RAPPORT MÖRVIKEN 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 OCH 1:103 M.FL. RISKANALYS UNDERLAG TILL DETALJPLAN UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB

Transkript

1 UPPDRAGSNUMMER MÖRVIKEN 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 OCH 1:103 M.FL. RISKANALYS UNDERLAG TILL DETALJPLAN SWECO ENVIRONMENT AB LINN ARVIDSSON Sweco

2 Ändringsförteckning VER. DATUM ÄNDRINGEN AVSER GRANSKAD GODKÄND Sweco Sandbäcksgatan 1 Box 385 SE Karlstad, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Linn Arvidsson Uppdragsledare Säkerhetsrådgivare Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) linn.arvidsson@sweco.se SELNAR p:\1345\ _riskanalys_dp_mörviken_åre\000\10 arbetsmtrl_dok\riskanalys e14\åre mörviken 161, 162, 174, 1100 och 1103 m.fl..docx

3 Sammanfattning En ny detaljplan som omfattar Mörviken 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 och 1:103 m.fl. är under utarbetande. Planområdet är beläget i centrala Åre. Fastigheterna är belägna m väster om Åre torg. Området befinner sig på ett avstånd som varierar mellan 50 och 125 m från E 14 som är klassad som primär transportled för farligt gods. Hastighetsgränsen är 90 km/timme. Etableringar längs trafikleden behöver därför anpassas efter dessa förutsättningar för att uppnå en tillfredsställande säkerhet. Enligt Trafikverkets statistik uppgår årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) förbi området till (±23 %) varav 300 (±24 %) tunga fordon. Enligt tillgänglig statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap utgörs de dominerande farligtgodsklasserna som transporteras förbi området av brandfarliga vätskor (ADR-klass 3) och övriga farliga ämnen och föremål (ADR-klass 9). Dessutom förekommer mindre volymer av explosiva ämnen (ADR-klass 1) samt mindre volymer av oxiderande ämnen (ADR-klass 5.1). Utifrån tillgänglig statistik avseende E 14 och planområdet bedöms sannolikheten för att en farligtgodsolycka ska inträffa vara låg. Förväntat antal farligtgodsolyckor i närheten av området är 3,2*10-4 per år d.v.s. en olycka förväntas ske vart 3157 år. Etableringen inom planområdet bedöms som möjlig att genomföra med en acceptabel säkerhetsnivå utan att ytterligare riskminskande åtgärder vidtas. Sweco Sandbäcksgatan 1 Box 385 SE Karlstad, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Linn Arvidsson Uppdragsledare Säkerhetsrådgivare Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) linn.arvidsson@sweco.se SELNAR p:\1345\ _riskanalys_dp_mörviken_åre\000\10 arbetsmtrl_dok\riskanalys e14\åre mörviken 161, 162, 174, 1100 och 1103 m.fl..docx

4 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Avgränsningar Avgränsning av rapport Underlag Geografisk avgränsning 1 3 Definitioner Risk Farligt gods ADR/ADR-S Farligtgodsolycka 3 4 Riskbegreppet och riskanalys Riskbegreppet Bedöma/beräkna risk Värdera risk 3 5 Projektgenomförande 4 6 Underlag 4 7 Beskrivning av det berörda området Område Trafiksituation Farligt gods 5 8 Tänkbara olyckor 7 9 Bedömning av sannolikhet för olyckor på väg Avkörning av fordon vid trafikolycka Fordonsbrand Farligtgodsolycka 8 10 Bedömning av konsekvenser av olyckor Fordonsbrand Farligtgodsolycka Brandfarliga vätskor Övriga farliga ämnen och föremål 11 SELNAR p:\1345\ _riskanalys_dp_mörviken_åre\000\10 arbetsmtrl_dok\riskanalys e14\åre mörviken 161, 162, 174, 1100 och 1103 m.fl..docx

5 11 Riskbedömning och värdering av risknivån Principer för riskvärdering Sammanfattande bedömning av nuläge Sammanfattande riskbedömning Referenser 13 SELNAR p:\1345\ _riskanalys_dp_mörviken_åre\000\10 arbetsmtrl_dok\riskanalys e14\åre mörviken 161, 162, 174, 1100 och 1103 m.fl..docx

6

7 1 Inledning En ny detaljplan som omfattar Mörviken 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 och 1:103 m.fl. är under utarbetande. Området befinner sig på ett avstånd som varierar mellan 50 och 125 m från E 14 som är klassad som primär transportled för farligt gods. Hastighetsgränsen är 90 km/timme. Etableringar längs trafikleden behöver därför anpassas efter dessa förutsättningar för att uppnå en tillfredsställande säkerhet. 2 Avgränsningar 2.1 Avgränsning av rapport Denna rapport berör plötsligt inträffande händelser i samband med transporter av farligt gods på väg förbi planområdet. Rapporten berör även förutsättningar för evakueringsmöjligheter. Eventuella långtidseffekter på grund av den normala trafiken såsom buller, avgaser etc. berörs inte. 2.2 Underlag Beräkningar och slutsatser i denna rapport baseras på befintliga uppgifter i offentlig statistik, rapporter och övrigt befintligt underlag. Inga fältmätningar har utförts. 2.3 Geografisk avgränsning Rapporten omfattar endast det aktuella planområdet. En olycka på E 14 påverkar med stor sannolikhet även omkringliggande och angränsande områden. Dessa effekter behandlas dock inte i denna rapport. 1 (14) SELNAR p:\1345\ _riskanalys_dp_mörviken_åre\000\10 arbetsmtrl_dok\riskanalys e14\åre mörviken 161, 162, 174, 1100 och 1103 m.fl..docx

8 Figur 1. Planområdets ungefärliga lokalisering. Norr är rakt upp. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/02599 Det studerade området beskrivs ytterligare i avsnitt 7. 3 Definitioner 3.1 Risk Risk definieras här som en sammanvägning av sannolikheten för att en (negativ) händelse ska inträffa och de konsekvenser den medför. 3.2 Farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om de inte hanteras rätt under en transport. 3.3 ADR/ADR-S ADR är den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg. ADR ska tillämpas vid transporter mellan stater som är fördragsparter till överenskommelsen samt mellan och inom EU:s medlemsstater. ADR-S är den svenska versionen av regelverket och innehåller förutom ADR:s regler tillägg som bara gäller för transport inom Sverige. 2 (14) repo001.docx SELNAR p:\1345\ _riskanalys_dp_mörviken_åre\000\10 arbetsmtrl_dok\riskanalys e14\åre mörviken 161, 162, 174, 1100 och 1103 m.fl..docx

9 3.4 Farligtgodsolycka Med farligtgodsolycka menas här en olycka där det farliga godset kommer ut i omgivningen. En tankbil som kör av vägen och välter utan att godset kommer ut i omgivningen är således ingen farligtgodsolycka. Om tanken däremot skadats så allvarligt att ett utflöde uppstår är det att betrakta som en farligtgodsolycka. 4 Riskbegreppet och riskanalys Risk upplevs mycket olika mellan olika människor. Ålder och kön har stor betydelse för hur risker uppfattas. Även inställningen till och graden av frivillighet eller kontroll över den aktuella aktiviteten påverkar uppfattningen om huruvida en risk är stor eller liten Riskbegreppet Med risk avses både sannolikhet för och konsekvens av olyckssituationer. Denna definition innebär därmed att man inte bara måste värdera vilka konsekvenser olyckssituationer kan leda till utan även hur ofta de förväntas inträffa, oberoende av varandra. Skall man påverka risknivån till det bättre kan man sålunda verka för att antingen minska sannolikheten för en olycka eller genomföra åtgärder som syftar till att minska konsekvenserna. 4.2 Bedöma/beräkna risk Det finns många metoder för att bedöma eller beräkna risken av en viss verksamhet, d.v.s. att genomföra en riskanalys. Val av metod beror i regel på vilken typ av verksamhet som står i fokus. Metodvalet påverkas även om riskanalysen skall vara av mer övergripande kvalitativ karaktär eller om en noggrannare så kallad kvantitativ analys skall göras. I avsnitt 11 beskrivs de metoder som används i denna rapport. 4.3 Värdera risk Då risknivån för en viss verksamhet beräknats uppstår frågan om risken kan accepteras eller om den måste reduceras med olika säkerhetshöjande åtgärder. Till skillnad från exempelvis Nederländerna finns ingen lagstadgad och enhetlig ambitionsnivå för acceptabel risk i Sverige. Ett flertal kriterier finns dock framtagna för olika sammanhang. De riskvärderingskriterier som använts i denna analys redovisas i avsnitt 11 i samband med presentation av sammanfattande riskbedömning och värdering av risknivå. 3 (14) SELNAR p:\1345\ _riskanalys_dp_mörviken_åre\000\10 arbetsmtrl_dok\riskanalys e14\åre mörviken 161, 162, 174, 1100 och 1103 m.fl..docx

10 5 Projektgenomförande Analysarbetet har genomförts i följande steg: 1. Granskning av ingående underlagsmaterial 2. Framtagning av olyckskatalog 3. Bedömning av sannolikhet för olyckor 4. Bedömning av konsekvenser av olyckor 5. Sammanfattande riskbedömning 6. Värdering av risknivån Erforderliga uppgifter om planområdet och dess omgivning har i första hand hämtats från Trafikverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Åre kommun. 6 Underlag Plan- och genomförandebeskrivning samrådshandling för detaljplan ligger till grund för uppfattning av områdets planerade användning. Trafikverkets trafikstatistik ligger till grund för frekvensberäkningarna. Volym och typer av farligt gods som passerar planområdet har hämtats från MSB:s (dåvarande Räddningsverkets) kartläggning av transportvolymer för farligt gods från september (14) repo001.docx SELNAR p:\1345\ _riskanalys_dp_mörviken_åre\000\10 arbetsmtrl_dok\riskanalys e14\åre mörviken 161, 162, 174, 1100 och 1103 m.fl..docx

11 7 Beskrivning av det berörda området 7.1 Område Planområdet är beläget centralt i Åre. Fastigheterna är belägna m väster om Åre torg. E 14 befinner sig på ett avstånd som varierar mellan 50 och 125 m från planområdet och m högre. E 14 är primär led för farligt gods. Figur 2. Planområdets lokalisering och utformning. Norr är rakt upp. 7.2 Trafiksituation Enligt Trafikverkets statistik 17 uppgår årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) förbi området till (±23 %) varav 300 (±24 %) tunga fordon. 7.3 Farligt gods I Sverige beräknas i genomsnitt ca 3 % av den tunga trafiken transportera farligt gods. Det finns inga indikationer på att E14 skiljer sig i detta hänseende från det övriga svenska vägnätet. Detta innebär att tunga fordon per dygn transporterar farligt gods på E 14 i höjd med planområdet. 5 (14) SELNAR p:\1345\ _riskanalys_dp_mörviken_åre\000\10 arbetsmtrl_dok\riskanalys e14\åre mörviken 161, 162, 174, 1100 och 1103 m.fl..docx

12 Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag av dåvarande Räddningsverket kartlagt transporterade volymer farligt gods på olika svenska vägar under september månad Enligt denna kartläggning transporterades under månaden totalt mellan 100 och ton farligt gods längs väg E 14 förbi Åre. Enligt tillgänglig statistik 16 utgörs de dominerande farligtgodsklasserna som transporteras förbi området av brandfarliga vätskor (ADR-klass 3) och övriga farliga ämnen och föremål (ADR-klass 9). Dessutom förekommer mindre volymer av explosiva ämnen (ADR-klass 1) samt mindre volymer av oxiderande ämnen (ADR-klass 5.1). Tabell 1. Transporterade volymer farligt gods förbi planområdet ADR-klass Transporterad genomsnittlig volym (ton/år) Procentandel av total farligtgodsvolym ,2 % ,9 % ,7 % ,1 % 6 (14) repo001.docx SELNAR p:\1345\ _riskanalys_dp_mörviken_åre\000\10 arbetsmtrl_dok\riskanalys e14\åre mörviken 161, 162, 174, 1100 och 1103 m.fl..docx

13 Fördelning av farligt gods på E14 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Klass 1 Klass 2.1 Klass 2.2 Klass 2.3 Klass 3 Klass 4.1 Klass 4.2 Klass 4.3 Klass 5.1 Klass 5.2 Klass 6.1 Klass 6.2 Procent Klass 7 Klass 8 Klass 9 ADR-klass Figur 3. Procentuell fördelning av farligt gods på E14 förbi Åre 8 Tänkbara olyckor En olyckskatalog är en sammanställning av tänkbara olyckssituationer som bedöms ha avgörande inverkan på risknivån. För planområdet presenteras aktuell lista i Tabell 2. Olyckskatalogen avser olyckssituationer som kan leda till skadade eller döda människor. Några av händelserna har i listan även kompletterats med möjliga följdhändelser som utreds vidare i samband med bedömning av sannolikhet för olycka och bedömning av olyckskonsekvenser. Tabell 2. Olyckskatalog för E 14. Händelse Avkörning av fordon - Krockvåld Fordonsbrand Farligtgodsolycka Tappad last - Brandspridning till omgivning Möjliga följdhändelser, kommentar - Brandspridning, kontakt med skadliga ämnen 7 (14) SELNAR p:\1345\ _riskanalys_dp_mörviken_åre\000\10 arbetsmtrl_dok\riskanalys e14\åre mörviken 161, 162, 174, 1100 och 1103 m.fl..docx

14 9 Bedömning av sannolikhet för olyckor på väg 9.1 Avkörning av fordon vid trafikolycka Enligt frekvensberäkningarna förväntas totalt ca 0,08 trafikolyckor (oberoende av om bilen transporterar farligt gods eller ej) inträffa per år på E 14 i höjd med planområdet. För att en normal trafikolycka ska påverka personer i planområdet krävs att olyckan leder till att ett eller flera fordon lämnar vägbanan. Dessutom skall fordonet komma så långt från vägbanan att det når planområdet. 9.2 Fordonsbrand Under åren rapporterades årligen i genomsnitt 64,7 fordonsbränder i Sverige vid polisrapporterade vägtrafikolyckor till Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet (VITS) 12. Under motsvarande år rapporterades ca trafikolyckor med personskada per år. Detta ger en frekvens för brand i fordon vid olycka på 4,1*10-3 per år, dvs. 0,41 % av antalet fordonsolyckor leder till brand i fordon. 9.3 Farligtgodsolycka I rapporten har det förväntade antalet olyckor med farligt gods beräknats enligt Väg- och trafikinstitutets rapportserie 387: Metoden refereras ofta till som VTI-metoden. I grunden för beräkningsmodellen ligger några antaganden. Sannolikheten för trafikolyckor som resulterar i farligtgodsolyckor skiljer sig inte från sannolikheten för motsvarande trafikolyckor som inte får denna typ av konsekvens. Farligtgodstransporter sker främst med tunga fordon. Det är inte sannolikt att en kollision med fotgängare, cyklist eller vilt åstadkommer sådana skador att godset kan läcka ut. Därför betraktas inte dessa olyckor utan endast singelolyckor med tungt fordon, kollision mellan tungt fordon och annat tungt fordon samt kollision mellan tungt fordon och annat fordon. Antalet olyckor är direkt proportionerligt mot det totala trafikarbetet. För att avgöra totalt förväntat antal olyckor används olyckskvoter (antal olyckor per miljon fordonskilometer) för olika väg- och trafikmiljöer. Olyckskvoterna innebär att antalet inträffade olyckor på en viss vägtyp divideras med det totala trafikarbetet på denna vägtyp för en viss tidsperiod. Olyckskvotens storlek samvarierar med ett antal olika faktorer som vägtyp (motorväg, stadsgata, grusväg etc.), hastighetsgräns, vägbredd, tätort/landsbygd, siktförhållanden och väglag. Utifrån de värden som anges i avsnitt 7.2 och 7.3 beräknas i genomsnitt 3,2*10-4 olyckor per år inträffa vid området som är av så allvarlig art att ett utflöde av farligt gods sker. 8 (14) repo001.docx SELNAR p:\1345\ _riskanalys_dp_mörviken_åre\000\10 arbetsmtrl_dok\riskanalys e14\åre mörviken 161, 162, 174, 1100 och 1103 m.fl..docx

15 Annorlunda uttryckt innebär det att en olycka med farligtgodsutflöde kan förväntas ske vart år i höjd med området. 10 Bedömning av konsekvenser av olyckor Med risk avses både sannolikhet för och konsekvens av olika olyckshändelser. För att kunna göra en riskvärdering av planområdet skall konsekvenserna av olika möjliga olyckshändelser bedömas. Detta sammanvägs med de bedömda sannolikheterna för respektive händelse och utgör grunden för den sammanvägda bedömningen. Konsekvenserna av en farligtgodsolycka kan vara skadade eller förolyckade människor. En bedömning av omfattningen görs med hänsyn till de fysikaliska effekterna hos respektive farligtgodsklass, människors exponering och de lokala omständigheterna i övrigt. Viktiga konsekvenspåverkande faktorer är t.ex. avstånd till vägen, förändrade godsmängder och godsslag, hastigheter och eventuella hinder i vägens närhet. När det gäller möjligheten att begränsa konsekvenserna av en olycka är räddningstjänstens insatsmöjligheter av betydelse. Insatstider, närhet till räddningsenheter och goda åtkomstmöjligheter till området är viktiga faktorer Fordonsbrand Den mängd strålning som skulle komma att påverka området till följd av en olycka med brand i fordon beror bland annat av vilken typ av fordon som brinner (personbil, lastbil etc.), antalet fordon som brinner och var dessa fordon är placerade. Effektutvecklingen varierar mycket beroende på både typ och antal brinnande fordon. Beaktade scenarier presenteras i Tabell 2 nedan tillsammans med de konsekvensområden inom vilka allvarliga eller dödliga skador kan uppnås. Det avstånd inom vilket personer förväntas omkomma antas vara fram till där värmestrålningsnivån överstiger 15 kw/m 2 vilket är en strålningsnivå som orsakar outhärdlig smärta efter kort exponering (cirka 2-3 sekunder). Tabell 3. Kritiskt avstånd med avseende på skadlig strålningsnivå för olika fordonsbrandsscenarier 12 Fordonstyp Utvecklad effekt (kw) Kritiskt avstånd strålningsnivå (m) Personbil (singelolycka) ,0 2-3 personbilar ,5 Tungt fordon inblandat ,0 Brand i fordon bedöms inte påverka personsäkerheten i det berörda området och medför därför ingen ökning av risknivån inom området. 9 (14) SELNAR p:\1345\ _riskanalys_dp_mörviken_åre\000\10 arbetsmtrl_dok\riskanalys e14\åre mörviken 161, 162, 174, 1100 och 1103 m.fl..docx

16 10.2 Farligtgodsolycka Följden av en farligtgodsolycka kan resultera i skadade eller förolyckade människor. En bedömning av omfattningen av olika typer av möjliga olyckor måste göras med hänsyn till fysikaliska effekter, människors exponering och lokala omständigheter i övrigt. Bedömningarna görs i två steg: 1. Bedömning av olyckseffekten Olyckseffekten beror på klass av farligt gods och presenteras ofta som det maximala riskavstånd mellan olycksplatsen och oskyddade människor inom vilket dödsfall kan förväntas. För de klasser farligt gods som transporteras förbi området i signifikanta mängder värderas värmestrålning. 2. Bedömning av konsekvensen I detta steg värderas den skada på människor som olyckan kan leda till. Konsekvensen beror såväl på olyckseffekten som på hur många människor som befinner sig inom det maximala riskavståndet vid olyckstillfället. I tabellen nedan presenteras olyckseffekten som maximalt riskavstånd mellan olycksplatsen och oskyddade människor inom planområdet. Tabell 4. Olyckseffekter med beräknade maximala riskavstånd Klass Benämning Maximalt riskavstånd Klass 3 Brandfarlig vätska 19 m (person) / 30 m (brandspridning) Klass 9 Övriga farliga ämnen Brandfarliga vätskor Bensin, diesel, eldningsoljor och metanol är alla exempel på vätskor som enligt ADR-S klassas som brandfarliga vätskor. Bensin är den vätska som har lägst flampunkt och därför lättast antänds i jämförelse med diesel eller eldningsolja. Den sammanlagda sannolikheten för antändning av en läckande brandfarlig vätska vid en olycka uppgår enligt brittisk statistik till 6 % 1. Konsekvenserna av ett utsläpp med brandfarlig vätska beror inte så mycket på storleken på hålet som av storleken av den pöl som bildas ovan marken. Ju större pöl som bildas desto större blir branden och flammornas höjd om pölen antänds. En stor brand genererar vidare en hög strålningsvärme mot människor och byggnader i dess närområde. Vid konsekvensberäkningarna för respektive skadehändelse antas att 100 % av de individer som befinner sig inom avståndet för 3:e gradens brännskador kommer att avlida. Av dem som befinner sig utanför riskområdet överlever samtliga. 10 (14) repo001.docx SELNAR p:\1345\ _riskanalys_dp_mörviken_åre\000\10 arbetsmtrl_dok\riskanalys e14\åre mörviken 161, 162, 174, 1100 och 1103 m.fl..docx

17 Tabell 5. Riskavstånd till 3:e gradens brännskador och brandspridning till byggnad Storlek på utsläppet Riskavstånd till 3:e gradens brännskador (m) Stort Medel Litet 7 8 Riskavstånd brandspridning (skadekriterium 15 kw/m 2 ) Övriga farliga ämnen och föremål I denna klass finns ämnen som utgör en fara under transport, vilken inte omfattas av definitionen för andra klasser. Det är därför en klass som består av en rad sinsemellan mycket olika ämnen och föremål. Exempel på gods som insorteras i klass 9 är asbest och asbesthaltiga blandningar, transformatorer och kondensatorer som innehåller PCB och därför kan bilda dioxiner vid brand, miljöfarliga ämnen och genetiskt modifierade organismer som inte är smittförande. Ämnen och föremål i denna klass utgör som regel ingen akut fara för människors liv och hälsa i händelse av olycka. För detta krävs längre exponering eller, i extrema fall, direkt kontakt med godset. Inga sådana skadehändelser har identifierats och ämnen i denna klass kommer inte att behandlas vidare i denna rapport. 11 Riskbedömning och värdering av risknivån 11.1 Principer för riskvärdering Förutom bedömning av eventuella skadors direkta omfattning finns fyra huvudprinciper för riskvärdering och riskminskande åtgärder 5. Dessa principer ska alltid tas i beaktande och utgör riskbedömningens mer etiska dimension. RIMLIGHETSPRINCIPEN En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas. Detta innebär att risker som med tekniskt eller ekonomiskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras alltid skall åtgärdas (oavsett risknivå). PROPORTIONALITETSPRINCIPEN De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora jämfört med de fördelar (intäkter, produkter, tjänster etc.) som verksamheten medför. FÖRDELNINGSPRINCIPEN Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de fördelar som verksamheten medför. Detta innebär att enskilda personer eller grupper inte bör utsättas för oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem. 11 (14) SELNAR p:\1345\ _riskanalys_dp_mörviken_åre\000\10 arbetsmtrl_dok\riskanalys e14\åre mörviken 161, 162, 174, 1100 och 1103 m.fl..docx

18 PRINCIPEN OM UNDVIKANDE AV KATASTROFER Risker bör hellre realiseras i flera mindre olyckor med begränsade konsekvenser som kan hanteras av tillgängliga beredskapsresurser än i enstaka större katastrofer Sammanfattande bedömning av nuläge Det maximala riskavståndet för en pölbrand av bensin har beräknats till 19 m för dödsfall och 30 m för brandspridning. Detta innebär att effekten av en olycka på E 14 inte är märkbar på ett större avstånd än så. Planområdet befinner sig på en lägre höjd än E 14. Det är dock inte sannolikt att utrunnen brandfarlig vätska skulle spridas så långt att en eventuell pölbrand får en påverkan på området. Kortare avstånd än 30 m kommer att i olika hög grad att påverkas av eventuellt inträffade olyckor. Det aktuella planområdet befinner sig på ett större avstånd än 30 m från vägkant. Eventuell påverkan på annat än det aktuella planområdet omfattas inte av denna utredning. Detta skyddsavstånd bedöms vara tillräckligt för att en brand som orsakas av en olycka med tankbil med brandfarlig vätska (ADR klass 3) inte ska påverka byggnaderna. 12 Sammanfattande riskbedömning Utifrån tillgänglig statistik avseende E 14 och planområdet bedöms sannolikheten för att en farligtgodsolycka ska inträffa vara låg. Förväntat antal farligtgodsolyckor i närheten av området är 3,2*10-4 per år d.v.s. en olycka förväntas ske vart 3157 år. Etableringen inom planområdet bedöms som möjlig att genomföra med en acceptabel säkerhetsnivå utan att ytterligare riskminskande åtgärder vidtas. Sannolikheten för att området ska bli avsnört från omgivningen så att en eventuell räddningsinsats (t.ex. ambulanstransport) försvåras eller omöjliggörs bedöms som liten då det finns flera tillfartsvägar och en alternativ väg alltid kan väljas. 12 (14) repo001.docx SELNAR p:\1345\ _riskanalys_dp_mörviken_åre\000\10 arbetsmtrl_dok\riskanalys e14\åre mörviken 161, 162, 174, 1100 och 1103 m.fl..docx

19 13 Referenser 1. Purdy, Grant (1993), Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail, Journal of Hazardous Materials, 1993, sidorna Upplevd risk, Skrift Nr.3 (1993). Riskkollegiets skriftserie. Gotab Stockholm 3. VTI rapporter 387:1-6, Riskanalysmetod för transporter av farligt gods på väg och järnväg, VTI, Linköping, Farligt gods - Riskbedömning vid transport. Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg, B20-196/96, 1996, Statens Räddningsverk, Karlstad. 5. Davidsson m fl (1997), Värdering av risk, Rapport P21-182/97, Statens Räddningsverk, Karlstad 6. Fischer, S. m.fl (1997), Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor. Metoder för bedömning av risker, Andra reviderade upplagan, FOA-R SE, Försvarets Forskningsanstalt, Stockholm 7. Lamnevik, Stefan Palme, Erik (1997) Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn transporter av farligt gods, Bilagor 1-5, Antagandehandling. DNR 785/92. Stadsbyggnadskontoret. Göteborg 8. Lamnevik, Stefan Palme, Erik (1997) Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn transporter av farligt gods, Bilagor 6-7, Antagandehandling. DNR 785/92. Stadsbyggnadskontoret. Göteborg 9. Lamnevik, Stefan Palme, Erik (1997) Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn transporter av farligt gods, Samrådshandling. DNR 785/92. Stadsbyggnadskontoret. Göteborg 10. Olsson, Sara Wasting, Malén (2000), Riskhänsyn vid ny bebyggelse, Rapport 2000:01, Räddnings- och säkerhetsavdelningen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholm 11. Sanglén, Håkan (2005), Riskanalys av farligtgodsled i Kalmar, rekommendationer med avseende på detaljplan Södra vägen, Brandteknik, Lunds universitet, rapport Midholm, Erik (2006), Detaljerad riskutredning Västerleden Västerås, WSP 13. Räddningsverket och Boverket (2006), Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner, Vägledningsrapport Samhällsplanering Skåne i utveckling, 2007:06, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods 13 (14) SELNAR p:\1345\ _riskanalys_dp_mörviken_åre\000\10 arbetsmtrl_dok\riskanalys e14\åre mörviken 161, 162, 174, 1100 och 1103 m.fl..docx

20 15. Länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne, Riskhantering i detaljplaneprocessen - Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, trafikflöden farligt gods, september 2006, Trafikverket, Statistik över trafikflöde E Uppgifter om planområdet, Anna Synderå, Åre kommun, (14) repo001.docx SELNAR p:\1345\ _riskanalys_dp_mörviken_åre\000\10 arbetsmtrl_dok\riskanalys e14\åre mörviken 161, 162, 174, 1100 och 1103 m.fl..docx