Gyllins Trädgård Område A, D och E

Transkript

1 Arkeologisk slutundersökning 2006 Gyllins Trädgård Område A, D och E Husie socken i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:061 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Rapport 2007:31 Anne Carlie, Bo Friman & Bo Strömberg

2 Malmö Kulturmiljö Box 406 Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 Riksantikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Odlarevägen Lund Tel: Arkeologisk slutundersökning 2006 Gyllins Trädgård, område A, D och E Husie socken i Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2007:061 Riksantikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Rapport 2007:31 Författare: Anne Carlie, Bo Friman & Bo Strömberg med bidrag av Anna Månsson & Håkan Svensson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Solrosen på norra delen av Område D (intensiv) Foto: Bo Strömberg (Riksantikvarieämbetet UV Syd) ISSN: Malmö Kulturmiljö 2007

3 Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 5 Projektets organisation 5 Topografi och fornlämningsbild 8 Landskap och fornlämningar 8 Utrednings- och förundersökningsresultat 11 Målsättningar och frågeställningar 12 Nivå 1 platsen 13 Nivå 2 det lokala omgivande landskapet 13 Nivå 3 syntes 14 Gravar 14 Genomförande och metoder 14 Avbaning och inmätning 15 Metalldetektering 16 Undersökning och prioritering 17 Dokumentation 17 Analyser 19 Dendrologi och 14 C-analys 19 Arkeobotanik makro och pollen 20 Keramik bränd lera 20 Animalosteologi 21 Humanosteologi 21 Metallurgi 22 Konservering 25 Förmedlingsinsatser 25 Undersökningsresultat 26 Inledning 26 Tidig- och mellanneolitikum 27 Senneolitikum och bronsålder 29 Järnålder 31 Fas 1: Äldre förromersk järnålder 32 Fas 2: Yngre förromersk och äldre romersk järnålder 34 Fas 3: Sen yngre förromersk och tidig äldre romersk järnålder 35 Fas 4: Äldre romersk järnålder 40 Fas 5 6: Yngre romersk järnålder till vendeltid/vikingatid 41 Historisk tid 43 Utvärdering och publicering 45 Utvärdering 45 Publicering 47 Referenser 48 Tekniska och administrativa uppgifter 50

4 Sammanfattning Malmö Kulturmiljö och Riksantikvarieämbetet UV Syd genomförde sommaren och hösten 2006 en arkeologisk slutundersökning. Den genomfördes inom fastigheterna Husie 172:124 m.fl. (Gyllins Trädgårdar), Malmö kommun. Undersökningens övergripande målsättning var att arbeta utifrån frågor kring förändringar av gårdsorganisation, bebyggelse och bruk av landskap under yngre bronsålder, förromersk och romersk järnålder. I genomförandeplanen angavs att rapport- och publiceringsarbetet beskrivs utifrån tre skalnivåer: Den platsspecifika nivån utgörs av arealen för själva slutundersökningen. Målsättning var här att definiera gårdslägen och enskilda gårdars lokalisering utifrån topografiska, geologiska och hydrologiska förhållanden, samt att fasindela bebyggelsen kronologiskt. Mer specifika frågor kring gårdarnas organisation ställdes också. Syftet var att reda ut gårdsytans rumsliga organisation samt få upplysningar om vilka aktiviteter och verksamheter som bedrivits på gårdarna. Vidare var syftet att försöka förstå orsaker till den allmänna nedgången av antalet gropar och gropsystem under yngsta delen av förromersk järnålder och även att försöka förstå den samtida minskade frekvensen av föremål på boplatser. Undersökningsytan var indelad i de tre områdena A, D och E, vilka identifierades i samband med förundersökningen. Den totala schaktade ytan uppgick till m 2. Totalt dokumenterades anläggningar, inklusive 274 anläggningar från förundersökningen. Av dessa undersöktes 1157 stycken helt eller delvis. Spåren från tidig- och mellanneolitikum var begränsade och utgjordes av en hyddlämning eller vindskydd med spår av hantverksaktiviteter samt av ett gropsystem. Båda dessa anläggningar, belägna inom yta A. I förhållande till äldre delar av neolitikum, var spåren från senneolitikum mer omfattande. Inom yta A undersöktes ett gårdsläge med två mesulahus samt en grupp med fyra flatmarksgravar. Inom yta D undersöktes tre gravar, varav en träkammargrav och en kanotbegravning, samt ett aktivitetsområde bestående av två ugnar och tre härdar placerade på rad. Vid slutundersökningen dokumenterades tio gårdslägen och ett verkstadsområde med spår efter metallhantering från järnåldern. Huvudparten av bebyggelsen liksom området med metallhantering dateras till äldre järnålder, med tyngdpunkt i förromersk och äldre romersk järnålder. Den äldre järnåldersbebyggelsen finns spridd inom hela undersökningsområdet, medan den yngsta bebyggelsen från yngre romersk järnålder och fram i vendel- och vikingatid framför allt återfinns på yta D/E, dvs. i den södra delen av området som gränsar ner mot Östra Skrävlinge bytomt. De få lämningar som kan knytas till historisk tid utgörs av grunden till en stubbakvarn samt en brunn. Järnåldern i Sydvästskåne har efterlämnat mycket rikligt med spår. På Gyllins Trädgård kan vi dock konstatera att centralbebyggelsen inte har legat här. Gårdsbebyggelsen har istället under äldre järnålder utgjorts av relativt ordinära gårdar i jämförelse med omlandet. Spåren efter metallhantverk inom undersökningsområdet visar samtidigt på en specialistkompetens. Det samlade järnåldersmaterialet, bestående av 18 gårdar (tio gårdslägen) och sex aktivitetsområden, har dock tillräckligt tidsdjup och komplexitet för att besvara projektets frågor kring gårdars organisation och de aktiviteter som kan knytas till de olika bebyggelsefaserna. Resultatet från undersökningen utgör således en god språngbräda för de fortsatta analyserna kring det lokala omgivande landskapet (nivå 2) samt en syntes kring den äldre järnålderns bebyggelse och samhälle med fokus på delar av södra Skandinavien och norra Tyskland (nivå 3). Resultaten från det fortsatta vetenskapliga arbetet kommer att presenteras i en syntespublikation. 4

5 Inledning Med anledning av Malmö stads planerade utbyggnad av ett nytt bostadsområde inom fastigheterna Husie 172:124 m.fl. (Gyllins Trädgårdar) i Husie, östra Malmö, genomförde Malmö Kulturmiljö och Riksantikvarieämbetet UV Syd sommaren och hösten 2006 en arkeologisk slutundersökning enligt beslut från Länsstyrelsen i Skåne Län, dnr Fältarbetet pågick från den 31:e juli fram till den 30:e november. Beställare var Malmö stad, Fastighetskontoret. Fältarbetet leddes av Bo Friman (Malmö Kulturmiljö) i samarbete med Bo Strömberg och Anne Carlie (RAÄ UV Syd). Personalen bestod i övrigt av Magnus Artursson, Håkan Aspeborg, Emma Carnhede, Sven Hellerström, Bengt Jacobsson, Per Jansson, Annika Jeppsson, Anna-Clara Johannisson, Fredrik Johansson, Tobias Johansson, Anna Månsson, Björn Nilsson, Anders Rosendahl, Håkan Svensson och Kerstin Svensson. Undersökningsytan omfattade totalt cirka m 2. Den sammanlagda avbanade arealen inom slutundersökningsområdet uppgick till m², varav m² inom yta A och m² inom yta D och E. Det framkom lämningar övervägande från senneolitikum och äldre järnålder. Slutundersökningen har föregåtts av två arkeologiska utredningar (Gyllins trädgårdar, etapp 1 3) 2004 och 2005 genomförda av Kristian Brink och Tobias Johansson. Dessa efterföljdes av en förundersökning under senhösten 2005 under ledning av Tobias Johansson. Utifrån resultaten från förundersökningen blev det övergripande syftet inför slutundersökningens att arbeta med frågor kring förändringar av gårdsorganisation, husens biografi samt bebyggelse och bruk av landskap under yngre bronsålder, förromersk och romersk järnålder. Projektets organisation Den arkeologiska undersökningen vid Gyllins Trädgård har drivits som ett samarbetsprojekt mellan Malmö Kulturmiljö och Riksantikvarieämbetet UV Syd. I början av april månad 2006 inbjöd länsstyrelsen i Skåne län nämnda institutioner att till slutet av maj månad inkomma med undersökningsplan och kostnadsberäkning för en slutundersökning. I senare delen av juni månad beslutade länsstyrelsen att undersökningen skulle genomföras som ett samarbetsprojekt mellan de båda institutionerna på lika villkor och med utgångspunkt från undersökningsplanerna. Malmö Kulturmiljö tilldelades samordningsansvaret för att projektet genomfördes, för förmedling till kollegor och allmänhet, samt för rapportarbetet. UV Syd tilldelades samordningsansvaret för fältdokumentationen i Intrasis, samt för den vetenskapliga bearbetningen och publiceringen. Samarbetet inleddes direkt genom att de båda undersökningsplanerna vars inriktning och teman var likartade, sammansmältes till en genomförandeplan. Målsättningen med denna var att söka skapa en nära och så sömlös samverkansform som möjligt. Detta uppnåddes genom: att under fältarbetets gång betrakta projektet som en egen organisation mellan Malmö Kulturmiljö och UV Syd. Båda institutionerna var representerade i styrgrupp, projektgrupp och i bemanningen. att undersökningen genomfördes gemensamt med deltagande från de båda institutionerna i alla arbetsinsatser och funktioner genom projektets alla skeden. Inför projektets uppstart skapades en projektgrupp för genomförande och daglig ledning av fältarbetet och det påföljande rapportarbetet. En fortsättning av gruppens arbete består i publiceringen av undersökningens vetenskapliga resultat i bokform. Projektgruppen består av Peter Skoglund (MK) som 5

6 projektledare, samt Bo Friman (MK), Bo Strömberg (UV Syd) och Anne Carlie (UV Syd) som delprojektledare. Bemanningen utgjordes av personal från båda institutionerna. Tobias Johansson (MK) och Björn Nilsson (UV Syd) svarade för den digitala inmätningen i fält. Annika Jeppsson (UV Syd) genomförde en fortlöpande fynd- och kontextregistrering i Intrasis. Håkan Svensson (UV Syd) svarade för metalldetektering under fältarbetet. För projektets genomförande formades även en styrgrupp. Dess roll var att följa upp och ytterst vara beslutande om fältarbetets genomförande, projektets ekonomi och att den arkeologiska undersökningens målsättningar uppnåddes. I styrgruppen ingick representanter från såväl Malmö Kulturmiljö som UV Syd: Per Sarnäs, Malmö Kulturmiljö, Enhetschef Arkeologi Björn Nilsson, Malmö Kulturmiljö, Bitr. Enhetschef Arkeologi Anders Löfgren, RAÄ UV Syd, Enhetschef Hélène Borna-Ahlkvist, RAÄ UV Syd, Bitr. Enhetschef Peter Skoglund, Malmö Kulturmiljö, Projektledare fält- och rapportarbete Anne Carlie, RAÄ UV Syd, projektledare manusarbete och publicering Till styrgruppen adjungerades även följande representanter från beställaren (Fastighetskontoret) och Länsstyrelsen: Anders Wihlborg, Länsstyrelsen i Skåne Län Jan Holmberg, Malmö Kommun, Fastighetskontoret Kvalitetssäkringen under fältarbetet konkretiserades genom delegering av ansvarsområden och veckomöten. Personalen arbetade med gårdslägen och dess lämningar av långhus, ekonomibyggnader, brunnar och övriga anläggningar. Därefter upprättades beskrivningar och preliminära tolkningar av materialet, relaterade till frågeställningar och målsättningar. Samma arbetsgång gällde för anläggningar och strukturer från mellanneolitikum och gravar från senneolitikum. Varje fredag samlades all personal för att delge varandra sina respektive iakttagelser, resultat av pågående utgrävning och preliminära tolkningar. Efter utvärderande diskussioner planerades nästkommande veckors arbete. Vid mötena gjordes även en ekonomisk avstämning av projektets ekonomi Styrgruppen möttes på utgrävningen vid två tillfällen, varvid projektets status följdes upp. Som underlag fanns projektgruppens dagliga ekonomiska uppföljning av maskin- och fälttid, presenterad i programmet Excel. Därtill fanns ett underlag framställt av ekonomihandläggare i form av total ekonomisk budget- och utfallssammanställning per projekt i redovisningssystemet Agresso för UV Syd, och PPS Collaborate vid Malmö Kulturmiljö. Länsstyrelsen gjorde två uppföljningar i fält. Vid dessa tillfällen presenterades den arkeologiska undersökningens gång, preliminära resultat och tolkningar, huruvida inriktning och målsättningar kunde uppnås, justeringar av prioriteringar, samt tidsplan och ekonomi. Resultaten av varje uppföljning noterades i uppföljningsprotokoll. Efter fältarbetet formulerades en handlingsplan omfattande analysarbete, rapport och publicering (se CD:n Projekthistorik). Skillnaden mellan den analoga rapporten och CD:n är att den senare innehåller hårddata, är deskriptiv och översiktlig. CD-formatet ger även utrymme för extramaterial i form av t.ex. bildspel, karmaterial, analysrapporter och handlingar rörande ärendets gång. Till skillnad från den analoga rapporten är innehållet i de olika delarna mer fristående och varje del kan nås direkt med ett par knapptryckningar. Den analoga rapporten är mer analytisk där de olika avsnitten hänger samman. De olika arbetsprocesserna kan också lättare följas i rapporten. 6

7 Rapporten har utarbetats av Bo Friman, Anne Carlie och Bo Strömberg. Fältarbetets biografi Etableringen gjordes ett par veckor innan fältarbetet startade 31/7 med två grävmaskiner och fyra dumprar, samt en mindre styrka arkeologer. Schaktning inleddes på två olika områden som bedömdes som högprioriterade. Tidigt i undersökningen påträffades lämningar efter stensatta gravar i det norra område A och stolphål efter äldre järnåldersbebyggelse samt förekomst av stora mörkfärgningar som tolkades utgöra gropsystem i den södra delen av området (yta D och E). Under augusti kom flera kraftiga åskväder med mycket rikliga regnskurar. Detta föranledde att schaktningen koncentrerades till den mer sandiga norra delen av undersökningen (område A). Inom samma område påbörjades även undersökningen av två av tre stensatta gravar. Under september var väderleken mer stabil vilket innebar att schaktningen kunde effektiviseras och huvudsakligen kunde avslutas innan månadens utgång. Vid denna tidpunkt började vi få grepp om de arkeologiska lämningarna vilka vid denna tidpunkt utgjordes av tio gårdslägen, ett verkstadsområde, ett hantverksområde och ett gravområde. Gravområdet på område A färdigundersöktes och brunnar maskinsnittades. Samtidigt kopplade vi in externa specialister för vedartsbestämning, 14 C-analys, makro- och pollenanalys, keramik- och leranalys samt humanosteologi. Under oktober tilldelades samtliga på grävningen var sitt ansvarsområde. Sammanställningarna från respektive område gjordes utifrån en lathund och skulle utgöra underlag för rapportarbetet. På område A undersöktes ett hantverksområde från tidigneolitikum. Stenåldersspecialist Magnus Andersson från UV Syd engagerades för att tillsammans med Björn Nilsson undersöka fornlämningen. Av stort intresse var att spår efter metallhantverk framkom i verkstadsområdet samt undersökningen av en skelettgrav med flera individer på område D. Under november avslutades undersökningarna vid flera av gårdslägena och aktivitetsområdena. Dock påträffade vi och undersökte ytterligare två senneolitiska gravar samt ett fundament till en kvarn på område D. Höjdinmätningar av hela den schaktade ytan samt området kring Tornhög gjordes i syfte att göra en terrängmodell av området. Förutom fältarbetet utgjorde även förmedlingsarkeologin en viktig del av projektet. Thomas Persson och Ulrika Sjöstrand var vid flera tillfällen i fält för att förbereda och genomföra Arkeologidagen (27/8). Cirka 100 personer bevistade Arkeologidagen på Gyllins. Två arkeologiaftnar förlades även till Gyllins Trädgård. En grupp elever (Enok-Thulin gymnasiet, Landskrona), barn från Bäckagårdsskolan och Ask & Embla var vid flera tillfällen på Gyllins för att lära sig om fältarkeologi. De tilldelades gropar i syfte att gör spännande upptäckter under ledning av Thomas och Ulrika. Fältarbetet tilldrog sig även stor uppmärksamhet från våra arkeologikolleger och vid flera tillfällen (både inplanerade och spontana) hade vi ett rikt utbyte. I omgångar blev kolleger och chefer från Malmö Kulturmiljö och UV Syd förevisade utgrävningarna. Vi hade en visning för dagspressen (Sydsvenskan) av det neolitiska hantverksområdet och verkstadsområdet från äldre järnålder. Vi ordnade även en samlad visning för gatukontoret, fastighetskontoret och VA-verket samt en visning för en stor delegation från kommunen. Förutom visningar hade vi även mer arbetsinriktade möten på Gyllins Trädgård med styrgruppen samt två avstämningar med Anders Wihlborg från länsstyrelsen. Med Tore Artelius, UV:s dåvarande förläggare, hade vi ett möte kring idéer om publicering av den kommande syntesen. Vi hade även besök av de danska kollegerna Linda Boye från Kroppedals museum, Per Ole Rindel från Köpenhamns universitet och Sven-Åge Tornbjerg från Köge museum, i 7

8 syfte att utbyta erfarenheter om järnåldersbebyggelse. PU Hörberg och Lotta Jonsson från Vikingabyn i Hög kom på besök för att studera verkstadsområdet och dela med sig av sina kunskaper om metallhantverk. En grupp studenter under ledning av Anders Ödman utövade en del av sin arkeologiska fältkurs på Gyllins Trädgård. De undersökte gropar, ett långhus samt slutförde undersökningen av ett grophus i den sydligaste delen av område D. En grupp arkeologistuderande från Lund under ledning av Kristina Jennbert, Arkeologiska Institutionen vid Lunds universitet, har blivit guidade och blivit förelästa om exploateringsarkeologi. Under två dagar praktiserade Markus Johansson från länsstyrelsen hos oss och Julia var PRAO under lika lång tid. Två CD-studenter från Lund (Sofie och Ingrid) besökte utgrävningen för att intervjua den arkeologiska personalen. Sofie hade gjort en enkät om fältdokumentation och synen på avfall som personalen fick svara på. Vi hade även mer långväga gäster såsom David Fellow från English Heritage, som besökte Gyllins för att bl.a. diskutera innehåll och upplägg av Intrasis. Kyu- Ho Choi (masterstudent från Sydkorea) var intresserad av våra stolphuslämningar. Även Stig Welinder från Mitthögskolan i Östersund besökte utgrävningen, på grund av sitt intresse av arkeologiska undersökningar med stora avbanade ytor. Andra arkeologer och forskare som besökte utgrävningen, för att diskutera järnåldersbebyggelse eller beskåda gravar, var Lennart Carlie från Kulturmiljö Halland samt Joakim Goldhahn, Johan Ling och Arne Sjöström från Arkeologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Samarbete med specialister För att få svar på de frågeställningar som formulerats om gårdsmiljöer och social organisation inför den arkeologiska undersökningen och nå de uppsatta målsättningarna, inleddes i fältskedet ett samarbete med specialister (se nedan avsnitt om Målsättningar respektive Analyser). De ämnesområden som ursprungligen stod i fokus i diskussioner med specialister var arkeobotanik med makro- och pollenanalys, animal- och humanosteologi, samt keramikstudier. Efter att stora arealer frilagts genom maskinavbaning och gårdslägen med huslämningar och kringliggande anläggningsstrukturer definierats, påbörjades diskussioner med specialisterna. Rörande arkeobotanik gällde detta provtagningskontexter i anläggningar som brunnar och gravar, samt provtagningsteknik. Fältstudier av fyndkontexter och bevarandeförhållanden för keramikmaterial, samt förekomster av kärltyper på olika gårdslägen, gav ett bra underlag för fortsatta keramikstudier. Upptäckten av senneolitiska skelettgravar av varierande typer aktualiserade ett direkt behov av diskussioner om det humanosteologiska materialet. Detta gällde främst kvarlevor efter minst åtta individer i resterna av en träkammargrav. Ett par fältbesök av en humanosteolog medförde att tolkning av graven, omtolkningar av denna, samt dokumentation och tillvaratagande av benmaterial underlättades avsevärt. Upptäckten av en verkstadsplats med spår efter metallhantverk, medförde en utökad kontakt med specialister. Dokumentation av anläggningsstrukturer och fyndkontexter översändes till Geoarkeologiskt Laboratorium UV GAL i Uppsala. Därigenom kom frågan om Cu-legeringar i form av brons alternativt mässing att aktualiseras före fältarbetets slut. Topografi och fornlämningsbild Landskap och fornlämningar Gyllins trädgård ligger i Husie socken, inom ett fornlämningstätt område i de östra delarna av Malmö, cirka en mil innanför Öresundskusten. I närheten 8

9 finns såväl bevarade gravhögar, inventerade stenåldersboplatser som undersökta boplatser från brons- och äldre järnålder (figur 1). Före undersökningen utgjordes större delen av undersökningsområdet av vad som kan benämnas som både ängsmark och odlad mark med inslag av blandlövskog. Till detta kommer en del fruktträd, tujor, cypresser, syrenbuskar samt allmän slyvegetation. Planterade träd och växter är rester efter den period fram till 1970-talet då området nyttjades av handelsträdgården Knut Gyllins Rosdriveri, med rosodlingar vilka under 1930-talet var en av de största i sitt slag i Sverige (Agri 1932: 31). Området används än idag som handelsträdgård. Figur 1. Översiktskarta med angränsande fornlämningar. Kartunderlag: Malmö stadsbyggnadskontor. 9

10 Topografi och hydrologi Enligt den topografiska zonindelningen som upprättades i samband med projektet Öresundsförbindelsen, ligger undersökningsområdet i skiljet mellan zon II, kustnära inlandet och zon III, det yttre backlandskapet. En bit norr om området tar zon IV, Segeåområdet, vid (Björhem 1997). Risebergabäcken, vilken avgränsar området i sydväst, kan ses som gräns mellan dessa landskapszoner. Mot bäcken i den västra delen är området som lägst med höjder på omkring 13 m ö.h. Området stiger sedan sakta mot sydöst där det blir höjder på omkring 21 m ö.h. De centrala delarna av undersökningsytan upplevs av ögat som tämligen plana med mindre platåer och höjdstråk. I det östra närområdet återfinns mer dramatiska skillnader i topografin med höjder på upp till 25 m ö.h. Matjordstäckets tjocklek varierade mellan 0,30 och 0,60 meter. Tjockleken var som störst i sluttningen i den sydöstra delen av etapp 2 mot kanten av naturparksområdet samt på nordsluttningen av höjden i den västra delen av etapp 3 (på höjdens västra del ligger Tornhögs fornlämningsområde). Detta har dels sitt ursprung i colluvier, men är även ett resultat av påförda jordmassor. Den underliggande jordarten inom undersökningsytan består till största delen av silt och sandinblandad moränlera, vilket i vissa delar övergår i siltinblandad sand (se etappindelning i rapport över arkeologisk utredning, Brink & Johansson 2004, 2005). Gravmiljöer I undersökningsområdets direkta närhet finns få fasta fornlämningar som fortfarande är synliga ovan mark. På de markerade höjderna väster och öster om området ligger två gravhögar Tornhög i väst (RAÄ nr 9:1 Husie sn) och Frillinge hög i öst (RAÄ 1:1 Södra Sallerup sn.). Ingendera av högarna har undersökts arkeologiskt. Däremot var dessa år 2002 föremål för en florainventering (Gustafsson 2000). Ursprungligen skall ytterligare en hög ha funnits strax söder om Tornhög försedd med en stendyss. Denna fornlämning är emellertid sedan länge förstörd (Bruzelius 1864, RAÄ 9:2 Husie sn.) Tidigare undersökningar Fornlämningsmiljön omkring området består utöver högarna av inventerade stenåldersboplatser i norr, vilka har uppvisat måttliga mängder av slagen flinta vid ytbesiktning (RAÄ nr 51:1, 52:1, 66:1 Husie sn.). Större delar av dessa boplatser har kommit att undersökas arkeologiskt i samband med markexploatering, bland annat under arbetsnamnet Riseberga Öst (MHM 8278 & 12515, Samuelsson 1995, Eliasson 1996). Här har det påträffats lämningar från mesolitikum till yngre järnålder, bestående av lager, gropar, stolphål, brunnar, härdar och rännor. Inga tydliga huslämningar har dock framkommit. Direkt angränsande till undersökningsområdets norra begränsning har det genomförts arkeologiska insatser i samband med anläggandet av Sallerupsvägen (MHM 7519 & 7634). Här har det framkommit boplatslämningar i form av gropar, härdar, lager, stolphål och grophus (Assarsson 1991, Assarsson muntlig uppgift). Med början 1987 utfördes nordöst om området undersökningar i samband med ordningsställande av Toftanäs industriområde (MHM 7070). Här framkom bland annat bebyggelselämningar och gravar från neolitikum samt omfattande gårdsstrukturer från äldre järnålder. Anläggningskategorier som påträffades och undersöktes var gropar, stolphål, brunnar, gravar, härdar, kulturlager och rester efter vägar (Persson 1998). Vid undersökningsområdets västra gräns vid Risebergabäcken återfinns en inventerad stenåldersboplats, belägen vid Tornhög, där det har framkommit rikligt med slagen flinta i ytan (RAÄ 54:1, Husie sn.). Inom eller i nära anslutning till Tornhögsområdet har bl.a. en liten flintskära samt ett fragment från en fyrsidig slipad flintyxa påträffats (privat ägo). 10

11 Utanför undersökningsområdets östra och sydöstra begränsning finns ett antal inventerade stenåldersboplatser (RAÄ 20:1 Husie sn., RAÄ 79:1-2 Södra Sallerup sn.). Delar av dessa har undersökts arkeologiskt, dels i samband med en mindre schaktövervakning 1986 (dragning av gasledning, MHM 6926) dels vid undersökningen kallad Kvarnby-rondellen 1988 (MHM 7144). Vid den mindre schaktdragningen framkom en grop innehållande keramik och ben. Fyndmaterialet har preliminärt daterats till bronsålder (Thörn 1987). Vid den större undersökningen 1988 framkom boplatslämningar i form av bland annat gropar, lager, kokgropar, härdar och stolphål. Minst två stolpbyggda långhus och två grophus har konstaterats. Dateringsunderlaget visar på aktiviteter inom boplatsen under intervallet yngre bronsålder äldre järnålder (Thörn & Rudebeck 1988). Väster och söder om Kvarnby-rondellen har det framkommit neolitiska lämningar; dels vid Hörlanders väg (MK 132), dels vid undersökningar av Kv. Sjöhästen (MHM 7359, RAÄ 84:1 Södra Sallerup sn) där det påträffats bosättningsfaser från senneolitikum till yngre järnålder (Thörn 1991). De historiska byarna och äldre huvudleder Ett 100-tal meter söder om undersökningsområdet ligger Östra Skrävlinge medeltida bytomt (RAÄ 21:1 Husie sn.). Denna har varit föremål för ett flertal arkeologiska insatser genom åren, (MHM 6767), (MHM 7312) och (MK 2, 34, 50, 80 och 124). Söder om bytomten har det även utförts undersökningar vid platsen för Wannagården mellan åren (MHM 7312), där det framkommit kulturlager och stolphålsområden daterade till vikingatid eller tidig medeltid samt högmedeltid och senmedeltid (Thörn 1989; Ingwald, Lövgren & Olsson under utgivning). Till detta tillkommer även undersökningar söder om Klågerupsvägen direkt öster om Risebergabäcken med arbetsnamnet Kvarnby station etapp 1 & 2 (MHM 6735). Här påträffades dock inget utöver moderna nedgrävningar (Thörn 1984a & b). Inom bytomten och dess direkta närområde har det påträffats tydliga kulturlager och byggnadsrester vilka sett till dateringsunderlaget visar på en bebyggelsekontinuitet från omkring 1000-talet fram till talen (Ingwald, Lövgren & Olsson under utgivning). Äldre kartmaterial, bland annat Storskifteskartan från1773, visar på en vägsträckning som går genom Östra Skrävlinge by. Denna fortsätter sedan diagonalt genom det detaljplanerade undersökningsområdets västra delar och bort mot Toftanäs industriområde. Indikationer på att denna vägsträckning kan ha betydligt äldre ursprung finns, bland annat har det visat sig vid rekonstruktioner av landskapet mellan åkrar och våtmarker att det dåtida vägnätet i flera fall inte legat vid de medeltida bytomterna utan ett stycke därifrån (Eriksson & Samuelsson 2000). Sannolikt är det så att många av vägarna varit i bruk redan under förhistorisk tid, vilket placeringen av gravhögar och andra begravningsplatser tyder på. Vägen genom undersökningsområdet anses vara en del av ett vägnät som sammanband viktiga centralbygder under järnålder, bland annat den skånska sydkusten med centralplatsen i Stora Uppåkra (Sköld 1963). Vägen är speciell såtillvida att den anses vara arkeologiskt belagd. Rester av denna väg ( Bronsåldersvägen ) framkom vid undersökningarna inför anläggandet av Toftanäs industriområde och sågs som en hålväg, stundtals förstärkt med sten (Persson 1998:67). Det finns indikationer på att vägsträckningen kan vara så gammal som senneolitikum/ bronsålder. Utrednings- och förundersökningsresultat Två arkeologiska utredningarna (MK190) genom fördes av Malmö Kulturmiljö 2004 och 2005 (figur 2). Det påträffades välbevarade under mark dolda lämningar inom flera delar av undersökningsområdet. Fem områden (A E) urskiljdes utifrån lämningarnas utbredning, omfattning och topografiska lägen. Utifrån resultaten tolkades det som att området som helhet 11

12 innehöll lämningar från främst järnålder samt sporadiska lämningar från neolitikum (Brink & Johansson 2004; 2005). En förundersökning (MK 297) av området genomfördes därefter av Malmö Kulturmiljö våren Utifrån en prioritering som gjordes av uppdragsgivaren undantogs större delen av område C från förundersökningen. Lämningarna som framkom i övriga områden dominerades av stolphål, gropar och härdar och kunde utifrån fyndinnehåll och radiometriska dateringar pekade mot aktiviteter huvudsakligen under perioden förromersk äldre romersk järnålder. Bland lämningarna påträffades hus 1, 2 och 3. Större delen av område B bortprioriterades och det kvarstod därefter tre ytor med förhistoriska lämningar (A, D och E) som rekommenderades bli föremål för slutundersökning (Brink & Johansson 2006). Figur 2: Ortofoto över undersökningsområdet med utrednings-, förundersöknings och slutundersökningsschakten markerade. Målsättningar och frågeställningar Undersökningens övergripande målsättning var att arbeta utifrån frågor kring förändringar av gårdsorganisation, bebyggelse och bruk av landskap under yngre bronsålder, förromersk och romersk järnålder. För att skapa möjligheter att föra denna diskussion i en publikation, inriktades det arkeologiska fältarbetet på följande teman: 12

13 Bebyggelsens datering, organisation och utveckling (socialt/ekonomiskt) Gårdstomters storlek och disposition Social bebyggelsehierarki Landskapsarkeologiskt perspektiv Ett syntesperspektiv på den äldre järnålderns samhälle och bebyggelse i delar av södra Skandinavien och norra Tyskland I genomförandeplanen angavs att rapport- och publiceringsarbetet beskrivs utifrån tre skalnivåer: 1) den platsspecifika nivån, 2) det lokala och omgivande landskapsrummet, samt 3) ett syntesperspektiv med fokus på delar av södra Skandinavien och norra Tyskland. Den platsspecifika nivån utgörs av arealen för själva slutundersökningen. Följande mål och frågeställningar kan knytas till respektive skalnivå. Nivå 1 platsen Målsättning: Att definiera gårdslägen och enskilda gårdars lokalisering utifrån topografiska, geologiska och hydrologiska förhållanden, samt att fasindela bebyggelsen kronologiskt. Gårdarnas organisation Hur har gårdstomterna varit rumligt organiserade? Finns det skillnader mellan de olika gårdslägena vad det gäller t.ex. byggnadsoch gårdsyta samt byggnadstyper? Vilka aktiviteter/verksamheter har utövats inom de olika gårdslägena (t.ex. lertäkt, hantverk eldning, deponering av slaktavfall) och vilka ekonomiska strategier speglar dessa? Finns det tecken på specialisering? Hur ska vi tolka nedgången i antalet gropar i sen förromersk järnålder speglar det en reell omorganisation av boplatsen eller beror den på helt andra och mer källkritiska faktorer? Hur förhåller sig nedgången av antalet gropar och gropsystem och minskad frekvens av deponerade föremål på boplatser till de övergripande samhällsförändringar som ägde rum under äldre järnålder? Nivå 2 det lokala omgivande landskapet Målsättning: Att analysera området för Gyllins trädgårdar i relation till omgivande fornlämningslandskap, utifrån ett landskapsarkeologiskt perspektiv. Gårdens biografi Hur kan vi förstå husens förflyttningar samt tillkomsten och nedläggningen av gårdar utifrån ett individ- och generationsperspektiv? Är de stora och välbyggda gårdarna ett resultat av en intern process inom den enskilda bebyggelseenheten, eller är de resultatet av att vissa hushåll via externa kontaktnät kommit i besittning av ett ökat välstånd? Social interaktion och bebyggelsehierarki Hur anammade människor/samhällen det ärvda kulturlandskapet och omgestaltade detta utifrån nya värderingar och former för ekonomisk försörjning? Hur har bebyggelsen varit organiserad? Representerar bebyggelsen ett fåtal samtida gårdar som ingått i ett rörligt bosättningsmönster, med återkommande förflyttningar inom ett givet resursområde? Eller 13

14 har samtida gårdar ingått i en större bebyggelsegemenskap och byliknande struktur? Kan bebyggelsen i lokalområdet betraktas som exempel på en by i samverkan? Hur har denna samverkan sett ut och förändrats? Kan vi spåra om, när och varför tomtindelningar får en fast struktur utifrån förekomst eller frånvaro av hägnader och fägator? Vilken relation har bebyggelsen till andra samtida bebyggelser i omgivningen (jfr Riseberga Öst, Toftanäs). Har hushållen via hägnader och betesdrift fungerat som samverkande enheter i en gemensam by eller har gårdarna sått i ett beroendeförhållande till storgården vid Toftanäs? Om hägnaderna speglar en viktig organisatorisk förändring av boplatsen hur relateras den i så fall till andra samtida sociala och ekonomiska förändringar, såsom t.ex. introduktionen av större och mer manifesta hus och framväxten av en ökad social hierarki, vilken bl. a. manifesterar sig i påkostade gravar med vapen och importgods? Har den kommunikationsled med regional betydelse (västra Skåne) som hypotetiskt anses passera genom undersökningsområdet haft en strukturerande inverkan på järnåldersbebyggelsen inom Gyllins trädgård? Nivå 3 syntes Målsättning: Att i en syntes diskutera samhällsdynamiken under yngre bronsoch äldre järnålder i de bygder som senare kom att forma framväxten av olika centra i regionen kring nuvarande Malmö, och sätta in denna utveckling i ett jämförande interregionalt sammanhang med södra Skandinavien (Skåne, Halland, Danmark) och norra Tyskland som geografiskt jämförelseområde. Under rapportarbetet har insatserna i huvudsak fokuserats på nivå 1 och undersökningsområdet i viss mån på nivå 2 det omgivande landskapet. De frågor som formulerades i genomförandeplanen har därvidlag reviderats något i förhållande till undersökningsresultaten. Bland annat visade sig bebyggelsen ha en delvis annan kronologisk tillhörighet. Tyngdpunkten ligger fortfarande på den äldre järnåldern. Däremot saknas lämningar från yngre bronsålder samtidigt som den yngre järnåldern finns representerad inom området. Utifrån undersökningsresultaten har fokus lagts vid frågor kring gårdens organisation. Gravar Inför slutundersökningen förväntades även gravar från äldre järnålder. Denna förväntan infriades inte. Däremot framkom oväntat inte mindre än sju senneolitiska gravar, varav tre var av tämligen unikt slag. Inför den fortsatta vetenskapliga bearbetningen och publiceringen av gravarna definierades därför en övergripande målsättning för dessa lämningar. Målsättning: De senneolitiska gravarna från Gyllins Trädgårdar uppvisar en påfallande variation i gravskicket, med allt från enkla flatmarksgravar med i sig varierande innehåll till mer komplexa konstruktioner i form av en träkammargrav och en båtgrav. Målsättningen är att diskutera gravarnas utseende, gravskickets utformning samt gravgåvornas betydelse och funktion. Vilka mönster kan urskiljas i den rituella praktiken och hur ska variationen förstås? Vad betyder förekomsten av ett så påtagligt varierat gravskick? Varför begravdes vissa i ensamgravar och andra i kollektivgravar? Genomförande och metoder Efter förundersökningen bedömdes m 2 innehålla lämningar som rekommenderades bli föremål för vidare undersökning. Inom dessa identifierade ytor (områdena A, D och E) (figur 3) bestämdes det att upp till m 2 skulle undersökas vid den arkeologiska slutundersökningen, vilket 14

15 motsvarade cirka 40 % av det totala exploateringsområdet. Områdena delades dessutom in i intensiva och extensiva undersökningsytor. Av olika skäl kom dock endast cirka m 2 att slutgiltigt banas av (se nedan). Viktigt för undersökningen var också blottlägga tomma ytor för att förstå boplatsens struktur. Figur 3. Område vid Gyllins trädgårdar med respektive delytor och slutundersökningsschakten markerade. Avbaning och inmätning Efter avbaningen stod förundersökningsschakten öppna, varför schaktningen skedde mellan dessa. Matjordens tjocklek varierade på undersökningsytorna (ca 0,30 1,00 m). Matjorden banades av med grävmaskin. Schaktningen påbörjades i norra delen av område A och södra delen av område D. En bit in i fältsäsongen tillkom en tredje grävmaskin. Arbetet flöt på bra tack vare gott samarbete och duktiga maskinister, undantaget ett par dagars paus i augusti på grund av mycket regn. Totalt användes omkring 750 maskintimmar för avbaning och timmar för borttransportering av jordmassor med hjälp av dumpers. Delar av undersökningsområdet var inte möjliga att undersöka på grund av trädridåer och bevuxna partier. Dessa områden bedömdes vara alltför störda för att det skulle vara intressant att undersöka dem, men framförallt ingick utsparade trädridåer och naturinslag till den planerade bebyggelsen. I övrigt banades de intensiva områdena av totalt, förutom i den västra delen av område A som var hårt stört av påförda massor. Intentionen var aldrig att schakta hela de extensiva ytorna, utan att undersöka och dokumentera dessa områdens potential. 15

16 Vid tillfälle metalldetekterades delar av matjorden under själva avbaningen för att upptäcka metallföremål som rubbats från anläggningarna. Större gropar och gropsystem detekterades sedan då de blivit framschaktade (se rubriken Metalldetektering). Matjorden undersöktes inte ytterligare, då tidigare ytfyndsinventering och övrig matjordsarkeologi visade på ett kronologiskt anonymt flintmaterial. Bevaringsförhållandena för ben och keramik var mycket dåliga i matjorden (Brink & Johansson 2004:4; 2005:4). Anläggningarna rensades fram, markerades och mättes kontinuerligt in med två totalstationer, en på område A och en på område D och E. Dessutom inmättes topografiska objekt in, såsom recenta dräneringar, markfasta stenar och andra terrängformationer. Även ett stort antal punkter mättes in som underlag för en terrängmodell (se rubriken Terrängmodell). Metalldetektering Vid metalldetekteringen användes en metalldetektor av märket Whites DFX. Metalldetektorn var inställd på ett program särskilt framtaget för arkeologi. Programmet kännetecknas av minimal diskriminering (selektering av metall) och hög känslighet. Ett stort antal danska och svenska prospekteringar med metalldetektor visar att huvuddelen av den förhistoriska metallen i åkermark ligger i ploglagret. Det finns sällan några större mängder metall kvar i anläggningar och lager efter maskinell matjordsavbaning (vid normalt plog- och schaktdjup). På Gyllins trädgård visas detta med stor tydlighet vid verkstadsområdet (se nedan). Gropsystemen och huvuddelen av de större anläggningarna på Gyllins trädgård metalldetekterades efter avbaning. Det är därför svårt att uttala sig om förekomsten av metall i dem. Flera av de större gropsystemen, t.ex. A5516 och 5610 inom område A, var väldigt djupt schaktade. Detta är problematiskt, eftersom den förhistoriska metallen oftast finns i det översta skiktet av anläggningar/lager. Det kan vara värt notera att om de fyndförande gropsystemen på den stora järnåldersbosättningen Mellanbyn vid Hyllie hade schaktats lika djupt hade merparten av fynden hamnat i dumphögarna (se Friman 2007:12, 13). Inom ett cirka m 2 stort område runt hus 28 i verkstadsområdet metalldetekterades matjorden skiktvis. Över platsen gick en äldre markväg. Denna schaktades bort och därefter avlägsnades matjorden i skikt om cirka 10 cm. Metalldetektering skedde mellan varje skopdrag och fynden mättes därefter in. Metoden resulterade i ett stort antal fynd av klipp och smältor av Cu-legering. Samtliga föremål påträffades i matjordens nedre skikt. En del fynd kan med stor sannolikhet kopplas till specifika underliggande anläggningar. Andra fynd kan med säkerhet kopplas till själva hus 28, ett verkstadshus med lämningar efter en ugn för smältning av metall och ett städ för bearbetning av metallföremål. Anläggningarna i detta hus metalldetekterades dessutom i samband med undersökningen. Inga föremål påträffades, men detektorn indikerade kraftiga störningar kring städstenen. Golvlagret där dessa störningar indikerades kontrollerades med magnet, och utslagen visade sig härröra från sekundära järnutfällningar (se även CD:n UV GAL Analysrapport nr ) Avgränsningen av fynd i syd, väst och öst ger, tillsammans med de inmätta och undersökta anläggningarna, en bra bild av aktivitetsområdet kring verkstadshuset (hus 28). I norr är avgränsningen däremot fiktiv, eftersom matjorden banades av utan kontroll med metalldetektor. Skillnaden i fyndfördelning av Cu-legeringar i matjord och anläggningar kan synas uppseendeväckande. Fenomenet överensstämmer dock väl med andra metalldetektorundersökningar av matjord och underliggande anläggningar, där merparten av metallföremål påträffats i matjordslagrets nedre skikt. 16

17 Undersökning och prioritering Vid undersökningen prioriterades de kontexter och anläggningar som rumsligt kunde knytas till dels de tio gårdslägen från järnålder som identifierats inom området, dels till aktivitetsytor utan spår av bebyggelse. Vidare prioriterades påträffade gravar. De flesta huslämningar undersöktes partiellt, på så vis att ett urval av stolphål i den takbärande konstruktionen och i eventuella väggar grävdes. Prioriteringar gjordes med syfte att klargöra detaljer i konstruktionen, som t.ex. placering av ingångar, eventuella inre skiljeväggar samt om husen varit föremål för ombyggnader. Enskilda anläggningar, såsom gropar, härdar/kokgropar och ugnar som inte kunde knytas till gårdslägen eller aktivitetsområden undersöktes i sådana fall där ytfynd, alternativt form och fyllning motiverade detta. Anläggningarna undersöktes vanligtvis för hand, antingen med skärslev eller med spade. Fyndförande anläggningar undersöktes i sin helhet, medan övriga anläggningar vanligtvis grävdes till hälften. Flertalet större gropar och gropsystem undersöktes genom snittning med maskin. Anläggningarna grävdes skiktvis med skopan under överinseende av en arkeolog som samlade in fynden och dokumenterade. Flera anläggningar eller delar av anläggningar kunde därmed avskrivas. Fyllningen från två m 2 - rutor i två utvalda gropsystem vattensållades i två mm maskstorlek. Vi hoppades få svar på frågan om vilka aktiviteter eller verksamheter som ägt rum i anslutning till gårdarna såsom odlingsmönster och rituella matoffer. Utfallet blev att inga fiskben eller sädeskorn påträffades. På Mellanbyn vid Hyllie hade metoden prövats 2000, vilket resulterade i fynd av fiskben och rikligt med skalkorn (Friman 2007: 12, 34 (tabell 25), 49). Ett knappt tiotal brunnar konstaterades också, varav flera dokumenterades som gropsystem. Det högt stående grundvattnet i området försvårade undersökningarna, då brunnarna ofta kalvade in och av säkerhetsskäl fick omfattande släntningsarbete utföras. Av säkerhetsskäl togs fyllningen i brunnskaren upp med grävskopa från den återstående halvan och genomsöktes uppe på markytan. De sju gravarna på områdena undersöktes skiktvis efter ett rutsystem med skärslev. Fyllningen från respektive ruta vattensållades. Syftet var att eventuellt fånga läget för och typen av depositioner av organiskt material. Stenar tillhörande gravkonstruktionen ritades för hand och plockades därefter bort lagervis. Dokumentationen genomfördes i syfte att skapa underlag för diskussioner om begravningsritualer, samt frågor kring bruk och återbruk av gravar. Dokumentation Efter avbaning i samband med inmätningen gjordes en preliminär tolkning också av anläggningstyp. Vid inmätningen användes två totalstationer. För att undvika sammanblandning av mätdata användes olika nummerserier för totalstationerna. Inom yta A användes punktnummer från A , medan motsvarande serie för yta D och E sträcker sig mellan (tabell 1). Arkeologiska objekt från förundersökningen lades in i Intrasisprojektet. Dessa har lägre punktnummer, mellan Även övergripande kontexter, främst stolphus, har genomgående försetts med låga nummer. Undersökta anläggningar dokumenterades som regel med en sektionsritning för hand i skala 1:20. Mer komplexa anläggningar, som t.ex. gravar, ugnar och gropar dokumenterades också med planritningar i skala 1:20. I större kontexter, som t.ex. gropsystem, dokumenterades sektionen även digitalt i Intrasis. Fyndtvätt och registrering av anläggningar, fynd, prover och ritningar gjordes till största delen i samband med fältarbetet, medan specialregistreringar av ben och keramik gjordes under rapportarbetet. Även 17

18 flottering av jordprover genomfördes under fältarbetet, för att säkra provmaterial och en snabb inlämning av prover. ID Undersökning 3 5 Stolphus FU FU 6 29 Stolphus SU SU delområde A SU delområde D/E Tabell 1. Nyckel till arkeologiska objekt i Intrasisprojekt 2006:029. Fotografering som dokumentationsmetod Fotografering genomfördes med digital kamerateknik med högsta bildupplösning. Dokumentation skedde dagligen för att spegla fältarbetets gång. Av tradition brukar arkeologiska anläggningar och fynd stå i centrum. Vid Gyllins trädgård tillämpades ett bredare upplägg, vilket säkerligen även brukats vid andra undersökningar. Foton från avbaningsarbetet under augusti och september månader speglar undersökningsområdets omvandling från en storskalig delvis igenväxt handelsträdgård för grönsaker, till utbredda arealer med arkeologiska grävningsytor. Borttagandet av matjord och flyttning av massorna till två stora upplag, innebar en omfattande miljöförändring som skedde successivt. Arbetsbilder utgjorde en viktig form av dokumentation för att spegla olika moment som rensning av ytor efter avbaning, inmätning av anläggningar och fynd med hjälp av totalstation, metalldetektering, samt utgrävning och ritning av anläggningar. Utgrävningsbilder av senneolitiska gravar, gårdslämningar och ett verkstadshus från järnåldern, samt en stubbamölla från historisk tid, är av betydelse då dessa foton speglar dokumentationsprocessen och tolkningsarbetet. Risken med digital fotografering är att denna form av bilder är att de kan bli allt för slentrianmässiga och därmed inte bidra med något informationsvärde. Vid Gyllins Trädgård valdes motiv efter form av anläggning, vilken funktion denna tillskrevs ha haft och efter fyndkontext. En svårighet utgjordes dock av ljusförhållanden med starkt solljus, vilket skapade kontraster med skuggor. Vid Gyllins trädgård var frågor kring järnåldersgårdar, samt den lokala bebyggelsens rumsliga och sociala organisation av primär betydelse. Vid fältarbetet placerades rödmålade träklossar på stolphål efter takbärande stolpar, och förekommande spår efter vägglinjer markerades. Denna sedan gammalt beprövade metod skapar en rumslig illustration och förståelse för svunna byggnaders storlek och utbredning. Därför fotograferades vyer över nästan samtliga byggnadslämningar för att ge läsare till denna rapport med CD, möjlighet att få en uppfattning om järnåldersgårdar och förekommande senneolitiska hus. De sju senneolitiska gravar som påträffades under fältarbetet var av högst olika form. Bevarandeförhållandena skiftade dem emellan, främst med avseende på humanosteologiskt material. Fotodokumentation under arbetets gång var av betydelse för att ge en rumslig uppfattning av gravarnas form och konstruktion. I tre fall förändrades uppfattningen om gravform och begravningsritual successivt under fältarbetets gång. Det samma gällde även lämningen av ett verkstadshus (hus 28) för metallhantverk från äldre romersk järnålder (se beskrivningar av gravar på CD:n.). Ett flertal fynd av keramik, flintredskap i form av dolkar och skifferhängen från gravar samt bearbetat trä från brunnskonstruktioner fotograferades i samband med registrering. Det främsta syftet var att skapa ett bildmaterial för presentationer på hemsida och som underlag för inledande diskussioner och tolkningar (se beskrivningar av nämnda anläggningar och fynd på CD:n). Under fältarbetets gång genomfördes veckomöten där iakttagelser och tolkningar diskuterades, och planring gjordes för kommande tid. Även en 18

19 fortlöpande registrering av anläggningar, fynd och prover gjordes i arbetsboden. Arbetsbilder från dessa moment utgör ett viktigt arkiv för att bevara minnet av den arkeologiska undersökningen vid Gyllins Trädgård hösten Terrängmodell Som underlag för att belysa och diskutera järnåldersgårdarnas rumsliga placering i förhållande till naturliga topografin, mättes en stor mängd terrängpunkter in digital med totalstation. I undersökningsschakten togs mätpunkterna på den avbanade ytan, medan de inom området kring gravhögen Tornhög väster om grävningsytan, togs på matjorden. Mätpunkterna togs i långa rader, dels i nordsydlig riktning dels i östvästlig. Avstånden mellan punkterna är cirka fem meter. Terrängmodellen utgör ett underlag för diskussion om hur mikrotopografi och hydrologiska förhållanden påverkat gårdars etablering och gårdstomters utbredningar, samt hur dessa skiftat under järnåldern. Dessa kunskaper utgör även ett bidrag till en landskapsarkeologisk analys av en regional bebyggelseutveckling i en syntespublikation knuten till undersökningen vid Gyllins Trädgård (se vidare CD:n Landskapet). Analyser Ett flertal olika tvärvetenskapliga analyser har använts som stöd inför tolkningen och den fortsatta vetenskapliga bearbetningen av materialet. Förutom dendrologi och 14 C-analyser, har använts makrofossil- och pollenanalys, keramisk analys, osteologisk analys samt metallurgisk analys. Nedan redogörs för syftet med analyserna. Vidare ges en kortfattad presentation av några av resultaten. För en mer detaljerade redogörelse hänvisas till respektive analysrapporter på CD:n (se Undersökningsresultat Analyser). Dendrologi och 14 C-analys Analyser av vedart avser bestämning av bevarat trä från brunnar samt träkol från hus och gårdsnära anläggningar. Syftet med analyserna var att bestämma materialens art och egenålder till grund för urvalet av prover för 14 C-datering. Bestämningen har utförts av Hans Lindersson, Kvartärgeologiska avdelningen, Lunds Universitet samt av Thomas Bartholin, Hamburg, Tyskland. Sammantaget har C-prover analyserats, som underlag för att klargöra lämningarnas kronologiska skiktning och fasindelning. Proverna härrör främst från stolphål efter takbärare i hus, understa igenfyllnadslagret i brunnar och andra slutna kontexter i gårdsmiljöer från järnåldern samt från verkstadsområdet. Provmaterialen utgörs av sädeskorn och annat växtmaterial samt av träkol och ben. Proverna har analyserats av 14 C-laboratoriet vid Kvartärgeologiska avdelningen, Lunds Universitet. Samtliga värden har kalibrerats med Oxcal version 3.10 (version Bronk Ramsey 2005). Resultaten visar på en stor kronologisk spridning av dateringarna, från tidigneolitikum (4920±50 BP) till medeltid (748±45 BP). Merparten av dateringarna tillhör, som förväntat, den äldre järnåldern, med en spännvidd från tidig förromersk järnålder (2335±50 BP) till äldre romersk järnålder (1885±45 BP). Från yngre romersk järnålder och yngre järnålder är dateringar däremot fåtaliga. Den yngsta dateringen kommer från brunn 2 på område D och tillhör högmedeltid (748±45 BP). Under Analyser på CD:n finns en sammanställning över resultaten från samtliga 14 C-dateringar. 19