FILMHANDLEDNING Going Clear fångade av scientologin
|
|
- Stefan Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Undervisningen ska behandla följande centrala innehåll: Religionskunskap Åk 7-9 Religioner och andra livsåskådningar Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck. Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism. Identitet och livsfrågor Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar. Etik Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvensoch pliktetik. Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik. Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar. Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar. Handling En farlig och manipulativ sekt har den kallats. Men hur har scientologin kunnat fånga så många? Och varför är det så svårt att hoppa av? Scientologin grundades 1947 i USA av science fictionförfattaren L. Ron Hubbard. Sekten har på senare tid fått stor uppmärksamhet inte minst för dess förmåga att locka till sig kända och förmögna personer. Men också för att de metodiskt förföljer och trakasserar avhoppare och kritiker. I Alex Gibneys film berättar högt uppsatta före detta scientologer om sitt liv i sekten och den press och förföljelse de utsatts för sedan de hoppat av. FILMFAKTA ÄMNE: Religionskunskap, Psykologi & Filosofi ÅLDER: Från 14 år (H, Gy) SPELTID: 115 min TAL: Engelska TEXT: Svenska REGI: Alex Gibney PRODUKTIONSÅR: 2015 PRODUKTIONSLAND: USA ARTIKELNR: ETS5063 Religionskunskap Gymnasiet Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden. Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner. Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap i den aktuella samhällsdebatten. Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och andra moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara. Analys av argument i etiska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga världsreligioner, livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden. Psykologi i Vård- och omsorgsprogrammet Gymnasiet I yrkesutövningen kombineras kunskaper från olika ämnesområden som medicin, pedagogik, sociologi, psykologi och vårdvetenskap. Utbildningen ska därför leda till att eleverna utvecklar en helhetssyn på människan och förståelse av livsstilens betydelse för hälsan. Psykologi i ekonomiprogrammet Utbildningen ska också utveckla elevernas kunskaper om hur människor tänker, känner och handlar. Sådana kunskaper i psykologi är viktiga vid beslut och bedömningar inom både ekonomi och juridik. Ur Lgr11 & Lgy11 I info@etsmedia.se I (6)
2 Innan ni startar en diskussion kring filmen är det viktigt att läraren/ledaren går igenom handledningen och tänker på hur man ska hantera diskussionen och svaren. DISKUSSIONSFRÅGOR Scientologin och L. Ron Hubbard Vem var L. Ron Hubbard? Vad gjorde L. Ron Hubbard (LRH) innan han startade scientologikyrkan? Vad hade han för yrke och vad livnärde han sig på? Vad var det LRH kom fram till att människan var för något, efter att ha studerat 21 olika folkslag? Hur tyckte L. Ron Hubbard att han kunde hjälpa människan? 1950 skrev LRH en bok som sen kom att bli grunden för scientologins ideologi. Vad heter boken? Boken sålde till en början bra men sedan tappade den i försäljning. Vilka åtgårder vidtog LRH för att boken och scientologin skulle bli mer framgångsrik? John Travolta säger i en intervju i filmen att den bästa tanken hos scientologin är en värld utan brottslighet, krig och sinnessjukdom och att de sätter i glädje i centrum. Vad går scientologin ut på? Kan du förklara grunderna? Hur skulle du beskriva L. Ron Hubbard efter att ha sett filmen och varför? Hur tror du att medlemmar av rörelsen skulle beskriva honom och varför? Hur ser organisationen eller hierarkin ut inom scientologin? Vem eller vilka besitter makt? Finns det åsiktsfrihet, vems röster får höras? NYRELIGÖSA RÖRELSER Rörelser och fenomen som växte fram under främst och 70-talen och framställde sig som alternativ till eller utveckling av de etablerade religionerna. Hit räknas såväl grupper med anknytning till kristen tradition, som grupper med bakgrund i Indiens religioner samt grupper med nyskapade ideologier som Scientologikyrkan. Flera av rörelserna har organiserats kring starka grundare och ledare, men har levt kvar även efter dessa ledares död. En del av de nyreligiösa rörelserna vill inte kalla sig för religiösa rörelser. En orsak är att dessa ofta är mer upplevelsecentrerade än centrerade kring trosföreställningar; en annan att en del av dem rör sig i gränstrakter mellan religion och terapi, eller mellan metafysik och psykologi. Medlemmar i en och samma rörelse kan delta med olika syften; vissa anammar den (religiösa) ideologi som ligger till grund för rörelsen, medan andra endast använder sig av rörelsens övningar (t.ex. meditation) för avslappning och stresshantering. Det faktum att rörelsernas trossystem och livsstil i varierande grad avviker från samhällets huvudfåra, tillsammans med vissa av rörelsernas nyskapande på det ekonomiska området man tar ofta betalt för kurser, invigning etc. har i vissa fall lett till konflikter med det omgivande samhället. Dessa konflikter tenderar dock att avta med tiden. I Sverige har flertalet nyreligiösa rörelser endast något hundratal medlemmar, men antalet personer som kommit i kontakt med deras budskap är mångdubbelt större. Religionssociologiskt betraktas de huvudsakligen som kulter. Några kan, enligt vissa definitioner, även betraktas som sekter. SEKTER En religiös grupp som markant avviker från den eller de religiösa huvudlinjerna i ett samhälle. Begreppet definierades närmare i Max Webers och Ernst Troeltschs religionssociologiska arbeten. Weber ställde sekten som typ mot kyrkan som typ och framhöll att sekten har personligen omvända anhängare, medan kyrkan har medlemmar som fötts in i den. Troeltsch pekade på att sekten ställer stora krav på anhängarna, att den inte gör anspråk på att omfatta mer än en minoritet och därmed har en elitistisk framtoning, och att grundaren eller ledaren bygger sin auktoritet på personliga egenskaper. Gemensamt för sekten och den rena kyrkotypen är att båda anser sig företräda en absolut religiös sanning. Karl-Erik Nylund har delat in sekter i tre grupper. De destruktiva, som anser sig vara eliten på jorden och strävar efter att bli de enda kvar på jorden. De självdestruktiva som även de anser sig vara en elit på jorden men anser att samhället inte är värda dem och det kollektiva självmordet blir en utväg. De manipulativa sekterna som är totalitära ; organisationer med centraliserad och absolut makt. Källa: Nylund, K. Att leka med elden om livet på sektens villkor (1998) & NE I info@etsmedia.se I (6)
3 Scientologernas verktyg och språkbruk Vilka två delar består sinnet av enligt Dianetiken? Vad är engrams för något? Vad betyder ordet thetan? Och vad var OT? Vad är en E-meter för något? Förstod du hur en E-meter fungerar och är uppbyggd? Vad är auditering och hur går det till? Vad är exteriorisering? Många i filmen säger att auditering blev som ett rus för dem. Som att bli hög utan droger. Varför tror du att det kan liknas vid droger? Varför mådde de så bra av auditering? Paul Haggis säger i filmen att auditering liknar freudiansk terapi? Vet du varför? Ordet clear har en stor betydelse inom scientologin. Vad betyder begreppet och vad innebär tillståndet? Hur uppnår man tillståndet clear? Vad är det The Bridge. Vad är bron en metafor för? Hur är bron uppbyggd? Hur fungerar bron för en medlem? Om man går in i scientologin får man ta del av ett helt nytt språkbruk. Många av orden ovan är saker som vi redan har ord för men som i detta sammanhang har fått nya ord. Varför, tror du, väljer man att skapa ett nytt språkbruk? Vad skapar ett språk för de redan invigda och för de som står utanför? Diskutera! Hur kan man med hjälp av nya ord för redan befintliga fenomen eller saker skapa andra konnotationer av ordet? Diskutera exempelvis användandet av ordet ethics istället för straff. Varför går vi med? Det finns många organisationer, rörelser eller sekter som inte alls är skadliga. Att personer sammansluter kring en idé är mycket vanligt och många personer som är eller har varit medlemmar säger att rörelsen snarare har varit en trygghet som har stärkt dem. Diskutera när en rörelse blir farlig eller skadlig för en individ! MASLOWS BEHOVSTRAPPA Abraham Maslows behovshierarki eller behovstrappa är en psykologisk teori som rangordnar människans behov i olika nivåer. Den amerikanska psykologen presenterade på 1950-talet en motivationsteori där människans behov är ordnade i fem nivåer: 1) kroppsliga behov, 2) trygghetsbehov, 3) gemenskaps- och tillgivenhetsbehov, 4) behov av uppskattning och 5) behov av självförverkligande. Maslow antog att först när behoven på en lägre nivå har tillfredsställts, blir behoven på nästa nivå viktiga. ATTITYDER Inom socialpsykologin och andra vetenskaper används termen attityd vanligen för en varaktig inställning som har byggts upp genom erfarenheter och kommer till uttryck i att man är för eller emot något. Attityder kan brytas ned i tre delar; den affektiva komponenten som ger den emotionella reaktionen mot objektet, den kognitiva komponenten som påverkar tankar och tilltro och den intentionella komponenten som är beredskapen till handling mot objektet. KOGNITIV DISSONANS Kognitiv dissonans avser det obehagliga känslotillstånd som uppstår när en person samtidigt omfattar sinsemellan oförenliga attityder, eller när det råder en konflikt mellan vederbörandes attityder och handlingar. Detta leder till en strävan att förändra attityderna eller handlingarna så att de blir förenliga med varandra (kognitiv konsonans). RATIONALISERING Inom psykologin är rationalisering en försvarsstrategi där känslomässiga drivkrafter bortförklaras med rationella eller skenbart rationella resonemang. Genom att på så vis förytligas blir de ofarliga. GRUPPTRYCK Den effekt gruppen har på en individs beteende. MANIPULATIVA SEKTERS ORGANISATION Manipulativa sekters organisation och struktur kan ibland beskrivas som en pyramid. I botten finns medlemmarna utan maktställning, vilket är nästan alla. Dessa vill klättra uppåt inom sekten och måste visa lojalitet och hängiventhet gentemot ledaren och starkt bekräfta sektens idelologi. I mellanskiktet finns de som stigit lite i grad och har befattningar. I toppskiktet sitter de som styr rörelsen. Ibland är det endast ledaren själv. MANIPULATIVA SEKTERS LEDARE Ledaren är oftast självutnämnd och kan inte avsättas eller bytas ut. Det är oftast en man som är karismatisk och har lätt för att överföra budskap. För att kunna förmedla sitt budskap och övertyga människor krävs både expertis och förtroende. Ledaren är oftast snabb i sin kommunikation för att förstärka intrycket av att vara väl insatt, kompetent och engagerad inom ämnet. Många menar även att ledaren besitter narcissistiska drag med en god självbild och nästintill orealistisk syn på sin storhet. Källa: NE I info@etsmedia.se I (6)
4 6 PUNKTER SOM KARAKTÄRISERAR EN MANIPULATIV SEKT ENLIGT KARL-ERIK NYLUND Karl-Erik Nylund kom 1998 ut med boken Att leka med elden om livet på sektens villkor. I den beskriver han sekter ur ett allmänt perspektiv med fakta och information hämtad från psykologisk litteratur samt före detta sektmedlemmar. 1. Det finns bara en lära 2. Rörelsen har ett auktoritärt ledarskap 3. Kadaverdisciplin och terrorisering av kritiker De som är oliktänkande eller på något sätt kritiserar organisationen ses som onda. 4. Monopol på information 5. Mind Control Organisationen försöker få medlemmarna att tänka på ett visst sätt. Verktyget som används är bl. a. suggestiv övertalningsförmåga. 6. Kontroll över ekonomin När betalning från medlemmar blir till bindande lag. Medlemmar kan bli ekonomiskt bundna och därmed beroende av organisationen. MIND CONTROL På svenska översätts Mind Control med mental styrning eller tankekontroll. Mind Control är manipulation men inte detsamma som hjärntvätt, då Mind Control har mer subtila tekniker. Denna form av kontroll är grundläggande i många sekter. Man kan dela in manipulationen i fyra beståndsdelar; kontroll av den fysiska miljön, kontroll av tankesystemet, kontroll av känslolivet och informationskontroll. Källa: Nylund, K. Att leka med elden om livet på sektens villkor (1998) & NE En civilisation utan sinnessjukdom, brottslighet och krig, där de skickliga kan göra framsteg, där de ärliga har rättigheter och där människan är fri att uppnå högre höjder dessa är scientologins mål Diskutera scientologins mål ovan. Vad betyder de? Är det en organisation som är för alla? Hur är den det eller hur är den inte det? Vad skulle du säga definierar en religion? Vad skulle du säga definierar en sekt? Lawrence Wright som skrivit boken Going clear: scientology, Hollywood and the prison of belief frågade sig; hur kan intelligenta och skeptiska personer lockas in i ett trossystem som får dem att göra de mest absurda saker. Vad tror du driver människan att lockas in? Varför tror du att människor går med i rörelser eller sekter? Vad har människan för sociala behov? Känner du till Maslows behovstrappa? Kan du redogöra för den? På vilket sätt skulle en organisation som scientologikyrkan tillfredställa behoven i Maslows behovstrappa? Vad berättar personerna i filmen om hur och varför de gick med i scientologikyrkan? I vilket skede i livet var personerna i filmen när de anslöt? Vad tyckte de att scientologikyrkan kunde erbjuda dem? Lars-Erik Nylund redogör i sin bok Att leka med elden om livet på sektens villkor (1998), för ett sjufaldigt mönster för att beskriva hur anslutningen till och omvändelsen in i en sekt går till. Två av stegen är lovebombing och brobränningsrit. Vad tror du att love-bombing och brobränningsrit betyder i detta sammanhang, som ett steg mot omvändelse till en sekt? Diskutera de båda stegen! Berättar personerna i filmen något som kan exemplifiera ovanstående steg? - L. Ron Hubbard Mind control är nästa steg på vägen mot omvändelse, enligt Nylund. Vad betyder mind control? Mind control Hana Eltringham blev inbjuden att delta i Sjöorganisationen och åkte ner till Las Palmas för att borda ett fartyg där med resten av de utvalda medlemmerna. Vad är Sjöorganisationen för något? Hur många år skriver en medlem i Sjöorganisationen kontrakt på? I info@etsmedia.se I (6)
5 SCIENTOLGIKYRKAN Scientologi en religiös filosofi som innebär en tillämpning av den av L. Ron Hubbard utvecklade dianetiken. Termen scientologi är bildad av latin sciʹo och grekiska loʹgos, där scio står för veta och logos för studium. Medan dianetiken beskrivs som en andligt helande teknologi, som syftar till att ge individen ett nytt självmedvetande, presenterade sig scientologin i USA från 1954 som en religion. Det centrala sakramentet är auditeringen, som innebär en relation mellan en individ och en handledare (auditör). Auditeringen syftar till att göra individen clear, vilket kan beskrivas som att vara fri från mentala blockeringar, s.k. engrams, och vara i stånd att fullt ut använda sina förmågor. Enligt scientologin utgör människan en kropp med en odödlig själ, thetan, som återföds efter den kroppsliga döden. Världsalltet uppfattas som den kollektiva produkten av alla thetaner; när en thetan genom auditering blir clear förbättras också alltet och därmed den mänskliga civilisationen. Scientologikyrkor finns nu i många länder. I Sverige, dit rörelsen kom 1967, är antalet aktiva medlemmar ca 500, men ett mycket större antal har studerat scientologin och dess tekniker. Källa: NE Vad hände när de kom ombord? Vad fick de göra? Vad tror du var meningen med detta? Hur bestraffades en medlem ur Sjöorganisationen på båten och varför? Hur beskriver Hana stunderna när L. Ronald Hubbard kom ner till medlemmarna på kvällarna? Hur kommer det sig att ingen medlem protesterade? Varför gick medlemmarna i Sjöorganisationen med på att arbeta som slavar och på de bestraffningar som utdelades? Diskutera! Vad var RPF, Rehabilitation Project Force, där Spanky Taylor hamnade? Vad hade Spanky gjort sig skyldig till? Hur beskriver Spanky och Mike Rinder RPF? Var var det någonstans, vad fick man göra där? Vad säger Mike Rinder i intervjun i arkivklippet från 80-talet att RPF var för något? Hana säger om tiden med Sjöorganisationen på båten och om bestraffningarna att allt som kändes kränkande rationaliserade jag snabbt bort. Varför tror du att hon gjorde det? Vad betyder rationalisering? Hur rationaliserar Spanky bort de negativa tankar hon hade om RPF när hon först kommer dit? Hur resonerade eller rationaliserade Paul Haggis när han började bli skeptisk över kurserna han gick? Hur är det möjligt att rationalisera bort information, beteenden och händelser som i vissa fall strider mot mänskliga rättigheter? Mind control kan delas in i fyra delar; den fysiska kontrollen, tankekontrollen, känslokontrollen och kontroll över information. Gör fyra kolumner på tavlan med ovanstående rubriker och försök att hitta saker inom scientologin som skulle kunna passa in under det olika delarna. Diskutera samtidigt vad innebörden i de olika kontrollerna kan vara. OTIII Vad händer när man kommer upp till nivån OTIII på bron? Hur förklarar LRH skapelsemyten? Vad tyckte Paul Haggis och Hana Eltrinham om LRH:s skapelsemyt? Texten som innehåller scientologins syn på skapelsen får man som medlem inte ta del av förrän man kommit upp till nivån OTIII på bron. Vad ger scientologin eller LRH för skäl till att den behöver förbli hemlig tills dess? Vad anser du om det? Vad ser du för skäl? När presenteras skapelsemyten i andra religioner? I info@etsmedia.se I (6)
6 Disconnection Vad menar filmen att scientologikyrkan har för hållhakar på sina medlemmar och som kan vara skälet till varför vissa medlemmar inte kan lämna kyrkan? Vad var det som till slut får Paul Haggis att bryta med scientologikyrkan? Hur reagerade Paul Haggis vänner när han förklarar för dem varför han tänker lämna kyrkan? Hur skulle du förklara deras reaktion? Vad berättar Sara Goldberg om vad som hände hennes familj och varför hon lämnade kyrkan? Många som står utanför frågar sig ofta varför folk inte lämnar liknande organisationer tidigare. Vad tror du efter att du sett filmen? Ger filmen något svar på det? Dokumentärgenren Vad är ditt intryck av scientologin efter du sett filmen? Vad är autenticitet? Hur vet att man att denna film är en dokumentärfilm? Hur är filmen gjord, vad använder den sig av för formgrepp? Finns det dramatiserade avsnitt i filmen eller är allt taget från verkligheten? Vad vill filmen säga publiken? Hur pass objektiv är filmen? Försöker filmen påverka publiken? Vem får komma till tals och hur? Vilka är filmens källor och hur förhåller sig filmen till fakta? Finns det saker i filmen som man borde förhålla sig skeptisk till? Finns det saker i filmen som man verkligen kan tro på? Vad tar du med dig från filmen och scientologin? Ger filmen dig någon ny kunskap? Någon ny förståelse? Finns det problem med filmen? Är det något som utelämnas? Hur kan vi och ska vi förhålla oss till dokumentärt material? UPPGIFTER Omvändelseprocessen Läs på om termerna/begreppen Maslows behovstrappa, attityder, kognitiv dissonans, rationalisering, grupptryck och mind control. Försök sedan att utifrån begreppen beskriva en tänkbar omvändelseprocess som en människa går igenom när hen går med i en rörelse. Hitta gärna en organisation eller rörelse att exemplifiera med. Rörelsen behöver inte vara religiös utan kan vara en idrottsklubb, politiskt parti eller annan grupp i samhället. GRUPPUPPGIFTER Undersökande arbete Dela in klassen i grupper och låt dem undersöka varsin nyreligiös rörelse. Gör gärna ett studiebesök och intervjua någon som är medlem. Ta reda på hur organisationen är uppbyggd, vad deras budskap och lära är. Hur blir man medlem? Har de ett eget språkbruk? Gör sedan en analys av rörelsen utifrån de punkter som enligt Karl-Erik Nylund karaktäriserar en sekt. Kan rörelsen liknas vid en sekt? Varför, varför inte? Låt grupperna sedan redogöra sina slutsatser inför klassen. LÄS MER Nylund, K. Att leka med elden om livet på sektens villkor (1998) Geels, A. & Wikström, O. Den religiösa människan, psykologiska perspektiv (1996) Föreningen Rädda Individen, FRI Mind Control (2006) LÄNKAR FRI, Föreningen Rädda Individen Scientologin I info@etsmedia.se I (6)
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt
Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar
Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Religionskunskap. Ämnets syfte
Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.
RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer
Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral
Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-7 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Planering Religionskunskap
Planering Religionskunskap Moment 1: Etik och moral följande innehåll utifrån ämnesplanen: Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och
Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.
Anvisningar för prövning Religionskunskap 1 Centralt innehåll och kunskapskrav Prövningen avser att mäta den prövandes kunskaper på de områden som anges i Skolverkets centrala innehåll för kursen Religionskunskap
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Ämne Religionskunskap
Ämne Religionskunskap Begrepp i ämnets inledande text Religionskunskap ett tvärvetenskapligt ämne Liksom det akademiska ämnet religionsvetenskap inbegriper skolämnet religionskunskap bland annat filosofiska,
Religionskunskap. Syfte
Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16
Fördjupningsuppgift Välj en av de Abrahamitiska religionerna och en av de mindre (storlek) religiösa rörelserna och gör en jämförelse. Välj en rörelse som du tycker verkar intressant. Vill du ha tips på
GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
SEKULÄR HUMANISM. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren
Lärarhandledning: SEKULÄR HUMANISM Författad av Marit Lundgren Artikelnummer: KU41118 Ämnen: Samhällskunskap/Religion/Historia Målgrupp: Grundskola åk 7-9, Gymnasiet Speltid: 8 min Produktionsår: 2018
Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Sluta tafsa Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42516 Ämnen: Religion, Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 20 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans
Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A
Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Religioner och andra livsåskådningar
Ritualer, levnadsregler och heliga platser Världsreligionerna Kristendom,, islam, judendom, hinduism och buddhism Fornskandinavisk och äldre samisk religion Religion och livsåskådning Religion åk 4-6 -
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan
Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan Läroplanens avsnitt om värdegrund och uppdrag Större delen av innehållet i läroplanens (Lgr 11) inledande avsnitt om skolans värdegrund
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte
3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att
Kunskapskrav i religion
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället Reflektera
Religion Livsfrågor och etik
Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden
5.15 Religion. Mål för undervisningen
5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,
FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Religion? Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer
Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: 128-135, 137-141 + A3 -dilemma)
Kunskapskrav: Mänskliga rättigheter - humanism & etik Pilar med fet text är grunden som alla ska kunna och övriga pilar för att kunna nå högre nivåer. Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Lärarhandledning: En stund på jorden. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: En stund på jorden Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T48717 Ämnen: Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola åk 7-9 Speltid: 58 min Produktionsår: 2017 INNEHÅLL: Syfte och centralt
Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7
Planering Religion Kristendom VT:2015 ÅK 7 Planering Religion VT 2015 Veckomål vecka 15 Man ska ha läst sidan 186-195 Svarat på frågor s. 195 fråga 1-15. Veckomål vecka 16 Tisdag genomgång frågorna sidan
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Känsliga uppgifter och integritet
Känsliga uppgifter och integritet Lektionen handlar om etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,
Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen
Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)
M E D I A I N M O T I O N
L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Andliga Ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen
Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga
Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94
LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94 Period för planering: Åk 7 Under åk 7 arbetar vi med forntidens och antikens religioner. Vi baserar vårt arbete på följande mål att sträva mot ur kursplanen
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
Handlingsplan 0-18 år
Handlingsplan 0-18 år Minimiutbudet 0-6 år Ålder När Aktivitet Inbjudan Vem gör? Övrigt 0 Hela året Dop Dopinbjudan (en gång i månaden) Expedition Skicka med info om köf, ok fr exp 0 Hela året Dop Präster
Hinduism Buddhism år9 Stenkulan
Hinduism Buddhism år9 Stenkulan Grundskola 7 9 LGR11 Re Under detta arbetsområde kommer vi att studera två världsreligioner som var och en är ganska olika jämfört med de vi tidigare läst om. Kan det finnas
KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR
KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR Flytta en lektion till Katedralen! Nu vill vi satsa lite extra på gymnasieskolorna i Linköping och Katedralen i Linköping vill erbjuda
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?
Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella
"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?
"Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som
Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Högtider Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor
Så funkar Vifolkaskolan!
Så funkar Vifolkaskolan! Under ett skolår pågår en mängd aktiviteter på Vifolkaskolan. Varje dag genomför vi mellan 50-60 lektioner i olika ämnen och serverar mat till ca 500 personer. Vi genomför utvecklingssamtal,
Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven
Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att
Scouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.
Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt
Vård- och omsorgsprogrammet (VO)
Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter
ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se
ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)
Känsliga uppgifter och integritet
En introduktion till begreppet integritet; om rätten att själv bestämma med vem och hur man vill dela sin information. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Övergripande planering Reviderad:
Övergripande planering Reviderad: 2019-08-21 Ämne: So Årskurs:6 Ansvarig lärare: Marie Nilsson Frank Sundberg Resurs: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för året Bilaga
Ni skall arbeta i grupper där ni skall jobba med antingen Hinduism eller Buddhism.
Hinduism och Buddhism Ni skall arbeta i grupper där ni skall jobba med antingen Hinduism eller Buddhism. Fördjupa er i frågorna nedan och skapa en presentation som ni skall redovisa för en grupp som har
3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och
Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet Religion Centralt innehåll Lärområde Tid Delområde Undervisning/ arbetssätt Förmågor Bedömningskriterier Elevens ansvar delaktighet Ritualer
Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42916 Ämnen: Biologi, Naturkunskap, Historia Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 15 min
Prövning i Religion 1 50 poäng
Prövning i Religion 1 50 poäng Rekommenderat läromedel En Mosaik av Olov Jansson och Linda Karlsson. Andra religionsböcker för gymnasiet fungerar bra. Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till
Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism
Lektion 4 Livsåskådningar Humanismen och liberalism Ett luddigt begrepp Humanism kan betyda många olika saker beroende på vem som använder ordet och i vilket sammanhang. Det kan handla om humanistiska
Koppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Högtider Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa
Livsfilosofins ursprung
Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.
Judendomen och Kristendomen
Judendomen och Kristendomen Planering i S.o Religion 7D Judendomen och Kristendomen Veckor 46-51 Rolf Johnny Olsen Övergripande Mål från LGR11 Del 2 Att eleven: Mål och riktlinjer tar avstånd från att
Lärarhandledning: Offentlighetsprincipen. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Offentlighetsprincipen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T43116 Ämnen: Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 14 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Övergripande
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
världsreligioner och livsfrågor En introduktion
världsreligioner och livsfrågor En introduktion Detta vet vi om världsreligioner och livsfrågor Listan finns i klassrummet:) DETTA VILL ÅK 4 LÄRA SIG MER OM + DETTA SÄGER LGR 11: Det här vill åk 4 lära
Arbetsområde: Min tid - min strid
Arbetsområde: Min tid - min strid Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à 60 minuter cirka. Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk
Rätten att få vara privat på nätet
Lektionen handlar om integritet och olaga integritetsintrång på nätet. Lektionsförfattare: Karin Nygårds Till läraren 1. Vad gör dig ledsen, sårad eller arg? 2. Vad är integritet? En digital lektion från
Prö vning i Relrel01 50 pöä ng
Prö vning i Relrel01 50 pöä ng Prövningsansvarig lärare: Karin Bråberg (ht15) Anders Larsson (vt16) email: Karin.G.Braberg@vellinge.se Anders.M.Larsson@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du
Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen
Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga
Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP)
Utlåtande 2011: RIV (Dnr 322-2360/2010) Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige
KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11
Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS
Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia
Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap
Etik- Modet att välja!
Etik- Modet att välja! De kommande veckorna ska du lära om och göra: 4 etiska principer (konsekvens-avsikts, plikt och dygetik är. Vad etik och moral är och hur de framkommer i de uppenbarade religionerna.
Prövning i sociologi
Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,
Rätten att få vara privat på nätet
Rätten att få vara privat på nätet Lektionen handlar om att ge eleverna kunskaper i hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.