(r.\ DIN TUR Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län

Transkript

1 Protokoll Sid 1 av 26 (r.\ DIN TUR Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Camilla Norberg, Datum Diarienr 16/ Protokoll för Förbundsdirektionens sammanträde Tid: Datum: Plats: 09:30-15: Fullmäktigesalen, Landstingets kansli Närvarande ledamöter: Se Tjänstgöringslistan Närvarande tjänstemän: Camilla Fahlander Camilla Norberg Hans Fälldin Övriga närvarande: Birgitta Arnberg avvek efter punkt Ake Söderberg Björn Hellquist Justerare: Birgitta Widerberg (C) Tid för justering: Erik Hedlund Pernilla Löfstrand Jerker Sjödin Henric Fuchs Hans Viklund från punkt Helena Leufstadius från punkt till punkt Plats för justering: Kansliet, Kramfors Elvy Söderström från punkt till punkt Underskrifter c protokollet ANSLAG/BEVIS Justering av direktionens protokoll har tillkännagivits genom anslag på Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands läns anslagstavla. Sammanträdesdatum Anslaget uppsatt den Förvaringsplats för protokollet Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands läns förvaltning Anslaget nedtas den Punkter

2 Sid 2 av 26 Protokoll Medlem Namn När- Tjg. Reservation Omröstning Anteckning varo ers Justerare Tjänstgör T.o.m. Ja Nej Tjänstgör Fr.o.m. Landstinget Ordinarie Lars Olof Olsson (S) X Ordförande Folke Nyström (MP) Anna-Karin Sjölund (S) Lena Sjöberg (S) X X Lars-Gunnar Hultin (V) X Avvek efter punkt Bengt Sörlin (M) Jonny Lundin (C) Landstinget Ersättare X Andreas Sjölander (S) X X Anette Lövgren (S) X Avvek efter punkt Mikael Sjölund (S) Christer Sonidsson (S) X Elina Arab (S) Leif Palmberg (L) Sverker Ågren (KO) X X Örnsköldsvik Ordinarie Leif Lindholm (S) Bror Wallström (L) Örnsköldsvik Ersättare Camilla Svensson (M) Anna Sjöberg (V) Kramfors Ordinarie X X Malin Svanholm (S) X Från beslut Birgitta Widerberg (C) X Kramfors Ersättare Rolf Andersson (MP) X X Tj.görande fram till beslut Lars Köhnberg (KO) X Härnösand Ordinarie Sara Nylund (S) Christian Wasell (M) Härnösand Ersättare Knapp Britta Eriksson (MP) RosMarie Sandin (FP) X X X X

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58 Sid 1 av 41 Datum Diarienr 16/00548 Tertialrapport Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län 1 januari 31 augusti 2016 Godkänd av förbundsdirektionen

59 Sid 2 av 41 Innehåll Årets första åtta månader...3 Om oss...5 Beslutat i förbundsdirektionen...6 Förvaltningsberättelse...8 Omvärld...8 Vision och mål God ekonomisk hushållning Måluppfyllelse Kollektivtrafikmyndigheten ökar den regionala och fysiska tillgängligheten Kollektivtrafikmyndigheten varumärke Din Tur stärks gentemot resenärer och allmänheten Kollektivtrafikmyndigheten ökar nöjdheten över kollektivtrafiken hos resenärer och allmänhet. 15 Kollektivtrafikmyndigheten ökar det kollektiva resandet i Västernorrland Kollektivtrafikmyndigheten minskar kollektivtrafikens negativa påverkan på miljön Kollektivtrafikmyndigheten bedriver resurseffektiv kollektivtrafik Samlad bedömning om god ekonomisk hushållning Ekonomisk analys Resultat per augusti Prognos Medarbetare Förväntad utveckling Ekonomiska rapporter Redovisningsprinciper Ekonomisk ordlista... 41

60 Sid 3 av 41 Årets första åtta månader Kommunalförbundet kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län, nedan kallat Kommunalförbundet, arbetar ständigt med att förbättra sina processer och tjänster samtidigt som medlemmarna tar initiativ som syftar till att öka antalet resor i kollektivtrafiken. När vi nu skriver den andra tertialrapporten för 2016 och tillika delårsbokslut kan vi konstatera att perioden har varit händelserik och arbetsintensiv. Styrdokument Arbetet med ett nytt Trafikförsörjningsprogram har startat. Förbundsdirektionen har beslutat om mål för kollektivtrafiken i Västernorrland. Hållbarhet, Resenär, Tillväxt och Medarbetare är fokusområden för framtiden. Medlemmarna i Kommunalförbundet har genom sina representanter i Kommunförbundet beslutat att utarbeta nya styrdokument. De har enats om att säga upp gällande förbundsordning och samarbetsavtal, med sikte på att det från 2019 kan bli en ny regional indelning som innebär att de fyra norra länens nuvarande kollektivtrafikmyndigheter blir en. Dessutom vill medlemsföreträdarna att ansvarsfördelning och samarbetsformer ska ses över. Fram till och med augusti har uppsägning av samarbetsavtalet inkommit från Sollefteå kommun. Produkter Produktbytet för kollektivt resande i Västernorrland samt Norrlandsresan startade den 20 augusti. Taxan i länet är densamma som på Norrlandsresan. Best Price-kortet kommer att fasas ut och slutar att gälla sista december Nya och utgående produkter gäller parallellt fram till sista december, sista dag att ladda Best Price är den 11 september. I det nya produktutbudet finns olika priser för barn, ungdom, vuxen och senior. Periodkorten i det nya utbudet medger också resor med den regionala tågtrafiken. Cirka reskort ska bytas fram till sista december där den största delen beräknas bytas runt slutet på september och oktober månad. Kortbytet sker på försäljningsställen samt även möjligt på bussar i landsbygdstrafik. Vi har fört en dialog med SJ om biljettsamverkan som skulle innebära att delar av vårt produktutbud blir giltigt ombord på SJ:s tåg. Om en biljettsamverkan realiseras bedömer vi att den kommer att vara kostnadsneutral. Däremot finns det investeringsbehov i digitala biljettlösningar om 0,2 mnkr och en årlig driftskostnad för detsamma om cirka 0,6 mnkr. Investeringskostnaden bedömer vi kunna finansiera genom projektmedel. Skolkortshanteringen har moderniserats och en ny skolkortsmodul har tagits i drift i samband med skolstarten höstterminen En stor förändring är att eleven nu tilldelas ett skolkort lokalt på varje skola istället för centralt av myndigheten. Trafik I februari drabbades vi av många inställda turer i Sundsvalls tätort då trafikföretaget Nobina av säkerhetsskäl ställde av 47 fordon. Det var en mjukvaruuppdatering av fordonen som misslyckats i kombination med andra tekniska problem. Händelsen krävde stora informationsinsatser och krishantering. Under perioden har vi realiserat det trafikpliktsbeslut som direktionen tog i december 2015 avseende trafik mellan Härnösand och Örnsköldsvik längs E4:an. Upphandlingen av Linje 50 ger resenärer i

61 Sid 4 av 41 Höga Kusten goda möjligheter till studie- och arbetspendling. Nobina vann upphandlingen med det mest fördelaktiga priset. Resandet i kollektivtrafiken har ökat med ca resor jämfört med samma period Ökningen ser vi främst i landsbygdstrafiken. Miljö Under 2016 kommer all linjelagd kollektivtrafik i Västernorrland att drivas med biobränsle. Det innebär att vi når miljömålen fem år före utsatt tid. Tack vare en väl genomtänkt upphandling 2014 och ett gott samarbete med trafikföretagen Nobina och Mittbuss tankas bussarna i Västernorrland med syntetisk diesel baserad på spannmål och animaliska fetter. Bränslet kallas HVO och det betyder hydrerad vegetabilisk olja. Genom att kommunicera GRÖNARE. SMARTARE. HOPPA PÅ DU OCKSÅ! vill vi stärka varumärket Din Tur. Grönare och smartare säger något om bussarna, resenärerna och alla vi som arbetar med kollektivtrafikens utveckling. Kampanjen ligger rätt i tid med tanke på satsningen på fossilfri kollektivtrafik. Projekt I syfte att öka antalet resenärer som har giltiga färdbevis, samt öka stödet till resenärer för deras resande har vi påbörjat ett projekt för att utarbeta regelverk, uppträdandekoder, ekonomiska rutiner för biljettkontrollverksamhet som avslutas 30 september Projektet Hållbara resor som syftar till att öka antalet tjänsteresor och arbetsresor med kollektivtrafik har fått en bra start. Nu finns elva reserådgivare i anställda i projektet. Vi deltar i utformandet av projektansökan Koll 2020 tillsammans med Trafikverket, Landstinget och kommunerna i Västernorrland. Om projektansökan godkänns kan vi räkna med att projektet finansierar förbättringar av teknik och infrastruktur för det kollektiva resandet i länet. Ekonomi När det gäller det ekonomiska utfallet ser vi att nettokostnaderna ligger 41,7 mnkr under budget. Detta beror i huvudsak på ersättningen för de kommunala biljettsubventionerna i Sundsvall och Örnsköldsvik. Kostnaden för sjukresor fortsätter att öka och ligger 7,5 mnkr över budget. Prognosen för 2016 är att nettokostnaden blir 57,1 mnkr lägre än budget. Många initiativ tas av Kommunalförbundets medlemmar för att öka resandet, främst då genom subventioner. Det leder till ökad arbetsbelastning på myndigheten. Vi är fortsatt hårt ansträngda och planerar för nyrekrytering inom främst ekonomiområdet. Att målet om ökat resande inte nås, samt en stor budgetavvikelse innebär att Kommunalförbundet gör bedömningen att god ekonomisk hushållning inte uppnås under Camilla Fahlander Myndighetschef

62 Sid 5 av 41 Om oss Kommunalförbundet kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län bildades 2012 av länets sju kommuner och Landstinget Västernorrland. Kommunalförbundet ansvarar för och fastställer i ett trafikförsörjningsprogram mål för den regionala kollektivtrafiken i Västernorrlands län samt är behörig lokal myndighet enligt EU:s kollektivtrafikförordning och fattar beslut om allmän trafikplikt inom länet. Kommunalförbundet ansvarar dessutom för att: efter överenskommelse med landstinget eller en kommun i länet upphandla persontransportoch samordningstjänster för sådana transportändamål som kommunerna eller landstinget ska tillgodose samt samordna sådana transporttjänster, verka för att den regionala kollektivtrafiken är tillgänglig för alla resenärsgrupper samt verka för en tillfredsställande taxiförsörjning i länet. Kommunalförbundet leds av en förbundsdirektion som består av 22 ledamöter vilka utses av respektive medlems fullmäktige. Ledamöterna representerar Kommunalförbundet när de sammanträder. I dialog med Kommunalförbundets medlemmar definieras behovet av kollektivtrafik och administrativa resurser, varefter förbundsdirektionen beslutar om budget utifrån fastställt behov. Den av Kommunalförbundet upphandlade samhällsfinansierade busstrafiken och särskilda kollektivtrafiken (SÄKO) i Västernorrland körs under varumärket Din Tur. Norrtåg AB, som ägs gemensamt av de fyra nordligaste kollektivtrafikmyndigheterna, upphandlar den regionala tågtrafiken.

63 Sid 6 av 41 Beslutat i förbundsdirektionen Under årets åtta första månader har två ordinarie direktionsmöten hållits, den 18 mars och 17 juni. Förbundsdirektionen har bland annat beslutat: Dir Årsredovisning 2015 att fastställa årsredovisningen för Dir Långtidsplan att fastställa Långtidsplan , att Långtidsplan ska ligga till grund för utarbetandet av Budget att justera ned Örnsköldsviks kommuns kostnader med två miljoner kronor. Dir Mål för Kollektivtrafiken 2030 att anta samrådsredogörelse, att samrådsredogörelsen skickas till medlemmarna för kännedom, att fastställa övergripande mål för Kommunalförbundet kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län, att uppdra åt myndighetschefen att utifrån de fastställda mål ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram 2030, att uppdra åt myndighetschefen att utifrån fastställda mål ta fram en Långtidsplan med budget för Dir Effektanalys av stationslägen att ta tillbaka ärendet Dir effektanalys av stationslägen, att uppdra till myndighetschef att inarbeta Kommunalförbundets strategi för stationsuppehåll i länet i det kommande regionala trafikförsörjningsprogrammet. Dir Utarbetande av ny förbundsordning, samarbetsavtal och reglemente för förbundsdirektionen att dra tillbaka beslutet Dir Utarbetande av ny förbundsordning, samarbetsavtal och reglemente för förbundsdirektionen att ge myndighetschefen i uppdrag att återkomma till förbundsdirektionen med förslag om, hur och i vilken form styrdokument för förbundsdirektionen ska omarbetas alternativt utarbetas att myndighetschefen delredovisar uppdraget på kommande sammanträden för förbundsdirektionen Dir Ungdomskortet Örnsköldsvik Prissättning att fastställa priset på det föreslagna ungdomskortet i Örnsköldsvik till 850 kronor per månad under förutsättning att Örnsköldsviks kommunfullmäktige tar beslut den 20 juni, att priset gäller för varje registrerat ungdomskort.

64 Sid 7 av 41 Dir Biljettsamverkan att återremittera beslutet om Biljettsamverkan till arbetsutskottet för handläggning till nästa möte. Dir Budget 2017 att fastställa Budget 2017, att justera ned Örnsköldsviks kommuns kostnader med två miljoner kronor. Dir Privatkortet inom Västernorrlands län att ej för tillfället införa Privatkort gällande som betalmedel för resor inom Västernorrlands län enligt tidigare beslut (dir 15/00005), att uppdra till myndighetschefen att utreda möjligheterna att skapa en betallösning, att uppdra till myndighetschefen att återkomma om och när det finns förutsättningar att införa Privatkortet som betalmedel för resor inom Västernorrlands län.

65 Sid 8 av 41 Förvaltningsberättelse Omvärld Kollektivtrafikens marknadsandel Resandet med kollektivtrafik och annan trafik fortsätter att öka. Enligt Trafikverkets prognos kommer transporterna att öka betydligt fram till 2029 och behovet kommer att vara störst i storstadsregionerna. Denna utveckling kan avläsas inom hela EU. Statistik som presenterats av internationella kollektivtrafikorganet UITP visar att kollektivtrafiken i unionens 28 medlemsländer nu är uppe på rekordnivåer. Under 2014 gjordes 57,9 miljarder resor med bussar, tunnelbana, spårvagnar och pendeltåg i EU. Samtidigt ökar också bilresandet. I Sverige gör Trafikverket bedömningen att bilen kommer att fortsätta dominera persontransporterna de närmaste åren. Branschorganet Bil Sweden konstaterade i augusti 2016 att nybilsförsäljningen i Sverige ökat 31 månader i rad. Nyhetsbyrån Siren meddelade samtidigt att bilkörningen ökar efter flera år av minskande siffror. Under 2015 körde svenskarna 663 mil i genomsnitt, en ökning från 655 mil året innan. Enligt ett Vinnova-projekt som Statens väg- och trafikforskningsinstitut (VTI) driver i Uppsala, kommer det sammanlagda resandet i kommunen att öka med dagliga resor till år Om ingenting radikalt görs kommer bilen att svara för procent av ökningen. Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik har undersökt vad som kan göras för att kollektivtrafiken ska lyckas ta en större andel av den förmodade trafikökningen i Sverige. De konstaterar att kollektivtrafikens marknadsandel av det motoriserade resandet ökade betydligt, från 18 till 27 procent under perioden Sedan mattades utvecklingen av och 2015 sjönk andelen till 26 procent. För att på nytt vända trenden listas en rad åtgärder som antingen hämmar bilismen eller som främjar kollektivtrafiken eller en kombination av både och. Ett ökat utbud av kollektivtrafik och en höjning av drivmedelsskatterna på cirka 60 procent pekas ut som viktigaste åtgärder. Infrastruktursatsningar Trafikverket anger i sitt inriktningsunderlag att behoven för väg- och järnvägssystemet är betydligt större än ramarna, framför allt beroende på eftersläpande underhåll. För att vidmakthålla funktionaliteten på dagens nivå måste anslagen öka med 6-7 miljarder kr/år. Alternativet är sänkt standard eller nedläggning av järnväg med lite trafik. Miljömål Regeringen driver linjen att Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Energimyndigheten har fått i uppdrag att tillsammans med bland andra Boverket och Naturvårdsverket ta fram en strategisk plan och samordna arbetet för omställning. Under 2016 höjdes skatten på diesel och bensin och dieselskatten ska höjas igen För att gynna introduktionen av elbussar införs en elbusspremie som uppgår till 350 miljoner kronor under Anslaget till stadsmiljöavtalen ökas med 750 miljoner kronor år , för att påskynda utvecklingen av hållbara stadsmiljöer med ökad cykel- och kollektivtrafik. Kollektivtrafiken i Västernorrland Utifrån ovanstående utblick förstår vi svårigheten med att realisera ett av Kommunalförbundets övergripande mål, fördubblingsmålet, som anger ambitionen att fördubbla andelen resenärer med kollektivtrafik av det totala antalet resenärer i det motoriserade resandet mellan 2006 till 2020.

66 Sid 9 av 41 Utvecklingen av kollektivtrafiken i Västernorrland är beroende av att det görs relevanta infrastrukturinvesteringar inom väg- och järnvägssystemen. Västernorrland har ett stort uppdämt behov av investeringar inom dessa områden. Vi når de högt ställda nationella målen om en fossilfri fordonsflotta inom kollektivtrafiken, långt före 2030, i och med övergången till biodrivmedlet HVO i all vår linjelagda kollektivtrafik under år 2016.

67 Sid 10 av 41 Vision och mål Kommunalförbundets vision är Ett stolt Västernorrland med funktion och attraktivitet. Visionen definieras i den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Kommunalförbundet har beslutat om tre övergripande, jämbördiga mål som genomsyrar hela verksamheten (se bild 1). Målen syftar till en effektiv och hållbar transportpolitik, en fördubbling av kollektivtrafikens andel samt minskad miljöpåverkan och en ekonomiskt ansvarsfull verksamhet. Under 2016 har förbundsdirektionen beslutat om nya mål som ska träda i kraft och ersätta nuvarande mål från och med Ett stolt Västernorrland med funktion och attraktivitet VISION Transportpolitiska målet Att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Kollektivtrafikmyndighetens mål Fram till 2020 ska vi fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till det totala motoriserade resandet. Regionala målet År 2020 ska vi på bred front nått en konkurrenskraftig och hållbar tillgänglighet ÖVERGRIPANDE MÅL Kollektivtrafikmyndigheten ökar den regionala och fysiska tillgängligheten Kollektivtrafikmyndigheten varumärke Din Tur stärks gentemot resenär och allmänhet Kollektivtrafikmyndigheten ökar nöjdheten hos resenärer och allmänhet Kollektivtrafikmyndigheten ökar kollektiva resandet i Västernorrland Kollektivtrafikmyndigheten minskar kollektivtrafikens negativa påverkan på miljön VERKSAMHETSMÅL Kollektivtrafikmyndigheten bedriver resurseffektiv kollektivtrafik FINANSIELLT MÅL Bild 1: Målbild för Kommunalförbundet kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län, enligt Dir ( ).

68 Sid 11 av 41 God ekonomisk hushållning Kommunallagen och den kommunala redovisningslagen innehåller regler för Kommunalförbundets styrning. Ett av kraven är att Kommunalförbundet ska ha god ekonomisk hushållning. Det kravet har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. En god ekonomisk hushållning innebär inte enbart en budget i balans, utan innefattar även ett krav på att resurserna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. För att uppnå detta har förbundsdirektionen beslutat om fem verksamhetsmål och ett finansiellt mål samt ett antal indikatorer med ett målvärde. Genom delårsbokslut och årsredovisning följs utvecklingen kontinuerligt upp för såväl verksamhet som ekonomi. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning beslutades i och med att Budgetskrivelse 2016 antogs av förbundsdirektionen. 1. I samband med att Kommunalförbundet bereder budget ska analys genomföras av vilka faktorer som kan komma att påverka myndighetens verksamhet och ekonomi på kort och lång sikt. Dessa faktorers betydelse och påverkansbarhet ska värderas för att skapa handlingsberedskap och främja möjligheter för att erhålla god kollektivtrafikförsörjning för vardagsresande. 2. Kommunalförbundets budget ska innehålla verksamhetsmål och finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 3. Långtidsplan ska resultera i ett budgetförslag som beskriver vilken verksamhet som ska bedrivas och hur den ska finansieras. 4. Alla ärenden som föreläggs direktionen för beslut ska anvisa hur ärendet ska finansieras. Metod Målen utvärderas utifrån graden av uppfyllande. Indikatorerna ska vara utformade så att de ger svar på uppfyllande av verksamhets- och finansiella mål som sammanfattningsvis ger underlag för måluppfyllnad. Vi följer upp verksamhetsmålens utveckling och prognostiserar utfallet på helår. Sammanfattningen presenteras i bild 2.

69 Sid 12 av 41 Måluppfyllelse Miljöpåverkan är det målområde som har bäst måluppfyllnad då vi under perioden helt övergått till biodrivmedel i den linjelagda kollektivtrafiken. Enligt prognosen når vi även målet om ökad regional och fysisk tillgänglighet. Realtidssystem och utvecklad app leder till förbättrad information mot resenären. Det nya produktutbudet har utvecklats utifrån efterfrågan om periodkort och med en åldersbaserad prissättning. För att öka nöjdheten med kollektivtrafiken hos resenärer och allmänhet måste vi bli bättre på att analysera de synpunkter som bland annat framkommer i Kollektivtrafikbarometern. Vi måste också vara proaktiva och förstärka vår mediala närvaro. Målet om kundnöjdhet kommer att uppnås med vissa brister. Enskilda medlemmars utspel i frågor rörande kollektivtrafik har påverkat den massmediala bilden, och därmed allmänhetens uppfattning av Din Tur och Kommunalförbundet. Detta försvårar arbetet med att förstärka varumärket avsevärt och prognosen är därför att målet inte uppnås. Vad gäller mål om resandet ser vi ett ökat resande främst inom landsbygdsområden, vilket i huvudsak beror på flyktingmottagandet. Samtidigt minskar kollektivtrafikens marknadsandel i relation till det motoriserade resandet. Under perioden har aktiviteter genomförts för att målet ska nås på längre sikt, bland annat upphandling av busstrafik i Höga kusten och dialog om biljettsamverkan med SJ. Satsningen på subventionerade biljettpriser för ungdomar i Örnsköldsvik leder till ökat resande men sannolikt inte till större marknadsandel. För att öka kollektivtrafikens marknadsandel, det vill säga att få bilresenären att välja bussen, måste kollektivtrafiken vara relevant. Prognosen är att vi inte når målet. Vi prognostiserar en kraftig budgetavvikelse med anledning av att finansieringsmodellen för kommunala subventioner av biljettpriset förändrats. På helår kommer Kommunalförbundets självfinansieringsgrad att minska på grund av ökad andel skattefinansierade kommunala subventioner. Biljettintäkter som egentligen skulle betalats av resenären betalas nu av Sundsvalls och Örnsköldsviks kommuner med skattemedel. Det innebär att Kommunalförbundets självfinansieringsgrad minskar samtidigt som kostnader för resandeincitament och förstärkningstrafik ökar. Prognosen för resurseffektiv kollektivtrafik är att målet inte kommer att uppnås under året. Mål om tillgänglighet Mål om varumärke Mål om kundnöjdhet Mål om resande Mål om miljöpåverkan VERKSAMHETSMÅL Mål om resurseffektiv kollektivtrafik FINANSIELLT MÅL Bild 2: Prognostiserad måluppfyllelse för Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Definition av prognos målluppfyllnad = mål uppfylls = mål uppfylls med vissa brister = mål uppfylls ej

70 Sid 13 av 41 Kollektivtrafikmyndigheten ökar den regionala och fysiska tillgängligheten Prognos måluppfyllnad Analys Vår sammantagna bedömning är att målet kommer att nås under Teknisk utveckling av Din Tur app, utveckling av hemsida, biljettmaskiner, samt realtidssystem förbättrar resenärernas möjlighet att få information om planerad och oplanerad trafikinformation. En rad förbättringar har genomförts under årets inledande månader framför allt i Sundsvalls- och Matforsområdet har bidragit till ökad tillgänglighet och uppnått målvärde för tillgänglighetsförbättringar. Detta sammantaget med ett resenärsanpassat produktutbud ligger till grund för prognosen. Vi behöver ytterligare marknadsföra tidtabeller, biljettförsäljning och trafikinformation som finns tillgänglig i Din Tur app och på hemsida för att nå målvärdet för planerad information. Indikatorer Målvärde 2016 Utfall augusti 2016 Utfall april 2016 Utfall augusti 2016 Nöjdhet för planerad information (%) Resenärer Kundnöjdhet för oplanerad information (%) Resenärer Åtgärder för restidsförbättringar Åtgärder för tillgänglighetsförbättringar Aktiviteter Utvecklat Din Tur app vilket ökar informationen om kollektivtrafiken samt underlättar bokning och köp av resor Utvecklat en prissnurra på Din Tur hemsida som stödjer resenären att köpa det mest prisvärda reskortet i det nya utbudet Förbättrad hållplatsinformation genom standardisering av informationstavlornas format och utseende har genomförts Infört ungdomskort 7-19 år i Örnsköldsvik Nytt produktutbud för Norrlandsresa med ny prissättning Nytt produktutbud med ny prissättning Upphandling linje 50 genomförd med trafikstart december 2016 Linje 196, under skollov ny dubbeltur Ånge Östavall Linje 312, förlängning av en dubbeltur mellan Forsmo Tannflo Linje 1 Sundsvall, tre nya dubbelturer på lördagar i sommartrafiken Linje 143, ny tur inlagd sommar Norrhassel Matfors Linje 28, lagt in en tur i vardera riktningen Holm Sundsvall under sommaren i likhet med vinterlistan Trafiköversyn Örnsköldsviks tätort Trafiköversyn Kramfors tätort

71 Sid 14 av 41 Kollektivtrafikmyndigheten varumärke Din Tur stärks gentemot resenärer och allmänheten Prognos måluppfyllnad Analys Vår sammantagna bedömning är att målet inte kommer att nås under Kunskapen om Kommunalförbundet och Din Tur är låg hos allmänheten. Diskussioner i massmedia bidrar till oklarheter i flera fall. Medlemmarna i Kommunalförbundet har beslutat att säga upp Kommunalförbundets styrdokument vilket inte har stärkt varumärket. Kommunala subventioner flyttar fokus från den regionala nivån till den kommunala nivån. Rapporteringen i media om prissättningen på periodkort kommun gav en missvisande bild av det nya produktutbudet. Kommunalförbundet behöver avdela mer resurser för aktiv marknadsföring och kommunikation i syfte att stärka varumärket. Indikatorer Målvärde 2016 Utfall augusti 2016 Utfall april 2016 Utfall augusti 2015 Kunskap om vem som ansvarar för kollektivtrafiken (%) Aktiviteter Infört periodkort Norrlandsresan, tillsammans med de övriga tre nordliga norrlandslänen med gemensam taxa. Periodkortet medger obegränsat resande på en och samma sträcka över länsgräns i 30 dagar, både på buss och Norrtåg. Produktbyte till nya reskort den 20 augusti. Tidigare reskort fasas ut under hösten Marknadsföring av Din Turs grundbudskap GRÖNARE. SMARTARE. HOPPA PÅ DU OCKSÅ! på sidoreklamskyltarnas botten på bussarna, som exponeras när ingen sidoreklam är försåld. Pressinformation genomförd med anledning av att samtliga linjelagda bussar kommer att vara fossilfria före årsskiftet.

72 Sid 15 av 41 Kollektivtrafikmyndigheten ökar nöjdheten över kollektivtrafiken hos resenärer och allmänheten Prognos måluppfyllnad Analys Vår bedömning är att målet kommer att uppnås med vissa brister. Det nya produktutbudet har nyligen lanserats och vi bedömer att vid årets slut kommer det att tillgodose resenärernas behov av till exempel periodkort med åldersbaserad prissättning. Sammanfattande nöjdhet är högre bland våra resenärer än vad den är bland allmänheten. Att resenärerna är mer nöjda än allmänheten beror på den bild som syns av oss i media vilken påverkar allmänhetens syn på oss negativt i förhållande till resenärens uppfattning. För att förbättra allmänhetens kännedom om kollektivtrafiken måste vi vara proaktiva och öka vår mediala närvaro. Indikatorer Målvärde 2016 Utfall augusti 2016 Utfall april 2016 Utfall augusti 2015 Sammanfattande nöjdhet (%) Allmänheten Sammanfattande nöjdhet (%) Resenärer Lojalitet (%) Resenärer Lyhördhet (%) Allmänheten Aktiviteter Kampanj i samarbete med länets stadsbibliotek om digitala tjänster, där vi på fyra platser i länet marknadsförde appen Din Tur nya utformning från 1 mars i år. Infört ett nytt produktutbud från augusti Omfattande marknadsföring för att lansera och sprida kunskap om det nya produktutbudet Utbildning av trafikoperatörer inför det nya produktutbudet Utbildning av samtliga försäljningsställen inför det nya produktutbudet Startat ett projekt för att skapa förutsättningar att genomföra biljettkontroller. Inom Projektet Hållbara resor har vi anställt en projektledare som till viss del arbetar som företagsrådgivare för startat utgivning av ett nyhetsbrev till utvalda företag i länet för att stimulera till ökat resande med företagskort.

73 Sid 16 av 41 Kollektivtrafikmyndigheten ökar det kollektiva resandet i Västernorrland Prognos måluppfyllnad Analys Målet om att öka det kollektiva resandet antogs år 2012 i det första Trafikförsörjningsprogrammet med utgångspunkt i dåvarande dryga 10 miljoner resande. Sedan dess har många förändringar genomförts vad gäller trafikutbud och regler för skolkort, vilka har lett till minskat antal resor. Prognosen blir därför att målet inte nås. Jämfört med föregående år har resandet ökat, främst inom landsbygdsområden. Det beror delvis på ökat flyktingmottagande. Totalt antal resande ökar med jämfört med samma period Ökningen är generell i hela Västernorrland undantaget Sundsvalls tätort. I samband med framtagandet av trafikbokslut för årsredovisningen görs en fördjupad analys av resandeutvecklingen i Sundsvalls tätort. Kollektivtrafikens marknadsandel minskar i relation till det motoriserade resandet. Under perioden har flera aktiviteter genomförts för att målet ska nås på längre sikt, bland annat upphandling av busstrafik i Höga kusten (Linje 50) och dialog om biljettsamverkan med SJ. Satsningen på subventionerade biljettpriser för ungdomar i Örnsköldsvik leder till ökat resande men sannolikt inte till större marknadsandel. För att öka marknadsandelen, det vill säga att få bilresenären att välja bussen, måste kollektivtrafiken vara relevant. Relevans betyder i sammanhanget att restider och antal avgångar passar resenärens behov. Dessa förutsättningar spelar större roll än priset för valet av kollektivtrafikresa, enligt aktuell forskning. Framtida insatser bör således inriktas på att öka relevansen i trafiken. Indikatorer Målvärde 2016 Utfall augusti 2016 Utfall april 2016 Utfall aug 2015 Kollektivtrafikens marknadsandel (procent jämfört med det totala motoriserade resandet) 11,0 8,0-9,0 Antalet påbörjade kollektivtrafikresor 1 Antalet påbörjade skolkortsresor Antalet påbörjade kollektivtrafikresor exklusive skolkort Landsbygdstrafik Tätortstrafik Total regional tågtrafik Totala omsättningen av företagskortet (mnkr) varav tågtrafik med Din Turs kort i tågtrafiken ,0 5,5 3,08 - Antalet resor med företagskort varav resor med buss varav resor med tåg Resandet mäts utifrån antalet påstigande i lokal- och regional kollektivtrafik. Ombord på tågen registreras endast de resenärer som använder Din Turs produkter, vilket betyder att produkter från SJ och Botniatåg inte finns med i statistiken. Samtliga påstigningar (avgiftsbelagda och kostnadsfria) per år redovisas. 2 Statistik från Norrtåg AB, omfattar alla påstigande i Västernorrlands län oavsett biljettyp. 3 Statistik från Biljettmaskinsystemet, påstigande i Västernorrlands län med Din Turs reskort.

74 Sid 17 av 41 Aktiviteter Upphandling linje 50 genomförd med trafikstart december 2016 Ändrad färdväg för linje 201 till att start och slutpunkten är Härnösands Central Linje 196, under skollov har en ny dubbeltur Ånge Östavall Linje 312, förlängning av en dubbeltur mellan Forsmo Tannflo Linje 1 Sundsvall, tre nya dubbelturer på lördagar i sommartrafiken Linje 143, ny tur inlagd sommar Norrhassel Matfors Linje 28, lagt in en dubbeltur Holm Sundsvall under sommaren Trafiköversyn Örnsköldsviks tätort Trafiköversyn Kramfors tätort

75 Sid 18 av 41 Antalet påstigande i den allmänna kollektivtrafiken Antal påstigande Trafikområde Trafikering Augusti 2016 Augusti 2015 O2 Höga Kusten O3 Sollefteå tätort O45 Sollefteå landsbygd O6 O7 O8 O9 Örnsköldsviks tätort Örnsköldsvik Husum, Gideå och Trehörningsjö Örnsköldsvik Solberg, Mellansel och Bredbyn Örnsköldsvik Skorped och Köpmanholmen O10 Härnösands tätort O1415 Sundsvalls tätort O16 Sundsvall Holm och Liden O1721 Njurunda Sundsvall Timrå O18 Sundsvall Matfors O20 Sollefteå Kramfors - Härnösand O22 Härnösand landsbygd O23 Ånge landsbygd S3 Tvärflöjten, Örnsköldsvik - Sollefteå Östersund S4 Linje 331 Sollefteå - Sundsvall S5 Linje 201 Härnösand Timrå Sundsvall S6 Linje 10 Härnösand-Örnsköldsvik Tågtrafik Mittbanan och Botniabanan Statistiken baseras enbart på Din Turs egna produkter.

76 Sid 19 av 41 Kollektivtrafikmyndigheten minskar kollektivtrafikens negativa påverkan på miljön Prognos måluppfyllnad Analys Vår prognos är att samtliga målvärden för alla indikatorer uppnås och därmed minskar kollektivtrafikens negativa påverkan på miljön. Tack vare övergången från diesel till HVO kommer vi att nå målet i Trafikförsörjningsprogrammet om 90 procent fossilfria drivmedel fem år före utsatt tid. Utmaningen är nu att minska kollektivtrafikens energianvändning. Indikatorer Målvärde 2016 Utfall augusti 2016 Utfall april 2016 Utfall augusti 2015 Mängd kväveoxider (g/kwh) 2,80 1,32 1,42 1,42 Energianvändning (kwh/km) 31, ,56 32,24 31,18 Andelen biodrivmedel av den totala förbrukningen (%) Aktiviteter 27,80 33,16 22,70 27,20 Hela Din Turs busstrafik körs på fossilfritt bränsle Nobina har implementerat Gröna resan i Sundsvall och Örnsköldsvik som syftar till att minska energiåtgången i trafiken 5 Målvärdet som hämtats från budgetskrivelse 2016 är ej korrekt. Härmed justerat.

77 Sid 20 av 41 Kollektivtrafikmyndigheten bedriver resurseffektiv kollektivtrafik Prognos måluppfyllnad Analys Prognosen för resurseffektiv kollektivtrafik är att målet inte kommer att uppnås under året. Vi prognostiserar en kraftig budgetavvikelse med anledning av att finansieringsmodellen för kommunala subventioner av biljettpriset förändrats. På helår kommer Kommunalförbundets självfinansieringsgrad att minska på grund av ökad andel skattefinansierade kommunala subventioner. Biljettintäkter som egentligen skulle betalats av resenären betalas nu av Sundsvalls och Örnsköldsviks kommuner med skattemedel. Det innebär att Kommunalförbundets självfinansieringsgrad minskar samtidigt som kostnader för resandeincitament och förstärkningstrafik ökar. Kostnaden per sjukresa och per färdtjänstresa ökar i Västernorrland. Anledningen kan vara förändringar i sjukvårdsstrukturen med längre resor som följd. Utebliven samordning mellan färdtjänstresor och sjukresor i Sundsvalls kommun gör att resorna blir dyrare. Vid en jämförelse mellan nettokostnader och budget per augusti där den kommunala biljettsubventionen är exkluderad är budgetavvikelsen 1,4 mnkr motsvarande 0,46 procent. I samband med att budget för 2016 antogs justerades indikatorerna, enligt nedan, varför utfall för vissa indikatorer saknas för augusti Indikatorer Målvärde 2016 Utfall augusti 2016 Utfall april 2016 Utfall aug 2015 Jämförelse mellan verksamhetens nettokostnad och budget Avvikelse i procent 0 13,7 12,4 5,4 Avvikelse mnkr 0 41,7 18,0-15,2 Nettokostnad per resa 6 (kr) Landsbygdstrafik Tätortstrafik Tågtrafik Nettokostnad per invånare 7 (kr) Kollektivtrafikens självfinansieringsgrad 8 (%) 29,2 26,4 27,7 25,8 Landsbygdstrafik 19,1 22,1 22,1 21,0 Tätortstrafik 33,3 32,7 35,6 32,5 Andel trafikkostnad som finansieras av skolkortsintäkt (%) - 6,3 7,3 5,9 Landsbygdstrafik 9,1 7,8 9,1 7,4 Tätortstrafik 4,3 4,1 4,7 3,7 Kostnad/sjukresa (kr) Kostnad/färdtjänstresa (kr) Totalt Västernorrland Kostnad/färdtjänstresa (kr) Ånge Nettokostnad per resa beräknas utifrån den totala nettokostnaden, exklusive SÄKO och Beställningscentralen, genom antalet resor påbörjade i Västernorrlands län. 7 Nettokostnad per invånare beräknas utifrån den totala nettokostnaden, exklusive SÄKO och Beställningscentralen, genom befolkningsmängden. 8 Självfinansieringsgrad är andelen av trafikkostnader, exklusive SÄKO, som täcks av externa verksamhetsintäkter. Skattefinansierade intäkter så som skolkort, skattesubvention kommunkort och medlemsbidrag inräknas ej.

78 Sid 21 av 41 Samlad bedömning om god ekonomisk hushållning Utifrån direktionens riktlinjer för god ekonomisk hushållning har måluppfyllnaden analyserats. Vår bedömning är att vi i stora delar inte uppfyller en god ekonomisk hushållning. Det finansiella målet uppfylls inte, då den prognostiserade budgetavvikelsen uppgår till 57,1 mnkr vilket motsvarar 12,7 procent. Den största budgetavvikelsen rör kommunal biljettsubvention. Två medlemmar subventionerar helt eller till stora delar biljettpriset för två stora resenärsgrupper. Det innebär att Kommunalförbundets biljettintäkter minskar och därmed sänks självfinansieringsgraden, samtidigt som kostnader för resandeincitament och förstärkningstrafik ökar. När vi analyserar nettokostnaderna med den kommunala biljettsubventionen exkluderad är budgetavvikelsen 17,1 mnkr på helår vilket motsvarar 3,6 procent. Sena beslut påverkar budgetarbetet menligt och bör undvikas för att uppnå en god ekonomisk hushållning. Målet att Kollektivtrafikmyndigheten ska öka det kollektiva resandet i Västernorrland, som utgår från fördubblingsmålet, väger tungt i bedömningen om Kommunalförbundet har en god ekonomisk hushållning. Prognosen är att målet inte kommer att uppnås. Vi måste vidta åtgärder för att förstärka den positiva resandeutvecklingen. För god måluppfyllnad behöver vi även vidta åtgärder för att stärka varumärket Din Tur. Kollektivtrafiken ska ha en tydlig avsändare för att resenären ska förstå vem, som ansvarar för trafiken. Enkelhet och tydlighet är förutsättningar för att resenären ska välja bussen och tåget före bilen. Prognosen för målet ökad regional och fysisk tillgänglighet är att det uppnås genom relevanta trafikoch teknikutvecklingsåtgärder.

79 Sid 22 av 41 Ekonomisk analys Resultat per augusti Årets första åtta månader visar nettokostnader om 261,9 mnkr mot budgeterat 303,6 mnkr. Nettokostnaderna är således 41,7 mnkr lägre än budgeterat. Den största budgetavvikelsen återfinns under posten kommunal biljettsubvention, där Sundsvalls kommun subventionerar en stor del av värdet på seniorkortet ( 100-lappen ) och Örnsköldsviks kommun subventionerar hela värdet för barn 7 19 år från augusti i år. Förbundsdirektionen beslutade i december 2015 att en ny produkt skulle komplettera befintligt produktutbud. Den nya produkten är ett zonbaserat kommunkort; ett periodkort med 30-dagars giltighetstid och gäller inom hela kommunen. Prissättningen bygger på Norrlandsresans periodkortspris baserat på längsta möjliga reserelationen i kommunen. Kommunerna har möjlighet att subventionera hela eller delar av värdet och får bekosta underskottet som uppstår mellan prislistan och subventionerat pris. Underskottet som uppstår mellan prislistan och subventionerat pris faktureras av Kommunalförbundet och finns med som en intäkt för respektive medlem. Beslutet om zonbaserat kommunkort togs samtidigt som budgetbeslutet, december 2015, och därför är inte den subventionerade intäkten inarbetad i budget Verksamhetens nettokostnader Nettokostnader, mnkr Resultat per augusti Budget per augusti Budgetavvikelse per augusti Resultat per augusti 2015 Budget 2016 Landsbygdstrafik -102,9-110,4 7,5-109,4-162,1 varav intäkter 46,6 48,2-1,6 43,4 75,9 varav kommunal biljettsubvention 6,4 0,7 5,8 0,0 1,0 varav kostnader -156,0-159,3 3,3-152,8-239,0 Tätortstrafik -34,0-72,0 38,0-69,0-103,0 varav intäkter 39,8 39,3-0,5 39,3 64,0 varav kommunal biljettsubvention 34,5 0,0 34,5 0,0 0,0 varav kostnader -108,4-111,3 3,0-108,3-167,0 SÄKO -67,6-61,1-6,6 68,7-93,8 varav färdtjänst -24,1-25,0 0,9-29,5-38,0 varav sjukresor -43,5-36,0-7,5-39,2-55,8 Norrtåg -22,4-23,7 1,3-17,3-35,5 Biljettsystem (avskrivning) -3,3-3,3 0,0-3,3-5,0 Stationsavgifter -1,2-1,2 0,0-1,3-1,8 Förvaltningskostnader -20,6-20,4-0,3-18,8-30,5 Administration SÄKO -9,8-11,6 1,7-9,8-17,3 Totala nettokostnader -261,9-303,6 41,7-297,7-449,1

80 Sid 23 av 41 Verksamhetens nettokostnader exklusive kommunala biljettsubventioner För att följa upp de budgeterade posterna redovisas nettokostnader där den kommunala biljettsubventionen är exkluderad. Budgetavvikelsen per augusti visar således ett underskott om 1,4 mnkr vilket motsvarar 0,46 procent. Största avvikelsen finns under SÄKO med 6,5 mnkr och inom SÄKO är det sjukresor som står för den största budgetavvikelsen med 7,5 mnkr för perioden januari till och med augusti. Nettokostnader, mnkr Resultat per augusti Budget per augusti Budgetavvikelse per augusti Resultat per augusti 2015 Budget 2016 Landsbygdstrafik -109,7-111,1 1,7-109,4-163,1 Tätortstrafik -68,5-72,0 3,5-69,0-103,0 SÄKO -67,6-61,1-6,5-68,7-93,8 Norrtåg -22,4-23,7 1,3-17,3-35,5 Biljettsystem (avskrivning) -3,3-3,3 0,0-3,3-5,0 Stationsavgifter -1,2-1,2 0,0-1,3-1,8 Förvaltningskostnader -20,6-20,4-0,2-18,8-30,5 Administration SÄKO -9,8-11,6 1,7-9,8-17,3 Totala nettokostnader -302,9-304,3-1,4-297,7-450,1 Intäkter för landsbygds- och tätortstrafik Intäkterna är totalt 39,2 mnkr högre än budget under årets första åtta månader. Budgetavvikelsen exkluderat den kommunala biljettsubventionen är 1,1 mnkr lägre intäkter än budgeterat för perioden. Biljettintäkterna för landsbygdstrafik är i nivå med budget. För tätortstrafiken är biljettintäkterna 0,8 mnkr högre än budgeterat och i jämförelse med föregående år har biljettintäkterna minskat med 0,2 mnkr. I Sundsvalls tätort har resandet minskat jämfört med föregående år. Skolkortsintäkterna är 2,1 mnkr lägre än budget och vid jämförelse med föregående år är intäkterna 1,2 mnkr högre. Den kommunala biljettsubventionen uppgår till 44,9 mnkr per augusti och budgeterade subventioner uppgår till 0,7 mnkr för perioden. Belopp, mnkr Resultat per augusti Budget per augusti Budgetavvikelse per augusti Resultat per augusti 2015 Budget 2016 Biljettintäkter, landsbygd 29,3 29,3 0,0 27,5 44,0 Biljettintäkter, tätort 35,4 34,6 0,8 35,2 56,3 Bussgods 0,9 1,0-0,1 1,2 1,5 Resplus 1,7 1,8-0,1 1,4 2,8 Övriga intäkter 2,5 2,0 0,5 2,0 4,6 Summa 69,9 68,8 1,1 67,3 109,2 Intäkter skolkort 16,6 18,7-2,1 15,4 30,7 Kommunal biljettsubvention 44,9 0,7 44,2 0,0 1,0 Summa intäkter 127,4 88,2 39,2 87,2 140,9

81 Sid 24 av 41 Kostnader för landsbygds- och tätortstrafik Trafikkostnader är totalt 6,3 mnkr lägre än budget för perioden januari till och med augusti. Störst avvikelse återfinns under landsbygdstrafik med 3,7 mnkr i förhållande till budget. En orsak till avvikelsen är bland annat att det har budgeterats för kostnader för att utöka trafiken med fler turer på linje 41 till Matfors. Denna förändring realiseras i december vilket således innebär att det inte varit några kostnader under perioden. För tätortstrafiken är kostnaderna 3,5 mnkr lägre än budget. Det minskade resandet i Sundsvalls tätort medför en lägre ersättning till trafikföretaget. Ersättningsmodellen för trafikområdet är ett så kallat incitamentsavtal med en fast och en rörlig del där den rörliga delen påverkas av resandet. En ytterligare orsak till budgetavvikelsen för både landsbygds- och tätortstrafiken är att indexuppräkningen är något lägre än vad som budgeterats för perioden, vilket medför lägre kostnader för Kommunalförbundet. Kostnaderna för förstärkningstrafiken är något högre än budget, men 1,2 mnkr lägre än motsvarande period föregående år. Under föregående år var det ett ökat behov av förstärkningstrafik i Timrå/Njurunda, samt att förstärkningskostnader på 0,4 mnkr för 2014 fanns med i resultatet per april Budgetavvikelsen för kompletteringstrafik beror främst på att en sent inkommen faktura belastar årets resultat fast den avsåg föregående år och tidigare. I bankkostnader ingår bland annat provisionskostnad till försäljningsställen, avgifter för bank- och plusgiro, avgifter för värdehantering, servicebox samt olika transaktionsavgifter för betalning. Budgetavvikelsen för dessa poster är 0,9 mnkr. Kostnadsförändringen har inte beaktats i budget 2016 men är justerad inför budget Kostnad, mnkr Resultat per augusti Budget per augusti Budgetavvikelse per augusti Resultat per augusti 2015 Budget 2016 Landsbygdstrafik -151,9-155,6 3,7-147,8-233,4 Tätortstrafik -107,1-110,7 3,5-106,8-166,0 Förstärkning, landsbygd -1,2-1,1-0,1-1,9-1,7 Förstärkning tätort -0,1-0,1 0-0,6-0,2 Komplettering -0,8-0,9 0,1-1,3-1,4 Kompletteringstrafik -0,5-0,4-0,1-0,3-0,5 Övriga bankkostnader -2,8-1,9-0,9-2,5-2,8 Summa -264,4-270,7 6,3-261,2-406,0 Särskild kollektivtrafik Kostnaden för den särskilda kollektivtrafiken (SÄKO) uppgår till 67,6 mnkr per augusti och budgeten motsvarande period uppgår till 61,1 mnkr fördelat på färdtjänstresor och sjukresor. Största budgetavvikelsen finns under sjukresor, där kostnaden är 7,5 mnkr högre än budget. Antalet resor ökar för varje år, vilket kan bero på en åldrande befolkning samt färre vårdplatser så patienterna skickas hem. Sjukresan har i snitt även blivit längre. Det beror bland annat på vårdköer som gör att patienter remitteras till sjukhus längre bort än det närmaste. Även samordningen i Sundsvall har minskat i och med att färdtjänsten är upphandlad via Sundsvalls kommun och resorna blir därmed dyrare när sjukresorna inte kan samordnas med färdtjänsten. Föregående år uppgick kostnaderna till 39,2 vilket innebär ökade kostnader med 4,3 mnkr.

82 Sid 25 av 41 I Timrå kommun minskar antalet färdtjänstresor med 784 resor. Nya sjukreselinjen i Timrå tar med färdtjänstresenärer till ett billigt pris med hög grad av samordning mellan sjukresor och färdtjänst. Kostnaden för Timrå är 0,3 mnkr lägre än budget och 0,8 mnkr lägre än föregående år. Antalet resor minskar även i Ånge kommun och Härnösands kommun. I Ånge är minskningen 112 resor och kostnaden är 0,7 mnkr lägre än budget. I Härnösands kommun minkar antalet resor med 205 och kostnaden är 0,2 mnkr lägre än budget. I Örnsköldsviks kommun ökar antalet färdtjänstresor under årets första åtta månader med 349 resor och kostnaderna är 0,4 mnkr högre än budgeterat samt 0,9 mnkr högre än föregående år. Kostnader SÄKO, mnkr Resultat per augusti Budget per augusti Budgetavvikelse per augusti Resultat per augusti 2015 Budget 2016 Landstinget Västernorrland -43,5-36,0-7,5-39,2-55,8 Ånge kommun -2,2-2,9 0,7-2,1-3,6 Sundsvalls kommun 0,0 0,0 0,0-7,0 0,0 Timrå kommun -2,4-2,7 0,3-3,2-4,3 Härnösands kommun -2,7-2,9 0,2-2,5-4,5 Kramfors kommun -6,6-6,7 0,1-5,1-10,3 Sollefteå kommun -2,8-2,9 0,1-3,1-4,4 Örnsköldsviks kommun -7,4-7,0-0,4-6,5-10,8 Summa -67,6-61,0-6,6-68,7-93,8 Förvaltningskostnader Förvaltningskostnaderna är 0,3 mnkr högre än budget. Största avvikelsen finns under personal där kostnaderna är 1,3 mnkr lägre än budget. Det beror bland annat på vakanta tjänster och föräldraledighet, där inte några vikarier tillsatts. Drift och underhåll för biljettmaskiner redovisar högre kostnader än budgeterat motsvarande 0,8 mnkr vilket kan förklaras med fler och nya biljettmaskiner. Avvikelsen för IT och telefoni uppgår till 0,4 mnkr och beror främst på konsultkostnader, samt datautveckling för arkivdatabas och fördelningssystemet. Marknadsföringskostnader är högre än vad som budgeterats, motsvarande 0,2 mnkr. Det förklaras bland annat med att marknadsinsatser för nytt produktutbud har verkställts under perioden. Direktionen redovisar ett underskott om 0,1 mnkr, vilket beror på fler antal arbetsmöten med bland annat målarbete för det nya trafikförsörjningsprogrammet under perioden. Nettokostnader (mnkr) Resultat per augusti Budget per augusti Budgetavvikelse per augusti Resultat per augusti 2015 Budget 2016 Personal -9,1-10,4 1,3-9,1-15,6 Externt -2,1-2,0-0,1-2,4-3,1 Direktionen -0,6-0,5-0,1-0,7-0,8 Strategisk planering -0,2-0,2 0,0-0,2-0,3 Hållplatsarbete -0,1-0,2 0,1-0,1-0,3 Marknad -1,3-1,1-0,2-0,6-1,6 Biljettmaskiner (drift och underhåll) -3,8-3,0-0,8-3,0-4,5 IT och telefoni -3,3-2,9-0,4-2,8-4,5 Summa -20,6-20,3-0,3-18,9-30,5

83 Sid 26 av 41 Administration SÄKO Kostnaderna för administration SÄKO är 1,7 mnkr lägre än budgeterat. Största avvikelsen finns under personal med 1,0 mnkr lägre kostnader än budgeterat, vilket bland annat beror på en vakant trafikledartjänst, restriktiv vikarietillsättning och ansvarsfullt övertidsuttag. Del av kostnad för semestervikarier kommer belasta verksamheten i september. Lägre avtalskostnader inom IT och telefoni medför lägre kostnader med 0,5 mnkr i förhållande till budget. Nettokostnader (mnkr) Resultat per augusti Budget per augusti Budgetavvikelse per augusti Resultat per augusti 2015 Budget 2016 Personal -7,9-8,9 1,0-7,5-13,4 Externt -0,4-0,4 0,0-0,5-0,6 Marknad -0,1-0,3 0,2-0,2-0,4 IT och telefoni -1,4-1,9 0,5-1,5-2,9 Summa -9,8-11,5 1,7-9,8-17,3 Sammanställning medlemsbidrag I följande tabell redovisas fördelningen av Kommunalförbundets medlemsbidrag. Den största budgetavvikelsen för medlemsbidraget finns under Sundsvalls kommun, 37,2 mnkr, på grund av att Sundsvalls kommun subventionerar seniorkortet, 100-lappen. Resenären betalar 100 kronor och Sundsvalls kommun mellanskillnaden upp till kortets värde. Ersättningen till Kommunalförbundet är inte inarbetad i budget Medlemsbidrag (mnkr) Resultat per augusti Budget per augusti Budgetavvikelse per augusti Resultat per augusti 2015 Budget 2016 Landstinget Västernorrland 126,3 124,0-2,3-116,1 185,7 Ånge kommun 6,7 7,9 1,2-7,0 11,0 Sundsvalls kommun 33,6 70,8 37,2-77,1 101,8 Timrå kommun 11,3 11,6 0,3-12,7 17,3 Härnösands kommun 17,9 17,6-0,3-17,4 26,3 Kramfors kommun 16,7 16,6-0,1-14,7 25,1 Sollefteå kommun 10,9 12,1 1,2-11,9 18,1 Örnsköldsviks kommun 38,5 43,0 4,5-40,9 63,8 Summa 261,9-303,6 41,7-297,7 449,1 Anläggningstillgångar och investeringar Anläggningstillgångarna har värderats till anskaffningsvärdet med avdrag för planmässiga avskrivningar. Periodens avskrivningar uppgår till 5,3 mnkr. Kommunalförbundet har under perioden investerat 0,2 mnkr i ett nytt reservströmsaggregat på Beställningscentralen i Ånge.

84 Sid 27 av 41 Prognos 2016 Prognostiserade nettokostnader för 2016 uppgår till 392,0 mnkr mot budgeterade 449,1 mnkr. Det innebär en budgetavvikelse om 57,1 mnkr på helår där den största avvikelsen är kommunala biljettsubventioner. Den prognostiserade avvikelsen för kommunala biljettsubventioner uppgår till 74,2 mnkr. Sundsvalls kommun subventionerar en stor del av värdet på seniorkortet från 1 januari i år. Örnsköldsviks kommun subventionerar hela värdet för barn 7 19 år från augusti i år. Underskottet som uppstår mellan prislistan och subventionerat pris faktureras av Kommunalförbundet och finns med som en intäkt för respektive kommun. Den subventionerade intäkten finns inte inarbetad i budget och blir således en budgetavvikelse för Verksamhetens nettokostnader Nettokostnader, mnkr Årsprognos T2 Budget 2016 Budgetavvikelse helår T2 Årsprognos T1 Resultat 2015 Landsbygdstrafik -153,8-162,1 8,2-149,9-155,4 varav intäkter 70,3 75,9-5,2 68,8 73,3 varav kommunal biljettsubvention 13,7 1,0 12,7 18,1 0,0 varav kostnader -238,3-239,0 0,7-236,8-228,7 Tätortstrafik -44,1-103,0 58,9-43,0-98,9 varav intäkter 60,2 64,0-3,8 61,1 64,2 varav kommunal biljettsubvention 61,5 0,0 61,5 63,3 0,0 varav kostnader -165,8-167,0 1,2-167,5-163,2 SÄKO -103,4-93,8-9,5-102,7-104,8 varav färdtjänst -37,5-38,0 0,5-37,2-42,9 varav sjukresor -65,9-55,8-10,1-65,5-62,0 Norrtåg -34,8-35,5 0,7-35,0-25,8 varav intäkter 7,5 6,5 1,0 7,0 - varav kostnader -42,3-42,0-0,3-42,0 - Biljettsystem (avskrivning) -5,0-5,0 0,0-5,0-5,0 Stationsavgifter -1,9-1,8-0,1-1,4-1,8 Förvaltningskostnader -32,2-30,5-1,7-31,3-29,9 Administration SÄKO -16,8-17,3 0,5-16,9-15,0 Totala nettokostnader -392,0-449,1 57,1-385,2-436,6

85 Sid 28 av 41 Verksamhetens nettokostnader exklusive kommunala biljettsubventioner Prognosen för verksamhetens nettokostnader exklusive kommunala biljettsubventioner visar ett resultat om 467,2 mnkr mot budgeterat 450,1 mnkr. Det innebär en budgetavvikelse med 17,1 mnkr för Kostnaderna för SÄKO utgör den största avvikelsen med 9,5 mnkr. De prognostiserade nettokostnaderna för trafiken är högre än budget med 7,1 mnkr. Det beror framför allt på minskade biljettintäkter och minskade skolkortsintäkter. Nettokostnader, mnkr Årsprognos T2 Budget 2016 Budgetavvikelse helår T2 Årsprognos T1 Resultat 2015 Landsbygdstrafik -167,6-163,1-4,5-168,0-155,4 Tätortstrafik -105,6-103,0-2,6-106,4-98,9 SÄKO -103,4-93,8-9,5-102,7-104,8 Norrtåg -34,8-35,5 0,7-35,0-25,8 Biljettsystem (avskrivning) -5,0-5,0 0,0-5,0-5,0 Stationsavgifter -1,9-1,8-0,1-1,4-1,8 Förvaltningskostnader -32,2-30,5-1,7-31,3-29,9 Administration SÄKO -16,8-17,3 0,5-16,9-15,0 Totala nettokostnader -467,2-450,1-17,1-466,6-436,6 Intäkter Både biljettintäkter för landsbygdstrafik och tätortstrafik prognostiseras lägre än budget med 2,7 mnkr. Prognosen för biljettintäkterna är även lägre än föregående år. För skolkort prognostiseras 5,5 mnkr lägre intäkter än vad som budgeterats. Årsprognosen för övriga intäkter är också lägre än budget. Det som också kan komma att påverka intäkterna är produktbytet i augusti. I nuläget är det dock svårt att förutspå hur mycket och på vilket sätt det kommer att påverka intäktsnivån. Belopp, mnkr Årsprognos T2 Budget 2016 Budgetavvikelse helår T2 Årsprognos T1 Resultat 2015 Biljettintäkter, landsbygd 43,7 44,0-0,3 43,4 44,2 Biljettintäkter, tätort 53,9 56,3-2,4 54,7 56,5 Bussgods 1,3 1,5-0,2 1,3 1,6 Resplus 3,0 2,8 0,3 2,5 2,4 Övriga intäkter 3,7 4,6 0,9 3,0 3,0 Summa 105,7 109,2-3,5 104,9 107,7 Intäkter skolkort 25,2 30,7-5,5 24,9 29,8 Kommunal biljettsubvention 75,2 1,0 74,2 81,4 0,0 Summa intäkter 206,1 140,9 65,2 211,3 137,5

86 Sid 29 av 41 Kostnader Helårsprognos visar 1,9 mnkr lägre kostnader än budget. För landsbygdstrafik prognostiseras 1,9 mnkr och tätortstrafik 2,1 mnkr lägre kostnader. Det beror bland annat på budgeterade kostnader om 2,4 mnkr för att utöka trafiken med fler turer på linje 41 till Matfors, denna förändring kommer att realiseras under december och kostnaden under året uppgår endast till 0,1 mnkr. Ytterligare delar som påverkar kostnaderna är incitamentsavtalen. Det minskade resandet i Sundsvalls tätort bedöms medföra en lägre ersättning med 1,8 mnkr till trafikföretaget. Det nya ungdomskortet i Örnsköldsvik medför ett ökat resande och därmed prognostiseras ökade kostnader med 1,0 mnkr. Under 2016 kör de upphandlade trafikföretagen med fossilfritt drivmedel som innebär att miljöincitament som finns definierade i trafikavtalen träder i kraft. Kostnaden för miljöincitamentsersättningen beräknas till 1,0 mnkr för Kostnaderna för förstärkningstrafik landsbygd prognostiseras högre än budget med 0,7 mnkr och det beror bland annat på förstärkningstrafiken i Timrå/Njurunda. Prognostiserade bankkostnader uppgår till 4,4 mnkr och kan jämföras med budget om 2,8 mnkr. En orsak till budgetavvikelsen är att införandet av kontantfritt resande och provisionen till försäljningsställen är för lågt budgeterat. Belopp, mnkr Årsprognos T2 Budget 2016 Budgetavvikelse helår T2 Årsprognos T1 Resultat 2015 Landsbygd -231,5-233,4 1,9-229,4-221,2 Tätort -163,9-166,0 2,1-165,4-160,9 Förstärkning, landsbygd -2,3-1,7-0,7-2,7-2,9 Förstärkning tätort 0,1-0,2 0-0,2-0,8 Komplettering -1,2-1,4 0,1-1,3-1,8 Kompletteringstrafik -0,7-0,5-0,1-0,8-0,4 Bankkostnader (provision m m) -4,4-2,8-1,5-4,6-4,0 Summa -404,1-406,0 1,9-404,3-391,9 Förvaltningskostnader Förvaltningskostnader visar prognostiserade kostnader som är 1,7 mnkr högre än budget. Personalkostnader prognostiseras 1,0 mnkr lägre än budget. Främsta orsaken är vakanta tjänster, föräldra- och tjänstledigheter samt långtidssjukskrivningar där inga vikarier har tillsatts under perioden. Kostnaderna under posten biljettmaskiner är 1,1 mnkr högre än budgeterat och det beror bland annat på att avtalskostnader för drift och underhåll inte är uppräknade i budget samt att fler och nyare biljettmaskiner medför högre kostnader än budgeterat. De tidigare modellerna saknade underhåll och driftsstöd från leverantör. I prognosen återfinns även kostnader för införandet av en ny skolmodul för förenklad administration och kvalitetssäkrad redovisning. Produktbytet som ägde rum i slutet av augusti medför ökad kostnad för inköp av nya kortämnen på grund av ny teknikstandard. Det prognostiseras för högre kostnader än budgeterat för en gemensam arkivdatabas för norrlandslänen som slutlevereras under tredje tertialet. Det tillkommer även kostnader för applikationer för uthämtning av data ur arkivdatabasen.

87 Sid 30 av 41 Kostnader för marknadsinsatser bedöms bli 0,5 mnkr högre än budgeterat. Detta beror bland annat på produktbytet och varumärkeskampanjen GRÖNARE. SMARTARE. HOPPA PÅ DU OCKSÅ! Kostnaderna för tidtabellsbyte bedöms också bli högre än budgeterat. Prognosen för externa kostnader bedöms bli 0,4 mnkr högre än budgeterat vilket främst beror på konsultkostnader i samband med en upphandling av ny linjelagd trafik, linje 50. Inom IT och telefoni redovisas 0,3 mnkr högre kostnader än budgeterat. Den främsta orsaken är konsultkostnader med anledning av att tjänsten som IT-ansvarig har varit vakant under våren, samt med anledning av en långtidssjukskrivning. Direktionens kostnader bedöms bli 0,1 mnkr högre än budgeterat beroende på att det varit ett stort antal arbetsmöten med bland annat målarbete för det nya trafikförsörjningsprogrammet under perioden samt högre kostnad för förlorad arbetsinkomst än vad som budgeterats. Nettokostnader (mnkr) Årsprognos T2 Budget 2016 Budgetavvikelse helår T2 Årsprognos T1 Resultat 2015 Personalkostnader -14,5-15,6 1,1-15,3-13,9 Externa kostnader -3,5-3,1-0,4-3,4-3,9 Direktionen -1,0-0,8-0,2-1,0-0,9 Strategisk planering -0,4-0,3-0,1-0,3-0,2 Hållplatsarbete -0,2-0,3 0,0-0,3-0,2 Marknad -2,1-1,6-0,5-1,6-1,3 Biljettmaskiner (drift och underhåll m m) -5,6-4,5-1,1-4,8-5,3 IT och telefoni -4,8-4,5-0,3-4,8-4,2 Summa -32,2-30,5-1,7-31,3-29,9 Administration SÄKO För Administration SÄKO visar prognosen att kostnaderna är 0,5 mnkr lägre än budget. Personalkostnaderna prognostiseras 0,4 mnkr lägre än budget. Den främsta orsaken är en vakant trafikledartjänst. I prognosen ingår kostnader för utbildning i kundbemötande av samtliga medarbetare samt kostnader för vikariers utbildning och introduktion, vilket äger rum under tredje tertialet. För IT och telefoni redovisas 0,1 mnkr lägre kostnader än budgeterat. Nettokostnader (mnkr) Årsprognos T2 Budget 2016 Budgetavvikelse helår T2 Årsprognos T1 Resultat 2015 Personalkosnader -13,0-13,4 0,4-13,2-11,5 Externa kostnader -0,6-0,6 0,0-0,6-0,7 Marknad -0,4-0,4 0,0-0,5-0,4 IT och telefoni -2,8-2,9 0,1-2,6-2,4 Summa -16,8-17,3 0,5-16,9-15,0

88 Sid 31 av 41 Särskild kollektivtrafik Prognosen för SÄKO visar 9,5 mnkr högre kostnader i jämförelse med budget. Största avvikelsen är sjukresor med kostnader på 10,1 mnkr högre än budget. Prognosen baseras på att det ökade antalet resande fortsätter. För Timrå har resandet och antal färdtjänsttillstånd minskat och håller trenden i sig så prognostiseras 0,5 mnkr lägre kostnader än budget. Samma tendens återfinns i Härnösand där antal färdtjänsttillstånd har minskat och att även antalet resor och den prognostiserade budgetavvikelsen uppgår till 0,3 mnkr. För Örnsköldsvik ökar resandet något vilket innebär en prognos med 0,7 mnkr högre kostnader än budget. Nettokostnader (mnkr) Årsprognos T2 Budget 2016 Budgetavvikelse helår T2 Årsprognos T1 Resultat 2015 Landstinget Västernorrland -65,9-55,8-10,1-65,5-62,0 Ånge kommun -3,4-3,6 0,2-3,7-3,4 Sundsvalls kommun -0,1 0,0 0,0-0,1-7,1 Timrå kommun -3,7-4,3 0,5-3,6-4,5 Härnösands kommun -4,1-4,5 0,3-4,0-3,9 Kramfors kommun -10,2-10,3 0,1-10,4-8,7 Sollefteå kommun -4,3-4,4 0,1-4,4-4,9 Örnsköldsviks kommun -11,6-10,8-0,7-11,0-10,3 Summa -103,4-93,8-9,5-102,7-104,8 Sammanställning medlemsbidrag Det prognostiserade medlemsbidraget är 57,1 mnkr lägre än budgeterat. Det är för Sundsvalls kommun som den största avvikelsen om 48,0 mnkr redovisas. Det beror i huvudsak på att den kommunala subventionen av 100-lappen inte är inarbetad i budget För Örnsköldsviks kommun prognostiseras medlemsbidraget 17,1 mnkr lägre än budgeterat. Budgetavvikelsen beror på att kommunen har infört avgiftsfri kollektivtrafik för barn 7 19 år från augusti och att kommunen subventionerar hela värdet på biljetten. För Landstinget Västernorrland prognostiseras ett medlemsbidrag som är 10,3 mnkr högre än budgeterat och främsta orsaken är högre kostnader för sjukresor. Medlemsbidrag, mnkr Årsprognos T2 Budget 2016 Budgetavvikelse helår T2 Årsprognos T1 Resultat 2015 Landstinget Västernorrland 196,0 185,7-10,3 194,5 178,7 Ånge kommun 10,1 11,0-0,9 10,4 10,3 Sundsvalls kommun 53,8 101,8 48,0 44,7 106,2 Timrå kommun 16,5 17,3 0,7 17,2 17,5 Härnösands kommun 26,9 26,3-0,6 26,8 25,5 Kramfors kommun 24,9 25,1 0,2 25,9 22,3 Sollefteå kommun 17,0 18,1 1,1 16,9 16,7 Örnsköldsviks kommun 46,7 63,8 17,1 48,8 59,4 Summa 392,0 449,1 57,1 385,2 436,6

89 Sid 32 av 41 Sammanställd redovisning Utöver kärnverksamheten har vi intressen i andra bolag som på något sätt bidrar till att bedriva kollektivtrafik. Norrtågs prognos är 12,5 mnkr lägre kostnader än budget vilket bland annat beror på låga elpriserna, minskat behov av reservfordon och ej realiserade hyreshöjningar på fordon. Bolaget har i prognos redovisat en minskad ersättning från staten för utvecklad trafik, vilket innebär en avvikelse för landstingens finansiering på 9,7 mnkr, som kommer att regleras med 2015 års överskott.

90 Sid 33 av 41 Medarbetare Hälsa och sjukfrånvaro Det systematiska arbetsmiljöarbetet som syftar till att uppnå god hälsa och en god arbetsmiljö fortsätter. Under våren har hälsokontroller/friskprofiler erbjudits alla medarbetare. Totalt deltog 28 av 54 medarbetare i undersökningen i Ånge och i Kramfors. Hälsokontrollen/friskprofilen syftar till att synliggöra hur medarbetarna trivs i arbetet, med chefer och arbetskamrater, hur man bedömer arbetsmiljön, vad man anser om stress och hur den påverkar och hanteras. Utifrån enkät, genomgång och provtagningar har företagshälsovården sammanställt en rapport. Företagshälsovården ger råd och rekommendationer om vad personen kan och bör förändra själv för att må bättre både i arbetet och privat samt vad arbetsgivaren kan förändra, hjälpa till med för att uppnå ett bättre arbetsklimat, personlig hälsa och därigenom ökad arbetskapacitet. Av medarbetarna i Kramfors upplever 38 procent stress på arbetet och en bidragande orsak är den nya organisationen, nya kollegor på både chefs- och medarbetarnivå vilket har inneburit en högre belastning men man tror att det blir bra efter en tid. I Ånge är det färre av medarbetarna som upplever stress i arbetet. De flesta har angett att stressen är mer eller mindre periodvis och att den är hanterbar. I samråd med fackliga organisationer har Kommunalförbundet överenskommit att rehabiliteringsutredning ska påbörjas efter fem karensdagar under en tolvmånadersperiod. Löne- och medarbetarsamtal Alla medarbetarsamtal var genomförda under maj månad. Befattningsbeskrivningar som är föremål för revidering är i sin slutfas och beräknas vara klart före årsskiftet. Lönerevisionen undertecknades 30 maj 2016 och fackliga representanter har kallats till lönekartläggningsmöte. Jämställdhet och mångfald En god arbetsplats är en attraktiv arbetsplats för alla. Det innebär att likabehandling tillämpas och att alla ska känna sig respekterade. Nolltolerans gäller beträffande diskriminering och annan kränkande särbehandling. Kommunalförbundet medverkar tillsammans med vår arbetsgivarorganisation, Kommunala företagens samordningsorganisation (KFS) och Arbetsförmedlingen i ett projekt vars syfte är att bedöma yrkeskompetens hos nyanlända. Vi har inom ramen för projektet en praktikant fram till årsskiftet. Arbetet med jämställdhetsplanen har påbörjats och ska kompletteras med lönekartläggning. Policyarbete Under våren har skyddsombuden utarbetat ett förslag på Trafiksäkerhetspolicy som kommer att implementeras i resepolicyn vid nästa revidering. Personal I juni anordnades en gemensam personaldag med program innehållande nytt produktutbud, redovisning av Tertialrapport 1 och Budget 2017, grupparbeten i Kommunalförbundets målbilder samt en föreläsning i ämnet framtidens kollektivtrafik av Mattias Goldmann, vd på tankesmedjan Fores. Under våren har Kommunalförbundet rekryterat IT-ansvarig, vikarierande projektledare i projektet Hållbara Resor, visstidsanställd projektledare för biljettkontrollverksamhet. Rekrytering av tjänsten som verksamhetscontroller beräknas vara genomförd i september.

91 Sid 34 av 41 Totalt är 60 personer är anställda på Kommunalförbundet varav 37 är kvinnor och 23 män, 45 medarbetare är tillsvidareanställda och 15 har tidsbegränsande anställningar. Könsfördelning (antal) Ånge Kramfors varav ledningsgruppen Kvinnor Män Summa

92 Sid 35 av 41 Förväntad utveckling Nya regioner Indelningskommittén har lagt fram förslag på en ny regionindelning som innebär att nuvarande länsindelning ersätts av sex storregioner. En ny regionindelning beslutas i två steg, hösten 2017 beslutar riksdagen om eventuell ny länsindelning från 1 januari Därefter beslutar regeringen hösten 2018 om en eventuell ny regionindelning från 1 januari Syftet med regionreformen är att skapa en ändamålsenlig regional indelning som medför bestående fördelar. Kommittén ska utgå från medborgarnas och näringslivets behov när det gäller bland annat transporter, arbetsmarknad, sjukvård och kollektivtrafik. Västernorrland bildar region redan 2017 när landstinget övertar länsstyrelsens ansvar för regional utveckling. En utbyggd regional kollektivtrafik är helt avgörande för att den kommande regionreformen ska bli en framgång. Ett ökat kollektivt resande svetsar samman nya regioner och bidrar till att utveckla funktionella arbetsmarknadsregioner. Vilka åtgärder behöver då göras i kollektivtrafiken för att de framtida storregionerna ska fungera väl? Detta diskuteras i en rapport om Funktionella storregioner som presenteras av Svensk Kollektivtrafik. I rapporten beskrivs en ny process för att planera, samordna och skapa funktionella regioner med kollektivtrafik som verktyg. Processen har applicerats på Småland-Östergötlandsregionen med slutsatser som bedöms vara tillämpbara på hela Sverige. När nuvarande regionala kollektivtrafikmyndigheterna slås samman till en myndighet krävs en gemensam bild av regionens förutsättningar för att arbetet ska bli framgångsrikt med gemensam vision och målbild. Den tyngd som en stor region får kan vara en fördel i förhandlingar med Trafikverket, heter det i rapporten. Arbetet i Norrland Fyra politiska arbetsgrupper kommer att arbeta med förberedelsearbetet inför eventuellt bildandet av Norrlandslän Arbetsgrupperna verkar utifrån följande områden: Samverkan kommun och region, Regional utveckling, Infrastuktur och kultur samt Trafik. Arbetsgruppen för Trafik ansvarar för att bereda frågan om hur den nya regionen ska organisera och finansiera den allmänna kollektivtrafiken. Klart är att varje region kommer att ha en kollektivtrafikmyndighet. Idag finns det fyra i de nordliga länen.

93 Sid 36 av 41 Ekonomiska rapporter Resultaträkning Belopp i mnkr Not Utfall Budget Prognos Verksamhetens intäkter 1 134,1 91,2 140,9 205,7 Verksamhetens kostnader 2-391,1-384,7-582,0-590,1 Jämförelsestörande poster 3 0,4 1,2 0,0 0,4 Avskrivningar 5-5,3-5,3-8,0-8,0 Verksamhetens nettokostnader -261,9-297,7-449,1-392,0 Medlemsbidrag 4 261,9 297,7 449,1 392,0 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Jämförelsestörande finansiella poster 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat före extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflödesanalys Belopp i mnkr Not Kommunalförbundet Årets resultat 0,0 0,2 Rearesultat vid avyttring av anläggningstillgångar 0,0-0,1 Avskrivningar 5 5,3 8,0 Ökning av avsättningar 0,0 0,0 Betald skatt 0,0 0,0 Kassaflöden från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 5,3 8,1 Ökning(-) minskning(+) av kortfristiga fordringar -82,9-26,9 Ökning(-) minskning(+) av kortfristiga skulder 48,4 91,5 Kassaflöden från den löpande verksamheten -34,6 64,6 Nettoinvesteringar i finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 Nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar 5-0,2-0,2 Försäljning av inventarier 5 0,0 0,1 Kassaflöde från investeringsverksamheten -0,2-0,1 Amortering Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0,0 0,0 Årets kassaflöde -29,4 72,6 Likvida medel vid periodens början 110,2 37,5 Likvida medel vid periodens slut 80,8 110,2

94 Sid 37 av 41 Balansräkning Belopp i mnkr Not Kommunalförbundet TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 0,0 0,0 Maskiner och inventarier 5 10,9 16,0 Finansiella anläggningstillgångar Aktier i dotterbolag och intressebolag 6 19,7 19,7 Andra långfristiga värdepappersinnehav 0,0 0,0 Summa finansiella anläggningstillgångar 19,7 19,7 Summa anläggningstillgångar 30,6 35,8 Omsättningstillgångar Kortfristiga placeringar 0,0 0,0 Kortfristiga fordringar 7 133,0 50,1 Kassa och bank 80,8 110,2 Summa omsättningstillgångar 213,7 160,2 SUMMA TILLGÅNGAR 244,4 196,0 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Reservfond 0,0 0,0 Balanserat resultat 1,3 1,1 Årets resultat 0,0 0,2 Summa eget kapital 1,3 1,3 Avsättningar Avsättningar för pensioner 0,0 0,0 Andra avsättningar 0,0 0,0 Summa avsättningar 0,0 0,0 Skulder Långfristiga skulder 0,0 0,0 Kortfristiga skulder 8 243,0 194,7 Summa skulder 243,0 194,7 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 244,4 196,0

95 Sid 38 av 41 Noter Kommunalförbundet Belopp i mnkr Not 1 Verksamhetens intäkter 134,1 91,2 Biljettintäkter 71,4 69,4 Skolkortsintäkter 17,3 15,9 Skattesubvention kommunkort 41,7 0,0 Övrigt 3,8 5,9 Not 2 Verksamhetens kostnader -391,1-384,7 Trafikkostnader -356,6-352,5 Personalkostnader inkl direktionen -18,5-18,2 Övriga kostnader -15,9-13,9 Not 3 Jämförelsestörande poster 0,4 1,1 Viten 0,1 1,1 Återförda projektmedel 0,3 0,0 Not 4 Medlemsbidrag 261,9 297,7 Landstinget Västernorrland 126,3 116,1 Sundsvalls kommun 33,6 77,1 Örnsköldsviks kommun 38,5 40,9 Härnösands kommun 17,9 17,4 Kramfors kommun 16,7 14,7 Sollefteå kommun 10,9 11,9 Timrå kommun 11,3 12,7 Ånge kommun 6,7 7,0 Not 5 Materiella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärden 46,8 54,4 Inköp 0,2 0,3 Försäljningar och utrangeringar 0,0 0,0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 47,0 54,7 Ingående avskrivningar -30,7-26,6 Försäljningar och utrangeringar 0,0 0,0 Avskrivningar -5,3-5,3 Utgående ackumulerade avskrivningar -36,1-31,9 Utgående restvärde enligt plan 10,9 22,8 Balanskravsutredning (mnkr) Utfall Prognos 2016 Årets resultat enligt resultaträkningen 0,0 0,0 Samtliga realisationsvinster 0,0 0,0 Vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0,0 0,0 Vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0,0 0,0 Orealiserade förluster i värdepapper 0,0 0,0 Återföring av orealiserad förlust värdepapper 0,0 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 0,0 0,0 Medel efter/från resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 Årets balanskravsresultat 0,0 0,0

96 Sid 39 av 41 Kommunalförbundet Not 6 Finansiella anläggningstillgångar Antal Kvotvärde, kr Bokfört värde Bokfört värde Transitio AB ,0 1,0 Norrtåg AB ,5 0,5 Västernorrlands läns Trafik AB ,0 15,0 Bussgods i Västernorrland AB ,1 0,1 Samtrans AB ,1 3,1 Bussgods ek förening ,0 0,0 Samtrafiken i Sverige AB ,0 0,0 Sveriges kommunikationer AB ,0 0,0 Summa 19,7 19,7 Not 7 Kortfristiga fordringar 133,0 50,1 Kundfordringar 95,0 19,3 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 27,4 18,9 Övriga kortfristiga fordringar 10,6 11,9 Not 8 Kortfristiga skulder 243,0 194,7 Leverantörsskulder 16,3 47,2 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25,3 16,8 Övriga kortfristiga skulder 201,4 130,7

97 Sid 40 av 41 Redovisningsprinciper Kommunalförbundets delårsrapport är upprättad enligt lagen om kommunal redovisning. Kommunalförbundet följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunalredovisning och strävar i övrigt efter att följa god redovisningssed. För delårsbokslutet tillämpar vi samma grundläggande redovisningsprinciper och beräkningsmetoder som vid upprättandet av den senaste årsredovisningen, med undantag av sammanställd redovisning. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar avser investeringar med en ekonomisk livslängd på minst tre år och ett anskaffningsvärde som uppgår till minst ett halvt basbelopp. Immateriella anläggningstillgångar avskrivs på fem år. Materiella anläggningstillgångar avskrivs systematiskt över den bedömda ekonomiska livslängden. Inventarier vars värde understiger ett halvt basbelopp direktavskrivs. Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: Antal år Bussar 5 Inventarier 5 Biljettmaskiner 5 Datorer 3 Sammanställd redovisning I delårsbokslutet upprättas inte någon sammanställd redovisning utan den görs i samband med årsredovisningen. Årsprognosen för delägda dotterbolaget Norrtåg AB redovisas i rapporten. Leasing Alla leasingavtal redovisas som nyttjanderättsavtal och leasingavgiften fördelas linjärt över leasingperioden. Bussar som redovisas som anläggningstillgång leasas ut till upphandlade trafikföretag till en avgift om 0 kr. Jämförelsestörande poster Som jämförelsestörande poster behandlas intäkter och kostnader som inte utgör den normala verksamheten samt är väsentliga belopp.

98 Sid 41 av 41 Ekonomisk ordlista Anläggningstillgång Tillgångar avsedda för stadigvarande innehav, såsom anläggningar och inventarier. Avskrivning Planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar för att fördela kostnaden över tillgångens livslängd. Balansräkning Visar den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen och hur den förändrats under året. Av balansräkningen framgår hur kommunalförbundet har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar), respektive hur kapitalet anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital). Eget kapital Skillnaden mellan tillgångar och skulder. Finansiella kostnader & intäkter Poster som inte är direkt hänförliga till verksamheten, exempelvis räntor. Jämförelsestörande poster Kostnader och intäkter som inte tillhör den ordinarie verksamheten och som är viktigt att uppmärksamma vid jämförelse med andra perioder. Kortfristiga fordringar och skulder Skulder och fordringar som förfaller inom ett år från balansdagen. Långfristiga fordringar och skulder Skulder och fordringar som förfaller senare än ett år från balansdagen. Omsättningstillgång Tillgångar i likvida medel och kortfristiga fordringar med mera. Dessa tillgångar kan på kort sikt omsättas till likvida medel. Resultaträkning Sammanställning av årets intäkter och kostnader som visar årets resultat (förändring av eget kapital).

99 sida 1 (5) Bilaga 1 Handlingsplaner revision 2015 Revisionsrapporter Handlingsplaner revision 2015 Handlingsplan Nr Kommentarer från revisorerna Åtgärder Ansvarig Tidsplan Granskning av årsredovisning Sammanfattning 1 1. Sammanfattning 2 Som inomlinjepost eller bland balansräkningens avsättningar redovisas inga pensionsförpliktelser. Vi har inte haft möjlighet att ta del av förbundets pensionsavtal för personal och förtroendevalda och kan därför inte utesluta att det finns oredovisade pensionsförpliktelser. I balansräkningen finns kortfristiga skulder motsvarande 8 mnkr som består av äldre stasbidrag och riktade bidrag som inte reglerats. Med anledning av skuldernas ålder bedömer vi att det inte finns någon återbetalningsskyldighet. Komplettera bokslutsdokumentationen med aktuella pensionsavtal. Beräkna och bokför eventuella pensionsförpliktelser som inte reglerats per 31 december. Reglera gamla skulder som ej nyttjats. Antingen genom att de intäktsförs eller nyttjas för sitt ursprungliga ändamål. Kap Bedömning och Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all iaktagelser 3 väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL Noterat Ek.Chef HR chef Kap Utvärdering av ekonomisk ställning 4 I dagsläget finns målsättningar kopplade till god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv men vi bedömer inte att dessa är tillämpliga vid utvärdering av kommunalförbundets ekonomiska ställning Beaktas i utformning av Trafikförsörjningsprogram och LP Utv. Chef Ek. Chef 2017 Kap Förväntad utveckling 5 Av årsredovisningen framgår den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Kopplingen bör göras tydligare till hur detta kommer att påverka förbundets ekonomi och prioriteringar inom olika områden. Beaktas i årsredovisning Ek.Chef Myndighetschef Kap Gemensam förvaltningsberättelse Informationen täcker inte de krav på särskilda upplysningar om 6 ekonomi och verksdamhet i koncernföretagen som finns i RKR 8.2. Beaktas i årsredovisning Ek.Chef Kap Bedömning och iaktagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en 7 rättvisande bild av årets investeringar Noterat Ek. Chef Kap Bedömning och iaktagelser Vi bedömer att sammanställningen av verksamhetens nettokostnader i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till 8 direktionens budget. Noterat Ek. Chef Kap Bedömning och iaktagelser Vi instämmer i kommunalförbundets bedömning av att balanskravet 9 har uppfyllts. Noterat Ek. Chef Kap Bedömning och iaktagelser 10 Vi bedömer därmed den finansiella måluppfyllanden som svag Direktionen har beslutat om nya mål som gäller från 2018 Myndighetschef 2018

100 Kap Bedömning och iaktagelser Vi bedömer utifrån årsredovisninges återrapportering att 11 verksamhetsmålens uppfyllelse är svag Kap Bedömning och Vi delar kommunalförbundets bedömning att man i stora delar inte iaktagelser 12 uppnår en god ekonomisk hushållning sida 2 (5) Bilaga 1 Handlingsplaner revision 2015 Direktionen har beslutat om nya mål som gäller från 2018 Noterat Myndighetschef 2018 Myndighetschef Vi rekommenderar att verksamhetsmålen för god ekonomisk Kap Mål för verksamheten hushållning utvecklas i enlighet med kommunallagens intentioner. Enligt lagens förarbeten ska det för dessa mål finnas ett samband 13 mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Beaktas i utformning av Trafikförsörjningsprogram och LP Myndighetschef Kap Bedömning och iaktagelser Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är 14 upprättad i enlighet med god redovisningssed. Noterat Ek.Chef Kap Bedömning och iaktagelser Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild 15 av årets resultat. Noterat Ek.Chef Kap Bedömning och Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild iaktagelser 16 av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Noterat Ek.Chef Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade (med reservation för att ev. Kap Bedömning och iaktagelser pensionsförpliktelser som ej redovisats), rätt periodiseradserade och 17 har värdetars enligt principerna i KRL. Beaktas i årsredovisning Ek. Chef Kap Bedömning och iaktagelser 18 Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar förbundets finansiering och investeringar. Noterat Ek.Chef Det saknas noter till kassaflödesanalysen. Uppgifterna nås dock via Kap Bedömning och iaktagelser övriga noter och vi rekommenderar att en hänvisning till befintliga 19 noter görs i kassaflödesanalysen. Beaktas i årsredovisning Ek.Chef Kap Bedömning och iaktagelser Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av 20 kommunalförbundets ekonomiska ställning och åtaganden. Noterat Ek.Chef Kap Bedömning och iaktagelser Vi bedömer att avsnittet angående redovisningsprinciper är kortfattat 21 och bör utvecklas. Beaktas i årsredovisning Ek. Chef

101 Handlingsplan Granskning av ansvarsutövande och internkontroll år 2015 sida 3 (5) Bilaga 1 Handlingsplaner revision 2015 Kap 5.2, sid 7, kommentarer 22 I samband med 2014 åra revision konstaterades att förbundets mål för resandet med kollektivtrafiken inte är realistiskt. Utfallet av 2015 visar dessvärre att utvecklingen fortsatt går åt fel håll. För övriga verksamhetsmål kan konstateras att endast miljömålen har uppnåtts och att måluppfyllnaden 2015 generellt har försämrats jämfört med Realistiska målsättningar beaktas i utformning av nytt Trafikförsörjningsprogram. Åtgärder för att öka måluppfyllnad i budget för Beaktas i utarbetandet av LP Kap 5.2, sid 8, kommentarer 23 Den rekommendation som lämnades i samband med 2014 års revision, var att direktionen bör genomföra en fördjupad analys och prövning av förutsättningarna för att utveckla länets kollektivtrafik. Det finns skäl att påpeka att lagen om kollektivtrafik föreskriver att trafikförsörjningsprogram vid behov ska uppdateras. Vår bedömning i samband med 2014 års revision kvarstår. Beaktas i utformning av nytt Trafikförsörjningsprogram Kap 5.2, sid 8, kommentarer 24 I samband med revisorernas dialog med direktionens arbetsutskott har uppmärksammats att förbundets medlemmar inte alltid tycks vara eniga om hur kollektivtrafiken i länet bör utvecklas. Enskilda medlemmar tar egna beslut om kollektivtrafikens som inte av alla uppfattas vara till gagn för länet i dess helhet. Denna utveckling är oroande. Om förbundet ska kunna uppnå de mål som anges i trafikförsörjningsprogrammet är förutsättning att medlemmarna agerar i enlighet med lagen om kollektivtrafik, de principer och den strategi som ligger till grund för förbundets uppdrag. Fråga för AU och förbundsdirektion. Myndighetschef Myndighetschef Myndighetschef

102 sida 4 (5) Bilaga 1 Handlingsplaner revision 2015 Kap 5.3, sid 10, kommentarer 25 Vår översikliga genomgång av beställningscentralens verksamhet är begränsad. I granskningen har inte ingått att närmare bedöma tillförliftligheten i den statistik som redovisats eller att analysera ingångna avtal. Med dessa förbehåll är vår bedömning att beställningscentralen bedriver en ändamålsenlig verksamhet. Noterat Kap 5.4, sid 10, kommentarer 26 Sammantaget innebär det gångna året att tidigare års utveckling med ett minskat resande, lägre intäkter (relativt sett) och ökande kostnader att förbundets ekonomi (ur ett medlemsperspektiv) försämras. Det är därför oroande att flera medlemmar i förbundet inom den egna kommunen inför särskilda erbjudanden om 100-lapp eller "gratis" kollektivtrafik. Det innebär att förbundets ekonomi försämras ytterligare, även om det är medlemmarna som i slutändan står för kostnaderna. Fråga för AU och förbundsdirektion. Kap 5.4, sid 11, kommentarer 27 Det är positivt att direktionen har analyserat förbundets administrativa kostnader eftersom ökad kunskap om kostnadsmassans innehåll ger bättre förutsättningar för en väl fungerande ekonomistyrning. Noterat Kap 5.4, sid 11, kommentarer 28 I samband med 2014 års revision rekommenderades att direktionen i samråd med förbundets medlemmar bedömer vilka möjligheter som finns för att öka kollektivtrafikens kostnadseffektivitet och att i det sammanhanget även undersöker om subventionsgraden kan sänkas. Vår rekommendation kvarstår. Fråga för AU och förbundsdirektion. Kap 5.4, sid 11, kommentarer 29 Vår sammantagna bedömning är, liksom förgående år att direktionen behöver utveckla förbundets finansiella mål utifrån kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning Beaktas i utformning av nytt Trafikförsörjningsprogram Direktionen har genom sitt beslut om bolagspolicy för hel-delägda företag skapat förutsättningar för en bättre ägarstyrning och uppsikt. Ett förbättringsområde är dock rapporteringen om utvecklingen inom Kap 5.5 Ägarstyrning och uppsikt, de olika bolagen. Vi har heller inte funnit att förbundet har uppdaterat kommentarer 30 eller utfärdat ägardirektiv för hel- och delägda företag. Fråga för AU och förbundsdirektion. Myndighetschef Myndighetschef Myndighetschef Myndighetschef Myndighetschef Myndighetschef

103 Kap 5.5 Ägarstyrning och uppsikt, kommentarer 31 uppsikt och ägarstyrning. Kap 5.6 Internkontroll, kommentarer 32 Beträffande beslutet att delegera ansvaret för uppsiktsplikten till arbetsutskottet innebär det enligt vår bedömning ingen förändring av ansvarsförhållandena. Det är inte möjligt att delegera ansvar. Vår bedömning är därför att direktionen fortsatt har det fulla ansvaret för Vår bedömning är att direktionens interna kontroll är tillräcklig men att det finns utrymme för förbättringar. sida 5 (5) Bilaga 1 Handlingsplaner revision 2015 Fråga för AU och förbundsdirektion. Fråga för AU och förbundsdirektion. Direktionen beslutade i juni 2015 att se över förbundsordningen men återtog detta beslut vid sitt möte den 18 mars Det är inte tillfredsställande att direktionen trots att påpekade brister varit kända Kap 5.7 Övriga frågor 33 sedan maj 2013, inte har sett till att rätta till konstaterade oklarheter. Vid genomgången av direktionens protokoll och handlingar har noterats att beslut om budget för 2016 togs den 18 december 2015 vilket innebär att kravet på ett beslut omk budget före september Kap 5.7 Övriga frågor 34 månads utgång inte har efterlevts. Kap 6 Revisionell bedömning 35 I samband med revisorernas dialog med direktionens arbetsutskott har också noterats att förbundets medlemmar inte alltid tycks vara eniga om hur kollektivtrafiken ska utvecklas, vilket är oroande. Ärende till direktionen i oktober 2016 Adm.Chef Noterat Fråga för AU och förbundsdirektion. Kap 6 Revisionell bedömning Kap 6 Revisionell bedömning Det finns enligt vår bedömning skäl att noga överväga utformningen av trafikförsörjningsprogrammet och därefter ta ställning till vilka mål som är lämpliga för kollektivtrafiken i Västernorrland. Vår samlade bedömning är att direktionen i flera avseenden har genomfört planerad verksamhet och att man vidtagit åtgärder i syfte att åtgärda påtalade brister. Det är emellertid inte tillfredsställande att direktionen ännu inte har åtgärdat de oklarheter som finns i förbundsordningen. Bristerna i förbundsordningen påtalades i maj Fråga för AU och förbundsdirektion. Myndighetschef Myndighetschef Myndighetschef Myndighetschef Myndighetschef Ärende till direktionen i oktober 2016 Adm.Chef

104 Bilaga 2 - Handlingsplaner revision r "i>erxke.bnirisi:rö m \ Anneth Nyqvist i Certifierade kommunala revisorer I Mars 2015 pwc

105 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och metod Revisionskriterier Granslotingsresultat Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Investeringsredovisning Driftredovisning -verksamhetens nettokostnader Balanskrav God ekonomisk hushållning Finansiella mål Mål för verksamheten Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Tilläggsupplysningar PwC

106 1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunalförbundet lever med knapp marginal, resultatet uppgår till + 0,2 mnkr, upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Vi bedömer såväl den finansiella måluppfyllelsen som verksamhetens måluppfyllelse som svag. Vi delar direktionens bedömning att man i stora delar inte uppnår en god ekonomisk hushållning. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Följande iakttagelser har gjorts vid granskningen av räkenskaperna: Som inomlinjepost eller bland balansräkningens avsättningar redovisas inga pensionsförpliktelser. Vi inte haft möjlighet att ta del av förbundets pensionsavtal för personal och förtroendevalda och kan därför inte utesluta att det finns oredovisade pensionsförpliktelser I balansräkningen finns kortfristiga skulder motsvarande ca 8 mnkr som består av äldre statsbidrag och riktade bidrag som inte reglerats. Med anledning av skuldernas ålder bedömer vi att det inte finns någon återbetalningsskyldighet för dessa. I syfte att öka kvaliteten på årsredovisningen lämnar vi följande rekommendationer: Komplettera bokslutsdokumentationen med aktuella pensionsavtal. Beräkna och bokför eventuella pensionsförpliktelser som inte reglerats per 31 dec. Reglera gamla skulder härrörande från bidrag som ej nyttjats. Antingen genom att de intäktsförs eller nyttjas för sitt ursprungliga ändamål. Avsnittet om redovisningsprinciper bör utvecklas. Både finansiella mål och verksamhetsmål avseende god ekonomisk hushållning bör utvecklas. Den sammanställda redovisningen bör anpassas till kraven i RKR 8.2 vad avser tilläggsupplysninger. PwC 1 av 10

107 PwC 2 av 10

108 2. Inledning Bakgrund 2.1. I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner, landsting och kommunalförbund. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är direktionen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3-8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål direktionen beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. PwC 3 av 10

109 Vi har även bedömt kommunalförbundets ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultaten i årsredovisningen är förenliga med de mål för god ekonomisk hushållning som direktionen beslutat om. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner, landsting och kommunalförbund. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med Kommunalförbundets ekonomikontor. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med och med utgångspunkt från SKYREV:s utkast 'Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting". Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades Direktionen fastställer förslag till årsredovisningen Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonomichef. Revisions kriterier Direktionen är ansvarig för upprättandet av kommunalförbundets årsredovisning. Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen Kommunal redovisningslag Rekommendationer från rådet för kommunal redovisning Direktionens beslut om god ekonomisk hushållning PwC 4 av 10

110 3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall,finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen beskriver också kort vilka utmaningar det finns gällande ekonomin de närmaste åren. Utvärdering av ekonomisk ställning Enligt 4 kap. 5 Lag om kommunal redovisning ska förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering av kommunalförbundets ekonomiska ställning. Vi vill framhålla att för att en utvärdering ska kunna ske bör mål för den finansiella ställningen anges. I dagsläget finns målsättningar kopplade till god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv men vi bedömer inte att dessa är tillämpliga vid utvärdering av kommunalförbundets ekonomiska ställning. Händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberättelsen redovisas på ett tydligt sätt väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Förväntad utveckling Av årsredovisningen framgår den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Kopplingen bör göras tydligare till hur detta kommer att påverka förbundets ekonomi och prioriteringar inom olika områden. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen; löne - och medarbetarsamtal, jämställdhet och mångfald, policyarbete, antal årsarbetare samt pensioner. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en kort beskrivning av den samlade redovisningen och kort information om respektive bolags verksamhet och resultat för Informationen täcker inte de krav på särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen som finns i RKR 8.2. PwC 5 av 10

111 Pensionsredovisning I förvaltningsberättelsen framgår att förbundet inte har några ansvarsförbindelser för pensioner intjänade varken för 1998 eller senare. Däremot har kommunalförbundet kostnader för pensioner till personal som uppgick till 1,6 mnkr för Investeringsredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Investeringarna uppgår endast till 0,2 mnkr för Förbundet har sammanställt förbrukningsinventarier för 2015 som uppgår till knappt 0,4 mnkr. Det finns tre poster på 30 tkr, i övrigt är alla belopp under 20 tkr. Vi gjorde i samband med delårsrapporten en fördjupad kontroll av att investeringar inte har redovisats som driftkostnader men inga avvikelser påträffades Driftredovisning - verksamhetens nettokostnader Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att sammanställningen av verksamhetens nettokostnader i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till direktionens budget. Verksamhetens nettokostnader fördelar sig enligt följande: l Utfall Budget Prognos Prognos Budget i Sammanställning nettokostnader avvikels 2015 helår avvikelse 2015 e! Landsbygdstrafik -155,4-138,5-161,2-16,9 5,8 i Tätortstrafik -98,9-82,6-100,9-16,3 2,0 1 SÄKO -104,8-113,0-104,4 8,2-0,4!Tågtrafik -25,8-33,0-29,2 7,2 3,4 i Biljettsystem -5,0-5,0-5,0 0,0 0,0 i Stationsavgifter -1,8-1,8-1,9 0,0 0,1 i Förvaltningskostnader -29,9-30,5-30,5 o,6 o,6!administration SÄKO -15,0-17,O -16,5 2,0 1,5 : Finansnetto o,o 0,5 o,o -0,5 0,0 : Resultat före medlem still skott -436,6-420,9-449,6-15,7 13,oj Budgetavvikelsen uppgår totalt till -15,7 mnkr. Det är framförallt landsbygdstrafik och tätortstrafik som redovisar negativa budgetavvikelse. Till viss del täcks dessa avvikelser genom att SÄKO (särskild kollektivtrafik) och Tågtrafiken redovisar positiva avvikelser gentemot budget. Den största orsaken till avvikelsen mot budget kan förklaras av att helårseffekten av förändringen för intäkter skolkort inte finns med i budget. Vidare anges att en ytterligare orsak till avvikelsen är att intäktsnivån i tätortstrafiken var för högt budgeterad. För varje delverksamhet redovisas ett antal förklaringar till avvikelserna. PwC 6 av 10

112 Balanskrav Bedömning och iakttagelser Vi instämmer i kommunalförbundets bedömning av att balanskravet har uppfyllts. Eftersom resultatet uppgår till 0,2 mnkr är det dock med knapp marginal. Avstämning av årets resultat enligt balanskravets bestämmelser har skett enligt 4 kapitlet i kommunal redovisningslag God ekonomisk hushållning Bedömning och iakttagelser Beaktar man att det i årets resultat ingår: återföring av outnyttjade projektmedel, realisationsvinster och viten om tillsammans 1,4 mnkr som har en positiv jämförelsestörande effekt så är det underliggande resultatet negativt med -1,4 mnkr. Vi bedömer därmed den finansiella måluppfyllelsen som svag. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering att verksamhetsmålens uppfyllelse är svag. Vi delar kommunalförbundets bedömning att man i stora delar inte uppnår en god ekonomisk hushållning. Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2015: Finansiellt mål, fastställt av direktionen i budget Utfall Årets resultat ska visa Utfallet uppgår till 0,2 överskott. mnkr Alla som verkar inom KTM ska ha förståelse för god ekonomisk hushållning. Kopplingen mellan mål, verksamhet och ekonomi har förstärkts, bl.a. genom budgetdialogmöten. Måluppfyllelse, direktionens bedömning Ja, målet uppfylls. Ja, målet bedöms som uppfyllt. Resultatmålet uppnås med knapp marginal och budgetavvikelsen uppgår till -15,7 mnkr. Målet "att alla som verkar inom KTM ska haforståelsefor god ekonomisk hushållning" är enligt vår uppfattning inte reviderbart. Vi rekommenderar att finansiella mål utformas med stöd av traditionella nyckeltal hämtade från förbundets resultat- och balansräkning samt kompletterat med måltal för budgetföljsamhet och prognossäkerhet Mål för verksamheten Direktionen har fastställt verksamhetsmål avseende god ekonomisk hushållning. PwC 7 av 10

113 Verksamhetsmål, Måluppfyllelse, fastställt av direktionen i Utfall 2015 direktionens bedömning b u d u et 2015 Kollektivtrafikmyndigheten Kundnöjdheten avseende verkar för att öka den planerad och oplanerad Målet u ppfy Ils delvis. regionala och fysiska information har minskat. tillgängligheten. Kollektivtrafikmyndighetens Kunskapen om vem som varumärke Din Tur ska ansvarar för stärkas gentemot resenärer kollektivtrafiken har Nej, målet uppfylls inte. och allmänheten. minskat. Kollektivtrafikmyndigheten Den sammanfattande ska öka nöjdheten över nöjdheten hos såväl kollektiv tra tiken hos resenärer som allmänhet Nej, målet uppfylls inte. resenärer och allmänheten. har minskat. Trots utökad trafik så är Kollektivtrafikmyndigheten marknadsandelen av det ska öka det kollektiva totala resandet resandet i Västernorrland. oförändrat. Nej, målet uppfylls inte. Kollektiv tr a fikm y n digh eten Indikatorerna av seende ska min ska kollektiv trafikens energianvändning är negativa påverkan på miljön. bättre än målyärdet. Ja, målet uppfylls. Av de fem verksamhetsmålen uppfylls ett mål och ett mål uppfylls delvis. Övriga tre bedöms inte vara uppfyllda. Vi rekommenderar att verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning utvecklas i enlighet med kommunallagens intentioner. Enligt lagens förarbeten ska det för dessa mål finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år och prognos. PwC 8 av 10

114 Resultaträkning Utfall Utfall Budget Prognos Verksamhetens intäkter 147,1 140,6 174,0 Verksamhetens kostnader -576,6-556,9-590,4 Jämförelsestörande poster 1,2 3,7 Avskrivningar -8,o -6,7-5,0 Verksamhetens nettokostnader -436,4-419,3-421,4-450,1 Medlemsbidrag 436,6 419,0 420,9 449,6 Finansiella intäkter o,o 1,4 0,5 0,5 Finansiella kostnader o,o 0,0 Arets resultat 0,2 1,1 o,o 0 En analys av händelser, förändrade redovisningsprinciper och "opåverkbara" poster som haft väsentlig påverkan på skillnaden mellan åren redovisas nedan. Medlemsbidragen har ökat med 17,6 mnkr och verksamhetens intäkter med 7,1 mnkr, vilket innebär att intäkterna har ökat med totalt 24,7 mnkr. Kostnaderna har ökat med 20,0 mnkr, Jämförelsestörande poster har minskat med 2,5 mnkr och avskrivningarna har ökat med 1,3 mnkr. Finansnettot har blivit 1,4 mnkr sämre. Kommunalförbundet har inte tagit upp någon avsättning eller inomlinjepost för pensionsförpliktelser. Kostnadsföring av premier för pensioner sker månadsvis. Av redovisningsprinciperna framgår att kommunalförbundet strävar efter att följa god redovisningssed med undantag för pensionsredovisningen. Det finns dock ingen förklaring till vad avvikelsen består i. Vi har heller inte haft möjlighet att ta del av förbundets pensionsavtal för personal och förtroendevalda och kan därför inte utesluta att avvikelsen utgörs av oredovisade pensionsfö rp liktelser Balansräkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning med undantag för pensionsförpliktelser. Fakturaunderlag finns till samtliga interimsposter och det är lätt att följa redovisningen från specifikation till underlag. Likvida medel är betydlig högre än föregående år, 110,2 mnkr jämfört med 37,5 mnkr, vilket beror på att medlemsbidragen numera erhålls i förskott. Sedan delårsrapporten har kommunalförbundet genomfört en utredning av äldre kortfristiga skulder och det finns nu underlag till flertalet av dessa poster. Totalt sett har vi identifierat kortfristiga skulder motsvarande drygt 8 mnkr som avser äldre PwC 9 av 10

115 statsbidrag; riktade bidrag till glesbygd- och handikappåtgärder etc. där vissa poster har varit orörda sedan mitten av oo-talet. Kommunalförbundet avser att använda dessa medel till framtida projekt. Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar (RKR 11-4). Förbundet redovisar inte några anläggningstillgångar varför denna rekommendation inte är aktuell. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade (med reservation för att ev. pensionsförpliktelser som ej redovisats), rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL Kassaflödesanalys Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar förbundets finansiering och investeringar. Det saknas noter till kassaflödesanalysen. Uppgifterna nås dock via övriga noter och vi rekommenderar att en hänvisning till befintliga noter görs i kassaflödesanalysen. Överensstämmelse finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen Sammanställd redovisning Bedömning och iakttagelser Kommunalförbundet har upprättat en sammanställd redovisning. Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunalförbundets ekonomiska ställning och åtaganden. Redovisningen har i både räkenskapsscheman och noter redovisats bredvid förbundes uppgifter Tilläggsupplysningar Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att avsnittet angående redovisningsprinciper är kortfattat och bör utvecklas. Årsredovisningens tilläggsupplysningar uppfyller till stora delar KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed PerÄke Brunström, projektledare PwC 10 av 10

116 Bilaga 3 - Handlingsplaner revision Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2015 Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Revisionsrapport Landstinget Västernorrland LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

117 Landstinget Västernorrland Tjänsteställe, revisor Revisionskontoret Bo Basun Datum Dnr 15REV63 Sida 2(13) Sammanfattning Syftet med granskningen är att bedöma om förbundsdirektionen har genomfört de uppdrag som framgår av samarbetsavtal, förbundsordning och aktuella styrdokument. Den övergripande revisionsfrågan är om förbundets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen har varit tillräcklig. Granskningen har genomförts med stöd av dokumentstudier samt dialog med direktionens arbetsutskott. Av förbundsdirektionens årsredovisning för 2015 framgår att utfallet för de olika målen, med undantag för miljömålen, är sämre än föregående år, bland annat en fortsatt negativ utveckling av resandet. Istället för målet om 13 miljoner påbörjade resor inom kollektivtrafiken uppnåddes 9,45 miljoner resor, vilket är lägre än föregående år. I samband med granskningen har noterat att förbundets medlemmar inte alltid tycks vara eniga om hur kollektivtrafiken i länet bör utvecklas. Det finns enligt vår bedömning skäl att noga överväga utformningen av trafikförsörjningsprogrammet och därefter ta ställning till vilka mål som är lämpliga för kollektivtrafiken i Västernorrland. Vår bedömning är likväl att direktionen i flera avseenden har genomfört planerad verksamhet och att man har vidtagit åtgärder i syfte att åtgärda påtalade brister. Det är dock inte tillfredsställande att direktionen ännu inte har åtgärdat de oklarheter som finns i förbundsordningen. Bristerna i förbundsordningen påtalades i maj Beträffande ägarstyrning och uppsikt har direktionen tagit viktiga steg i syfte att förbättra processer och rutiner men det finns exempel på frågeställningar som ännu inte har åtgärdats. Bland annat behöver direktionen utveckla ägarstyrningen och rapporteringen. Beträffande intern kontroll har vi noterat att direktionens policy innehåller en generell tidplan som behöver ses över. Vår bedömning är att direktionen i allt väsentligt har en tillräcklig intern kontroll.

118 Landstinget Västernorrland Tjänsteställe, revisor Revisionskontoret Bo Basun Datum Dnr 15REV63 Sida 3(13) Innehållsförteckning 1 Bakgrund Syfte, revisionsfråga och avgränsning Revisionskriterier Metod Resultat av granskningen Föregående års revision Förbundets verksamhet år Beställningscentralen Förbundets ekonomi år Ägarstyming och uppsikt Intern kontroll Övriga frågor Revisionell bedömning... 12

119 wc Landstinget Västernorrland Tjänsteställe, revisor Revisionskontoret Bo Basun Datum Dnr 1SREV63 Sida 4(13) 1 Bakgrund Efter beslut av kommunfullmäktige i kommunerna i Västernorrland och landstingsfullmäktige inledde Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län sin verksamhet den 1 januari Förbundet är organiserat som ett kommunalförbund med direktion. Av förbundsordningen framgår att ändamålet med förbundet är att som regional kollektivtrafikmyndighet för Västernorrlands län ansvara för den regionala kollektivtrafiken. Förbundsdirektionen ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut, riktlinjer och föreskrifter som gäller enligt lag, samarbetsavtal, förbundsordning och övriga styrdokument. Förbundet är ägare av Västernorrlands läns Trafik AB där verksamheten inklusive tillgångar och skulder har överlåtits till förbundet. Bolaget finns kvar i passiv form. Som ägare av Västernorrlands läns Trafik AB är förbundet delägare av Bussgods i Västernorrland AB (47,1 %), Norrtåg AB (25 %) och AB Transitio (5 %). Kommunalförbundets revisorer har ansvar för att årligen granska förbundet med utgångspunkt i de bestämmelser som återfinns i kommunallagens revisionskapitel (utöver allmänna bestämmelser finns en särskild reglering i 19-22). Granskningen ska genomföras i enlighet med de principer och riktlinjer som följer av god revisionssed i kommunal verksamhet. 2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning Syftet med granskningen är att bedöma om förbundsdirektionen har genomfört de uppdrag som framgår av samarbetsavtal, förbundsordning och aktuella styrdokument. Den övergripande revisionsfråga som ska besvaras är om förbundets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. De underliggande revisionsfrågor som ska besvaras är: - Har direktionen genomfört planerad verksamhet? - På vilket sätt har direktionen utövat sitt ansvar för ägarstyming och uppsikt över hel- och delägda företag? - Har direktionen en tillräcklig intern kontroll? - Vilka åtgärder har direktionen vidtagit med anledning av föregående års rev1s10n Vidare ingår att översiktligt granska verksamheten vid förbundets beställningscentral i Ånge. Granskningen är begränsad och omfattar tex inte någon analys av de avtal som förbundets beställningscentral har ingått med andra parter.

120 Landstinget Västernorrland Tjänsteställe, revisor Revisionskontoret Bo Basun Datum Dnr 15REV63 Sida 5(13) 3 Revisionskriterier Revisionskriterier är främst samarbetsavtal, förbundsordning, reglemente samt aktuell lagstiftning, däribland lagen om kollektivtrafik (SFS 2012: 1065) och kommunallagen (som innehåller bestämmelser om kommunalförbund). 4 Metod Granskningen har genomförts med stöd av den dialog som förbundets revisorer haft med företrädare för förbundsdirektionens arbetsutskott. Granskningen baseras därutöver på studier och genomgång av direktionens handlingar (styrdokument, protokoll och underliggande dokumentation) samt på överläggningar med myndighetschefen och dennes medarbetare. Rapporten är sakgranskad av myndighetschefen. 5 Resultat av granskningen 5.1 Föregående års revision Med anledning av 2014 års revision har förbundets direktion beslutat om handlingsplan i syfte att åtgärda de brister som förbundets revisorer har påtalat 1 Bland de viktigare åtgärder som direktion avser att vidta har följande noterats; - Mål av betydelse för ekonomisk hushållning ska utvecklas och i dialog med förbundets medlemmar klargöra vilka principer som ska gälla för god ekonomisk hushållning - Finansiella mål ska utvecklas och sättas i relation till kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning - Förbundets interna kontroll ska förbättras - Utvecklingen av förbundets administrativa kostnader ska analyseras - Ägarstyming och uppsikt ska utvecklas - Förbundsordningen ska ses över 1 Direktionens protokoll Dir 53-15

121 -.. Landstinget Västernorrland Tjänsteställe, revisor Revisionskontoret Bo Basun Datum Dnr 15REV63 Sida 6(13) Kommentarer Under 2015 har förbundets revisorer, vid överläggningar med direktionen och dess arbetsutskott, fortlöpande fått information om förbundets verksamhet och pågående aktiviteter med anledning av påpekanden om brister och behov av åtgärder. Direktionen har låtit genomföra en analys av förbundets administrativa kostnader. Vidare har förutsättningarna för förbundets interna kontroll setts över och direktionen har beslutat om en policy. Under 2015 har direktionen också beslutat om en plan för intern kontroll för verksamhetsåren 2015 respektive I januari 2015 tog direktionen beslut om en bolagspolicy. Där framgår utgångspunkter för förbundets ägarroll (utifrån gällande lagstiftning) samt principer för hur förbundet ska utöva sin ägarroll. Av policyn framgår också att direktionens uppsiktsplikt har delegerats till arbetsutskottet. Vid direktionens möte i juni 2015 gav direktionen förvaltningen i uppdrag att se över förbundsordningen. Detta beslut har senare upphävts. Sammantaget kan konstateras att direktionen, inom flera områden, har tagit initiativ till att se över de frågeställningar som påtalades i samband med 2014 års revision. Vad gäller frågor som rör god ekonomisk hushållning kan konstateras att vissa förändringar har gjorts men att dessa frågor ännu inte har fått en tillfredsställande lösning. 5.2 Förbundets verksamhet år 2015 Direktionens förvaltningsberättelse redogör för kollektivtrafikens utveckling under 2015 och för resultaten avseende de fem övergripande verksamhetsmålen. Under 2015 har resandeutvecklingen varit negativ och antalet påbörjade resor har minskat jämfört med föregående år, vilket innebär att målet om 13 miljoner påbörjade resor inte har uppnåtts. Totalt påbörjades 9,45 miljoner resor inom kollektivtrafiken 2015, vilket kan jämföras med 9,7 miljoner resor under 2014 och 10,1 miljoner resor under Direktionens förvaltningsberättelse redovisar måluppfyllelsen ifråga om tillgänglighet, varumärke, kundnöjdhet, resande, miljö och ekonomi. För vart och av dessa mål redovisas en analys baserad på indikatorer och aktiviteter samt en bedömning av måluppfyllelsen.

122 Landstinget... Västernorrland Tjänsteställe, revisor Revisionskontoret Bo Basun Datum Dnr 15REV63 Sida 7(13) Av nedanstående tablå framgår, i sammanfattad form, direktionens analys och bedömning och 2015 års resultat samt en jämförelse med utfallet för Mål Direktionens analys Direktionens be- Direktionens bedömning 2015 dömning 2014 Tillgänglighet Målet anses uppfyllt med men det finns Mål uppfyllt med Mål uppfyllt brister i information till resenär vissa brister Varumärke Trots många aktiviteter nås inte målet Mål ej uppfyllt Mål ej uppfyllt Kundnöjdhet Negativa utfall på indikatorer Mål ej uppfyllt Mål uppfyllt Resande Resande långt ifrån mål i budget, Negativ Mål ej uppfyllt Mål ej uppfyllt resandeutveckling Miljö Samtliga indikatorer visar bättre resultat Mål uppfyllt Mål uppfyllt med än mål vissa brister Ekonomi Resultat positivt men avvikelse från bud- Mål uppfyllt med Mål uppfyllt get vissa brister Utifrån dessa resultat är direktionens samlade bedömning att förbundet inte har en god ekonomisk hushållning. Under 2015 har flera medlemmar i förbundet infört eller diskuterat gratis kollektivtrafik för vissa grupper eller särskilda kort som ger en lägre kostnad för resenären (typ 100-lappen). Flera medlemmar har tagit särskilda beslut rörande kollektivtrafiken. Sundsvalls kommun genomförde en egen upphandling av den särskilda kollektivtrafiken och Sollefteå kommun har efter årsskiftet 2015/2016 aviserat att man vill lämna förbundet. Avslutningsvis har noterats att direktionen under 2015 beslutade om ett gemensamt och länsöverskridande produktutbud vilket innebär enhetliga taxor och villkor för resenärer i norrland. Beslutet befaras leda till att förbundet får lägre biljettintäkter. Kommentarer Direktionens förvaltningsberättelse är informativ och redogör för verksamhetens utveckling och utfallet för förbundets verksamhetsmål och finansiella mål. I samband med 2014 års revision konstaterades att förbundets mål för resandet med kollektivtrafiken inte är realistiskt. Utfallet av 2015 visar dessvärre att utvecklingen fortsatt går åt fel håll. För övriga verksamhetsmål kan konstateras att endast miljömålen har uppnåtts och att måluppfyllelsen 2015 generellt har försämrats jämfört med 2014.

123 Landstinget Västernorrland Tjänsteställe, revisor Revisionskontoret Bo Basun Datum Dnr 15REV63 Sida 8(13) Vidare konstaterades att förbundets budget och långtidsplan utgår från trafikförsörjningsprogrammets vision om fördubblingsmålet samtidigt som resandeutvecklingen de senaste åren endast undantagsvis motsvarat målbilden. Det är uppenbart inte realistiskt att i trafikförsörjningsprogram och planering utgå från målet att kollektivtrafikens andel av det totala resandet ska fördubblas fram till år Den rekommendation som lämnades i samband med 2014 års revision, var att direktionen bör genomföra en fördjupad analys och prövning av förutsättningarna för att utveckla länets kollektivtrafik. Det finns skäl att påpeka att lagen om kollektivtrafik föreskriver att trafikförsörjningsprogram vid behov ska uppdateras 2 Vår bedömning i samband med 2014 års revision kvarstår. I samband med revisorernas dialog med direktionens arbetsutskott har uppmärksammats att förbundets medlemmar inte alltid tycks vara eniga om hur kollektivtrafiken i länet bör utvecklas. Enskilda medlemmar tar egna beslut om kollektivtrafiken som inte av alla uppfattas vara till gagn för länet i dess helhet. Denna utveckling är oroande. Om förbundet ska kunna uppnå de mål som anges i trafikförsörjningsprogrammet är förutsättning att medlemmarna agerar i enlighet med lagen om kollektivtrafik, de principer och den strategi som ligger till grund för förbundets uppdrag. 5.3 Beställningscentralen Uppdrag Förbundets beställningscentral i Ånge har i uppdrag dels att ta emot bokningar och samordna sjukresor och resor med färdtjänst dels att handha kundservice för Din Tur. Beställningscentralen är öppen dygnet runt. Samtliga kommuner i länet ingår men Sundsvalls kommun sköter sedan 2015 själv en del av uppdraget (fakturering). Det innebär att det inom Sundsvalls kommuns område inte sker någon samordning av sjukresor och resor med färdtjänst. Ett särskilt uppdrag är att beställningscentralen handlägger färd- och riksfärdtjänst för Ånge kommun. Vid sidan av uppdragen i Västernorrland har beställningscentralen uppdrag i Norrbotten och Västerbotten (samhällsbetalda resor) och för Norrbotten och Jämtland även kundservice. 2 Lagen om kollektivtrafik; 2010:1065, 2 kap. 8.

124 Landstinget Västernorrland Tjänsteställe, revisor Revisionskontoret Bo Basun Datum Dnr 15REV63 Sida 9(13) Bemanning Vid beställningscentralen arbetar ett tjugotal trafiksamordnare samt platschef, trafikledare, internutbildare m fl. Sammanlagt har beställningscentralen cirka 25 personer som är tillsvidare anställda och ett 10-tal vikarier. Nyanställda trafiksamordnare får 14 veckors utbildning under cirka 5 månader. Utbildningen omfattar regelverk för färdtjänst och sjukresor, administrativa system, kundservice och bemötande samt geografi. Vidareutbildning och uppföljning sker löpande. Verksamhet Det finns en omfattande statistik som redovisar antal inkommande samtal, antal bokade resor med sjukresor respektive färdtjänst och andelen resor som är samordnade. Som framgår av nedanstående sammanställning är antalet inkommande samtal relativt oförändrat över åren. Detsamma gäller antal resor med färdtjänst där ökningen mellan åren 2011 och 2015 motsvarar knappt 1 procent. Antal sjukresor med taxi har under samma tidsperiod ökat med nästan 19 procent. Om man istället ser till andelen resor som är samordnade, d v s flera resenärer i samma taxi, framgår att samordningen har ökat i omfattning, om än relativt blygsamt. Inkommande samtal, sjukresor och färdtjänst i Västernorrland Antal inkommande samtal Antal sjukresor med taxi Andel sjukresenärer som 55% 56% 59% 60% 61 % samåker Antal färdtjänstresor Andel färdtjänstresenärer 49% 51 % 55% 57% 52 % som samåker Kvalitet och kundsynpunkter Beställningscentralen mäter kontinuerligt antal kundsynpukter och anlitar även en särskild tjänst hos Svensk Kollektivtrafik (ANBARO) för kvalitetskontroll. Antalet synpunkter varierar mellan åren. Under 2015 fick beställningscentralen 466 kla- 3 Källa Beställningscentralen, avrundade värden (närmast 100-tal).

125 -.c Landstinget Västernorrland Tjänsteställe, revisor Revisionskontoret Bo Basun Datum Dnr 1SREV63 Sida 10(13) gomål vilket är något fler än under 2014 (401 klagomål). Sedan 2009 har antalet klagomål varierat mellan 290 (2012) och 575 (2009). Den kvalitetskontroll som utförs av Svensk Kollektivtrafik innebär att fem resenärer i länet rings upp varje dag och intervjuas om resan. Enligt uppgift awiker utfallet för Västernorrland inte från övriga delar av landet. Dock kan noteras att nöjdheten hos resenärer i Västernorrland inte har förändrats de senaste åren men också att utfallet för länet innebär att man tillhör de län som har ett något sämre resultat. Kommentarer V år översiktliga genomgång av beställningscentralens verksamhet är begränsad. I granskningen har inte ingått att närmare bedöma tillförlitligheten i den statistik som redovisats eller att analysera ingångna avtal. Med dessa förbehåll är vår bedömning att beställningscentralen bedriver en ändamålsenlig verksamhet. 5.4 Förbundets ekonomi år 2015 Direktionens redovisning av förbundets ekonomiska utveckling visar att medlemmarnas tillskott under 2015 uppgick till 436,6 miljoner kronor, vilket innebär en ökning jämfört med föregående år ( 418,9 miljoner kronor). Sett ur ett femårsperspektiv har medlemmarnas kostnader för kollektivtrafiken ökat med cirka 110 miljoner kronor. Under samma tid har intäkterna ökat med cirka 13 miljoner kronor. Utvecklingen av förbundets kostnader och intäkter ska sättas i relation till utförd produktion. Enligt förbundets årsredovisning har antalet produktionskilometer minskat från cirka 14,1 miljoner kilometer (2011) till 13,2 miljoner kilometer (2015). I samband med 2014 års revision noterades att de administrativa kostnaderna ökade betydligt mer än övriga kostnadsslag. Direktionen har i en särskild analys visat att de administrativa kostnadernas ökning bland annat beror på underhåll av biljettmaskiner och IT-relaterade kostnader. Vidare framgår att beställningscentralens kostnader under perioden har minskat från 16,3 miljoner kronor till 14,4 miljoner kronor. Kommentarer Sammantaget innebär det gångna året att tidigare års utveckling med ett minskat resande, lägre intäkter (relativt sett) och ökade kostnader att förbundets ekonomi (ur ett medlemsperspektiv) försämras. Kostnadstrycket ökar och resursutnyttjandet försämras i och med att färre reser kollektivt. Vi har också noterat att förbundets nya produktstrategi (resevillkor, taxor) sannolikt leder till minskade framtida intäkter Det är ur därför oroande att flera medlemmar i förbundet inom den egna kommunen inför särskilda erbjudande om 100-lapp eller "gratis" kollektivtrafik. Det inne-

126 -.c Landstinget Västernorrland Tjänsteställe, revisor Revisionskontoret Bo Basun Datum Dnr 15REV63 Sida 11(13) bär att förbundets ekonomi försämras ytterligare, även om det är medlemmarna som i slutändan står för kostnaden. Det är positivt att direktionen har analyserat förbundets administrativa kostnader eftersom ökad kunskap om kostnadsmassans innehåll ger bättre förutsättningar för en väl fungerande ekonomistyming. I samband med 2014 års revision rekommenderades att direktionen i samråd med förbundets medlemmar bedömer vilka möjligheter som finns för att öka kollektivtrafikens kostnadseffektivitet och i det sammanhanget även undersöker om subventions gr aden kan sänkas. Vår rekommendation kvarstår. Vår sammantagna bedömning är, liksom föregående år, att direktionen behöver utveckla förbundets finansiella mål utifrån kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. 5.5 Ägarstyrning och uppsikt Under gr anskningen har noterats att direktionen har tagit beslut om en särskild bolagspolicy. Av policyn framgår att direktionen har delegerat uppsiktsplikten till arbetsutskottet. Vidare framgår av direktionen protokoll att man under året tagit ställning till ändrade styrdokument för Norrtåg AB och Transitio AB samt att man gett instruktioner till stämmoombud för nå gr a av förbundets delägda företag. Kommentarer Direktionen har genom sitt beslut om bolagspolicy för hel- och delägda företag skapat förutsättningar för en bättre ägarstyming och uppsikt. Ett förbättringsområde är dock rapporteringen om utvecklingen inom de olika bolagen. Vi har heller inte funnit att förbundet har uppdaterat eller utfärdat ägardirektiv för hel- och delägda företag. Beträffande beslutet att delegera ansvaret för uppsiktsplikten till arbetsutskottet innebär det enligt vår bedömning ingen förändring av ansvarsförhållandena. Det är inte möjligt att delegera ansvar. Vår bedömning är därför att direktionen fortsatt har det fulla ansvaret för uppsikt och ägarstyming. 5.6 Intern kontroll Under 2015 har direktionen sett över sin policy för intern kontroll. Vidare har direktionen fått rapport om utförd intern kontroll avseende 2014 samt beslutat om den interna kontrollen 2015 respektive 2016.

127 Landstinget Västernorrland Tjänsteställe, revisor Revisionskontoret Bo Basun Datum Dnr 1SREV63 Sida 12(13) Kommentarer Direktionens nya policy för intern kontroll innebär att flera av oklarheter som fanns den förra policyn är utredda och åtgärdade. Det är dock olyckligt att tidplanen för arbetet med intern kontroll innebär att rapport om föregående års resultat lämnas först i juni månad året efter. Konsekvensen blir att revisorerna inte har ett fullständigt underlag när de under mars/april månad samma år ska uttala sig om direktionen har en tillräcklig intern kontroll. Vår bedömning är att direktionens interna kontroll är tillräcklig men att det finns utrymme för förbättringar Övriga frågor I samband med 2012 års revision av förbundet konstaterades att det fanns oklarheter och i vissa fall felaktigheter i den av medlemmarna antagna förbundsordningen. Nå gr a av dessa oklarheter avser ansvarsförhållanden inom förbundet, om budgetprocessen, om ekonomistyming och om medlems rätt till utträde. Direktionen beslutade i juni 2015 att se över förbundsordningen men återtog detta beslut vid sitt möte den 18 mars Det är inte tillfredsställande att direktionen, trots att påpekade brister varit kända sedan maj 2013, inte har sett till att rätta till konstaterade oklarheter. Vid genomgången av direktionens protokoll och handlingar har noterats att beslut om budget för 2016 togs den 18 december 2015 vilket innebär att kravet på ett beslut om budget före september månads utgång inte har efterlevts. 6 Revisionell bedömning Syftet med gr anskningen är att bedöma om förbundsdirektionen har genomfört de uppdrag som framgår av samarbetsavtal, förbundsordning och aktuella styrdokument. Den övergripande revisionsfrågan är om förbundets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Med undantag för miljömålen har måluppfyllelsen försämrats vilket bland annat beror på ett minskat resande med kollektivtrafiken. I samband med revisorernas dialog med direktionens arbetsutskott har också noterats att förbundets medlemmar inte alltid tycks vara eniga om hur kollektivtrafiken ska utvecklas, vilket är oroande. Det finns enligt vår bedömning skäl att noga överväga utformningen av trafikförsörjningspro gr ammet och därefter ta ställning till vilka mål som är lämpliga för kollektivtrafiken i Västernorrland. Vår samlade bedömning är att direktionen i flera avseenden har genomfört planerad verksamhet och att man har vidtagit åtgärder i syfte att åtgärda påtalade brister. Det är emellertid inte tillfredsställande att direktionen ännu inte har åtgärdat de

128 _. Landstinget Västernorrland Tjänsteställe, revisor Revisionskontoret Bo Basun Datum Dnr 15REV63 Sida 13(13) oklarheter som finns i förbundsordningen. Bristerna i förbundsordningen påtalades i maj Beträffande ägarstyming, uppsikt och intern kontroll har direktionen tagit viktiga steg i syfte att förbättra processer och rutiner men det finns exempel på frågeställningar som ännu inte har åtgärdats. Bland annat behöver direktionen utveckla ägarstyrningen och rapporteringen. Beträffande intern kontroll har vi noterat att direktionens policy innehåller en generell tidplan som behöver ses över. Vår bedömning är att direktionen i allt väsentligt har en tillräcklig intern kontroll. I övrigt har noterats att de brister som påtalades i samband med 2014 års revision har föranlett direktionen att besluta om en särskild handlingsplan. Härnösand dag som ovan tio Bo Basun Certifierad kommunal yrkesrevisor

129 Sid 1 (6) Datum Bilaga 1 Revidering av förbundsordning Förslag på revidering av förbundsordning Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Gällande förbundsordning Förslag till ändad lydelse Kommentar 1 Namn Förbundets namn är Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län. 2 Förbundets säte Förbundet har sitt säte i Kramfors 3 Medlemmar Medlemmar i förbundet är kommunerna Ånge, Sundsvall, Timrå, Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik samt Landstinget Västernorrland. 4 Ändamål Ändamålet med kommunalförbundet är att som regional kollektivtrafikmyndighet för Västernorrlands län ansvara för den regionala kollektivtrafiken. 5 Organisation Förbundet är ett kommunalförbund med förbundsdirektion enligt reglerna i kommunallagen. Oförändrat. Oförändrat. Oförändrat. Oförändrat. Oförändrat. För förbundsdirektionen gäller reglemente enligt bilaga till förbundsordningen. 6 Interimsorgan Ett interrimsorgan, enligt kommunallagen, KL 3 kap 28, får bildas från och med Interimsorganet består av de av medlemmarna valda representanterna i den tillträdande förbundsdirektionen. Interimsorganets uppgift är att fram till den 1 januari 2012 upprätta budgetförslag, rekrytera och fatta beslut om myndighetschef, teckna avtal om övertagande av personal från Västernorrlands läns Trafik AB och teckna avtal om förvärv/överlåtelse av aktier i Västernorrlands läns Trafik AB. Utgår Utgår Inaktuellt Inaktuellt Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: Org. nr: Webb/e-post: Box 114 Viktoriagatan 16 Fax: registrator@dintur.se Kramfors

130 Sid 2 (6) Datum Bilaga 1 Revidering av förbundsordning 7 6 Förbundsdirektion Direktionen består av tjugotvå (22) ledamöter och tjugotvå (22) ersättare. Sundsvalls kommun utser tre (3) ledamöter och tre (3) ersättare, övriga kommuner utser två (2) ledamöter och två (2) ersättare vardera och Landstinget Västernorrland utser sju (7) ledamöter och sju (7) ersättare. Oförändrat. Ledamöter och ersättare väljs första gången för perioden 1 januari december 2014 och därefter för fyra år från och med 1 januari året efter det att val till kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet. Redaktionellt Vid förfall för ledamot tjänstgör ersättare från samma kommun som ledamoten i den turordning som kommun-/landstingsfullmäktige har bestämt. Förbundsdirektionen utser inom sig en ordförande, en 1:e och en 2:e vice ordförande för samma mandatperiod som förbundsdirektionen. Ordföranden bör väljas bland landstingets representanter. Förbundsdirektionen utser inom sig ett arbetsutskott bestående av sju (7) ledamöter och sju (7) ersättare. Landstinget ska ha två ordinarie ledamöter och två ersättare. Övriga platser, ordinarie och ersättare, fördelas mellan kommunerna. Fördelningen i arbetsutskottet ska vara fyra (4) från förbundsdirektionens politiska majoritet och tre (3) från förbundsdirektionens politiska minoritet. Vid valet till arbetsutskott ska kommunallagens regler om proportionella val, enligt KL 5 kap 46, inte gälla. 8 7 Uppgifter Kommunalförbundet Västernorrlands läns kollektivtrafikmyndighet ansvarar för den regionala kollektivtrafiken i Västernorrlands län. Kommunalförbundet ska regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken. Kommunalförbundet ska fatta beslut om allmän trafikplikt inom länet och om taxor för trafiken med trafikplikt, utom i de fall där nettoavtal och tjänstekoncession tillämpas. Oförändrat. Oförändrat. Oförändrat. Oförändrat Oförändrat Oförändrat Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: Org. nr: Webb/e-post: Box 114 Viktoriagatan 16 Fax: registrator@dintur.se Kramfors

131 Sid 3 (6) Datum Bilaga 1 Revidering av förbundsordning Kollektivtrafikmyndigheten/förbundsdirektionen ansvarar för upphandling och tecknande av avtal om allmän trafik. Myndigheten ansvarar också för beställningscentralen. Efter överenskommelse med landstinget eller en eller flera kommun/er i länet får den regionala kollektivtrafikmyndigheten upphandla persontransport- och samordningstjänster för sådana transportändamål som kommunerna eller landstinget ska tillgodose samt samordna sådana transporttjänster i en beställningscentral. Kollektivtrafikmyndighet får, efter beslut av sin beslutande församling, överlämna befogenheten att ingå avtal om allmän trafik till ett aktiebolag som myndigheten har inflytande över eller till en kommun för eget område. Kollektivtrafikmyndigheten övertar ansvaret för Västernorrlands läns Trafik AB och av länstrafiken hel- och delägda bolag, SamTrans i Västernorrland AB (100 %), Bussgods i Västernorrland AB (47,1 %), Norrtåg AB (25 %), Samtrafiken i Sverige AB (2,1 %) och AB Transitio (0,5/5 %). 9 8 Finansiering Landstinget Västernorrland och kommunerna i Västernorrlands län, överlåter samtliga sina aktier Västernorrlands läns Trafik AB till nominellt värde, till Kollektivtrafikmyndigheten mot betalning enligt reverser. Kostnaderna för kommunalförbundets verksamhet ska, i den mån de inte täcks på annat sätt, erläggas genom bidrag från förbundsmedlemmarna, i förhållande till utförda tjänster enligt trafikförsörjningsprogrammet och årligen fastställda avtal. Medlen erläggs till kommunalförbundet kvartalsvis i förskott. Kommunalförbundet ansvarar för upphandling och tecknande av avtal om allmän trafik. Förbundet ansvarar också för beställningscentralen. Efter överenskommelse med landstinget eller en eller flera kommun/er i länet får kommunalförbundet upphandla persontransport- och samordningstjänster för sådana transportändamål som kommunerna eller landstinget ska tillgodose samt samordna sådana transporttjänster i en beställningscentral. Kommunalförbundet får överlämna befogenheten att ingå avtal om allmän trafik till ett aktiebolag som förbundet har inflytande över eller till en kommun för eget område. Kommunalförbundet ansvarar för hel- och delägda bolag, SamTrans i Västernorrland AB (100 %), Bussgods i Västernorrland AB (47,1 %), Norrtåg AB (25 %), Samtrafiken i Sverige AB (2,1 %) och AB Transitio (0,5/5 %). Landstinget Västernorrland och kommunerna i Västernorrlands län, överlåter samtliga sina aktier Västernorrlands läns Trafik AB till nominellt värde, till förbundet mot betalning enligt reverser. Oförändrat. Oförändrat. Redaktionellt Redaktionellt Redaktionellt Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: Org. nr: Webb/e-post: Box 114 Viktoriagatan 16 Fax: registrator@dintur.se Kramfors

132 Sid 4 (6) Datum Bilaga 1 Revidering av förbundsordning 10 9 Andel i tillgångar och skulder Varje medlem har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till vad förbundsmedlemmarna tillskjutit i bidrag till verksamheten för föregående verksamhetsår. Vid skifte av förbundets behållna tillgångar ska samma grund tillämpas Budget och ekonomisk styrning Förbundet ska - senast den 15 februari efter räkenskapsåret överlämna underlag för årsredovisning till medlemskommunerna och landstinget - senast den 31 mars redovisa underlag för kommande budgetförhandlingar - fastställa förbundets budget för kommande budgetår senast vid september månads utgång - upprätta delårsbokslut Direktionen ska kvartalsvis eller tertialvis avlämna rapporter över verksamheten till förbundsmedlemmarna. Rapporterna ska innehålla budgetuppföljning, bedömt årsutfall och verksamhetsuppföljning. Kommunalförbundet får för sin verksamhet uppta lån i enlighet med fastställd budget. Oförändrat. Direktionen ska Utgår - före utgången av mars månad redovisa underlag för kommande budgetförhandlingar - före utgången av oktober månad fastställa förbundets budget för kommande verksamhetsår Utgår Utgår Oförändrat Ändras till Ändras till Se 10 a Se 10 a Förbundet får inte ingå borgen eller andra ansvarsförbindelser utan förbundsmedlemmarnas godkännande. Kommunalförbundet får inte bilda eller förvärva andelar/aktier i företag utan förbundsmedlemmarnas godkännande. Oförändrat Oförändrat 11 a 10 a Årsredovisning och delårsrapport Förbundsdirektionen ska efter varje verksamhetsår upprätta en årsredovisning som senast den 15 mars överlämnas till medlemmarna och till förbundets revisorer. Förbundsdirektionens ska tertialvis upprätta delårsrappport. Ny paragraf Förtydligande Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: Org. nr: Webb/e-post: Box 114 Viktoriagatan 16 Fax: registrator@dintur.se Kramfors

133 Sid 5 (6) Datum Bilaga 1 Revidering av förbundsordning Revisorer Förbundet ska ha tre (3) revisorer, som utses av fullmäktige i Landstinget Västernorrland. Revisorerna väljs första gången för perioden 1 januari december 2014 och därefter för fyra år från och med 1 januari året efter det att val till kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet. Om en revisor avgår eller uppdraget på något sätt upphör under mandatperioden förrättar fullmäktige i Landstinget Västernorrland fyllnadsval så snart som möjligt. Revision sker i enlighet med bestämmelserna om revision i kommunallagen och revisionsreglementet i bilagan till förbundsordningen. Direktionen godkänner årsredovisningen och översänder den till revisorerna för granskning. Revisorerna granskar direktionens verksamhet och lämnar en revisionsberättelse till varje medlems fullmäktige, som beslutar om ansvarsfrihet för direktionen i sin helhet. Oförändrat Revisorerna väljs för fyra år från och med 1 januari året efter det att val till kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet. Om en revisor avgår under mandatperioden förrättar fullmäktige i Landstinget Västernorrland fyllnadsval så snart som möjligt. Revision sker i enlighet med bestämmelserna om revision i kommunallagen, god revisionssed och revisionsreglementet i bilagan till förbundsordningen. Utgår Förenkling. Förtydligande Kommunallagen reglerar detta Arvode och andra ekonomiska förmåner Förbundets ledamöter, ersättare och revisorer ska erhålla ersättning i enlighet med de bestämmelser som tillämpas för förtroendevalda i Landstinget Västernorrland. Beslut om arvoden och andra ekonomiska förmåner fattas i direktionen. Fasta arvoden beslutas av direktionen efter förslag av Landstinget Västernorrlands arvodeskommitté Initiativrätt Ärenden i direktionen får väckas av ledamot och ersättare i direktionen, samt av medlemskommun och landstinget genom framställan från behörig nämnd, kommun/landstingsstyrelse eller fullmäktige. Oförändrat. Oförändrat Revisorerna har i enlighet med kommunallagen initiativrätt. (KL 17 a ) Tillägg. Förtydligande Närvarorätt och yttranderätt Direktionen avgör om någon som inte är ledamot eller ersättare i direktionen har rätt att närvara och rätt att yttra sig vid direktionens sammanträden. Medlemskommunernas styrelseordförande, eller den han/hon sätter i sitt ställe, ska ha yttranderätt i direktionen. Myndighetschefen eller dennes ersättare bör närvara vid direktionens sammanträden och har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Oförändrat Postadress: Besöksadress: Telefon: Org. nr: Webb/e-post: Box 114 Viktoriagatan 16 Fax: registrator@dintur.se Kramfors

134 Sid 6 (6) Datum Bilaga 1 Revidering av förbundsordning Tillkännagivning av justering av protokoll m m Kungörelser, tillkännagivanden om justering av protokoll och övriga tillkännagivanden ska anslås på förbundets anslagstavla Varaktighet och medlems rätt till utträde Kommunalförbundet är bildat tillsvidare för att vara kollektivtrafikmyndighet. Så länge lagen om kollektivtrafik, SFS 2010:1065, gäller ska landstinget och samtliga kommuner i länet vara med i kommunalförbundet. För att medlem ska få rätt till utträde måste en lagändring beslutas. Förbundsordningen kan sägas upp för omförhandling av villkoren. Uppsägningstiden är 18 månader räknat från ingången av den månad då uppsägningen skedde. Framtida förändringar i den regionala samhällsstrukturen kan leda till att Kollektivtrafikmyndigheten ombildas Tvister Tvist mellan förbundet och dess medlemmar avgörs i allmän domstol Ändring i förbundsordningen Ändring av eller tillägg till förbundsordningen ska antas av direktionen och fastställas av medlemmarnas kommun- respektive landstingsfullmäktige. Oförändrat. Oförändrat En förbundsmedlem har rätt att utträda ur kommunalförbundet. Uppsägningstiden vid utträde är tre år, räknat från närmaste årsskifte. Oförändrat Framtida förändringar i den regionala samhällsstrukturen kan leda till att förbundet ombildas. Oförändrat. Oförändrat. Ändring: ny lydelse i enlighet med kommunallagen Redaktionellt Ikraftträdande Denna förbundsordning gäller från och med 1 januari 2012 under förutsättning att samtliga medlemmars fullmäktige beslutar anta den. Denna förbundsordning gäller från och med 1 juli 2017 under förutsättning att samtliga medlemmars fullmäktige beslutar anta den. Eller vid den senare tidpunkt som direktionen beslutar när samtliga medlemmars fullmäktige beslutat anta den. Konsekvensändring Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: Org. nr: Webb/e-post: Box 114 Viktoriagatan 16 Fax: registrator@dintur.se Kramfors

135 Sid 1 av 4 MISSIV Hans Fälldin, Datum Diarienr 16/00510 Revidering av reglemente för förbundsdirektionen Förbundsdirektionen beslutar att anta förslaget på ändringar i reglemente för Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län, att överlämna förslaget på ändringar i reglemente för Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län till kommunalförbundets medlemmar för fastställande Bakgrund Nu gällande reglemente för revisorer är antagen av samtliga fullmäktige hos kommunalförbundets medlemmar. Förslag på revidering på delar av kommunalförbundets styrdokument, förbundsordning reglemente samt reglemente för revisorer är ärenden på direktionens sammanträde 21 oktober Myndighetens bedömning Kommunalförbundets styrdokument behöver ses över. Den slutsatsen har direktionen konstaterat tidigare och behovet förstärks av revisorernas synpunkter samt det initiativ som kommunalförbundet genom medlemmarnas kommunstyrelseordförande och landstingsstyrelse ordförande enats om i kommunförbundet. Revideringen av styrdokumenten bör göras i två steg, beaktande de initiativ som tagits i frågan. Det första steget är att ändra det som är inaktuellt, inarbeta bedömt nödvändiga tillägg och tydliggöra ansvarsförhållanden. Det andra steget är att medlemmarna i kommunförbundet enas och beslutar om förändringar av styrdokumenten, däribland reglementet för förbundsdirektionen, enligt det syfte och inom de områden de samlats kring den 26 maj. Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: Org. nr: Webb/e-post: Box 114 Viktoriagatan 16 Fax: registrator@dintur.se Kramfors

136 Sid 2 av 4 MISSIV Förslag på revidering av reglemente för förbundsdirektionen Text som föreslås tas bort markeras med överstrykning. Förslag på ny text markeras med kursiv text. Kommentarer markeras med röd text inom parantes. Reglemente för förbundsdirektionen Direktionen för Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län ska bedriva verksamheten i enlighet med Lag om kollektivtrafik, SFS 2010:1065, och enligt fastställda samverkansavtal, förbundsordning och reglemente, samt lagar och föreskrifter i övrigt som gäller för verksamheten. Förbundsdirektionen ska bedriva verksamheten i enlighet med kommunallagen, lagen om kollektivtrafik och enligt förbundsordning, samarbetsavtal, reglemente samt lagar och föreskrifter i övrigt som gäller för verksamheten. 1. Verksamhetsområde Direktionen ska leda verksamheten och följa de frågor som kan inverka på förbundets utveckling och ekonomiska ställning. Direktionen är myndighetens personalpolitiska och personaladministrativa organ, Förbundsdirektionen ska leda verksamheten och följa de frågor som kan inverka på förbundets utveckling och ekonomiska ställning. Förbundsdirektionen är förbundets personalpolitiska och personaladministrativa organ. 2. Huvudarbetsuppgifter Direktionen har till uppgift att vara regional kollektivtrafikmyndighet och besluta om trafikförsörjningsprogram, allmän trafikplikt inom länet och om taxor för trafik med trafikplikt. att se till, att verksamheten bedrivs på ett rationellt och ekonomiskt sätt Kollektivtrafikmyndighet får, efter beslut av sin beslutande församling, överlämna befogenheten att ingå avtal om allmän trafik till ett aktiebolag som myndigheten har inflytande över eller till en kommun för eget område. (Sista stycket kan utgå, regleras av förbundsordningen) Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: Org. nr: Webb/e-post: Box 114 Viktoriagatan 16 Fax: registrator@dintur.se Kramfors

137 Sid 3 av 4 MISSIV 3. Organisation Förbundet är ett kommunalförbund med en direktion bestående av tjugotvå (22) ledamöter och tjugotvå (22) ersättare och ett arbetsutskott med sju (7) ledamöter och sju (7) ersättare enligt förbundsordningen. (Nuvarande text är en upprepning av förbundsordningen, utgår) 4. Närvarorätt och yttranderätt Direktionen avgör om någon som inte är ledamot eller ersättare i direktionen har rätt att närvara och rätt att yttra sig vid direktionens sammanträden. Medlemskommunernas styrelseordförande, eller den han/hon sätter i sitt ställe, ska ha yttranderätt i direktionen. Myndighetschefen eller dennes ersättare bör närvara vid direktionens sammanträden och har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. 5. Kallelse Kallelse till sammanträde med direktionen upprättas av ordföranden eller på ordförandens ansvar. Kallelsen med föredragningslista sänds till ledamöter och ersättare senast vid den tidpunkt direktionen bestämt. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast sju dagar före sammanträdesdagen. Kallelse får ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. (Behov att tydliggöra när kallelse och handlingar ska skickas/överlämnas till ledamöter och ersättare inför ett direktionsmöte, enligt KL kap 5, 9) 6. Reservation Om en ledamot reserverar sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas innan protokollet justeras. 7. Protokollsanteckning Ordföranden kan medge tjänstgörande ledamot eller tjänstgörande ersättare protokollsanteckning. Myndighetschefen har rätt att göra protokollsanteckning. ( Kommunala tjänstemän saknar reservationsrätt. Det finns dock inga lagliga hinder för direktionen att medge tjänsteman att lämna en anteckning till protokollet. Protokollen bör reserveras för dokumentation av den politiska behandlingen av ärendena och tjänsteskrivelserna för dokumentation av förvaltiningens beredning av ärendena. En sådan ordning bidrar till att tydliggöra ansvarsfördelning mellan politiker och tjänstemän Källa: Kommunal nämndadministration, Axel Danielsson) Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: Org. nr: Webb/e-post: Box 114 Viktoriagatan 16 Fax: registrator@dintur.se Kramfors

138 Sid 4 av 4 MISSIV 8. Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot inom 14 dagar enligt kommunallagen, KL 5 kap, 61. Om direktionen beslutar att en paragraf ska justeras omedelbart, ska paragrafen redovisas skriftligt innan direktionen justerar den. Tillkännagivanden anslås på myndighetens anslagstavla. Tillkännagivanden anslås på förbundets anslagstavla. 9. Delegation Direktionen ska upprätta en delegationsordning för myndigheten. Förbundsdirektionen ska besluta om en delegationsordning för förbundet. 10. Arkiv och diarium Kollektivtrafikmyndigheten är arkivmyndighet. Förbundet är arkivmyndighet. Till myndigheten inkomna handlingar är allmänna handlingar, som ska registreras utan dröjsmål, om det inte är uppenbart att de är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet. Till förbundet inkomna handlingar är allmänna handlingar, som ska registreras utan dröjsmål, om det inte är uppenbart att de är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet Camilla Fahlander Myndighetschef Expedieras till: Förbundets revisorer Förbundets medlemmar Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: Org. nr: Webb/e-post: Box 114 Viktoriagatan 16 Fax: registrator@dintur.se Kramfors

139 Sid 1 av 5 MISSIV Datum Diarienr 16/00514 Hans Fälldin, Revidering av reglemente för revisorer Förbundsdirektionen beslutar att anta förslaget på ändringar i reglemente för revisorerna, att överlämna förslaget på ändringar i reglemente för revisorerna till kommunalförbundets medlemmar för fastställande Bakgrund Nu gällande reglemente för revisorer är antagen av samtliga fullmäktige hos kommunalförbundets medlemmar. Förslag på revidering på delar av kommunalförbundets styrdokument, förbundsordning reglemente samt reglemente för revisorer är ärenden på direktionens sammanträde 21 oktober Myndighetens bedömning Kommunalförbundets styrdokument behöver ses över. Den slutsatsen har direktionen konstaterat tidigare och behovet förstärks av revisorernas synpunkter samt det initiativ som kommunalförbundet genom medlemmarnas kommunstyrelseordförande och landstingsstyrelse ordförande enats om i kommunförbundet. Revideringen av styrdokumenten bör göras i två steg, beaktande de initiativ som tagits i frågan. Det första steget är att ändra det som är inaktuellt, inarbeta bedömt nödvändiga tillägg och tydliggöra ansvarsförhållanden. Det andra steget är att medlemmarna i kommunförbundet enas och beslutar om förändringar av styrdokumenten, enligt det syfte och inom de områden de samlats kring den 26 maj. Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: Org. nr: Webb/e-post: Box 114 Viktoriagatan 16 Fax: registrator@dintur.se Kramfors

140 Sid 2 av 5 MISSIV Förslag på revidering av reglemente för revisorerna Text som föreslås tas bort markeras med överstrykning. Förslag på ny text markeras med kursiv text. Kommentarer markeras med röd text inom parantes. Reglemente för revisorerna 1. Revisorernas uppgifter Revisorernas uppdrag är att granska Kommunalförbundet Västernorrlands läns kollektivtrafikmyndighet utifrån bestämmelserna i kommunallagens revisionskapitel, förbundsordning, vad som sägs i detta reglemente samt god revisionssed i kommunal verksamhet. God sed är de föredömliga och goda principer och tillvägagångssätt som är allmänt vedertagna när revision utförs. 2. Revisorernas antal och organisation Förbundet har tre (3) revisorer, som efter allmänna val utses av fullmäktige i Landstinget Västernorrland för en mandatperiod. Förbundets revisorer utses bland dem som är valda till revisorer i landstinget. Förbundet ska ha tre (3) revisorer, som utses av fullmäktige i Landstinget Västernorrland. Revisorerna väljs för fyra år från och med 1 januari året efter det att val till kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet. Revisorerna utser inom sig en ordförande. Uppdraget är slutfört när revisorerna under året efter valet har avslutat granskningen av mandatperiodens sista års verksamhet och avlämnat revisionsberättelse. Uppdraget är slutfört när revisorerna har avslutat granskningen av verksamheten och avlämnat revisionsberättelse för mandatperiodens fjärde år. Revisorerna arbetar samfällt med hela granskningsuppdraget. Om en revisor avgår eller uppdraget på något sätt upphör under mandatperioden förrättar fullmäktige i Landstinget Västernorrland fyllnadsval så snart som möjligt. Om en revisor avgår under mandatperioden förrättar fullmäktige i Landstinget Västernorrland fyllnadsval så snart som möjligt. 3. Revisorernas ekonomi och förvaltning Revisorerna svarar för sin egen förvaltning. Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: Org. nr: Webb/e-post: Box 114 Viktoriagatan 16 Fax: registrator@dintur.se Kramfors

141 Sid 3 av 5 MISSIV För att besluta om ärenden i sin förvaltning och om jäv sammanträder revisorerna enligt de regler som gäller en kommunal nämnd. Direktionen tillhandahåller medel för administrativt stöd och för sakkunnigt biträde till revisionen. 4. Sakkunniga biträden Revisorerna anlitar själva sakkunniga till sin granskning i den omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed. Vid upphandling tillämpas lagen om offentlig upphandling. Revisorerna beslutar själva om upphandling. Bestämmelserna i kommunallagen om revisorernas rätt till upplysningar gäller också de sakkunniga som biträder revisorerna. 5. Revisorernas arbetsformer Ordföranden kallar revisorerna till sammankomster i granskningsarbetet och till sammanträden i ärenden om sin förvaltning och om jäv. Ordföranden kallar sakkunniga, verksamhetsansvariga tjänstemän och andra experter samt förtroendevalda i förbundet till dessa sammankomster i den utsträckning som revisorerna anser nödvändigt. Minnesanteckningar ska föras vid revisorernas sammankomster i granskningsarbetet. Ordföranden ansvarar för att anteckningar upprättas. De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning och om jäv ska tas upp i protokoll. Ordföranden ansvarar för att protokoll upprättas. Protokollet justeras av ordföranden och ytterligare en revisor. Revisorerna kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan revisorerna justerar den. En skrivelse i granskningsarbetet ska undertecknas av samtliga revisorer. Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: Org. nr: Webb/e-post: Box 114 Viktoriagatan 16 Fax: registrator@dintur.se Kramfors

142 Sid 4 av 5 MISSIV 6. Revisorerna och förbundsdirektionen Revisorerna och förbundsdirektionens presidium har regelbundna överläggningar. Revisorerna kan initiera ärende i förbundsdirektionen i anledning av sin granskning och om sin förvaltning när de bedömer att så behövs. Direktionens ordförande svarar för att sådana ärenden tas upp till behandling, så snart som möjligt efter det att beredning har skett. 7. Arkiv För vården av revisorernas arkiv gäller bestämmelserna i arkivlagen och av förbundsdirektionen fastställt arkivreglemente. 8. Revisionsberättelse Revisionsberättelsen ska lämnas till medlemskommunernas fullmäktige och landstingsfullmäktige vid den tidpunkt de bestämmer. Varje medlems fullmäktige beslutar om ansvarsfrihet för direktionen i sin helhet. (Utgår, innehållet i kapitel 8 ersätts av kapitel 2 samt vad som framgår av kommunallagen Utdrag ur KL 9 kapitlet Särskilt om kommunalförbund 19 För kommunalförbund gäller inte 1 och 2. I kommunalförbund med förbundsfullmäktige väljs revisorer av förbundsfullmäktige. I kommunalförbund med direktion väljs revisorer i enlighet med vad som anges i förbundsordningen. Lag (2006:369). 20 I kommunalförbund med förbundsdirektion skall revisorerna avge en revisionsberättelse till var och en av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Vad som sägs om fullmäktige i 5 kap. 20 b, 25 a, 25 b och 31 skall beträffande sådana förbund gälla förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Lag (1999:621). 21 Om en förbundsdirektion tillsatt en eller flera nämnder, skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse som avser nämndernas verksamhet till förbundsdirektionen. Direktionen prövar frågan om ansvarsfrihet skall beviljas eller inte för de nämnder som den tillsätter. Lag (1997:550). 22 Revisorer i ett kommunalförbund är skyldiga att på begäran lämna upplysningar till de förtroendevalda revisorerna i varje kommun eller landsting som är medlem i kommunalförbundet. Skyldigheten gäller upplysningar om 1. kommunalförbundets angelägenheter, samt 2. sådana juridiska personer som omfattas av 2 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och till vilka kommunalförbundet enligt 3 kap. 16 a 18 b lämnat över vården av en kommunal angelägenhet. Lag (2014:573).) Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: Org. nr: Webb/e-post: Box 114 Viktoriagatan 16 Fax: registrator@dintur.se Kramfors

143 Sid 5 av 5 MISSIV 9. Reglementets giltighet Detta reglemente gäller från och med 1 juli 2017 under förutsättning att samtliga medlemmars fullmäktige beslutar anta det. Eller vid den senare tidpunkt som direktionen beslutar när samtliga medlemmars fullmäktige beslutat anta den. Camilla Fahlander Myndighetschef Expedieras till: Förbundets revisorer Förbundets medlemmar Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: Org. nr: Webb/e-post: Box 114 Viktoriagatan 16 Fax: registrator@dintur.se Kramfors

144 Bilaga 1 sammanställning av Bussgods i Norrland Utfall 2015 Styrelse Landstings- och kommunpolitiker, Tjänsteman och privata trafikbolagsägare Tjänstemän hos ägaren 4 politiker, 4 tjm Från bussbolagen Omsättning 54,1msk 31,8 msek 13,035msek 19,8 mkr Andel omsättning: Privatpersoner Företagskunder Samhället (kommuner, landsting/region) 9 % 67 % 24 % 11% 86% 3% 13% 84% 3% 9 % 90 % 1 % Norrbotten Västerbotten Jämtland/- Västernorrland Härjedalen Organisationsform AB AB Resultatenhet AB Ägare Länstrafiken i Norrbotten 51% Centrala Buss 49% Länstrafiken i Västerbotten 100 % Länstrafiken i Jämtlands län AB KTM 47,2% Övriga bussbolag 52,3% Antal anställda varav 1 tj.ledig 16 Antal terminaler i egen regi Antal terminaler på entreprenad Antal Bussgodsombud Avkastningskrav/- ersättning till myndighet 15 msek 4,1 msek (Budget) Internkalkyl 3,69 msek 1,1 % Omsättning LTN 388,1 mkr 602 mkr 487mkr * 449 mkr * inkl. skolskjutsar i J/H 1(2)

145 Prognos 2016 Styrelse Landstings- och kommunpolitiker, Tjänsteman och privata trafikbolagsägare Tjänstemän hos ägaren Politisk 4 politiker 4 tjm från bussbolagen Omsättning 33,6 msek 13,8 msk 19 mkr Andel omsättning: Privatpersoner Företagskunder Samhället (kommuner, landsting/region) 10% 84% 6% % 89 % 1 % Norrbotten Västerbotten Jämtland/- Västernorrland 2015 Härjedalen 2016 Organisationsform AB AB Resultatenhet AB Ägare Länstrafiken i Norrbotten 51% Centrala Buss 49% Länstrafiken i Västerbotten 100 % Länstrafiken i Jämtl.län AB 100% KTM 42,7% Övriga bussbolag 52,3% Antal anställda 21 8 varav 1 tj.ledig 13 Antal terminaler i egen regi Antal terminaler på entreprenad Antal Bussgodsombud Avkastningskrav/- ersättning till myndighet 15 msek 5,7 msek (Budget) Internkalkyl 3,69 msek 1,5 % Omsättning LTN 414,2 mkr 602 mkr 387 mkr 436,4mkr 2(2)

146 Verksamhetspunkter Bussgods i Norr Bilaga 2 sid 1 Röd = Ombud som hanterar paket och pall Blå = Ombud som hanterar gods upp till 35 kg (ej pall) Norrbotten Arjeplog Öppettider: Mån-Fre Arvidsjaur Öppettider: Mån-Fre (Lunch 12:30-13:30) Boden Öppettider Mån-Fre (Lunch ) Gällivare Öppettider: Mån-Fre (Lunch ) Haparanda Öppettider: Mån-Fre Jokkmokk Öppettider: Mån-Fre (Lunch ) Kalix Öppettider: Mån-Fre Kiruna Öppettider: Mån-Fre Luleå Öppettider: Mån-Fre ,Lör-Sön Pajala Öppettider: Mån-Fre Piteå Öppettider: Mån-Fre Älvsbyn Öppettider: Mån-Fre EGEN PERSONAL EGEN PERSONAL EGEN PERSONAL EGEN PERSONAL ENTREPRENAD EGEN PERSONAL EGEN PERSONAL EGEN PERSONAL EGEN PERSONAL EGEN PERSONAL EGEN PERSONAL EGEN PERSONAL Överkalix Öppettider: Mån-Fre , , , , EGEN PERSONAL

147 Bilaga 2 sid 2 Övertorneå Öppettider Mån-Fre: 07:30-08:30,10:30-12:00,13:30-14:15,15:30-16:30 EGEN PERSONAL Västerbotten Lycksele Busstation Öppettider: Mån-Fre Skellefteå Busstation Öppettider: Mån-Fre Umeå Busstation Öppettider: Mån-Fre Storuman Busstation Öppettider: Mån-Fre (Lunch ) EGEN PERSONAL EGEN PERSONAL EGEN PERSONAL EGEN PERSONAL Vilhelmina Busstation Öppettider: Mån-Fre :30 08, EGEN PERSONAL Tärnaby Busstation Öppettider: Mån-Fre (Lunch ) Sorsele Busstation Öppettider Mån-Fre 07:00-16:30 Lunchstängt 11:30-12:30 ENTREPRENAD ENTREPRENAD Malå Busstation Öppettider: Mån - Fre 07:00-11:00 13:00-17:00 ENTREPRENAD Norsjö Busstation Öppettider: Mån - Fre 08:00-10:15 12:45-16:30 ENTREPRENAD Jörn Busstation Öppettider: Mån 09:00-11:00 Tis - Tor 09:00-11:00 13:30-16:00 Fre 09:00-11:00 13:30-16:45 ENTREPRENAD Vindeln Busstation Öppettider: 08:00-11:00 & 12:00-16:15 Nordmaling Busstation Öppettider Mån - Fre 07:00-17:30 Åsele Busstation Öppettider mån-fre ENTREPRENAD ENTREPRENAD ENTREPRENAD Dorotea Busstation Öppettider: Mån - Fre 07:30-08:30 09:30-12:15 13:00-15:30 16:00-16:30 ENTREPRENAD Västernorrland Sollefteå Öppettider: Mån-Fre Sundsvall Öppettider: Mån-Fre Örnsköldsvik Öppettider: Mån-Fre Jämtland Strömsund Öppettider: Sveg Öppettider: Östersund Öppettider: EGEN PERSONAL EGEN PERSONAL EGEN PERSONAL ENTREPRENAD ENTREPRENAD EGEN PERSONAL

148 Utredning gemensam bussgodsorganisation i Norrland

149 Innehåll 1. Sammanfattande förslag Bakgrund Syfte med utredningen Avgränsningar Metod Förslag till framtida gemensam organisation Affärsidé/Verksamhetsidé Organisationsform och ägande Organisation Ekonomi Verkställighetsprocess och tidplan Verkställighet Sammanfattande tidplan Riskanalys Bilagor: Bilaga 1 Matris dagens verksamhet Bilaga 2 Karta över dagens verksamhet med geografisk placering 2

150 1. Sammanfattande förslag Utredningens förslag är att slå samman bussgodsverksamheten i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland samt Region Jämtland/Härjedalen till en organisation och i framtiden bedriva verksamheten gemensamt. Förslaget är att utgå från Bussgods i Västerbotten, eftersom det idag är ett av samhället helägt bolag och låta övriga län förvärva 25 % av aktierna var. Det skulle innebära ett gemensamt bolag som ägs med lika delar av de tre länen och region Jämtland/Härjedalen. Bussgods i Västerbotten AB föreslås också genomgå namnbyte till förslagsvis Bussgods i Norr AB. Det gemensamma bolaget förvärvar sedan aktierna i dagens Bussgods i Norrbotten AB samt Bussgods i Västernorrland AB och genom fusion slås bolagen därefter ihop. Samtidigt förs verksamheten i dagens Bussgods i Jämtland/Härjedalen som idag är en avdelning inom Länstrafiken över till Bussgods i Norr AB. Förslaget bygger på att processen är genomförd den 1 januari Utredningen presenterar också ett översiktligt förslag på hur den blivande organisationen inledningsvis kan se ut. Utredningen har medvetet valt att inte gå allt för djupt in i detaljer, då en organisation hela tiden behöver förändras och anpassas till de krav som ställs på verksamheten. Den nya styrelsen för det gemensamma bolaget ska ansvara för att bolaget drivs på ett adekvat sätt. Utredningen presenterar också ett förslag på ersättningsmodell till den som står för busstrafiken i respektive län. Modellen innebär att 21 % av intäkterna för gods som går med buss och 5 % av övriga godsintäkter, under första verksamhetsåret, ska tillföras Länstrafikbolaget eller myndigheten. Detta skulle innebära att 17,8 mkr fördelas till ägarleden i de fyra länen. För 2019 förs 25 % av intäkterna till den som står för busstrafiken i länet, vilket motsvarar drygt 21 mkr. De prognoser avseende ekonomi som arbetats fram bygger sedan på att omsättningen ska öka, men bolaget måste ges möjlighet att bygga upp eget kapital, varför man som ägare inte ska räkna med utdelningar inledningsvis. Utredningen avslutas med en riskanalys där vi beskriver ett antal olika scenarier, där den största risken som idag kan ses är att inte genomföra detta förslag. Verksamheten i Västernorrland är idag inte lönsam och kommer inte kunna fortgå på det sätt som sker idag. Även i Jämtland har man på senare år haft problem med ekonomin, men där aktiva marknadsinsatser har medfört att det finns positiva signaler. 3

151 2. Bakgrund Bussgods är i Norrbotten, Västerbotten, Jämtlands/Härjedalen och Västernorrland en affärsdrivande verksamhet för godstransport som bedrivs genom att i första hand transportera gods ombord på den av samhället tillhandahållna kollektivtrafiken med buss. Verksamheten skiljer sig åt i de fyra länen vad gäller ägande, organisation och styrning - matrisen i bilaga 1 beskriver detta översiktligt. Men det grundläggande syftet med verksamheten är gemensamt att erbjuda godstransport ombord på fordon i den befintliga kollektivtrafiken och bidra till finansieringen av densamma. Bussgods är i sig en regionalpolitisk fråga och på många platser i det område som denna utredning omfattar en förutsättning för näringslivet då alternativa transporter saknas. Bussgods bedrivs dock alltid på affärsmässiga grunder, vilket innebär att verksamheten minst ska bära sina kostnader och även generera det överskott som ägaren kräver. En grundläggande förutsättning för denna utredning har varit att det finns mycket som förenar och att det därför finns möjligheter att utveckla bussgodsverksamheten - båda i kvalitativa mått och i ekonomiska termer, genom att samarbeta. Den nu pågående diskussionen om framtida regionindelning finns givetvis i bakgrunden, men har inte varit avgörande för denna utrednings slutsatser. 3. Syfte med utredningen Uppdraget att genomföra denna utredning lämnades av presidierna i respektive läns kollektivtrafikmyndighet och länstrafikbolag vid ett möte i Luleå i februari Uppdraget är att lämna förslag på framtida gemensam bussgodsorganisation i Norrland (omfattande Norrbotten, Västerbotten, Jämtland/Härjedalen och Västernorrland) samt; Presentera möjligheter till kostnadsbesparingar Presentera förutsättningar för ökade intäkter Presentera en ekonomisk fördelningsmodell som reglerar ansvar och krav i den framtida regionen i förhållande till den part som svarar för kollektivtrafikens utförande 4. Avgränsningar Utredning omfattar enbart det geografiska område som består av Norrbottens län, Västerbottens län, Region Jämtland/Härjedalen samt Västernorrlands län och dessa fyra geografiska enheter benämns i utredningen som Norrland väl medveten om att denna definition inte är korrekt i andra sammanhang. Då uppdraget har varit att presentera en gemensam framtida bussgodsorganisation har arbetet inriktat sig på frågor som vilken organisationsform den framtida organisationen ska ha, hur 4

152 beslutsprocessen för att detta ska bli möjligt ska se ut samt beskriva de bakomliggande motiven till en gemensam organisation. Utredningen har alltså befunnits sig på en strategisk nivå och fokuserat på frågorna ur ett ägarperspektiv. Frågor som måste ligga hos den framtida ledningen för Bussgods i Norr har inte utretts och då avses exempelvis bemanning av tjänster, detaljerad organisation och lokalisering med mera. Eftersom Bussgods ägare i stor utsträckning består av kollektivtrafikmyndigheter/länstrafikbolag, vilka är politiskt styrda organisationer kan det finnas mera politiska ställningstaganden som exempelvis var olika verksamheter ska bedrivas i den framtida regionen. Utredningen har inte tagit ställning i den typen av frågor. 5. Metod Arbetet har bedrivits med deltagare från ägarleden och verksamheten i dagens 4 bussgodsorganisationer. Deltagarna har delats in i två arbetsgrupper där representanterna från ägarna har fått i uppdrag att utreda följande: Arbetsgruppen har bestått av: Framtida organisation bolag eller annat Framtida ägarförhållande, initialt men också inför framtiden Tidplan för genomförande samt vilka beslut kommer att krävas i de olika länen Kenneth Johansson, myndighetschef Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten och vd Länstrafiken i Norrbotten AB Helena Persson, kontorschef Länstrafiken i Norrbotten AB Harriet Söder, vd Länstrafiken i Västerbotten AB (sammankallande) Thomas Hägg, vd Länstrafiken i Jämtland AB Camilla Fahlander, myndighetschef kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland Den andra arbetsgruppen som består av verksamhetscheferna i dagen organisation har fått i uppdrag att utreda: Arbetsgruppen har bestått av: Framtida organisation på en övergripande nivå, exempelvis försäljning, administration och kundtjänst Operativ verksamhet som terminaler och infrastruktur Ekonomiska konsekvenser av den framtida organisationen av verksamheten Relationen med och inflytandet i Bussgods Sverige ek förening/ Bussgods Sverigefrakt AB Nina Collin, Bussgods Norrbotten Niclas Strandberg, vd Bussgods Västerbotten AB 5

153 Carina Kälvedal, Bussgods Jämtland/Härjedalen Maria Lärkfors, vd Bussgods Västernorrland (sammankallande) Båda arbetsgrupperna har också fått i uppdrag att lämna ett förslag om framtida affärsidé för Bussgods i Norrland och i detta ta hänsyn till marknadens förändrade krav på leveranser dörr till dörr, den samhällsnytta som Bussgodsverksamheten innebär och hur Bussgods påverkar persontrafiken både positivt och negativt. 6. Förslag till framtida gemensam organisation 6.1 Affärsidé/Verksamhetsidé Utredningens förslag till framtida affärsidé lyder: Bussgods Norr erbjuder miljösmarta transportlösningar i befintlig kollektivtrafik enligt tidtabell och med dörr-till-dörr -service. Bussgods Norr hjälper godskunderna att öka sin konkurrenskraft med hög kvalitet och hög service. Bussgods Norr bidrar till ett starkare och mer levande Norrland. Detta förslag till affärsidé behöver bearbetas och beslutas av den kommande styrelsen. Utredningens förslag till verksamhet som ska bedrivas i det blivande bolaget är: - Godstransport i befintlig kollektivtrafik genom stationer i egen regi, upphandlade entreprenader eller genom ombud - Där så krävs komplettera transporten med andra lösningar än befintlig kollektivtrafik, exempelvis egna bilar för utkörning och komplettering där kollektivtrafik med godskapacitet saknas - På terminaler och stationer erbjuda annan service kopplat till kollektivtrafiken, exempelvis trafikupplysning, biljettförsäljning och hantering av kvarglömda effekter ombord på buss/tåg - I övrigt erbjuda ägaren/ägarna andra transporttjänster på marknadsmässiga villkor Förslaget till verksamhetsidé behöver också hanteras av den nya styrelsen, eftersom det kommer att förändras över tid. 6.2 Organisationsform och ägande Utredningen har kommit fram till att ett gemensamt aktiebolag är att föredra. Detta bygger på att styrningen av ett aktiebolag är lagreglerade och enklare att hantera då det inledningsvis kommer att finnas flera ägare. Bussgods i Västerbotten AB är idag helägt av Länstrafiken i Västerbotten AB. Det är 6

154 därför det bolag som enklast kan anpassas till att vara ett gemensamt bolag för Bussgods i Norrland. Se mer under kapitel 8. Verkställighet och process. Samtliga verksamheter är idag medlemmar i Bussgods Sverige ek för, dvs i det sammanhanget uppgår det totala röstetalet till fyra röster. Vi har gemensamt från norrlandsverksamheterna tillskrivit Bussgods Sverige i detta ärende, då en sammanslagning till ett gemensamt bolag skulle kunna medföra att röstetalet sjunker till en röst. Den ekonomiska föreningen har beslutat att under förutsättning att fyra medlemsavgifter fortsättningsvis betalas kommer det nya bolaget har fyra röster. 6.3 Organisation Utredningen har i sitt förslag valt att bara titta på organisationen utifrån ett översiktligt perspektiv. Den nya ledningen för bolaget kan ha många synpunkter på hur verksamheten ska organiseras, varför det inte har känts aktuellt att gå allt för djupt i detaljer. Förslaget som presenteras innebär att 5 tjänster inom den centrala administrationen dras in och försvinner. Utredningen har valt att inte lämna förslag på förändringar av busstationsinfrastrukturen. Idag ser den väldigt olika ut i olika län och den kommer också att behöva anpassas efter godskundernas behov. Bolaget ska ledas av en styrelse som består av 9 ordinarie ledamöter. Varje ägarlän utser 2 ordinarie styrelseledamöter och en suppleant. Bolaget blir så stort att personalen har rätt att ha en representant i styrelsen, vilket alltså blir den 9:e ledamoten. Då bolaget är offentligt ägs behöver även lekmannarevisorer utses och lämpligt här kan vara att varje län utser en lekmannarevisor. 7

155 Bild: Övergripande organisation Bussgods Norr Bolaget leds av en VD som tillsätts av styrelsen. Processen med sammanslagningen kommer att påverka verksamheten, varför det vore bra om utlysning och tillsättande av bolagets nya vd kan ske relativt snart senast under sommaren Avdelningen Sälj och marknad leds av en försäljningschef som tillsammans med 3 säljare svarar för ett säljområde var totalt 4 säljområden. Avdelningen ansvarar också för kundavtal, marknadsföring och relationen med ombuden. Avdelning Ekonomi och IT leds av en ekonomichef och består av totalt 4 tjänster. Förutom löpande redovisning ansvarar avdelningen för administration i fraktsystemet FRAM, löner, reklamationer, ITfrågor samt inköp. Avdelningen Drift och Transport består av 2 geografiska indelningar. Drift och Transport Norr består inledningsvis av 7 tjänstemän och 40 tjänster ute i verksamheten. Avdelningen leds av en Produktionschef som under sitt ansvar har 6 teamledare, 32,5 tjänster som terminalarbetare och 7,5 chaufförstjänster. Drift och Transport Syd består av 6 tjänstemän och 21 tjänster ute i verksamheten. Även denna avdelning leds av en Produktionschef som ansvarar för 5 teamledare, 15 tjänster som terminalarbetare och 9 chaufförer. 8

156 Bolaget kommer inledningsvis att köpa hjälp vad gäller IT-funktioner och HR-funktion från någon av ägarna. Organisationsförslaget innebär en minskning från dagens 91 tjänster till 86 tjänster. Se geografisk utbredning på karta bilaga 2. Det är viktigt att notera att det kommer att bli fråga om en formell verksamhetsövergång, vilket innebär att det nya bolaget blir arbetsgivare för den personal som finns idag. Som anställd tar man också med sig befintliga förmåner, inarbetad semester, anställningstid osv. 7. Ekonomi Bolagets årliga omsättning kommer enligt budget att uppgå till miljoner kronor. Bolagets överskott år 2019 beräknas till 579 tkr och år 2020 till 2,8 mkr. Tabell 1: Budget 2018 (Tusentals kronor) Försäljningsintäkter Kommentarer Ersättning för utförda tjänster åt ägarna 716 Siffran som redovisas är nettot och avser exempelvis biljettförsäljning på busstationer Avräkning LT 1) Enligt ny modell 21 % av intäkterna vid frakt på buss och 5 % på övriga frakter Övriga trafikkostnader Övriga rörelsekostnader Personalkostnader Besparing 5 tjänster tkr Totalt före avskrivningar Ränta -200 Totalt resultat Omstruktureringskostnader Totalt resultat efter diverse ökade kostnader 202 Budgeten är genomarbetad av verksamhetsgruppen och bygger i vissa delar på en sammanslagning av dagens verksamhetsbudgetar. Den totala budgeten är första året försiktig, då det är svårt att förutse de kostnader som en sammanslagning kommer medföra. En särskild post med omstruktureringskostnader har dock tagits med. Bolaget kommer ha behov av att bygga upp det egna kapitalet varför utdelning från bolaget bara bör ske efter att man nått en viss soliditet. I sammanhanget bör också nämnas att kostnader kommer att uppstå även innan det nya bolaget är bildat, exempelvis i form av anlitande av extern revisor för genomgång och värderingar. Detta kan dock hanteras genom att fördela kostnaderna på dagens fyra verksamheter. 9

157 1) Fördelning avräkning LT är följande: Län Fördelning % 2018 (MKr) 2019 (Mkr) 2020 (Mkr) Norrbotten 43, Västerbotten 25, Jämtland 12, Västernorrland 18, Totalt Fördelningen baseras på genomsnittligt utfall För åren 2019 och 2020 bygger siffrorna på en ökad omsättning med knappt 4 % och en ökning av kostnaderna med ca 2 %. Observera att detta material visar hur en tänkt omsättning 2018 fördelar sig med historiska data som grund. Det faktiska utfallet kommer att bero på var bussgodskunderna finns och hur mycket kollektivtrafik som hanterar gods det finns i länet. 8. Verkställighetsprocess och tidplan 8.1 Verkställighet Den övergripande visionen är ett gemensamt bolag som inledningsvis ägs av de tre länen; Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland samt Region Jämtland/Härjedalen med 25 % ägarandel var. Det kan i varje län finnas motiv till att det är en annan part som ska stå som ägare i bolaget exempelvis kollektivtrafikmyndighet i stället för Länstrafikbolag, men det är inte av avgörande betydelse för denna utredning, varför utredningen lämnar till varje län att ta ställning i den frågan. Bild: Exempel på ägarstruktur från år 2017 och framåt Länstrafiken i Norrbotten AB Länstrafiken i Västerbotten AB Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland Länstrafiken i Jämtlands län AB Ägarandel 25 % Ägarandel 25 % Ägarandel 25 % Ägarandel 25 % Bussgods i Norr AB (tidigare Bussgods i Västerbotten AB)

158 Steg 1. Hantera externa ägare Då Bussgods i Norrbotten och i Västernorrland inte ägs till 100 % av Länstrafiken eller kollektivtrafikmyndighet behöver detta hanteras. Första steget i processen blir därför att inleda förhandlingar med externa ägare och hitta en överenskommelse som innebär att Länstrafiken i Norrbotten respektive kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland förvärvar samtliga aktier i respektive bolag. Denna process bör genomföras under hösten Steg 2. Försäljning och köp av aktier till nominellt värde Under inledningen av 2017 fattar fullmäktige vid region Västerbotten beslut om att sälja 75 % av aktierna i Bussgods Västerbotten till respektive län Norrbotten, Västernorrland och region Jämtland/Härjedalen. Vem som ska äga aktierna i det framtida bussgodsbolaget är upp till varje län att fatta beslut om. Aktierna säljs till nominellt värde idag är aktiekapitalet kr i bolaget. Det finns dock ett ovillkorat aktieägartillskott från ägaren Länstrafiken i Västerbotten AB om kr i bolaget som förslagvis omvandlas till aktiekapital genom en fondemission. Aktiekapitalet skulle därefter uppgå till kr och 25 % motsvarar kr per län. Samtidigt fattar man beslut i Norrbotten om att försälja bolaget Bussgods i Norrbotten till Bussgods i Västerbotten AB och samma beslut fattas i Västernorrland. Även här sker försäljning till nominellt värde, vilket innebär att en analys av eventuella övervärden i bolagen behöver göras och hanteras innan försäljningen genomförs. Dessa beslut fattas under våren 2017 och i och med detta har en koncern bildats med Länstrafiken i Västerbotten AB som ägare till två dotterbolag. Beslut fattas även om namnändring av Bussgods Västerbotten AB till förslagsvis Bussgods i Norr AB. 11

159 Bild: Koncern bildas men bilden visar inte hela ägarbilden Steg 3. Fusion av bolagen Under hösten 2017 genomförs en fusion av koncernen som innebär att dotterbolagen Bussgods i Norrbotten AB och Bussgods i Västernorrland AB fusioneras med modern Bussgods i Norr AB. Samtidigt överförs också alla verksamhet som idag finns inom Länstrafiken i Jämtland/Härjedalen till Bussgods i Norr AB. Denna process genomförs under hösten 2017 med målet att fusionen är genomförd till 1 januari

160 Bild: Dotterbolagen fusioneras och verksamheten överförs från Bussgods i region Jämtland/Härjedalen En analys om ev ytterligare aktieägartillskott behöver göras. Bolaget kommer att ha en så pass stor verksamhet att kr i aktiekapital är för lite. Respektive län ska därför räkna med att skjuta till ytterligare medel i form av ägartillskott. Steg 4. Gemensamt bolag Från och med 2018 bedrivs all verksamhet i det gemensamma bolaget Bussgods i Norr AB. Om beslut fattas om att bilda gemensam region i norr kan ägandet enkelt överföras till den nya regionen alternativt en ny gemensam kollektivtrafikmyndighet/organisation. 8.2 Sammanfattande tidplan Hösten 2016: Inriktningsbeslut om att stödja förslagen i denna utredning fattas i respektive län Externa ägare i Norrbotten och Västernorrland hanteras inom respektive län. Våren 2017: Försäljning och köp av aktier hanteras gemensam koncern bildas med fyra ägare. Ny styrelse formas och VD tillsätts. Hösten 2017: Fusion genomförs och ett gemensamt bolag bildas Januari 2018: Processen är genomförd och ett gemensamt bolag bedriver verksamheten 13

161 9. Riskanalys Utredningen har här valt att fokusera på ett antal scenarier och beskriva de effekter som kan uppstå som ett led av fattade beslut alternativt brist på fattade beslut. Vad händer med Bussgods om de förslag som lagts fram i utredningen inte genomförs? Bussgods i Västernorrland har idag lönsamhetsproblem. I bolaget finns tillgångar från tidigare år, men dagens läge kan inte fortsätta utan att något görs. Försäljning till annan extern ägare har diskuterats. Från andra delar av landet, där försäljning till extern part genomförts vet vi att det är svårt att få samarbetet med den som svarar för busstrafiken att fungera. I Gävleborg, där man sålt till ett privat bolag, är verksamheten under stor ekonomisk press och ägaren har begärt en ackorduppgörelse. Idag svarar sändningar mellan norrlandslänen för en relativt stor volym. Detta innebär att om verksamheten i något län förändras kommer alla län att påverkas och en avveckling av bussgods i ett län skulle få stora ekonomiska konsekvenser för verksamheten i övriga län. Vad händer om ett län väljer att stå utanför? Bussgods är inte beroende av att alla fyra län står bakom och fattar beslut i enlighet med denna utredning. Eftersom Bussgods i Norrbotten är den största aktören och Bussgods i Västerbotten knyter ihop övriga norrlandslän geografiskt skulle dock situationen bli svår att hantera om Norrbotten eller Västerbotten väljer att stå utanför. Då utredningens förslag är att använda det befintliga bolaget Bussgods i Västerbotten, skulle också ett beslut som innebär att Västerbotten inte deltar i samarbetet innebära att man måste hitta andra sätt att bilda en gemensam organisation. Utredningen intentioner att samverka och effektivisera verksamheten är möjlig att genomföra med två eller tre län som deltar, men effekterna skulle inte blir lika stora och förutsättningarna för att bearbeta en större marknad beskärs. Kan man begränsa risken i ett gemensamt bolag? För beslutsfattare i exempelvis Jämtland och Västernorrland skulle ett gemensamt ägt bolag där verksamheten i Norrbotten och Västerbotten ingår kunna beskrivas som att man utsätter sig för en högre riskexponering, då verksamheterna i dessa län är mycket större. Utredningen anser att detta måste hanteras i det framtida konsortialavtalet. Man kan här tänka sig att risken begränsas till det geografiska område som dagens län utgör. Samtidigt innebär denna riskbegränsning att överskott från verksamheten måste följa samma princip. Den ekonomiska modell som arbetats fram innebär att ersättning kommer att lämnas till den som ansvarar för kollektivtrafiken i respektive län, varför överskottet i bolaget är relativt begränsat. För 2018 uppgår det budgeterade överskottet till ca kr. 14

162 Verksamheten i både Norrbotten och Västerbotten är lönsam. Det är inte fallet i Västernorrland och i Jämtland har man under ett antal år haft ekonomiska problem. Det skulle för beslutsfattare i Norroch Västerbotten kunna innebära en högre grad av risk. Precis som beskrivits ovan måste konsortialavtalet reglera riskfördelningen mellan länen. Om det bildas en gemensam region i Norrland kommer bolaget bara ha en ägare och frågan om riskfördelning är då utagerad. Vilken samhällsservice erbjuder Bussgods dvs vilken samhällsservice riskerar försvinna om inte Bussgods finns? Bussgods är på vissa platser i Norrland avgörande för att näringslivet ska fungera. Bussgods svarar för viktiga samhällsfunktioner då livsmedel och annat avgörande gods levereras enligt tidtabell. På dessa orter finns inget alternativ. Bussgods måste dock tillåtas verka i hela systemet, eftersom kunderna förväntar sig en heltäckande transportlösning och det gärna i hela landet. En framtida gemensam organisation för bussgods kan också innebära större möjlighet att hantera offentligt gods och i ett regionperspektiv kan en offentlig samlastningscentral för förnödenheter till exempelvis vården vara ett uppdrag för Bussgods. Detta skulle innebära att skattemedlen används effektivare då fraktkostnaderna inte behöver öka, men överskottet från godsverksamheten används till att finansiera kollektivtrafiken. 15

163 Sid 1 av 1 Datum Diarienr 16/00481 Camilla Norberg, Mötesplanering 2017 Arbetsutskottets möten Förbundsdirektionens möten mars 31 mars 7 juni 14 juni 12 oktober 27 oktober 1 december 15 december Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: Org. nr: Webb/e-post: Box 114 Viktoriagatan 16 Fax: registrator@dintur.se Kramfors

164 KOMMUNALFÖRBUNDET KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN BILAGA 1 BESLUT OM TILLÄGGSAVGIFTENS STORLEK VID DIREKTBETALNING SLUTRAPPORT PROJEKT BILJETTKONTROLL DNR: 16/00260 PROJEKT BILJETTKONTROLL/KUNDVÄRDAR Mats Lager, Projektledare PROJEKT BILJETTKONTROLL/ KUNDVÄRDAR Mats Lager