Förord. Farsta, november Johan Vagland. Skötseln av offentliga miljöer i Stockholm 2002 granskning och analys Inledning 1

Transkript

1 Skötseln av offentliga miljöer i Stockholm 2002 granskning och analys Inledning 1 Förord Detta arbete är gjort inom ramen för landskapsarkitekturutbildningen vid Institutionen för Landskapsplanering, Sveriges Lantbruksuniversitet, Ultuna. Tanken är att det ska motsvara en termins studier, men i likhet med många arbeten har det levt sitt eget liv, ställt sina egna krav och därför blivit mer omfattande än så. Arbetet handlar om hur det offentliga rummet kommit att behandlas i Stockholm kring skiftet mellan de 20:e och det 21:a seklen. Min drivkraft i det här arbetet har i hög grad varit vad detta offentliga rum har fått utstå på sistone. Det är naturligtvis inte idealiskt att ha ett känslomässigt förhållande till det man försöker studera, men kontrasten mellan min egen reaktion och den jag sett hos andra, har drivit på min nyfikenhet. I denna storstad där naturen höll på att ta över reagerade mina medmedborgare mest på klottret, en i sammanhanget ganska marginell företeelse. Denna selektiva perception, är den ett resultat av en bristande kunskapsnivå när det gäller landskapsarkitektur? Eller helt enkelt en fråga om ointresse, ett slags ökad tolerans som gör att parker och torg får se ut hur som helst? Eller handlar detta selektiva seende helt enkelt om seendets natur, vissa företeelser framträder medan andrainte fångar ögat? Jag blev nyfiken på hur andra människor, politiker och andra medborgare, skulle reagera om de såg vad jag såg. Det kanske skulle gå att lyfta fram situationen så att den blev tydlig. Jag närde en förhoppning om att det skulle gå att nå fram till en nivå, där ett eventuellt problem var konstaterat, fakta fastslagna och en diskussion om hur det hela skulle värderas kunde vidta. Jag gjorde därför ett slags sammanfattning, en argumentation, i huvudsak bestående av en bilddokumentation. I juli 2002 lade jag ut argumentationen på en hemsida och gick ut i media för att sprida kunskapen om den. Förutom dagsläget så finns det också en väg fram till det. Stockholm var för endast ett fåtal decennier sedan känt för sina vackra och välskötta parker, nu är läget markant annorlunda. Den omvandlingen samt dess pådrivande mekanismer och turer, intressade mig också mycket. Detta visade sig naturligtvis vara oerhört komplext och fullt av sidospår. Jag har försökt följa ett urval av dessa trådar, men det finns mer kvar att forska i för den som är hågad. En särskilt brännande fråga är i mina ögon hur landskapsarkitekturen kan bli satt på undantag på det sätt som sker i Stockholm idag. Är landskapsarkitektur som konstart eller hantverk att betrakta som ett slags lyx? Om motsatsen är fallet, dvs vårt ämnesområde är livsnödvändigt, så går stockholmarna runt i sin stad och lider något slags brist utan att reagera nämnvärt. Någon sådan reaktion har inte varit lätt att urskilja. Jag tror vi landskapsarkitekter behöver utreda den här frågan så att vi till fullo vet vårt värde och även kan påvisa det för andra. Ett antal tack skulle jag däremot vilja skicka i olika riktningar: Tack Lars Johansson, Ultuna, för dina goda egenskaper (humor och is i magen) som handledare. Tack Kim Vagi för att du lärde mig hur man överlever i Html-kodernas snåriga värld. Tack Anders Lindgren, Rune Bengtsson, Tim Delshammar, Stefan Matsson och Arne Mattsson för att jag fick ta del av er tid och era insikter. Tack alla ni (Alexander Ståhle, Anders Sandberg, Frank Lange, Fru Vagland med flera) som varit beredda att diskutera ständigt nya aspekter på mitt lilla projekt. Det har varit ovärderligt! Farsta, november 2002 Johan Vagland

2 Skötseln av offentliga miljöer i Stockholm 2002 granskning och analys Inledning 2 Inledning Bakgrund Stockholm är i mina ögon en mycket vacker stad. Stadens största kvaliteter har i mångt och mycket samband med dess utemiljöer. Gator, torg, parker, naturmark och vattenytor bildar ett skickligt behandlat sammanhang. Men på senare tid har jag kunnat iaktta något oroväckande. Både som boende i Stockholm och som yrkesverksam inom gestaltning och skötsel av parker och trädgårdar, har jag följt hur utemiljön utvecklas. Skötseln har försämrats. Den allmänna miljön börjar bli kantstött och sjaskig, igenväxning hotar både naturmark och mer urbana miljöer. I förorten där jag bor ställs jag inför planteringar som domineras av sly sedan flera år tillbaka. Gestaltande landskapsarkitekter i min bekanstskapskrets klagar över att de ställs inför stora begränsningar när det gäller gestaltningens innehåll, detaljer som verkar svårskötta skärs bort redan på ritstadiet. Bland yrkesfolk talar man med ett slags galghumor om att staden är lummig. Jag har till och med hört talas om sådana ytterligheter som att regelbundna nyanläggningar i vissa fall ersätter skötsel och underhåll av stadens parker. I mitt arbete med både gestaltning och skötsel av privata trädgårdar, så har jag erfarit att även om det för närvarande råder ett stort trädgårdsintresse så motsvaras detta intresse inte av ett motsvarande kunnande. Jag upplever därför marknaden för trädgårds- och parkrelaterade verksamheter som mycket besvärlig. Enligt min åsikt kan stadens parker, om de är välskötta, fungera som ett slags skyltfönster för den privata marknaden. De kan då, genom det goda exemplet, gå i bräschen för att helhetsperspektivet och det arkitektoniska beaktas vid byggandet av uterum. Om parkerna inte förmår fånga människors intresse så försvinner detta perspektiv. Efterfrågan av och statusen för arkitekttjänster kan därför minska. Frågan är om inte ett antal kompetenser håller på att tunnas ut i Stockholm i dag. Hantverkskunnandet inom skötselområdet torde vara hotat om ingen stor arbetsgivare bedriver kontinuerligt arbete av hög kvalitet. Problemställning Om mitt vardagliga perspektiv såg ut som jag nämnt ovan, hur skulle då situationen te sig vid en mer helhetsmässig granskning? Och om det skulle visa sig att förfallet är generellt, hur kommer det sig att det har det blivit så? Vad skulle vidare hända om denna situation visades upp klart och tydligt för medborgare och politiker? För att fånga in möjliga uppslagsändar kring frågan om situationens upphov, så intervjuade jag ett antal personer: Rune Bengtsson och Tim Delshammar från Alnarp, Stefan Mattson på Enköpings park- och idrottskontor, Anders Sandberg på Gatu- och Fastighetskontoret i Stockholm samt Anders Lindgren på Östermalms Stadsdelsförvaltning. Vid dessa diskussioner delade denna problemställning upp sig i ett antal faktorer att undersöka: 1 Den offentliga sektorns omvandling under 1900-talets sista decennier - nedskärning och besparingar, också kombinationen av dessa med en allmän tendens till minskat intresse för, och kunnande om, trädgård.

3 Skötseln av offentliga miljöer i Stockholm 2002 granskning och analys Inledning 3 2 Samordnings- och kompetensbrister i samband med att skötseln administreras av 18 olika förvaltningar. Stockholm delades 1997 in i ett antal olika stadsdelsförvaltningar som ansvarar för bland annat att köpa upp parkdriften av entreprenörer. 3 Svårigheter att hantera systemet med beställare och utförare, avtalen mellan stadsdelförvaltning och skötselentreprenör. 4 Effekter av omorganisationer; har parkskötseln hamnat i en förvaltning där man har svårt att hävda sig? 5 En reaktion på den framgångsrika perioden under stadsträdgårdsmästaren Holger Blom. Var han en smula för dominant för att vara riktig bekväm? 6 Stockholms enorma expansion under 60- och 70-talet. Gjorde rationaliseringar som nödvändiggjorts av den snabbt ökande parkarealen att man inte lyckades behålla kvaliteten i skötselorganisationen? 7 Den så kallade incitamentsstrukturen för våra politiker, mandatperioderna är så korta att satsningar, respektive nedskärningar, på ett så långsiktig område som park inte hinner ge genomslag. I diskussioner med folk i trädgårds- och parkbranschen, har det framkommit att många anser att politiker på lokal nivå inte klarar av det förväntningstryck som de utsätts för och därför styr alla resurser till vård, omsorg och skola. 8 Utemiljöns mindre självklara existensberättigande. Parken är aldrig självklar, utan måste motivera sig. Syfte och Mål Syftet med detta arbete är att visa hur illa ställt det är med skötseln av det offentliga rummet i dagens Stockholm, att skapa debatt kring detta samt att diskutera hur denna situation kunnat uppstå. Mina mål med arbetet är: Att ge en objektiv bild av hur det offentliga rummet i Stockholm ser ut idag och att ge en översiktlig uppfattning av konsekvenserna av detta. Att försöka identifiera och analyser de faktorer som drivit fram dagens situation. Att föreslå handlingsalternativ för framtiden.

4 Skötseln av offentliga miljöer i Stockholm 2002 granskning och analys Inledning 4 Metod Min metod har varit dels att själv söka fakta på olika sätt, dels låta fakta komma fram genom debatten. Jag har skapat en beskrivning av dagsläget som utgörs av en samling bilder tagna under tiden maj-september Bilderna åtföljs ofta av kommentarer för att hjälpa beskådaren att förstå dels situationen, dels konsekvenserna av denna. Med bilderna följer utdrag ur de avtal som reglerar vad skötselentreprenörerna förväntas utföra. I juli 2002 lade jag ut denna lägesbeskrivning på en hemsida i akt och mening att försöka visa upp vad jag funnit och få in kommentarer på detta (se Försök att skapa debatt ). Mitt sökande efter anledningar till hur skötseln av det offentliga rummet i Stockholm kommit att bli vad den nu är började i litteraturen. Min tanke var att det dels kunde finnas en historieskrivning i ämnet och även att problemet som jag undersökte kunde ha sitt ursprung i arkitekturteoretiskt tänkande. Det historiska sökandet gav magert resultat. Jag sökte i en närhistoria, endast ett par decennier tillbaks i tiden, förmodligen för nära i tiden för att omfattande hågkomster skall vara sammanställda. Arkitekturteorin erbjöd mer tillgängligt material. Dock visade sig litteraturen i det ämnet nästan uteslutande handla om byggnader och deras tillblivelse.jag hittade väldigt lite för min studie relevanta funderingar i den, dvs tankar kring tillkomst och utveckling av rum utomhus, möjligen ett intressant faktum i sig. Undantaget som bekräftar regeln är fransk arkitekturteori, där finns en del skrivet som inriktar sig mot landskapsarkitektur. Det förefaller saknas en svensk, eller nordeuropeisk, debatt om förvaltningens roll i landskapsarkitekturen. Det kan mycket väl vara så att den existerar men inte i någon högre grad har fästs på papper, ett i förevarande fall beklagligt tillstånd. Den knappa tillgången på skrivet material gjorde att jag övergick till att intervjua folk i branschen. På så sätt fann jag ett antal intressanta hypoteser (se Problemställning ). Jag intresserade mig tidigt för de ekonomiska förutsättningar som parkdriften i Stockholm levat under, men den tråden verkade till en början helt enkelt inte möjlig att följa. Eftersom parkdriften har legat under olika paraplyorganisationer sedan 1979, och dessutom de senaste åren varit splittrad på ett stort antal förvaltningar, så hade jag väldigt litet hopp om att finna någon kontinuitet i uppgifterna. Med tiden kom emellertid så många frågetecken upp kring de ekonomiska faktorerna att det framstod som nödvändigt att få klarhet i dessa. Jag beslöt att göra ett nytt försök att hitta någon linje i siffrorna. Materialet visade sig efter en intensiv analys innehålla vissa möjligheter till jämförelser. Jag har också försökt jämföra Stockholm med två mycket framgångsrika städer på området parkdrift: Enköping och Malmö. Jag har besökt dessa båda orter och konstaterat hur mycket bättre än Stockholm de lyckas resultatmässigt. I Enköping sker anläggning och skötsel efter en ytterst effektiv metod som gör att enköpingsborna får väldigt mycket värden för endast något mer än genomsnittliga anslag, parkerna där är enastående rika på upplevelser av färg och form. I Malmö är parker, torg och andra grönytor rakt igenom mycket välskötta. Jag har intervjuat en person i nyckelställning från var och en av dessa städer.

5 Skötseln av offentliga miljöer i Stockholm 2002 granskning och analys Inledning 5 Försök att skapa debatt I samband med valrörelsen gick jag ut med en pressrelease. Jag riktade mig främst mot lokala tidningar, radio och TV. Reportage publicerades enligt nedan: Södermalmstidningen 31/8 ABC-Nytt 2/9 Svenska Dagbladet 4/9 P 5 Radio Stockholm 4/9 Expressen 9/9 P 5 Radio Stockholm 9/9 Mitt i Söderort 17/9 Tv 4 23/9 Avgränsningar Arbetet behandlar Stockholms Stad, dvs det område som administreras av Stockholms Kommun (se Fig a, sid 6). Detta område har ingen naturlig gräns, staden tar inte alltid slut vid denna, utan områdets gräns är enbart en administrativ sådan. Fördelen med att arbeta med uteslutande Stockholms Kommun är dels att materialet blir mer överskådligt, dels att parkmarkens omfattning har en kontinuitet över tid eftersom inga större exploateringar gjort sedan slutet på 70-talet. Nya exploateringar görs, men dels sker detta i begränsad utsträckning, dels balanseras minskningen av parkmark av den ökning av intensivt skött sådan som byggnader och deras omland för med sig 1. Fotodokumentationen är gjord tiden maj till september I denna dokumentation så har jag valt att visa det offentliga rummet i sin helhet, den del av marken som ligger under stadens, i form av stadsdelsnämndernas, skötselansvar. Det betyder all mark som inte är kvartersmark. Jag har således inte särskiljt mellan det som kan kallas för park och gator/torg. Detta mitt betraktelsesätt kommer sig av att ansvaret för skötseln av gatu- och parkmark ligger hos stadsdelsförvaltningarna och köps upp i ett sammanhang. I de ekonomiska resonemangen är dock dessa olika delar särskilda, beräkningsgrunderna för de anslag som sdf får baseras på skilda siffror för gata och park. Det ekonomiska mått som visade sig mest lämpligt att beskriva kostnadsutvecklingen för parkdriften och hade bäst kontinuitet, visade sig vara vad själva verksamheten på fältet kostade, antingen i form av kostnader för arbetskraft och material på fältet eller som summa som man hand- 1 Sandberg 2002.

6 Skötseln av offentliga miljöer i Stockholm 2002 granskning och analys Inledning 6 lat upp skötsel för. De siffror jag hittat handlar uteslutande om parkmarken. Kostnadsanalysen berör i huvudsak perioden från 1979 till idag. Järfälla Hässelby- Vällingby Spånga- Tensta Sollentuna Rinkeby Sundbyberg Bromma Kista Solna Danderyd Stockholm Älvsjö Skarpnäck Hägersten Skärholmen Enskede- Årsta Katarina- Sofia Lidingö Nacka Vantör Huddinge Farsta Östermalm Norrmalm Kungsholmen Maria- Liljeholmen Gamla Stan Fig a. Stockholms Kommun med dess stadsdelar. 2 Själva bilderna kräver en kommentar: situationen i Stockholm har denna sommar varit allvarlig, problemet har varit mycket tydligt. En person med ett minimum av kunskap om grönyteskötsel, skulle inte ha behövt röra sig många steg på de flesta ställen i staden, för att övertyga sig om att något var galet. Emellertid visade det sig mycket svårt att dokumentera detta fotografiskt. En plantering kan innehålla en stor andel ogräs och ändå se bara behagligt grön ut på bild. Går man så nära att arterna går att särskilja så försvinner allt perspektiv. Det blev därför nödvändigt för mig att fotografera selektivt, dvs använda mig av de tydligaste situationerna. För att fastslå att det som bilderna visar inte är undantagssituationer så har jag gjort materialet mycket omfattande. Mellan sitt bildande i slutet av 1800-talet och uppgåendet i Fritidsförvaltningen har Parkförvaltningen haft något slags samarbete med den administration som hade ansvaret för gatumarken. Detta har jag inte följt upp eftersom Parkförvaltningens redovisning är upplagd med kontinuitet ända från år Kartbilden är konstruerad med hjälp av material från