PRODUKTIVITETSJÄMFÖRELSER 27. Produktivitetsnivån 27 Produktivitetsutvecklingen 30 VÄRLDSMARKNADEN OCH DET SVENSKA JORDBRUKETS
|
|
- Ida Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Innehåll FÖRORD 13 INLEDNING 15 Jordbrukspolitikens bakgrund 15 Jordbrukspolitikens tillkomst och utveckling 16 Pris- och marknadsregleringarnas utformning 19 Jordbrukets nuvarande roll i samhällsekonomin Behandlade problem för jordbruksnäringen 22 2 l DEL I. JORDBRUKETS EFFEKTIVITET OCH KONKURRENSFÖRMAGA KAPITEL l. KAPITEL 2. KAPITEL 3. PRODUKTIVITETSJÄMFÖRELSER 27 Produktivitetsnivån 27 Produktivitetsutvecklingen 30 VÄRLDSMARKNADEN OCH DET SVENSKA JORDBRUKETS KONKURRENSLÄGE 34 Jordbruksstödet i Västeuropa 36 Jordbruksstödets verkningar på utomeuropeiska länder 40 Priser för utomeuropeiska jordbruksexportörer 43 Världsmarknadsprisernas nivå vid frihandel 46 PRODUKTIVITET, SEKTORSTORLEK OCH FÖRETAGSSTRUKTUR I JORDBRUKET 48 Sektorstorlek 48 Företagsstruktur -5 I Stordriftsfärdelar 56 5
2 DEL 2. KAPITEL 4. KAPITEL 5. JORDBRUKETS INKOMSTER OCH LÖ\NSAMHET LÖNSAMHET OCH MARKPRISER 63 Lönsamhet och faktorprisbildning i jordbruket 64 Utvecklingen av markpriser 66 Naturliga förutsättningar och markpriser 68 Vinstkapitaliseringens effekt på stordriftsfördelarna i jordbruket 69 Jordbrukets räntabilitet 74 Inkomstbegreppet 76 Inkomstutvecklingen över tiden 8 I Konsumtion och sparande 84 Inkomst- och förmögenhetsfördelningen inom jordbruket 89 Jordbrukare med låg standard 92 Sammanfattning 94 DEL 3. KAPITEL 6. KAPITEL 7. JORDBRUKETS SAMHÄLLSEKONOMISKA KOSTNADER JORDBRUKSSTÖDETS SAMHÄLLSEKONOMISKA KOSTNADER 99 Overflyttningsvinster 99 Kostnaderna för nuvarande jordbruksstöd 1 4 Välfärdsvinster i jordbruket 1 7 Teori och principer bakom beräkningsmetoderna 108 KOSTNADER FÖR SVENSK LIVSMEDELSBEREDSKAP I 12 Innebörden av beredskapskravet I 12 Vad behöver livsmedelsberedskapen kosta? I 18 Hur snabbt kan ett optimalt beredskapsjordbruk realiseras? 122 Sammanfattning 123 DEL 4. KAPITEL 8. PRISPOLITIKEN FÖR JORDBRUKET - NINGAR OCH PROBLEM PRISNIVÅ OCH TOTALPRODUKTION 127 INKOMST, FÖRMÖGENHET OCH LEVNADSSTANDARD I JORD BRUKET 76 VERK Prisnivå och produktionsmål - allmänna synpunkter 128 Det empiriska sambandet mellan pris och produktion 129 Tidsserieanalys I 3I Tvärsnittsanalys 134 Vilken prispolitik ger produktionskrympning? 136 KAPITEL 9. PRISNIVÅ, EFFEKTIVITET OCH INKOMSTER 139 Effekter aven momentan prissänkning 139
3 Effekter av successiv prissänkning 143 Effekter av prissänkning på faktorproportionerna 148 Småbrukarnas problem vid realprissänkning 150 Sammanfattning 151 KAPITEL 10. PRISPOLITIKEN I TEORI OCH TILLÄMPNING 152 Priser och resursanvändning: teoretiska överväganden 152 Principer för den hittillsvarande prispolitiken 16o Låg- och högprislinje 161 Den tekniska utformningen aven lågprislinje 164 Vilka blir jordbrukspriserna? 168 Prissystemets inverkan på livsmedelsförsörjningen 170 APPENDIX A. PRODUKTIVITETSMÄTNINGAR. 175 APPENDIX B. JORDBRUKSSTÖD OCH VÄRLDSHANDELN MED JORDBRUKSPRODUKTER 182 APPENDIX C. PRISBILDNING PÅ JORDBRUKSMARK 189 APPENDIX D. RÄNTABILITETSANALYSER 192 APPENDIX E. INKOMST- OCH FÖRMÖGENHETSUNDERSÖKNINGAR 200 APPENDIX F. KALKYLER FÖR BEREDSKAPSFÖR.SÖRjNING 21 I APPENDIX G. UTBUDSANALYSER 216 APPENDIX H. PRISER OCH INKOMSTER 224 APPENDIX J. OPTIMAL PRISPOLITIK VID BEREDSKAPSMÅLSÄTTNING FÖR JORD BRUKET 230 APPENDIX K. STATSFINANSIELLA KOSTNADER AV ALTERNATIVA STÖDSYSTEM 244 APPENDIX L. SUMMARY 263 CONTENTS 272 NUMERISK ANALYS AV PRISSYSTEM FÖR JORDBRUKSPRODUKTER 249 LIST OF DIAGRAMS 274 LIST OF TABLES 275 LITTERATUR 279 FÖRTECKNING ÖVER DIAGRAM I. Merutgift (i partiprisledet) för konsumtion av jordbruksprodukter på grund av gränsskydd Prisrelationer mellan jordb~uk och industri. 1948/
4 3. Marginalavkastningskurva för jordbruket (samband mellan produktionsvärde per hektar och kumulerad areal) Marginell lönsamh~tskurva (samband mellan arbetsersättning och kumulerad produktionsvolym vid markkostnader enligt alternativvärden) 5 5. ]ordbruksjorden i Västeuropa fördelad på storleksklasser RäntabiVtet och areal vid faktisk anpassning, Götalands södra slättbygder Räntabilitet och areal vid optimal anpassning, Svealands slättbygder Inkomstutveckling Konsumtion för basjordbrukare och andra inkomsttagare Spridning av taxerade inkomster i jordbruket I I. Inkomstspridning för jordbruksföretagare och industriarbetare 196o i glesbygder Överflyttningsvinster uttryckta i arbetsproduktivitet Gränsskyddets kostnader Principskiss för avvägning mellan lagring och produktion Pris- och produktionsutveckling i jordbruket 1938/ / Principskiss av utbudsfunktioner Utbudsreaktioner enjigt bokföringsdata Optimala prisrelationer i samhället Optimala prisrelationer inom jordbruket 156 FÖRTECKNING ÖVER TABELLER I. Arbetsproduktivitet i jordbruk och övriga näringar 1960 och Produktivitetsutveckling i jordbruk och industri Förvärvsarbetande i olika åldersklasser i jordbruket 1945, 1960 och Volym- och prisutveckling på världsmarknaden Världshandeln med jordbruksprodukter och Västeuropas importandel Västeuropas försörjning med jordbruksprodukter Prisstödets höjd i vissa länder Världshandelns fördelning för vissa jordbruksprodukter Producent- och exportpriser hos huvudexportörer Antal brukningsenheter och åkerareal I I. Indikatorer på strukturförändringen Samband mellan inkomst och areal, södra och mellersta Sveriges slättbygder Samband mellan lönsamhet och areal 196o Samband mellan lönsamhet och djurantal 59
5 15. Markprisstegring Inkomstberäkning för basjordbrukare Inkomsttrender för basjordbrukare och arbetare Inkomstanvändning i basjordbruket Konsumtionsjämförelser för Genomsnittlig taxerad inkomst och förmögenhet i olika storleksklasser 1966 enligt deklarationsuppgifter' 90 2 I. Inkomst- och förmögenhetsfördelning för jordbruksföretagare Alder och företagsstorlek för jordbruksföretagare med låga inkomster och förmögenheter Exempel på beredskapsbalans för Momentan intäktseffekt aven prissänkning (före produktionsanpassning). Södra och mellersta Sveriges slättbygder Effekt på produktivitet och inkomster i jordbruket av successiva prissänkningar, ett räkneexempel Prisstöd och gränsskydd för enskilda produkter 1960/61 och 1966/ Priser vid vissa prissystem, 1966/67 års förhållanden Produktion vid vissa prissystem, ett räkneexempel Konstitution och försörjningsbalans vid vissa prissystem, ett räkneexempel 172 FÖRTECKNING ÖVER DIAGRAM I BILAGOR G l. Samband mellan avkastning och areal enligt skördestatistik och bok föringsmaterial 2 18 K l. Pris- och inkomstbildning vid alternativa stödsystem 244 K 2. Pris- och inkomstbildning vid produktionsreglering 247 L I. Långsiktspriser för vete L 2. Långsiktspriser för socker FÖRTECKNING ÖVER TABELLER I BILAGOR A I. Produktivitetstal för jordbruket 1938/ / A 2. Produktivitetstal för industrin A 3. Brukarnas ålders- och yrkesfördelning B I. Gränsskydd för det svenska jordbruket B 2. Världshandeln med jordbrukslivsmedel och Västeuropas nettoimport B 3. Världsmarknadens jämviktsnivå vid frihandel 188 C I. Underlag för räkneexelnpel rörande matkprisbildning 191
6 D l. Prisutvecklingen för jordbruksfastigheter, länsvis D 2. Samband mellan fastighetsvärden och familjeinkomster i jordbruket 197 D 3. Lönsamhet i jordbruket baserad på deklarationsmaterial D 4. Lönsamhet i jordbruket baserad på jordbruksekonomiska undersökningen D 5. Lönsamhet i jordbruket baserad på Hjelms undersökning för El. jordbrukarnas inkomster, konsumtion och sparande , södra och mellersta Sveriges slättbygder 203 E 2. Inkomster för basjordbrukare, industriarbetare och lantarbetare E 3. Inkomstspridning för jordbrukare enligtjordbruksekonomiska undersökningen E 4. Inkomstspridning för jordbrukare enligt deklarationsuppgifter E 5. jordbruksföretagarnas fördelning på inkomst, ålder och företagsstorlek E 6. jordbruksföretagarnas fördelning på inkomst, förmögenhet, ålder och företagsstorlek E 7. ]ordbruksföretagarnas taxerade inkomster och förmögenheter, medel- och totalvärden, för olika ålder och företagsstorlek E 8. Sparande och disponibel inkomst enligt konjunkturinstitutets sparandeundersökningar 2 10 E 9. Förmögenhet enligt konjunkturinstitutets sparandeundersökningar 210 E 10. Förmögenhetsfördelning enligt konjunkturinstitutets sparandeundersökning F I. Lagringskostnader i 1966/67 års priser 214 F 2. Arbetskrafts- och kapitalbehov för beredskapsjordbruket under avspärrning 2 15 F 3. Arskostnader för beredskapsjordbruket, 1966 års priser 215 G I. Priser, produktions- och kostnadsvolymer m.m. i jordbruket 1938/ / G 2. Utbudselasticiteter enligt tidsserieanalyser 1938/ / G 3. Lönsamhet och produktion i vissa produktionsområden 222 G 4. Utbudsfunktioner samt samband mellan produktionskapacitet och avkastningsnivå 223 G 5. Index för produktion, produktivitet och priser för 1930-, och 1960 talen 223 H l. Vissa ekonomiska förändringar för självägande jordbrukare i södra och mellersta Sveriges slättbygder beräknade på deklarationsmaterial 227 H 2. Beräkningsförutsättningar för inkomstprognoser 1976 beträffande löner, räntor och företagsstruktur 228 H 3. Kalkyler för förädlingsvärde och inkomster 1965 och 1976 avseende självägande jordbrukare i södra och mellersta Sveriges slättbygder
7 H 4. Kalkyler för utvecklingen av förädlingsvärde och familjeinkomst avseende självägande jordbrukare i södra och mellersta Sveriges slättbygder 229 H 5. Kontroll av beräkningsmetoden för prisernas effekt på inkomsterna i jordbruket 229 L I. Koefficienter tillämpade vid analys av prissystem för jordbruksprodukter 256 L 2. Jordbrukspriser och gränsskydd i Sverige L 3. Vissa allmänna förutsättningar och beräkningsresultat vid analys av olika prissystem 258 L 4. Årsvariationer i världsmarknadspriser för viktigare jordbruksprodukter L 5. Träffsäkerhet i trendskattningar med linjära regressionsutjämningar 259 L 6. Vissa prisutjämningsmetoders stabiliseringseffekt på årsvariationer i värdet av jordbruksprodukterna 260 L 7. Relativpriser jordbruk/industri I L 8. Produktion, produktivitet, producent- och faktorpriser jordbruket Il
J~~~f G~~ v,- ~lt. FRAMTID FÖR JORDBRUKETt
J~~~f G~~ v,- ~lt (/c't. G"G FRAMTID FÖR JORDBRUKETt Av Odd Gulbrandsen Ju snabbare det går att avveckla ytterligare 180000 av landets cirka 200000 jordbruksföretag, desto fördelaktigare är det från samhällsekonomisk
Odd Gulbrandsen och Assar Lindbeck: Svensk jordbrukspolitik mot internationell bakgrund
Odd Gulbrandsen och Assar Lindbeck: Svensk jordbrukspolitik mot internationell bakgrund Medan världshandeln med industrivaror fortgående liberaliserats under efterkrigstiden präglas handeln med jordbruksprodukter
Föredrag vid Nationalekonomiska Föreningen i Helsingfors den 27 april 1967 av
Skall jordbruket avskaffas - svenska erfarenheter Föredrag vid Nationalekonomiska Föreningen i Helsingfors den 27 april 1967 av ASSAR LINDBECK J ag vill först tacka för Eder vänliga inbjudan att tala om
Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1701 Jordbruksföretag och företagare 2016 Agricultural holdings and holders in 2016 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2016 till 62
Jordbrukspolitikens mål och medel. Aldusserien A 233
Jordbrukspolitikens mål och medel Aldusserien A 233 Odd Gulbrandsen Assar Lindbeck Jordbrukspolitikens mål och medel Bokförlaget Aldus/Bonniers Stockholm Odd Gulbrandsen - Assar Lindbeck 1966 Omslagsfoto
Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2010 till 71
Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101, korrigerad version 2014-05-05 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag
l J ordbrul(spolitil(en
l J ordbrul(spolitil(en Av Assar Lindbeck Det som ur effektivitetssynpunkt i dag fordras i svenskt jordbruk är struktur omvandling och inte i första hand investeringar i realkapital vid små eller halv
Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna
Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Rapport 2003:21 Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Statistikenheten 2003-10-30 Referens Marianne
TELEVISIONENS INTRODUKTION OCH UTVECKLING I SVERIGE OCH I NÅGRA ANDRA LÄNDER 19
o nne a FÖRORD KAPITEL l. INLEDNING Syfte Uppläggning l Innovationsstudier - en översikt 3 Gemensamma drag i tidigare undersökningar 8 Olika former av informationsspridning och påverkan 9 Accepteringsbenägenhet
MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker
MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker Björn Carlén Konjunkturinstitutet 2014 års rapport fokuserar på jordbruksstödens träffsäkerhet 1. Redogör för rapporten Miljö, ekonomi
Hur är det ställt med vinsten och lönsamheten i jordbruket? Alnarp den 14 december 2015
Hur är det ställt med vinsten och lönsamheten i jordbruket? Alnarp den 14 december 2015 Hur beräknar Jordbruksverket lönsamheten i sektorn? Våra källor Jordbrukets sektorskalkyl (EAA-kalkylen) Jordbruksekonomiska
5. Mätning av överskottsefterfrågan på bostäder Undersökningens uppläggning 24
Innehällsförteckning FÖRORD 11 KAPITEL 1. INLEDNING 13 l. Bakgrunden 13 2. Grundläggande hypoteser beträffande bostadsefterfrågans bestämningsfaktorer 14 3. Syftet och grundmaterialet 15 4. Metodproblem
Nordek och jordbruket. en utredning om innebörd och konsekvenser för jordbrukets del aven nordisk tullunion
Nordek och jordbruket en utredning om innebörd och konsekvenser för jordbrukets del aven nordisk tullunion Industriens Utredningsinstitut Odd Gulbrandsen rdek oc jor bruket en utredning om innebörd och
Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 0601, korrigerad version 2007-05-02 Jordbruksföretag och företagare 2005 Agricultural holdings and holders in 2005 I korta drag Jordbruksreformen påverkar statistiken Uppgifterna i detta statistiska
BAKGRUNDEN TILL JORDBRUKs FÖRHANDLINGARNA
~:: BAKGRUNDEN TILL JORDBRUKs FÖRHANDLINGARNA Av agr. lic. SVEN HOLMSTRöM ETT NYTT skede för de statliga ålgärderna på j ordbrukets område i Sverige kan sägas ha inträtt i och med ett riksdagsbeslut 194
Innehåll. Förord 11. Kapitel 3. Historisk översikt över Sveriges import av industrivaror från låglöneländer
Innehåll Förord 11 Kapitel l. Inledning 13 1.1 Bakgrund och syfte 13 1.2 Utredningens avgränsning 13 1.3 Definitioner 15 1.3.1 Definition av låglöneländer 15 1.3.2 Definition av industrivaror 21 1.4 Några
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2012 Mjölk, Mjölkkor Mjölkinvägning På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-11-07 Mjölk Läget i den svenska
luis förord 5 Kommittens förord 7
Innehåll luis förord 5 Kommittens förord 7 Kapitel l Det aktuella krisläget 1978............................ 15 De yttre dragen........................................... 15 Krisen ett internationellt
Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt
Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015 - med redovisning på vattendistrikt 2(15) Producent Producer Förfrågningar Inquiries SCB, MR/REN Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm
a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)
Uppgift 1 Bos veckopeng uppgår till 100 kr. Han spenderar hela summan på en kombination av kola (K) och slickepinnar (S). Båda kostar 5 kr/st. Bo har provat olika kombinationer mellan K och S och bl a
Strukturomvandling och effektivitet i det svenska jordbruket. Gordana Manevska-Tasevska Tel: 018 67 17 24 E-post: gordana.tasevska@slu.
PM 2015-01-14 Strukturomvandling och effektivitet i det svenska jordbruket Gordana Manevska-Tasevska Tel: 018 67 17 24 E-post: gordana.tasevska@slu.se Ewa Rabinowicz Tel: 046 222 07 83 E-post: ewa.rabinowicz@slu.se
Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk
JO 65 SM 1101 Heltidsjordbruket i Sverige 2010 Full-time farming in Sweden 2010 I korta drag Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar Andelen av jordbruksföretagen i Sverige som kräver minst en
Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar
JO 30 SM 1701 Sysselsättning i jordbruket 2016 Farm Labour Force in 2016 I korta drag Antalet sysselsatta fortsätter att minska År 2016 var antalet sysselsatta i jordbruket 171 400, en minskning med mindre
Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden
Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde
Policy Brief Nummer 2018:6
Policy Brief Nummer 2018:6 Jordbruk utan produktion ett hinder för tillväxt? Det frikopplade gårdsstödet innebär att jordbrukare får stöd för att bevara jordbruksmark i gott skick, oavsett om marken används
UTVÄRDERING AV DE GEMENSAMMA ORGANISATIONERNA AV MARKNADERNA FÖR GRISKÖTT, FJÄDERFÄKÖTT OCH ÄGG. GD Jordbruk Kontrakt 30-CE-0009330/00-42
UTVÄRDERING AV DE GEMENSAMMA ORGANISATIONERNA AV MARKNADERNA FÖR GRISKÖTT, FJÄDERFÄKÖTT OCH ÄGG GD Jordbruk Kontrakt 30-CE-0009330/00-42 Sammanfattning och kommentarer Fjäderfäköttsektorn Framlagd av Agra
Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori
Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva
Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna
Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna Kommentarer 2016-01-13 Jesper Hansson Efterfrågan på välfärdstjänster Teoretiska utgångspunkter Antag att vi kan mäta kvantitet och kvalitet perfekt så att
Genomförandet av EU :s jordbruksreform i Sverige
Ds 2004:9 Genomförandet av EU :s jordbruksreform i Sverige (,81 REGERINGSKANSLIET Jordbruksdepartementet Innehåll 1 Inledning 11 1.1 Departementspromemorians förslag 11 1.2 Arbetets bedrivande 11 2 Omvärldsanalys
Något om effekterna av direkta investeringar via betalningsbalansen 24 Några effekter av multinationella företag 26
Innehåll Förord 11 Kapitel 1. Undersökningens omfattning och genomförande 13 Syfte 13 Definitioner och avgränsningar 14 Undersökningens genomförande 18 Rapportens uppläggning 19 Fapitel 2. Utlandsinvesteringarnas
Jordbruksåret Jordbruksåret 2008 Avsnittet är skrivet av Harald Svensson, chefsekonom vid Jordbruksverket. De senaste åren har genomgripande f
23 Avsnittet är skrivet av Harald Svensson, chefsekonom vid Jordbruksverket. De senaste åren har genomgripande förändringar skett inom jordbrukspolitiken. Huvuddelen av direktbetalningarna har frikopplats
12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik
12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik F ö r k l a r i n g : Kapitlets rubrik har ändrats. Produktionskostnaderna inom jordbruket
Konkurrenskraften i svenska gårdar
Konkurrenskraften i svenska gårdar En jämförelse av lönsamhet och produktivitet bland svenska jordbruksföretag (2005 2013) Lönsamheten varierar stort mellan enskilda gårdar och generellt är det samma gårdar
"Förord... I. Kap. 3. Produktionsfaktorerna under senare tid Produktionsfaktorn arbete. Produktionsfaktorn kapital. Teknik och organisation.
Innehåll "Förord.......................... I Inledning. Verkstadsindustrins oinfattning. 3 Verkstadsindustrins kännetecken 4 Några avgränsningsproblem... 6 Verkstadsindustrins omfattning.. 10 Kap. 1. Verkstadsindustrin
Fokus på näringsliv och arbetsmarknad hösten 2012
Information om utbildning och arbetsmarknad 2012:1 Fokus på näringsliv och arbetsmarknad hösten 2012 B 383390 2012 Fokus på näringsliv och arbetsmarknad A separate text in English is provided at the end
2 Företag och företagare. Sammanfattning. Företag och brukningsförhållanden. Antal företag med husdjur. Grödor och arealer hos företag
29 I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper hektar åker och efter brukningsform (ägda respektive arrenderade företag). Vidare redovisas,
Lönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt?
Lönsam svensk dikalvsproduktion är det möjligt? Sammanfattning av delar av SLF-projektet Vägar till lönsam dikobaserad nötköttsproduktion Pernilla Salevid och Karl-Ivar Kumm Sammanfattning Som en del i
Innehåll. Förord. Kap. 4. Principproblexn vid en analys av efterfrågan påpopulärpress
Innehåll Förord. II Kap. 1. Huvuddrag i populärpressens utveckling 1931-61. Inledning. Populärpressens omfattning......... Konsumenternas utgifter för populärpress.. Volymutvecklingen Prisutvecklingen.
Är hushållens skulder ett problem?
Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:
Extra frågor att träna på
Extra frågor att träna på Multiple choice frågor 1. Vilket av följande påståenden är sant? a) Kapitalägarna i USA förlorar på kapitalflöden från USA till Kina. b) Kapitalägarna i Kina gynnas av kapitalflöden
DET NORDISKA JORDBRUKETs EFFEKTIVITET
333 DET NORDISKA JORDBRUKETs EFFEKTIVITET Av agr. lic. SVEN HOLMSTRöM Är de nordiska ländernas jordbruk effektiva? Den frågan ställs -och besvaras - i denna artikel av chefen för jordbrukets utredningsinstitut,
2 Företag och företagare
2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
UMEÅ STUDIES IN ECONOMIC HISTORY 6 SKOG FOR EXPORT. Skogsarbete, teknik och forsorjning i Lule ålvdal 1870-1970
UMEÅ STUDIES IN ECONOMIC HISTORY 6 SKOG FOR EXPORT Skogsarbete, teknik och forsorjning i Lule ålvdal 1870-1970 AKADEMISK AVHANDLING som med vederborligt tillstand av Samhallsvetenskapliga fakulteten vid
Sjöburen handel och tonnageutveckling 16 Prognoser för fartygsefterfrågan 22
nehål FÖRORD Il INLEDNING 13 KAPITEL l. DEN FRAMTIDA EFTERFRÅGAN PÅ FARTYG 16 Sjöburen handel och tonnageutveckling 16 Prognoser för fartygsefterfrågan 22 KAPITEL 2. DEN S'VENSKA VARVSINDUSTRINS MARKNADER
Markpriserna fortsätter stiga. Anders Grönvall,
JO 38 SM 0501 Priser på jordbruksmark 2004 Agricultural land prices 2004 I korta drag Markpriserna fortsätter stiga Priser för jordbruksmark har ökat kontinuerligt sedan Sveriges EU-inträde 1995. För Sverige
JORDBRUKET INOM EU. i diagram och tabeller
JORDBRUKET INOM EU i diagram och tabeller 1 Jordbruket inom EU i diagram och tabeller Statistikenheten 981105 Referenser Lars Augustsson 036-15 59 61 2 Innehåll 1 EU:s jordbruksproduktion som del av världsproduktionen.
1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.
1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET
Utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken inom sektorn för ris. Kort sammanfattning
Ramavtal nr 30-CE-0197396/00-06 Utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitikens inverkan på sektorer som erhåller eller har erhållit direktstöd - DEL 6: Ris och tobak Utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken
I korta drag. Priser på jordbruksmark 2003 JO 39 SM Priserna på jordbruksmark fortsätter att stiga. Agricultural land prices 2003
JO 39 SM 0401 Priser på jordbruksmark 2003 Agricultural land prices 2003 I korta drag Priserna på jordbruksmark fortsätter att stiga Priserna på försåld jordbruksmark har sedan 1995 stigit med i genomsnitt
Mindre arbetstid och färre sysselsatta. Andelen kvinnor ökar och männen blir färre. Jordbruksföretagare ofta äldre
JO 30 SM 1401 Sysselsättning i jordbruket 2013 Farm Labour Force in 2013 I korta drag Mindre arbetstid och färre sysselsatta Totalt sysselsatte jordbruket ca 172 700 personer år 2013, vilket är ca 6 000
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2005:5 Svenskt jordbruk under 10 år i EU Tabeller, diagram och kommentarer samt jämförelser med andra EU-länder Swedish agriculture during 10 years in the
1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig
7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta
2 Företag och företagare
2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur
Nationalekonomi Hushållning med knappa resurser Alternativkostnad Konsumenter maximerar sin nytta Företag vinstmaximerar Förenklade modeller Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Utrikeshandelsteori
Standardkomponent I: Liigenhetens storlek 70 Standardkomponent II: Liigenhetens utrustning 72 Husets omgivning och milj"o 80 Sammanfattning 83
e FORORD I I KAPITEL I. UNDERSOKNINGENS BAKGRUND OCH SYFTE 13 Byggnadsprisernas betydelse jor konsumenten 14 Nagot om byggnadsindustrins struktur och konkurrensforhdllanden 16 Disposition I 7 KAPITEL 2.
Mark- och arrendepriser
Mark och arrendepriser (Tidigare benämnt Övriga priser på jordbruksområdet) 1999 JO1002 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Prisutvecklingen i jordbruket
Fler sysselsatta inom heltidsjordbruket Heltidsjordbruken brukar majoriteten av åkermarken
JO 65 SM 1701 Heltidsjordbruket i Sverige 2016 Full-time farming in Sweden 2016 I korta drag Fler sysselsatta inom heltidsjordbruket 2016 Antalet heltidsjordbruk uppgick år 2016 till 15 479 stycken, en
BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)
KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4
Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning?
Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Författare till svenska FAO-kommitténs debattskrift: Andreas Davelid Patrik Eklöf Fabian Nilsson Upplägg
Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll
JO 41 SM 1402, korrigerad version 2014-04-14 Dränering av jordbruksmark 2013 Slutlig statistik Drainage of agricultural land, final statistics I korta drag Resultaten har ändrats på grund av att en felaktig
Mark- och arrendepriserna fortsätter stiga
JO 39 SM 0301 Mark- och arrendepriser 2002 Agricultural land prices and rents 2002 I korta drag Mark- och arrendepriserna fortsätter stiga Priser för både jordbruksmark och arrenden av jordbruksmark har
Lönsamheten hos företag i Sverige
Lönebildningsrapport 12 59 FÖRDJUPNING Lönsamheten hos företag i Sverige Arbetsproduktiviteten och prisutvecklingen avgör på lång sikt utrymmet för löneökningar. Om företagens totala arbetskostnader stiger
EEC och svenskt jordbruk
BIRGER I SACSON: EEC och svenskt jordbruk lven om Sverige inte kommer med som medlem i EEC nu, är det mycket troligt att vi ändå blir det om några år, skriver lantmästare Birger Isacson. Vi måste ha siktet
Jordbrukets produktivitet och struktur
Jordbrukets produktivitet och struktur Produktivitetstillväxt och strukturutveckling inom produktionen av griskött, nötkött och mjölk samt inom växtodlingen (2002 2014) Det råder en övergripande trend
Ny prognos från OECD för utvecklingen i jordbrukssektorn
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2017-07-19 Ny prognos från OECD för utvecklingen i jordbrukssektorn OECD:s årliga prognos som visar förväntad marknadsutveckling för de viktigaste
SV Förenade i mångfalden SV A8-0178/3. Ändringsförslag. Jacques Colombier, Angelo Ciocca, Olaf Stuger för ENF-gruppen
28.5.2018 A8-0178/3 3 Skäl P P. Under de senaste åren har jordbrukarna drabbats av en allt större prisvolatilitet till följd av prisfluktuationer på världsmarknaderna och osäkerhet orsakad av den makroekonomiska
Frihandel hur kan den gynna oss?
Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara
Från protektionism till frihandel
Ekonomiskhistoriska institutionen HT16 Uppsala universitet B-uppsats Författare: Viktor Andersson Handledare: Mats Morell Från protektionism till frihandel En historisk analys av den svenska livsmedelsproduktionen,
Jordbruksstödens storlek och fördelning i Sverige, EU och OECD
Jordbruksstödens storlek och fördelning i Sverige, EU och OECD Statistikenheten September 1999 Referens: Anders Grönvall Marianne Johansson Hans Jönrup Innehåll Sammanfattning..1 1 Inledning... 5 2 Allmänt
Ökad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling
JO 10 SM 1501 Jordbruksmarkens användning 2014 Slutlig statistik Use of agricultural land 2014 Final statistics I korta drag Minskad areal åkermark Den totala arealen åkermark var 2 596 500 hektar år 2014.
Jordbruket har åter blivit en viktig
PER-MARTIN MEYERSON: Livsmedelssektoms politiska ekonomi Produktivitetsökningarna inom jordbruket i kombination med politiskt bestämda priser har skapat stora överskott. Om marknadsekonomi hade rått skulle
Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019
1 Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019 DEL 1: Uppgifter i företagsekonomi (0 30 poäng) Uppgift 1.1 (0 6 poäng) Vad avses med halvfasta kostnader? (s.237) Halvfasta kostnader är oförändrade
Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler. Minskad spannmålsareal samt ökad träda och vallareal. Masoud, Tarighi, 036 15 50 68 statistik@sjv.
JO 10 SM 0601 Jordbruksmarkens användning 2005 Slutlig statistik Use of agricultural land 2005 Final statistic I korta drag Effekt på arealstatistiken av ändrade stödregler De uppgifter som ligger till
Färre och större om strukturomvandlingen i odlingslandskapet
Färre och större om strukturomvandlingen i odlingslandskapet Jerker Moström, Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb Strukturomvandling Strukturomvandling
UTNYTTJAR VI PRODUKTIVITETSPOTENTIALEN PRODUKTIVITET = LÖNSAMHET? LÖNSAMHET? MARGINAL = RESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL OMSÄTTNING.
UTNYTTJAR VI PRODUKTIVITETSPOTENTIALEN FÖR ATT UPPNÅ LÖNSAMHET? UTNYTTJAR VI PRODUKTIVITETSPOTENTIALEN? OM INTE VARFÖR INTE? INNEBÄR PRODUKTIVITET LÖNSAMHET? PRODUKTIVITET = Enligt ordboken: PRODUKTIONENS
Mark- och arrendepriser 2008 JO1002
Statistikenheten 20090910 1(7) Mark och arrendepriser 2008 JO1002 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Övningar i Handelsteori
Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.
Mark- och arrendepriser 2006 JO1002
Statistikenheten 20070219 1(7) Mark och arrendepriser 2006 JO1002 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
En grafisk modellskiss 38 Skogsindustrins utbudsfunktion 40 Bestämning av optimalstorleken hos en skogsindustriell anläggning
o a FÖRORD 17 INLEDNING 19 KAPITEL l. SKOGSINDUSTRINS AVGRÄNSNING, OMFATTNING OCH PRODUKTIONS UTVECKLING 22 Avgränsningskriterier 22 Skogsnäringens bidrag till nationalprodukten 24 Massa- och pappersindustrin
Stabil utveckling av antalet djur
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 JO 20 SM 1701 Husdjur i juni 2016 Slutlig statistik Livestock in June 2016 Final Statistics
Stark efterfrågan driver världsmarknaderna
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt
Jordbrukspolitisk helomvändning
BIRGER I SACSON: Jordbrukspolitisk helomvändning Socialdemokraterna har tvingats omvärdera betydelsen av det svenska jordbruket, skriver lantmästare Birger Isacson. Då den socialistiska majoriteten i riksdagen
EN NY JORDBRUKSPOLITIK?
196 EN NY JORDBRUKSPOLITIK? Av riksdagsman BIRGER ISACSSON Kritisk till såväl det socialdemokratiska utspelet i jordbrukspolitiken som till jordbruksutredningens väntade resultat är riksdagsman Birger
Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak
Konjunkturläget juni 2016 81 FÖRDJUPNING Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Ett skuldkvotstak på 600 procent dämpar tillväxten i hushållens skulder och kan ha negativa effekter på BNP. Ökningstakten
3 Allmänna intressen ÖP 2002 Tanums kommun. "Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse.
3 Allmänna intressen ÖP 2002 Tanums kommun Jord- och skogsbruk Utdrag ur 3 kap. 2 miljöbalken "Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för
2 Företag och företagare
2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Morotsproduktionen i Sverige
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2017-01-13 Morotsproduktionen i Sverige Den svenska produktionen av morötter ökar liksom konsumtionen per capita. Priserna på svenska morötter
Något mindre areal åkermark jämfört med Oförändrad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling
JO 10 SM 1601 Jordbruksmarkens användning 2015 Slutlig statistik Use of agricultural land 2015 Final statistics I korta drag Något mindre areal åkermark jämfört med 2014 Den totala arealen åkermark var
Policy Brief Nummer 2014:3
Policy Brief Nummer 2014:3 Kan gårdsstöden sänka arbetslösheten? Stöden inom jordbrukspolitikens första pelare är stora och har som främsta syfte att höja inkomsterna i jordbruket. En förhoppning är att
Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021
Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer Uppdragsnummer 1178014000 Uppdrag Del av arbetet med att nå god status för alla vattenförekomster
Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015
Finanspolitiska rådets rapport 2015 Statskontoret 3 juni 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat
Produktivitet grunden för konkurrenskraft
Produktivitet grunden för konkurrenskraft En genomgång av grundläggande begrepp På kort sikt är det pris- och kostnadsförhållanden samt produktiviteten som är avgörande för konkurrenskraften i svenskt
I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen
Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet
Priser på jordbruksmark 2013
Statistikenheten 20140829 1(8) Priser på jordbruksmark 2013 JO1002 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Strategiska åtgärder för tillväxt i svenskt lantbruk
Strategiska åtgärder för tillväxt i svenskt lantbruk åtgärder som lantbrukarna själva inte har inflytande över Seminarium KSLA den 25 april 2012 KSLA Fri och oberoende organisation som arbetar med frågor
KVALITETSDEKLARATION
2018-05-25 1 (12) KVALITETSDEKLARATION Jordbrukarhushållens inkomster 2016 Ämnesområde Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistikområde Jordbrukets ekonomi Produktkod JO0204 Referenstid 2016 (år) 2018-05-25
Policy Brief Nummer 2013:4
Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper
Ekonomiska bedömningar
Ekonomiska bedömningar Inför optionsbeslutet September 2014 Kapitel 2 - Omvärlden BNP-utveckling 1998-2015 Källa: Konjunkturinstitutet, augusti 2014 samt IMFs prognos från juli 2014 för euroområdet, USA
ANALYS AV FÖRÄNDRAD BETALNINGSFÖRMÅGA FÖR BEDÖMNING AV ORIMLIGA KOSTNADER MATS SVENSSON, ANNA LÖFMARCK
ANALYS AV FÖRÄNDRAD BETALNINGSFÖRMÅGA FÖR BEDÖMNING AV ORIMLIGA KOSTNADER MATS SVENSSON, ANNA LÖFMARCK Samhällsekonomisk analys Nyttor/kostnader K påtagligt > N N > K Åtgärden utförs Förorenaren betalar