RAPPORT BEMI#

Transkript

1 Sida 1 av 18 BEMI ODT MARKNADSDOMSTOLEN Tornevalla Marie Eriksson Svinnegarns By ENKOPING RAPPORT BEMI# Antal exemplar: 1 Uppdrag: Matning av markjordtag medelst flera olika matmetoder. BEMI - BATTRE ELMILJO Clas Tegenfeldt Sammanfattning AJ370 ifragasatter Tegenfeldts teoretiska kunskap samt matningen i AB9. Darfdr har ytterligare matningar utforts och har visas pedagogiskt aven varfor motpartens matningar i diverse bilagor (AB71-96) axfelaktiga. En djupjordning enligt patentet farms pa en fastighet dar matningar kunnat utforas. Allt var intakt och senaste kontakten med Dahl hade skett bara tre veckor innan de forsta matningarna. Markjordtaget bestod av kilometervis sammankopplad koppar inklusive ytjordlinor, 50 meter foderror och 3x271 m kopparlinor i borrhalet Denna rapport motbevisar slutgiltigt alia pastaenden om 5 ohm och dylika angivna resistanser under 1 ohm. 1. totalt sett ett markjordtag pa 11 ohm overgangsresistans mot fjarran mark 2. att ringjord 19 ohm ar effektivare an djupjordning i borrhal 25 ohm. 3. att det ar mycket latt att fa godtyckligt stora matfel (undervardering, t.o.m. 0 ohm) 4. att den si kallade "LOOP-metoden" ar belt olamplig for dessa markjordtag 5. att Dahls pastaende "synnerligen effektiv jordning" ar absolut grundlost. En fdregaende rapport BEMI visade: 1. totalt sett ett markjordtag pa ca 15 ohm. 2. att jordtag i borrat berg ar en mycket dalig losning. 3. att multipla jordledare i samma brunn ar verkningslost. 4. att markjordtaget ingalunda fungerar for hogfrekvens. "There is one thing I feel strongly in respect to investigation in physical or chemical laboratories it leaves no room for shady, doubtful distinctions bet\veen truth, half-truth, whole falsehood. In the laboratory everything tested or tried is found true or not. Every result is true. Nothing not proved true is a result; -there is no such thing as doubtfulness. The search for absolute and unmistakable truth is promoted by laboratory work in a manner beyond all conception." PLA, vol. 2, "The Bangor Laboratories" Lord Kelvin, &* Forelasning/utbildning «Matteknik DC-GHz «Analys/atgarder/policy «Forskning/utveckling Tornevalla Gamla Skola LINGHEM

2 Sida2av 18 BEMI ODT OVERSIKT Matningen utfordes pa en fastighet dar saval "140 mm2" och "220 mm2" "speciallinor" anvants. Svinnegarns by Den borrade brunnen ligger nara garaget. Bostadshuset ar markerat med siffran 6. Det fmns tva foderror, det ena pa 30 meter overgavs da borrhuvudet gick sonder, det andra ar 50 meter langt och brunnen 276 meter djup. fy> Forelasning/utbildnlng» Matteknik DC-GHz * Analys/atgarder/policy «Forskning/utveckling Tomevalla Gamla Skola LINGHEM

3 Sida3 av 18 BEMI ODT OVERSIKT Transformator Elskap 1 Teleskap Garage Elmiitarskap Elskap 2 Teleskap Svinnegarns by I. Strominjiceringsspett, 2. Potentialspett, 3. El&teleskap 2, 4-9. Alternativa potentialspett, 10. Briinn, I1. Kontrollpunkt, 12. Transformator, 13. El&teleskap 1, 14. Elmatarskap, 15. Transformator 2, 16. Strominjiceringsspett, 17. Potentialspett, 18. Alternativt potentialspett. Tornevalla Gamla Skola Forelasning/utbildning» Matteknik DC-GHz «Analys/atgarder/policy «Forskning/utveckling LINGHEM Mcjl

4 Sida4av 18 EEMI I.ODT MATNING Vid besok utfordes forutom ovriga malningar redovisade i andra rapporter, mestadels en dokumentation over hur alia koppaiiinor var kopplade. Det gjordes aven ett antal "LOOP" matningar med Euro tester for att konstatera och illustrera problematiken med just "LOOP" matningar i delta sammanhang. Det visadc sig helt omqjligl att hitta en punkt i anlaggningen (dar slromtangema kimde komma runt nodvandiga kablar) som inte gav mycket laga malresultal, lagre an 0,1 Ohm. Alia kopparkablar som var atkomliga invid brunnen, i garage, runt PU-skenan, i eller mnt hus, invid nagon elcentral eller PU-skena i hus, alia gav LOOP resistanser nara noil. Nagot foto pa LOOP malning fran den dagen finns inte. Pa bilden till hoger ( kl 20:02:02) ser man ett typiskt sadant resultat, 0 Ohm. Man kan satla langema pa var och en av linorna, eller alia pa en gang och anda erhalla samma resultat. Det finns en enkel forklaring till delta resultat, det ar slutna slingor av koppar vilket givetvis har lag resistans! Se vidare analys av LOOP metoden senare i detla dokument. Genom att kartlagga hur alia kopparlinor var placerade sa framstod det hela som extremt rorigt och tilltrasslat. Det fanns ingen logik i strukturen och ingen ordning. Det var ocksa klart att det under arens lopp tillkommit fler kopparlinor och andra algarder. I denna rapport finns enbart dc aspekter som ror "markjordtag", men delta ar omfattande nog. TlDIGARE RAPPORT BEMI I en tidigare rapport mattes ett annat jordtag utfort enligl den patenlerade meloden. Del som da ulfordes var omfattande matningar av hur foderror, borrhal och speciallinor betedde sig som jordtag belraktat fran lag till hog frekvens. Det konslalerades att jordlagel inte kan fungera for hogfrekvens, och att det overensstammer med leori forutom beprovad erfarenhel. Det kunde konstateras all jordlaget, helt enligl leorin i BEM , inle ens kan bli ell "bra jordlag" for lag frekvens eftersom berg ar en dalig elektrisk ledare, i det narmaste en isolator. Delia i kombinalion med impedansleori och impedansmatning av den palenlerade kopparlinan i sig, visade att bagge delarna i patentet var utan grund. Det fanns darfor ingen anledning att aterupprepa hogfrekvensmalningar p asvinnegarn. Istallel koncenlrerades arbetel nu pa all sakerslalla precision i jordlagsmalningar. Ell fokus pa olika tankbara former av malfel identifierades. Denna rapport, BEMI skall ses som etl komplement till BEMI Tornevalla Gamla Skola Forelasning/utbildning «Matteknik DC-GHz «Analys/atgarder/policy» Forskning/utveckling LINGHEM

5 BEMI - BATTUE ELMILJO Sida 5 av 18 GEMI ODT KOPPARLINORNA I bilden bar en del av alia koppatiinor ritats in. Det saknas linor som forband markskap for el och tele at saval vaster som oster om fastigheten. Dessa togs bort under hosten eftersom de skapade mycket kraftiga magnetfalt i bostaden. Dessa var aven nodvandiga att koppla loss infor jordtagsmamingama, annars skulle en del av matningarna som redo visas i derma rapport varit omqjliga att genomfora. Mer om kopparlinorna aterfinns i separat rapport som behandlar magnetfalten. Det ror sig om over en kilometer koppar. fb>> Forelasning/utbildning «Matteknik DC-GHz «Analys/atgarder/policy» Forskning/utveckling Tomevalla Gamla Skola LINGIIEM

6 Sida 6 av 18 BEMH ODT MATNING Matning 12 november syftade bland annat till art kontrollmata jordtagets overgangsresistans till (fjarran) mark med flera olika matmetoder. Vid mattiufallet var anlaggningen tillfalligt urkopplad (saval faser, nolla och skyddsjord) fran omradets elsystem. Detta har mojliggjorts genom att montera ett CE-uttag och stickpropp pa matarkabeln efter elmataren. Markjordtaget inklusive alia ytjordlinor och brunnen var anslutet till PUS si som det urprungligen var installerat. Men mi var alltsa inkommande elsystem bortkopplat (stickproppen urdragen) fran "djupjordningsanlaggningen". Detta ar viktigt eftersom man annars inte har en aning om vad man mater! Resistansmatning ma ohmmeter Resistansmatningen sker med omvaxlande polaritet for att undvika matfel pa grund av galvaniska element. Se vidare standard EN Euro test anvandes for att gora en enkel PEN resistansmatning med 200 ma teststrom, Resultatet blev 11,33 Ohm (+11,6 respektive -11,0 ohm) mellan PUS och PEN. Detta ar alltsa en stromvag langs manga olika delar, dels alia kopparlinor och brunnen gentemot mark och elnatets avsiktliga och oavsiktliga markjordtag. En stor del av derma teststrom gar inte via "fjarran mark" utan tar en kortare stromvag. Ett enkelt tanke-experiment ar att tanka sig ett jordtag for PUS placerat 1 centimeter fran ett jordtag for PEN, da torde det vara latt att tanka sig att merparten av teststrommen gar den kortaste vagen, 1 cm, istallet for via resten av jordklotet. En "lokal kortslutning" utgor en genvag for strommen och sanker den uppmatta resistansen. Begreppet "influenszon" forsoker beskriva vad som hander. Matresultatet ar i sig korrekt, men man far se upp med hur man tolkar betydelsen av siffrorna. Matvardet blir alltid lagre an jordtagets overgingsresistans mot fjarran mark. Kortslutningsstrom Om elsystem och markjordtag ar itskilda sa kan det finnas en spanningsskillnad mellan dessa. Genom att forbinda dessa med en elektrisk ledare "kortsluts" dessa med en lag resistans (ledarens egenresistans). Mater man da strommen sa far man ett matt pa ovrig resistans som firms i slingan fran generator via ledaren och tillbaka till generatom nagon vag via mark. Detta ar en indirekt och passiv metod, den ar enkel och ger ett relevant svar men man saknar tyvarr mqjlighet att bedoma tillforlitligheten och variationer 6ver tid. Det gar inte speciellt bra att ansluta en vanlig multimeter for att mata strommen eftersom dessa innehaller en "shunt-resistor" vilket i sig skapar ett spanningsfall som inte kan forsummas. Istallet anvandes en kanslig tangamperemeter runt kortslutningsledaren. Genom att ansluta en 1,5 mm2 leaning mellan elservisens PEN och PUS sa uppstod en summastrom fran elsystem till mark pa ma motsvarande en blygsam potential av 0,1 V mellan elnat och mark. Eftersom jordtag for elnatet inkl. transfonnatorn ligger mycket nara, kabellangden till transformatorn ar ca 50m, sa ar en lag potentialskillnad forvantad. Dock maste papekas att enligt ohms lag sa kan aven en lag spanning driva en hog strom om resistansen ar mycket lag. Matresultatet ca tio ohm stammer val overens med de ovriga. LOOP matning Genom LOOP matning erholls 10,14 ohm (10,11-10,47) for loopen PUS-jordtag-mark-ehiatets markjordtag- PEN. Notera att matningen skedde pa matarkabeln fran elmataren till EMC-skap och PE ansluten till PUS men med huset helt frankopplat (faser, nolla och skyddsjord borta, men PUS firms). Denna LOOP matning ar relevant, men har anda en del problem som behandlas i ett senare avsnitt i rapporten. Den visar dock entydigt att PUS (inkluderande alia ytjordlinor och brunnen) mot mark ligger pa tiotalet ohm. Den motsager alia pastaenden om brakdelar av ohm. &> Forelasning/utbildning «Matteknik DC-GHz «Analys/atgarder/policy «Forskning/utveckling <ft Tomevalla Gamla Skola LINGHEM

7 Sida7av 18 BEMI ODT 3-punktsmatning (fall of potential) En fall-of-potential 3-punktsmatning riggades upp. Klamma (med tva matsladdar, dvs. fyrtradsmatning) anslots pa kopparlina i garaget invid PUS alternativt pa elservisens PE (skyddsjord). Stromsond Re (pkt 16) 70 meter nordvast, 220 mm lang, diameter 7mm. Spanningssond Rp (pkt 18) 50 m vasterut, 220 mm lang, diameter 7 mm. Plusgrader, blot mark. Omradet runt huset verkar vara mycket grus ovanpa lera och berg pa nagra meters djup. Brunnshalet i urberg borjar efter ca 2 meter. Runt foderroret ar det till stor del fyllningsmassa av mestadels grus innan berg. Det ar relativt korta avstand mellan matsonderna och saval transformator som de kopparlinor som uppenbarligen ligger i distributionsnatet vid markskapen. Man bor forvanta sig varierande resultat beroende pa placeringen av Re och Rp. Matning med elsystemet separerat fran jordtaget gav Rpen=14,26 ohm med Rc=0,6 kohm Rp=2,2 kohm. Samma matning mot jordtagets PUS gav Re=21,5 ohm med Rc=0,6 kohm och Rp=2,2 kohm. Om man tanker sig att dessa tva parallellkopplas (vilket inte ar helt korrekt) sa blir det 8,6 Ohm vilket stammer hyggligt med de ohm vi sett tidigare. ««IIK Flytt av Rp (till pkt 17, RP2) 20 meter i sidled medforde en klar forandring av matvardena, Rpen=6,36 ohm respektive Re= 12,85 ohm med Rc=0,6 kohm och Rp=0,6 kohm. Samma monster med LAGRE resistans for elnatet mot mark an den egna markjordningen! En kontrollmatning gav Rpen=6,37 ohm och Re=12,84 ohm med Rc=0,6 kohm och Rp=0,6 kohm. Man kan konstatera att flytten av Rp gav lagre uppmatta markresistanser. Detta indikerar, framst i kombination med ovriga matmetoders resultat, att den andra placeringen av matsonderna ligger for nara (bl.a. dricksvattenbrunnen). Slutsatsen blir att for att 3 punktsmatningen ska verifierbart kunna ge korrekta resultat i delta fall sa maste matsonderna placeras langre bort at ett amiat hall, forslagsvis sodemt. Malning av ett 30 meter langt tomt foderror (ca 1 m grus, 1 m lera och 28 m berg) och som inte var anslutet till nagonting alls gav Rfoder2=96 ohm. Detta verifierar den kontakt med mark som kan forvantas, berg ar en dalig ledare (som teorin forutspar och matningar bekraftar). Tomevalla Gamla Skola Forelasning/utbildning» Matteknik DC-GHz «Analys/atgarder/policy «Forskning/utveckling -s?» Mcjl L1NGHEM

8 SidaSav 18 BEMII50123-I.ODT Simpelt test med batteri, voltmeter och amperemeter Inkommande elservis PE (PEN) kopplades till minuspolen pa ett bilbatteri. Tvars over batteriets poler kopplades en voltmatare. Fran pluspolen via en amperematare vidare till kopparkabel nara PUS. Resultatet blev 11,56 V och 1,04 A som sjonk efter en stund till 11,52 V och 1,00 A. Bilbatteri 12V lokal mark Rmark RE Saledes RDc=H ohm mellan elnat och lokala egna jordtaget. Delta har samma inneboende tolkningsfel som LOOP inetoden. Det motsvarar R=l/(l/Rmark+l/(RBj>EN + RI- PUS)) dar Rma,k kommer att dominera resultatet. Det ar notervart att det ingalunda kravs avancerade och dyrbara malinstrument, allt handlar om kunskap och tolkning av det man mater. SLUTSATS (Matning ): Ska man mata mark maste man ocksa se till att de tva delarna man mater mellan bara har kontakt med mark och inte sinsemellan sitter ihop. Delta ar en trivial men andock fundamental iaktagelse. Darfb'r togs matarkabeln loss sa all malning mellan PEN i elnalel och PUS (markjordtagen och huset) kunde utforas. Matningama visade en overensslammelse mellan fern olika matmetoder giillande resislansen mellan omradels elsyslems jord och del egna lokala jordlagel. Dels en enkel resistansmatning, dels en korlslulnings slromsmatning, dels LOOP matning, dels 3-punktsmalning, dels en simpel DC matning medelsl ell balleri. Det lokala jordtaget bestamdes till 21 ohm relativt lokal mark och till 10 ohm relativt elnatet. Del fastslogs aven alt stoite avstand till malspellen vore onskvarl for all kimna sakerstalla matvardel pa 21 ohm. Observera all malvardet pa 21 ohm ar en undre grans, ell "sant" varde relativl fjarran mark maste vara hogre! Redan har har det med sakerhet motbevisats all markjordlagel inle kan ha laga resislanser < 1 ohm. Redan har har det sketl ell motbevis mot: Pastaende i patent SE C2 sid 3 (pagina 1) rad 23 "synnerligen effektiv jordning" Pastaende i patenl sid 5 (pagina 3) rad 8 "I anlaggning uppmattes vidare en resistans i jordledningen pa 8 ohm och t o m lagre." Paslaende i "Respons" tidningsartikel "..en anordning for effektivare jordning an vad som ar mojligt med kanda konventionella jordningsanordningar." Paslaende i " sista raden "Den nya palenlerade jordlagslekniken innebar all man jordsakrar sin elanlaggning med en resislans under 1 ohm". samt en rad liknande paslaenden i AB70 och bilagorna AB71-96 och AB98. Toracvalla Gamla Skola Forelasning/utbildning «Matteknik DC-GHz» Analys/atgarder/policy «Forskning/utveckling L1NGHEM

9 Sida9av 18 BEMI ODT MAIMING En fall-of-potential 3-punktsmatning riggades upp. Klamma (med tva matsladdar, dvs. fyrtradsmatning) anslots pa kopparlina vid bmnnen. Stromsond Re (pkt 1) 521 meter osterut, 220 mm lang, diameter 7 mm, 3 stycken 2 meters distans, i lerbotten pa backen. Spamiingssond Rp (pkt 2) 367 m vasterut, 220 mm lang, diameter 7 mm, 3 stycken med 2 meters distans. Minusgrader, isig yta men blot rmark under. Matsladdarnas kontinuitet kontrollerades vid riggningen, vanlig 1,5 kvadratmillimeters FK trad anvandes. Deras egenresistanser saknar all betydelse i den anvanda matmetoden (fyrtradsmatning). Matsladdarna lag langs vagen, snett over akern efter vad som var praktiskt att astadkomma, dess exakta vag ar irrelevant. Alia angivna avstand ar "fagelvagen" matt langs jordklotets WGS84 spheroid. Matpunkterna loggades med GPS och markerats pa redovisade kartor. R, I kartbilden ovan visas forsta delmatningen med Rc i pkt 1 och RP i pkt 2, 6'vriga matningar i serien redovisas enbart i tabellen senare. Strominjiceringcn flyttades inte, Rc placerad vid pkt 1 hela tiden. Forst kopplades huset loss fran inkommande elsystem. Darefter gjordes en kontroll att sa verkligen blev fallet. Darefter gjordes forsta matningen som gav 11,06 ohm, vilket da inkludcrar alia kopparlinor fran borrhalet, runt tomt och bus, men alltsa utan kontakt med elnatet. Detta ar viktigt eftersom det ar det lokala jordtaget som avses matas, inte elnatet. Darefter kopplades en stromtang in pa matinstrumentet for att mqjliggora en fordelning av matresultatet pa jordtagets olika delar. Tangen och klamman sattes pa kopparlinor nara brunnen sa att det gar att mata dels ytjordslingoma som gar runt tomt och hus som en del av jordtaget, dels sjalva bmnnen bestaende av foden'or och kopparlinorna som hanger i borrhalet. Tva av kopparlinorna ar "speciallina 140mm2" och en "speciallina 220 mm2", och borrhalet ar over 270 meter djupt. Dessutom finns kollektorslangar for bergvarme i samma borrhal, dessa ar dock av plast och paverkar inte matningarna. Tornevalla Gamla Skola Forelasning/utbildning «Matteknik DC-GHz «Analys/atgarder/policy «Forskning/utveckling LINGHEM

10 SidalOav 18 BEMI150L23-1.ODT Tabell FOP-matningar: Rc Rp RE Rring Rtot m k ohm pkt m kohm ohm ohm ohm ,06 enkel FOP matning ,7-26,6 18,84-19,9 11,0 matn.m. extra stromtang (resterande rader) ,8 19,76 11, ,1 25,2 11, ,2 24,8 10, ,2 25,1 10, ,1 25,1 11,0 100 meter at sidan ,1 24,6 10, ,2 25,1 11,1 Analys Matningarna skedde alltsa med strominjicering over 500 meter bort pa akermark dar det inte fanns kablar, ror eller annat av metall pa manga hundra meters radie. Potentialspettet flyttades mellan meter, motsvarande 30% till 70% av totala matstrackan. Hela denna matserie gav stabila matvarden inom 24,6-25,2 ohm motsvarande endast 2% variation av RE. Detta bevisar tva saker, dels att potentialspetten var inom en betryggande stor plata, dels att kraven for en korrekt utford "fall of potential" matningen var uppfyllda. Genom att samtidigt mata strom i kopparlinan med en stromtang kan matinstrumentet rakna ut hur stor del av strommen fran Rc som gar i vardera del av jordtaget. Eftersom tangen sattes sa att ena delen var brunnen RE (foderror + 3 kopparlinor) och den andra delen var resterande kopparlinor Rrmg (ytjord runt tomt och hus, ofta kalladringlina). Om man tanker sig Rt0i som en parallellkoppling av tva resistanser, RK och R,ing, da fas l/(l/re+l/rring)=10,7 till 11,4 ohm for vardena pa rad tva i tabellen, vilket stammer val med uppmatt Rlot. Detta visar rimligheten i matserien och en konsekventhet med 6'vriga matmetoders resultat. Det ar vart att notera att matningen verifierar att foregaende matning hade for kort avstand mellan potentialspett och markjordtagen, darav nagot undervarderat matvarde (21 ohm istallet for korrekta 25 ohm). Detta konstaterades ocksa vid det mattillfallet tack vare att flytt av potentialspettet Rp gav for stor variation av matresultatet, nagot som direkt motiverade denna matserien SLUTSATSER (Matning ): 1. Att jordtaget (brunn, foderror, alia jordlinor runt tomt och hus) hade en overgangsresistans mot mark av 11 ohm. 2. Att brunnen hade en overgangsresistans mot mark av 25 ohm. 3. Att ringlinor hade en lagre overgangsresistans (19 ohm) mot mark an brunnen i sin helhet. 4. Att motpartens pastaenden om <1 ohm ar felaktiga. Saledes ar "djupjordningen" faktiskt inte battre an vad man normalt bar med vanliga jordtag i elniitet. Det ar uppenbart att "djupjordningen" enligt patenterad metod ar ett exti'emt resurssloseri, det ar kilometervis med kopparlina och resultatet ar inte ens battre an vad man vanligen astadkommer med enkla traditionella metoder. fy> Forelasning/utbildning» Matteknik DC-GHz «Analys/atgarder/policy «Forskning/utveckling BEMI-Battre Elmiljo Toracvalla Gamla Skola LINGHEM

11 - BATTRE ELMILJO Sidall avls BEMI150I23-1.ODT ANALYS AV FAKTORER SOM INVERKAR PA "FALL OF POTENTIAL" METODEN Eurotest anvandes for de traditionella jordtagsmatningarna. Den klarar alia sedvanliga matningar med 2 sonder, 2 sender + stromtang eller 2 stromtanger. Den anvander 4-trads matning vilket okar noggranheten, sarskilt for laga resistanser, genom att matsladdarnas egen resistans exkluderas ur matningen. Matning med tva hjalpsonder gar ut pa att injicera en stromsignal i mark och mata spanningen relativt jordklotet i stort. Om man satter sondema tillrackligt langt ifran jordtaget sa visar det sig att det firms ett omrade pa ca 62% avstand dar spanningen ar lika som "jordklotet i ovrigt". For ett homogent jordklot av ett enda material sa kan man ha tumregler for hur langt ivag stromsonden maste placeras jamfort med storleken pa jordtaget, och var spanningssonden kan placeras. Men de lokala markforhallandena kommer att starkt paverka exakt hur den injicerade strommen flyter i marken, likasa strommen runt jordtaget. Det viktiga ar att se om spanningssondens placering paverkar det uppmatta resultatet (ar spanningssonden utanfor influenszonerna?). Det ar tumregehnassigt bra om stromsonden kan placeras langt bort. I Sverige kontrollmats jordtag normalt med 40 m till spanningssond och 80 meter till stromsond. Detta kan sagas vara en variant av 62% metoden. Detta fungerar bra for sma lokala jordtag men inte for stora utbredda jordtag eller elnatet som tacker stora ytor. Spanningssonden flyttades nagra ganger for att se influenszonens utbredning. Framat och bakat enligt den svenska 40-80m metoden eller 62% metoden, men aven i sidled vilket motsvarar olika testfall for triangelmetoden. I teorin for en homogen mark av en enda konduktivitet sa borde det kravas ett avstand pa ca 5 ggr jordtagets utbredning, om brunnen ar over 270 meter djup sa skulle det da "kravas" kilometrar till stromsonden. Nu ar det sa att eftersom marken har ohka lager med olika egenskaper sa kommer influenszonens utbredning att i hogsta grad bero pa lokala beskaffenheter. Om man betraktar fallet med borrad brunn i berg sa kan man konstatera att resistiviteten for berg ar mycket hog och darmed ar det sa att den "aktiva langden" blir kort, influenszonen ar mindre an man kan forvanta sig enligt tumreglema. I bilden till hoger syns att strom i matledning till punkten Cl och i den langa matledningen till Re vid punkten C2 ger visserligen upphov till spanningsfall men detta saknar betydelse eftersom spanningen mats i separata matledningar. For matiedningen till RP spelar ledningens egenresistans ingen roll eftersom det inte gar nagon strom i derma (ohms lag U=R-I). Fran punkten Cl, PI gar en ledning till matinstrurnentet och aven till matspettet RP. Det ar detta som menas med fyrtradsmatning, tva for strom och tva for spanning. Sedan anvander man tva prober/spett for matningen mellan tre punkter, varav en ar det markjordtag man vill mata overgangsresistansen pa. I grafen till hoger syns att nagonstans mellan de tva andpunkterna sa finns samma spanning/potential som jordklotet i ovrigt. Alltsa kan man placera RP pa ca 62% avstand och fa samma resultat som om Rp placerats.u mycket langt bort i "fjarran mark". Skulle RP placeras alltfor.nara Cl, PI kommer man givetvis att fa fel resultat! Man mater da en for liten spanning mellan jordtaget och potentialspettet vilket ger en falskt for lag resistans RE for jordtaget! For att verifiera att strominjiceringen i Rc sker tillrackligt langt bort och att RP ar likvardigt "fjarran jord" sa kan man flytta pa Rp atminstone mellan 52% - 72% avstanden, om resultatet ar stabilt mater man pa "platan" och resultatet ar korrekt. Annars tvingas man flytta isar spetten sa att man till sist astadkommit platan. Man kan acceptera upp till 10% variation i RE mellan 62% laget och endera 52% eller 72% positionerna. SLUTSATS: for korta avstand vid matningen ger falskt laga resistansvarden for RE! o% Tornevalla Gamla Skola Forelasning/utbildning «Matteknik DC-GHz» Analys/atgarder/policy «Forskning/utveckling LINGHEM

12 Sidal2av 18 BEMII ODT Fall of potential metoden kompletterat med stromtang Matinstrumentet (i derma rapport Eurotester 61557) driver en strom till Rc och mater dess storlek I,ot. Den mater sedan den uppkomna spanningen mellan potentialreferensen "fjarran mark" i RP. Ohms lag ger sedan resistansen RE=Ut/Itot. Om nu jordtaget RE bestir av mer an en del sa uppstar fragan hur man ska kunna mata delarna? Forst kan man konstatera att det ar enkelt att mata helheten om dessa delar ar sammankopplade. Men sag att man bara kopplar isar delama, ar det da sjalvklart att matning ger korrekta resultat for var och en av delarna? Nej, tyvarr inte. Forst bilden pa matinstrumentet och den tankta situationen med fyra delar, RE, till RE4. ut Instrument Hot (A Lat oss rita en skiss pa det aktuella jordtaget i Svinnegarn med multipla ytjordlinor i ringar runt tomt och bus, brunnen med foderror och hangande kopparlinor i borrhalet. Vi kan da tanka oss att en ringlina ar RE4, en annan Rr,3, den tredje linan fran bmnnen ar RE2 och brunnen inklusive foderroret (eftersom linorna ar fastbultade i detta) som EEi. Genom att da konstatera att vi bar samma spanning over dessa i princip parallellkopplade resistanser sa behover vi bara veta strommen genom resistansen for att bestamma dess storlek. Genom att anvanda en extra stromtang kan man mata t.ex. I4 genom att satta tangen pa ringlinan RE4 och rakna ut resistansen for denna del. Genom att flytta stromtangen kan alia delarna bestammas vai' for sig. Man bor vara medveten om att delarnas resistanser inte nodvandigtvis ar identiska med hur de skulle vara helt isolerade och langt fran varandra! Man mater helheten och hur de olika delarna samverkar, de ar inte fristaende. Nar man anvander denna metod ar det viktigt att veta hur de olika delarna ar kopplade sa att man kan havda att de ar parallellkopplade och att stromtangen satts pa ratt stalle! rmgltna (honsontell ytjordlina) Salts stromtangen pa punkt "A", dvs en forbindelse mellan delar eller vid "B" som ar pa en kortsluten kopparslinga, da kan resultatet bli felaktigt. I fallet "A" mater man flera delar samtidigt och darmed far man hogre strom an for vardera del, dvs. man far en lagre resistans an vantat. I fallet "B" sa ar strommen lagre och darmed fas en hogre resistans. Matfelet sker pa gaind av att man mater en annan sak an den man hade for avsikt att mata. Resultatet i sig ar relevant i dess situation bara man formar tolka vad man egentligen matte. SLUTSATS: stromtangen maste placeras ratt sa att tolkningen av matresultatet blir korrekt. Tornevalla Gamla Skola Forelasning/utbildning «Matteknik DC-GHz Analys/atgarder/policy «Forskning/utveckling LINGHEM info@berai.se

13 SidalSavlS BEMI DT Fall of potential med ringledare och stromtang Om vi forenklar det hela och. betraktar alia ytligt liggande horisontella delar som en ringlina ocli brunnen som en helhet, da har vi i princip tva delar. Om dessa sammanbinds via en ledare da finns en enkelt identifierbar plats for art satta en stromtang pa radiella linjen "C" och fa resultat som separerar brunn fran ringlina. Rjnglina FoderrOr Art separera foderror och kopparlinorna i borrhalet later sig bara goras i saraband med lyft av kopparlinorna eftersom de dels hanger fastbultade i foderrorets oversta del, dels art de kan ligga emot foderrorets insida. Eftersom ytjord leder battre an berg sa kommer ringlinans storlek dominera behovet av avstand till matprobema Rc och Rp. Influenszonen fran de djupt liggande delarna blir forhalllandevis begransat. Matningarna hade stromtangen placerad vid motsvarande position "C". SLUTSATS: nodvandigt avstand vid tre punktsmetoden bestams av ringlinan TIangande kopparlinor > Forelasning/utbildning Matteknik DC-6Hz» Analys/atgarder/policy Forskning/utveckling BEMI - Battre ElmiljS Tornevalla Gamla Skola LINGHEM

14 BEMI - BATTRE ELMIIJO Sida 14 av 18 BEMI ODT LOOP-METODENS IMPLICITA FORUTSATTNINGAR OCH BRISTER LOOP-metoden ar i princip enkel, man forsoker driva en strom och mater hur svart detta ar. Strom bestir av elektriska laddningar som varken kan skapas eller forstoras. Allting handlar om elektriska kretslopp, en sluten slinga. Om man driver en strom fran en transformator sa kommer ocksa, pa en eller annan vag, all strom ocksa tillbaka till transformatom. Summan av all strom som passerar ut och in genom en godtyckligt ritad ring runt nagot kommer alltid att bli noil, detta kallas Kirchoffs stromlag. Det finns flera tankbara salt att skapa nagot som skulle kunna kallas "loop-matning", men i samband med markjordtag och det som diskuteras i denna rapport sa handlar det om att via en spole inducera en spanning i en elektrisk ledare som ar ansluten till mark. Denna spanning kommer att forsoka driva en strom, och kvoten R=U/I kallas for ohms lag. Eurotester har tva stromtanger, den ena agerar spole och via ett magnetfalt inducerar en spanning i ledaren som tangen omsluter. Den andra stromtangen mater den uppkomna strommens storlek. Darigenom kan man berakna resistansen pa den slinga som strommen passerar. Om nu denna strom passerar mark sa kan man fa ett matt pa markens elektriska motstand. I nedanstaende bild sa illustreras en kraftledning med multipla markjordtag, REi till RES. Under vissa forutsattningar kan man da mata storleken pa ett markjordtag RE4. Man bor notera att varje markjordtag ar tillrackligt langt ifran varandra. Man bor notera att jordtagen ar forbundna med varandra. Man bor notera att matning sker pa ett markjordtag av manga likvardiga. Skulle jordtagen sitta for tatt sa kan dessa inte betraktas som "parallellkopplade". Fomtsattningarna blir da att det jordtag man mater pa givetvis har hogre resistans an summan av alia andra parallellkopplade jordtag. Sag att man har tillrackligt manga Qvriga markjordtag och de ar separata nog, da kan man skriva l/ri+l/r2+l/r3+l/rt+...+l/rn Resistansen i metalledaren ar i sig oftast mycket lag och kan forsummas, Rnediedarc=0 ^Ncdledarc CD Mark ar visserligen en ganska dalig elektrisk ledare, men om man kan forutsatta fri tre dimensionell spridning sa finns det mycket volym och den totala resistansen narmar sig noil, Rmaik=0 m~ RJord & 0 Sag att man har oandligt manga andra jordtag sa kan man ratteligen approximera dessa till en sa lag resistans att den kan forsummas och sattas till noil. I sadant fall har man bara det lokala jordtaget kvar i summan, och berakningen blir enkel, Rx=E/I dar E ar den inducerade spanningen. SLUTSATS: Tumregeln for slingresistanstangen (som ar en battre benamning an LOOP-metoden) ar enkel, den kan inte och skall inte anvandas for enskilda jordtag utan enbart i sammanhang med en serie jordtag. BEMI-Battre Elmiljo Toraevalla Gamla Skola Forelasning/utbildning «Matteknik DC-GHz «Analys/atgarder/policy «Forskning/utveckling L1NGHEM

15 SidalSav 18 BEMI ODT Ar de ovriga jordtagen forsumbara? For att visa problemet sa kan vi betrakta fallet till hoger. Det ar tre andra markjordtag, inte oandligt manga. Sag att dessa tre tillsammans ger ett jordtag som ar en hundradel av RE4, da blir matfelet litet om dessa forsummas. auxiliary earthings Men sag att dessa tre REI till RE3 ar var for sig ungefar lika stora som RE4 da borjar felet bli signiflkant stort, 25%. Da overskattar man det sanna vardet. Sag att de ovriga tillsammans ar lika med RE4 da blir matfelet 50%. Sag att Rn4 skulle vara mycket battre an de ovriga, da kan felet vara godtyckligt stort. Enda sakra sattet att tolka LOOP matningar i andra situationer an kraftledningar ar att aldrig forsumma ovriga jordtag, utan alltid betrakta matvardet som just en slingresistans och inte markjordtagets resistans! Ar jordtagen separata? Om vi nu tittar pa vad som hander i mark, pa samma satt som i fall-of-potential metoden, da jordtagen ar for nara varandra. Da kommer en allt mer signiflkant andel av matstrommen inte att passera "fjarran mark" utan bara lokal mark. Strommen tar den lattaste vagen och darmed beror det mycket pa hur markens beskaffenhet pa ytan hur strommen borjar sprida sig. Det ar darfor mqjligt att metall t.ex. i form av kopparlinor kan forvranga strombanorna pa ett sadant satt att strommen aldrig soker sig ned sa langt i mark att man kan sagas ha natt utanfor "influenszonen". I princip kan man likna detta med en parallelikopplad resistans som finns mellan de olika delarna, darmed far man lagre "loop-resistans" an den verkliga Re. Sag att man placerar tva jordspett riktigt nara varandra och far en lag loop-resistans. Matresultatet i sig ar korrekt, det kan vara en lag resistans mellan delarna, men detta betyder ju inte att det har nagonting med overgangsresistans mot "fjarran mark" att gora. Det ar darfor fullt mqjligt att skapa laga loop-resistanser, aven i mark, men som inte alls har med jordtagsresistans att gora. Man kan fa godtyckligt stora matfel som undervarderar den sanna overgangsresistansen till fjarran mark. I Svinnegarn och liknande fall far man alltsa "loop-resistans" som UNDERVARDERAR den sanna RE tack vare att bmnnen, ringlinorna och elnatet ligger for nara varandra! Man mater pa ett "kortslutet" system. For att illustrera detta betrakta bilden till hoger: De roda linjerna (pa hoger sida) representerar strombanor, de fiesta ligger tatt i ytan och allt larre finns langre ned, det finns allt mindre del strom kvar ju langre bort man kommer. Detta innebar att den lokala inarken mellan ring och brunn kommer att dominera matresultatet, och det blir i hogsta grad ett resultat som inte har med markjordtagets resistans (mot fjarran mark) att gora! Det inses latt att Rl blir minst och att resistansen okar med avstandet, och att Rni och RE2 maste vara hogre an RI. I en parallellkoppling kommer darfor Rt att dominera och ge lagre matresultat an vad REI och RE2 egentligen ar. fy* Forelasning/utbildning «Matteknik DC-GHz * Analys/atgarder/policy Forskning/utveckling Tomevalla Gamla Skola LINGHEM info@berai.se

16 Sida 16 av 18 BEMHSOIZS-I.ODT Mater man mark? Loopmatningar ar knepiga eftersom man egentligen inte har koll pa var strommen gar. Ar det verkligen sa att strommen bara gar i mark? Eller kan en del, eller all, strom ga i en metalledare pa ett sadant satt att mark inte ens har med saken att gora? Ett konkret exempel som har stor betydelse pa motpartens olika pastaenden om laga loop-resistanser. Sag att man satter tangen pa en sluten kopparslinga som bilden till hoger visar. Da kommer resultatet givetvis att bli lagt, i princip sa lagt som resistansen hos metalledaren ger, dvs. brakdelar av ohm for en rimligt grov kopparledare. Loop-matningen visar i sadana fall inte markjordtagsvarde, och inte ens markresistans, utan enbart den elektriska kabelns resistans. Detta kan latt misstolkas som om laga matvarden med Loop metoden skulle visa pa laga 6'vergangsresistanser mot jord, sa ar inte fallet! Som konstaterades redan vid forsta besoket ar det svart eller till och med omqjligt att placcra slingresistanstanger sa att man inte bara mater en kortsluten kopparslinga, darigenom far man givetvis resultat i milliohm omradet. SLUTS ATS: ger en slingresistanstang matvarden i brakdelar av ohm ar det med stor sannolikhet en ren metallisk slinga man rakar mata. Loop-metodens problem i de aktuella anlaggningarna Ringlma Iliingande kopparlinor I de aktuella anlaggningarna sa ar det sa att kopparlinan gar fran bmnnen och ofta ett helt varv runt tomten for att ater bultas fast. Detta ar ett kortslutet varv. Nar man sedan tar nasta lina och drar runt huset, och dar kopplar till PU-skena, till skyddsjord och andra foremal, och till elnatet, for att sedan atervanda till bmnnen och bulta ihop. Till slut sa existerar inget annat an en rad slutna slingor. Var man an satter loop-tangen/tangerna sa mats enbart kortslutna slingor. Aven orn man skulle hitta en position dar det inte ar kortsluten metallslinga sa kommer andock loop-matningen galla en lokal resistans i mark mellan ringlinor och foderror samt borrhal. Dessutom ar PU-skenan inkopplad pa elnatet och darmed tillkommer ytterligare en okontrollerbar loop. SLUTSATS: Loop metoden visar inte markjordtagets 6'vergangsresistans till fjarran mark for djupjordningsanlaggningar. Det KRAVS andra metoder for att sakerstalla korrekta resultat. Nar loopmetoden anvands pa en ringledare mats jordlinans egen resistans, inte dess jordtagsresistans mot fjarran mark. Nar loopmetoden anvands pa ett djupjordtag intill, eller inuti, en ringlina, mats resistansen mellan ringlinan och djupjordtaget, inte dess jordtagsresistans mot fjarran mark. Nar loopmetoden anvands pa ett markjordtag som tacker en storre yta ar risken 6'vervagande att avstandet till elnatet inte ar tillrackligt stort, da mats resistans i mark mellan jordtag och elnat och inte jordtagetsresistans mot fjarran mark. Nar loopmetoden anvands pa ett storre markjordtag kopplat till elnatet sa kan matfelet bli stort tack vare att forutsattningarna ar okanda. Nar loopmetoden anvands pa djupjordningsanlaggningar ar det svart att hitta en punkt som inte ar direkt kortsluten, dvs. matningen visar bara kopparlinans egen resistans. «^> Forelasning/utbildning» Matteknik DC-GHz» Analys/atgarder/policy «Forskning/utveckling <g» BEMI-Battre Elmiljo Mcjl Tomevalla Gamla Skola LINGHEM

17 Sidal7avl8 BEMII ODT MOTPARTENS PASTAENDEN Pastaenden fran olika dokument, manga inlamnade till marknadsdomstolen, visar siffror som ar hapnadsvackande laga: 5 ohm <8 6 0,51 0,34 0, foto pa Kyoritsu KEW 4200, samt textdokument "elsystemet" Elmilj64all Patent SE C2 MD AB 74 MD AB 77, bilder visar dock 1 ohm MD AB 79 MD AB 93 Linkopings Tingsratt AB 1 7 Motpartens siffror ar alltsa ggr lagre an uppmatta varden. Dessutom strider dessa laga siffror med saval teori som vad gangse praktisk erfarenhet visar ar kon'ekt. Bilden till hoger lag ute pa elmiljo4all.se som enda information om jordtagsmatning, den fanns bevisligen , och men hade tagits bort fore Bildeninformationen inuti filen visar att bilden togs kl. 10:57 med en Sony cyber-shot DSC-T200. Bilden nedan visar "WayBack" pa hemsidan dar lanken till bilden fanns. Det ar uppenbart ett avsiktligt budskap att jordtagsmatningen visade 5 ohm for jordtaget, nagot som derma rapport visar ar falskt. l! Tornevalla Gamla Skola Forelasning/utbildning «Matteknik DC-GHz «Analys/atgarder/policy «Forskning/utveckling LINGHEM Mcjl

18 BEMI - BATTRE ELMLJO Sida 18 av 18 Copyright Gas Tegenfeldt BEMIISOIB-I.ODT SLUTSATS Denna rapport visar: 1. totalt sett ett markjordtag pa ca 11 ohm. 2. att rrngjord (19 ohm) ar effektivare an djupjordning i borrhal (25 ohm) 3. att det ar mycket latt att fa godtyckligt stora matfel (undervardering, to.m. 0 ohm) 4. att den sa kallade "LOOP-metoden" ar oanvandbar for dessa markjordtag En fdregaende rapport BEMI visade: 1. totalt sett ett markjordtag pa ca 15 Ohm. 2. att jordtag i borrat berg ar en mycket dalig losning. 3. att multipla j ordledare i samma brunn ar verkningslost. 4. att markjordtaget ingalunda fungerar for hogfrekvens, att jordlinorna i brunnen inte har nagon som heist funktion over 50 khz, och att foderroret ar den viktigaste delen av jordtagets faktiska funktion. 5. att jordtaget domineras av den induktiva delen redan vid mattligt hoga frekvenser. 6. att jordledarnas langder ar for stora for att kunna fungera for hogre frekvenser. Detta visar att Elmilj64all/Dahls tekniska pastaenden ar grundlosa, felaktiga och losningen ingalunda har den verkan som havdas. Diskussion Det ar ett fakrum att matningama i dessa tva fall overensstammer med varandra och bagge bekraftar teoretiska berakningar. Resultaten ar ocksa vad som kan fb'rvantas utifran beprovad erfarenhet Dessutom har olika t^er av matfel och felaktiga matmetoder analyserats och visats kunna ge sadana resultat motparten fort fram. Siffror under 1 ohm ar alia att betrakta som matfel och/eller felaktiga matningar. Mf SwTeTO etyiov 1:015 Kucrtv- (ariss.pda.ntetoug (aapyapttcxg uposv iu-rrpoasev T&V urjirote KaTdTraTf]croicav axitouf ev Toif Ttoalv auxodv, xal orpacpevteg pfj^cocrtv uuag Matt 7:6 <jy Forelasnlng/utbildning Matteknik DC-GHz «Analys/atgarder/policy «Forskning/utveckling <fi BEMI - BSttre Elmiljo Tornevalla Gamla Skola LMGHEM