturtidskrifter, bör ingå som en del i ett allmänt stöd för kulturpolitiska insatser inom hela litteratur- och biblioteksområdet. (Avsnitt ) Riksutställningar avstår från att yttra sig 5. Vid bedömningen av ansökningar för litteraturstöd ska hänsyn tas till förutom kvalitet utgivarens ekonomiska förutsättningar i det enskilda fallet. (Avsnitt ) Riksutställningar avstår från att yttra sig 3

16 6. Det statliga fonogramstödet bör ingå i ett allmänt stöd för kulturpolitiska insatser inom hela musikområdet. (Avsnitt ) Riksutställningar avstår från att yttra sig EN SFÄR FÖR FRÅGOR OM ARKIV, BIBLIOTEK OCH SPRÅK 7. Riksarkivet och landsarkiven bör läggas samman till en myndighet som får i uppdrag att svara för den nationella överblicken på arkivområdet. (Kapitel 15) Riksutställningar avstår från att yttra sig 8. Kungl. biblioteket bör ges i uppdrag att svar för den nationella överblicken på biblioteksområdet. (Kapitel 15) Riksutställningar avstår från att yttra sig 9. En samlad myndighet för arkiv och bibliotek bör inrättas genom att Kungl. biblioteket och Riksarkivet (med landsarkiven) slås samman. (Kapitel 15) Riksutställningar avstår från att yttra sig 4

17 EN SFÄR FÖR FRÅGOR OM SAMTID, HISTORIA OCH LIVSMILJÖ 10. Riksantikvarieämbetet, Riksutställningar, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Statens konstråd och Arkitekturmuseet bör läggas samman till en myndighet. (Kapitel 16) X Sammanfattning av Riksutställningars yttrande 10 Riksutställningar avstyrker förslaget om en enrådsmyndighet och föreslår istället att Riksutställningars uppdrag utvidgas med museikoordinatorns föreslagna utvecklingsinriktade uppgifter med museernas utåtriktade arbete förläggs till Riksutställningar genom ett uppdrag med ansvar för utveckling av utställningssektorn, se bilaga fyra. Riksutställningars uppdrag bör inriktas på utveckling av utställningsmediet och att säkerställa en nationell överblick och internationell orientering på området, se bilaga två. Detta bör ske i samverkan med statliga, regionala och även kommunala aktörer inom området. Riksutställningar anser att det är olyckligt att civilsamhällets aktörer liksom kommunala verksamheter inte nämns som samverkansparter i samband med Riksutställningars eller för den föreslagna sfären för samtid, historia och livsmiljö eftersom dessa i nuläget och historiskt är mycket viktiga aktörer inom fältet. Läs yttrandet i sin helhet i bilaga ett. EN SFÄR FÖR FRÅGOR OM KONSTARTERNA 11. En ny myndighet för konstarterna skapas genom att viss verksamhet inom Statens kulturråd, hela Konstnärsnämnden med Bildkonstnärsfonden samt Sveriges Författarfond och viss verksamhet inom Stiftelsen Svenska Rikskonserter läggs samman. (Kapitel 17) X 5

18 Riksutställningars yttrande 11 Riksutställningar anser att en samlad myndighet för konstarterna skulle kunna dra nytta av erfarenheter och arbetssätt från de olika sektorerna och låta framgångsrika metoder särskilt på områden som jämställdhet, mångfald och tillgänglighet få genomslagskraft på alla konstområden. Eftersom Riksutställningar samarbetar med professionella kulturutövare inom flera områden (till exempel författare, bildkonstnärer och musiker) skulle detta också kunna underlätta ett mera samsynt arbete för att främja rimliga villkor för professionella kulturutövare. Riksutställningar avstår dock från att tillstyrka eller avstyrka den organisatoriska lösning som föreslås i betänkandet (Kap17). EN NY ROLL FÖR KULTURRÅDET 12. Statens kulturråd bör ges ett ändrat uppdrag som innebär ett ansvar för följande uppgifter: leda och samordna statens överläggningar med landstingen och kommunerna om fördelning och villkor för statligt stöd till regional kulturverksamhet, göra samlade bedömningar, uppföljningar och utvärderingar av kulturpolitiken till underlag för regeringen, samordna och svara för vissa övriga kulturpolitiska uppgifter. (Kapitel 18) X Riksutställningars yttrande 12 Eftersom Riksutställningar föreslår ett utvidgat uppdrag med ansvar för utvecklingsfrågor för utställningssektorn, se bilaga fyra, kan vi se att det delvis överlappar Kulturrådets nuvarande uppdrag och kompetensområden och vi vill därför föreslå en översyn på detta område som inte genomförs i vare sig kulturutredningen eller museikoordinatorns betänkande fullt ut. VI vill också hänvisa till vårt svar på punkt 2 ovan, där vi ser att Kulturrådet bör leda förhandlingarna från statens sida i samspelet med landsting och kommun. I övrigt lämnar Riksutställningar inga kommentarer kring Kulturrådets uppdrag. 6

19 13. Uppgiften att ansvara för statens centralt fördelade bidrag bör ges till en ny myndighet för konstarterna. (Kapitel 18) X Riksutställningars yttrande 13 Riksutställningar hänvisar till sitt svar på yttrande 11 ovan, men avstår från att kommentera det organisatoriska förslaget. Martina Kaplan generaldirektör Louise Andersson enhetsledare innehåll och utveckling 7

20 Bilaga ett Riksutställningars yttrande 1 och 10 i sin helhet samt angående de kulturpolitiska målen Bilaga till Riksutställningars remissvar för Betänkande av Kulturutredningen SOU 2009:16 Yttrande 1 i sin helhet Riksutställningar anser att den nya modellen för samspelet mellan stat, landsting och kommun, innehåller för många osäkra faktorer för att genomföras i enlighet med utredningens intentioner. Det handlar bl.a. om samspelsmodellens utformning, utformning av de demokratiska processerna i förhållande till förhandlingsfasen samt hur en förväntad geografisk asymmetri ska kopplas ihop med en nationell likvärdighet. Riksutställningar ser en risk i att många av de samverkansparter vi idag arbetar med hamnar utanför förhandlingsmodellen och bidragsfördelningen. Det rör sig om kommuner, ideella föreningar, nationella nätverk med flera. Riksutställningar föreslår att dagens portföljmodell utvecklas. Skapa tydliga nationella mål för de statliga medlen som fördelas genom portföljmodellen. Detta för att säkra en nationell likvärdighet. Låt Kulturrådet även fortsättningsvis hantera förhandlingarna med regionerna med utgångspunkt i dagens modell. Riksutställningar anser att de nationella kulturpolitiska målen är viktiga som ramverk för de strategier som förhandlas inom ramen för de regionala portföljerna. Utredningen lägger tyngdpunkten på att beskriva hur kulturen ska samspela. Samtidigt försvagas vad som ska samspela. Vi anser att det även behövs ett nationellt mål kring barns rätt till kultur som stöd för portföljmodellen. Riksutställningar har alltid samverkat med såväl regionala som kommunala aktörer och det vill vi göra i fortsättningen också. Riksutställningar ser många vinster med det regionala uppdrag som gavs oss i regleringsbrevet för Om portföljmodellen genomförs är det viktigt att 3-5 års cykeln går hand i hand med de statliga aktörernas uppdrag för att möjliggöra effektiv samverkan (kap. 12.4, sidan 271). 1

21 Riksutställningar anser att förslaget om att möjliggöra för fler aktörer att vara delaktiga i besluten om vad statliga och regionala kulturmedel bör användas till är både intressant och viktigt. Civilsamhällets aktörer är viktiga i Riksutställningars verksamhet, inte minst på de platser och i de sammanhang där man väljer att samarbeta med oss. Det är den lokala strukturen och vår förmåga att samverka med den som avgör om ett samarbete blir framgångsrikt. Förslaget innehåller dock flera demokratiska riskmoment om inte ett medvetet förhållningssätt kring makt och handlingsutrymme också finns med i utformningen av beslutsprocesserna (kap , sidorna ). Riksutställningar föreslår att vi även fortsättningsvis får ansvar och resurser för att driva utvecklingsfrågor inom utställningssektorn nationellt för att säkra förutsättningar för kvalitativ kunskaps- och kompetensutveckling för hela landets utställningsaktörer. Riksutställningars yttrande 10 i sin helhet Riksutställningar avstyrker förslaget om en enrådsmyndighet och föreslår istället att Riksutställningars uppdrag utvidgas med museikoordinatorns föreslagna utvecklingsinriktade uppgifter med museernas utåtriktade arbete förläggs till Riksutställningar genom ett samordningsuppdrag med ansvar för utveckling av utställningssektorn, se bilaga 4. Riksutställningar avstyrker förslaget om en enrådsmyndighet av flera skäl: Kombinationen av myndigheter som föreslås ingå i sfären och beskrivningen av deras kommande fokus svarar inte upp mot det föreslagna uppdraget på ett tillräckligt sätt. Glappet mellan vision och konkreta förslag är för stort och för akut. Myndigheternas olika specialområden riskerar allvarligt att undermineras i en enrådsmyndighet som denna. Vill man kulturpolitiskt se att vi driver några av sfärens frågor på ett nytt sätt så ser Riksutställningar hellre att vi ges i uppdrag att samverka kring detta. Det samtidsfokus som föreslås riskerar att överskuggas av traditioner av tolkningsföreträde för att vårda och förvalta som Riksutställningar ser inom kulturarvssektorn. Riksutställningar har stor förståelse för att se över eventuella ekonomiska fördelar med att lägga samman myndigheter, men det måste vara uppdraget och uppdragets karaktär som avgör om myndigheter läggs samman och här skiljer sig Riksutställningar och Riksantikvarieämbetets verksamheter markant åt, något som antyds i betänkandet genom att utredarna själva inte håller fram sitt b-förslag av två sfärer där Riksutställningar, museikoordinatorn och Riksantikvarieämbetet föreslås bilda en myndighet. Riksutställningar 2

22 och Riksantikvarieämbetet samarbetar redan idag kring it-tjänster, vaktmästeri, reception, växeltjänster och delade lokaler i form av konferensrum och personalutrymmen i hög utsträckning på ett lyckat sätt. Det behöver vi inte vara en myndighet för att kunna göra. Om departementet väljer att gå på utredningens förslag om en enrådsmyndighet vill Riksutställningar framhålla vikten av att alla myndigheterna och deras specialområden finns representerade i den föreslagna organisationskommittén samt att tidsperspektivet för genomförande förlängs väsentligt. En organisationskommitté kommer också att behöva tydligare direktiv kring uppdrag och syfte för sfären. (kap , sidan 107). Att tidshorisonten bör vara väsentligt längre än 2010 pekar inte minst tanken om att personalen ska kunna vara en drivkraft i arbetet. De erfarenheter som Riksutställningar har av omfattande omorganisation och omfokusering av verksamhet visar på detta (kap , sidan 107). Riksutställningar vill också framhålla att bedömningen av att en sfärsammanslagning är genomförbar inom befintliga kostnadsramar inte är rimlig (kap , sidorna samt kap sidan 161). En sammanslagning av flera myndigheter till en och med delvis förändrade uppdrag innebär ofrånkomligen omställningskostnader. Samtliga kostnader som uppstår till följd av omstrukturering såsom lönekostnader för personal i omställningsåtgärder, eventuella pensionslösningar, flyttkostnader, uppsägning av kontrakt i förtid med mera ska räknas av mot anslag i samband med beslutstillfället även om själva utbetalningarna sker vid annan tidpunkt. Utrymmet att få tillfälliga anslagsförstärkningar bedömer vi i dagsläget som i det närmaste obefintligt till följd av det kärva ekonomiska läget. Det innebär att sådana kostnader då kommer att inkräkta på utrymmet att bedriva kärnverksamhet i full skala från start och/eller att anslagskrediter måste användas för att betalas av på sikt. Riksutställningars eventuella bidrag till en minskning av den föreslagna myndighetens administrativa kostnader bedömer vi som marginell. Det administrativa området har genomgått en omfattande rationalisering (från 11 till 6 tjänster) i samband med det omstruktureringsarbete som gjordes i samband med flytten till Visby och är idag mycket väl anpassat i storlek till kraven på en kostnadseffektiv administration. Administrativ kunskap kopplat till verksamhetens kärnområde är nödvändig för att på ett rationellt och ändamålsenligt sätt möta verksamhetens krav och behov. Att skapa större servicecentra inom administration innebär alltid att mer specifika administrativa frågor kopplade till kärnverksamheten ändå måste lösas och att personal med sådana kunskaper måste finnas. Riksutställningar anser att Kulturutredningens analys av behovet av ansvar för internationell orientering, utbildning, forskning och utveckling, statistikförsörjning, uppföljning och utvärdering samt genomslag av kulturpolitiska prioriteringar är både riktig och viktig, särskilt tonvikten på 3

23 strategiska arbetssätt för utvecklad nationell överblick och utveckling (kap. 14.3, sidan 23 och framåt samt kap sidan 97). Riksutställningars förslag är därför att vårt uppdrag bör inriktas på utveckling av utställningsmediet och att säkerställa en nationell överblick och internationell orientering på området (se bilaga två). Detta bör ske i samverkan med statliga, regionala och även kommunala aktörer inom området. Riksutställningar ser att utredningens bedömning är att Riksutställningar är efterfrågade och fyller ett behov (kap , sidan 103). Det stämmer överens med våra kontakter med arrangörer, samarbetsparter och de marknadsundersökningar som vi gör. Man efterfrågar fortsatt arbete med kunskapsutvecklingsfrågorna och den internationella orienteringen likväl som fortsatt och delvis förändrat arbete med utställningsproduktion och turné. Det finns ett behov av en verksamhet som driver utvecklingsfrågor för branschens utåtriktade arbete, arbetar med internationell omvärldsbevakning och bedriver produktion och turné av utställningar. Det är något som vi valt att ta fasta på exempelvis genom våra fortbildningar för professionella och i vår internationella omvärldsbevakning samt i vårt arbete med att utveckla andra urvalsformer i utställningsplaneringen. Riksutställningar anser att det är olyckligt att civilsamhällets aktörer liksom kommunala verksamheter inte nämns som samverkansparter i samband med Riksutställningars, eller för den föreslagna sfären för samtid, historia och livsmiljö, eftersom detta i nuläget och historiskt är mycket viktiga aktörer inom fältet. Riksutställningar arbetar idag tillsammans med statliga myndigheter, regionala och statliga museer, likväl som kommunala konsthallar och museer. Vi samarbetar också med riksorganisationer och föreningar som arbetar med de samtidsfrågor och samhällsperspektiv som vi belyser i utställningsverksamheten. Det vore djupt olyckligt för såväl förankring, mångfald och kompetens att snäva in Riksutställningars samverkansparter till att bara gälla statliga och regionala museer som det föreslås i betänkandet (kap , sidan 103) och vi avstyrker därför det förslaget. Att detta förslag är orimligt verkar utredningen själva sett eftersom de några sidor senare motsäger sig själva och föreslår att Riksutställningar bör kunna samverkan med andra aktörer (kap , sidan 109). Riksutställningars utställningsproducerande och turnerande uppdrag bör även fortsatt ske i syfte att ge perspektiv på samtiden och samhällsutvecklingen. I betänkandet vill utredningen genom förvaltningsmyndigheten stärka banden mellan kulturarvsverksamheterna och konsten, men i sitt förslag menar de att nyckelfrågan för samtidskonsten relevans handlar om att pröva gränserna mellan permanenta och tillfälliga utställningar (kap. 16.1, sidorna 75 och 104). Vi har svårt att se att detta är en nyckelfråga i sig. Som Riksutställningar ser det beror samtidskonstens relevans på sammanhang, frågeställningarnas och gestaltningens aktualitet och förankring. Frågan om tillfälliga eller permanenta utställningar är en konsekvens av en analys som tar hänsyn till dessa faktorer. 4

24 Vi ser gärna att vi får behålla vårt uppdrag att arbeta med samtidskonst då den ofta på intressanta sätt belyser både samtid och samhällsutveckling. Riksutställningar avvisar skarpt formuleringen kring att vi inte ska bedriva egeninitierad produktion (kap. 16:3.2, sidan 108). Denna formulering motsäger ambitionen med en myndighet som med nationell överblick och internationell orientering ska ha ett utvecklingsfokus i sin verksamhet (kap. 14.3). Riksutställningar föreslår i linje med det behov som framhålls i utredningen att utveckling av utställningsmediet ska finnas i vårt uppdrag. Med en sådan ambition bör Riksutställningars utställningsproduktion ske i samverkan med museer och andra aktörer på utställningsområdet, likväl som organisationer och myndigheter i samspel med aspektpolitiska uppdrag. Vi ser att framtiden ligger i att arbeta med urvals- och inriktningsarbetet genom transparenta och öppna processer i samråd med nyckelorganisationer och i samproduktion med museer, konsthallar och andra utställningsaktörer. Kompetensen för att sätta samman utställningar konceptuellt, bygga och turnera utställningar bör även fortsatt finnas inom Riksutställningar. För att säkerställa kvalitet, kontinuitet och turnerbarhet behöver Riksutställningar vara en aktiv part från idé till utvärdering i utställningsproduktionen. Innehållet i de vandringsutställningar Riksutställningar producerar och turnerar kan därför inte bestämmas av regionala och statliga museers personal, vilket föreslås i betänkandet (kap , sidorna ). Kompetens om utställningsmediets praktik är också avgörande för en framgångsrik kunskapsutveckling med närhet till sektorns aktuella frågeställningar. Se även bilaga tre. Riksutställningar bör även fortsättningsvis koordinera och bedriva utbildning och omvärldsbevakning inom utställningsområdet, särskilt inom utställningsgestaltning och de publika och pedagogiska fälten. Vi ser gärna ett utvidgat uppdrag samt medel även för ett fördjupat och seriöst forsknings- och utvecklingsarbete inom området (kap sidan 12 och framåt). Vårt arbete med att utveckla Riksutställningars kunskapsutvecklande uppdrag har också uppmärksammats i Museikoordinatorns betänkande Kraftsamling museisamverkan ger resultat som också kulturutredningen hänvisar till (kap , sidan 96 och framåt, kap sidorna samt kap sidan 109). Museikoordinatorn föreslår att Riksutställningar bör ha en stödjande och utvecklande roll i förhållande till museerna vad gäller omvärldsbevakning, publikarbete, nya medier, teknik och logistik m.m. (Kraftsamling museisamverkan ger resultat, SOU 2009:15 kap , sidan122). Riksutställningar anser att det finns goda förutsättningar för att bedriva fortsatt kunskapsutveckling inom museernas utåtriktade arbete Riksutställningar. Vi har redan nu uppdraget att verka för att finna ökade samverkansformer mellan regionala museer och deras samordningsorgan när det gäller utveckling av museernas utåtriktade verksamhet. Vi vidgar gärna detta arbete till att gälla kunskapsutveckling för både statliga, regionala och kommunala museer och föreslår ett ansvar för utvecklingsfrågor för 5

25 utställningssektorn, se bilaga fyra. I bilaga två finner du Riksutställningars vision. Riksutställningars yttrande angående de kulturpolitiska målen Riksutställningar anser liksom utredarna att det finns flera problem med begreppet konstnärlig kvalitet, inte minst för att det ofta handlar om vem som har tolkningsföreträde när olika konstuttryck ställs mot varandra. Dock anser vi att kulturpolitiska mål inte enbart kan handla om hur pengar ska fördelas utan att det också måste innehålla en målbild kring vad som ska stöttas och främjas med offentliga medel. Frågorna om vad som är relevant, efterfrågat, spännande, genomfört med skicklighet eller intressant är kopplat till bakgrund, utbildning, livsvillkor och en mängd andra faktorer, men det går inte att väja för dem helt som utredningen har valt att göra. Vi föreslår en formulering om kvalitet som mer pekar på vad den offentligt främjade kulturen ska kännetecknas av när det gäller kultur av professionella utövare och institutioner. Strecksatserna är en bit på väg även om vi saknar en rad om vad som ska känneteckna den professionella kulturen (kap. 8, sidan 3). Riksutställningar anser även att det vore mer tydligt om strecksatserna inte börjar med formuleringen Statliga myndigheter och institutioner ska arbeta för utan snarare att detta är något som myndigheter och institutioners verksamhet ska kännetecknas av detta (kap. 8, sidan 3). Riksutställningar saknar också en strecksats med starkare koppling till det tidigare yttrandefrihetsmålet (kap. 8, sidan 3). Riksutställningar anser att de nationella kulturpolitiska målen bör innehålla en formulering om barn och ungdomars rätt till kultur enligt intentionerna i FN s barnkonvention artikel 31. 6

26 Bilaga två Riksutställningars vision för 2012 Bilaga till Riksutställningars remissvar för Betänkande av Kulturutredningen SOU 2009:16 Administration, ekonomi och ledning Projektledning och marknadsföring Utveckling av utställningsmediet Utveckling av utställningssektorn Samverkan näringsliv & civilsamhälle Ex: Produktion och turné av vandringsutställningar Ex: FOU, utbildning, pedagogik och publik, webb och it, omvärldsbevakning och internationalisering Ex: Hitta former för samverkan mellan kultur, näringsliv och civilsamhället för idéutveckling, kunskapsutbyte samt närvaron i offentliga rum Mission: Bidra till att människor kan förstå och påverka sin samtid Prioriterad målgrupp: Barn & ungdom 1